Examensarbete. C-uppsats inom Byggd miljö
Grön planering för social gemenskap
- en studie av kvarteret Hjorten
Nicolina Lydén
Caroline Cerbach
GRÖN PLANERING FÖR
SOCIAL GEMENSKAP
- en studie av kvarteret Hjorten
Green planning for social cohesion - a study of neighborhood Hjorten
Malmö Högskola
Institutionen för Urbana Studier
Arkitektur, Visualisering & Kommunikation
Kandidatuppsats VT2009
Handledare: Carina Listerborn
Examinator: Lina Olsson
FÖRORD
Examensarbetet utgör den avslutande delen i kandidatprogrammet Arkitektur, visualisering och kommunikation på Malmö högskola.
Efter ett möte med Landskrona kommun var valet av ämne självklart, den byggda miljön ur ett socialt och fysiskt perspektiv och vilken påverkan den fysiska planeringen har i människors boendemiljö. Landskrona blev ett självklart val av stad med spännande förutsättningar och kvaliteter.
Vi ville inte enbart skriva en teoretisk uppsats utan ansåg det viktigt att även presentera det visuellt i form av både bilder och illustrationer. Vi vill rikta ett tack till alla som engagerat sig och hjälpt oss med arbetet. Ett särskilt tack till vår handledare Carina Listerborn, Eva Kristensson på Landskrona kommun och Helena Fremle på Landskronahem för kloka ord och vägledning.
Nicolina Lydén & Caroline Cerbach 2009-05-25
Städer runt om i världen är i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar på att skapa täta städer som breder ut sig på oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt färre tillgängliga grönområden i städerna, samtidigt som dessa områden är viktigare än någonsin. Därför är det än viktigare att skapa ett grönt rekreationsområde i direkt anslutning till bostaden. En god och välfungerande gårdsmiljö kräver en del omtanke och planering. Gårdsmiljön måste möta sin omgivning och utformas efter människorna som bor i kvarteret.
Kvarteret för vår studie ligger i Landskrona och är belägen i stadens centrala delar. Vi har undersökt kvarterets befintliga gårdsmiljö i relation till sitt sociala sammanhang. Arbetet grundar sig i en fördjupad platsstudie som resulterat i en analys. Utifrån analysen har ett gestaltningsförslag gjorts som visuellt ger en bild av vad som hade kunnat lämpa sig för just detta kvarter. Det valda ämnet grundar sig i den urbana forskning som visar på vikten av tillgång till gröna rum. Tillgängligheten till grönmiljö visar på positiva effekter för både den psykiska och fysiska hälsan. Vi vill undersöka om en utveckling och förbättring av en skralt utformad innergård kan innebära ökad social gemenskap för de boende. Vi har förutom den aktuella innergården studerat andra gårdar och reflekterat över relationen mellan hur människor använder och relaterar till de olika delrummen. Andra viktiga reflektioner som har gjorts är hur människor upplever sin innergård och vad som uppfattas vara en god gårdsmiljö.
SAMMANFATTNING
ABSTRACT
The cities around the world are in great need of green environments. The physical planning of urban areas today focuses on creating condensed cities that make use of unexploited areas. This development leads to reduction of the number of accessible green areas in the cities, at the same time as the need for green areas is ever greater. The creation of a green relaxing area next to where you live is therefore of utmost importance. Developing a well functioning courtyard environment requires both thought and planning. The court yard must communicate with its environment and be designed with respect to the inhabitants of the neighborhood.
The object of this project is a neighborhood situated in the central parts of the city of Landskrona. The present court yard environment of the Landskrona neighborhood in relation to its social context has been studied. The thesis resides on a profound on-site study, which has resulted in an analysis. The analysis has in turn resulted in the creation of a suggested embodiment of the court yard which provides a visual image of what could be a suitable court yard for this particular neighborhood. The subject of this thesis resides on the urban research, which shows the importance of access to green environments. Increased access to green environments has displayed beneficial effects on both the mental and physical health of the inhabitants. Furthermore the effect of an improvement of a poorly developed court yard with relation to the feeling of community amongst its inhabitants has been investigated. In addition to the object court yard, other court yards have been studied and observations to as how people use and relate to the different sub-spaces of the court yards have been made. Other important reflections of the thesis are how people experience their court yard and what is perceived as a well functioning court yard environment.
INLEDNING
7 Bakgrund 7 Syfte 7 Problemställningar 7 Metod 7 Grundläggande arbete 8 Gestaltningsarbete 8 Avgränsningar 8BOSTADSNÄRA MILJÖ UR ETT SOCIALT PERSPEKTIV
9Vad finns sagt om ämnet? 9 Teori 9 Begrepp 11 Gård 11 Boendemiljö 11 Social hållbarhet 11 Social gemenskap 11
Privat & offentligt 12
LANDSKRONA
13Bakgrund 13
Integration 13
Stadens visioner om den byggda miljön 13
DELSTUDIE: KVARTERET HJORTEN
14Placering 14 Ägoförhållandem 14 Bakgrund 14
FORMELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
16 Landskronas översiktsplan 16 Grönstruktur 16 Social hållbarhet 16 Rekreation 16Detaljplan för kvarteret Hjorten 16
PLATSSTUDIE: KVARTERET HJORTEN
17Det rumsliga perspektivet 17
Gårdens struktur 17
Gårdens fysiska tillgänglighet 18
Funktion & användning 18
Grönska & material 18
Nivåskillnader 19
Dagsljus & artificiell belysning 19 Rekreationsmöjligheter & trygghet 19
Det sociala perspektivet 19
Fastighetsägarna 19
Hjortens boende 19
Standard 20
Sammanfattning av platsstudie 20
ANALYS
21Hjortens brister & negativa kvalitéer 21
Trafik 21
Utrymmen på gården 21
Trygghet 21
Gårdsstruktur 21
Ljus 22
Intima & öppna rum 22
Det intima rummet 22
Det öppna rummet 22
Gårdens boende 23
Barnfamiljer 23
Äldre 23
Betydelsen av social gemenskap 23
Rumsliga & sociala hinder 23
Främlingskap 24
Sociala band 24
Bilden av gården 24
Privat - offentlig 25
Gårdens betydelse 25
Gården som viktig arena 25
Kvalitéer för Hjorten 25
Struktur & utformning 25
Aktivitet 26
Läge 26
Grönska & material 26
Vad är god gårdsmiljö? 26
Referensobjekt 26 Slutsats 27
FÖRSLAG
29 Bakgrund 29 Gården ytor 29 Aktiviteter 30 Mötesplatser 32 Fastighetsägarna 32KÄLLFÖRTECKNING
33 Litteratur 33 Broschyrer 33 Muntliga källor 33 Hemsidor 33INLEDNING
Bakgrund
I samarbete med Landskronas kommunala bostadsföretag Landskronahem har vi fått möjligheten att göra en studie och analys över en innergård i kvarteret Hjorten. Kvarteret är beläget i de centrala delarna av Landskrona. I arbetet ingår det även att utforma ett förslag av en ny gårdsmiljö med utgångspunkt i studien och analysen. Landskronahem är Landskronas största bostadsförmedling och äger två fastigheter i kvarteret Hjorten.
I dagsläget består kvarteret endast av hyresrätter som bebos av människor med olika ursprung och sociala bakgrunder. Innergården är otillfredsställande gällande kvalitet och funktioner. Området för kvarteret är en problematisk del av Landskrona som generellt består av låg social status och brottslighet. Landskronahem vill som initiativtagare till gårdsprojektet inleda en förändringsprocess inom en snar framtid mot ökad standard både vad gäller bostäderna och innergården (Processägare boende, Landskronahem 2009-03-26). Helena Fremle har varit vår kontaktperson på Landskronahem. Som Processägare, boende ansvarar hon för boendefrågor och förvaltning.
När vi kom i kontakt med Landskronahem hade de nyligen ge-nomfört en gårdsförbättring av ett liknande kvarter som Hjor-ten, vilket gett goda resultat. Valet av objekt för vår studie föll naturligt på kvarteret Hjorten då denna inom kort var på tur att genomgå förbättrande åtgärder. Genom att vi även valt att ge-stalta en ny utformning hoppas vi kunna bidra med inspiration och tankar för gårdens utveckling.
Studiens huvudämne, det vill säga den byggda miljön med aspekter som hållbar stadsutveckling, förhåller sig inom vår
utbildning Arkitektur, visualisering och kommunikation. Intresset för hållbarhetsfrågor präglar arbetet med fokus på det sociala. I vår utbildning har vi fått följa arbetet mot en hållbar stadsutveckling på flera plan, både lokala som internationella med förståelsen att det kommer att vara en ständigt aktuell diskussion i den byggda miljöns sammanhang. Med arbetet får vi möjlighet att studera och analysera det valda stadsrummet, gården, samt visualisera en ny utformning av gårdsmiljön.
