Likvärdig bedömning av praktiska moment i skolan samt på arbetsplatsförlagd tid

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Likvärdig bedömning av praktiska

moment

i skolan samt på arbetsplatsförlagd tid

Comparative assessment of practical performance

between school and auscultation

Madeleine Manzi

Yrkeslärarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

2011-05-27

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Jan Härdig

Lärarutbildningen

(2)

(3)

2 Madeleine Manzi

Likvärdig bedömning av praktiska moment i skolan samt på arbetsplatsförlagd tid.

Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildningen 180 p Malmö Högskola

Sammanfattning

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra

kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.

Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.

Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas

tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.

Nyckelord: APU, Bedömningsmatriser, Betygskriterier, Likvärdig bedömning, Samarbete

(4)

(5)

(6)

5

Förord

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om elevernas praktiska moment blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Genom att läsa rapporten är förhoppningen att man ska kunna bli inspirerad av ett nytt tankesätt kring ett förbättrat samarbete mellan skola och näringsliv.

Ett stort tack till lärare och elever på en gymnasieskola i Skåne för att de lät mig intervjua dem.

- Era erfarenheter hjälpte mig att möjliggöra detta arbete, tack!

Tack till de tre handledare, med salonger i Skåne, som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

- Tack för att ni tog er tid med mina intervjuer!

Tack till handledare Jan Härdig.

- Tack för dina råd.

Tack till kusin med sambo som inspirerar och ger råd när det behövs. - Tack för att ni alltid ställer upp när det behövs.

Sist men inte minst vill jag tacka min familj, man och barn, för att de har varit förstående och stöttat mig under detta arbete.

- Det har varit många kvällar och helger till ”plugg”. Tack för att ni har haft förståelse för detta!

(7)

6

Innehåll

Comparative assessment of practical performance ... 0

between school and auscultation ... 0

Sammanfattning ... 2 Förord ... 5 1. Inledning ... 9 2. Syfte ... 10 2.1 Frågeställningar ... 10 3. Litteraturgenomgång ... 11 3.1 Historik om frisörprogrammet ... 11 3.2 Styrdokument ... 12

3.3 Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf 94 ... 12

3.4 Tidigare forskning ... 13

4. Metod och genomförande ... 16

4.1 Urvalet ... 17

4.2 Det praktiska genomförandet ... 18

4.3 Bearbetning ... 18

4.4 Studiens tillförlit ... 19

5. Resultat och analys ... 20

6. Slutdiskussion och tankar för förbättring ... 24

6.1 Förståelse från skolledningen ... 25

6.2 Handledarutbildning ... 26

6.3 Branschråd ... 26

6.4 Matriser ... 27

6.5 Förslag på vidare forskning ... 28

7. Slutord ... 29 Litteraturförteckning ... 30 Bilaga 1 ... 33 Bilaga 3 ... 35 Bilaga 4 ... 36 Bilaga 5 ... 37

(8)

(9)

(10)

9

1. Inledning

Det talas om att lärare på skolorna och handledarna ute på den arbetsplatsförlagda tiden (APU) bedömer elevernas praktiska moment olika. Den här problematiken är inte ny men på Hantverksprogrammet med inriktning mot frisör har problematiken blivit mer påtaglig nu när alla privata frisörutbildningar tillkommit. De privata frisörutbildningarna använder sig utav en annan kursplan som inte anpassas efter skolverkets betygskriterier då det inte är en gymnasial utbildning. Detta medför problem för både elever, handledare och lärare.

Det finns även ett personligt intresse för denna problematik, då jag arbetar på en gymnasieskola och har elever som gör sin APU ute på frisörsalonger. Problematiken har studerats närmare i detta examensarbete.

Enligt skolverket ska 15 veckor av undervisningstiden eller 15 % av den schemalagda

studietiden vara APU och vara branschknuten. Gymnasieförordningen säger att arbetsförlagd utbildning ska vara kursplanestyrd. Detta innebär att APU ska handla om utbildning och inte enbart praktik. Med denna innebörd får handledarna ett stort ansvar i elevens utbildning. Det är många av dagens handledare som inte tar ansvaret på allvar och det finns gymnasieskolor som inte heller tar sitt ansvar. Ett samarbete mellan båda parterna är av betydelse.

Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning på de yrkesförberedande utbildningarna där man bland annat kom fram till att endast 5 av 39 granskade skolor utvärderade APU:n och samarbetet mellan skola och arbetslivet tillräckligt (Rapport 2011:2)

Min erfarenhet är den att lärarna får för lite tid på sitt schema för att kunna följa upp

elevernas APU tid. Handledarnas bedömningar skiljer sig markant åt när de lämnar in omdöme av eleverna samt att de tar hänsyn till kriterier som inte ingår i Skolverkets läroplan. Exempel på kriterier som handledare tar hänsyn till är personkemi och förmågan att passa tider. De här kriterierna är viktiga i arbetslivet, men enligt Skolverkets läroplan är det inte det som ska betygsättas. Här märker man att det är brister i kommunikationen mellan skola och APU:n. På grund av detta vågar lärarna inte till fullo lita på handledarnas omdöme av elevernas praktiska kunskaper. Genom att göra eleverna mer medvetna om kriterierna för bedömning samt att lärarna är mer tydliga till handledare skulle detta samarbete kunna förbättras. Ett likvärdigt bedömningsmaterial är önskvärt.

(11)

10

2. Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur handledarna på den arbetsplatsförlagda utbildningen bedömer årskurs 2 elevernas praktiska arbeten på hantverksprogrammet med inriktning mot frisör.

I denna uppsats kommer även vikten av samarbete mellan skola och APU för en likvärdig och rättvis bedömning av elevens praktiska moment att undersökas.

