En styrningsanalys av ämnet Bild i den svenska skolan

1

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Examensarbete i Bild och lärande

Ämneslärare 7–9

15 högskolepoäng, avancerad nivå

En styrningsanalys av ämnet Bild i den

svenska skolan

A governmentality analysis of the subject visual art in the Swedish

school

Lena Didrichsen

Examen och poäng (Ämneslärare 7–9, 270 högskolepoäng)

Datum för slutseminarium (2020-02-28)

Examinator: Ann-Marie Edström Handledare: Pär Widén

2

Förord

Jag vill tacka min familj för allt stödet under hela min utbildning, speciellt tack till pappa och mamma samt tack till Linus, jag hade aldrig klara detta utan er. Jag vill även tacka min syster, Karin för lånet av fotoutrustningen. Jag vill även tacka Pär Widén för god handledning.

3

Sammandrag

Studiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild.

Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vad som styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

Nyckelord: bild ämnet, govenmentality, styrningsteori, styrningslogik, styrningssubjekt, svenska skolan,

4 Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 7

3. Teoretiskt perspektiv ... 8

3.1 Styrningsteori ... 8

3.2 Begreppen ”Panoptikon” och ”conduct of conduct” ... 9

4. Tidigare forskning ... 11

4.1 Digitalt arbete i skolan ur ett internationellt och nationellt perspektiv ... 11

4.2 Styrning i skolan ur ett internationellt perspektiv ... 11

4.3 Styrning i skolan ur ett nationellt perspektiv ... 13

5. Metod ... 15

5.1 Empirisk studie ... 15

5.2 Etiska implikationer för studien ... 16

5.3 Tema på intervjufrågor ... 16 6. Resultat ... 18 6.1 Styrningstekniker ... 18 6.2 Styrningslogiker ... 19 6.3 Styrningssubjekt ... 23 7. Diskussion ... 26 8. Gestaltning ... 28 8.1 Första tankar ... 28 8.2 Förarbete ... 28 8.3 Fotosession ... 29

8.4 Vad bidrar min gestaltning med? ... 29

9. Referenser ... 34

5

1. Inledning

Under mitt skrivande av självständigt arbete på grundnivå (SAG) (2019) framkom det från tre av mina källor att lärare inte arbetar med digitala former i den utsträckningen läroplanen säger. Detta för att de saknar både resurser och kunskaper inom området. Därför arbetade många lärare enbart med analog bild i skolan. Resultaten från behandlade avhandlingar i mitt SAG arbete representeras från både USA och Kina.

Detta väckte både tankar och ett intresse att undersöka hur det ser ur ett nationellt perspektiv. Det skulle dock bli en för stor undersökning för detta arbete, därför landade fokuset på skolor i mitt närområde. Jag ville undersöka hur och med vilka tekniker lärarna utformar lektioner för i ämnet Bild. Ges det möjlighet till att arbeta med alla tekniker, även de digitala? Vem och vad är det som bestämmer vilka tekniker som ska finnas med i undervisningen? Vad och hur styrs bildundervisningen kommer vara mitt fokus under detta arbete. Detta för att fylla en lucka i forskning på detta område i nutid som jag anser saknas i ämnet Bild. Det som forskningen främst behandlar är på politisk nivå. Luckan kring digitaliseringsområdet beror på många faktorer. Dels på att tekniken är relativt ny och uppdateras kontinuerligt vilket innebär att forskningen inte hinner med. Även budgetens storlek och vem som bestämmer över den och så vidare. Med styrningsteori i grunden menar jag att det är intressant att titta på och analysera vilka styrningstekniker och styrningslogiker som ligger bakom styrningen av undervisningen i ämnet Bild. Det är även intressant att titta på vilket som är det önskvärda elevsubjekt som ska styras. Under syftet med ämnet bild i Lgr 2011 (Skolverket 2011, b) står det att eleven ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper och sin förmåga, att skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material. Under Centralt innehåll (Skolverket 2011, b) finns det en punkt där det står att eleverna ska arbeta med digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. I remissen som kom ut nyligen som efter revideringen ska träda i kraft till läsåret 20/21 finns en del förändringar. Det står bland annat mer preciserat i kunskapskraven vad som krävs men är ändå öppet för läraren att tolka själv. I nuvarande läroplan (Skolverket 2011, a) står det bland annat så här i värdegrunden-

”Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.” (Lgr11, s7).

6

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr11, s 8).

Det står alltså i både skolans värdegrund och under syfte samt i det centrala innehållet att digitala tekniker och verktyg ska finnas med i undervisningen. Genom arbetslivet men även under min verksamhetsförlagda utbildningstid har jag erfarit att det är viktigt både med den analoga bilden och den digitala delen av undervisningen. Därav uppstod intresset av att undersöka vad som styr lärares arbetssätt, val av tekniker och val av material i skolorna med fokus på mitt närområde. Det är en relevant fråga för mig och min framtida profession som bildlärare, för att kunna möta eleverna i deras intresse samt för att ge mina elever en relevant utbildning för deras framtida yrken.

7

2. Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. För att uppnå studiens syfte avser jag att intervjua fem bildlärare på högstadiet för att ta reda på hur de arbetar med sina elever.

Frågeställning

• Vad styr lärares arbetssätt, val av tekniker och val av material hen vill att eleverna ska arbeta med i ämnet Bild?

8

3. Teoretiskt perspektiv

I det här avsnittet förklaras kortfattat den teori som ligger bakom min analys av empirin.

3.1

Styrningsteori

Allt runt omkring oss påverkas av våra val, vem som bestämmer över oss och vem som har makten. Att analysera makt kan vara väldigt abstrakt. Axelsson et al (2014) beskriver att ett vanligt synsätt i en maktanalys är att den som har makt utövar makt, till exempel polisen, domstolen eller militären. Detta förknippas med förbud, tvång och straff. Traditionellt kopplas makt till hierarkiska strukturer där den som har makten tvingar omgivningen till en viss handling eller uppförande. Maktanalysen går då ut på att hitta vem som har makten i vårt samhälle som anses vara själva källan. Här finns det ett övre lager och ett undre. Det övre är de som har makten och styr, det undre är de som följer. Detta gör att vi lätt pekar ut det onda och det goda (Axelsson et al 2014).

