ESTETISKA LÄRPROCESSER I ETT
MÅLBASERAT UTBILDNINGSSYSTEM
Aesthetic Learning Processes in a Goal-based Educational System ELLEN ARVIDSSON IDA CORNELIUSSON
Självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå, 15hp, HT20 Ämneslärarprogrammet, Bild 7-9
Lärande och samhälle, Malmö Universitet Handledare: Annika Hellman
Förord
I detta arbete har vi förkovrat våra kunskaper i vad estetiska lärprocesser är och hur de verkar i skolan idag. Som blivande bildlärare, med egna kreativa projekt vid sidan av utbildningen, har vi sedan tidigare stor respekt och förståelse för processens form och dess utveckling i projekt man tar sig för. Därför har det egna intresset för estetiska lärprocesser och en svepande personlig erfarenhetsanalys av bildämnet i skolan kunnat förenas i detta arbete. Att arbeta i par har varit utmanande men värdefullt och framför allt inspirerande både i och under arbetets gång. Vi har dels kunnat dela upp arbetet med sökning, inläsning, djupinläsning och sammanfattning av texter för att förhålla oss inom tidsramen. Och dels har vi kunnat diskutera texterna sinsemellan för ankring och fördjupad förståelse för forskningen. Idas djupinläsning rör texterna skrivna av Ketil Thorgersen (2014), Nadine M. Kalin (2017), Annika Hellman & Ulla Lind (2017), Daniel
Petterson, Tine Sophie Prøitz & Eva Forsberg (2017), Andreas Nordin (2014), P. Bruce
Uhrmacher (2009), samt Landahl & Lundahl (2017). Ellens djupinläsning rör texterna skrivna av Lars Lindström (2012), Ingrid Forsler (2020), Marie-Louise Hansson Stenhammar (2015), Torben Freytag (2018), samt Gert J.J Biesta (2011). Abstract är skrivet av Ida, inledning och avslutning är skrivet av Ellen. Övrig text har vi läst och producerat gemensamt.
Abstract
Denna kunskapsöversikt har till syfte att systematiskt sammanställa kunskap om villkoren för estetiska lärprocesser i bildämnet i relation till en målrationell skola. Forskningen i denna kunskapsöversikt presenteras i förhållande till frågeställningen: Hur möjliggörs och begränsas lärande med estetiska lärprocesser genom kursplanen för bild i årskurs 7-9? Systematiska sökningar i databaser för forskning inom pedagogik och utbildningsvetenskap genererade ett brett underlag och valda studier kategoriseras i resultatet där frågeställningen behandlas i en diskussion utifrån tre prominenta teman: En målrationell skola och styrdokument, Lärarens roll och bildlärarprofession samt Förhållningssätt till estetiska lärprocesser. Denna kategorisering synliggör icke statliga organisationers inverkan på utbildningspolitiken och det målrationella utbildningssystemets påverkan på estetiska lärprocesser.
Nyckelord: Aesthetic learning processes, aesthetics, aesthetic communication, art, comparatives, curriculum, education, elementary school, infrastructure, neoliberalism, policy, Sweden, visual arts, visual arts education.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5 2. Bakgrund 73. Syfte och frågeställning 9
4. Metod 10 4.1 Metoddiskussion 11 5. Presentation av källor 13 6. Resultat 18
6.1 En målrationell skola och styrdokument 18 6.2 Lärarens roll och bildlärarprofessionen 19 6.3 Förhållningssätt till estetiska lärprocesser 20 7. Diskussion 22 8. Avslutning 23 9. Referenslista 24 10. Dokumenterad sökning 26
1. Inledning
Den här studien sammanställer kunskap om hur villkoren för estetiska lärprocesser i bildämnet på högstadiet möjliggörs och begränsas av hur läroplanen Lgr11 är formulerad. Samtida skol- och utbildningsforskning ställer sig fortsättningsvis frågande till syftet med samt behovet av jämförande mätningar av elevers resultat. Lärares och utbildningsinstitutioners roll och position i villkoren är även belyst i studien.
Vidare forskning i det bildpedagogiska fältet och ämnet estetiska lärprocesser i synnerhet skulle främja yrkesprofessionen och bildämnets framtid. Ett samförstånd för begreppet estetiska lärprocesser skulle bidra till en större samsyn om förhållningssätten kring arbete i
skolverksamheten. Strävan mot ett tydligare, samt gemensamt språk om och kring estetiska lärprocesser i framtida lärarutbildningar kan bidra med att vidareutveckla arbetsmetoderna i skolan.
Definitionen av estetiska lärprocesser, vad det är och innebär har vi otaliga gånger under
lärarutbildningen själva stött på, som begrepp i didaktiska moment liksom i vår kurslitteratur; t.ex genom teoretiker som Lena Aulin, Lars Lindström, Jan Thavenius m.fl. I denna översikt
undersöker vi hur ”estetiska lärprocesser” som begrepp förekommer och på vilket sätt, i den pedagogiska diskursen i ämnet Bild. Genom våra källor tar vi fasta på lärprocessers komplexitet i relation till en målrationell skola. Vi introducerades för Lindströms (2014) under vårt första termin på ämneslärarutbildningen med teorier om portföljmetod sker vårt första möte med begreppet “estetisk lärprocess”. Lindströms (2012) hjälpte oss att få syn på och få begrepp för vad de innebär genom sin fyrfältsmodell mot bakgrund av LGR11. För att belysa kontexten som begreppet villkoras i använder vi Hellman & Lind (2017) Freytag (2018) och Stenhammar & Hansson (2015). Källorna talar om en typ av varseblivning som kräver att lärprocessen ska få ta tid. Det handlar om en process som använder sig av estetikens vidare mening att inkludera undersökningar av andra begrepp än skönhet så som ‘avbildning’, ’symbol’, ’metafor’, ’mening’, ’uttryck’ och ’värde’.” (NE.se 2021) Den estetiska lärprocessen får ta plats när elevers eget utforskande tas tillvara där regler och mål hämmar det fria utforskandet då det är förbestämda. Källorna pekar på att det målstyrda är synonymt med kvantitet och benämner att nyliberalistiska förhållningssätt har en inverkan på estetiska lärprocesser. (Hellman & Lind, 2017)
Estetiska uttrycksformer nämns ca 16 ggr i Skolverkets läroplan för grundskolan, men benämningen ‘estetiska uttrycksformer’ skiljer sig från bildämnets ‘estetiska lärprocesser’ - ett uttryck som inte
förekommer en enda gång varken i läroplan eller i kursplanen för bild (Lgr11) Styrdokumenten verkar beskriva estetiska uttrycksformer i de ämnesmässiga innehållen som praktiska metoder av lärande moment. Det är intressant hur estetiska lärprocesser inte verkar verbalt kommunicerbara i sig utan endast kommer till uttryck i olika aktiviteter/moment/uttrycksformer i
styrdokumentet.
