1
Blandäktenskap, eller inte?
En kvalitativ studie om albaner och svenskars tankar kring äktenskap
Interracial Marriages, Yes or No?
A qualitative study of Albanians' and Swedes' thoughts on marriage
Merita Sakirovska
IMER
Kandidatnivå 15 HP
Vårterminen 20
2
Abstract
The purpose of this study is to clarify how the informants speaks about family formation in relation to their ethnic group. The aim is to provide understanding of the problems
surrounding intermarriage or among marriage with clarifications and experiences from the informants. To achieve a result, answer from the informants has been analyzed using the three theoretical starting points. The five different theories are the concept of ethnicity, culture, identity, and habitus as well as the meaning of “we and them” perspective. Through my choice of theories, I can clarify how a “we and they” exist in a society when the aim of the study is to clarify what the informants consider about family formation in relation their ethnic group. The method I have chosen is the qualitative method, more like semi-structured
interviews because it gives me a deeper understanding and helps me to highlight how the informant’s discus about family formation within or outside their ethnic group. The three questions on this study are; how the informants see family formation in relation to their ethnic group, what influence their parents have when choosing a partner and finally if there are any differences between Albanian and Swede informants view on family formation outside/inside their ethnics groups. The responses of the informants were very informative and provided the study with an interesting result. The outcome of the study is that the Albanian and swede informant’s hade some similarities on questions about views on ethnic groups and relations to people with a different ethnic background. The informants also shared that ethnicity does not matter when choosing a partner. Furthermore, when the discussions about what their parent’s opinions about them marrying someone who has a different background, there were some restrains. Most of the parents thinks that their children should marry someone inside the group. But all the informants hope that they find a partner with love and respect no matter what ethnic background they have.
Nyckelbegrepp: blandäktenskap, familjebildning, etnicitet, kultur, identitet, habitus. Key concepts: mixed marriage, family formation, ethnicity, culture, identity, habitus.
3
Förord
Jag vill först och främst börja med att tacka min handledare som visat mig ett framstående engagemang till en värdefull handledning. Men även alla mina informanter som gett mig möjligheten till att genomföra denna studie samt min examinator som varit ett stort stöd i studiens sista stadie. Slutligen vill jag också tacka min kära familj och vänner för all det stöd och uppmuntran de gett mig under hela utbildningens gång.
Utan er ALLA hade detta inte varit möjligt!!
4 Innehållsförteckning
... 1
1. Inledning/problemformulering ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Avgränsning ... 8
1.3 Disposition ... 8
1.4 Bakgrund ... 9
2. Tidigare forskning ...10
2.1 Segregationen i storstäderna... 10
2.2 Like parents, like children? The impact of parental endogamy and exogamy on their children’s partner choices in Sweden ... 12
2.3 Will You Intermarry Me? Determinants and Consequences of Immigrant-Native Intermarriage in Contemporary Nordic Settings... 13
3. Teori ...14
3.1 Etnicitet ... 15
3.2 Kultur ... 17
3.3 Identitet ... 19
3.4 Habitus... 21
3.5 ”Vi och de Andra” ... 22
4. Metod och material ...23
4.1 Metod och metodologi ... 23
4.2 Urval och avgränsning ... 24
4.3 Intervjuernas genomförande ... 25
4.4 Forskarrollen ... 25
4.5 Validitet och reliabilitet ... 26
4.6 Etiska övervägande ... 27
5. Analys ...28
5.1 Tankar om familjebildning ... 29
5.2 Föräldrars påverkan och tolkningar kring familjebildning... 33
5.3 Skillnader mellan informanternas syn på familjebildning i relation till sin etniska grupp ... 36
6. Avslutning ...38
6.1 Slutsats och diskussion ... 38
6.2 Vidare forskning ... 41
7. Litteratur och bilagor ...42
7.1 Källor... 42
7.2 Bilaga 1 ... 44
5
1. Inledning/problemformulering
”Genom hela min uppväxt har mina föräldrar både medvetet och undermedvetet fått mig att tro att giftermål inom samma kultur och religion är det bästa och primära alternativet för ett hållbart äktenskap. Det är enligt de smidigare och bättre för barnen eftersom man undviker kulturkrock, efterföljt av konsekvenser såsom identitetskris och liknande kom plikationer. Det är alltså viktigt att man delar samma kulturella värderingar”. (Blerta)
Blerta menar att detta är en frekvent förekommande syn på blandäktenskap och bevarande av kultur hos familjer med ett albanskt ursprung. I flera generationer har man redan från
barnsben blivit indoktrinerad att äktenskap ska ske inom den egna gruppen. I enlighet med studiens informanter skiljer det i frågan om hängivenhet och följdriktighet till respektive kulturs principer och värderingar som berör blandäktenskap.
Äktenskap är ett av de mest intima förhållanden i livet som en individ tar del av samt en stor del av den sociala strukturen som existerar i samhället. Vem vi gifter oss med och vem vi förälskar oss i sker inte slumpmässigt utan beslutet som fattas påverkas av diverse inbäddade faktorer i en social struktur. Detta kännetecknas genom sociala grupper, beroende på tid och plats. Sverige blir allt mer mångkulturellt och individer från olika etniska bakgrunder möts för att senare gifta sig. Blandäktenskap innebär ett äktenskapslöfte mellan två individer som inte har samma religion eller ursprung. Blandäktenskap skapar alltså nya kulturella processer såsom normer och traditioner men även hinder såsom kulturkrock. Blandäktenskap har med det sagt både för- och nackdelar.
Den här studien kommer att undersöka hur individer med albanskt ursprung och svenskt ursprung resonerar kring familjebildning inom och utanför de etniska gränserna. Detta ämne finner jag högst intressant då jag själv har ett albanskt ursprung, men är född och uppvuxen i Sverige. De utvalda grupperna befinner sig i Sverige, Malmö. Den här studien berör alltså individer med albanskt och svenskt ursprung vilket tar sig an IMER-fältet genom etniska relationer, då studien behandlar frågor som rör etnicitet, identitet, kultur och dess traditioner. Dock ligger det stora fokuset på de två gruppernas etnicitet och kulturella tillhörigheter.