Makt kan förklaras som en hierarkisk struktur, som kan tolkas och förklaras med tillexempel en regnbåge. Alla blir styrda av någon eller något och blir då placerade i regnbågen utefter vilken maktposition de befinner sig i. Den yttersta färgen har den största makten. Efter det följer färgerna i regnbågen de olika delarna/organ/personer som styr ända ner på individnivå. Enligt Axelsson et al (2014) så håller inte Foucault med om den hierarkiska modellen. Foucault har en annan syn på makt och menar att det inte går att äga makt, därmed är makten föränderlig. Istället ser han makt som positioner, som har förändrats och därmed inte kunnat förutses. Det går heller inte att dra en rak linje mellan start och nuvarande position och där genom hitta källan eller ursprunget. Metoden för att analysera detta kallar Foucault för genealogi, vilket betyder att det går att hitta släktskap eller samband hela vägen bakåt i tiden till början av projektet (Axelsson 2014). Ett exempel av detta är skolans det livslånga lärandet som går under den sociala dimensionen och innan hette det den sociala frågan (Axelsson et al 2014). Enligt Axelsson et al (2014) och Qvarsebo (2018) så ser Foucault på diskursanalys och styrning som han kallar governmentality som ett systematiskt sätt att tänka och tala om världen och oss själva. Det tas fasta på språkets betydelse för hur världen ordnas och uppfattas. Hur vi talar om identitet, processer och fenomen påverkar alltså hur vi uppfattar omvärlden (Qvarsebo 2018, Axelsson et al 2014). Att göra en maktanalys utifrån Foucaults syn menar Axelsson (2014) att

9

man bryter ner och tittar på självklarheter och sådant som tas för givet. Sedan pekas dess tillfälligheter ut och att de slumpmässigt satts in i ett sammanhang. Det osynliga blir synligt och därefter följer analysen. Att analysera med styrnings teori innebär att det konkret analyseras hur olika typer av styrning anordnas i vår vardag och omgivning. Även på ett kollektivt och kulturellt plan, där det som anses självklart och därför inte ifrågasätts (Axelsson 2014). All slags styrning går ut på att fixa något som anses vara ett problem. Det kan vara till exempel brister i någon form som behöver åtgärdas eller attityder som behöver förändras (Axelsson et al 2014). Att analysera med hjälp av styrningsteori med Foucaults syn på makt, innebär att titta på hur styrningen utövas. Vilka metoder och tekniker som används, vilka verksamma styrningsmekanismer och vilka logiker som ligger till grund för styrningen samt vilket subjekt som ska styras (Axelsson et al 2014, Dean 2011). Med styrningsteori i grunden menar jag att det är intressant att titta på och analysera vilka styrningstekniker och styrningslogiker som ligger bakom styrningen av undervisningen i grundskolans ämne Bild, samt vilket som är det önskvärda elevsubjekt som ska styras.

3.2

Begreppen

Panoptikon och conduct of conduct

Begreppet Panoptikon kommer jag att diskutera vidare i resultatdelen och därför krävs det en förklaring kring vad det innebär.

Begreppet kommer från det runda fängelset, utvecklat av den brittiske filosofen Jeremy Bentham på 1700-talet (Axelsson 2017), (Dean 2011). Cellerna var formade som tårtbitar och det fanns ett övervakningstorn i mitteln och högst upp satt övervakarna. Det var så högt att fångarna inte kunde se vem eller när de blev övervakade. Avsikten var att fångarna skulle uppföra sig bättre hela tiden. Logiken gick ut på att en möjlig ständig övervakning leder till ett ”bättre” uppförande och framförallt till det önskade uppförandet. Begreppet kan kopplas ihop med styrningsteori eftersom de som övervakar även har makten vilket gör att de som blir övervakade beter sig på det förväntade sättet (Axelsson 2017), (Dean 2011).

Conduct of conduct är också ett begrepp jag kommer att ta upp och behöver därför förklaras.

Detta begrepp härstammar från Foucault, Dean (2011) och Axelsson (2014, 2017) förklarar begreppet med att det handlar om att styra, forma och förbättra jaget. Den som lyssnar är också med och styr, formar och ständigt förbättrar jaget. Det är en så kallad självstyrningsteknik. Förr

10

i tiden var den som lyssnade prästen och idag kan det vara till exempel en vän eller lärare. Begreppet kan översättas som uppförandekoden och de involverade hjälps åt att hitta rätt kod. Det är något vi gör med oss själv för att förbättra vårt beteende och attityd. Styrningen här kommer alltså inte enbart utifrån/uppifrån, utan är en samverkan mellan utifrån/uppifrån och

11

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av tidigare forskning inom området. Både internationellt och nationellt.

4.1

Digitalt arbete i skolan ur ett internationellt och nationellt perspektiv

I min tidigare litteraturstudie (Didrichsen, 2019) framkom det från tre av de internationella källorna att lärare inte har vare sig resurser eller kompetens inom digitalt arbete för att kunna arbeta med detta tillsammans med eleverna. Burwell (2013) har upptäckt ett gap mellan vuxna och ungdomar eftersom vuxna varken är engagerade eller intresserade av att lära sig och förstå den digitala världens komplexitet och fördelar. Hobbs (2019) beskriver gränsprövningar under digitalt arbete i skolan och hur dagens bildlärare har misslyckats med att acceptera elevernas användning av egna erfarenheter och populärkultur och därmed inte ser dessa gränsprövningar. ICT och bildundervisningen har ett starkt samband men regeringar och utbildningsexperter har svårt att integrera det i den traditionella bildundervisningen. Bildlärarnas digitala kompetens har stor betydelse för undervisningen, vilka material och verktyg som används och hur dessa kan bidra till en multimodal kompetens som anses vara viktig för framtiden. I Kina har regeringen tagit fram en långtidsplan för hur integreringen av digitala verktyg ska ske och användas i undervisningen. De ser fördelarna för undervisningen och inhämtningen av information samt ett led att följa med i utvecklingen (Zhao 2018).

I Näu-13 (Skolverket 2013) går det att utläsa att de estetiska ämnena inte arbetar i den utsträckningen med digitala medel så som både kursplan och värdegrunden säger. Denna undersökning ägde rum mellan 2012–2014, där mycket kan ha hänt sedan dess. I Näu-13 tolkas det som att både fortbildning av lärares digitala kompetens och resurserna, både hård och mjukvara, är avgörande faktorer för att det ska vara genomförbart att arbeta digitalt i bildämnet (Skolverket 2013).

4.2

Styrning i skolan ur ett internationellt perspektiv

Utbildningspolitiken i USA har de senaste två decennierna förändrats och Brass (2015) har undersökt speciellt hur det ser ut i ämnet Engelska. USA har gått från stark politisk styrning till

12

att nu utformas enligt en alltmer neoliberal styrningsmodell. Det innebär i teorin att de styrs genom större valfrihet för individen. De försöker förändra utbildningen i både grundskolan och på lärarutbildningen för just ämnet Engelska. Makten har skiftat från att vara enbart politiskt där den offentliga sektorn tillhandahöll allt material och styrde genom detta till att makten nu har öppnat upp för den fria marknaden (kvasimarknaden). Vilket betyder att de företag som presterar och har bäst avtal får uppdraget. Det vill säga att ideella organisationer samt de som vill tjäna pengar kan sälja kunskap till skolorna. Styrningen av skolan har alltså gått från att vara centraliserad till decentraliserad. Brass (2015) skriver då att lärare inte längre behöver vara utbildade. De behöver bara låta eleverna spela spelen i applikationerna eller se filmerna samt följa den allt mer styrda läroplanen som CCSS tagit fram med standardprov. CCSS står för ”Common Core State Standards” och är prov som ska säkerställa att eleverna får en så likvärdig utbildning som möjligt i ämnena matematik och engelska. Resultaten på testerna går att mäta och då jämföras med andra länder. Detta är ett sätt från maktinnehavarna att styra skolan till en större förändring men med frihet (Brass 2015).