Syfte
Vårt syfte med examensarbetet är att utifrån gårdsmiljöns befintliga kvaliteter och brister undersöka ifall en god gårdsmiljö kan förbättra den sociala gemenskapen mellan de boende i kvarteret Hjorten. Genom symbios mellan den befintliga gårdsstrukturen och den nya, skapa en gård med egen identitet som syftar till att bidra till ökad sammanhållning och kvalitet i omgivningen. Vi vill, utifrån tidigare kunskap och med utgångspunkt från platsstudien och analysen, ge ett gestaltningsförslag till den befintliga gårdsmiljön för att visuellt utvärdera om och hur det skulle kunna gå att fysiskt förändra gården för att bidra till en förbättrad social gemenskap.
För ökad gemenskap vill vi ta reda på om den specifika gårdsmiljön kan utformas med varierande funktion med målet att verka som en trygg och social närmiljö och därmed bidra till förhöjd boendestandard.
Problemställningar
Vad behövs för att skapa en god gårdsmiljö som främjar den sociala gemenskapen i kvarteret Hjorten?
Hur skulle utformningen av en god gårdsmiljö i kvarteret Hjorten kunna se ut?
Metod
Grundläggande arbete: intervjuer, observationer, platsstudie, litteraturstudier samt studieresa
En huvudsaklig metod i arbetet är intervjuer som kvalitativ forskning. Vi vill utifrån en mängd olika intressenter, som på ett eller annat sätt bor eller verkar i kvarteret Hjorten, finna ett samlat och övergripande perspektiv av området. De intervjuade personerna består av Hjortens boende, boendevärdar, fastighetsägare och övriga verksamma i området. Med hjälp av deras åsikter och uppfattningar av Hjorten vill vi redogöra för hur kvarteret och gården används och hur den sociala interaktionen utspelar sig. Vår studie kan därmed förmedla flera subjektiva bilder av gården och dess situation. I samband med intervjuer har vi också fått möjlighet att grundligt observera gården vilket bidragit till en förståelse av gårdsmiljön.
Både spontana och strukturerade intervjuer förekommer i arbetet. Intervjuformen varierar beroende på den intervjuade. De mer strukturerade intervjuerna har skett med: Helena Fremle, processägare boende, Landskronahem, Dragan Kostic, integrationssamordnare, Centrum & Österlyftet samt Eva Kristensson, landskapsarkitekt och forskare, LTH och Landskrona. Intervjuerna har varat mellan en till två timmar per tillfälle och bestått av förberedda frågor. I arbetet med studien har det visat sig mer lämpligt med planerade intervjuer på denna grupp av människor på grund av tidsfaktorn och att de är direkt verksamma i området och därmed besitter stor kunskap.
De spontana intervjuerna har skett av mer oplanerad karaktär med boende i kvarteret och boendevärdar för Landskronahem. Frågorna har då ställts i lämplig form till det aktuella sammanhanget, med bakgrundsfakta om området som utgångspunkt. Formen för spontanintervju har varit givande i det avseende att vi fått ett vidsträckt spektrum av intervjuade människor. Anledningen är den breda boendesammansättningen som har olika bakgrunder och varierande sociala och ekonomiska förutsättningar. Att spontant möta människor i deras egen närmiljö var ett enkelt sätt att skaffa kunskap och registrera de boendes olika upplevelser av gården.
Alla intervjuer och observationer utfördes mellan månaderna januari till maj år 2009. Fokus var i mars månad då vi besökte platsen som mest frekvent. Tiden för besök i kvarteret Hjorten har skett vid olika tider på dygnet och även på olika dagar i veckan, både vardagar och helger. De varierande besökstiderna gjordes för att få en bred kunskap om hur kvarteret fungerar och för att se hur kvartersmiljön användes av de boende för att urskilja eventuella skillnader mellan dygnets timmar och mellan veckans dagar.
Intervjun som metod var ett lämpligt verktyg för att nå kunskap, synsätt och erfarenheter, från människor som är involverade och berörda i området. Vår roll som intervjuare är att blotta den verkliga identitet som finns under ytan (Ryen 2004). Den kvalitativa forskningen lämpade sig bäst i detta sammanhang då vi valt att fokusera på ett begränsat område. Kvalitativ forskning består av att man ”studerar saker i deras naturliga miljö och försöker göra fenomen begripliga eller tolka dem utifrån den mening som människor ger dem” (Ryen 2004: 14). I vår studie av kvarteret Hjorten har vi velat kartlägga och identifiera hur människorna som bor i kvarteret uppfattar och nyttjar sin boendemiljö.
För att kontextualisera studien har vi även studerat Landskrona som stad. Med ökad förståelse för stadens visioner och planer har vi därefter fördjupat oss i området runt kvarteret Hjorten med dess kulturella värden, struktur samt placering i staden. Informationen har vi hämtat från ritningar, Landskrona kommun, fastighetsägare och genom litteraturstudier. För att undersöka och underlätta arbetet med att definiera gårdens funktioner har vi, som en del av vår platsanalys, identifierat styrkor, svagheter, möjligheter och hot för det specifika området. Utifrån platsstudien och den för studien förankrade teorin har resultatet blivit sociala och rumsliga antaganden om kvarteret Hjorten som redogörs för i analysen. Tanken är även att bidra till uppfattning och insikt om och hur gårdsmiljön används och upplevs av de boende.
Som metod har vi även valt att titta på ett antal referensobjekt. Vi kom att studera uppskattade och förbättrade gårdsmiljöer med lokal förankring. Holma, Augustenborg, Västra hamnen, samtliga i Malmö men även kvarteret Juno i Landskrona finns representerade som inspirerande gårdsobjekt.
Studieresan till Barcelona har också fungerat som ett referensobjekt, där vi studerade utemiljöer, kvartersstrukturer och parkanläggningar. Studieresan var inplanerad redan långt innan examensarbetet satte igång. Med vetskapen om resan dit kändes det som en självklarhet att ta vara på detta tillfälle och studerar Barcelonas många sociala platser och få mer inspiration och kunskap av hur man kunde uttrycka det sociala rummet. Som vi hade hoppats på gav resan oss mycket inspiration till vårt arbete med kvarteret Hjorten. Vi besökte flertalet platser runt om i Barcelona som tydligt gav uttryck åt och visade oss ett annorlunda sätt att se på den sociala mötesplatsen. Det var mycket givande att studera ett annat lands sätt att hantera den sociala integrationen och hur man kunde kombinera olika former för sociala möten utan att de direkt behövde vara integrerade med varandra. Till exempel var lekplatserna ofta knutna till andra aktiviteter så som bollspel, sittplatser, rekreation eller genomfartszon för passerande. Barcelona som stad kändes väl utvecklad vad gällde sociala mötesplatser. Platserna för möten fanns representerade i hela staden och sågs väl utnyttjade av invånarna. Med resan fick vi inblick i hur man kan hantera den sociala miljön.
Gestaltningsarbete: skisser, planarbete, detaljskisser
Ritningar som tillhandahålls av kommunen tillsammans med fotografering ingår som viktiga metoder för att ta fram gestaltningsförslag för gården. Gestaltningen består av ritningar över Hjorten med tillhörande område. Ritningar av den befintliga miljön används för att styrka och precisera analysens innebörd för att genom de nya förslagen illustrera vårt förslag för en bättre utformad gårdsmiljö. Vi använder oss även av bildmaterial i form av fotografier för att tydliggöra resonemang och för att förmedla intryck och tankar på ett visuellt sätt. Platsstudien som inbegriper observationer och intervjuer från kvarteret ligger till grund för gestaltningsförslaget över kvarteret Hjorten, liksom resultatet av analysen.
Avgränsningar
På grund av tidsbrist har vi valt att begränsa arbetet till flera spontanintervjuer och färre djupintervjuer. Följden av detta upplevs inte som en nackdel då vi anser att de spontana intervjuerna gett en god kunskap och bred information om
området. Vad gäller kontakt med fastighetsägare har endast en rundringning gjorts för att fastställa faktiska data.
Med otillräcklig kunskap vad gäller vegetation och grönska har vi valt att inte lägga större vikt i att beskriva olika växters egenskaper och förhållanden. I ritningsarbetet har vi bestämt oss för att göra en avgränsning till ett fåtal olika ritningsformer, huvudsakligen utförs planritningar över kvarteret och ett mindre antal gestaltade illustrationer. Tidsbristen är ytterligare ett faktum till att vi inte diskuterar förändringsarbetets ekonomiska och tekniska delar i arbetet.