6
Blandäktenskap är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt inom vissa kulturer,
exempelvis kulturerna vars undersökningens informanter härstammar ifrån. Numera finns det ett flertal som tenderar att gifta sig med en utomstående partner, vilket kan uppfattas som problematiskt av den egna gruppen. Deniz (1999, 317) skriver, när en individ överger sin religion eller kultur ses blandäktenskap som ett hot för gruppen och gruppens överlevnad. Det här kan kopplas till ”vi och De andra” tänkandet som existerar i människans tankevärld. Orsaken till att ett ”vi och De andra” perspektiv existerar beror på att individer utesluts då de inte interagerar med gruppens värderingar.
Utifrån mina erfarenheter av den albanska kulturen och dess värderingar har det förekommit fruktan för att inte kunna bevara sin kultur när gruppmedlemmar bildar familj med någon utanför sin etniska grupp. Precis som Deniz (1999, 317) skriver. I den grupp jag härstammar ifrån har det betraktats som en självklarhet att gifta sig inom gruppen och jag har noterat att just individer med albanskt ursprung upplevt detta problematiskt. Därför anser jag detta som ett intressant ämne att studera om samt för att ta reda på om de respektive gruppernas syn på liknande frågor verkligen skiljer sig åt. Finns det någon skillnad överhuvudtaget mellan individerna med albanskt ursprung och individer från majoritetssamhället, eller är det till mesta dels fördomar i tankesättet som individerna spekulerar om?
Ambitionen med studien är att försöka få en djupare förståelse för individers lik- och olikheter kring val av partner inom det mångkulturella samhället. För att uppnå studiens syfte kommer kvalitativa intervjuer att utföras på nio informanter, varav fyra har svenskt ursprung och resterande fem har albanskt ursprung. En av de med albanskt ursprung är studiens
pilotintervju. Valet av just dessa utvalda grupper beror på att blandäktenskap är ett aktuellt ämne som ständigt diskuteras, speciellt inom min familj och min omgivning. I den här studien får vi en bild på hur informanternas syn på familjebildning i relation till sin etniska grupp ser ut. För att även komplettera intervjumaterialet kommer tidigare forskning inom fältet att tillämpas. Dessutom, kan vi genom studiens teoretiska utgångspunkter och en bearbetad empiri få en uppfattning om studiens tre frågeställningar som kommer att behandla frågor som berör informanternas åsikter kring kultur, traditioner och etnicitet.
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att belysa hur informanterna resonerar kring familjebildning utanför och inom de etniska grupperna. Avsikten är alltså att bidra med tolkningar och upplevelser från individer för att skapa en större förståelse för problematiken kring familjebildning och blandäktenskap.
För att besvara studiens syfte kommer denna studie att utgå från följande tre frågeställningar:
1. Hur ser informanterna på familjebildning i relation till sin etniska grupp? 2. Vilken påverkan har (informanternas) föräldrar vid val av partner?
3. Är det någon skillnad mellan de albanska och svenska informanternas syn på
familjebildning utanför etniska grupper/relationer över ”gränser”? (religion, etnicitet, kultur, identitet)?
8
1.2 Avgränsning
Studien utgår från nio informanter varav fyra är med svenskt ursprung och resterande fem med albanskt ursprung. Samtliga informanter är av det kvinnliga könet vilket är en relevant faktor att ta hänsyn till med tanke på samhällets normer kring könsroller i äktenskap. Studiens pilotintervju genomfördes på en informant med albanskt ursprung. Intervjufrågorna berör informanternas religion, kultur, traditioner och tankar kring familjebildning och
blandäktenskap. Ett av studiens avgränsningsområde är att intervjuerna genomförts i Malmö. Detta eftersom min och samtliga informanternas hemstad är Malmö. Fördelen med min undersökning är att den är riktad mot två specifika målgrupper, med samma kön, med syfte att främja ett noggrant resultat till studiens frågeställningar. Nio informanter representerar
förvisso inte en hel befolkning men med stöd av tidigare forskning, egna erfarenheter samt informanternas personliga erfarenheter bidrar studien med en inblick på tendenser på hur informanterna ser på familjebildning i relation till sin etniska grupp.
Målgrupperna som är individer med svenskt respektive albanskt ursprung har selektivt valts av olika skäl. För att framhäva ett så noggrant studieresultat som möjligt beslöt jag mig för att utföra undersökningen på de två målgrupper jag har mest tillgång till, svenskar och albaner. Jag är född, uppvuxen och utbildad i Sverige, samtidigt som jag uppfostrats och spenderat större delen av min fritid med familjen som härstammar från Albanien. Detta har resulterat i att jag tagit del av stora delar av båda kulturerna under uppväxten och i sin tur har det ökat mitt intresse i att forska om likheter och skillnader mellan kulturerna i de större frågor som berör de kulturella värderingarna. Undersökningen går mestadels ut på att förklara om det finns någon skillnad mellan dessa två etniska grupper.
1.3 Disposition
Studiens första kapitel består av en inledning som inkluderar problemformulering, syfte, frågeställningar som arbetet bygger på samt bakgrundsfakta vad gäller invandringen i Sverige. Kapitel 2 innehåller en presentation av tidigare forskning. I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska utgångspunkter; begreppet etnicitet, kultur, identitet, habitus samt uppdelningen av ”vi och de Andra”. I kapitel 4 presenteras studiens material och metod, allt från urval till studiens reliabilitet och validitet, tillvägagångsättet och forskningens etiska principer. Kapitel 5 består av studiens resultatredovisning av intervjumaterialet samt studiens analysdel där empirin återkopplas till studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Slutligen, i kapitel 6 presenteras studiens slutsats/diskussionsdel samt förslag till vidare forskning.