Wilkins (et al 2019) undersökte fyra skolor i fyra olika länder som tillhör organisationen OECD och jämförde deras utveckling av NPM och deras strategier för styrning. Länderna som har undersökts är England, Spanien, Australien och Schweiz. De har lokaliserat en ojämn utveckling och ville undersöka vad som ligger bakom detta. OECD står för organisation för

ekonomiskt samarbete och utveckling, som är en internationell organisation där alla kan tar del

av idéer och erfarenheter som rör ekonomisk utveckling. De 35 medlemsländerna har demokrati och marknadsekonomi och räknas som industriella länder. Det finns många samverkande krafter som verkar både vertikalt och horisontellt i skolstyrning. Alla dessa krafter försöker tvinga vissa typer av organisationer i skolan att fungera på ett sätt som hjälper till att förankra skolan till globala politiska processer. Dessa processer ger intryck av att kunna anpassas utan problem till metoder för självstyrning. Dock bär alla på en bakgrund av olika traditioner som ofta speglar sig i styrningen. Skillnaden i styrningen i dessa länder är att skolor i Spanien och Schweiz inte själv får bestämma över resurserna, lönerna och villkoren. De kan heller inte lägga ut kontrakt på anbud och andra funktioner kopplade till skolverksamheten. Den ojämna utvecklingen beror alltså till största del på traditioner och historia kopplade till skolans styrning (Wilkins et al 2019).

13

4.3

Styrning i skolan ur ett nationellt perspektiv

Lundahl (2013) beskriver i sin undersökning hur styrningen i Sveriges skolor har förändrats, framförallt gymnasieskolan men pekar även på samma styrning i grundskolan. Sverige har gått från en centraliserad styrning, det vill säga ett enhetligt skolsystem till en decentraliserad styrning där det är upp till kommunen (lokala myndigheter) och skolan själv att styra samt införandet av mål- och resultat styrning. Lundahl (2013) menar att den svenska skolan har varit med om den mest radikala och snabbaste förändringen än något annat land i hela OECD-området. Att den svenska skolan gått från en socialdemokratisk styrning till att vara ett av det mest liberala landet när det gäller decentralisering och öppen för kvasimarknaden. Det går inte att karakterisera den nuvarande svenska skolan till att styras som nyliberal utan det är en slags dans mellan de båda, där en ”skola för alla” med social integration och jämlikhet fortfarande gäller. Detta kan vi se i utbildningslagens värdegrund som ska genomsyra allt i den svenska skolan. Det beskrivs även hur den svenska skolan visar på nästan alla egenskaper som en dold privatisering har. Friskolor och det fria skolvalet gör eleverna till kunder. Då blir skolan styrd av marknaden och detta gör att skolor idag specialiserar sig på något för att dra så många kunder som möjligt. Det här betyder att även eleverna nu blivit alltmer marknadsorienterade. Detta har medfört att utbildning, skolor och lärare har behövt utvärderas för att säkerställa att de levererar tillräckligt bra. Kontrolltekniker har därför utvecklats som till exempel utvärderingar och internationella jämförelser. Precis som Brass (2015) påpekar även Lundahl (2013) att lärarens roll i denna skolstyrning gått från relativt autonom yrkesutövare till en mer serviceorienterad arbetare. Det läggs stort fokus på betyg som kan mätas och jämföras och därmed visar på undervisningsinnehållets kvalitét. I och med friskolorna och det fria skolvalet har det upptäckts en social uppdelning vilket påverkar prestationen hos eleverna (Lundahl 2013). Dock påpekas det att andra undersökningar visar att elevernas akademiska prestation är starkt kopplat till föräldrarnas utbildning (Lundahl 2013).

Enligt Qvarsebo (2013) har skolan länge spelat stor roll när det gäller diskursen med barns beteende, moral och disciplin. Det är här läraren styr eleverna till ett rätt moraliskt beteende. I dagens diskurs har de fått en annan syn och riktar sig istället till psykologins vetenskap kring barns beteende. Detta beskrivs som en stor succé bland diskussionerna kring barns utveckling (Qvarsebo 2013). Istället för att se på de svåra barnen som moraliskt dåliga personer som behöver straffas har det nu kommit fram att det är bättre att använda en demokratisk metod med

14

dem och prata om deras uppförande (Qvarsebo 2013). Många studier som behandlar just detta har inspirerats av Foucault, men det finns både studier och politiska diskurser som har en mer kritisk vinkel och beskriver dåtiden som mörk och dyster och framtiden som ljus. Detta är ett sätt att styra folket till att vilja förändra det mörka och dystra till den ljusa framtiden (Qvarsebo 2013). Det har gått från att se på barn som grupp till att se på dem som individer. Detta är en styrningsrationalitet som liknar en neoliberal styrning där barnen får vara med och forma sig själv genom så kallade terapeutiska samtal. Det är så skolan i Sverige styr eleverna till det rätt beteendet enligt Qvarsebo (2013). Hans studie baseras på diskursen i skolans styrning till det

rätta beteendet i Sverige genom pedagogiska tidskrifter från 40–60-talet. Han kommer fram till

att diskurserna från tidskrifterna tillät fysiska straff, det vill säga aga barnen. Detta för att de skulle lära sig rätt moral. Det förbjöds i folkskolestadgan år 1958. Det ersattes med en diskurs som menar att elevernas egen förståelse för hur rätt beteende uppnås genom att via demokratiska samtal kring rätt och fel genomförs i förtroende. Då får eleven vara med och forma sig själv och reglerna runt hen fast med styrning från pedagogen. Detta är en styrningsmetod som vi fortfarande ser i dagens skolverksamhet (Qvarsebo 2018).

15

5. Metod

I detta avsnitt beskriver jag vilken metod jag har använt mig utav när jag utförde min studie samt vilka etiska principer jag har följt. Jag tar även upp etiska implikationer som har funnits. Avslutningsvis berättar jag vilka teman som respondenterna har fått prata fritt kring.