2. Bakgrund
I Gert Biestas bok God utbildning i mätningens tidevarv (2011) beskriver han hur “(...)vi lever i en tid då diskussionerna om utbildning domineras av mätning” (s.34) av utbildningsresultat. Riskerna, menar Biesta, är att vi värderar det vi mäter i stället för att mäta det vi värderar - god utbildning. Data, statistik och rangordningstabeller riskera att leda och fatta beslut kring utbildning, den pedagogiska kvaliteten i de medel vi använder och vad eleverna lär sig av de metoder eller strategier som vi använder. Biesta menar på att problemet med idén om en evidensbaserad utbildning är att den inte är tillräckligt medveten om de normativa dimensionerna vid
pedagogiskt beslutsfattande som pedagoger gör, bedömningar som till sin natur är normativa eftersom de formuleras och arbetas mot utbildningens målen med utbildningen. Länken mellan forskning, politik och praktik är inte bara begränsad till tekniska frågor utan etableras även genom att forskning förmedlar olika insikter om den pedagogiska verkligheten och nya sätt att se på framtiden. Forskningen kring utbildning spelar både en teknisk och/eller en kulturell roll, vilket ger indikation på ett samhälles demokratiska kvalitet, menar Biesta. En effekt av stor evidensbaserad tilltro har blivit att relationen mellan skolor/lärare och föräldrar/elever har avprofessionaliserats. Lärare och utbildningsinstitutioner har tvingats in i en position där de måste gå kunderna till mötes. Det har gjort det allt svårare för dem att använda sitt professionella omdöme när uttalade behov efterfrågas av den lärande. På likartat sätt har föräldrar och elever förts in i en kundposition från vilken det är svårare för dem att tro på och förlita sig på
pedagogernas och utbildningsinstitutionernas professionalitet (Biesta, 2011). Nyliberalism som begrepp sett utifrån politisk och ekonomisk åskådning om det ekonomiska och sociala livets utveckling (NE.se, 2012) påtalar de nyliberalistiska ståndpunkter som kommer till uttryck i vårt resultat, vilka grundar sig i tankar om hur decentraliseringen av svenska skolan och det fria skolvalet bidrar till hur skolan organiseras som företag och därtill synen på föräldrar och elever som kunder.
På lärarutbildningen tar vi del av föreläsningar kring forskningen av den målinriktade skolan och dess effekter på synen kring god utbildning. I antologin Bortom PISA beskriver Landahl och Lundahl (2018) en pågående trend inom utbildningspolitiken som kallas policylån.
Rangordningtabeller och internationellt jämförande av resultat, bidrar till att den enskilda
nationen söker legitimitet i andra länders utbildningspolitik. Man lånar pedagogiska praktiker från länder med bra resultat på internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS. Dessa högpresterande länders resultat blir en mall för global uppfattning av vad god utbildning är och
hur man uppnår den. Landahl och Lundahl (2018) menar att policylån kan leda till en globalt enhetlig utbildningsmodell. De argumenterar för vidare analyser kring hur policylån tar sig uttryck i de olika nationella kontexter vilka de tillämpas.
Timplanen för ämnenas fördelade undervisningstid i Lgr11 har legat under revidering hos Skolverket, och som remiss till regeringen våren 2021. Det nya förslaget tillskrev bildämnet på högstadiet färre undervisningstimmar än tidigare timplan. De två största svenska lärarförbunden, Lärarförbundet samt Lärarnas riksförbund, uppmärksammade detta i sina respektive medlems- och förbundstidningar. En samlad bildlärarkår ställde sig kritiska mot Skolverkets nya förslag om färre fördelade timmar på högstadiet. Den skolsituation som skildras, i intervjuerna, är en redan hårt pressad undervisning med svårigheter att uppfylla kursmålen som redan finns uppsatta med färre undervisningstimmar som skolverket föreslår (Lararen.se 2021, Skolvarlden.se, 2021). Protesterna innefattar en namninsamling som initierades på en Facebooksida för bildlärare i samband med förslaget. Det starka remissvaret fick Skolverket att backa, och timplanen ligger åter under revidering (Ämnesläraren, Lararen.se, 2021).
Skolverket skrev i rapporten Nationell ämnesutvärdering från 2015, liksom forskaren Nadine M. Kalin i sin artikel Art education, Aesthetics, neoliberalism, politics of education (2018) om vikten av att följa utvecklingen i de estetiska ämnena eftersom dessa ämnen verkar för att utveckla och träna förmågor som framhålls som betydelsefulla framtidskompetenser. Skolverket skriver att “Lgr 11 kan ha påverkat ämneskonceptionen i kommunikativ riktning” (NÄU, 2015, s. 179).
Ämnesutvärderingen betonar bildämnets sociala perspektiv (medborgerliga kompetenser) och det individuella perspektivet. I kommentarsmaterialet lyfts bildämnet fram för “dess roll i yrkesliv och som en del av vad som kallas entreprenörskap och kreativa näringar” (NÄU, 2015, s. 23).
3. Syfte och frågeställning
Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa kunskap om villkoren för estetiska lärprocesser i bildämnet i relation till en målrationell skola.
Hur möjliggörs och begränsas lärande med estetiska lärprocesser genom kursplanen för bild i årskurs 7-9?
4. Metod
Efter att syfte och frågeställning formulerades i första skedet så gjordes de primära sökningarna internationellt i forskning inom pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap på
Education Research Complete, ERC, även på ERIC via EBSCO, samt på SwePub för forskning publicerad vid svenska lärosäten och myndighet. Samtliga träffar är vetenskapligt granskade.
Först sökte vi på aesthetic learning processes på ERIC via EBSCO som gav 14 träffar. Varav
Lindströms artikel Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study (2012), valdes som källa för att den beskrev och förklarade begreppet aesthetic learning process.