9
1.4 Bakgrund
Det kan finnas flera orsaker till emigration men när det sker i större utsträckning på kort tid har det oftast med politiska konflikter att göra. Under och efter andra världskriget placerades Sverige på kartan som ett invandrarsamhälle då invandringen ökade dramatiskt. Till följd av invandringen har andelen individer med en annan etnisk bakgrund ökat och bidragit till att Sverige blivit ett mångkulturellt samhälle. Under 1980-talet konstaterades det att den etniska, religiösa och kulturella mångfalden hade ökat markant och Sverige hade då 166 olika
nationaliteter (Svanberg & Runblom 1998, 9–11). Dessa nationaliteter skapade flera varierande familjemönster som än idag gör att många individer väljer att bilda familj med någon utanför den egna gruppen. I Sverige kommer de flesta albaner från f.d. Jugoslavien det vill säga, Makedonien, Kosovo, Albanien och Montenegro. Religion har en stor betydelse för de muslimska albanerna i Sverige. Det är svårt att entydigt avgöra en individs etniska
tillhörighet, eftersom många i ursprungslandet redan är flerspråkiga och gifter sig över språkgränsen men inte över den religiösa gränsen (Ibid.,15).
Anledningen till att albanerna emigrerade till Sverige var på grund av Kosovokriget där många oskyldiga omkom. Karin Norman docent i Antropologi vid Stockholms universitet skriver att många fick genomgå en lång process av osäker väntan och förtvivlan om vad som skulle ske, ”skulle de få stanna i Sverige” eller ”skulle de skickas tillbaka till hemlandet”. Dessa individer levde i ett slags utdragen ”mellantillvaro”, som påverkade deras vardagliga familjerelationer men även hur relationerna i ursprungslandet utvecklades (Eastmond & Åkesson 2009, 76–77).
Karin Norman (2009) skriver om muslimers anpassning i samhället och menar att albaner vill gifta sig med en alban, antingen med en som bor i Sverige eller med en i hemlandet. Sverige är allt mer ett mångkulturellt samhälle, där invandrarna genom skola, arbete eller sociala föreställningar får kontakt med etniska svenskar och därmed blir giftermål över de religiösa och etniska gränserna allt vanligare (Roald 2009, 168). Begreppen endogami och exogami har stor relevans i studien då de beskriver en individs parbildning. Endogami innebär att man gifter sig och bildar familj inom den egna gruppen. Exogami är det motsatta, alltså att gifta sig och bilda familj över etniska gränser (Nordström Skans & Ålund 2009, 54–55).
10
2. Tidigare forskning
Till studien har jag valt att använda mig av en rapport, en artikel samt en avhandling för att presentera tidigare forskning kring studiens utvalda ämne. Dessa forskningsresultat är relevanta för den här studien eftersom det ger oss en förklaring till att fokusera oss på det specifika problemområdet som studien efterfrågar, alltså tolkningar och upplevelser från informanterna kring blandäktenskap. Detta för att skapa en större förståelse för problematiken kring blandäktenskap när det gäller individer med albanskt och svenskt ursprung.
”Segregationen i storstäderna” används för att förklara begreppen endogami och exogami samt att ta reda på om informanternas föräldrar påverkar deras val av partner.
”Like parents, like children” används eftersom det kan kopplas an till studiens frågeställning kring föräldrarnas påverkan på informanternas val av partner, då även artikeln tar upp hur individernas föräldrar väljer partner samt hur det påverkar barnets framtida partnerbildning.
”Will You Intermarry Me” tar upp att ökningen av invandringen leder till att fler ingår i ett blandäktenskap. Det här kan förknippas till studien på så sätt att vi bor i ett mångkulturellt samhälle där cirka 9% av befolkningen är utländska medborgare (SCB, 2019). Förhållandet mellan ökad invandring och blandäktenskap analyseras i studien.
2.1 Segregationen i storstäderna
Den här rapporten kommer att användas i studien på så sätt att den förklarar en individs parbildning med koppling till begreppen endogami och exogami. Dessa begrepp kommer att beskriva informanternas parbildning samt besvara om föräldrarnas ursprungsland påverkar deras val av partner, vilket även är en av studiens frågeställning.
Nordström Skans och Ålund (2009) skriver om utvecklingen på segregationen på bostads- och arbetsmarknaden, skolan och inom familjebildningen i de tre storstäderna Stockholm,
Göteborg och Malmö. Klassificeringen utgår från det egna eller föräldrarnas födelseland. En individ definieras att ha svensk bakgrund om individen har minst en förälder som är född i Sverige. Däremot i gruppen med utländsk bakgrund ingår utlandsfödda som inte har någon förälder som är född i Sverige samt infödda med två utlandsfödda föräldrar. Detta går att kopplas till studien då det finns en avgränsning av kriterier som en informant måste uppfylla för att delta i studien, bland annat att minst en förälder är utlandsfödd.
11
Författarna avgränsar sig till individer som antingen är födda i Sverige eller som invandrat före 16-årsåldern (Nordström Skans & Ålund 2009, 21). Enligt Nordström Skans och Ålund kopplas etnisk segregation oftast till bostadsområden och utländsk bakgrund. Individer umgås snarare med människor från samma etniska grupp än med dem som tillhör en annan etnisk grupp. Det här gör att de olika grupperna förenas genom skolor, företag samt att
familjebildningen oftast sker inom de etniska grupperna. Författarna förklarar även att orsaken bakom detta är en etnicitets kultur, traditioner och språk. Individer blir segregerade ifrån varandra om de relativt sett oftast bildar familj inom den egna gruppen (Ibid., 12). I studien reflekteras det över hur informanterna känner sig kring möten med individer från andra etniciteter i det svenska samhället. Intrycken och känslorna som informanterna beskriver ger en indikation på skillnader i hur människor med andra etniska bakgrunder bemöts kontra hur de från samma bakgrund bemöts. På så sätt får vi även en förklaring på hur informanternas kulturella bakgrund påverkar deras val av partner.
Författarna förklarar att endogamin i storstäderna dominerar och orsaken är att äktenskap oftast sker inom den egna gruppen. Det här eftersom individerna vanligtvis kommer i kontakt med umgänge från den egna gruppen då de delar samma värderingar och erfarenheter.