5.1

Empirisk studie

Jag har utfört en empirisk studie med metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Alvehus 2019). Jag har även tagit foto av bildklassrummen och använt dem som stöd för analysen. Skolorna och respondenterna som valdes ut är de som jag har kontakt med sedan tidigare, jag har även fått hjälp att ta kontakt med en av respondenterna. Därmed har inte ett slumpmässigt val gjorts utan ett bekvämlighetsval (Alvehus 2019). Detta gör att undersökningen inte kan representera en bred bild av styrningen i Bildämnets undervisning. Jag ville genomföra ett fysiskt möte med alla fem respondenter, men på grund av deras stora arbetsbelastning var det inte möjligt för alla. Tre intervjuer genomfördes genom fysiska möten och två intervjuer skedde per telefon. Jag spelade in intervjuerna med en diktafon som sedan transkriberades. Därefter kategoriserades svaren med hjälp av färgkodning. Fotografierna jag tog av bildsalarna har använts som stöd i analysen och är autentiska, därmed är de representativa för respondenternas undervisningssal. Sedan analyserades och sammanställdes den insamlad empirin och presenteras som en resultatdel i detta arbete. Reliabilitet och validitet i en kvalitativ studie är inte lätt att beskriva, eftersom begreppen kopplas främst till kvantitativa studier där det går att mäta resultatet med hjälp av statistik. I kvalitativa studier handlar det oftast om att forskaren vill ta reda på, tolka och försöka förstå hur människor upplever ett fenomen. Den kvalitativa datan bygger oftast på små urval och därför inte kan representera befolkningen i statistisk mening. Reliabiliteten och validiteten är på grund av den kvalitativa undersökningsmetoden låg, men ger indikationer på att en kvantitativ ansats skulle kunna ge mer reliabilitet, validitet och liknande resultat. Här syns ett behov av fortsatt forskning. Den reliabilitet och validitet jag kan se av min undersökning baseras på att jag mätt det jag ville mäta samt att jag följt min frågeställning och syfte. Det betyder att reliabiliteten och validiteten ligger hos mig som intervjuare och inte i resultatet som sig (Kvale 2007, Bryman 2018).

16

Till de som tackade ja till att vara med i undersökningen gick det ut ett formulär. Detta formulär innehöll syfte med undersökningen och samtycket till att delta, som de skrev på. I detta formulär stod det klart och tydligt att de kunde dra sig ur när som helst om de kände att de inte ville vara med i undersökningen. Studien är genomförd enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Det innebar att jag följde de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Intervjuerna sparades och transkriberades under examensarbetets period. Därefter destruerades de. Inga namn har nämnts i detta arbete. Jag valde alias till dem för att kunna hålla reda på vem som sade vad. Därmed förblev respondenternas namn konfidentiellt (Kvale 2007). Till sist skickades den transkriberade intervjun till respondenten för att säkerställa att det som sagts var korrekt.

5.2

Etiska implikationer för studien

Att analysera svar från en intervju medför att det blir svårt att inte min bakgrund, uppfattning och tolkning påverkar analysen och tolkningen. Skolorna och lärarna som valdes ut har jag sedan tidigare kontakt med och är därför ett bekvämlighetsval. Teorin jag använde mig utav som stöd hjälpte mig att behålla fokus på det som skulle undersökas. Metoden att genomföra semistrukturerade intervjuer där respondenterna fick prata fritt och skulle motivera sina svar medförde olika följdfrågor som innebar att inte alla fått samma följdfrågor. Detta bidrog till att undersökningen i slutändan inte kunnat ge en så stor bild av verkligheten som var tänkt. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om alla hade fått exakt samma frågor men då hade respondenterna inte kunnat prata lika fritt. Å andra sidan har de semistrukturerade intervjuerna bidragit med mycket material till undersökningen. Förvaring av materialet har jag varit väldigt noga med. Om det mot förmodan skulle bli stulet går det inte att härleda till vare sig skola eller vem som blivit intervjuad. Jag har kodat allt känsligt material och det är enbart jag som vet vem som är vem. Att få vara anonym i en sådan här undersökning är viktigt för att kunna få så ärliga svar som möjligt.

5.3

Tema på intervjufrågor

Temana som jag bestämde sattes utifrån studiens syfte och frågeställning. När intervjuerna genomfördes bad jag respondenterna att motivera och utveckla sina svar för att lättare kunna analysera utifrån styrningsteorin.

17 Teman

Planering, genomförande och uppföljning. Samarbete med övriga ämnen.

Lokalerna. Arbetsformer. Tekniker.

18

6. Resultat

I detta avsnitt redovisas empirin som jag analyserar och diskuterar utifrån styrningsteori.

6.1

Styrningstekniker

Att analysera makt utifrån styrningsteori kan göras både på makronivå och på mikronivå. För att förstå det som händer på mikronivå behövs först ett underlag på makronivå. Därför börjar jag på makronivå och tittar på Skolverket som är statligt ägt och därmed en statlig styrning. En numera mjukstyrning, vilket innebär styrning under frihet för skolorna. Politiken och Skolverket har sedan skolan blev obligatorisk setts på som de som styr hela skolan med läroplaner, bedömning och dokumentationskrav. Men det har inte alltid sett ut så. Till en början var det upp till lärarna att själv bestämma vad som skulle läras ut, men i takt med samhällets utveckling har det tagits fram läroplaner som ska se till att eleverna får en så likvärdig utbildning som möjligt. Vart du än bor i Sverige och vare sig skolan är statligt, kommunalt eller privat ägd gäller likvärdighet. Styrningstekniken här är en mjuk styrning med framförallt styrdokument som styr men även dokumentation och bedömning påverkar lärarnas styrning vidare. Om vi tänker oss den hierarkiska modellen, regnbågen som förklarades i teoriavsnittet, så befinner sig regeringen ytterst och skolverket näst ytterst i regnbågen. Regeringen bestämmer även hur mycket pengar vardera kommun får till skolverksamheten och därefter bestämmer kommunen hur mycket som ska gå till de olika skolorna. Då det oftast finns flera skolor i en kommun behöver skolornas resurser fördelas efter behov. Kommunen landar då på tredje färgen räknat utifrån i regnbågen om vi håller oss till den hierarkiska modellen. Lärarna måste förhålla sig till både styrdokument och den budget de får men även till lokalerna som tillhandahålls. Det är upp till läraren att tolka läroplanen och bestämma vilket sätt som lämpar sig för just den klassen och just den individen samt vilket material som ska användas. Därmed befinner lärarna sig i den fjärde färgen i regnbågen. Detta kan diskuteras då lärarna även styrs av eleverna och deras behov samt deras intressen för att motivera till undervisningens innehåll. Då kommer vi in på Foucault syn på makt där det handlar om att makten är flytande det vill säga att den kan förflytta sig inom relationen (Axelsson 2014). Ömsesidig makt tolkar jag detta som. Om vi stannar kvar i den hierarkiska modellen regnbågen så hamnar eleverna på sjunde färgen eftersom de blir styrda av alla färger över dem.