2.1 Frågeställningar

Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:

 På vilka grunder bedömer handledare elevers praktiska moment?

 I vilken utsträckning utgår handledare från skolverkets mål och kriterier vid bedömning?

 Hur påverkas bedömningen av elevernas praktiska moment av kontakten mellan handledare och skola?

 På vilket sätt kan ett bra samarbete mellan skola och APU leda till en likvärdig bedömning av elever?

(12)

11

3. Litteraturgenomgång

Förstår dagens handledare på APU hur stort ansvar de har när de tar emot elever? Eleverna förväntar sig att handledare är medvetna om bedömningskriterierna. I läroplanen står det att skolan ska förbereda eleverna för yrkeslivet och inte enbart utbilda dem.

Har båda parter den lyhördhet som krävs för att uppfylla varandras förväntningar beträffande APU-perioden?

Skolan utvecklas, men är fortfarande en relativt sluten värld som försiktigt gläntar på dörren till samhället utanför. Samhället förändras allt snabbare i en takt som vi aldrig tidigare har upplevt vilket medför att kravet på skolan ökar till att förändra och utveckla en utbildning som är anpassad till dagens arbetsmarknad.

3.1 Historik om frisörprogrammet

Utbildning av ett yrke förekom under långt tid helt och hållet inom yrkeslivet. Numera är yrkesutbildningarna mer eller mindre inflyttade på skolorna och kallas för

yrkesförberedande program. Lärlingsplatser finns fortfarande kvar, men är inte så vanliga här i Sverige.

Frisörutbildningen har sett olika ut genom tiderna. Från allra första början pratar man om fältskären som frisörer sedan pratar man om skråväsendet där lärlingen gick i lära hos mästaren. Skråväsendet avskaffades år 1846.

Första statliga frisörskolan i Sverige startades 1954 i Örebro. Detta gjordes efter en ny läroplan kallad Normalplanen. Utbildningen var en växelutbildning. Kerstin Andersson (2004), berättar hur det gick till när man sökte till utbildningen. För att bli antagen så skulle man avlägga ett prov och ha ett lärlingskontrakt på en salong. Genom att handledare på salongen skrev på ett kontrakt blev de medvetna om deras ansvar i elevens utbildning. Varje skola hade sina egna bestämmelser, det fanns inga kursplaner. Lärarna tillverkade själv undervisningsmaterialet. Svenska frisörlärarförbundet bildas

(13)

12

1955 och det innebär att lärarna får en gemensam plattform. Efter kontakt med KÖY , Kungliga Överstyrelsen för Yrkesutbildningen, motsvarande dagens skolverk, så kommer de första stadgarna. Detta var 1955. Eleverna praktiserade ute på salong fyra dagar i veckan och var på skolan en dag.

År 1991 föreslås en ny gymnasiereform som innebär att frisöreleverna ska tillhöra hantverksprogrammet. Kärnämnen läggs till för att bredda utbildningen.

Utbildningslängden kommer att bli 3 år inklusive APU. Det kommer ett beslut om den nya skolreformen 1993 och då ingår också ett nytt betygssystem. Nya program och betygssystem införs 1994(Lpf 94).

3.2 Styrdokument

Sveriges riksdag har stiftat en skollag med grundläggande bestämmelser för hur alla skolreformer ska se ut. I Skolverkets styrdokument finns riktlinjerna och kraven i form av mål. Enligt lag är kommunen skyldig att se till att lärare och annan personal som undervisar har tillräcklig kunskap om;

”de föreskrifter som anger målen för utbildningen”

(Lärarens handbok, 2008 s.60).

3.3 Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf 94

Dagens hantverksprogram med inriktning mot frisör följer Lpf 94 vilket inte alla handledare är medvetna om. Utbildning var tidigare uppbyggd på att elever hade mer praktik under sin utbildning som gav de mer erfarenhet samt att de blev färdigutbildade vid avslutad utbildning. Idag heter det att eleverna är yrkesförberedda när de slutar utbildningen. De lär sig grunderna i skolan, har mindre praktik då programmet är

(14)

13

högskoleförberedande, vilket innebär att eleverna måste läsa kärnämnen. Studering av kärnämnen var inte lika utbrett förr. Detta är den största skillnaden som många

handledare inte är insatta i. Det förekommer att handledare bedömer elever enligt förgående läroplan, vilket kan resultera i att handledare upplever dagens elever som mindre kunniga. Frågan är vad handledare anser vara relevant kunskap för de olika årskurserna? Vad grundar handledare bedömning av elevernas kunskap på? Är kunskapssynen lika för lärare respektive handledare?

Selghed, (2006), tar upp kunskapsfrågan i boken Betyg i skolan. Selghed skriver att det numera inte är möjligt att vara fullärd inom det ämne/område man utbildar sig inom, på den tid man har till förfogande. Elever på dagens hantverksprogram, inriktning frisör, lär sig grunderna i skolan för att sedan praktisera kunskapen när de börjar arbeta.

3.4 Tidigare forskning

Inom uppsatsens område finns det en del forskning, men väldigt lite som riktar sig specifikt till frisörprogrammet. Frank Jernberg skriver i sitt examensarbete (2007) om

Bedömning och samverkan vid arbetsförlagd utbildning på Hotell- och

Restaurangprogrammet. Här finns många liknelser med frisörprogrammets arbetsplatsförlagda tid. Jernberg nämner skolornas ansvar att se till att det finns

tillräckligt med platser samt att de ska uppfylla ställda kvalitetskrav. Eleverna som har APU ska bli tilldelad en handledare med yrkeskompetens.

Det är skolans ansvar att tillförsäkra sig att handledare har nödvändig yrkeskompetens (Lindqvist, 2005).

