Malmö Högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Elevers uppfattning om den fysiska miljön
på sin skola
Pupils’ views on their school environment
Fanny Dahlman
Lärarexamen 210 poäng
Examinator: Malin Thor Tureby
Historievetenskap och lärande
Handledare: Laid Bouakaz
12-11-07
Sammanfattning
Föreliggande undersökning bygger på elevintervjuer där fokus ligger på deras uppfattning om skolans fysiska miljö. Forskning visar att miljön har stor inverkan på människor och inte minst på barn då dessa befinner sig i en utvecklingsperiod och använder sig av sin miljö både för att förstå sig själva och sin omvärld. Inom pedagogiken är detta något exempelvis Maria Montessori lagt stor vikt vid i skapandet av sin pedagogiska verksamhet, så även Reggio Emilia där den fysiska miljön omnämns som ”den tredje pedagogen”.
Trots vetskapen om miljöns betydelse för elever i alla åldrar finns få riktlinjer kring skolans fysiska miljö och hur verksamhetens pedagoger ska förhålla sig till den. Det som framkommer genom såväl läroplanen som skollagen är i stort sett att lokalerna ska vara ändamålsenliga.
Men vad anser eleverna om den fysiska miljön i skolan och dess betydelse? Detta är min övergripande frågeställning och det är även utgångspunkten för undersökningens syfte. Mitt tillvägagångssätt för undersökningen vilar på en empirisk grund och är genomförd genom sex kvalitativa intervjuer med elever i åttaårsåldern, samt en observation av deras klassrum.
Genom resultatet har jag kunnat konstatera att eleverna inte reflekterar kring sin fysiska miljö i den utsträckning jag hade föreställt mig samt att de i stort sett är nöjda med hur deras klassrum ser ut. Det de upplever som positivt är att se sitt arbete uppsatt på väggarna samt starka färger och ordning. Lugn och ro upplever samtliga som viktigt men de anser inte att ljudnivån kan kopplas till klassrummets fysiska miljö och dess utseende. Vidare anser de att en stimulerande miljö präglas av möjlighet till aktivitet via exempelvis synligt material såsom pennor, böcker, spel med mera.
Innehållsförteckning
1:1 Inledning ...1
1:2 Syfte...3
2. Tidigare forskning ...4
2:1 Begreppet fysisk miljö och undersökningar av dess betydelse ...4
2:2 Fysisk miljö i relation till ålder ...6
2:3 Synen på fysisk miljö inom pedagogiken...7
2:4 Elevers generella uppfattning om skolans fysiska miljö ...7
3. Metod och genomförande ...9
3:1 Val av metod ...9 3:2 Datainsamlingsmetoder ...10 3:2:1 Intervju ...10 3:2:2 Observation ...11 3:3 Urval ...12 3:4 Genomförande ...12 3:5 Forskningsetiska överväganden ...13
3:6 Bearbetning av insamlat material ...14
4:1 Hur uppfattar eleverna själva vikten av den fysiska miljön i skolan? ...16
4:2 Hur skulle den fysiska miljön i skolan se ut om eleverna själva fick bestämma? ....20
4:3 Vad är en stimulerande miljö enligt eleverna? ...22
5:1 Fortsatt forskning ...28
6. Referenslista ...30
1
1:1 Inledning
”För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet
med utbildningen ska kunna uppfyllas.”1
Detta finns tillsammans med en annan punkt att läsa i skollagen under rubriken ”Lokaler och utrustning och tillgång till
skolbibliotek”. Vad innebär detta i praktiken och hur ser elever på skolans lokaler? Detta
är frågor som ligger till grund för min undersökning som jag genomfört ur ett elevperspektiv och vars resultat jag har för avsikt att ta lärdom av i mitt kommande yrkesliv som lärare.
Skolan är som arbetsplats för pedagoger och annan skolpersonal såväl som för elever en plats där en stor del av den vakna tiden tillbringas. I denna miljö introduceras och studeras de ämnen som finns att finna i den svenska läroplanen och dit kommer alla barn och ungdomar för att få sin grundläggande utbildning.2
Skolan är även en plats där många olika aktiviteter bedrivs och där inte enbart teoretisk kunskap förvärvas utan även insikter i det sociala samspel som krävs för att alla individer ska komma till sin rätt och därmed utifrån sina egna förutsättningar kunna tillgodogöra sig kunskap och färdigheter inom varje ämnesområde. Skolan har enligt läroplanen inte bara som uppdrag att bidra till elevers kunskapsutveckling utan även att se till att en god värdegrund upprättas och bibehålls genom alla skolans år. Begreppet värdegrund vilar på värden såsom demokrati, respekt och mänskliga rättigheter vilka skolan har i uppdrag att förmedla och utbilda eleverna i.3 Skapandet av en god stämning i klassrummet och därmed den värdegrund som utgör en del av läroplanen för grundskolan, ligger i första hand på lärarnas men även elevernas ansvar.
Därmed kan man konstatera att en god psykisk miljö har stor betydelse i skolväsendet och är något det läggs stor vikt vid i läroplanen. Värdegrunden kan på så sätt klassas som en stöttepelare i hela skolans verksamhet eftersom var och en i skolan måste känna
1 Skollagen § 35 2 Lgr 11 3
2 sig trygg i den miljö där såväl social som teoretisk kunskap anskaffas. Men hur påverkar den fysiska miljön arbetet inom skolan? Inom detta område finns inget konkret att läsa i läroplanen utan måste tolkas och utläsas i mer allmänna förhållningsregler såsom att eleverna ska ”stimuleras att inhämta kunskap” samt att ”skolan ska präglas av omsorg
om individen, omtanke och generositet” vilket kanske i större utsträckning syftar till
skolans värdegrund och inte dess fysiska miljö.4
Begreppet fysisk miljö inbegriper en rad aspekter av den miljö vi människor befinner oss i. Hit räknas såväl inom- som utomhusmiljö med alla dess tillhörande element exempelvis belysning, byggnadsmaterial, luftkvalitet och så vidare. Det jag ämnar lägga fokus på i min undersökning hör dock mer till de estetiska aspekterna av begreppet och jag väljer därför att fokusera på klassrummets utseende. Härtill hör exempelvis färger, möbler, väggprydnader, krukväxter och så vidare. Undersökningen gör jag utifrån ett elevperspektiv, med inriktning mot skolans tidigare år, vilket innebär att jag är intresserad av hur elever i skolan uppfattar den fysiska miljö de befinner sig i under skoltid.
Elevperspektivet har jag valt eftersom det vanligtvis är vuxna som bestämmer hur skolans lokaler ska se ut; från arkitekturen på byggnaden till vilka gardiner som ska hängas i fönstren. För mig är det därför intressant att få en inblick i hur eleverna uppfattar och anser sig påverkas av den miljö som vi vuxna skapat åt dem, med intentionen att skapa en stimulerande och praktisk miljö för lärande.
Frågan om hur elever uppfattar och påverkas av den fysiska miljön uppkom under min verksamhetsförlagda utbildning och har på så sätt stor anknytning till inte enbart den klass där jag praktiserat utan till skolväsendet i allmänhet. Mina tidigare observationer av hur skolmiljön ser ut har resulterat i att jag med stor övertygelse vill hävda att den fysiska miljön på något sätt måste ha betydelse för såväl elever som lärare och därmed även för den verksamhet som bedrivs i dessa lokaler.
Kan ett klassrum utan gardiner för fönstren, utan krukväxter, utan tavlor och färger på väggarna vara en stimulerande miljö för elevers inlärning? Min hypotes är att
4
3 undervisning definitivt kan bedrivas under sådana omständigheter men att eleverna eventuellt skulle kunna trivas bättre i en miljö där de nämnda yttre faktorerna fanns och därmed kunna prestera bättre i skolan.