BOSTADSNÄRA MILJÖ UR ETT
SOCIALT PERSPEKTIV
För att klargöra studiens ingångspunkt vill vi i detta kapitel belysa och skapa förståelse för vikten och aktualiteten av det valda ämnet för vår studie. Därefter redogör vi för de teorier och begrepp som ligger till grund för vårt arbete med kvarteret Hjorten.
Vad finns sagt om ämnet?
Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan ute-vistelse och hälsa och att avståndet till grönområden har stor betydelse för hur mycket människor använder dem (Kristens-son et al. 2007 b). Forskningen pekar även på att människor inte väljer att kompensera för en skralt utformad utemiljö i sin närmiljö med fler besök i bättre planerade, gröna, områden. Som orsak kan räknas teknikens utveckling där bland annat bil, telefon och tv gjort tydliga avtryck för hur människors be-hov ser ut för att gå ut. Resultatet blir att människor i allt min-dre grad aktiverar sig i rekreerande områden. Utemiljön ska ses som en arena där olika grupper och aktiviteter ska kunna ta del samtidigt (Berglund & Jergeby 1998). Stadens grönpla-nering ska ses som dess lungor med en växtlighet som fyller funktion som färg- och formelement. I Biologi och bosättning beskrivs upplevelsen av naturen ”som en behaglig kuliss till fritidens olika aktiviteter” (Berg 1993: 206). Av den anled-ningen kan en väl utformad, bostadsnära utemiljö vara en stor resurs i människors vardagsliv.
Teori
I vår huvudsakliga frågeställning gör vi antagandet att den sociala gemenskapen i kvarteret Hjorten kan bli högre med en förbättrad utemiljö. För att undersöka detta behöver den sociala sammansättningens betydelse redogöras för samt vik-ten av en grön närmiljö och vad som karaktäriserar en god
gårdsmiljö. Litteratur och material som tar fokus i vår studie handlar främst om forskning kring betydelsen av det gröna i människors närmiljö, den sociala sammansättningen och grannskapslivet, gården som förlängning av hemmet samt gårdens funktioner.
Kristensson, landskapsarkitekt och forskare, har skrivit bety-dande kring ämnet som handlar om relationen mellan boende-miljö och socialt samspel. Kristensson identifierar även viktiga kvaliteter i den bostadsnära utemiljön. I Bostaden och
Kun-skapen (2007) beskriver Kristensson, ur ett socialt perspektiv,
att en väl utformad gårdsmiljö kan spela en betydande roll för människors välbefinnande och verka för en ökad trygghet och stabilitet i den direkta närmiljön. I ett större perspektiv skild-ras även goda bostadsmiljöer som positivt främjande för en attraktivare stad och som ett led i en strategisk betydelse för en god stadsutveckling (Kristensson 2007 b). Liksom Berg-lund & Jergeby (1998) beskrivs bostadsgården som en central funktion ur ett stadsmässigt perspektiv men även för de bo-ende då den bidrar till utblick och rekreation. Utemiljön fung-erar även som en plats för möte och för att se och att bli sedd (Berglund & Jergeby 1998). Även Gehl (2001) delar denna uppfattning och menar att det bör finnas rum som möjliggör för flera aktiviteter där alla kan ses som använder utrymmet. I fråga om bostadsgården kan detta diskuteras då denna miljö är mer intim och sluten och ibland önskvärd att fungera som en mer rofylld utemiljö utan att behöva uppleva känslan av att vara iakttagen. Gården som direkt närmiljö fyller funktionen som ett utvidgande av bostaden. För trånga boendemiljöer är det en stor tillgång med en fungerande grön utemiljö. Dock behöver en trevligt utformad gård inte nödvändigtvis betyda att den är en plats att vistas på. Sociala skäl, såsom känslan av att vara iakttagen och betittad kan vara orsaker för utebliven användning (Kristensson 1997). Känslan av främlingskap kan också vara orsak för att människor väljer bort den direkta när-miljön (Daun 1982).
Kristensson diskuterar likaså ur ett annat perspektiv som handlar om den fysiska gårdens kvaliteter i boendemiljön i
Bostadsgården – vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt
(2007) men även i Rymlighetens betydelse: en undersökning av
rymlighet i bostadsgårdens kontext (2003). I den förstnämnda
redogör hon för gården som viktig funktion i att erbjuda
ak-tivitet och rekreation i människors direkta vardagsmiljö. An-vändandet av gården beror helt på, enligt Kristensson, dess läge, lekmöjligheter, funktion som mötesplats och möjlighet för utsikt. Kristensson redogör även för gårdens kvaliteter i
Rymlighetens betydelse: en undersökning av rymlighet i bo-stadsgårdens kontext (2003). Hon hävdar att rymligheten
innebär fler valmöjligheter och alternativ till funktioner och aktivteter. Ett större utbud medverkar till en bättre gårdsmiljö. Gehl (2001) beskriver de valbara, rekreerande och sociala ak-tiviteterna som de som är mest beroende av utemiljöns kvali-tet. Det är främst de attraktiva aktiviteterna som försvinner när förutsättningarna för en god miljö försämras (Gehl 2001). En av de viktigaste kvaliteterna för en publik plats, som gården är för kvarterets boende, är att erbjuda tillfällen för att skapa kontakt. För att utrymmet för detta ska vara positivt ska män-niskor ges möjlighet att bibehålla sin anonymitet (Berglund & Jergeby 1998). Genom att erbjuda platser för frivilligt möte bidrar detta ”till ett ‘brobyggande’ mellan människor och un-derlättar därmed upplevelser av tillhörighet, trygghet och sä-kerhet” (Berglund & Jergeby 1998: 58).
Etnologen och samhällsforskaren, Åke Daun, är en central teoretiker i vår studie vars tankar beskrivs i analysen av de sociala faktorerna i grannskapets sammansättning. Essensen i Egennyttan och det sociala medlemskapet (1982) berör hur vardagslivet formar människors medvetande, om så på arbetsplatsen eller så i grannskapet. Daun talar om vikten av fritid som utrymme för den privata identiteten. ”Det är på fritiden som det egna värdet bevisas” (Daun 1982: 8). Då tiden för egna intressen blir allt viktigare kan gården som förlängning av det egna hemmet bli allt mer påtagligt. Det sociala medlemskapet, som berör spontan hjälpsamhet och tillit, och det negativt laddade ordet egennyttan, som handlar om att gynna privata intressen blir en tänkvärd relation i diskussionen av gårdslivet. Att kombinera den fria tiden med det sociala livet innebär ett ställningstagande varpå man gör avkall på det ena eller andra. Med avseende på dagens samhälle, där mindre enheter bildas för att sedan försvinna i takt med till exempel omflyttningar på grund av rörligare bostadsmarknad och ökad befolkningssammansättning, kan det uppstå en svårighet i att försöka behålla en vedertagen sammansättning av normer för till exempel en gårdsmiljö. Det ickedeltagande som kan uppstå när det inte finns gemensamma grunder att samlas kring
präglar särskilt städerna i form av anonymitet och ett ointresse av sina grannar och kringboende (Daun 1982).
Daun tillsammans med Siv Ehn delar likartade tankar om synen på grannskapet. Deras infallsvinklar skiljer sig något där Ehn gör en snävare inriktning mot samhörighet och dess motsats och Daun mot konflikten mellan det privata intresset och samhällets. Ehn fokuserar på likheter och olikheter som förenar och skapar avstånd mellan människor samt normer och förutsättningar för grannskapsliv. Båda författarna tar ut-gångspunkt i det tidiga 1900-talets trånga städer och byar och beskriver hur människor då, i större utsträckning än idag, an-passade sig till varandra med bilden av att de var en homogen grupp människor. Daun skriver; ”Ju fler likheter desto större sammanhållning” (Daun 1982: 10). I Biologi och bosättning (1993) konkretiseras detta av bokens författare som menar att trygghet var den faktor som gjorde att människor trängde ihop sig i städer och byar. Trygghet skapades utifrån den allmänna uppfattningen om att alla vara lika. Likheter, såsom ålder och livssituation, förenar på många sätt men ger inga absoluta ga-rantier för att gemenskap ska uppstå (Ehn 1987).