Studier visar att APU- tiden ses som attraktiv och viktig i utbildningen. APU ska följa de nationella eller lokala utbildningsplanerna (Skolverket, 2005).

Endast var femte skola av de 39 granskade kunde erbjuda sina elever platser som motsvarade den kvalitet som krävs. Under APU-perioden finns det de elever som inte utför de moment som förväntas utan får enbart se hur det går till på arbetsplatsen. Detta innebär att elevernas APU inte uppfyller kraven på utbildningen. Praktiken är inte lika

(15)

14

för alla. Endast 8 skolor utav 39 granskade riktade APU mot mål i läroplanen. Det framgår också i granskningen att betygen från APU sätts på oklara grunder

(Skolinspektionen, 2011).

Det är av stor vikt att handledare och lärare tillsammans diskuterar betygskriterier och hur bedömningen ska utföras för att omdömena ska bli likvärdiga. För att föra de här diskussionerna behöver lärare få mer tid att besöka arbetsplatserna (Skolverket). En del elever får varken besök, telefonsamtal eller mailkontakt av läraren under APU-perioden. På 31 skolor av 39 inriktas inte den arbetsförlagda utbildningen mot målen i varken läroplanen, programmålen eller kursplanerna. För några lärare är verkligheten viktigare än kursplanerna. Det är själva yrket som ska utövas därmed är verkligheten viktigare än skolverkets kursplaner, enligt några lärare. Det är svårt att tvinga

arbetsplatserna att anpassa sig.

Handledare vill veta vad eleverna ska lära sig enligt kursplanerna även om de inte kan anpassa verksamheten helt. 20 av de tidigare nämnda 31 skolor samverkar inte med arbetslivet så att utbildningen kan anpassas till arbetslivets behov. Betyg sätts på oklara grunder. Yrkeskunskaper som beskrivs i kursplanerna får stå tillbaka och istället

bedöms elevens personliga egenskaper och beteende. (Skolinspektionen, 2011). Det är viktigt för lärare att få information och dokumentation av handledare

kontinuerligt för att kunna göra en rättvis bedömning av elevens APU-period (Molander & Ottosson, (2006). Lärarens bedömning av elevens kunskap försvåras då läraren inte ser eleven i handling på APU.

Genom att handledaren observerar eleven i handling kan handledaren se elevens tysta kunskap (Broberg & Tysse, 2008).

I Lärarens handbok (2008) står det skrivet vad läraren ska bedöma vid betygssättning. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Läraren ska också ta hänsyn till kunskaper som eleven tillägnat sig på annat sätt än den aktuella undervisningen.

Yrkeslärare sitter på två stolar (Tsagalidis, 2009). På den ena stolen finns egen erfarenhet av yrket där man har kunskaper om vad som krävs för att vara verksam i yrket och på den andra stolen finns skolverkets betygskriterier. Handledare på APU

(16)

15

hamnar i samma situation. Kvalifikationer och kvalitéer finns inte skrivet i de nationella betygskriterierna och får därmed inte bedömas.

Det är en utmaning att bedöma yrkeskunskaper, då kvaliteten i handling och utförande av arbetsuppgifter, existerar i ett yrkessammanhang. Kursplanerna behöver tolkas av någon som är förankrad i motsvarande yrkeskultur (Skolinspektionen, 2011).

Lars Pettersson vid Lunds universitet har gjort en utvärdering av:

Erfarenheter vid APU?

Nedan citeras Lars Petterssons slutsats;

”Programgymnasiets arbetsförlagda utbildning har under hela sin tillvaro kännetecknats av viss dysfunktion. Under hela perioden har det funnits att underskott av APU-platser. Även inriktningen av och kvaliteten på faktiskt

genomförd APU har lämnat en hel del i övrigt att önska. Problemen har emellertid påtalas i snart 20 år, utan att några avgörande förbättringar skett och frågan är om det räcker med att påtala dem och hävda att skolorna måste skärpa sig

”(Skolinspektionen kvalitets granskningsrapport 2011:2, Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken, s 25).

(17)

16

4. Metod och genomförande

Med hjälp av en kvalitativ metod är undersökningen kring frågeställningen gjord. Vald metodform är intervju. Ett urval har gjorts, riktat mot lärare, handledare och elev. Sammanlagt nio personer har intervjuas, tre lärare, tre handledare och tre elever.

De tre lärarna utgörs av:

 45-årig kvinna, arbetat tio år som lärare på frisörprogrammet och är handledare till elever på sin frisörsalong (L1).

 40-årig kvinna, arbetar som lärare på frisörprogrammet sen fem år tillbaka, arbetat på två skolor under denna tid (L2).

 30-årig kvinna, arbetar på frisörprogrammet sen två år tillbaka, har tidigare drivit egen frisörsalong samt varit handledare åt elever (L3).

De tre handledarna utgörs av:

 Tidigare nämnd 45-årig kvinna, arbetar som lärare och är handledare åt elever (H1).

 60-årig kvinna, frisör på heltid med egen frisörsalong, gick lärlingsutbildning (H2).

 30-årig kvinna, frisör på heltid med egen salong, utbildad på gymnasiet (H3).

De tre eleverna:

 17-årig tjej, under utbildning, andra året på frisörprogrammet (E1).  19-årig kille, under utbildning, andra året på frisörprogrammet (E2).  21-årig tjej, under utbildning, andra året på frisörprogrammet (E3). I kommande text kommer alla intervjuade personer benämnas med förkortningen enligt ovan. Detta med hänsyn till att de ska vara anonyma.