Sedan användes sökorden Curriculum studies, arts, Aesthetics på ERIC via EBSCO vilket genererade 131 träffar. Där valdes artikeln av Thorgersen (2014) Outcomes-based aesthetics? Reflections over aesthetic communication and outcomes-based learning based on a study of six syllabi för att lyfta fram eventuella påföljder av ett målbaserat skolsystem, hierarkin mellan aktörer samt nya attityder gentemot lärarens professionella roll. Studien belyser även hur kursplanerna för språkämnen berör “estetiska uttryck”, Då kommunikativa värdeord understryks i kursplanen för Bild såsom “formulera”, “samtala” och “kommunicera” (LGR11) påvisar det bildämnet som språkligt. Sedan sökte vi på Visual in education AND neoliberalism via EBSCO via ERIC. En träff dök upp på Nadine M. Kalin; NGO Art Education (2017). Vi valde källan för att den diskuterade art
education/bild-/konstutbildning, nyliberalism och utbildningspolitik. Sökningen fortsatte mot (“Visual arts education”) AND infrastructure; då dök Ingrid Forslers avhandling Enabling Media (2020) upp som enda träff. Avhandlingens metod och innehåll berör vår frågeställning på ett intressant sätt kring bildlärares arbete och bildundervisning. Vidare sökte vi på "aesthetic learning processes" OR "visual arts education" AND curriculum AND neoliberalism or neoliberal or neoliberal policy i ERIC via EBSCO, där Hellman. A., & Lind. U. (2017) genererades som enda träff. Deras artikel Picking Up Speed: Re-Thinking Visual Art Education as Assemblages valdes som källa för att den utforskar lärprocesser genom en etnografisk metod. Efter det sökte vi på comparative and
international education AND curriculum AND Sweden genom ERIC via EBSCO. Av 18 källor valdes Pettersson, D, Prøitz, T, S & Forsberg, E (2017) From Role Models to Nations in Need of Advice: Norway and Sweden under the OECD's Magnifying Glass eftersom den artikeln analyserar hur
decentraliseringen av svenska skolan påverkar den nya normen för utbildning. Sedan sökte vi på neoliberalism in Sweden AND curriculum AND education i ERIC via EBSCO där 9 källor
A Critical Policy Analysis, valdes som komplement till föregående sökning eftersom artikeln belyser en reaktiv utbildningspolitik i relation till internationellt jämförande av skolresultat. Därefter sökte vi på Aesthetic learning theories AND Arts AND Curriculum på ERIC via EBSCO som genererade en träff på Uhrmacher. B (2009) Toward a theory of aesthetic learning experience som valdes ut för utforskandet av hur estetiska teorier kan hjälpa elever nå estetiskt engagerade lärande-upplevelser. Sedan sökte vi med svenska sökorden “estetiska dimensioner” och “lärprocesser” på SwePub. Då fick vi en träff, Marie-Louise Hansson Stenhammars doktorsavhandling En avestetiserad skol-och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner från 2015. Vi valde denna källan eftersom Hansson Stenhammar diskuterar huruvida lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan skolämnen och lärprocessers innehåll. Sista sökningen med “estetiska lärprocesser”, “ämnesdidaktik”, “bildundervisning” på SwePub landade på antologin De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar och processer och protes(t)er från 2018 som enda träff. Torben Freytags kapitel från antologin valdes ut eftersom han diskuterar en debatt kring de estetiska ämnena och dess innehåll de senaste tjugo åren. I hans studie med samtal med unga belyses flera utmaningar, självmotsägelser och möjligheter som följer begreppet “estetiska lärprocesser”.
4.1 Metoddiskussion
De urvalskriterier som anfördes på nämnda sökmotorer var främst sökord på engelska, men även sökord på svenska testades i ett senare skede. Sökningar med internationellt fokus gav oss bättre översikt. Urvalskriteriet ‘Peer review” användes vid samtliga sökningar för att säkerställa
vetenskaplig validitet. Sökningarna justerades efter frassökningar utefter arbetets olika skeden. Parenteser, citationstecken och olika kombinationer av sökord med AND och OR användes för att smalna av eller vidga sökningarna. Sekundära sökningar och begrepp som behandlats i den dokumenterade sökningen genererade nya riktningar och frassökningar. De sk. snöbollsurvalen följdes upp utefter läsningens gång.
Den enskilda källans relevans till forskningsfrågan värderades främst i hur aktuell forskningen är i relation till digitalisering, marknadisering, lärarprofessionen och undervisningsmetoder i skolan idag. Kriteriet kring ålderskategorin i forskningen är viktig i relation till vår yrkeskompetens och översikts syfte. Urvalet i internationell forskning tar även hänsyn till skillnader i olika länders skolformer respektive ämnets etymologiska utveckling i länderna där studierna genomförts.
Engelska översättningar av sökord har granskats, då dessa kan syfta till något annat än
ämnesrelaterade ord på svenska. Därav har en avgränsning gjorts mot eventuella översättningar till sökord-/fraser såsom “art based learning”.
Studiernas forskningsmetoder diskuterades men urvalet motiverades främst av studiernas resultat samt relevans i förhållande till vår frågeställning. Frågeställningen behövde besvaras med ett brett underlag då forskningsfältet är snävt. Forskarnas olika synsätt på vad ett arbete med estetiska lärprocesser innebär sammanställs för att tillsammans svara på hur det möjliggörs och begränsas i kursplanen. Källor som berör vår fråga på organisationsnivå valdes ut för att lyfta fram
strukturella möjligheter och begränsningar.
Avsaknaden av forskning kring frågan gör översikten relevant. Bildämnets etymologi förgrenar sig internationellt och gör det svårare att sammanställa generellt. Att jämföra frågor om
utbildning och didaktik länder emellan försvåras av detta, liksom olika åldersgrupper, olika skolsystem, syn på lärarprofessionen samt huvudmän. Vi har tagit ett internationellt perspektiv och förmodligen hade forskningsöversiktens resultatet sett annorlunda ut om vi avgränsat sökningen till forskning inom en svensk skolkontext. Då hade resultatet vägts mot bekostnad av underlagets validitet.
Sökord vi använt oss av är aesthetic, aesthetics, aesthetic learning processes, aesthetic learning
theories, arts, bildundervisning, curriculum, curriculum studies, comparative, estetiska dimensioner, estetiska lärprocesser, infrastructure, international education, lärprocesser,
neoliberal, neoliberalism, neoliberal policy, visual arts education, visual arts in education, Sweden, ämnesdidaktik.