Ehn diskuterar i Grannar – behövs dom? (1987) kring 1900-talets tidiga grannskapsliv och vikten av den, då de flesta var under knappa ekonomiska villkor och beroendet av varandra var större. Med förutsättningarna som beroendet innebar lades också grunder för gemensamma synsätt både vad gäller prak-tiska aspekter liksom för sociala normer. Idag är människors bundenhet till varandra inte lika självklar utan har ersatts av materiella villkor. Detta har inneburit en större upplevelse av att levnadssätt och normer är privata, varvid risken att kontak-ten med grannar uteblir. Dauns resonemang beskriver ett del-tagande perspektiv som ett beroende av varandra. För att skapa en allmän uppfattning om hur grannskapet ska te sig krävs ett deltagande av de boende för att även de privata intressena ska gynnas. Det skulle kunna betyda att gruppen, av till exempel boende, sätter upp allmänna riktlinjer att enas kring. Med ge-menskap, säger Daun, att det krävs tillit och samarbete för att sammanhållning ska uppnås. För att kunna ha ett långsiktigt samarbete krävs en organisering av insatser. Ur ett gårdsper-spektiv skulle detta faktum kunna appliceras både på fastig-hetsägare och på de boende för en större social hållbarhet.
Liksom Daun (1982) och Ehn (1987) diskuterar sociologen Sören Olsson tillsammans med forskarkollegorna Gerd Cruse Sondén och Marianne Ohlander kring grannskapstanken i den direkta bostadsmiljön. I Det lilla grannskapet (1997) teoreti-seras tanken om grannskap ur både ett socialt och fysiskt per-spektiv. Det sociala behandlar människorna som befinner sig närmast inpå ens boendemiljö och det fysiska om den miljö och de funktioner som finns i den direkta omgivningen (Olsson Sören, Gerd Cruse Sondén, Ohlander Marianne 1997). Olsson (1997) beskriver hur grannskapet fungerar och hur det ska be-handlas för att utvecklas. ”Man kan se grannskapets sociala idé som ett fortgående socialt projekt som gemensamt måste drivas och förvaltas av de boende. Det är en tanke om att gran-nar just därför att de är grangran-nar har något gemensamt”(Olsson et al. 1997: 47).
I Det lilla grannskapet (1997) resoneras det även kring be-greppet gemenskap. Det finns ofta en vilja och önskan om ge-menskap, men dess innebörd får inte vara för krävande eller stark. Utifrån dessa förutsättningar definierar Olsson (1997) situationen som en svag gemenskap. För att den positiva, sva-ga gemenskapen ska överleva krävs det ömsesidisva-ga insatser från de boende, till exempel att de hälsar och småpratar med varandra och därmed skapar ett nätverk. Det redogörs även för gårdens betydelse, både för de boende och för hela grann-skapet. En bra gård innebär att den används och är tilltalande, varvid en dålig gård innebär motsatsen. En dålig gård kan be-tyda en belastning som kan resultera i att boende flyttar från området. Gårdens funktion som användbar värderas högt som gynnande för grannskapet. Gården är en öppen plats för de boende där det finns möjlighet att skapa grannkontakt. Desto fler möjligheter en gårdsmiljö har desto större socialt liv och fler aktiviteter kan uppstå (Olsson et al. 1997).
Kristensson gör en tydlig distansering mot förtätning av städer, vilket innebär att gårdsmiljöerna blir mindre och att trafiken blir mer påtaglig. Konsekvenserna av förtätning innebär dess-utom att kvaliteter som sol, ljus och grönska får allt mindre plats i människors direkta utemiljö (Kristensson 2003). Redan under början på 1900-talet ställde sig Raymond Unwin (1863-1940) kritisk till bebyggelsetätheten och ansåg att det borde finnas en högsta gräns för denna. Gränsen för tätheten var ett medel ”för att varje hus skulle kunna få en hygglig trädgård
och kvarteren dessutom ha plats för gemensamma lekplatser och odlingslotter” (Berg 1993: 105). Precis som Kristensson hävdade Unwin att exploateringsgraden spelar roll för går-dens sociala liv och funktioner. Frågan kring förtätning blir särskilt intressant med avseende på dagens diskussion kring hållbarhet, där täthet ses som ett led i positiv utveckling. I
Hela staden: från mellanrum till människorum (2004)
fram-hålls en tät stadsbyggnad som effektiv, då avstånd minskar och trygghet och aktivitet ökar. För att förtätning ska få ett ordentligt fäste i stadsutvecklingen krävs det att den planerade staden genomgår ett skifte från funktionsuppdelad stad till tät blandstad (Berglund 2004). I arbetet med kvarteret Hjorten är Kristenssons resonemang om täthet relevant för bilden av en god gård. I ett större perspektiv verkar förtätning som främ-jande för integration mellan funktioner och människor.
I Bostadsgården – vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt (2007) beskriver Kristensson två typer av bostadsgårdar; folk-hemsgården och innerstadsgården. Folkfolk-hemsgården stod un-der stora delar av 1900-talet för rymlighet medan innerstads-gården senare skulle komma att stå som en del i förtätningen av städerna som ifrågasatte rymligheten. Motargument till folkhemsgården handlade om att rymligheten var ett problem i relation till den utveckling av staden som önskade uppnå, det vill säga stadens täthet. Under 1990-talet skulle det visa sig att innerstadsgården fått fäste som stadsbyggnadsideal. Inner-stadsgården präglas generellt av mer begränsade utrymmen och större estetiska ideal än funktionella (Kristensson 2007 a). För att uppnå god boendemiljö kan begränsade utrymmen ifrågasättas då detta skulle kunna betyda trånga och skuggiga innergårdar. Innerstadsgården har i ett större sammanhang värdefulla aspekter som till exempel minskad markanvänd-ning vid tät byggnation och minskad trafik som resultat av den blandade staden (Kristensson 2007 a).
I förslaget och utformningen av en förbättrad gårdsmiljö för Hjorten är folkhemsgården riktlinje för utvecklingen. Valet av gårdstyp föll naturligt på gårdstypen som i både struktur och förutsättningar påminner om Hjorten. Vi anser att det är av betydelse att studera folkhemsgården och dess typiska drag för att kunna skapa en modern gård med folkhemsenliga inslag.
Idealen för folkhemsgården är rymlighet, boendegemenskap och funktion som social arena är applicerbara och relevanta i utvecklingen och förbättringen av kvarteret Hjorten. Grundtanken om folkhemsgården var att skapa en mer hälsosam livsmiljö med ljus, grönska, lek och utevistelse. Dess komponenter; lek, rekreation och användbarhet står i fokus tillsammans med gårdens användbarhet (Kristensson 2007 a). Folkhemsgården förväntades vara en plats för den gemenskap och ansvarskänsla som skulle prägla boendet. Målet var att skapa en lugn och sund miljö för de boende på tillräckligt avstånd från den ohälsosamma arbetsmiljön (Kristensson 2007).
Folkhemsgårdar av denna tid är ofta rymliga och behagligt stora med goda avstånd mellan husen. Växtligheten och markbeläggningen är generellt naturligt anlagd och känns självklar i utemiljön, gräsmattor är vanligt förekommande som bidrar till ett mjukt intryck. Det finns ofta stora träd på gården som fungerar som rumsavdelare både upp mot himlen och i sidled mot andra aktiviteter. Folkhemsgården är normalt överblickbar med vissa delar som upplevs mer intima (Persson & Persson 1994).
Gårdens gränser är otydliga och flyter gärna in i varandra. Ytorna på gården är ofta förenade vilket betyder att funktionerna integreras med varandra och skapar en helhet åt miljön. Funktionerna är blandade, lekytor, piskplatser och cykelparkering är vanligt förekommande. Lekytorna består ofta bara av sandlådor och klätterställningar som finns diskret utplacerade på gräsmattorna. Däremot är ytorna för piskställningar och torklinor synligt placerade, ofta mitt på gården vid till exempel ett buskage, där de kan avskiljas med hjälp av en häck eller annan plantering (Persson & Persson 1994).
Under 30-talet var det långt ifrån självklart att en gård hade sittplatser. Fanns de representerade låg de oftast öppet placerade och var på grund av det inte speciellt tilltalande. Sittplatser började prioriteras först under 40-talet då gården fick en annan prägel, då var det lek, vistelse och upplevelse som stod i centrum (Persson & Persson 1994).
Begrepp
I arbetet med gården har vi genom litteratur, material och in-tervjuer kommit i kontakt med begrepp som är relevanta vid observation och analys av dess sociala och fysiska miljö. I stu-dien återkommer ett antal centrala begrepp och vi vill därför inledningsvis förklara dem. De huvudbegrepp som nedan tas upp har flertalet tolkningar och nämns i varierande samman-hang. För att tydliggöra vår egen tolkning av begreppen tar vi hjälp av hur andra teoretiserat kring dem.