Valet att göra intervjuer är passande då det ger uttömmande svar och direkt information om det intervjun behandlar. Med intervjuer har man möjlighet att möta

(18)

17

människorna och se hur de uttrycker sig, inte bara verbalt, utan även det kroppsliga språket får tala. Information gällande bedömningsproblematiken, som det talas om, kan eventuellt leda till svar på frågeställningen i denna uppsats. De intervjuade personerna har olika bakgrund, erfarenheter samt är i olika åldrar. Deras olikheter kan eventuellt ha betydelse för deras syn på problemet.

Intervjuerna har genomförts under det första kvartalet år 2011.

4.1 Urvalet

Samtliga lärare har arbetat som frisör i branschen, men valt att utbilda sig till yrkeslärare. Alla tre arbetar på samma gymnasieskola. Valet av skola gjorde jag då jag har kontakter på utvald skola i Skåne. Inför urvalet togs kontakt med arbetslagsledaren på frisörprogrammet som gjorde en muntlig förfrågan om lärarna var villiga att medverka i undersökningen. Arbetslaget visade sig vara positiva till detta och då skickade jag ett brev med mer information till de involverade. Frisörprogrammets arbetslagledare gav även förslag på handledare med erfarenhet utav praktikelever.

Jag gjorde ett urval och fann ovanstående handledare lämpliga. Handledarna kontaktades först via telefon sedan genom brev med information om undersökningens syfte samt ett förtydligande om att informationen i den slutliga rapporten kommer att vara anonym. Vid val utav elever togs hänsyn till ålder och genus. En muntlig förfrågan gjordes även till eleverna och därefter fick de ett brev med information. En elev var inte myndig så då kontaktades även föräldrarna via brev som gav sitt samtycke till intervjun. Samtliga som intervjuades fick även informationen att deras intervjuer kom att bli inspelade och enbart användas i denna uppsats. En modell till en av eleverna deltog delvis under intervjun och blev då informerad om intervjuns syfte och gav mig tillåtelse att publicera modellens åsikter.

(19)

18

4.2 Det praktiska genomförandet

Inför genomförandet utav intervjuerna bestämde jag mig för att utgå från min frågeställning. Intervjuerna blev öppna angående den praktiska bedömningen. Precis som kvalitativa intervjusituationer tillåter, ställdes det följdfrågor som förtydligades vid behov. En matris med förtydligande utav kursmål och bedömning har arbetats fram och visats upp i slutet av intervjuerna.

Alla intervjuer är digitalt inspelade och transkriberade vilket underlättar då citering krävs. Inspelning av intervjuerna är även bra för att få ett helhetsintryck samt för att undvika missuppfattningar. Nackdelen med att göra intervjuer är att det tar längre tid än enkätundersökningar (Bell 2009).

Intervjuerna med handledarna gjordes på respektives salong då de jobbar efter tidsbokningar. Jag var noga med att hålla intervjuerna inom den avtalade intervjutiden. Lärarna intervjuades enskilt i ett av personalrummen precis som eleverna. Det var bara vid E2s intervju som vi fick avsluta i skolsalongen på grund av dubbelbokning med modell. Alla intervjuer genomfördes enligt tidsplanen. Samtliga intervjuade har varit samarbetsvilliga och positiva, vilket har underlättat för mig.

Intervjuerna varade cirka 30 minuter var. Nackdelen med att vara själv vid intervjuerna är att man inte har någon att diskutera sin tolkning med.

Jag gjorde valet att använda mig utav digital inspelning via datorn under intervjuerna detta för att kunna koncentrera mig på att lyssna aktivt på det som sades. Valet att inte föra anteckningar gjordes då det är lätt att man inte hinner ställa följdfrågor och på så vis kan man gå miste om ett uttömmande svar.

4.3 Bearbetning

Alla intervjuer transkriberades och skrevs ut så att jag kunde läsa igenom dem. Lika svar av samma fråga markerades med en speciell färg för att kunna se likheterna, olikheterna markerades med en annan färg. Genom att klippa ut de olika orden och meningarna från utskrifterna kunde jag sedan börja strukturera upp svaren efter

(20)

19

intervjufrågorna. Likheter och avvikelser kunde på så vis jämföras. För att förstå budskapet till fullo har jag ibland fått gå tillbaka och lyssna på intervjuerna.

Jag har under sammanställningen av materialet försökt att ha en viss distans för att inte blanda in mina egna tankar och föreställningar. Det kan vara till en nackdel att jag känner till bristerna med praktisk bedömningen av APU. Risken är då att man enbart observerar det man letar efter och ser då bara det man redan vet. Trots riskerna anser jag att denna undersökning är värdefull. Förhoppningsvis kan denna undersökning bidra till att förändra och skapa ett bättre samspel mellan skola och handledare på APU, vilket kan resultera i att eleverna får en likvärdig bedömning av båda parter.

4.4 Studiens tillförlit

Studien utgår från de nio intervjuer som utförts. Det hade behövts längre tid till förfogande för att stärka validiteten i resultatet. Utefter mina intervjuer och den tid jag hade till förfogande kunde ett mönster urskiljas då svaren upprepade sig. Mönstret enligt de upprepade svaren ger validitet åt undersökningen.

(21)

20

5. Resultat och analys

I kommande text framställs resultaten utifrån de intervjuer som gjorts med lärare och elever på en gymnasieskola i Skåne samt deras handledare. Vid tolkning av intervjuerna har fokus lagts på kartläggning av både gemensamma nämnare och eventuella motstridigheter som framkommit i intervjuerna.

Samtliga lärare upplever att bedömningen av de praktiska momenten är ett problem de möter varje termin. Lärarna upplever inte att den praktiska bedömningen grundas på samma kriterier. Skolan utgår ifrån Skolverkets betygskriterier samt gesällkriterier i tillvalskurser som är gesällinriktade. Handledare på APU utgår ifrån kundkriterier, salongskriterier och betalandekriterier enligt lärarna. Verksamheterna lever i två olika världar.