5. Presentation av källor
Enabling Media - Ingrid Forsler (2020)
Ingrid Forslers avhandling Enabling Media (2020) undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och i Estland. I en komparativa studie mellan ländernas förhållning till bildämnets historia och samtid undersöks hur bildlärare i respektive länder förstår, förhandlar och möjliggör mediemiljöer och infrastrukturer. Forsler har använt ‘infrastruktur’ metodologiskt liksom teoretisk i studien. Forslers tar avstamp i hur den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda i ljuset av nya. Forsler beskriver den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken samtidigt som de möjliggörs av det arbete som lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar. Forslers avhandling lyfter spänningen mellan visualitet och seende/vision, där visualitet är sätt att
producera kunskap och seende/vision är det utökade mänskliga sinnet, vilket är prioriterat av olika teknologier. Forsler pekar även på hur traditioner reproduceras av individuella lärare men även hur traditioner är en del av skolkulturen, materialiserad i skapade infrastrukturer och i bildklassrum-teknologier. Studien visar att bildlärare kan fungera som mediatorer av tidigare kunskap, olika tekniker och metoder där handlingsutrymme beror på infrastrukturella villkor, såsom ljus, vatten, material och dyl. men att bildläraren ofta verkar i en infrastruktur som inte är designad för ändamålen eller där behoven är bemötta. Det resulterar i flexibla didaktiska val av läraren som Forsler kallar för ‘infrastructural imagination’. I förhandlingar om brister från skolledning kan det för bildläraren resultera i framväxten av nya infrastrukturer, eller att återskapa etablerade infrastrukturer. Denna utveckling sker informellt, i sociala eller lokala nätverk, i försök att skapa fungerande sätt att arbeta på vilket betyder att mycket av den infrastruktur som utförs av många bildlärare förblir osynlig.
Picking Up Speed: Re-Thinking Visual Art Education as Assemblages - Hellman & Lind (2017) Med syftet att utforska Bildämnets komplexitet beskrivs den etnografiska studiens tre vinjetter där Hellman och Lind (2017) belyser hur det mänskliga och materiella påverkar hastighet och intensitet. När nya objekt och material presenterades i klassrummet, ökade både rörligheten och engagemanget hos eleverna. Användandet av assemblage som analysverktyg möjliggjorde ett dynamiskt tänkande kring objekt, det kroppsliga, och det praktiska. Hellman och Lind (2017)
definierar att assemblage som utgörs av elevprojekt, samarbete och kreativitet, kan bidra till ett lärande genom bildämnet där processer är oförutsägbara och därmed inte alltid mätbara. Outcomes-based aesthetics? Reflections over aesthetic communication and outcomes-based learning based on a study of six syllabi - Ketil Thorgersen (2014)
Utifrån analys av läroplaner med teoretiska ramar för aesthetic communication och aspekter av awareness argumenterar Thorgersen (2014) för att innebörden av estetik som verktyg för att nå annan kunskap, inte aktualiseras i kursplanerna. Idén om att kvalitet säkras genom kunskapskrav, strider mot tidigare forskning på utbildning och lärande, menar Thorgersen (2014) som i sin artikel problematiserar läroplanen i sin helhet och det målbaserade i synnerhet, genom att formulera frågor kring villkoren för samt utformande av lärande genom det estetiska. I artikeln presenterar Thorgersen (2014) en kritisk och filosofisk reflektion av sex nordiska kursplaner för språkämnen i Danmark, Norge och Sverige. Genom att koda och kategorisera kursplanerna för engelska som andraspråk samt de tre ländernas modersmål kunde Thorgersen (2014) identifiera åtta olika definitioner av ordet estetik.
Toward a theory of aesthetic learning experiences - Bruce Uhrmacher. (2009)
Med boken ”art as experience” utforskar Uhrmachers (2009) hur estetiska teorier kan hjälpa elever nå estetiskt engagerade lärande-upplevelser. Studien bygger på intervjuer och iakttagelser. Tillsammans med sina doktorander arbetat Uhrmacher (2009) fram sex olika distinktioner av estetiska teman; samband, aktivt åtagande, sensoriska upplevelser, uppfattningsförmåga,
risktagande och fantasi. Dessa teman härleddes av workshops aktiviteter skapade av verksamma artister och konstnärer på bland annat the Aesthetic Education Institute of Colorado (AEIC) där författaren själv arbetat i 15 år. Uhrmacher (2009) påpekar att de olika estetiska teman bör samverka, men vilka teman som är bäst lämpade för optimala förhållande för estetiskt lärande, är ännu inte framskrivet. Efter studien tycker Uhrmacher (2009) dock sig se att teman: samband, aktivt åtagande, sensoriska upplevelser, måste vara närvarande I klassrummet.
Aesthetic learning about, in, with and through the arts - Lars Lindström (2012)
Lars Lindströms (2012) forskning om estetiska lärprocesser; “Method of art” (konstnärlig metod/estetiska lärprocesser) förväntas tillhandahålla djupinlärning inom bildämnet liksom i alla läroplanens ämnen (Lgr11). Lindströms artikel Aesthetic learning about, in, with and through the arts (2012) definierar begreppet estetisk läroprocess genom två konceptuella ramverk vilka är
baserade på två dimensioner: mål och medel för estetiskt lärande. Målet beskrivs som konvergent eller divergent. Konvergent lärande är målfokuserat och rationellt, medan divergent lärande är explorativ, öppen och intuitiv. Medel förklaras som medium-specifik eller medium-neutral. Medium-specifikt lärande betonar formerna för representation (t.ex ord, bild, dans).
Medium-neutralt lärande betonar de instrumentella aspekterna för lärande (akademisk prestation, personlig utveckling). Genom två skolprojekt under namnet “Culture-in-School” / “Kultur i skolan” sammansätts dimensionerna och analyseras genom de praktiska metoderna utförda av eleverna i projektet. Härigenom belyser Lindström en definition av begreppet estetiska lärprocesser - lärande ’om’, ’i’, ’med’, ’genom’ t.ex estetiska/konstnärliga metoder/(arts), men det är även applicerbart på andra ämnen. Lindström diskuterar dessa fyra ’lägen’ av inlärning i jämförelse till motsvarande värden hos den lärande (läraren): instruktören, den främjande, rådgivaren och läraren. Lindströms forskningsprojekt visar att lärares expertis betyder mycket för estetiska lärprocesser i konstnärliga projekt i skolan. Lindström hävdar att estetiskt lärande borde få stöd och vara främjat i en balanserad kursplan som bygger på lärande och inlärning om, i, med och genom ’konsten’ (arts). Estetiska lärprocesser som metod kan inspirera lärare i olika ämnen att eventuellt arbeta mer kollaborativt.