19

Vi lever i ett samhälle där mycket ska utvärderas och dokumenteras och skolan är inget undantag. Dokumentation och bedömning är en stor del av skolans, och lärarnas ansvar, och är bestämt genom styrningen från politikerna och skolverket. Allt lärare och elever gör ska dokumenteras och eleverna ska bedömas för att sedan få ett resultat på sin insats/kunskap. Detta är ett sätt att styra skola, lärare och elevers handlingar som sedan visar ett resultat i form av ett betyg. Resultatet registreras och utvärderas och anses därefter vara sanningen. Samtliga respondenter påpekar att arbetet och arbetsprocessen ska bedömas vilket skulle kunna vara ett sätt att styra eleverna till att prestera och att bruka allvar med sitt skolarbete. Att lärarna ska bedöma elevernas utveckling och presterande är en styrningsteknik som gör att det kan kontrolleras att lärarna har lärt eleverna det skolverket har bestämt. Detta för att det ska bli en likvärdig utbildning, där kunskap rangordnas efter elevens insats. Det är ett stort ansvar som vilar på läraren att kunna se alla tillfällen som både en lärandesituation, men även en bedömningssituation. Det vilar även ett stort ansvar på eleven att visa att hen har inhämtat kunskap. Om inte eleven visar vad hen kan så kan inte heller läraren styra eleven i rätt riktning, det vill säga vad nästa steg i lärandeprocessen borde vara. Detta gör att lärarna och elevernas handlingar ständigt blir övervakade. Detta kopplar jag till Foucaults panoptikon, som kan förklaras med, känslan av att ständigt bli övervakad gör att människan sköter sig på det förväntade sättet som de som styr förväntar sig. Detta påverkar både lärare och elever. Speciellt elevernas identitetsskapande och självkänsla som styr individen åt ett visst håll. Det framkommer även vilka pedagogiska åtgärder som måste till för att nå bästa möjliga resultat (ett högt betyg). Det gör att det är möjligt att mäta och jämföra med andra skolor. Detta styr sedan i längden vart politikerna ser att det behövs mer pengar till större insatser. Under teoriavsnittet förklaras att styrning åt ett visst håll görs för att fixa ett problem, här tolkar jag det låga betyget som problemet som måste fixas.

6.2

Styrningslogiker

Begreppet styrningslogiker i skolans sammanhang kopplas till hur lärarna planerar, genomför och utvärderar arbetet med och runt eleverna. Summerar vi samtliga respondenters svar så påpekar de att lokalerna är för dåliga, för få undervisningstimmar och att budgeten är för stram. Det är därmed det som bestämmer vad de kan arbeta med i bildämnet. Detta tolkas som att budgeten och lokalerna blir en stor del av styrningen till vad för slags undervisning som går att

20

genomföra. En av respondenterna har precis fått en nybyggd lokal och är supernöjd med den men säger även i nästa mening att ”sedan kan man alltid önska sig mer, som till exempel en

keramikugn, det har jag alltid önskat mig.”. Den här önskan om en keramikugn är en naturlig

och självklar känsla därför att människan alltid strävar efter att få det bättre. Finns ett intresse för tekniken så vill personen använda den och delar gärna med sig av kunskapen. Önskan om en keramikugn har tydligt funnits där alltid och enligt respondenten kommer detta antagligen styra nästa stora inköp.

Två av respondenterna förklarar att de gärna vill möta elevernas intresse och försöker planera sina teman och undervisning efter det. En respondent nämnde att eleverna brukar får vara med och bestämma till exempel hur arbetet ska redovisas. Det är ett sätt att arbeta både med värdegrunden och ett sätt att försöka styra eleverna till olika former för redovisning. Samtliga respondenter påpekar att det är både utbudet på material och undervisningstiden som avgör arbetsområde och genomförande. Detta är ett sätt för lärarna att utöva makt i klassrummen, ett försök att erbjuda en elevdemokrati genom att möta elevernas intresse. Följdfrågan angående undervisningstiden var om de hade pratat med sin chef angående för lite undervisningstid, så svarade de att det hade dem gjort men inte fått något gehör. Vart de köper sitt material svarade de tillfrågade att det beror på vart de har sin upphandling. Det betyder att företaget har slutit en överenskommelse med skolan för att skolan ska köpa sitt material där och ingen annanstans. Detta är en så kallad marknadsmodell som gör att upphandlingen kan förändras om en ny aktör kommer in med bättre avtal och då skiftar kunden (skolan, kommunen) om de inte är nöjda med sitt nuvarande avtal. Det är lagstadgat att anbud från olika aktörer måste värderas, denna lag heter lagen om offentlig upphandling. Marknadsmodellen syfte är att ersätta traditionella relationer mellan aktörerna i den hierarkiska modellen med marknadslika relationer mellan aktör och kund. I marknadsmodellens mål ingår därmed både konkurrens, kundorientering samt fokus på prestation. om inte företaget levererar som avtalat kommer de att förlora sitt avtal med kunden. Detta gör att även företagen blir styrda av skolan (kunden) men skolan blir styrd av utbudet hos företaget.

Samtliga respondenter svarar att de arbetar övervägande mest med analog bild. De menar att det är viktigt att öva på finmotoriken men även för att det är det budgeten tillåter. Med ett högt elevantal och därmed stora klasser så går det åt mycket material. Materialet de har att välja på är det som är billigast att inhandla då budgeten ska räcka till många elever. Respondenterna

21

beskriver sitt material som standard i en bildsal och när jag bad de beskriva vad de menar med standard får jag väldigt olika svar. Återkommande i samtligas svar är färgpennor, blyertspennor, papper (vita och färgade), vattenfärger, saxar, akryl färger och Plastellina (lera som inte stelnar). Detta tolkar jag som att respondenterna menar att detta är sådant som borde finnas i en bildsal för att kunna bedriva undervisning. Att ha råd med något annat är bonus hos de flesta bildlärarna. Jag tolkar det som att bildlärarna känner sig bortprioriterade när de förklarar att budgeten är stram och materialet styr vad som kan planeras.

Tre av respondenterna menar att digitaliseringen i skolan är överreklamerat och framställs som viktigare än analogt arbete. De fortsätter att beskriva att eleverna behöver träna sin finmotorik för att de inte kan skriva för hand eller klippa med en sax längre och påpekar vidare att det är väldigt viktigt att träna handen och hjärnans samarbete. En av respondenterna sa”Vet inte vad

man lär sig på att till exempel göra film som man inte lär sig genom att göra en serie.”. Detta

tolkar jag som att hen menar att allt som kan göras digitalt även kan göras analogt och ändå förstå processen, vad programvaran gör för en när en arbetar digitalt. Att skolverket vill att vi arbetar mer digitalt i skolan tolkar jag i min analys som att det är för att vi i Sverige ska följa med i samtidens utveckling. Att skriva in de digitala delarna i läroplanen är ett sätt att styra lärarna till att vara tvungna att undervisa i någon form av digitala tekniker för att öva upp elevernas digitala kompetens. För att arbeta digitalt i skolan krävs digital kompetens av lärarna vilket två av respondenterna menar att de saknar och ger detta som en anledning till att de inte arbetar digitalt. De menar att deras utbildning inte lärde ut något kring detta. De andra tre menar att de har den digitala kompetensen som krävs men detta är något de har övat fram på egen hand. Två av dem svarade att de lärde sig genom ”learning by doing” när det gäller de olika programmen och digitala verktygen. Alla tre har lång arbetslivserfarenhet inom skolan och analyserar jag utifrån det så tolkar jag det som att de har haft tid på sig att öva fram sin digitala kompetens.