Citat från L1;

”Tidigare när jag bara arbetade som frisör på salongen förstod jag inte hur vi skulle bedöma eleverna. Det blev nästan som en chock när jag läste till lärare och plötsligt insåg vad jag hade framför mig, det var en annan värld. Inget om att komma i tid, vara flitig fick bedömas, inte ens attityd”.

Enligt Lpf94 så får man inte bedöma eleven för flit, närvaro eller lektionsarbete. Detta kan man tycka är både rätt och fel, men lagen måste följas. Lärarna berättar att de har en APU-samordnare på programmet som bland annat har utarbetat ett handledarhäfte som skickas till handledarna. Detta häfte innehåller information om vad eleverna gör på skolan samt vad eleverna förväntas att göra på salongerna under APU. Häftet innehåller även ett kalendarie som gör att handledarna kan följa vad som sker på skolan. Enligt lärarna är detta uppskattat bland handledarna.

Citat från L2;

”Då jag jobbat på en annan skola tidigare och inget av detta fanns tillgängligt har jag märkt skillnad då jag pratat med handledare, det är uppskattat”.

De tre lärarna är överens om att handledarhäftet har varit positivt vad det gäller förståelse från handledarna dock har inte förståelsen för hur man bedömer de praktiska momenten fått det gensvar som önskats. APU-samordnaren har i mån av

(22)

21

tid varit och besökt handledarna för att implementera hur de praktiska momenten ska bedömas. Lärarna säger att det finns alldeles för lite tid i APU- samordnarens schema för att kunna lyckas fullt ut med implementerandet.

L3 berättar att i handledarhäftet finns det en bedömningsmatris som handledarna tillsammans med eleverna ska fylla i. Detta fungerar enligt lärarna inte tillfullo. Några handledare tar sig inte tid att gemensamt fylla i bedömningsmatrisen och då får eleven inget omdöme av sin handledare. På grund av detta vågar inte lärarna på denna skola förlägga vissa kursmål på APU: n. Lärarna planerar så att eleverna gör målen både i skolan och på sin APU. Lärarna tycker att det är tragiskt att bedömningen skiljer så mycket åt på skolan gentemot APU: n. De säger också att frisörbranschen är svår, många frisörer lever efter hur det var förr.

Citat från L3;

”Man lever efter hur det en gång varit. När vi träffar handledarna och förklarar hur vi jobbar, vad vi jobbar efter blir de ofta förvånade men säger sig få en bättre förståelse när vi har pratat om det”.

Handledarträffar har erbjudits på skolan, men det har varit väldigt dålig uppslutning. Handledare 2 och 3:s uppfattning när det gäller innebörden av bedömning på APU: n skiljer sig från handledare 1 (även L1). Detta kan man direkt koppla till att H1 även jobbar i skolans värld och på så vis har inblick i Skolverkets kriterier och mål. H2 tycker att eleverna kan för lite idag i jämförelse med när hon blev utbildad.

H2 tycker att skolorna lär eleverna för lite under utbildningen, eleverna är inte färdigutbildade efter avslutad utbildning. H2 tycker även att eleverna i dag inte tar ansvar.

Citat från H2;

”Vi fick jobba både i tid och otid och att komma för sent var synd, eleverna idag är inte noga med att komma i god tid”.

För H2 är det viktigt att komma i tid samt att ta ansvar, detta är en stor del av hennes bedömning. Vad det gäller bedömning utav de praktiska kunskaperna bedömer H2 eleverna efter de mått hon har lärt sig. H2 säger att hon tror att andra frisörer gör likadant.

(23)

22 Citat från H2;

”Man träffar ibland på några av de gamla i branschen och de tycker likadant. Vi har samma uppfattning om eleverna”.

H3 berättar att hon varit på en handledarutbildning bara två veckor innan och det var först då som hon förstod vilket ansvar man har som handledare. Mål och kriterier från Skolverket har hon aldrig tidigare följt. När H3 dagen efter handledarutbildningen kom till salongen tog hon fram handledarhäftet och läste igenom det för första gången. Enligt H3 var handledarutbildningen en väckarklocka för henne.

Citat från H3;

”Man tänker att man ska lästa papperna eleverna tar med sig men jag har inte mycket tid till det. Men handledarutbildningen gav mig en väckarklocka, vad är det jag bedömer eleverna på? Helt fel grunder än jag trodde. Jag har gått på samma utbildning men aldrig reflekterat över de olika målen i de olika årskurserna, oftast har jag jämfört elever sinns emellan när jag har satt omdöme. Pinsamt men jag står för det”.

De tre handledarna är överens om att det måste finnas ett bra samarbete mellan skola och APU för att få likvärdig bedömning. Problemet som framkommer är att en av handledarna inte anser sig ha den tiden att lägga ner på sin elev.

H2 menar att om hon måste sätta sig in i alla kriterier och mål så kommer det att ta tid, tid som måste tas ifrån hennes kunder och kunderna måste prioriteras. H2 tycker även att det är svårt att undvara tid när det ska bokas möte med läraren. Det är förlorade pengar enligt H3.

Två av eleverna som har intervjuats tycker inte att skolan och handledaren bedömer dem likvärdigt. De tycker att det är svårt att veta exakt vilka grunder de bedömts på. Båda två är väl medvetna om betygskriterierna men tycker att de är svår tolkade.

Citat från E1;

”Lärarna förklarar dem för oss och då känns det som man fattat men sen glömmer man att det är kriterierna som styr våra betyg. Man tänker mer på uppgiften, det är inte betygen som styr när jag gör mina uppgifter eller moment”.