Poesin däremellan - estetiska lärprocesser i praktik och teori - Torben Freytag (2018) Det didaktiska fältet definieras, enligt Torben Freytag, av frågor kring hur estetiska
uttrycksformer och estetisk kommunikation kan användas i undervisningen och hur det estetiska finns närvarande i skolans ämnen. Freytags utgångspunkt är att det i en skolkontext dels handlar om utforskande och formulerande om vad estetiska lärprocesser är och kan vara, och dels om görandet och iscensättandet av dessa lärprocesser. Freytag undersöker hur estetiska lärprocesser tar sig uttryck i ’estetiska uttrycksformer’ utifrån frågeställningen om hur elever på högstadiet upplever att uttrycka sig estetiskt. Freytag anser att betydelsen av begreppet redogörs på bästa sätt utifrån hur det används i sammanhanget, men att mångtydiga beskrivningar av “(...)estetiska lärprocesser innehåller kreativt skapande där just skapandeprocessen är i fokus” (s.187). Om processen skriver Freytag att “lärandet i en estetisk lärprocess brukar beskrivas som en nomadisk och transdisciplinär process som möjliggör ett rhizomatiskt tänkande. I detta tänkande
samverkar olika disciplinära och ”språkliga” fenomen på olika sätt, och ofta över och mellan olika ämnesdiscipliner” (s.187). I läroplanens formuleringar om skolans uppdrag framställer Freytag det estetiska ämnesområdet i två skepnader, dels som en del av lärandet, och dels som inslag i skolans verksamhet. Läroplanens otydliga beskrivning av vad det estetiska ämnesområdet
ska innebära och tillföra, menar Freytag, även medför svårigheter för skolor att förhålla sig till detta.
En avestetiserad skol- och lärandekultur - Marie-Louise Hansson-Stenhammar (2015)
Marie-Louise Hansson Stenhammars doktorsavhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur (2015) är ett etnografiskt arbete och en fallstudie som är lika delar kvantitativ som kvalitativ. Studien undersöker och diskuterar huruvida lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan skolämnen och lärprocessers innehåll. I studien undersöks även målstyrning som kontextuellt villkor för lärande, lärares idealbild av lärprocessers innehåll samt dialogen som medel för lärande och elevers självvärdering. I avhandlingen redogörs
estetiska lärprocesser som är ett omdiskuterat begrepp där definitionen av begreppet likaså blir mångtydigt. Hansson Stenhammar skriver att den estetiska lärprocessen i
utbildningssammanhang är starkt kopplat till lärande inom det estetiska ämnesområdet och den estetiska ämnesdidaktiken. I lärandeperspektiv beskriver det en arbetsmetod, ett tillvägagångssätt som är sprungen ur en konstnärlig praktik. Underliggande uppfattningar av hierarkiskt tänkande kring estetiska och teoretiska ämnes olika värde ligger i synen på estetikens roll och placering i skolan. Estetiska ämnenas legitimitet i läroplanen (Lgr11) verkar ligga i dess lärprocesser som metod i andra ämnen, vilket undanskymmer dess egenvärde i bildningssammanhang, menar Hansson Stenhammar. Utgångspunkten Hansson Stenhammar tar i avhandlingen är att hon är kritisk i förhållande till begreppet estetiska lärprocesser då det finns en otydlighet kring dess ontologiska kärna samt en koppling till konstens metoder som gör att den i ett skolsammanhang kan uppfattas som ”fri” från behov av ämnesdidaktisk kompetens och pedagogisk ledning. Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera lärprocessers innehåll i relation till begreppet estetiska lärprocesser.
NGO Art in education - Nadine Kalin (2017)
Hur tillämpas bildämnet i skolan i USA idag? För att utforska detta analyserar Kalin (2017) hur arbetet med “21 century skills”, förespråkar utbildning i medborgarkunskap och sociala praxisar genom bildämnet. För att framföra detta används Rick Lowe’s projekt Trans.lation, som
analyseras genom teorin service-aesthetics samt nyliberala motiv. Kalin (2017) argumenterar att de sociala praxisar som skrivs fram i Partnerskapet för 21 century skills, sätter hinder för
bildundervisning. Icke-statliga organisationers påverkan på konsten kan bidra till en känsla av socialt engagemang, men främjar även en negativ relation mellan marknadisering och en politisering av utbildning inom bildämnet i USA. Kalin (2017) vill belysa att denna pragmatiska
vändning riskerar att försämra känslan av det kollektiva genom att sammanstråla bildundervisning med våra föreställningar om användbarhet i en kapitalistisk värld.
From role models to nations in need of advice: Norway and Sweden under the OECD’s magnifying glass. - Daniel Pettersson et al (2017)
Pettersons et al (2017) studie ramas in av perspektivet läroplansteori. Analysmaterial hämtades från OECD:s 2013 års rekommendationsbrev på åtgärder för bättre skolresultat till Norge och Sverige, samt två tematiska granskningar av utvärderingar och bedömningar i relation till de två ländernas OECD-rapport samma år. Totalt analyseras material från fem olika OECD-rapporter för att belysa en specifik OECD-diskurs. Utifrån analysen visar Pettersson et al (2017) på ett skifte i den skandinaviska utbildningspolitiken, från idéer om decentralisering, professionalitet och demokrati till idéer om centralisering, förvaltning, kvalitet och utvärdering. Pettersson et al (2017) argumenterar för hur detta skifte tyder på nya resonemang som står i linje med OECD’s epistemologiska ståndpunkt och bidrar till en ny läroplanskod där jämförande har blivit den nya normen inom utbildning.
Crisis as a discursive legitimation strategy in educational reforms: A critical policy analysis. - Andreas Nordin (2014)
Nordin (2014) analyserar hur mjuk styrning från icke statliga organisationer ligger till grund för en ny krisdiskurs. Institutionalism och teoretiska koncept som: samordnande och kommunikativ urskiljs för att främja en förståelse för hur idéer kommuniceras och legitimeras inom
utbildningspolitiken. En kritisk diskursanalys appliceras på den systematiska analysen av officiella policy texter inom den diskursiva interaktionen: LPO 94, LGR 11 samt nyhetsartiklar och
radio/TV program. Organisationer som OECD och IEA har, efter decentraliseringen av svenska skolan, fått utökat inflytande på den fria marknaden. Nordin (2014) fann att den “kris” som följde låga PISA resultat i EU respektive Sverige behandlades på olika sätt. EU ansåg att problematiken låg i det strukturella medans Sverige beskyllde de professionella. I båda fallen skrev man reformer vilket visar på att man agerar reaktivt inom utbildningspolitiken och implementeringar tyder på att den målrelaterade skolan blir alltmer resultatstyrt.