Gård
Gård som begrepp är omfattande och betydelserna av ordet är flera såsom fastighet, gårdsanläggning eller gårdsplats (Ols-son et. al 1997). Ordet gård kommer av orden inhägnad och omgärdad och härstammar från engelska yard och tyskans garten som betyder trädgård. Gård kan innebära utrymmet mellan hus inom ett byggnadskvarter, vanligen med ett slutet byggnadssätt. Gård kan även gälla utrymmet mellan hus oc h gata (Persson & Persson 1995). I Eva Kristenssons avhand-ling, Rymlighetens betydelse kan man läsa att ”Bostadsgården utgör inte bara ett utrymme mellan hus utan är flerbostads-husets utemiljö och den plats de boende upplever som sin” (Kristensson 2003: 44).
I vår studie har vi för avsikt att behandla det utrymme som befinner sig mellan husen, det vill säga det område som finns innanför de kringliggande byggnaderna. I arbetet kommer detta att benämnas som gårdsrum, gårdsmiljö, bostadsgård, innergård och gård och samtliga har likartad betydelse.
Boendemiljö
Boendemiljö är ett begrepp som skildrar de fysiska förutsättningarna i och omkring där människor bor och verkar samt sociala förhållanden. Boendemiljö som begrepp berör interaktionen mellan människor samt mellan människor och deras fysiska omgivning. En god boendemiljö avser att bidra till en bra gemenskap för alla boende, oavsett ålder och fysiska förutsättningar (www.skane.se 2009-04-14).
En god boendemiljö, enligt region Skåne, syftar till att ge goda
uppväxtvillkor med möjlighet för att utbyta och skapa erfa-renhet. Boendemiljön ska även syfta till känsla av trygghet och närhet med tillgång till fysisk aktivitet samt gemenskap med andra. De två sistnämnda är avgörande faktorer för barn och ungdomars fysiska och sociala utveckling. En god boen-demiljö ska även ge möjlighet och uppmuntra till människors gemenskap det ska också finnas gott om rekreations- och ak-tivitetsutbud nära bostaden. Det ska också finnas ett service utbud som är lätt tillgängligt och som finns på rimligt avstånd från bostaden.
Boendemiljö, som beskrivit enligt region Skåne, är enligt vår uppfattning en central och självklar redogörelse av vad god miljö är (www.skane.se 2009-04-14).
Social hållbarhet
Hållbarhetsperspektivet består av tre begrepp; ekologisk, eko-nomisk och social. Det sociala hållbarhetsperspektivet sätter människans behov och välbefinnande i centrum. Den sociala aspekten strävar efter ett samhälle där alla människor oavsett ålder, kön, ursprung, socioekonomisk eller kulturell tillhörig-het har samma möjligtillhörig-het att ta del av och vara delaktig i sam-hället (www.umea.se 2009-04-14). Hållbarhet handlar även om demokrati, rättvisa, inflytande och deltagande. I arbetet med Hjorten tangerar vi diskussionen kring inflytande och deltagande i utvecklingen mot en god boendemiljö.
Tidsaspekten på hållbarhet är diskutabel, inom det ekologiska perspektivet talas det om ett ”evigt” synsätt eller åtminstone om ett geologiskt åldrande som kan innebära miljoner år. Andra hävdar att hållbarhet är så lång tid tills att människan och kulturen hinner anpassa sig till nya förhållanden och då talar man om några hundra år (www.infra.kth.se 2009-04-14). I vår studie av Hjorten är grundtanken att en god gårdsmiljö innebär ökad social hållbarhet. För social hållbarhet kan då tidsaspekten tänkas innebära konstanta förändringar på grund av skiftningar i mänskliga och fysiska förhållanden.
Social gemenskap
Som en del i det sociala hållbarhetsperspektivet kan social gemenskap nämnas. Begreppet är det mest relevanta för vår
studie när vi talar om den sociala aspekten i gårdsmiljön. Social gemenskap uppstår mellan människor eller mellan grupper av människor och skapas genom mötesplatser och stimulans av fysisk aktivitet. Sociala relationer och gemenskap är viktiga i aspekten om hållbarhet och sociala mötesplatser är ett viktigt led för att uppnå detta. Med avseende på de ständiga förändringarna i fysisk natur och i kulturella sammanhang är det viktigt att bibehålla neutrala mötesplatser för fortsatt möjlighet att ta del av varandra. (www.fhi.se 2009-04-28). Den sociala gemenskapen handlar om relationerna i sammansättningar av människor och grupper. Nivå av gemenskap kan uttryckas i form av svaga eller starka band. Svagare band mellan människor eller grupper innebär större demokrati och mindre diskriminering av människor som inte tillhör gruppen. Uppstår för starka band kan resultatet bli motsatt effekt med splittringar och maktförhållanden mellan och inom grupper (www.edu.fi 2009-05-13). Det är viktigt att alla i gruppen kan ta del och göra sig hörda för främjandet av gemenskapen. Att människor blir sedda och känner sig betydelsefulla är grundläggande faktorer för att gemenskap ska uppstå (Daun 1982).
Privat & offentligt
De två begreppen privat och offentligt är båda vida i sin res-pektive bemärkelse. För att förtydliga i vilket sammahang de används i studien redogör vi här dess betydelse.
I avsnittet Bilden av gården använder vi begreppen privat och offentligt. Innebörden hänivsar vi till Olssons (1997) använd-ning av de två begreppen. Olsson brukar dem i en skalstock med fyra dimensioner av privat och offentligt. Begreppen i avsnittet beskriver gårdens tillhörighet. Begreppen kan därför ses behandla synen på ägandet av gården, det vill säga vem den tillhör.
LANDSKRONA
Bakgrund
En promenad längs Landskronas gator bjuder på vackra, tidstypiska byggnader från det att staden grundades 1413 av Erik Pommern. Landskronas äldsta byggnad är det gamla slottet, Citadellet, som började byggas redan år 1549. Efter att ha agerat både som fängelse och som flyktingläger under stadens historia är Citadellet idag stadens största sevärdhet. Under 1800-talets mitt växte Landskrona snabbare än många andra städer och detta berodde till stor del av järnvägsförbindelserna som uppfördes. Samtidigt som Landskrona växte började stadens industri och sjöfart snabbt expandera. Öresundsvarvet anlades 1916 och 1918 sjösattes det första fartyget (Wikdahl 1992). Under 1920-talet arbetade mer än hälften av Landskronas befolkning främst på varvet och inom industrin. Öresundsvarvet skulle visa sig lyckosamt för staden fram till 1980-talet då staden drabbades hårt av varvskrisen och tvingades varsla ett stort antal anställda. 1982 levererade varvet det sista fartyget för att sedan tvingas läggas ner. Krisen slog hårt mot Landskrona och är än i dag en stor betydelse till stadens problematik (Wikdahl 1992).
Stadsutvecklingen i Landskrona har ännu inte återhämtat sig, vilket visar sig i den uteblivna renoveringen av stadens många arbetarbostäder. Bostäderna byggdes med start i 1900-talets första hälft. Området för var kvarteret Hjorten ligger är just ett gammalt arbetarområde med byggnader från tidigt 1920-tal (Minnesbanken, Landskrona 2009-03-26). Kvarteret Hjorten är i stort behov av en renovering då flertalet av de elva fastigheterna inte har upprustats sen de byggdes. Dock har Landskrona börjat arbetet mot en förbättrad stadsutveckling, vilket beskrivs i avsnittet om stadens visioner.
Integration
Idag är Landskrona Skånes fjärde största stad och hade 2007 en befolkning på ca 40 500 invånare. Landskrona har haft en konstant befolkningsökning de senaste 10 åren (www. landskrona.se 2009-04-14). Landskrona har under de senaste decennierna tagit emot ett stort antal invandrare, cirka 42 % av befolkningen i Landskrona centrum har utländsk härkomst (dvs. är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar). Den kraftiga befolkningsökningen och varvets nedläggning har lett till socioekonomiska svårigheter i staden som inneburit en problematik man ännu inte kommit att lösa (Integrationssamordnare, Centrum & Österlyftet 2009-03-26).
Då 4000 personer blev arbetslösa och många flyttade som en följd av nedläggning av varvet kom Landskrona att stå med 1000 tomma lägenheter i stadens centrala delar. Samtidigt som krisen drabbade Landskrona pågick kriget på Balkan och som resultat anlände 40 000 flyktingar till Sverige 1993. Mellan åren 1994 och 1995 tog Landskrona emot 2000 flyktingar, en enorm mängd nyanlända, vilket kan jämföras med att Stockholm hade tagit emot 60 000 invandrare. Flyktingarna koncentrerades till de centrala delarna av Landskrona eftersom utbudet av bostäder var stort. Invandrarna blev snabbt en utsatt grupp där flera hamnade i utanförskap. Då de flesta stod utan arbete blev konsekvensen att de nyanlända drabbades av socioekonomiska problem. I dag har 42 % av invånarna i centrum utländsk härkomst respektive 60 % av invånarna i de östra delarna av Landskrona (Integrationssamordnare, Centrum & Österlyftet 2009-03-26).