Historiskt sett har den fysiska miljön haft betydelse i planering och byggande av nya skolhus och genom dessa byggnader kan man utläsa dåtidens syn på vad som ansågs vara en stimulerande miljö. Ett exempel på detta är skolorna som byggdes runt sekelskiftet som utmärker sig med stora fönster, takhöjd på ofta över tre meter och andra byggnadsdetaljer som skulle syfta till att ”utveckla en känsla för skönhet, ordning
och ansvar hos det uppväxande släktet”.5
Ämnesområdet är av stor relevans för mig i min kommande yrkesroll då resultatet, oavsett om det motsvarar min hypotes eller inte, kan komma mina framtida elever till godo. Att som lärare vara medveten om alla delar av det som sker i skolan anser jag är viktigt då varje elevs rättighet till en god skolgång måste beaktas och respekteras.
1:2 Syfte
Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur elever i skolans tidigare år uppfattar den fysiska miljön i sin skola och hur de upplever att de påverkas av den.
Syftet konkretiseras med hjälp av följande frågeställningar:
Har den fysiska miljön, enligt eleverna, påverkan på exempelvis uppförande, koncentration, prestation och så vidare?
Hur uppfattar eleverna själva vikten av den fysiska miljön i skolan?
Hur skulle den fysiska miljön i skolan se ut om eleverna själva fick bestämma? Vad är en stimulerande miljö enligt eleverna?
5
4
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt redogör jag för innebörden av begreppet fysisk miljö och dess betydelse för elever i skolan genom den forskning som tidigare gjorts kring skolans fysiska miljö och hur elever uppfattar den.
2:1 Begreppet fysisk miljö och undersökningar av dess
betydelse
Fysisk miljö är ett övergripande begrepp som innefattar hela den miljö i vilken vi människor befinner oss. I min undersökning inriktar jag mig på, som jag tidigare nämnt, skolans fysiska miljö och mer specificerat klassrumsmiljön. Trots att begreppet innefattar en mängd konkreta företeelser som både är synliga för ögat och som vi människor med lätthet kan identifiera, exempelvis byggnadsmaterial, väggars färg, möblers placering och så vidare så är en mätning av dess inverkan på oss människor svårgenomförd. Detta har sin naturliga förklaring i att miljön just ligger i betraktarens ögon och att betraktelsen i och med det blir subjektiv. Man kan alltså inte dra en generell slutsats av hur människor som en enhet påverkas av en viss miljö. Däremot kan man genom forskningen bland annat se att vissa miljöer i större utsträckning än andra uppfattas på ett visst sätt. Ett exempel på detta är biblioteksmiljön som av många elever beskrivs som mysig, lugn och inspirerande till läsning.6
Trots de beskrivna svårigheterna har det gjorts en del forskning kring hur elever i olika åldrar uppfattar den fysiska miljön i skolan, om än inte i så stor utsträckning, vilket även framgår genom Pia Björklids forskningsöversikt om just skolans fysiska miljö.7 De undersökningar som gjorts bygger på observationer, intervjuer, uppsatser och teckningar gjorda av elever där de beskriver den miljö de befinner sig i, vad de brukar göra där och hur de uppfattar den.
6 Skantze, Ann, 1986, Emilia i skolan. 7
5 I många av dessa undersökningar har begreppet fysisk miljö använts i ett bredare syfte där såväl utom- som inomhusmiljö är inräknat och där även skolrelaterade miljöer räknas exempelvis elevers väg till och från skolan. Anledningen till detta ligger i att det finns ett formellt lärande, det vill säga det som sker inom skolan som direkt syftar till ”att lära”, samt ett informellt lärande som pågår utanför skolans väggar men som är minst lika viktigt i barns och ungdomars lärandeprocess.8 I min undersökning har jag dock valt att avgränsa mig till klassrummets fysiska miljö och tänker alltså inte behandla miljöer utanför skolans väggar.
Det har gjorts undersökningar på barn i alla skolans årskurser och resultaten visar att barn i olika åldrar tar del av och uppfattar sin omgivning på olika sätt. De yngre eleverna lockas av rum som signalerar handling och lek, där material och inredning inspirerar till ”att göra” exempelvis bibliotek, träslöjdssal och så vidare. Enligt Piaget lär sig barn huvudsakligen genom att experimentera och handskas med föremål vilket i stor utsträckning är möjligt i de ovannämnda för barnen kreativa miljöerna.9
Leken är för barn ett naturligt sätt att ta in sin omgivning samt att lära sig om sig själv och andra. Leken är viktig för barns utveckling på många plan; emotionellt, socialt och kognitivt, den stimulerar även barns kreativitet och fantasi och därför bör skolan erbjuda platser och situationer som stimulerar elevers lek.10 Den fysiska miljön har därmed stor ”betydelse för barns utveckling och lärande genom att den antingen öppnar upp för
eller begränsar vad barn kan göra i ett rum”.11
Detta har betydelse för min undersökning då de elever jag intervjuat befinner sig i den ålder då handling och lek är centralt i lärandeprocessen. Eftersom mitt syfte är att undersöka hur eleverna påverkas av den fysiska miljön när det gäller undervisningsrelaterat arbete, så är dessa tidigare forskningsresultat av stort värde för mig i mitt sätt att förstå den fysiska miljön ur ett elevperspektiv.
8 Björklid, Pia, 2005, Lärande och fysisk miljö. 9 Skantze, Ann, 1986, Emilia i skolan.
10 Smidt, Sandra, 2010, Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 11
6
2:2 Fysisk miljö i relation till ålder
De äldre eleverna tar in sin miljö på ett mer analytiskt sätt vilket innebär att de med större framgång kan utvärdera och precisera vad som är bra och vad som skulle kunna vara annorlunda. De har även större benägenhet att lägga märke till detaljer och utläsa ett syfte med dem, exempelvis framkom det i en undersökning gjord av Ann Skantze, att högstadieelever uppfattade utsmyckning och arkitektur på en skola från 1920-talet som en omsorg om dem.12
Det finns även skillnader i hur elever värderar den fysiska skolmiljö de befinner sig i. Elever i de yngre åldrarna lägger förhållandevis lite vikt vid den fysiska miljön i förhållande till den psykiska som innefattar lärares och elevers interaktion, stämning och ljudnivån i klassrummet och så vidare. De äldre eleverna däremot lägger stor vikt vid skolans fysiska miljö och värderar betydelsen av den enligt en studie från 2003 väldigt högt när den ställs i relation till prestation och resultat.13
Skillnaderna i hur elever i olika åldrar uppfattar och resonerar kring den fysiska miljön är något jag tog hänsyn till i min undersökning och anpassade exempelvis mina intervjufrågor efter eleverna och deras låga ålder vilket resulterade i enkla frågor där syftet med undersökningsomsådet var tydligt för dem. Detta innebar att jag inte hade lika höga förväntningar på mina intervjupersoner som jag kanske haft på äldre elever utan fick lägga intervjuerna på den nivå jag ansåg rimlig i förhållande till respondenterna.
Trots att den fysiska miljön till synes verkar ha liten betydelse för elever i skolans tidigare år visar forskning på att skolans fysiska miljö är av yttersta vikt för elever i dessa åldrar eftersom de befinner sig i en betydande utvecklingsperiod. Man menar att elever omedvetet påverkas av sin miljö och att lärare därför måste vara uppmärksamma på vilken miljö de skapar åt sina elever. ”Likaväl som ett opersonligt, spartanskt inrett
klassrum kan väcka elevers missnöje, vilket visar sig i nedskräpning och klotter, kan ett i elevers ögon trivsamt klassrum få ett positivt bemötande”.14
12 Skantze, Ann, 1986, Emilia i skolan, s. 98
13 Lindqvist, Ted, Brydolf-Berg, Alf, Bernow, Roger (2003) Lokalernas betydelse för skolan. 14
7
2:3 Synen på fysisk miljö inom pedagogiken
Samspelet mellan människa och miljö är sålunda viktigt även om insikten om dess påverkan hos den enskilde individen inte alltid finns. Manke menar att lärare ofta planerar klassrum medvetet i ett disciplinerande syfte helt utan elevernas vetskap. Den fysiska miljön blir ett maktmedel där syftet är att skapa en miljö som kan förebygga störande inslag och öka lärarens kontroll genom exempelvis placeringen av bord etc.15
Uppfattningen om sambandet mellan människa och miljö och dess betydelse är något montessoripedagogiken vilar på till följd av Maria Montessoris starka tro på miljöns betydelse för barns utveckling. På liknande sätt vilar Reggio Emilias pedagogiska verksamhet på tron om omgivningens betydelse för människan, och miljön omnämns som ”den tredje pedagogen” tillsammans med barnet (eleven) och den vuxne (pedagogen). Arkitekturen är här en del av pedagogiken där ljus, material, färger etc. anses leda till upplevelserikedom som stimulerar elevernas sinnen.16
Med vetskapen om den fysiska miljöns betydelse för elever i skolan blev min
undersökning intressant eftersom jag utgår från ett elevperspektiv. Det intressanta för mig var att se huruvida eleverna själva är medvetna om den fysiska mijlöns betydelse och om de värderar betydelsen av den i den utsträckning forskningen gör, vilket jag återkommer till i kapitlet där jag presenterar mitt resultat.
2:4 Elevers generella uppfattning om skolans fysiska
miljö
Genom undersökningar med yngre elever har man kunnat dra vissa slutsatser av hur dessa uppfattar sin miljö genom deras beskrivningar av den. Ofta har eleverna istället för att direkt relatera till själva klassrummet och dess fysiska utseende snarare berättat vad de brukar göra där, vilket skulle kunna tolkas som att själva miljön är relativt obetydlig i deras tillvaro i skolan.17
15 Jedeskog, Gunilla (2007) Forskning om lärares arbetet i klassrummet, s. 111 16 Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö, s. 44
17
8
Undersökningarna visar även att yngre elever väljer rum att vistas i efter hur väl de kan utföra de aktiviteter de står inför. När leken styr valet av fysisk miljö är faktorer såsom utrymme, material att använda i leken, huruvida rummet är inspirerande och fantasiskapande av stor betydelse.18 Elever tar in den fysiska miljön genom alla sinnen, genom rörelse och handling och även känslor och stämningar ställs i förhållande till den fysiska miljön.19 Ann Skantze konstaterar även att ”barnen och ungdomarna skapar
mening, bildar kunskap och löser sina utvecklingsuppgifter, inte bara i miljön utan även
av miljön” vilket tyder på den fysiska miljöns betydelse för elever i alla åldrar.20 Denna syn på den fysiska miljöns betydelse stöds även av ett antal socialpsykologiska teorier bland andra av EH Erikson, J Piaget och GH Mead som alla menar att ”barn utvecklas i
ett samspel mellan den fysiska och den sociala miljön”.21
Eftersom barn väljer rum efter aktivitet är det viktigt att som pedagog skapa olika rum som signalerar olika aktiviteter, en så kallad ”rumslig variation” som ger eleverna möjlighet att utifrån sina behov välja det rum eller utrymme som passar dem bäst. Detta behöver dock inte innebära att eleverna väljer det utrymme som pedagogen anser vara passande för en specifik aktivitet eftersom barn oavsett de vuxnas intentioner och planering väljer plats utifrån sina egna referenser och behov.22
Även här använder jag den tidigare forskningen som ett komplement till min undersökning som helt fokuserar på elevernas upplevelser av den fysiska mijlön. Detta innebär att jag kan ställa den tidigare forskningen i relation till mitt eget resultat och göra jämförelser mellan dessa båda. Förkunskapen om resultaten från tidigare studier hjälpte mig att konkretisera mitt eget syfte och utefter det ställa välanpassade frågor till mina respondenter. Insikten om att elever i yngre år snarare refererar till vad de brukar göra i ett rum än hur de uppfattar det hjälpte mig i tillvägagångssättet av intervjuerna då jag var inställd på att respondenterna eventuellt skulle lägga större vikt vid handling än miljö. Något som jag genom intervjufrågorna samt de efterföljande spontana frågorna i viss mån kunde avleda dem från.
18
Davidsson, Birgitta (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel, s 57
19 Skantze, Ann (1998) Vad betyder skolhuset? S 134 20 Skantze, Ann (1989) Vad betyder skolhuset? S. 145 21 Skolverket (1998) Skolans fysiska miljö, s. 13 22
9
3. Metod och genomförande
I det här kapitlet redogör jag för tillvägagångssätt i datainsamlingen; vilka metoder jag använt mig av och varför, vilka etiska överväganden jag tagit hänsyn till och hur jag gjort mitt urval av deltagare. Här redogörs även för bearbetningen av det insamlade materialet.
3:1 Val av metod
Med utgångspunkt i syftet att undersöka elevers syn på sin fysiska skolmiljö, vilket görs utifrån ett empiriskt tillvägagångssätt, valde jag att anta ett kvalitativt angreppssätt i utförandet av undersökningen.23 Den kvalitativa undersökningen kännetecknas av skrivna eller talade formuleringar och det ”traditionella ordet” och hit hör undersökningsmetoden intervju som är en av de metoder jag använt mig av för att samla in adekvat data.24
I valet av undersökningsmetod har jag bland annat tagit hänsyn till urvalsgruppens ålder vilken är åtta år. Denna relativt låga ålder innebar att jag valde bort enkätundersökning som metod eftersom en sådan undersökning med största sannolikhet skulle innebära problem för eleverna med tolkning och förståelse av den skrivna texten, vilket i sin tur skulle leda till ett otillförlitligt resultat. Istället valde jag intervju som undersökningsmetod vilket innebär en direktkontakt med intervjupersonerna, som enligt mig är fördelaktig när barn i yngre åldrar är målet för undersökningar som min.
För att komplettera det genom intervjuerna insamlade materialet genomförde jag även en observation av respondenternas klassrum. Observationen används som referens i resultatkapitlet i koppling till respondenternas utsagor.
23 Befring, Edvard (1994) Forskningsmetodik och statistik 24
10 Undersökningen är kvalitativ i alla dess moment vilket innebär att den i motsats till den kvantitativa undersökningsmodellen endast ger förståelse för hur deltagare i en viss miljö upplever denna.25
Undersökningen är således en fallstudie av hur sex elever från samma skolklass uppfattar sin fysiska skolmiljö, vilket innebär att jag inte kan dra några generella slutsatser utifrån resultatet.26 Resultatet och analysen av undersökningen kan jag däremot ställa i förhållande till tidigare forskning.
3:2 Datainsamlingsmetoder
Undersökningen är genomförd utifrån två insamlingsmetoder; intervju och observation, vilka jag presenterar nedan var för sig.
3:2:1 Intervju
Då min undersökning inte kan utföras genom att mäta siffror eller föra statistik utan karaktäriseras som en fallstudie av elever och deras uppfattning om sin fysiska miljö, valde jag den kvalitativa forskningsmetoden för min undersökning, så även i valet av datainsamling.27 Kvalitativa intervjuer har sina fördelar bland annat i möjligheten till flexibilitet.28 I mitt fall var denna flexibilitet värdefull då intervjupersonerna genast kunde fråga mig om det var något de inte förstod, dessutom kunde jag som intervjuare be dem förtydliga eller utveckla ett resonemang om jag ansåg att det krävdes.
I undersökningen har jag använt mig av sex enskilda intervjuer utförda av mig vid ett tillfälle med diktafon. Diktafonen som hjälpmedel är ett sätt för intervjuaren att försäkra sig om att allt som sägs under intervjuerna finns dokumenterat så att resultatet kan presenteras så exakt som möjligt.
Anledningen till att jag valde att utföra intervjuerna enskilt med respondenterna och inte i grupp, är min övertygelse om att jag på det sättet skulle få ett mer kontrollerat och detaljerat samtal med var och en. En gruppintervju kan ha sina fördelar i att
25 Bryman, Alan. (2007) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 250. 26 Bryman, Alan. (2007) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 65. 27 Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser
28
11 respondenterna ger varandra idéer och att det därigenom blir ett stegrande och givande samtal. Men problematiken ligger i att det lätt kan ge ett stökigt intryck vilket ger svårigheter i transkriberingen samt att intervjuaren inte kan vara säker på om det respondenterna säger är deras egna åsikter eller om de influeras av de övriga deltagarna, särskilt när det gäller barn i de yngre åren.
Valet av intervju som undersökningsmetod medförde dock viss begränsning i undersökningens omfång då intervjuer ofta är tidskrävande och fordrar mycket bearbetning i form av bland annat transkribering.29
3:2:2 Observation
Det finns olika typer av observationer som fyller olika syften; det kan vara att observera gruppdynamik, individbeteende, miljö och så vidare.30 Syftet med min observation ligger i möjligheten att kunna relatera till det stoff som framkommit genom intervjuerna med eleverna om hur de uppfattar sitt klassrum. Observationen är ett nödvändigt moment eftersom jag måste veta vad eleverna syftar till när de redogör för positiva och negativa aspekter av klassrummet och exemplifierar dessa. Observationen är därför genomförd helt utan fokus på eleverna och deras interaktion, jag har endast observerat klassrummets interiör såsom möbler och deras placering, färger, textilier, växter och så vidare.
Svårigheterna med observationer som undersökningsmetod ligger i risken för subjektivitet hos forskaren såsom förutfattade meningar eller förverkligande av hypotes, något man bör vara medveten om som observatör.31 Sådana tendenser ser jag dock i mitt fall som små, om inte obefintliga, eftersom jag endast observerat och beskrivit hur klassrummet ser ut och ställt detta i förhållande till elevernas åsikter, utan att göra en subjektiv bedömning av det.
29 Befring, Edvard (1992). Forskningsmetod och statistik 30 Befring, Edvard (1992). Forskningsmetod och statistik, s. 66 31
12
3:3 Urval
Då mina funderingar kring skolans fysiska miljö uppkom under min verksamhetsförlagda utbildning och klassrummet i vilket jag praktiserade blev min dåvarande referensram, föll det sig naturligt att välja några av dessa elever till respondenter för mina intervjuer. Eleverna i klassen är åtta år men för undersökningens syfte hade de lika gärna kunnat vara sju eller nio. Huvudsaken för mig var att de elever jag skulle intervjua gick i årskurserna mellan ett och fyra men det föll sig alltså naturligt att välja de elever jag sedan tidigare har en relation till.
De funderingar och tankar jag själv hade var ett slags utgångspunkt för undersökningen och jag ville sätta dem i förhållande till hur eleverna uppfattade klassrummet och dess fysiska miljö. Valet av de sex intervjupersonerna gjordes i samråd med fritidspedagogen som arbetar i klassen och det tillsammans med mina erfarenheter av vilka elever som har lätt för att uttrycka sig och tala fritt och obehindrat avgjorde vilka respondenterna sedermera blev.
Antalet elever, 6 stycken, valdes utifrån vad som kändes rimligt i förhållande till den tidsram jag hade för undersökningen, vilken var åtta veckor, då jag är medveten om att intervjuer är en tidskrävande arbetsmetod Tre av intervjupersonerna är pojkar och tre är flickor. Det var viktigt för mig ur ett genusperspektiv att båda könen var lika representerade i undersökningen. Även om syftet med undersökningen inte ligger i att studera likheter och skillnader i pojkars och flickors beskrivningar av och åsikter om klassrummet, skulle uppenbara skillnader mellan könen kunna vara en intressant iakttagelse, och lika fördelning kändes även ur det syftet relevant.
3:4 Genomförande
Intervjuerna utfördes i ett avskilt rum intill respondenternas klassrum där samtalet kunde pågå utan störningsmoment. I rummet fanns ett fönster som vette mot klassrummet som kom intervjun till fördel då respondenterna hade möjlighet att påminna sig om hur klassrummet såg ut och därigenom ge detaljerade förklaringar av positiva och negativa aspekter av den fysiska miljön.
13 Under intervjuerna utgick jag från en intervjuguide och ställde alltså samma frågor till samtliga intervjupersoner. Men till skillnad från den helt strukturerade intervjun kopplade jag följdfrågor som uppkom efter hand till intervjupersonernas svar för att i så stor mån som möjligt utgå från dem och deras tankar.32
Den intervjuguide som jag utgick ifrån bestod av nio frågor.33 För att få ta del av intervjupersonernas tankar i så stor utsträckning som möjligt inledde jag intervjuerna med öppna frågor där respondenterna fick prata fritt kring sitt klassrum. Vinningen med öppna frågor är att intervjupersonerna inte blir manipulerade att svara på ett visst sätt och därför bör tendensiösa frågor undvikas.34 Jag upplevde dock vissa svårigheter med de öppna frågorna då intervjupersonerna i många fall behövde förklaringar och exemplifiering från min sida för att få en uppfattning om vad frågan syftade till, detta har dock inte påverkat resultatet eftersom jag varit medveten om vid vilka tillfällen problemet visat sig.
Observationen genomfördes av mig vid samma tillfälle som intervjuerna. Fokus för observationen låg i rummets inredning, färg, form, bilder samt hur rummet är disponerat. Under observationen förde jag mindre detaljerade anteckningar då jag känner till klassrummet sedan förut och alltså redan har en tydlig bild av hur det ser ut. Trots min förkunskap försökte jag lägga märke till detaljer i färg och form och var därför noggrann i observeringen av klassrummet där jag systematiskt betraktade vägg för vägg och även ytan i mitten där möblerna står placerade. Under observationen var jag noggrann med att vara så objektiv som möjligt och endast beskriva färg, form, möblering med mera helt utan egna synpunkter eller kommentarer.
3:5 Forskningsetiska överväganden
När jag gjort mitt urval av intervjupersoner och då dessa inte är myndiga krävdes enligt Vetenskapsrådet ett godkännande av respektive respondents förälder eller målsman för att undersökningen skulle bli möjlig att genomföra. Därför informerades inblandade
32 Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. 33 Se bilaga 1
34
14 föräldrar via ett dokument om undersökningen, dess syfte, vad intervjuerna skulle komma att användas till samt att respondenternas anonymitet var säkrad. Dessa dokument återlämnades till mig med en namnteckning för godkännande. Då kravet om konfidentialitet i forskningssammanhang är av yttersta vikt har jag valt att inte nämna några namn på vare sig respondenter, personal eller den skola de befinner sig i. Före intervjuerna informerade jag även respondenterna om syftet med intervjuerna och att samtalen skulle bandas.
Undersökningen är genomförd på ett sådant sätt att ingen inblandad på något sätt ska kunna ta skada av sin medverkan. Resultatet av undersökningen presenteras således på ett sådant sätt att det inte på något sätt kan kopplas till en specifik plats eller specifika personer och jag har även tagit i beaktning att undersökningen och resultatet inte ska innebära negativa konsekvenser för någon.
3:6 Bearbetning av insamlat material
För att göra intervjuerna mer lättillgängliga för analysmomentet transkriberade jag samtliga intervjuer med så stor noggrannhet som möjligt. Transkriberingen blev ett första steg i analysmomentet då jag under arbetet med nedskrivningen blev uppmärksammad på delar av intervjuerna på ett bättre sätt än under själva samtalen. De nedskrivna intervjuerna analyserade jag i förening med observationen av klassrummet med koppling till tidigare forskning och teorier kring skolans fysiska miljö.
Det visade sig att jag i större delen av analysen kunde förankra mina resultat i den forskning jag studerat kring ämnet och koppla specifika exempel från intervjuerna till litteraturen. Det innebär att jag under hela analysen av det insamlade materialet kunnat se direkta samband med resultaten från tidigare forskning vilket jag naturligtvis använt mig av i resultatet. Trots detta har jag försökt se kritiskt på mitt eget resultat och värderat det utifrån trovärdighet och utförande. Jag har gjort överväganden i vilka intervjusekvenser jag kan och bör använda mig av, där faktorer såsom relevans för frågeställningarna och intervjufrågornas eventuella tendens har avgjort användningsmöjligheten. Eftersom materialet från intervjuerna i så stor utsträckning kan kopplas till undersökningar som tidigare gjorts om elever och fysisk miljö föll det
15 sig naturligt för mig att analysera materialet på ett bekräftande sätt gentemot dessa undersökningars resultat.
I analysen av materialet från observationen och intervjuerna har jag i mina egna reflektioner använt mig av mina tidigare erfarenheter av skolans fysiska miljö. De tankar jag tidigare haft har både bekräftats men även dementerats och resultatet har fått mig att se annorlunda på skolans fysiska miljö, betydelsen av den och inte minst hur elever uppfattar den.
16
4. Resultat, analys och teoretisk tolkning
I följande avsnitt presenterar jag resultatet av de sex intervjuer jag genomfört, som är underlaget för min undersökning, ställt i relation till min observation av klassrummets fysiska miljö, till vilken respondenterna refererar. Detta kopplar jag till de teorier och tidigare forskning som finns i ämnet som jag presenterat i avsnittet ”Kunskapsöversikt och tidigare forskning”.
Här kopplar jag tillbaka till mina ursprungliga frågeställningar och för ett resonemang kring dessa utifrån mitt insamlade material.
Har den fysiska miljön, enligt eleverna, påverkan på exempelvis uppförande, koncentration, prestation osv?
Hur uppfattar eleverna själva vikten av den fysiska miljön i skolan?
Hur skulle den fysiska miljön i skolan se ut om eleverna själva fick bestämma? Vad är en stimulerande miljö enligt eleverna?
I avsnittet refererar jag till intervjuerna och benämner då respondenterna flicka 1-3 respektive pojke 1-3 på grund av anonymitetsskäl, och mig själv som intervjuare.
4:1 Hur uppfattar eleverna själva vikten av den fysiska
miljön i skolan?
Klassrummet är klassiskt inrett med möbler av trä som står grupperade i mitten av rummet. Vid varje bord sitter mellan fyra och sex elever. Bordens placering ger eleverna möjlighet till utbyte av varandra i form av diskussioner och samarbete vilket främjar deras eget tänkande och därför kan ses som en fördel för lärandeprocessen.35 Under samtalen med eleverna framkommer det att de tycker möbleringen i klassrummet är bra och att stolarna är sköna att sitta på, vilket tycks vara viktigt för eleverna. På frågan ”Vad tycker du om ditt klassrum” svarar en av respondenterna ”Jag sitter väldigt
35
17
bra” vilket påvisar betydelsen av möblerna och deras placering då detta är det första han
tänker på när det gäller klassrummet över lag. Vikten av att alla elever i klassen ska ha möjlighet att se läraren och tavlan bra framkommer även genom samtalet och detta är något som respondenten skulle vilja ändra på i nuvarande möblering då denne anser att katedern står i vägen:
Intervjuare: Om du fick bestämma helt själv över ett klassrum, hur skulle det då se ut? Pojke 2: Det skulle varit ungefär som det här fast katedern skulle varit åt andra hållet, så att alla skulle kunna se lika bra.
I samtliga intervjuer påpekar respondenterna att det är ”stökigt” i klassrummet. Ordet stökigt syftar i viss mån till att det är mycket saker och viss oordning i klassrummet ”Det kanske är lite stökigt. Det är massor med grejer på ett ställe” säger en av respondenterna. Men mest syftar respondenterna på ordets andra betydelse; att det är hög ljudnivå och att de till följd av detta inte kan koncentrera sig. Detta speglas av följande intervjusekvens:
Intervjuare: Vad tycker du om ditt klassrum? Pojke 3: Det är bra. Men ibland är det lite stökigt.
Intervjuare: Är det ljudnivån och klasskompisarna som är stökiga eller är det stökigt med mycket grejer?
Pojke 3: Nej det är hög ljudvolym och vid vissa bord är det stökigt med mycket saker. Men annars är det ganska bra.
Möbleringen och elevernas placering i grupper om fyra till sex vid ett bord ser jag som en möjlig anledning till det som respondenterna refererar till som stökigt. Att istället möblera så att eleverna satt enskilt skulle eventuellt kunna motverka de höga nivåerna av prat och minska ljudvolymen, men skulle även försämra de positiva möjligheterna till för eleverna pedagogiskt utvecklande samtal. Detta påvisar även Gunilla Jedeskog i kapitlet ”Klassrummets scenografi” i en bok om hur lärare arbetar i klassrummet där hon beskriver fördelar och nackdelar med olika typer av möblering.36
36
18 En av respondenterna föreslår som förändring av klassrummet att eleverna istället för att ha en gemensam pennvässare på katedern skulle få var sin då detta skulle minska upphov till spring och prat i klassrummet, vilket i sin tur skulle leda till ökad koncentration. Det som är slående i resultatet av intervjuerna är att respondenterna oftare tenderar att kommentera aspekter av klassrumsmiljön som inte kan kopplas till dess utseende utan som har med arbetsförhållandena i klassrummet att göra. För respondenterna verkar antalet elever i klassrummet och ljudvolymen ha större betydelse än klassrummets fysiska miljö, ett fenomen som Skantze erfor även i sin undersökning. Anledningen kan ligga i att barn i lägre åldrar uppfattar sin miljö genom alla sinnen där hörseln spelar en betydande och konkret roll då den är avgörande för koncentrationen.37
Vikten av att klassrummet är tyst och lugnt, för att det ska vara trivsamt enligt respondenterna, framkommer tydligt genom samtliga intervjuer. Följande sekvens ur en av dessa belyser just elevernas uppfattning om att ljudnivåerna är det väsentliga för koncentrationen och inte hur klassrummet ser ut:
Intervjuare: Kan du koncentrera dig i klassrummet?
Flicka 3: Ja, det tycker jag. Idag kunde jag det för det var halvklass och då satt jag i ateljén och där var det jättetyst som på xxx (fritidspedagogen) massage. Jag sitter helst någonstans där inte alla är för då kan jag koncentrera mig bättre.
Intervjuare: Skulle du kunna koncentrera dig bättre i klassrummet om det såg annorlunda ut?
Flicka 3: Jag tror jag skulle kunna koncentrera mig lika bra för jag tittar bara på pappret eller så, inte runt i rummet.
Respondenten hävdar att hon kan koncentrera sig i klassrummet samtidigt som hon refererar till ett annat rum när hon beskriver att hon under dagens lektion kunnat koncentrera sig bra; ett rum där, till skillnad från klassrummet, inte samtliga av klassens elever befann sig och där det var tyst. För mig innebär detta att klassrummet i sig inte är viktigt för respondenten i fråga om koncentration, utan det som är avgörande är ljudvolymen.
37
19 Många av respondenterna svarar på frågan om de tycker att de kan koncentrera sig i sitt klassrum att de hellre vill flytta in i andra rum där det är tystare. Vikten av att som elev kunna välja rum efter aktivitet eller en uppgifts art är enligt Skantze stor och något som lärare bör bejaka och respektera trots att det kan innebära minskad kontroll.38
En annan åtgärd man som lärare kan ta till för att skapa en lugn klassrumsmiljö där eleverna får möjlighet att koncentrera sig och som inte innebär att eleverna sprids ut i olika rum, är att använda sig av vikväggar eller bokhyllor för att skapa mindre rum i rummet. På det sättet har läraren kontroll över samtliga elever samtidigt som olika aktiviteter kan pågå parallellt utan att eleverna blir distraherade av varandra.39
Respondenterna förmedlar att de uppskattar sitt klassrum och samtliga svarar positivt på frågan vad de tycker om detsamma. En av respondenterna svarar som följer: ”Jag tycker
det är lite småmysigt och jag tycker det är fint. Men det är vissa saker jag skulle vilja ändra men jag tycker det är fint och mysigt.”
Trots detta uttrycker största delen av respondenterna att de helst vill flytta till andra rum när de ska koncentrera sig vilket innebär att den fysiska miljön i klassrummet inte kan anses vara lika viktig som den psykiska. Eleverna bedömer således arbetsmiljön som mer eller mindre bra utifrån faktorer som ljudvolym och antal personer i rummet, detta framkommer tydligt i följande intervjusekvens:
Intervjuare: Tycker du att du kan koncentrera dig i ditt klassrum? Pojke 2: Ja, hur menar du; tysthet, utrymme?
Intervjuare: Allting.
Pojke 2: Jaha, allt. Ja jag kan koncentrera mig men ibland vill jag flytta in i ett annat rum där det är tystare.
Intervjuare: Är det något med färger och så du skulle vilja ha på ett annat sätt för att riktigt kunna koncentrera dig?
Pojke 2: Nej, det är inte så mycket sånt.
Min tolkning utifrån respondenternas intervjuer är att eleverna själva inte lägger så stor vikt vid den fysiska miljön när det kommer till koncentration och att kunna utföra de
38 Skantze, Ann (1986) Emilia i skolan 39
20 uppgifter de ställs inför. Däremot kan eleverna uppskatta den fysiska miljön på ett känslomässigt plan där klassrummet står för trygghet och tillhörighet.
4:2 Hur skulle den fysiska miljön i skolan se ut om
eleverna själva fick bestämma?
I rummet finns sex fönster fördelade på två av väggarna som vetter ut mot förskolans gård. För fönstren hänger gardinkappor med fiskar på en mörkblå bakgrund och i några av fönsternischerna står krukor med mer eller mindre levande tjockbladiga växter. Barn uppfattar som sagt sin miljö genom alla sina sinnen. Lukt, hörsel, syn, och känsla får medverka vilket gör alla delar av den fysiska miljön till viktiga komponenter för välbefinnandet. Innebörden av detta är att faktorer såsom färg, form, ljusflöde, stämning mm kan anses som viktiga för elevers utveckling.40
Rummets väggar är svagt beigea och golvets plastmatta går i samma färgton vilket enligt ovanstående resonemang kan ses som ett problem. Bristen på färg i klassrummet är de facto något som de flesta av respondenterna skulle vilja ändra på om de fick möjlighet, men här uppenbaras vissa skillnader i svaren mellan könen. Flickorna lägger större vikt än pojkarna vid färgerna i klassrummet och har konkreta förslag på vilka förändringar de skulle vilja göra. Pojkarna tenderar snarare att konstatera att klassrummets nuvarande färger är lite tråkiga och att det gärna hade kunnat vara mer färgglatt, men har inga konkreta förslag på hur de istället skulle vilja att det såg ut.
Intervjuare: Om du tänker på färger, gardiner, växter och bilder, finns det någonting du skulle vilja ändra?
Pojke 2: Ja, lite mer färg. Det är ju mest brunt och vitt så lite roligare färger.
En av respondenterna har inga synpunkter alls på klassrummets inredning utan säger:
Intervjuare: Om du fick bestämma själv över hur klassrummet ser ut hur skulle det då se ut?
Pojke 3: Jag är nöjd med hur det ser ut. Det spelar ingen roll hur det är om det är bra.
40
21 Intervjuare: Är det mer gruppens sammanhållning som du tycker spelar roll, inte så mycket hur det ser ut?
Pojke 3: Ja.
Två av intervjupersonerna, båda flickor, föreslår ”färgglada tapeter” som åtgärd av bristen på färg och menar även att bilder på matteböcker eller fotbollar skulle vara bra eftersom många i klassen tycker om de intressen som dessa föremål representerar. Förändringarna skulle enligt de båda respondenterna innebära större trevnad samt en ökad varsamhet om klassrummet om de själva varit med och skapat inredningen. Forskning finns på detta område som stödjer respondenternas uttalande om ökat ansvarstagande för miljön man själv varit delaktig i att skapa och förändra. Barn behöver således känna sig delaktiga i förändringar som sker i omgivningen för att känna ansvar för den miljö de befinner sig i.41
En av dessa två respondenter uttryckte sin önskan om att ha växter i klassrummet varpå jag frågade hur hon trodde att växter skulle påverka henne. Hennes svar var som följer: ”Det skulle bli färggladare och jag tycker om färgglada saker så jag skulle trivas
bättre”.
Skantze menar att en tydlig arkitektur och miljö är väsentlig för barn då de erfar den med sina sinnen, stämningar, känslor och handlingar. Hon menar vidare att en vag, enformig och opersonlig miljö blir svår för barn att identifiera sig med då dessa använder sin omgivning i förståelsen av sig själva.42 Bristen på färg i det här fallet skulle kunna spegla just den problematik Skantze beskriver och vara upphovet till elevernas önskan om tydligare färger och former i klassrummet.
Att som elev ha möjlighet till påverkan i skolan, vare sig det gäller den pedagogiska verksamheten eller miljön, menar Skantze är av stor betydelse för utvecklingen av ansvarstagande, både vad gäller kunskapsutveckling och egna handlingar.43 Men trots vikten av att som elev ha inflytande i sin skolgång var det endast två av de sex tillfrågade respondenterna som skulle vilja bestämma mer över sitt klassrum. De övriga svarade att de i stort sett var nöjda med klassrummet och dess nuvarande utseende och
41 Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö, s. 30 42 Skantze, Ann (1989) Vad betyder skolhuset? s. 137-138 43
22 trots att de tidigare under intervjuerna hade påpekat bristen på färg så blev alltså svaret, i fyra fall av sex på frågan: Skulle du vilja bestämma mer över hur ditt klassrum ser ut? ”Nej”. En av respondenterna hade endast en synpunkt om förändring och det var anskaffning av en Smart Board eftersom den har funktioner som projektorn saknar. Även här framkom skillnader könen emellan; ingen av pojkarna skulle vilja ha möjligheten att bestämma mer över klassrummets fysiska miljö utan var helt nöjda.
Till skillnad från min tro om att respondenterna skulle ha många idéer kring hur ett klassrum skulle kunna se ut om de själva fick bestämma, så visade det sig genom intervjuerna att de i själva verket varken har behov av att ha mer inflytande över eller att ändra något i klassrummets fysiska miljö. Detta innebär att den miljö som de pedagoger och arkitekter skapat åt verksamheten är fullt tillräcklig för eleverna samt att den inte ger upphov till en vilja att förändra för att den ska vara trivsam och ändamålsenlig.
4:3 Vad är en stimulerande miljö enligt eleverna?
Bristen på färg i klassrummet som jag tidigare nämnde kompenseras dock av att det på en av väggarna hänger en stor anslagstavla med saker upphängda som eleverna gjort. På de andra väggarna finns fler av elevernas teckningar och arbeten samt alfabetet gestaltat med bilder och andra språkliga hjälpmedel, såsom vad som utmärker ett substantiv och så vidare. Forskning visar att en skolmiljö där elevers arbete syns på exempelvis väggar eller skärmar ger upphov till en verksamhet präglad av kreativitet som både främjar elevers motivation och identitetsskapande likväl som den får eleverna att känna sig betydelsefulla.44 Detta är något även jag kan fastställa genom intervjuerna där samtliga av respondenterna ställer sig positiva till att deras arbete syns på klassrummets väggar och kan se många fördelar i det.
Intervjuare: Tycker du det är bra att det ni gör i skolan kommer upp på väggarna?
Flicka 2: Ja, det tycker jag, för då kan man se det som gick fel och då kan man tänka på det nästa gång. Eller; det här kanske inte blev så snyggt så jag kanske ska säga till dem i gruppen att nu får ni lyssna på mig och så.
Intervjuare: Lär du dig av att läsa andras texter och se deras teckningar.
44 Davidsson, Birgitta (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Björklid, Pia (2005). Lärande och
23 Flicka 2: Ja, man lär ju sig hur de skriver och vad de tycker och så. Så jag gillar det. Men det tar ju ganska mycket plats, det måste vara lagom mycket.
Fördelarna enligt respondenterna ligger bland annat i möjligheten att visa upp det man åstadkommit dels för sina skolkamrater men även för sin familj, föräldrarna verkar vara särskilt betydande i det här fallet. En annan fördel som nämns av några av respondenterna är att man kan lära av varandra och uppmärksamma hur andra skriver och ritar. Vidare menar respondenterna att det innebär att de på ett positivt sätt blir medvetna om vad de skulle behöva öva mer på eller vad de är bra på. Inte minst är det enligt eleverna ett bra sätt att låta kunskapen sjunka in, då informationen är lättillgänglig och hjälper eleverna att förankra kunskapen genom upprepning.
Intervjuare: Tycker du det är bra att ert arbete kommer upp på väggarna?
Flicka 1: Ja, det tycker jag. För då kan man om man glömt hur man gjorde t.ex. en gubbe så kan man kolla på väggen och tänka jaha, jag gjorde den så. Så kan man ju också få idéer av det.
Elevarbeten och andra bilder och hjälpmedel som sätts upp på väggarna har även en inspirerande effekt menar eleverna och kan ge upphov till nya idéer i skolarbetet. Respondenterna menar vidare att de upplever det som positivt att ha möjlighet att ta till sig information både auditivt och visuellt eftersom de därigenom kan skapa sig en inre helhetsbild.
Intervjuare: Tycker du det är bra att det ni gör i skolan kommer upp på väggarna? Flicka 3: Ja, det tycker jag för då får man se vad man har gjort. Det är kul att se att vi har gjort det här och man kan vara stolt över det man gjort.
Intervjuare: Ger det dig idéer sen på lektionerna?
Flicka 3: Ja det är bra med bilder t.ex. om man jobbar med kroppen att ha ett skelett så att man ser hur olika delar ser ut och då kan man rita av.
Vikten av den visuella möjligheten speglas även i följande intervjusekvens:
Intervjuare: Vilket är ditt favoritrum på hela skolan?
Pojke 2: Oj oj, får man välja två? Då är det klassrummet och byggrummet. Intervjuare: Varför är klassrummet ett av de bästa?
24 Pojke 2: Det är där vi har allt som schemat, bokstäverna och då kan man se hur t.ex. bokstaven D ser ut och så.
Även följande citat speglar den visuella upplevelsens betydelse:
Intervjuare: Tycker du att du kan koncentrera dig i ditt klassrum?
Flicka 2: Nej. Man springer ibland fram till varandra och pratar. Men nu har vi ett ”trafikljus” som visar hur det ska vara i klassrummet. Om det står på rött ska det vara tyst, grönt då är det grupparbete och gult då får man småprata lite. Nu har vi inte riktigt kommit ihåg det men jag skulle vilja att vi använde den mer. När jag ser den så tänker jag på det.
Intervjuare: Är det bra att ha en sådan så att man både kan höra och se vad som gäller. Flicka 2: Ja, det bra.
De fördelar respondenterna här pekar på stämmer väl överens med de teorier som finns kring samspelet mellan människa och miljö. Som jag tidigare nämnt menar såväl J Piaget som GH Mead att ” barn utvecklas i ett samspel mellan den fysiska och den
sociala miljön”. Man menar även att barn aktivt söker erfarenhet och kunskap i
konfrontation med sin fysiska och sociala miljö och att kunskapsutvecklingen sker därigenom.45 Sökandet i den fysiska miljön är i respondenternas fall uppenbar; de använder sin omgivning som hjälp i form av informationssökning när de exempelvis ser hur en bokstav ser ut, samt i form av inspirationskälla till vidare arbete, och de utvecklas på så vis genom samspelet med sin omgivning.
Klassrummet har en betydande roll för respondenterna, men när de ombeds att välja ett av alla skolans rum de föredrar att vistas i väljer samtliga respondenter rum som används för aktivitet, lek och eget arbete såsom pyssel eller läsning av böcker.
Intervjuare: Vilket är ditt favoritrum på hela skolan?
Flicka 2: Oj, då tror jag att det får bli ateljén. För där finns det målarfärger. Vi har haft pyssel med massa möjlig saker och då fick man göra vad man ville. Vi har också nya tuschpennor och det tycker jag är bra, de funkar jättebra. Jag jobbar gärna i ateljén. Intervjuare: Du får en bra känsla där och lust att göra saker?
Flicka 2: Precis.
45
25 Såväl Skantze som De Jong hävdar arkitekturens och miljöns betydelse för barns utveckling då den ”antingen öppnar upp för eller begränsar vad barn kan göra i ett rum
.
46I respondenternas fall innebär detta, enligt min tolkning, att rum som exempelvis ”byggrummet”, ”ateljén” eller ”mysrummet” stimulerar till aktivitet och uppfattas som en miljö vilken inte begränsar deras fantasi och lust att göra saker.
När barn i yngre åldrar refererar till och beskriver rum är det ofta utifrån vad de gör där och inte hur det ser ut.47 Något som även jag upplevt under intervjuerna. Respondenterna väljer rum de tycker mest om utifrån vad de kan och brukar göra där; exempelvis bygga i byggrummet och pyssla och måla i ateljén. Vidare är det så att de aktiviteter som vanligen sker i dessa lokaler är självvalda av respondenterna och ligger ofta utanför skoltid; på raster och fritids, vilket jag menar har betydelse för att just dessa rum uppfattas som positiva att vistas i.
Till skillnad från klassrummet där allt skolmaterial förvaras i ett stängt skåp har ateljén, byggrummet och mysrummet delvis öppna bokhyllor där böcker, spel, färgpennor och annat material syns. Denna miljö blir tilltalande för eleverna då möjligheterna för lek, kreativ verksamhet och att ta reda på och utforska är tydliga.48
I enlighet med Skantzes erfarenheter från sina undersökningar är min uppfattning av respondenternas syn på en stimulerande miljö att den ska vara färgglad och tydlig i sitt språk, den ska signalera och uppmana till aktivitet samt vara kreativ och inspirerande.49
46 Davidsson, Birgitta (2009) Miljöer för lek lärande och samspel, s. 37 47 Davidsson, Birgitta (2009) Miljöer för lek lärande och samspel, s. 37 48 Skantze, Ann (1989) Vad betyder skolhuset? S. 146
49
26
5. Slutsats och diskussion
Skolans fysiska miljö spelar en viktig roll för såväl elever som personal och således för hela verksamheten. Trots detta finns det få konkreta riktlinjer kring den i de styrdokument som styr skolans verksamhet och de som jobbar i den. Det som dock finns att utläsa är att lokalerna ska ge de förutsättningar som verksamheten kräver, men helt utan detaljer i hur sådana lokaler bör eller kan se ut. Kanske kan detta bero på den generellt höga standarden i svenska skolor jämfört med många andra länder och att det därför inte tycks behövas tydliga riktlinjer för hur lokalerna ska utformas.
När jag nu genomfört min undersökning och till det studerat den forskning som finns om den fysiska miljöns inverkan på människan i allmänhet och på barn i synnerhet, kan jag tycka bristen på tydliga riktlinjer är problematisk. Skolan är en plats där alla har rätt till en jämlik utbildning. Men utan klara riktlinjer för hur de lokaler där undervisningen bedrivs bör se ut och hur de kan användas, finns det risk för att lokalernas kvalitet varierar i så stor utsträckning att utbildningen i slutändan trots allt inte blir så likvärdig som styrdokumenten avser. Med mer forskning och kunskap om hur elever uppfattar sin fysiska miljö och vad som gör den stimulerande och inspirerande skulle verksamheten kunna få klarare riktlinjer och dra nytta av dessa till elevernas fördel.
Vad är då en stimulerande miljö enligt eleverna? Något allmängiltigt svar på den frågan finns inte eftersom alla uppfattar sin miljö olika utifrån sina värderingar och referenser. Däremot kan man genom undersökningar som min urskilja vissa faktorer som framträder som positiva hos en stor del av de tillfrågade och som därför kan användas som generella riktlinjer. I mitt fall kan jag exempelvis konstatera att en miljö som ger upphov till aktivitet, som inspirerar och ger idéer är en stimulerande miljö för barnen som därigenom leder till koncentration och lust att lära.