När ett arbetsområde eller ett projekt är över brukar det göras en utvärdering, detta för att se vad som gick bra och dåligt. Även på universitetet görs kursutvärderingar. Grundskolan är inget undantag då samtliga respondenter berättar att de gör någon form av utvärdering. Den kan vara muntlig, i pappersform eller digitalt. Förr i tiden när kyrkan hade en större roll i samhället var det till prästen eller munken invånaren gick till för att bekänna sina synder och orena tankar för att sträva efter att bli ett bättre och renare jag. Att bekänna har fortfarande samma funktion

22

nämligen, att synliggöra det egna jaget och sträva efter att bli bättre. Det är heller inte längre bara prästen eller munken som lyssnar på ens bekännelser. Det kan vara en kollega, lärare, elev, vän eller en psykolog som lyssnar. Det kan till och med vara i relationen till något annat som till exempel normer som berättar vad som är bra och önskvärt. Detta är på så kallad mikronivå när analysen sker på individnivå. En utvärdering görs för att få syn på vad som borde förbättras hos sig själv eller projektet, formar och styr alltså sig själv till nya och bättre jag och den som lyssnar på bekännelsen är därmed med och formar och styr andra till ett bättre jag. Foucault talade om detta som the conduct of conduct (Axelsson 2014, 2017), (Dean 2011).

Av erfarenhet kan jag påstå att när man frågar lärare, i vilket ämne som helst, så säger de ofta att det hade varit roligt att arbeta mer ämnesövergripande både för eleverna och dem själv. Men de säger också att tiden oftast inte räcker till. Därför valde jag att ta med detta tema när jag genomförde intervjuerna. Bild är ett ämne som kan kopplas till alla skolans ämnen och borde vara lätt att arbeta ämnesövergripande med, anser jag. Forskning säger att eleverna förstår sammanhanget och helheten bättre och har lättare att ta till sig informationen när de får arbeta ämnesövergripande. Enligt värdegrunden ska vi uppfostra, forma och styra eleverna till goda medborgare. Detta innebär bland annat att de ska lära sig att lyssna och samarbeta med andra, det vill säga att lära sig vara demokratiska. Detta är sådant som måste fungera mellan lärare för att ett ämnesövergripande arbete ska kunna ske. Samtliga respondenter svarar på frågan angående ämnesövergripande arbete att de inte arbetar på det viset eller endast när tiden räcker till. Två av respondenterna arbetar ämnesövergripande när tid finns och båda svarar att det är med ämnena Svenska och SO. Det de arbetar med då är oftast historia i SO och litteraturhistoria i Svenska. Tre av fem respondenter berättar att de nationella proven tar så mycket tid på vårterminen att det inte finns någon tid att arbeta ämnesövergripande eftersom de andra lärarna är väldigt upptagna då. En av respondenterna svarade att hen vet att lärarna i andra ämnen är rädda för att de inte ska hinna med sitt eget kursinnehåll, extra dokumentationstid, och att det eventuellt är därför de säger att de inte har tid.

6.3

Styrningssubjektet

Samhället är fullt av oskrivna regler som sätts av de/det som styr oss. De som har makten men även oss själv som till exempel kulturen vi lever i och anser oss själv tillhöra, styr oss. Om vi tänker på hur vi beter oss i olika situationer så kan vi alla instämma i att vi följer dessa regler

23

när vi är i en specifik situation som kräver att vi beter oss på ett speciellt sätt. Som till exempel på biblioteket eller i biosalongen där vi pratar tyst eller inte alls. Detta är praktiker som speglar hur vi bör leva våra liv både moraliskt, pedagogiskt och hälsomässigt.

Tittar vi på respondenternas svar angående hur de planerar, genomför och utvärderar sina arbetsområden så görs detta för att eleverna ska bli motiverade till att hålla fokus och därmed uppföra sig på det förväntade sättet. Detta sätt är oftast att vara lugn och tyst så att det blir arbetsro i klassrummet. Det är så vi förväntar oss att arbetsro ska vara. Men om vi då tittar på bildämnet som räknas som ett praktiskt/estetiskt ämne så vill läraren inte att eleverna ska sitta tyst och stilla. I bildsalen ska de få lov att vara kreativa, aktiva, prata och röra på sig för att kunna skapa fritt, kanske till och med stå upp och arbeta. Därför är det inte normen för en vanlig teoretisk lektion som gäller i just ett bildklassrum, här gäller en annan norm. Denna norm tolkar jag utifrån respondenternas svar att läraren själv skapar för varje nytt arbetsområde, beroende på vilket material som det arbetas med och så vidare. Jagets och maktens teknologier kopplas ofta samman, där makten styr och formar individens beteende. Utifrån de temafrågor som ställdes framkom det inte att någon av dem arbetade med värdegrunden. Jag funderar på varför men kommer inte fram till något svar. Värdegrundsarbete har till syfte att forma och fostra framtidens medborgare och detta bör genomsyra allt som görs i skolan. Jag tolkar det som att det anses vara en självklarhet och därför påpekas det inte. Det kan ses som en ”osynlig” makt från skolans alla parter. Alla respondenter pratade till exempel om demokrati, att eleverna får vara med att bestämma i undervisningen, hur grupperna ska se ut eller hur slutresultatet ska redovisas.

Två av respondenterna förklarar att om de möter elevernas intresse så jobbar de på bättre, brukar mer allvar och är mer noga med sina arbeten. En av respondenterna förklarade att om arbetet resulterar i en slutprodukt som ska visas upp och att arbetet blir något som är på riktigt, så brukar eleverna mer allvar med arbetet. Respondenten förklarar att elevernas medbestämmande och möjlighet att påverka ökar engagemanget från eleverna. Detta är ett sätt att styra eleverna till det önskade beteendet i klassrummet, där läraren låter eleven vara med och demokratiskt bestämmer hur slutprodukten ska visas fram. En respondent sade så här, ”För vem blir inte mer

engagerad och motiverad när man får vara med och bestämma själv?” Flera av respondenterna

berättar hur de låter eleverna vara med och påverka sin undervisning, som till exempel med vilket material de ska arbeta med eller om de ska arbeta i grupp eller enskilt. Därför tolkar jag

24

det som att samtliga lärare arbetar för en demokratisk lärandemiljö för att få det önskvärda beteendet av eleverna. Det är läraren som avgör vad betyget ska bli med hjälp av lärande målen. Detta i sin tur avgör vilket gymnasieprogram eleven kommer in på som sedan eventuellt påverkar framtida yrkesval. Detta är en kedjereaktion av betyget läraren är pålagd att sätta av Skolverket. Här hittar vi maktens teknologi som formar och styr genom praktiken betygssättning. Där blir eleven till ett subjekt genom att objektiveras genom olika sätt att mäta kunskap, där läraren bedömer insatsen/kunskapen som bra/tillräcklig eller dålig/ej tillräckliga kunskaper för att sedan åter igen bli ett subjekt.