Arbetslösheten är stor i Landskrona, 2006 uppmätte man ickeförvärvsarbetande till 33 % (www.landskrona.se 2009-04-14). Till stor del drabbar arbetslösheten de med utländskt påbrå och de tillhör därmed den mest utsatta gruppen i Landskrona. Omflyttning sker i och med detta och präglar stora delar av innerstadens bostadsbestånd. Generellt är lägenheterna i dåligt skick och ägs många gånger av oseriösa fastighetsägare och blir hem för människor med låg social status (Integrationssamordnare, Centrum & Österlyftet 2009-03-26). Detta är tyvärr fallet i vissa av fastigheterna runt kvarteret Hjorten.
Stadens visioner om den byggda miljön
Landskrona stad står inför en omfattande förändring och flertalet projekt har påbörjats för utveckling mot förnyelse av den gamla industristaden. Stadens bostadsbyggande kom igång ganska sent. Utgångsläget ser därför lite annorlunda ut för Landskrona jämfört med många andra svenska städer som i dagsläget lider av växtvärk. Staden har stora tillgångar av tomter och marker för att expandera ett attraktivt bostadsbyggande centralt och längs med stadens kustremsa. Landskrona gör stora satsningar för att lyfta fram stadens unika och attraktiva läge i regionen för Öresund samt västra Skåne (RTI-projekt, Landskrona). Byggnadsmässigt befinner sig flertalet fastigheter runt omkring centrum i behov av renovering eftersom åtskilliga av dem inte genomgått upprustning sedan dess byggnation.
Husen i kvarteret Hjorten har inte eller i varierande grad upprustats under åren. Idag pågår inte några renoveringar. Vissa av fastigheterna befinner sig i ett akut behov av renovering Dock kommer Landskronahem att påbörja en upprustning av sina fastigheter inom en snar framtid. Med förbättrande fysiska åtgärder av boendemiljön kan Landskronas vision om att alla ska leva i en trivsam omgivning ta form. Med vår studie önskar vi gestalta ett bättre tillstånd för kvarteret Hjorten i positiv riktning.
Placering
Kvarteret ligger drygt en kilometer från stadskärnan och tillhör de östra delarna av centrala Landskrona. Kvarteret Hjorten är ett omfattande gårdskvarter som omges av Bryggargatan, Rönnebergsgatan, Föreningsgatan samt Onsjögatan. Området för kvarteret ligger på bekvämt gångavstånd till viktiga offentliga funktioner såsom cityhandel, lasarett, rekreationsområden samt tågstation. Kvarteret ligger intill till den gröna parkmiljön vid St Olovs sjö.
DELSTUDIE:
KVARTERET HJORTEN
Ägoförhållanden
Kvarteret består av 11 fastigheter med 10 olika fastighetsägare. Flertalet av fastigheterna ägs av mindre enskilda företag eller av privatpersoner medan ett fåtal ägs av större fastighetsföretag. Landskronahem är ett av dem större och förestår två av Hjortens fastigheter efter beslut om tvångsförvaltning. Tvångsförvaltning sker när fastighetsägare konsekvent missköter fastigheten och inte förvaltar den på ett godtagbart sätt för de boende. För oseriösa fastighetsägare handlar det om att tjäna pengar för att sedan sälja fastigheten till ett högre pris (www.hyresgastforeningen.se 2009-04-14).
Dagens fastighetsägare varierar i nivå vad gäller att upprätthålla god boendemiljö för sina hyresgäster. En del av fastigheterna är undermåligt skötta.
Illustration 1. Karta över östra delen av Landskronas centrum
Bakgrund
Områdets bebyggelse är av äldre karaktär. Många av kvarteren som gränsar till Hjorten uppfördes under slutet av 1910-talet och fram till 1930-talet. Området för kvarteren byggdes med avseende på den växande förvärvsarbetande skaran som försörjde sig genom sysselsättning på Öresundsvarvet under 1900-talets första hälft. Bostäderna kategoriserades därmed som arbetarbostäder, tidstypiska och enhetliga flerfamiljshus. Områdets historiska bebyggelse är ett viktigt inslag i Landskronas kulturella arv.
Den äldsta bebyggelsen i kvarteret Hjorten uppfördes i med början på 1920- talet fram till dess senare hälft och består av tre fastigheter i den nordvästra delen av kvarteret som vetter mot Onsjögatan. En av byggnaderna har ända sedan dess uppkomst fyllt funktionen som bilverkstad. Nämnda fastigheter skiljer sig tydligt från resten av kvarteret med en infart och parkeringsplats som vetter mot gården. Huskropparna i denna del är i varierande våningshöjd, från en till tre våningar förekommer.
Hjortens norra del med entréer mot Bryggargatan tillkommer något senare, på 1940- 1950-talet. Samtliga fastigheter i Hjorten längs Bryggargatan är tvåvåningshus med tillhörande vindsvåning. Dock är huset i korsningen Bryggargatan/ Rönnebergsgatan i tre plan och har en fasad av tegel Sedan uppförandet av fastigheterna har de verkat som bostadshus. I en av fastigheterna finns som undantag en mindre verksamhet i form av livsmedelsbutik på bottenplan.
Den sydvästra delen av kvarteret med entréer mot Rönnebergsgatan samt Föreningsgatan byggdes under 1950-talet. Det är trevåningskroppar med tillhörande vindsvåning. Idag är samtliga hyreshus. De resterande fastigheterna med ingång från Föreningsgatan har sedan byggnation verkat något olika. Några av fastigheterna är endast boninigshus, medan andra har verksamheter på bottenplan och bostäder ovanför. Med infart från Rönnebergsgatan finns även ett underjordiskt garage.
Foto 2. Verkstadens parkering bildar den mindre delen av gårdsrummet
Foto 3. Bilverkstadens uppställningsplats med Bryggargatan i bakgrunden
Foto 4. Bryggargatan i östlig riktning. Putsade fasadet och läga våningsantal
Foto 8. Loppisverksamhet längs Onsjögatan
Foto 9. Verksamheter finns förlagda till Föreningsgatans bottenplan
Foto 10. Hjortens fastigheter längs Föreningsgatan Foto 5. Bryggargatans bebyggelse är från 1900-talets
första halva
Foto 6. Kombinerad nerfart/uppfart för garage samt ingång till gårdens östra del, från Rönnebergsgatan
FORMELLA
FÖRUTSÄTTNINGAR
Genom vårt arbete har vi studerat Landskronas översiktsplan för att ta reda på vilka riktlinjer som gäller för Landskrona stad. Med hjälp av översiktsplanen har vi fått en bredare insikt i det som vår studie av kvarteret Hjorten berörs av. Översiktsplanen tillsammans med detaljplanen har fungerat som viktiga underlag i vårt arbete och som goda hjälpmedel i utrednings- och gestaltningsarbetet av kvarteret.
Översiktsplan för Landskrona
De tre aspekterna; grönstruktur, social hållbarhet samt rekreation, är centrala i vår studie varvid vi väljer att redogöra för dem utifrån Landskronas översiktsplan. I planen nämns de som viktiga parametrar för en hållbar och trivsam stad.
Grönstruktur
Med avseende på Landskronas storlek återfinns ett generöst antal parker och grönområden i staden. Grönområdena är något Landskronas invånare värnar och bryr sig mycket om, vilket inte minst speglas i de många koloniområdena som finns. Landskrona kommuns vision över planeringen av grönt är att alla invånare skall få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling. Områden för detta ska finnas inom rimligt avstånd från bostaden (Översiktsplan 2000+, Landskrona kommun).
Den gröna planeringen innefattar allt från stadens parker och annan mark i staden som inte är hårdgjord till trädgårdar till enskilda bostäder och icke hårdgjorda ytor i bostadsområden. Med grön planering menar man att det gröna ska bilda en struktur som man kan förflytta sig i och igenom. En väsentlig aspekt av grönstruktur är att växter och djur ska ha möjlighet att sprida sig på naturlig väg (Översiktsplan 2000+, Landskrona kommun).
Social hållbarhet
I Landskronas översiktsplan har de formulerat samhällsutvecklingens svagheter och hot. Till exempel tar översiktsplanen upp att Landskrona har en låg andel allemansrättslig naturmark vilket innebär att rekreation och friluftsliv blir mycket begränsat som i sin tur påverkar folkhälsan. De nämner också hög arbetslöshet, relativt hög brottslighet, högt ohälso- och missbrukstal och generellt låg utbildningsnivå. Planen beskriver även stadens sneda bostadssammansättning med många tomma, oattraktiva lägenheter, få småhus och radhus (Översiktsplan 2000+, Landskrona kommun). Mycket av informationen som behandlas stämmer överens med situationen i kvarteret Hjorten.