Resultaten visar en omfattning av olika stereotypiska förväntningar. Medan kvinnor
värdesätter varifrån deras partner kommer ifrån tenderar männen att titta på utseende snarare än etnicitet. Dessa förväntningar ses som stora skillnader mellan individerna vid val av partner. Orsaken till vilket val av partner en individ tenderar att göra anknyts till individens uppväxtmiljö men även det ursprungliga landet föräldrarna härstammar från (Ibid., 54–55). Studien använder sig av en kvantitativ metod dvs. med hjälp av statistik och mätningar, för att få fram ett resultat utifrån vad som undersöks.
Ambitionen är att ta reda på om föräldrarnas ursprungsland påverkar informanternas val av partner, i synnerligen informanterna med albanskt ursprung då de tar del av två olika kulturer. Det här för att ta reda på om det existerar någon skillnad mellan gruppernas normer och värderingar vid val av partner. Med studien tillgodo kommer det även tas reda på vilken av begreppen, endogami eller exogami, som dominerar vad gäller informanternas syn på familjebildning.
12
2.2 Like parents, like children? The impact of parental endogamy and exogamy on their children’s partner choices in Sweden
Artikeln handlar om sambandet mellan föräldrars val av partner och barnets val av partner ur ett endogamiskt och exogamiskt perspektiv. Nahikari Irastorza och Annika Elwert (2019) skriver om äktenskapsmönster för människor med olika etniska bakgrunder som har en infödd svensk förälder och en utlandsfödd förälder. I svensk statistik mellan åren 1997–2016
undersöks generationsöverföringen av blandäktenskap och äktenskap inom den etniska gruppen för multietniska svenskar i jämförelse med individer med två infödda föräldrar. Artikeln analyserar också specifika val av partner för multietniska och mono-etniska svenskar. Multi står för flera olika etniska bakgrunder och mono för en etnisk bakgrund. Sannolikheten för de multietniska svenskarna är högre vad gäller att gifta sig med en individ med utländsk bakgrund än hos mono-etniska svenskar. Att bo i större städer var en av den största förutsägelsen bland andra faktorer som påverkade äktenskapsmönstret. Resultatet visar att multietniska svenskar är mer troliga att ingå i ett blandäktenskap än mono-etniska svenskar (Irastorza & Elwert 2019, 1). Artikelns resultat kommer att analyseras i studiens empiri och på så sätt jämföras med informanternas tankar för att ta reda på om de med albanskt
respektive svenskt ursprung kan ingå i ett blandäktenskap.
Multietniska individer är mer benägna att socialisera med individer från andra bakgrunder. Därför hävdar Celikaksoy (2012) att dessa individer visar en högre grad av öppenhet när de bildar intima sociala relationer, inklusive äktenskap.Artikelns ambition är att bidra med en kvantitativ studie om multietniska individers äktenskapsbeteende då det inte är lätt att mäta eller definiera. Användningen av kvantitativa metoder bidrar även till en bättre förståelse av mer genomtänka frågor som till exempel; Är multietniska individer mer troliga att gifta sig
med andra individer med utländsk bakgrund än vad monoetniska svenskar är, val av partner samt vilka faktorer påverkar deras val av partner? (Irastorza & Elwert 2019, 2–3). Resultat
visar att multietniska individer bör ses som en separat grupp med partnerpreferenser som varken följer normerna för den etniska majoritetsgruppen eller normerna för mono-etniska minoritetsgrupperna (Irastorza & Elwert 2019, 16–18). I artikelns frågeställning förklaras det om utländska individer är mer troliga att gifta sig med andra individer med utländsk bakgrund än vad monoetniska svenskar är. I studiens fall är individerna med albanskt ursprung de multietniska individerna eftersom de har ett annat ursprung än ett svenskt och individerna med svenskt ursprung är de monoetniska individerna i studien.
13
2.3 Will You Intermarry Me? Determinants and Consequences of Immigrant-Native Intermarriage in Contemporary Nordic Settings
Avhandlingen förklarar om ökningen av invandringen leder till att fler individer ingår i ett blandäktenskap. Den här avhandlingen undersöker konsekvenser och faktorer av infödda invandrare som utmärker sig i Sverige och Danmark. En ökning av invandrare har medfört att fler ingår i blandäktenskap. Dock är äktenskap mellan infödda och vissa invandrargrupper mer vanliga än andra invandrargrupper. Den här avhandlingen svarar på följande frågor; Vem
passerar gränsen mellan grupperna genom äktenskap, är invandrare och infödda av en särskild karaktär samt bidrar invandrare och infödda blandäktenskap till en framgångsrik integration? Den här avhandlingen är en sammanställning av fyra artiklar, där var och en är
en kvantitativ studie av de avgörande faktorerna som bygger på registeruppgifter som samlats in av de administrativa myndigheterna i EU-länder.
Med avseende på demografisk integration avviker giftermål starkt från invandrare som tillhör gruppen endogami. En ökning av invandrare och infödda blandäktenskap återspeglar
samhällets öppenhet i viss mån. Äktenskap kan inte bara betraktas som en återspegling av den strukturella assimilationen av invandrare, eftersom blandäktenskapsmönster återspeglar även den sociala hierarkin. Den här studien är en av de få studier som sätter fokus på den infödda majoritetens familjemönster. Resultaten visar att blandäktenskap är ett utbyte av ålder och etnisk status, vilket betyder att infödda är mer villiga att gifta sig med yngre utländska individer. Med etnisk status menas, att de utlandsfödda hoppas på att bli permanenta
medborgare i landet (Elwert, 2018, 75). Avhandlingen kopplas an till studien för att användas som stöd och motivering till de svenska informanternas tankar kring blandäktenskap, för att undersöka den sociala hierarkins relevans i frågan om ett blandäktenskap mellan en etnisk svensk och en med utländsk bakgrund är möjlig.