6. Resultat
Resultatet som följer nedan har efter urvalet av källor sedan delats in i underrubriker vilka relaterar till vår frågeställning. Underrubrikerna tydliggör källans relevans till uppsatsen samt tematiserar vårt resultat så att det möter uppsatsens syfte och frågeställning.
6.1
En målrationell skola och styrdokument
Filosofiska förklaringar av det icke linjära inom utbildning och lärande, lägger grunden för diskussionen kring mätandet av resultat och möjliga konsekvenser av resultatstyrd undervisning. Hellman och Lind (2017) argumenterar för att det resultatstyrda fordrar en mätbarhet som hindrar att det oförutsägbara lärandet får ta plats i Bildsalen. Förutbestämda mål förändrar sättet vi ser på kreativitet och hämmar användandet av det estetiska som en metod för att utmana och utforska. Strukturen för hur man i skolan prövar förmågor styrs av antalet kunskapskrav. Mycket ska hinnas med under kort tid och den estetiska lärprocessen blir då svårare att integrera
eftersom att den kräver tid.
Pettersson (2017) belyser i sin studie hur nya utbildningsformer och transnationella flöden av utbildningspolitik, främjar explicita formuleringar kring kunskapskrav i läroplanerna och
argumenterar för att detta kan hämma estetiska lärprocessers gångbarhet då dem inte är mätbara. Nordins (2014) studie breddar förståelsen för effekterna av transnationella policylån och belyser ett utökat internationellt inflytande från organisationer som OECD på den fria marknaden. I kontrast till andra länder i EU, visar Sverige stor tilltro till både de icke statliga organisationerna så väl som lärares yrkeskompetens.
I Hansson Stenhammars (2015) studie beskrivs lärarnas tolkningar av skolans styrdokument som en avgörande betydelse för organiseringen av undervisningen. Den samlade läroplanens (Lgr11) övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas centrala innehåll sätter agendan för den pedagogiska planeringen av lektionsinnehållet och genomförandet av undervisningen.
Styrdokumentens direktiv läses, enligt Hansson Stenhammar, som styrande, begränsande och snäva med detaljerade innehåll som ställer krav på en undervisning av systematiserande och automatiserande karaktär. Effekten blir att interaktionsprocessen mellan lärare och elever fokuserar på det slutliga målet, den fasta kunskap, eleverna förväntas förvärva genom
undervisningen. De erfarenheter som elever gör under själva aktiviteten uppmärksammas mycket litet och tycks tillskrivas en underordnad betydelse i förhållande till själva kunskapsmålet i ämnet. Lärare i studien beskriver en idealbild som präglas starkt av ambitionen att undervisa på ett sådant sätt att elevernas tänkande utvecklas genom att lyfta fram behovet av en kommunikativ aspekt av reflekterande karaktär i lärprocesserna för att kunna nå lärandemålen och
kunskapskraven.
6.2 Lärarens roll och bildlärarprofession
Forsler (2020) beskriver att bildlärarprofessionen i ett digitaliserat skolsystem är under konstruktion - ett omformande/omskapande sker, även olika typer av motstånd sker. Nya skapande utbildningsteknologier belyser och berör just den tvetydighet som lärare står i relation till i dessa processer, menar Forsler. En annan utveckling som framläggs är hur lärarprofessionen även omformas i samband med digital kommunikation med eleverna såväl kollegialt. En
känslighet/mottaglighet inför infrastruktur har blivit en del av bildlärarprofessionen och bildlärare fordras känna igen, gestalta, förmedla och förhandla både hårda liksom mjuka infrastrukturer. En del bildlärare i Forslers studie upplever att behoven för ämnet inte är besvarade i anordnande av fullständig bildsal eller implementering av digitala system. Brister i infrastrukturen från ledningens sida får fler bildlärare att i allt större utsträckning själva agera som infrastrukturer, som möjliggörare för att tillgängliggöra lärprocesser som förväntas i ämnet. Thorgersen (2014) belyser hur användandet av begreppet ”estetik” och “estetiska uttryck” i LGR11 är mångtydigt, och anser att det är av största vikt att lärare har en förståelse för vad det innebär. Trots det, saknas redogörelse för vilka dessa ’uttryck’ är och hur man arbetar med dem i klassrummet. Lärare jobbar självständigt med tolkningar av kursplaner för att i sin tur kunna hjälpa elever att nå kunskapskraven. Genom en betoning på lärarens självständighet anser vi att estetikbegreppet i kursplanen ska behandlas diskursivt för att nå samsyn och säkerställa
likvärdighet.
Hansson Stenhammars (2015) resultat ger en vägledning mot att beskrivandet av estetiska lärprocesser inte per automatik är kopplat till just undervisning i de estetisk-praktiska ämnena i skolan. Det tyder däremot mer på att lärarnas tolkningar av och förhållningssätt till skolans styrdokument samt de enskilda ämnena är avgörande för vilken lärandemiljö de skapar, och
därigenom konstrueras också de uppfattningar som eleverna utvecklar och ger uttryck för när det gäller lärande och kunskap. Dessa har betydelse för hur eleverna bearbetar skolans uppgifter i de olika ämnenas lärprocesser.
6.3 Förhållningssätt till estetiska lärprocesser
Enligt Lindström (2012) sker kunskapsbildning och personlig utveckling genom deltagande praktiker. Kreativitet beskrivs som ett verktyg i lärandet och den meningsskapande handlingen. Lärprocessen sker i dialog där frågorna utgår från den lärandes perspektiv. Det konvergenta lärandet innefattar hantverksmässiga och språkliga kunskaper och det divergenta lärandet handlar om förmågan att kombinera dessa kunskaper i nya situationer. I den konstnärliga processen beskriver det divergenta lärandet/tänkandet den kreativa och den skapande handlingen.
Konstens metoder kan, enligt Lindström, förstås som nya sätt att tänka om och se på omvärlden med hjälp av det vi redan vet. I ett skolperspektiv som präglas av en stark uppgiftskultur, som regleras genom styrande och förpliktigande dokument, och där den knappa tiden för lärande i relation till stoffmängd har en stor inverkan på de metodiska valen, tar det reproducerande lärandet av automatiserade kunskaper lätt över.
Uhrmacher (2009) argumenterar för hur olika teman inom arbetet genom det estetiska kan hjälpa elever nå en viss grad av engagerat lärande, som i kombination med estetiska upplevelser bär med sig en uppsjö av positiva effekter; tillfredställdhet, perceptuell kunskap, minneslagring, meningsskapande, kreativitet och uppfinningsrikedom. Dessa teman anser vi är delar av en estetisk lärprocess då Uhrmacher (2009) adresserar vikten av att arbeta med dem i relation till varandra. En uppmaning till lärare blir att ifrågasätta huruvida man tar risker i sin nuvarande praktik. Istället för att förse eleverna med enbart mål och krav kan lärare genom dessa teman arbeta för att utveckla elevers förmåga till det egna lärandet.