(24)

23

E3 syn på bedömningen skiljer sig från E1 och E2. Hon har tidigare gått på ett annat gymnasieprogram i två år innan hon bestämde sig för att välja om till frisörprogrammet. E3 säger att hon alltid stämmer av med läraren eller handledaren vilka mål hon arbetar med. E3:s handledare är väldigt engagerad i sina elever och väl insatt i Skolverkets läroplaner för frisörprogrammet.

Citat från E3;

”Jag tror att jag har lättare att förstå betygskriterierna nu när jag är lite äldre, min handledare är kanon och hon tar kontakt med skolan om det är något som är oklart”.

Intervjun med E2 görs både i enskilt rum och i skolsalongen. E2: s modell tillägger att hon har märkt skillnad vid bedömning i skolan och på APU: n.

Citat från Modellen;

”Jag brukar komma till E2:s APU-salong, men de bedömer inte föningen på detta vis. Det känns inte som de vet vad de ska bedöma”.

Modellen som eleven tränar på under intervjun har uppmärksammat att bedömningen sker olika på skolan och på APU: n.

Alla tre elever tror att det måste finnas ett väl fungerande samarbete mellan de berörda parterna om det ska bli likvärdig bedömning. De vet inte riktigt hur det samarbetet skulle utformas, men de tycker att det skulle vara trevligt att få kontinuerliga besök utav både APU-samordnaren samt de undervisande lärarna.

I slutet av varje intervju har en förenklad matris med de olika kursmålen presenterats. Samtliga som blev intervjuade tyckte att en matris som är uppbyggd på detta vis skulle förenkla bedömningen av eleverna. Eleverna kunde i denna matris till och med peka på vilket kriterie de själva ansåg sig ha uppnått.

Lärarna var eniga om att det vore bra att använda sig av en gemensam betygsmatris. På så vis kan eleverna lättare göra återkoppling mellan vad de bör lära sig för att bli bedömda och vad de ska kunna för att uppnå de olika betygen. En koppling mellan lärande, bedömning och betygsättning är viktig.

(25)

24

6. Slutdiskussion och tankar för förbättring

Jag kommer nu att ställa resultatet i relation till kunskapsbakgrunden och vidareutveckla mina tankegångar. Undersökningens frågeställningar är följande:

 På vilka grunder bedömer handledare elevers praktiska moment?

 I vilken utsträckning utgår handledare från skolverkets mål och kriterier vid bedömning?

 Hur påverkas bedömningen av elevernas praktiska moment av kontakten mellan handledare och skola?

 På vilket sätt kan ett bra samarbete mellan skola och APU leda till en likvärdig bedömning av elever?

I intervjuerna talas det om praktisk bedömning. Det man kan utläsa från svaren är att den praktiska bedömningen inte grundas på samma kriterier. Skolan utgår ifrån

Skolverkets betygskriterier och gesällkriterierna i tillvalskurser som är gesällinriktade. Handledare på APU utgår ifrån kundkriterier, salongskriterier och betalandekriterier. Detta visar att de olika verksamheterna lever i två helt olika världar.

Citat från modellen;

”Jag brukar komma till E2:s APU, men de bedömer inte föningen på detta vis. Det känns inte som de vet vad de ska bedöma”.

.

Modellen som E2 tränar på under intervjun har uppmärksammat att bedömningen inte sker på samma sätt, när E2 får respons på salongen respektive i skolan. Detta är ett tydligt problem när till och med utomstående kan se denna skillnad.

Ett utökat samarbete mellan skola och APU är önskvärt från lärarnas sida, men då krävs det en utökad schematid för att förbättra samarbetet som i sin tur blir en kostnad för skolan. Handledarna uppskattar när de får besök från skolan, men jobbar med betalande

(26)

25

kunder och vill då helst inte avsätta tid. Utökat samarbete skulle behövas för de båda verksamheterna men tid och pengar styr. Klyftan mellan verksamheterna kommer att kvarstå så länge det resoneras på detta sätt.

Brist på tid är något som båda verksamheterna har, man ser det tydligt när H3 tar fram papperna från skolan för första gången först efter att ha varit på handledarträff. Eleverna är väl medvetna om att de flesta handledare inte har tid att sätta sig in i Skolverkets kriterier, inte ens gesällkriterierna som de flesta handledare själva har blivit bedömda efter, vid gesällprovet. Många handledare vill att deras elever ska sköta sig själv i den mån det går.

Bedömningen från de två olika verksamheterna borde inte få lov att vara så långt ifrån varandra. Skolan har bjudit in till handledarträffar men deltagandet har varit lågt. Återigen är det tiden som spelar in. Handledarna jobbar mycket, prioriterar hellre jobb om träffarna är förlagda på dagtid. Då träffarna är förlagda på kvällstid prioriteras fritiden.

Det framkommer under intervjuerna att det finns handledare som ställer upp för eleverna, de vill lära dem mycket, dock är det en liten skara som är på detta vis.

6.1 Förståelse från skolledningen

På skolan som de intervjuade lärarna arbetar har skolledningen inte gett mer tid till APU-samordnaren att utveckla samarbetet trots det har samordnaren utarbetat bland annat ett kalendarie till salonger som tar emot elever. Information om hur långt eleverna är komna i sin utbildning, vad de kan arbeta med på salongerna och vad de gör på skolan har också delats ut till salongerna. Detta arbete kan utvecklas om skolledningen frigör mer tid åt samordnaren.

Förståelse från skolledningen om hur viktigt det är med en god kontakt mellan skola och APU finns i dagsläget inte i den utsträckning som behövs. Här är ett problem som man bör arbeta med. Eleverna har rätt till en likvärdig bedömning.