Kommunens vision är att alla som bor och verkar i Landskrona ska kunna trivas i staden oavsett etnicitet, kön eller ålder (www.landskrona.se 2009-04-16).
Rekreation
I översiktsplanen för Landskrona hanteras även vikten av rekreation och människans behov av natur i sin närhet för bästa
välmående och hälsa. Enligt studier gjorda av Landskrona kommun har det visat sig att flertalet människor tillbringar sin fritid i eller i direkt anslutning till sin hemort. Av den anledningen är det ytterst viktigt att kommunen kan erbjuda närmiljöer för rekreation.
För ett antal befolkningsgrupper, såsom äldre och barn, är möjligheten att förflytta sig längre bort begränsat. Resultatet av detta visar att det är av största vikt med en nära bostadsmiljö som gynnar hälsa och välmående. Det finns även tydliga samband mellan tillgång till grön miljö och den psykiska och fysiska hälsan (Översiktsplan 2000+, Landskrona kommun). I dagens samhälle med stress i vardagen och ohälsosamt födointag är det ytterst viktigt att det erbjuds direkta anslutningar för rekreerande miljöer på ett bekvämt avstånd från bostaden för avkoppling eller fysisk aktivitet. Landskrona beskriver i översiktsplanen att den närmaste vardagsmiljön betyder mycket för dem som tillbringar större delen av dagen i närheten av sin bostad (Översiktsplan 2000+, Landskrona kommun). Speciellt med hänsyn till att vissa befolkningsgrupper är mer knutna till sin bostad och närmiljö än vad andra är.
Detaljplaner, områdesbestämmelser
Den nuvarande detaljplanen för kvarteret Hjorten upprättades år 1963 och är fortfarande gällande. Detaljplanen nämner att kvarteret endast är avsett för bostadsändamål men att med ett medgivande från byggnadsnämnden, lokaler för handel och hantverk får tillkomma i kvarteret för dess trevnad och sund-het. Det står även att gårdsutrymmet får bebyggas i viss om-fattning.
Trots detaljplanens daterande har den kunnat utnyttjas i frågor kring vilka förutsättningar och krav det finns och riktlinjer för var man får bygga. Utifrån vår studie fungerar den i ett posi-tivt syfte med avseende på det låga antalet direktiv och gräns-dragningar som gäller för grönstruktur och utemiljö.
Foto 13. Ingång från den västra delen
Foto 12. Ingång från det sydöstra hörnet, från Rönnebergsgatan
PLATSSTUDIE:
KVARTERET HJORTEN
I platsstudien redogör vi för gården ur ett sakligt sammanhang som baseras på observationer. Studien är delad i två avsnitt, först redogörs för det rumsliga perspektivet, sedan för det sociala perspektivet. Observationerna har tagit plats i kvarteret Hjorten och innefattar även 10 stycken spontanintervjuer med boende samt boendevärdar för Landskronahem. I den andra delen tillkommer även information från Helena Fremle, processägare boende, Landskronahem och Dragan Kostic, integrationssamordnare för Centrum & Österlyftet i Landskrona.
Platsstudien har verkat i syfte att inventera platsen i olika sammanhang. Bland annat redogörs för den fysiska utformningen och den mänskliga kontexten. Studien har också varit viktig för att lära känna platsen och för att bilda en uppfattning som komplement till intervjuerna.
Det rumsliga perspektivet
Denna större del av platsstudien inbegriper den synliga och fysiska utformningen av den befintliga gården. Vi har delat in det rumsliga perspektivet i sju underrubriker som redogör för Hjorten på grundlig nivå. Uppdelningen i avsnitt har gjorts för att resonemanget ska vara logiskt att följa från teoriavsnittet och även för att fungera som ingång till analysen.
Gårdens struktur
Kvarteret Hjorten är en kringbyggd rektangulär gård som kan nås från två håll, från nordvästra hörnet respektive sydöstra hörnet. I platsstudien och i förslaget av gårdsmiljön kommer vi inte att behandla den del av gården som ligger i nordvästra hörnet av kvarteret och hyser bilverkstad och parkering. Med avskärmningen som uppstår i och med verksamhetens plats
för uppställning av bilar bildas en naturlig uppdelning av två olika rumsliga miljöer av kvarterets gård. Det är alltså den större delen av gården som arbetet kommer att fokusera kring. Denna del tillhör de boende i kvarteret med avseende på att alla fastigheter har direkta entréer ut mot gården.
Gården har en total storlek på 6283 kvm. För själva innergården är markytan 5353 kvm stor och kan till storlek liknas vid en normal fotbollsplan. En gårdsstorlek som innebär en gårdsyta på 37 kvm per lägenhet. Storleken kan jämföras med rekommenderade mått vid modernare byggnationer. Till exempel kan nämnas de miljömål som uppges för Hammarby Sjöstad, att varje lägenhet ska ha 15 kvm gårdsyta och totalt 25-30 kvm gårds- och parkyta inom 300 meters avstånd (www. hammarbysjostad.se 2009-04-28). För Landskrona kommun finns inga rekommendationer vad gäller standard för gårdsyta per hushåll.
Gården för de boende har delats in i olika partier med hjälp av murar och staket. Avskärmningarna är resultat av de fastighetsgränser som finns och anledningen till dem handlar om markägande (Bovärd, Landskronahem 2009-04-14). Vi uppskattar att samtliga hinder som utgörs av en mer byggd karaktär som murar och staket går att avlägsna. Buskage och mindre byggnader som soprum är andra former av avskärmningar som utan problem går att ta bort. Marken som tillhör respektive fastighet är mer eller mindre omgärdade av barriärer. Fastigheterna längs med Bryggargatan har samtliga staket eller murar mellan den egna marken och övriga fastighetsmarker. Den södra sidan av gården, med fastigheter mot Föreningsgatan är friare förutom den mur som korsar gårdens mitt.
Foto 14. Översiktsbild över gårdens barriärer av murar, staket och växtlighet
Gårdens fysiska tillgänglighet
Så som kvarterets gård är utformad är bristen på tillgänglighet stor. Gårdens alla barriärer i form av mindre byggnader, staket och murar bidrar till att boende i dagsläget inte kan nå eller utnyttja gårdens alla platser. För att nå den nordvästra delen av gården måste man gå in från samma håll, detta gäller även från gårdens sydöstra sida där det finns en ingång mot gårdsrummet. De två ingångarna tillsammans med entréerna från fastigheterna är de enda möjligheterna för boende att nå gården. I dagsläget går det därmed inte att korsa gården från nordväst till sydost. Det innebär bland annat att obehöriga inte kan använda gården som en tänkbar passage. Ur ett boendeperspektiv hindras boende att förflytta sig i utemiljön för exempelvis att söka skuggade eller soliga områden eller för att besöka en grannfastighet.
Tillgängligheten för handikappade är något begränsad eftersom marken på en del ställen är kuperad. Dessutom är gårdens markbeläggning inte konsekvent anpassad för rullstolsbundna. På den sydöstra sidan nås gården via trappor eller via ramp, vilket underlättar för rullstolsburna att komma in på gården. Gården kan från båda hållen nås med bil om det skulle krävas. Huvudsakligen är det, förutom de bilar som har parkeringsplats på gården, sopbilen som kör in på gården. Under dagtid är tillgängligheten till kvarterets direkta serviceutbud relativt riklig. Ett flertal verksamheter finns längs med Föreningsgatan, däribland veterinär, fastighetsförmedling, loppis, kiosk, konstnärsateljé och videobutik. Under dygnets mörka timmar finns det ingen aktivitet alls i kvarteret eller i dess närmsta omgivning. Det betyder att det saknas anledning för ett besök i kvarterets omgivning nattetid om man ej är boende i kvarteret.
Funktion & användning
Idag finns inga ytor som direkt uppmanar till användning. Gården saknar gemensamma sittplatser, grillplatser, lekytor, gungor, trivsamma ostörda/skuggade/soliga ytor. Ett gammalt sandfyllt traktordäck samt två mindre sandlådor är idag det enda som för tankar till lek på innergården. Dock finns ingen antydan till omvårdnad av dem, de är igenvuxna, smutsiga och
fyllningen kan klassas som mer lera än sand. De två sandlådorna är placerade på varsin fastighetstomt som båda omgärdas av staket. Däcket är förlagt till en av de södra fastigheterna men är tillgänglig för flera då tomten inte är helt omgärdad.