Hansson Stenhammar (2015) skriver i sin studie att det kontextuella sammanhanget
(lärandemiljön) har framträtt som en avestetiserad skol- och lärandekultur. Genom språkbruket konstitueras ofta lärprocesser, oavsett ämne, som aktiviteter med syfte att reproducera kunskap. Lärarnas idealbild av lärprocesser grundar sig i en uppfattning om lärprocesserna som kreativa och meningsskapande handlingar, vilka bygger på lust, glädje och motivation i form av
utmaningar och balans. Då dessa lärprocesser är svåra att urskilja empiriskt framträder istället en skolkultur där lärandet framstår som synonymt med kvantitet. Därför menar Hansson
Stenhammar att konstens metoder och estetiska lärprocesser i undervisning blir motsägelsefulla, som en paradox eftersom de estetiska lektionerna följer samma struktur liksom övrig
undervisning. I skolan, den Hansson Stenhammar beskriver, dominerar uppgiftskultur och träningslogik som skapar en avestetiserad lärkultur och lärprocess generellt. Det talar för att undervisning och lärande i de s.k. estetisk-praktiska ämnena per automatik inte är särskiljda eller särskilda i förhållande till övriga ämnens lärprocesser. Vilka förmågor lärare fokuserar på som betydelsefulla för eleverna att utveckla, för att nå de mål som skolan genom läroplan och kursplan formulerat, är i hög grad beroende av lärarnas didaktiska och pedagogiska val.
7. Diskussion
Genom att fråga forskningen hur estetiska lärprocesser möjliggörs och begränsas av kursplanen (Lgr11) för bild i årskurs 7-9, sammanställde vi kunskap från forskningsstudier som på ett eller flera sätt berör frågan genom utbildningspolitik, undervisningspedagogik till didaktik. Vi anser att översikten pekar på hur estetiska lärprocesser möjliggörs genom bildämnets syfte och centrala innehåll i styrdokumenten, men även begränsas genom densamma eftersom lärandet därtill framstår som synonymt med kvantitet då kraven i senare led omvandlas till mätbara resultat i utbildningspolitiska syften. Att estetiska lärprocesser i ett målbaserat utbildningssystem viktar sin status legitimitet mot en global utbildningsmall behöver rekonstrueras och kontextualiseras utifrån de förutsättningar som vår samtid och framtid kräver. Begränsningar samt möjliggörandet av estetiska lärprocesser ramas in av villkoren för kursplanens utformning och framtidsaspekter för varje ämne. Undervisning och lärande i de s.k. estetisk-praktiska ämnena verkar inte per automatik vara särskiljda eller särskilda i förhållande till övriga ämnens lärprocesser. Då skolans styrdokument har avgörande betydelse för organiseringen av undervisningen, formas den pedagogiska planeringen av lektionsinnehållet och genomförandet därefter. Antalet förmågor och färdigheter beskrivna i det centrala innehållet överstiger de fyra övergripande målen för bildämnet på flera sätt. De didaktiska momenten mättas för att beröra så mycket som möjligt. Reaktionärt blir att kursmålen fokuseras i högre grad på bekostnad av möjligheter till estetiska lärprocesser i undervisningen. Lärare nödgas av brister såsom tid rikta fokus mot kontroll av elevernas resultat och prestationer istället för fokus på lärande och kunskaper. Vilka förmågor lärare fokuserar på som betydelsefulla för eleverna att utveckla är i hög grad beroende av lärarnas didaktiska och pedagogiska val. För att möjliggöra estetiska lärprocesser verkar kräva motstånd, en typ av olydnad, mot utvecklingen i kursplanen. Forskning i denna översikt visar på att lärares kunskaper, kompetens och fokus mot en innehållsfokuserad undervisning istället för fokus på mål främjar, vad Biesta (2011) skulle benämna, “god undervisning”. OECD, TIMSS, 21 century skills, Nationella proven, för att nämna några faktorer, hindrar ombildande av kursplanen som främjar estetiska lärprocesser eftersom standardiserade tester, samt effektivisering av olika slag, sker i växelverkan med jämförandekulturen som ligger inbäddad i den utbildningspolitiska agendan. Detta hindrar estetiska ämnen som bild att breda ut sig innehållsmässigt och ämnesspecifikt.
8. Avslutning
Bildlärare förhåller sig till kursplanen och berör alla delar av det centrala innehållet på ca 100 timmar fördelade per läsår. Detta begränsar arbetet med de estetiska lärprocesserna eftersom processerna både kräver tid samt att de är svåra att urskilja empiriskt. Det obestridliga motstånd som uppstod i samband med Skolverkets remiss till Regeringen våren 2021 är tecken på
instabilitet i skolkulturen vad gäller förväntningar på lärare och elevers arbetsgång samt kurs-/kunskapsmål att sträva mot. I skrivande stund aktualiserades en typ av infrastruktur, möjliggjord av bildlärare utöver sin profession förbundna på gemensamma digitala plattformar, likt dem Ingrid Forsler (2020) beskriver i sin forskning. Att bildämnet i grundskolan på olika sätt fortsätter att marginaliseras påverkar ämnets varande och verksamhet, likaså lärarnas funktion. Lärares utbildning påtalades i relation till timfördelning mellan åldersgrupper/kursmål och skolundervisningens didaktiska mål, vilket gör frågan extra viktig utifrån en lärarstudents framtid inom professionen. Det finns säkert lika många ideala situationer för bildämnet som det finns yrkesverksamma bildlärare i skolorna idag. Att yrkeskåren kan sluta upp i frågor som gäller villkoren för ens profession, undervisningen samt eleverna man ansvarar för är onekligen bevisat denna vår. Avslutningsvis så hoppas vi på att framtida forskning inom detta fält verkar för att dels stärka bildämnets position, och dels länken mellan bildämnet i skolan och samhället i stort, eftersom vi anser att ämnets komplexitet har förenande egenskaper som verkar utvecklande för elevers samtid och framtid.
8. Referenslista:
Biesta, G. (2011) God Utbildning i Mätningens Tidevarv. Liber
Forsler, I. (2020). Enabling media : infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education. [Doctoral dissertation, Södertörn University]
Stockholm Elanders.