(27)

26

6.2 Handledarutbildning

Handledarträffarna har tidigare haft ett lågt deltagande enligt lärarna och bör därför utformas annorlunda, fånga handledarnas intresse.

Förslagsvis kan man anordna en handledarträff tillsammans med leverantörer i branschen. Skolan erbjuder sig att låna ut sina lokaler till leverantören som i sin tur anordnar en frisyr visning. Leverantörerna brukar erbjuda sina kunder lite förtäring innan visningen och det är här som skolan kan göra en kort presentation av vad som förväntas, krävs utav handledarna när de tar hand om en elev. Presentera Skolverkets kriterier och förklara att det är de kriterier som både skola och handledare måste följa vid bedömning av elever. Diskussioner kan uppstå om det råder meningsskiljaktigheter. Representanten från skolan kan då föra diskussioner angående betygskriterierna som faktiskt måste följas. Representanten kan också rekommendera handledare att anmäla sig till planerade handledarträffar.

De planerade handledarträffarna kan förläggas i samband med att eleverna på skolan avlägger sitt gesällbrev eller yrkesprov. Finns möjligheten att förlägga träffarna på detta vis kan personalen från skolan visa upp hur man arbetar på skolan i skarpt läge,

samtidigt kan handledare erhålla den information de behöver.

Representant från skolledningen under träffarna är att rekommendera. Genom diskussioner på träffarna med representant från skolledningen, lärare och handledare kan man förhoppningsvis se att de här två världarna närmar sig varandra. En bättre förståelse kan skapas.

6.3 Branschråd

Idag finns inget fungerande branschråd enligt lärarna. Genom att bilda ett branschråd kan de här två världarna förhoppningsvis närma sig ytterligare. Ett branschråd kan bestå

(28)

27

av kommunalpolitiker, branschfolk (kan vara både leverantörer och frisörer) samt personal från skolan. Ett samarbete på denna nivå kan gynna alla parter.

Branschrådsmötena kan behandla oklarheter, skapa projekt tillsammans, men framförallt är det ett bra tillfälle att diskutera bedömningsfrågan. Ett bra fungerande branschråd skapar även andra kontakter som kan vara värdefulla för alla parter. Viktigt är att även lärare och skolledning är öppna för hur branschen förändras och försöker se hur det går att införa på bästa sätt i skolans undervisning utan att bryta mot läroplanerna och kriterierna. Lika viktig är det att de som inte arbetar i skolans värld har den information och kunskap som behövs för att förstå vad läroplanerna och kriterierna innebär.

6.4 Matriser

Tsagalidis, (2009), skriver i boken Pedagogisk bedömning i kapitlet Yrkeskunnandets

kinesiska ask, att eleverna ska informeras om betygskriterierna. Det framkommer hur

viktigt det är att diskutera kriterierna och dess tolkningar med eleverna. Lika viktigt är det att diskutera detta med handledarna.

Berörda lärare kan med fördel använda sig utav matriser när de diskuterar mål och kriterier för kursen med eleverna. Eleverna i sin tur synliggör de här matriserna för sina handledare.

(29)

28

6.5 Förslag på vidare forskning

Min undersökning genomfördes på en gymnasieskola i Skåne men det hade varit intressant att undersöka hur andra skolor, med hantverksprogrammet inriktning mot frisör, uppfattar bedömnings problematiken. Det vore även intressant att ta reda på om det skiljer sig åt då skolan befinner sig mitt i en storstad respektive om skolan befinner sig på en mindre ort. Vilka likheter eller olikheter skulle man kunna få fram?

(30)

29

7. Slutord

I början av undersökningen till uppsatsen reflekterade jag om huruvida bedömningen på elevens praktiska moment är likvärdig på skolan kontra APU. Jag funderade även på hur man skulle kunna få ett fungerande samarbete mellan skola och APU, för att närma sig en likvärdig bedömning. Jag valde att undersöka detta mer ingående. Val av metod blev kvalitativa intervjuer där lärare, handledare och elever intervjuades och på så vis speglades verkligheten av hur de praktiska momenten faktiskt bedöms. Jag anser att genom undersökningen har jag fått en god insyn i hur lärarnas, handledarnas och elevernas tankar är kring bedömningen av de praktiska momenten och samarbetet mellan den utvalda skolan och APU. Vissa svårigheter uppstod vid de öppna

intervjuerna då de intervjuade gavs fri tolkning, vilket gjorde att jag fick ställa en del följdfrågor. Detta gjorde jag för att få så uttömmande och uppriktiga svar som möjligt. Frågorna från min frågeställning användes vid intervjuerna. På grund av att jag inte funnit några tidigare undersökningar som berör bedömningen av de praktiska momenten på APU med inriktning mot frisörprogrammet har det varit svårt att kritiskt granska tillfullo. Det har även varit svårigheter att hitta litteratur som matchar mitt

(31)

30

Litteraturförteckning

Andersson, K, (2004), Svenska frisörlärarförbundet 1954-2004 50 år, s.2. Svenska frisörföretagarna

Bell, J, (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Författarna och Studentlitteratur. (2008) Lärarens handbok, s.60. Studentlitteratur Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, U. (2005). Gymnasieskolans program riktade mot industrin, Stockholm: LO rapport, LO Distribution

Selghed, B. (2006) Betyg i skolan. Liber AB

Skolverket, (2000) Hantverksprogrammet. Borås: Centraltryckeriet Borås Tsagalidis, H. (2009) ”Yrkeskunnandets kinesiska ask” publicerad i Pedagogisk

bedömning. Lindström, L & Lindberg, V. (red): Stockholms universitets förlag

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteraturen

Elektroniska källor

Broberg & Tysse. (2008). Värdering av praktisk kunskap- En undersökning om hur lärare i samråd med handledare

bedömer elevers kunskap vid gymnasial arbetsplatsförlagd utbildning http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19898/1/gupea_2077_19898_1.pdf

Hämtad 2011-02-25

Jernberg, F. (2007) , Bedömning och samverkan vid arbetsförlagd utbildning

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5566/Examensarbete%20Frank%20Jernber

(32)

31

Molander & Ottosson. (2006) APU – Arbetsplatsförlagd utbildning-

Elektronisk dokumentation – effektivt verktyg under APU?