14
3. Teori
För att förstå det empiriska materialet är en teoretisk utgångspunkt essentiellt, därför kommer följande kapitel att redogöra de olika teoretiska utgångspunkterna som studien tillämpar. Den första teoretiska utgångspunkten är begreppet etnicitet som i den här studien används för att kopplas an till studiens frågeställning som berör blandäktenskap, men även för att den utmärker människors kollektiva uppfattning om sig själva som folkgrupp. Den andra är begreppet kultur som beskriver människors gemensamma regler och värden. Det finns fyra kulturbegrepp varav två kommer användas i studien för att visa hur informanterna från
vartdera ursprung ingriper i sociala situationer. Den tredje är identitet som är en avspegling av människans personlighet och som förenar individer med samhället. I studien kommer
begreppet användas för att dra paralleller mellan informanternas självidentifiering och samtliga identitetsperspektiv som används. Den fjärde teoretiska utgångspunkten är habitus som diskuteras av sociologen Pierre Bourdieu för att förklara individers tankevärld och bakgrund som sätter en individs handlingar i en kontext. Genom en förståelse av habitus som definieras som medvetet och undermedvetet beteende tillförs en ytterligare förståelse av orsaken bakom informanternas val av partner, vilket är vad som kommer utmärkas i studien. Den femte och sista teoretiska utgångspunkten är ”vi och de Andra” perspektivet där
individen skapar en gräns mellan sig själv och andra. Genom valet av ovannämnda teorier kan vi framhäva och tydliggöra hur ”vi och de Andra” existerar i ett samhälle då studiens syfte är att belysa vad informanterna anser kring familjebildning i relation till sin etniska grupp.
15
3.1 Etnicitet
Etnicitet används som ett paraplybegrepp vilket syftar på det specifika värdet som utmärker ett folks kollektiva uppfattning om sig självt som folk (Darvishpour & Westin 2007, 23). Begreppet etnicitet används i vardagliga och politiska kontexter för att beskriva och skildra sociala grupper som visas i gemensamma normer, värderingar och beteenden (Dahlstedt och Neergaard 2015, 28). Som vi ser är etnicitetsbegreppet ett komplext begrepp som visar på flera olika definitioner, beroende på vad som diskuteras och betonas. Begreppet etnicitet kan relateras till en klassificering av människor och relationen mellan grupper genom skillnader av ”vi” och ”dem” (Deniz 1999, 60).
Etnicitet talar om två olika perspektiv; den essentialistiska och konstruktivistiska
perspektiven. Det essentiella perspektivet innebär att inom det mångkulturella samhället ska de olika kulturerna förhålla sig till varandra utan någon förändring och påverkan av andra kulturer. Det här perspektivet är alltså mer eller mindre medfött och naturligt. Essentialister hävdar att mänsklig utveckling, karaktär och mänskliga beteenden bestäms av inre egenskaper och förutsättningar. Individens ”personlighet” anses alltså vara objektiv och svårföränderliga egenskaper (Darvishpour & Westin 2015, 82). Ett exempel på ett essentiellt perspektiv är, när sociala problem förklaras med att invandrare i mötet med det svenska samhället förlorar sin kulturella identitet. Tittar vi på det konstruktivistiska perspektivet, som är raka motsatsen till det essentiella perspektivet menar vi att etnicitet är föränderligt. Etnicitet skapas i samband med förhandlingar och situationer där sociala grupper integrerar med varandra (Ålund 2000, 27–30). I enlighet med det konstruktivistiska perspektivet finns det ett ständigt och aktivt skapande som konstrueras av människor (Ibid.,82).
Stier skriver att etnicitet konstrueras både av medlemmar inom gruppen och utanför gruppen. Etnicitet innebär också en likställd förhållningsregel och historiska myter när det gäller äktenskap och samlevnad, just för att gruppen ska behålla sin särart. Numera växer barn upp med två olika kulturer där båda kulturerna måste behandlas och synkroniseras i det egna identitetsarbetet (Stier 2019, 135). Eftersom kultur är föränderligt är det enklare att skilja olika kulturer åt. Kultur i sin tur skapar etnicitet genom egenskaper, exempelvis språk, religion och traditioner (Wikström, 2009).
16
För personer vars kulturs värderingar motsvarar det essentialistiska etnicitetsperspektivet kan uppväxten i ett annat samhälle därför upplevas problematiskt. De albanska informanterna beskriver problematiken på så sätt att de känner sig i mellanläge mellan två etniciteter då de tar del av två kulturer. Min roll motsvarar de albanska informanternas då jag själv är född och uppvuxen i Sverige men härstammar från Albanien och kan därför relatera väl till
beskrivningen. Wikström menar att kultur i sin tur bidrar till struktureringen av etnicitet. Jag som växer upp och tar del av två kulturer kan ibland uppleva att jag befinner mig i en
paradox, speciellt med tanke på den albanska kulturens doktrin där etnicitetsperspektivet är essentialistiskt.
Etnicitetsbegreppet användas i empirin genom beskrivningar av informanternas kollektiva uppfattning om sig själv och hur de agerar i olika situationer som berör deras val av partner. Informanternas erfarenheter kring etnicitet, kultur och traditioner beskrivs utifrån
etnicitetsbegreppet då det essentialistiska perspektivet förklarar att etnicitet är medfött och i oavbruten förändring. Jag har användning av det essentiella perspektivet i beskrivning till varför en del informanter är emot blandäktenskap, då kulturen måste bevaras och inte kan förändras. Av det konstruktivistiska perspektivet har jag användning i beskrivning till varför övriga informanter är öppna för blandäktenskap, då kultur ska förändras, anpassas och utvecklas. Blandäktenskap är ett kontroversiellt ämne och av den anledningen är
frågeställningen som berör blandäktenskap väsentlig. På så sätt ser vi en koppling till studiens frågeställning och begreppet etnicitet.
17 3.2 Kultur
Kulturbegreppet är ett brett och mångdimensionellt begrepp. Johan Fornäs (2012) skriver att kultur hjälper en individ att ständigt förklara samspelet mellan människorna och dess
omgivning. Kulturen inrymmer ett antal sammankopplade delar som normer, värderingar och beteendemönster som individerna tillägnar sig och som i sin tur präglar deras sätt att förstå verkligheten. Kulturen är alltså i ständig förändring (Stier 2019, 37).