Hellman, A., & Lind, U. (2017). Picking Up Speed: Re-Thinking Visual Art Education as Assemblages. Studies in Art Education: A Journal of Issues and Research in Art
Education, 58(3), 206–221.
Kalin, N. M. (2018). NGO Art Education. International Journal of Art & Design Education, 37(3), 367–376.
Lindström, L. (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. International Journal of Art & Design Education, 31(2), 166–179.
https://doi.org/10.1111/j.1476-8070.2012.01737.x
Lindström, L (2014). Pedagogisk bedömning : om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Liber
Nordin, A. (2014). Crisis as a Discursive Legitimation Strategy in Educational Reforms: A Critical Policy Analysis. Education Inquiry, 5(1), 109–126.
Pettersson, D., Prøitz, T. S., & Forsberg, E. (2017). From Role Models to Nations in Need of Advice: Norway and Sweden under the OECD’s Magnifying Glass. Journal of Education Policy, 32(6), 721–744.
von Schantz, U. (Red.). Thorgersen, K. (Red.). Lidén, A. (Red.). (2018). De estetiska ämnenas didaktik : Utmaningar, processer och protester. Stockholm : Stockholm University Press.
Stenhammar, M. L. Hansson. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Göteborgs Universitet.
Thorgersen, K. (2014). Outcomes-Based Aesthetics? Reflections over Aesthetic Communication and Outcomes-Based Learning Based on a Study of Six Syllabi. English Teaching:
Practice and Critique, 13(2), 19–34.
Uhrmacher, P. B. (2009). Toward a Theory of Aesthetic Learning Experiences. Curriculum Inquiry, 39(5), 613–636. Externa källor: Läraren.se, 2021 https://www.lararen.se/praktisk-estetiska-amnen/timplaner/lararilska-mot-att-bildamnet-kan-fa -farre-timmar-pa-hogstadiet?fbclid=IwAR0oLcHimwbdFH_h5hzgeYxRyguuRARX5B7Xz2xO GhmZqzYBP_L_d9NjaAg Hämtad 210120 https://www.lararen.se/praktisk-estetiska-amnen/debatt/debatt-bildlarare-i-stort-upprop-mot-n ya-timplanen?fbclid=IwAR2CLubrAlIAFHTLNQFxXx_CsWcDL1kiIR8H_u1NrtTMZJdA9RU 6zeMQ8IQ Hämtad 210120 https://www.lararen.se/praktisk-estetiska-amnen/timplaner/lararforbundets-kritik-mot-nya-tim planen-gar-inte-ihop Hämtad 200208: NE.se 2021 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/estetik Hämtad 200224 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyliberalism Hämtad 200224 Skolverket.se, 2021 https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan /timplan-for-grundskolan Hämtad 210120 https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/regeringsuppdrag-och-remisser/skolverkets -remisser/remisser/2020-12-18-remiss-forslag-till-andrade-timplaner-och-forandringar-i-elevens-val-skolans-val-och-sprakval Hämtad 210120 Skolvärlden.se, 2021 https://skolvarlden.se/artiklar/bildlarare-om-forslaget-till-ny-timplan-vi-skriker?fbclid=IwAR09 rsshFGNJKsnbC8tJ_XlE_PUu5SrWW_0sOgH4QJ9NUbqYUj8YiNfb-H8 Hämtad 210120 https://skolvarlden.se/artiklar/hundratals-bildlarare-i-gemensam-protest-mot-skolverket?fbclid =IwAR2CLubrAlIAFHTLNQFxXx_CsWcDL1kiIR8H_u1NrtTMZJdA9RU6zeMQ8IQ Hämtad 210120
12. Dokumenterad sökning
Datum Databas Sökord Begränsningar (år,
peer-review…)
Antal träffar
Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning) 201111 Ellen EBSCO- ERIC Aesthetic learning processes Peer Reviewed
Publication Type: Academic Journal
Document Type: Article
14 Lindström. L (2012)
Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Stud: 201112 Ida EBSCO- ERC Curriculum studies arts Aesthetics Peer Reviewed
Publication Type: Academic Journal
Document Type: Article
131 Thorgersen. K (2014)
Outcomes-based aesthetics? Reflections over aesthetic communication and outcomes-based learning based on a study of six syllabi
201123 Ellen EBSCO- ERIC Visual arts in education AND neoliberalism Peer Reviewed (2018)
International Journal of Art & Design Education v.37 n3 p.367-376 Aug 2018
1 Kalin, Nadine M. (2017)
Art education, Aesthetics, neoliberalism, politics of education
201123 Ellen
Swepub (“visual arts
education”) AND infrastructure
Publication Type: Electronic - Södertörns högskola
1 Forsler, I (2020)
Enabling Media:
Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education 201123 Ida EBSCO- -ERIC "aesthetic learning processes" OR "visual arts education" AND curriculum AND neoliberalism or neoliberal or neoliberal policy Peer reviewed Publication Type: All Document Type: All
1 Hellman. A., Lind. U (2017)
Picking Up Speed: Re-Thinking Visual Art Education as Assemblages 201207 Ida EBSCO- ERIC comparative and international education AND curriculum AND Sweden Peer reviewed
Publication Type: Academic Journal
Document Type: Article
18 Pettersson, D, Prøitz, T, S & Forsberg, E (2017)
From Role Models to Nations in Need of Advice: Norway and Sweden under the OECD's Magnifying Glass
201214 Ida EBSCO- ERIC neoliberalism in Sweden AND curriculum AND education peer reviewed
Publication Type: Academic Journal
Document Type: Article
9 Nordin A (2014)
Crisis as a Discursive Legitimation Strategy in Educational Reforms: A Critical Policy Analysis http://dx.doi.org.proxy.mau.se/ 10.3402/edui.v5.24047 201220 Ida EBSCO- ERIC Aesthetic learning theories AND Arts AND Curriculum
Peer Reviewed
Publication Type: Academic Journal
Document Type: Article
1 Uhrmacher. B (2009)
Toward a theory of aesthetic learning experience 201221 Ellen SwePub "estetiska dimensioner", "lärprocesser", Publication Type: Doktorsavhandling 1 Stenhammar, Marie-Louise Hansson (2015)
En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner 201221 Ellen SwePub “estetiska lärprocesser”, “ämnesdidaktik”, “bildundervisning” Publication Type: Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)
1 von Schantz, Ulrika
(redaktör/utgivare), Thorgersen, Ketil (redaktör/utgivare), Lidén, Anne (redaktör/utgivare (2018)) De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester