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/3606/APU-dokumentation.pdf?sequence=1

Hämtad den 2011-02-22

Skolinspektionen, (2011), Skolinspektionens övergripande rapport Arbetsplatsförlagd

utbildning i praktiken http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/kemi4-5/kvalgr-yrkesforb-slutrapport.pdf Hämtad 2011-03-03 http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-- granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Yrkesforberedande-utbildningar/ Hämtad 2011-03-03

http://www.skolverket.se/sb/d/2312/a/12878 Hämtad den 2011-02-22

(33)

(34)

33

Bilaga 1

Bästa yrkeslärare!

Jag studerar vid Malmö Högskola till Yrkeslärare med inriktning hantverk, frisör. Inom lärarutbildningen ingår en examinationsuppsats på 15 poäng, som jag nyligen börjat arbeta med.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur likvärdig bedömningen är för elever i årskurs två när de är på APU respektive i skolan.

Jag önskar att Du som yrkeslärare inom hantverksutbildningen med inriktning frisör skulle vilja ta dig tid att låta mig intervjua dig angående bedömning. Intervjun tar cirka 30 minuter, men jag har som önskemål att du kan avsätta 45 minuter ifall det behövs.

Din anonymitet garanteras av mig. Det kommer endast framgå att undersökningen skett på en gymnasieskola i Skåne, ålder samt genus. Intervjusvaren kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer därefter att vara tillgängliga som dokument på Malmö högskola. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas.

Genom att låta mig intervjua dig kommer du att hjälpa mig att få fram ett forskningsresultat som är till stor hjälp för mitt arbete.

Hoppas på positivt gensvar.

Vid frågor kontakta mig via telefon: XXX eller mail: madeleinemanzi@XXX

Skicka svarslappen till Madeleine Manzi XXXX

eller maila dit svar till tidigare nämnda mailadress så fort som möjligt. Tack på förhand för din medverkan!

Jag vill delta i undersökningen.

Jag vill inte delta i undersökningen

(35)

34

Bilaga 2

Hej!

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur likvärdig bedömningen är för elever i årskurs två när de är på APU respektive i skolan. Förra veckan kontaktade jag dig via telefon och vi bestämde att jag skulle skicka ut en skriftlig förfrågan. Jag hoppas att Du som handledare åt elev som går på hantverksutbildningen med inriktning frisör fortfarande vill ta dig tid att låta mig intervjua dig angående bedömning.

Intervjun tar cirka 30 minuter men jag har som önskemål att du kan avsätta 45 minuter ifall det behövs.

Din anonymitet garanteras av mig. Det kommer endast framgå att

undersökningen skett på en salong i Skåne, ålder samt genus. Intervjusvaren kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer därefter att vara tillgängliga som dokument på Malmö högskola. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas.

Jag vill delta i undersökningen. Jag vill inte delta i undersökningen Ort & datum: Namn:

(36)

35

Bilaga 3

Hej!

Jag önskar att Du som elev på hantverksutbildningen med inriktning frisör skulle vilja ta dig tid att låta mig intervjua dig angående bedömning.

Intervjun tar cirka 30 minuter men jag har som önskemål att du kan avsätta 45 minuter ifall det behövs.

Din anonymitet garanteras av mig. Det kommer endast framgå att undersökningen skett på en gymnasieskola i Skåne, ålder samt genus. Intervjusvaren kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer därefter att vara tillgängliga som dokument på Malmö högskola. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas.

Jag vill delta i undersökningen. Jag vill inte delta i undersökningen Ort & datum: Namn:

(37)

36

Bilaga 4

Till målsman!

Jag önskar att Du målsman till elev som studerar på hantverksutbildningen med inriktning frisör skulle tillåta mig att intervjua din son/dotter angående

bedömning.

Intervjun tar cirka 30 minuter men jag har som önskemål att din son/dotter kan avsätta 45 minuter ifall det behövs.

Din son/dotters anonymitet garanteras av mig. Det kommer endast framgå att undersökningen skett på en gymnasieskola i Skåne, ålder samt genus.

Intervjusvaren kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer därefter att vara tillgängliga som dokument på Malmö högskola. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas.

Genom att låta mig intervjua din son/dotter kommer ni att hjälpa mig att få fram ett forskningsresultat som är till stor hjälp för mitt arbete.

Jag tillåter min son/dotter att delta i undersökningen.

Jag tillåter inte min son/dotter att delta i undersökningen Ort & datum: Namn:

(38)

37

Bilaga 5

Betygsmatris Hantverksteknik C

Med handledning Målmedvetet i samverkan med handledare

Självständigt

Eleven använder sig av olika tekniker i samband med klippning, färgning, permanent, styling och långhårs uppsättningar Eleven har kunskap om det material som används

Eleven har ett yrkesspråk och kan använda

terminologin på ett lämpligt sätt

Eleven väljer lämpligt material till sin behandling, samt använder rätt verktyg Eleven använder skisser och arbetsritningar vid behandlingarna

Eleven planerar sitt arbete, gör

beräkningar av material och kostnader.

Eleven bedömer det färdiga resultatet.