Fornäs (2012) beskriver fyra olika kulturbegrepp vilka är; det ontologiska, antropologiska, estetiska och det hermeneutiska. Samtliga kulturbegrepp är kopplade till varandra men går att förklaras separat. Den här studien kommer enbart att ha relevans av det hermeneutiska och det antropologiska begreppet. Det hermeneutiska begreppet knyter kultur till någon form av meningsskapande, vilket gör det möjligt och lättare att koppla samman de andra
kulturbegreppen (Fornäs 2012, 102). Här omfattas aspekter av samhället och livet som har en mening, tolkning och kommunikation (Ibid., 31). Det hermeneutiska begreppet beskriver alltså hur saker och ting tolkas utifrån olika perspektiv men tillför även förståelse om hur individer agerar i olika situationer. För att förstå det kulturbegrepp som undersöks i studien och som syftar på etniska kulturer, måste även det antropologiska kulturbegreppet och dess historia inkluderas. Det antropologiska begreppet innebär en uppdelning mellan grupper av människor där det talas om kulturer i plural. Antropologi innebär också gemenskap och tillhörighet mellan olika individer och grupper, vilket i den här studien berör två olika etniska grupper (Fornäs 2012, 18). Det antropologiska begreppets livsformer blir kulturer genom att de tolkas och i sin tur ger en mening (Ibid.,102).
Socialisationsprocessen är en utveckling där individen kan komma åt en kultur.
Socialisationsprocessen säkerställer att kulturen förs vidare från en generation till en annan. Denna process finns i alla kulturer, men konstaterar olikheter med avseende på innehåll, metoder samt olika individers roller och betydelse för den som socialiseras. Genom att
interageras med andra individer lär vi oss olika delar av andra kulturer. Stier skriver att redan i barndomen och ungdomsåren tillägnar vi mycket av den kulturella kunskapen. Stier förklarar även att de roller som individen tillskriver sig genom socialisationen kommer i framtiden att utgöra en del av individens identitet(Stier 2019, 123–125).
18
I den här studien beskriver det antropologiska och hermeneutiska kulturbegreppet informanternas kulturella tillhörigheter. Begreppen används i studien då beskrivningen förklarar hur informanterna ingriper i olika situationer, som exempelvis vid val av partner, då verklighetsuppfattningen grundar sig i inlärt beteende som delvis utformats av individens kulturella bakgrund. Beskrivningen skapar också möjlighet att dra paralleller mellan informanternas ställningstagande i frågeställningen som berör blandäktenskap och deras kulturella bakgrund. Socialisationsprocessen är ett viktigt begrepp och har relevans i studien eftersom den bevisar vilken påverkan blandäktenskap har på parets respektive kulturer, vilket strider mot värderingarna hos individer som anslutit sig till ett essentialistiskt perspektiv. Eftersom kultur är i ständig rörelse påverkas mina tankar och åsikter på samma sätt som informanternas i studien gör. Enligt det antropologiska kulturbegreppet förs kultur vidare från generation till generation, i mitt fall från Albanien till modern tid i Sverige. Det
hermeneutiska kulturbegreppet diskuterar hur individer beter sig i förhållande till deras kulturella tillhörighet. Jag har användning av samtliga begrepp i praktiken för att förstå hur min tillhörighet till två olika kulturer format mina personliga värderingar och tankar. Likt informanterna har kulturbegreppet en roll i mitt val av framtida partner.
Antropologiska och hermeneutiska kulturbegreppet används även för att diskutera och
resonera hur informanterna upplever att kulturbegreppen stämmer in på både man och hustrus beteende och handlingar, då kultur omfattar allt en individ gör. För en mer specifik slutsats kommer det att ske en fördjupning i informanternas endogamiska eller exogamiska val av familjebildning.
19 3.3 Identitet
Identitetsbegreppet förklarar vilken självbild olika individer har och vilken syn de har på verkligheten. Kultur och religion är två bidragande faktorer i individens identitetsbildning. En individs identitet skapas och formas i ständig rörelse (Wellros 1998, 82). Likaså kultur är identitet ett komplext begrepp, därför beskrivs begreppet identitet ur flera olika perspektiv, exempelvis individuella identiteter, kollektiva identiteter, kulturella identiteter.
Enligt Hammarén och Johansson är identitet det som förenar individer med samhället samt en avspegling av individens karaktäristiska egenskaper. Identitet kan användas för att begränsa och avgöra en individs tillhörigheter och identitetsfaktorer. Då lyder frågan; måste man veta varifrån man kommer för att veta vem man är eller använder man det enbart som försvar för att ses som uteslutande i samhället? Hammarén och Johansson (2009, 23) menar, för att veta vem man är, är det enligt ett utvecklingspsykologiskt perspektiv viktigt att veta vart man kommer ifrån. Författarna skriver att individer inte är styrda och förutbestämda utan snarare skapande och aktiva. En identitet skapas, utvecklas, formas och förändras i relation till samhälleliga, kulturella och historiska förutsättningar (Hammarén och Johansson 2009, 113). Därmed är normerna och de sociala faktorerna de bidragande orsakerna till att det uppstår skillnader mellan olika folkgrupper i samhället.
För att besvara hur man i relation till ett kolonialt arv kan förstå etniska skillnader och kulturella identiteter i mångkulturella samhällen berättar författarna att det finns två olika perspektiv på identitetsutvecklingen. Det essentialistiska perspektivet menar att identiteterna är stabila och delas av samtliga som uppfattas eller uppfattar sig tillhör gruppen. Inom det konstruktivistiska perspektivet betonas det föränderliga likaså likheter och skillnader inom olika grupper (Ibid., 106–107). Enligt ett konstruktivistiskt synsätt uppstår och stabiliseras det psykologiska perspektivet redan i tidig ålder och utgör därför hur vi konstruerar exempelvis beteendet, tolkningsförmågan och handlingar. Då kan man undra hur stabila dagens identiteter egentligen är och är det relevant att tala om en mer eller mindre utvecklad identitet? Ett sådant resonemang tenderar att bli normativ som i sin tur leder till en uppbyggnad av olikheter samtidigt som det förstärks i samhället. Hammarén och Johansson (2009) menar alltså att dessa resonemang skapar ett ”vi och de Andra” perspektiv.
20
Identitetsbegreppet kommer att tillämpas i empirin för att dra paralleller mellan
informanternas självidentifiering och de olika identitetsperspektiven som används i studien. Studien består av två olika grupper vars respektive informanter besvarar frågeställningen som berör syn på familjebildning, på så sätt framgår det i studien att informanterna kan identifiera sig med flera olika kulturer. Det här gäller synnerligen informanterna med albanskt ursprung somanpassar sig till det svenska samhället samtidigt som de vill bevara den kultur och de normer som finns inom föräldrarnas ursprungsland. Individer som kommer till ett land med en formad identitet i hemlandets kultur möter en annan kultur med andra levnadssätt som skiljer sig från hemlandet, vilket informanterna med albanskt ursprung förmedlar i den här studien. Samtliga informanter har olika identiteteter i förhållande till samhälleliga, kulturella och historiska förutsättningar. Informanterna skapar tillsammans med sin identitet olika kollektiv i samhället, då identiteten styrs utifrån de föreställningar informanten har om sig själv. I den här studien får vi även insikt om hur samtliga informanter med olika identiteter resonerar kring blandäktenskap.
21
3.4 Habitus
Sociologen Pierre Bourdieu (1992) beskriver habitus som ett dispositionssystem som både utvecklar och framställer olika kulturella föreställningar. Det är ett resultat av individers skilda livsvillkor samtidigt som den utgör ramen för hur individer uppfattar och värderar individer med annan etnisk bakgrund. Habitus omfattar en individs kulturella föreställningar som visar hur man ska agera och uppföra sig utifrån de sociala principerna. Begreppet är förkroppsligat, ses som medfött och naturligt vilket kan kopplas till det essentialistiska perspektivet som nämns inom begreppet etnicitet (Pierre 1992 148–150).
Habitus formas genom de olika kapitalformerna. Kapitalformerna beskriver hur individens uppväxtmiljö påverkar dennes habitus. Detta förklarar att segregationen inom exempelvis arbete, bostad, skola samt familjebildning blir essentiella faktorer som har ett inflytande över individens med- och omedvetna beslut i livet (Månsson 2010, 384, 398–399). Bourdieu är även känd för de olika kapitalformerna. Ekonomiskt kapital som innebär pengar, kulturellt kapital som består av utbildning och kompetens och socialt kapital som avser individens sociala nätverk. Dessa tre kapital bildar tillsammans det symboliska kapitalet som speglar en individs status och grupptillhörighet (Broady 1991, 169). Enligt Bourdieu förutsätter kulturellt kapital individens habitus. För att förstå vad som sker på sociala områden eller varför
individerna beter sig på ett visst sätt, måste man förstå hur individerna påverkas av
utbildningssystemet samt hur självbild och kompetens formas. Brody definierar begreppet habitus som medvetet och undermedvetet beteende, tolknings- och tankemönster som formas i kroppen av den sociala omgivningen. Dessa tolknings- och tankemönster omvandlas långsamt eftersom tidigare erfarenheter ständigt strukturerar nya mönster (Brody 1991, 266).
Habitus används i den här studien som ett verktyg för att förstå informanternas levnadsvillkor och på så sätt undersöka om det finns kopplingar mellan diverse levnadsvillkor och
informanternas val av partner inom sina etniska grupper. Genom att förstå hur informanterna uppfattar och värderar individer med annan etnisk bakgrund kommer habitus även tillämpas för att förklara och ge stöd till orsakerna till att respektive informanter väljer att inte ingå i blandäktenskap. Informanterna resonerar kring sitt val av partner då individens habitus består av kulturella föreställningar.
22 3.5 ”Vi och de Andra”
Individer har en tendens att identifiera sig med andra som är lik sig själva och urskilja sig med de som anses vara annorlunda än sig själva. En individ avskiljer sig från andra när de
uttrycker sig som ”vi-gruppen” och avskiljer sig från ”de-grupper”. Att det existerar gränsdragningar mellan ”vi och de Andra” är numera vanligt i de flesta områden i världen, exempelvis familjens avgränsning gentemot en annan familj. Individer skapar alltså olika symboliska gränser mellan sig och andra individer. Således det till att man tar avstånd från andra som ser den första gruppen som annorlunda (Sanderoth 2015, 77).
Författarna Rolf Lindskog och Fuat Deniz diskuterar (2009, 30) innebörden av ”vi och de Andra” perspektivet. Varje individ eller grupp identifierar sig själv genom att peka på vad den inte är. På detta sätt kan vissa stereotyper skapas gentemot ”de Andra”. Författarna skriver även att individer har en kapacitet att kunna utesluta andra individer som inte tillhör gruppen från deras tillhörighet (Lindskog och Fuat 2009, 31–32). Anledningen till att individerna utesluts beror på att de inte samspelar eller integrerar med gruppens värderingar. Etnicitet kan vara en bidragande orsak till att ”vi och de Andra” upprätthålls och bevara, eftersom etnicitet oftast är förknippad till ett kulturellt fenomen i praktiken (Lindskog och Fuat 2009, 32–33).
Studien utgår från två olika etniska grupper som har olika kulturella värderingar och normer. ”Vi och de Andra” begreppet används i syfte för att förklara skillnaderna mellan
informanterna med svenskt respektive albanskt ursprung. På så sätt synliggörs olika
dimensioner av uppdelningen i ”vi och de Andra”. Det som också ämnas i den här studien är att undersöka hur konstruktioner av ”De andra” ser ut och hur det således konstruerar ett ”vi” perspektiv. ”Vi och de Andra” perspektivet är något som samtliga informanter har gemensamt utifrån deras kulturella bakgrund, på så sätt att föräldrarna påverkar deras syn av
23
4. Metod och material
I detta kapitel presenteras valet av metod samt undersökningens urval. Fortsättningsvis kommer intervjuernas utförande att förklaras samt avsikten med pilotintervjun. Inför genomförandet av pilotintervjun krävdes en tydlighet i syfte om att göra den så informativ som möjligt, inför de kommande intervjuerna.Intervjuerna spelades in som därefter
transkriberades. Fördelen med att genomföra pilotintervjun var att den medförde konstruktiv kritik, genom att bland annat få en uppfattning om hur lång tid intervjuerna kunde vara, samt att svaren som framgick ur intervjuerna, kunde tillämpas i analysdelen i och med
informanternas samtycke. Omformulering i några av frågorna redigerades för att sätta ett tydligare fokus på de verkliga tolkningarna som efterfrågades. Hädanefter presenteras
forskarrollen samt studiens reliabilitet och validitet. Slutligen, med hjälp av Vetenskapsrådets (2002) grundläggande forskningsetiska riktlinjer presenteras även studiens etiska
överväganden.