Hur en undervisningssal är uppbyggd och hur placeringen av arbetsytor är planerad, skapar olika tillfällen för arbete. Om placeringen av eleverna i ett klassrum är format så att eleverna sitter var för sig förväntas det innebära individuellt arbete. Detta är ett sätt att styra eleverna till den formen av arbete som kommer att ske men även till det förväntade uppförandet. Om läraren väljer att placera eleverna i flera små grupper så kommer detta att öppna upp för en annan arbetsform där det förväntas att eleverna söker inspiration och kommunikation av och mellan varandra. Här kopplar jag in kooperativt lärande där eleverna lär genom och av varandra. Ingen av respondenterna nämnde kooperativt lärande som sin didaktiska metod, men svaren analyserades som att de arbetar med det men utan att tänka över det. Möjligtvis lika självklart som att de arbetar med värdegrunden i allt arbete i skolan. En av respondenterna svarade även att de sitter i grupper om fyra för att kunna hjälpa många elever samtidigt. Det tolkar jag som en slags styrning till självhjälp, både för eleverna och för läraren. Två av respondenterna nämnde även att de sitter så för att de ska kunna dela på materialet, då det inte går åt lika mycket och det går snabbare att städa. Detta tolkas tillsammans med tidigare svar att budgeten är stram och att det därför är ont om material och det måste sparas. Alltså styr läraren eleven återigen till önskat beteende om att inte slösa på materialet, som i sin tur är en miljöfråga. Läraren styr eleverna till att tänka miljövänligt då detta är en stor fråga i dagen samhälle.

25

26

7. Diskussion

I detta avsnitt diskuterar jag mitt resultat utifrån tidigare forskning (Brass 2015), (Wilkins et al 2019), (Lundahl 2013), (Qvarsebo 2013), (Qvarsebo 2018), (Burwell 2013), (Hobbs 2019) (Zhao 2018) samt rapporten näu-13 (Skolverket 2013) i relation till styrningsteori.

Som en framtida lärare i både Bild och Slöjd har denna undersökning varit väldigt lärorik. Detta för att jag tidigare hat hört att det är väldigt fritt att vara lärare så länge styrdokumenten följs. Dock visar resultatet på en hierarkisk mjuk styrning som jag inte hade förväntat mig.

Utifrån tidigare forskning, både internationell (Brass 2015), (Wilkins et al 2019) och nationell (Lundahl 2013), (Qvarsebo 2013), (Qvarsebo 2018), som säger att skolan gått från att vara centraliserad till decentraliserad, kan jag utifrån mina respondenters svar delvis hålla med om. Den här undersökningen visar att det ändå förekommer en viss mjuk styrning som påverkar allt arbete i skolan. Med mjuk styrning menar jag att de som styr oss ger oss ändå viss frihet att bestämma delar själv. Jag nämnde tidigare den hierarkiska ”regnbågsmodellen” som beskriver skolans styrning på ett enkelt och visuellt sätt, även om jag inte ville analysera med en hierarkisk modell så gick det inte att undgå. Det som styr vad, vem och hur i ämnet Bild är alltså hela samhället, allt från politiker ner till eleven själv. Detta gäller även material- och teknik-val. Läraren väljer material och teknik utifrån styrdokument, budget, lokal, eget intresse och elevdemokrati. Läraren och eleven har därmed flest styrande runt sig och sitt arbete. Att skolan har gått från att styras centralt till en neoliberal styrning som betyder att styrningen sker med en del frihet vilket även min undersökning tycks peka på. Bildämnet behöver frihet att styra själv eftersom elevunderlaget, budget och lokaler varierar lika mycket som det finns skolor. Tidigare forskning (Burwell 2013), (Hobbs 2019) (Zhao 2018) samt rapporten näu-13 (Skolverket 20näu-13) tar upp att få bildlärare arbetar digitalt, detta för att de saknar både kunskaper, resurser och intresse. Den här undersökningen visar samma resultat. Det finns få resurser och intresset att lära sig digitala verktyg är inte så stort. Detta kan bero på att tre av fem respondenter anser att eleverna behöver träna mer på finmotoriken och därmed väljer att inte arbeta digitalt i någon större utsträckning.

27

Att skolan idag har blivit allt mer mål- och resultat-styrd påverkar även arbetet i bildundervisningen. Det ges mindre tid till att utforska, reflektera och vara kreativ då tiden inte räcket till enligt respondenterna. Många OECD länder har en neoliberal styrning i skolan med någon form av kvasimarknad, vilket vi även kan se i den svenska skolan. Respondenternas svar angående materialinköp baseras på en stram budget och upphandlingsavtal. Självstyrningstekniker finns överallt och handlar om att förmå subjektet att arbete på att förbättra sig själv, jaget, eller det egna projektet. I skolan fungerar självstyrningstekniken genom terapeutiska samtal för att forma eleven till det önskade beteendet och genom utvärderingar av genomförd undervisning förbättra den. Det är genom dessa samtal som det kommer fram vad som är felet som måste fixas. Det är konstigt att det aldrig går att komma bort från att det är något som är fel och måste fixas. Jag funderade på vad som hänt om alla istället hade sett på det från en annan vinkel som inte låter så negativt som orden felet och fixas. ”Möjligheten som medför nya möjligheter” kanske kunde gett en ny vinkel i diskursen. Att intervjua endast fem respondenter gör att det inte går att dra generella slutsatser om att det ser likadant ut överallt i alla bildklassrum i hela landet. Dock är jag osäker på om resultatet hade skiljt sig markant om studien inbegripit fler respondenter. På så sätt kan den här undersökningen inte representera hur styrning i bildämnet fungerar överlag. Den här undersökningens respondenter har blandat antal år som verksamma lärare. Resultatet hade kanske blivit annorlunda om fokus hade lagts på ålders- eller köns-grupp istället. Då visar resultatet enbart just den kategorin och kan därmed heller inte visa en generell bild. Överlag finns det lite forskning kring de estetiska ämnena om det jämförs med skolans andra ämnen. Skulle jag fortsätta forska med styrningsteori som guide så hade jag valt att titta på den nya läroplanen när den kommer hösten år 2020. Att titta på hur styrningen teoretiskt utformas är en intressant och relevant fråga för mig då jag precis börjat arbeta som lärare.

28

8. Gestaltning

Jag ville gestalta något utifrån mitt resultat. I detta avsnitt förklarar jag hur jag har gått tillväga och vad som har styrt mitt val av gestaltning.

8.1

Första tankar

Första tanken var att jag ville gestalta något utifrån mitt resultat. Jag visste inte vad men tänkte att det kommer av sig själv när jag analyserar mina respondenters svar. Jag har inte kunnat sluta tänka på att tre av fem respondenter menar att eleverna behöver arbeta mer på sin finmotorik och att det digitala är överreklamerat. Respondenterna menar att eleverna inte längre kan klippa med en sax eller skriva läsligt. Jag tolkar det som att respondenterna därmed menar att det är allt det digitala arbetets fel. De arbetar för lite analogt och därmed har inte handen och hjärnan utvecklat den kopplingen mellan sig för att finmotoriken ska fungera. Regeringen och Skolverket vill att skolan ska följa med i samtidsutvecklingen och har därför tagit med digitalt arbete i läroplanen. De vill därmed styra lärarna till att arbeta mer digitalt i undervisningen. Jag tolkar respondenternas svar som att det istället bör vara mer analog bild, för att det inte går att lära sig finmotorik genom en dator eller läsplatta. Jag ville också ha med styrningen och

regnbågens symbolik kring detta i min gestaltning.