Att omsätta denna kunskap till konkreta riktlinjer i skolans verksamhet skulle exempelvis kunna betyda att det material som används på lektioner bör vara synligt i öppna hyllplan så att eleverna kan känna sig inspirerade att använda sig av materialet och utforska innehållet. Pennor, böcker, spel och annat material får då en betydande roll i inredningen och bidrar till trivsel, inspiration och lust att lära och utforska. Detta bör
27 dock göras på ett strukturerat sätt så att helhetsintrycket inte blir stökigt eller oroligt då detta är något många upplever som ett störande moment under lektionerna vilket leder till minskad koncentration.
Vidare är en miljö där det visuella lärandet är framträdande en stimulerande miljö och leder inte bara till medvetenhet hos eleverna om sitt eget arbete och idéer till vidare arbete, utan även ett viktigt komplement till det auditiva lärandet. Vikten av att få information på olika sätt, där det egna arbetet utgör en del, framträder tydligt genom intervjuerna och är något som gynnar såväl kunskapsutveckling som självkänsla. Därför understryker jag vikten av att disponera elevernas eget arbete på väggar eller skärmar samt annat material som kan användas som stöd för eleverna i deras inlärningsprocess.
Trots att respondenterna i undersökningen hade en del konstruktiva förslag på förbättringar de skulle vilja utföra i sitt nuvarande klassrum om de själva fick bestämma, kan jag konstatera att viljan till detta var marginell. Förbättringarna handlade om att skapa en mer färgglad miljö med former som tilltalar eleverna exempelvis genom deras fritidsintressen eller favoritämnen i skolan. De flesta var dock nöjda med klassrummets fysiska miljö och skulle inte, även om de fick möjligheten, vilja bestämma mer över klassrummets inredning vilket i sig är en intressant iakttagelse.
Anledningen tror jag kan ligga i elevernas unga ålder då de antagligen ännu inte reflekterar över sin miljö på det sätt äldre personer gör. Barn i yngre år tenderar att reflektera över sin omgivning utifrån vad de gör i den och inte hur den ser ut. Således, vill jag mena, är den fysiska miljön en naturlig del av elevernas skolvardag som inte kräver reflektion i den utsträckning som leken gör.
Det som generellt kan sägas i fråga om yngre elever och deras fysiska miljö är att oavsett om de själva är medvetna om hur de uppfattar den så har den stor betydelse för dem i deras lärande och övriga utveckling.
Resultatet från min undersökning visade sig stämma väl överens med det som finns att läsa kring tidigare forskning och därför har jag till stor del kunnat knyta tidigare forskningsresultat till min studie. Det handlar bland annat om, som jag tidigare nämnt,
28 att eleverna uppskattar en klar arkitektur med tydliga färger och former och en miljö där arbetsmaterialet får utgöra en del av inredningen.
Det som dock varit problematiskt i min studie är respondenternas låga ålder. Detta yttrade sig under intervjuerna i form av att jag tenderade att ställa ledande frågor, trots att detta inte var min intention från början. Detta gjorde jag för att få in respondenterna på ”rätt” tankebanor eftersom de inte alltid spontant refererade till den fysiska miljön på det sätt som var relevant för min undersökning. Detta är dock något jag varit medveten om under analysen av intervjuerna och jag har därför medvetet utelämnat delar där jag inser att jag haft för stort inflytande på respondenternas svar.
En fråga som jag i efterhand inser är ledande men som jag ändå valt att behålla som underlag för resultatet, eftersom jag genom efterkommande följdfråga ändå kan utläsa respondenternas egna åsikter, är frågan om de tycker det är bra att deras arbete visas på klassrummets väggar. Frågan är ställd på ett sådant sätt att ett negativt svar skulle upplevas som underligt. Men som jag nämnde så har jag trots allt valt att använda mig av svaren på frågan eftersom jag upplever att respondenterna själva verkligen tycker att det är positivt eftersom de kan förklara varför i detaljerade utsagor.
5:1 Fortsatt forskning
För att kunna dra nytta av den kunskap som redan finns inom det ämnesområde jag nu presenterat bör ytterligare forskning genomföras som är mer inriktad på jämförelser i hur olika miljöer påverkar barngrupper i olika åldrar. En intressant jämförelse skulle kunna vara mellan två klassrum där det ena präglas av färg, synligt arbetsmaterial och bilder på väggarna och där det andra är dess motsats. Genom observationer av hur eleverna i respektive miljö mår, hur de presterar i skolan, hur de själva uppfattar den osv. kan slutsatser dras som kan komma till användning för skolans verksamhet och tydliga riktlinjer för utformning av skolans lokaler.
Det finns dock en del svårigheter med en sådan undersökning. Svårigheterna ligger i det faktum att det inte är möjligt att undersöka effekterna av enbart miljön när det gäller elevers välmående och prestation då dessa påverkas av bland annat samspelet med såväl lärare som klasskamrater och en rad andra socialt betingade faktorer. Med detta i åtanke
29 vill jag hävda att det ändå är fullt möjligt att utföra en sådan studie och att följderna av den skulle vara positiva för såväl lärare som elever.
Möjligheten att som lärare kunna erbjuda sina elever en trygg och trivsam miljö som även stimulerar, ger inspiration och som främjar såväl kunskapsutveckling som självkänsla är något jag ser som en viktig del i läraruppdraget. Med denna studie har jag fått insikt i den fysiska miljöns betydelse för elever i skolan och hur man kan utforma ett klassrum så att eleverna kan dra nytta av den på ett såväl socialt som kunskapsmässigt plan.
30
6. Referenslista
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund Befring, Edvard (2008). Forskningsmetodik och statistik. Holmbergs, Malmö Bernow, Roger, Brydolf-Berg, Alf, Lindqvist, Ted (2003). Lokalernas betydelse
för skolan. Åtta45 Tryckeri AB, Solna
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om
samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Lenanders
Grafiska AB, Kalmar
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö
Davidsson, Birgitta (2009). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Sandberg, Anette (Red). Miljöer för lek, lärande och samspel. Studentlitteratur AB, Lund
De Jong, Marjanna (2012). Innemiljön påverkar verksamheten. Fritidspedagogen. 1:a nr s. 12-15.
De Jong, Marjanna (1995). Pedagogiska och sociala aspekter på lokaler för
barnomsorg. Garnisonstryckeriet, Socialstyrelsen
Jedeskog, Gunilla (2007). Klassrummets scenografi. I Granström, Kjell (Red)
Forskning om lärares arbete i klassrummet. Lenanders Grafiska AB, Kalmar
Skantze, Ann (1986). Emilia i skolan - skolmiljön sedd ur elevperspektiv. Liber, Stockholm
Skantze, Ann (1989). Vad betyder skolhuset? – Skolans fysiska miljö ur elevernas
perspektiv studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter.
Akademitryck AB, Stockholm
Skollagen § 34 i 2:a kap: Huvudmän och ansvarsfördelning. 2012
Skolverket (1998). Skolans fysiska miljö – En litteraturöversikt med exempel. Henecke, Birgitta(projektledre) Pettersson, Sten (ansvarig för utvärderingsprogrammet).
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet
2011. Stockholm
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Studentlitteratur AB, Lund
Källor
31
32
7. Bilaga 1
Vad tycker du om ditt klassrum?
Vad tycker du är bra med ditt klassrum? Vad skulle du vilja var annorlunda?
Om du själv fick bestämma över klassrummet hur skulle det då se ut? Tycker du att du kan koncentrera dig i ditt klassrum? Om inte, varför?
Tror du att du skulle kunna koncentrera dig bättre om det såg annorlunda ut? Hur?
Vad tycker du om att arbeten och bilder som ni elever gör kommer upp på väggarna i klassrummet?
Vilket är ditt favoritrum på skolan? Varför?