Två hyresgäster, boende på bottenplan i samma fastighet, har tillgång till varsin privat uteplats som de själva förfogar över. Det finns antydningar om att de används, såsom att det finns bord och stolar utplacerade samt sparsamma planteringar i blomlådor och krukor. Uteplatserna är avskärmade mot innergården med låga staket som varken ger insynsskydd eller känsla av att kunna vara privat. Dessa är de enda lägenheterna i kvarteret med privata dörrar ut mot gården, resten av de boende är tvungna att passera den gemensamma entrén för respektive fastighet för att nå gården.
Mitt på gården har det placerats en återvinningscentral där hyresgästerna i en av fastigheterna kan slänga sitt avfall. Centralen är ett mindre hus som kräver nyckel för att komma in i. Den är lättillgänglig för de boende som brukar den men bidrar till att den omkringliggande marken blir svårutnyttjad med avseende på dess centrala placering på gården. I det östra hörnet av gårdsplanen har en kombinerad cykelförvaring och sophus anlagts i form av ett skjul med tak. Soptunnor för hushållsavfall finns innanför respektive fastighetsgräns för de resterande husen. På den västra delen av gården finns möjlighet för elva fordon att parkera på en grusplan. Parkeringen finns innanför muren som angränsar till bilverkstadens uppställningsplats.
Grönska & material
Innergårdens plantering och planering av växtlighet är idag undermålig. Fem större träd finns av varierande art. Träden finns placerade närmre en av kvarterets långsidor. Den övriga växtligheten som finns representerad på gården är mindre träd och buskar. Blommor saknas i regel helt i gårdsmiljön. Undantag görs för blommande växter som frodas naturligt i utemiljön och de som finns på de två privata uteplatserna på gården. Det finns ett antal planteringslådor uppställda på gården men samtliga saknar helt eller delvis innehåll. Dock har gården endast blivit observerad ett antal tillfällen under tidig vår och därför kan det inte uteslutas att det finns blommande växtlighet under resten av året.
Fyra av fastigheterna i söder har idag en platt- eller asfaltbeläggning utanför entrén som vetter mot innergården. Den hårda beläggningen är vald på grund av att gården är överbyggd av två underjordiska parkeringar som sträcker sig längs långsidan. Marken utanför fastigheten i mitten av huslängan i söder är av gräs och når bort mot sopstationen i navet av gården. Markmaterialen är skiftande, gräs, grus och asfalt finns alla förlagda på innergården. Betongplattor förekommer i gjuten form och då tillsammans med asfalten som markbeläggning ovan den underjordiska källaren i gårdens sydöstra del.
Foto 16. Parkeringen förlagd på gårdens västra del
Foto 15. Igenvuxen sandlåda Foto 18. Tre av gårdens fullvuxna
träd Foto 17. Outnyttjad plattbeläggning utanför en av fastigheterna längs Föreningsgatan
Nivåskillnader
Marknivån på gården skiftar, mer eller mindre på en del ställen. Den största anledningen är de underliggande utrymmena för parkering som finns i det västra respektive södra hörnet. På grund av det bildas en nivåskillnad på cirka en meter mellan dessa två platser. Nivåskillnaden kan med fördel användas i det gestaltningsarbete som kommer att ligga som förslag då skillnaderna i marknivå kan bli användbara som rumsliga avdelare. De delrum som manifesteras av höjdskillnader för övrigt är trappavsatser och murar.
Dagsljus & artificiell belysning
På grund av gårdens omfattande storlek berikas stor del av miljön av dagsljus under hela dagen. Dock problematiseras detta av de fastighetsgränser som förhindrar kvarterets boende att röra sig på hela gården. Naturligt blir det mer skugga på vissa delar av gården än på andra, beroende på solens förflytt-ning. En öppnare gård hade bidragit till att fler boende hade kunnat få tillgång till solljus hela dagen. Den sida på gården med minst sol är den sydvästra sidan som enbart har sol på morgonen, den motsatta sidan i nordöst har i princip sol hela dagen och kvällen, med undantag för morgonen.
Nattbelysningen i kvarteret är mycket sparsam. Den enda or-dentliga belysningen som finns är två lyktstolpar som finns placerade inom en fastighetsgräns i söder. Därtill finns även ett antal fasadbelysningar vid några entréer samt vid soprums-utrymmena. Skötseln av den befintliga belysningen är dåligt underhållen.
Rekreationsmöjligheter & trygghet
Gårdens befintliga utformning inviger inte till nämnvärd trygg-het för de boende för att verka i sin direkta utemiljö. Öppning-arna i kvarterets två kortsidor möjliggör för ickeboende att ta sig in på innergården och uppehålla sig i den. Efter studie-besök i kvarteret bevisades detta, då två högstadieelever, från skolan ett kvarter bort, tagit sig in på gården för att spendera rasten. Dock går det inte att korsa gården på grund av muren som skiljer den västra delen från den östra.
Idag finns inga självklara rumsliga miljöer att vara ostörd på eller för den delen rum som uppmanar och tillåter lek. Skuggiga miljöer finns på gården och bildas bland annat av de höga träden. Dock saknas möjlighet för rekreation under dessa, i form av brist på sittplatser. Murarna som idag tydliggör gårdens fastighetsgränser fungerar även i syfte att skugga. Bristen på sittmöjligheter är en återkommande faktor som minskar användningen av gården och som i sin tur bidrar till att rekreationsmöjligheterna är obefintliga.
Det sociala perspektivet
Som en del i platsstudien anser vi det betydelsefullt att redogöra för det sociala spektret för att förmedla en samlad bild av kvarteret. Ur analyssynpunkt är det viktigt att även försöka identifiera sociala faktorer som medverkar till kvarterets problem och förutsättningar utöver de nämnda fysiska barriärerna.
Vi vill understryka att detta avsnitt är en allmängiltig värdering över kvarterets sociala avseenden. Uppskattningen har gjorts med hjälp av egna upplevelser och intervjuer med boende, boendevärdar och processägare boende på Landskronahem samt integrationssamordnare för Centrum & Österlyftet.
Fastighetsägarna
Hjorten utmärks av ett omfattande ägande med 10 olika fastighetsägare om 11 fastigheter. Ägandeformen varierar, från privatpersoner till större bostadsföretag. Spridningen bidrar till en mångfald men samtidigt en problematik då ägarnas ekonomiska möjligheter kan innebära skillnader i förvaltning
Foto 20. Ovan syns gårdens mest markanta nivåskillnad
Foto 19. En av gårdens två lykt-stolpar
av både fastighet och den direkta utemiljön.
Fastighetsägarna spelar en betydande roll i utformningen av gårdsmiljön. I Hjorten har dock tendensen för skötsel varit negativ, då några av fastighetsägarna konsekvent negligerat sina förpliktelser för en god boendemiljö (Processägare boende, Landskronahem 2009-03-26). I kvarteret finns en märkbar försummelse av gården som både är synlig och poängteras av boende och boendevärdar. Anledningen till försummelsen av utemiljön är av varierande karaktär. Ekonomiska skäl är en orsak då fastighetsägare metodiskt kan ignorera förvaltningen av fastighet med tillhörande mark för att undvika betydande utgifter. Det finns även en ovilja mellan fastighetsägare för att samarbeta med andra fastigheter för att bidra till att gården blir av mer öppen miljö (Bovärd Landskronahem, 2009-04-14). Anledningen är, enligt fastighetsägaren, att den andra fastigheten hyser problematiska hyresgäster (Bovärd, Landskronahem, 2009-04-14).
En organisering av fastighetsägarna tycks idag saknas för att gården ska ses ut ett samlat perspektiv. Tillsammans med barriärerna och det tydliga markägandet uteblir helhetsgreppet.
Hjortens boende
I kvarteret Hjorten finns 143 lägenheter med varierat antal bo-ende i varje. En exakt siffra över hur många människor som bor i kvarteret är omöjlig att ta fram, närmare bestämt har hy-resgäster ingen skyldighet att redovisa hur många personer som bor i en lägenhet (Processägare boende, Landskronahem, 2009-03-26). Med tanke på det skiftande bostadsbeståndet av lägenhetstyper och omflyttningar som hela tiden sker proble-matiseras en eventuell uppskattning av antalet boende.
Vi har valt att göra ett antagande om att det bor minst två personer i varje lägenhet vilket sammanlagt blir 286 perso-ner, vilka alla har tillgång till gårdsmiljön. Siffran kan inte fastställas men för utformningen av den nya gårdsmiljön är det av vikt för att uppskatta storlek på lekplats, antal sittplat-ser med mera. Både genom studiebesök och genom samtal med boende och bovärdar för Landskronahem gör vi antagan-det om att Hjorten präglas av en stor åldersmässig och etnisk