8.2

Förarbete

Jag började med att skissa på hur jag ville gestalta detta. Jag skissade med hjälp av blyertspenna, tuschpennor och papper. Idéerna var många men jag fastnade för två. När jag började reflektera kring vad som kommit fram i studien och vad det skapade för reflektioner hos mig, blev saxen den symbol som kändes rätt. En sax blev därför grunden till gestaltningen. Eftersom surfplattorna ansågs vara det som hämmade utvecklingen av finmotorik, ville jag symbolisera att analogt arbete och finmotorik inte kommer skapas genom surfplattor. Handen och saxen krossar surfplattan. Jag bestämde mig för att fundera ut hur jag skulle gå tillväga och vilka material jag skulle kunna använda. Jag kom fram till att det passade bäst att gestalta mina tankar genom foto och att det skulle passa in att visas i anknytning till de estetiska delarna av huset. Detta för att stärka de estetiska ämnena och visa hur viktigt det är med analogt arbete för

29

hjärnans utveckling. Jag funderad länge på min gestaltning. Jag ville att den skulle kunna tala för sig själv. Mitt val föll på skiss nummer två för att den symboliserar det som mina respondenter svarade. Jag började med att göra en surfplatta i plexiglas där jag borrade ett 70mm stort hål i mitteln med en hålsåg och sandpapprade alla kanter. Sedan skar jag ut skyltvinyl som jag satte på baksidan för att få en ram runt skärmen. Jag satte även små strimlor runt hålet för att det skulle se ut som sprickor i glaset. Sedan var det tid att börja fotografera.

8.3

Foto session

Nästa steg var att åka hem till min syster som har allt jag behöver för att genomföra en fotosession. Min systerdotters hand var den enda som fick plats i hålet och hon ställde gärna upp. Efter alla förberedelser satte jag igång och fotograferade. Efter många försök hade jag några bilder som jag var nöjd med. Sedan var det dags för vuxenhänderna. Efter några tagningar hade jag tillräckligt med material och det var det dags att redigera. Detta är gjort i redigeringsprogrammet Photoshop. Jag saknar expertkunskaper inom programmet, men tänkte att det var ett bra tillfälle att lära mig några av programmets alla funktioner. Efter att ha provat några olika tekniker och förslag så fastnade jag för det fotot med enbart barnhanden som var redigerad med alla regnbågens färger. Detta tänkte jag skulle representera hur ett barn blir styrd av alla i samhället och ska försöka lära sig finmotorik med ett digitalt verktyg. Nedan följer några av mina förslag och slutresultatet när det hänger på MAU:s- vägg.

8.4

Vad bidrar min gestaltning med?

Jag tycker att detta är en viktig och intressant del av skolutvecklingen som är värd att diskuteras vidare. Inte bara för ämnet Bild men för alla de estetiska ämnena. Därför ville jag gestalta något som kunde bidra till vidare diskussion bland fler människor, framförallt blivande bildlärare och lärare i de estetiska ämnena. Detta för att det är vi lärare som måste stå upp för våra ämnen och ämnesinnehållet och för hur vi arbetar med våra elever, både analogt och digitalt. Därför fick tavlan namnet ”Krossar styrningen bildämnet?”.

30

bild 6 idé skiss ett bild 7 idé skiss två

bild 8 här sågar jag till plexiglaset i bandsågen med måtten från en surfplatta bild 9 hålslåg jag monterade på pelarborrmaskinen

31

bild 11 här slipas på alla kanter så att den blir mjuk och inte kan skada någon bild 12 sätter på skyltvinyl längs kanterna för att likna en riktig surfplatta

bild 13 här skärs skyltvinylens hörnorna till

bild 14 små strimmor med skyltvinyl klistras på runt hålet för att likna sprickor i skärmen

bild 15 nu är det klart, bara skydds plasten som ska tas bort bild 16 färdigt resultat

32

bild 17 originalbild vuxenhand bild 18 orginalbild barnhand

bild 19 vuxenhanden roterad och beskärd

bild 20 teckning ingår i finmotoriken och funderade på om det var så här jag ville symbolisera det

bild 21 här lade jag på ett regnbågsfilter och blev helt tagen av bilden bild 22 det färdiga resultatet efter beskärningen

33

34

9. Referenser

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.) (2014). Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2017). Maktens skepnader och effekter: maktanalys i Foucaults anda. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Malmö: Liber. Burwell, C (2013). “The Pedagogical Potential of Video Remix”. In: Journal of Adolescent &

Adult Literacy. Vol 57(3). Doi: 10.1002/JAAL.205. (Accessed: 26 July 2019).

Dean, Mitchell (2011). Governmentality power and rule in modern society. Johanneshov: TPB Didrichsen, Lena 2018 http://muep.mau.se/handle/2043/29814

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet

Hobbs, R (2019). “Transgression as Creative Freedom and Creative Control in the Media Production Classroom”. In: International Electronic Journal of Elementary Education. Vol. 11(3). Doi: 10.26822/iejee.2019349245. (Accessed: 26 July 2019).

Jory Brass ‘Standards-based governance of English teaching, past, present, and future?’ (2015) English Teaching: Practice & Critique, 14(3), pp. 241–259. doi: 10.1108/ETPC-06-2015-0050. Kvale, Steinar (2007). Doing interviews. 1. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications

35

Lundahl, L. et al. (2013) ‘Educational Marketization the Swedish Way’, Education Inquiry, 4(3), pp. 497–517. Available at:

https://searchebscohostcom.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1211032&

site=ehost-live (Accessed: 1 February 2020).

Qvarsebo et al (2018) ‘Fabricating and Governing the Swedish School Pupil : The Swedish Post-War School Reform and Changing Discourses of Discipline and Behaviour’ (2018) Nordic Journal of Educational History, (2). Available at:

https://search-ebscohostcom.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.muep.mau.

se.2043.27137&site=eds-live (Accessed: 6 February 2020).

Skolverket 2011 (a) https://www.skolv8berket.se/download/18.472714ce16b70ab9827135e/1569251324550/Bild_ GR.pdf Skolverket 2011 (b) https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRBIL01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverkets nationella ämnes utvärdering NÄU13

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:874188/FULLTEXT01.pdf

Wilkins, A. et al. (2019) ‘Translations of New Public Management: A Decentred Approach to School Governance in Four OECD Countries’, Globalisation, Societies and Education, 17(2),

pp. 147–160. Available at:

https://search- ebscohostcom.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1224970&site=ehost-live (Accessed: 26 January 2020).

Zhao, P. Kynäshlahti. H. Sintonen, S (2018). “A qualitative analysis of the digital literacy of arts education teachers in Chinese junior high and high schools”. In: Journal of Librarianship

and Information Science. Vol. 50(1). Doi: 10.1177/0961000616658341. (Accessed: 26 July