4.1 Metod och metodologi
För att uppnå syftet med uppsatsen, vilket var att undersöka och belysa individers erfarenheter och upplevelser kring familjebildning utanför eller inom den etniska gruppen valde jag därför att använda mig av en kvalitativ metod. Med utgångspunkt i att kunna exemplifiera hur de utvalda informanterna resonerade vid val av partner. Enligt Ahrne och Svensson (2011) omfattar den kvalitativa metoden olika intervjuformer därav syftet är att fördjupa och specifikt framhäva informanternas resonemang (Ahrne och Svensson 2011, 40).
Studien byggde på nio intervjuer, varpå en av dem var pilotintervju. Studien använde sig av semi-strukturerade intervjuer för att få en djupare inblick och större förståelse till studiens frågeställningar. Syftet med semi-strukturerade intervjuer var att samtliga informanter fick reflektera över samma huvudfrågor dock kunde följdfrågorna variera beroende på vad informanten reflekterade över. Därför utgick studien utifrån en flexibel intervjuguide med definierade teman och huvudfrågor. Som intervjuare var jag lyhörd och ställde följdfrågor där jag upplevde otillräckliga svar eller då det dök upp något intressant. Fördelen med semi-strukturerade intervjuer innebar en mer fördjupad förståelse av informanternas erfarenheter och deras syn på verkligheten (Justesen och Mik Meyer 2011, 46).
24
4.2 Urval och avgränsning
Pilotintervjun användes med den första intervjupersonen. Utifrån hennes kontaktnätverk växte antal informanter till studien. Snöbollsmetoden var den urvalsmetod som användes i studien och på så sätt hittades informanterna. Snöbollsmetoden innebär att forskaren får en informant som sedan riktar forskaren vidare till andra informanter som anses ha relevans inom det undersökta ämnet i studien (Johannessen och Tufte, 2003). Studien utgick från nio informanter, varav fyra var med svenskt ursprung och resterande fem var med albanskt ursprung. Samtliga informanter var av det kvinnliga könet.
Studien val av informanter baserades på fem kriterier. Ambitionen var att det skulle vara liknande förutsättningar i empirin, då det tillförde ytterligare erfarenheter, positiva som negativa tankar kring blandäktenskap. Det första kriteriet var att samtliga informanter skulle vara födda i Sverige. Detta eftersom syftet var att samtliga informanter skulle vara uppväxta i liknande miljö med liknande normer och värderingar. Det andra kriteriet var att informanterna med albanskt ursprung skulle minst ha en förälder med ett annat ursprung än ett svenskt. Det tredje kriteriet var att informanterna var mellan 19–25 årsåldern. Detta eftersom oftast är denna åldersperiod individerna börjar fundera på partner och familjebildning samt tankar om etnicitet spelar en avgörande roll i framtiden inom familjebildningen. Det fjärde kriteriet utgick från att urvalet enbart var av det kvinnliga könet. Detta eftersom det är en relevant faktor att ta hänsyn till med tanke på samhällets normer kring könsroller i äktenskap. Det femte kriteriet var att samtliga informanter aldrig tidigare skulle ha ingått i ett äktenskap. Detta för att påvisa reflektioner från någon som inte varit i ett äktenskap förut.
Däremot fanns en medvetenhet om att enstaka individer från varje grupp inte representerade en hel befolkning, utan snarare att det gav studien en inblick i huruvida vilka tendenser som finns inom den utvalda målgruppen och hur de resonerade kring familjebildning och
blandäktenskap. Studiens informanter talade alltså för sig själva och familjen i hur de resonerade och tänkte kring blandäktenskap. Detta kan anses som mindre validitet då de utvalda nio informanternas svar, inte kan generaliseras över en hel befolkning. Dock är informanternas berättelser och erfarenheter viktiga i framställningen av de kulturskillnader som kan uppstå i samhället.
25
4.3 Intervjuernas genomförande
Studiens första upplägg var alltså pilotintervjun. När pilotintervjun fullföljdes skickades det ett mejl till samtliga informanter om de ville medverka i en undersökning. När alla
informanter hade svarat, frågade jag vart de ville träffas för att kunna utföra intervjun.
Samtliga informanter valde platsen vi skulle mötas på. Sju av intervjuerna ägde rum på caféer, en hemma hos informanten och en på ett av informantens arbetsplats.
Därefter skickades alla intervjufrågor i förväg till samtliga informanter. Anledningen var att det skulle underlätta för informanterna att besvara på frågorna innan intervjuerna ägde rum. Det fanns en risk att någon av informanterna inte skulle vilja besvara på frågorna av diverse anledningar, exempelvis att informanten inte förväntat sig av just en specifik fråga. Alla informanter hade läst igenom frågorna innan de kom till mötesplatsen. Längden på
intervjuerna varierade, allt från tjugotvå minuter till femtiofem minuter. Vid intervjutillfället förklarades återigen studien syfte, frågade om att de ville vara anonyma och godkännande till inspelning av intervjuerna samt att de under studiens gång kunde dra tillbaka sin medverkan. Med godkännandet av informanterna, spelades samtliga intervjuer in och transkriberades kort efter att intervjun ägde rum. Under intervjuerna fördes även anteckningar och när intervjuerna transkriberades valdes jag ut de viktigaste teman för att underlätta upplägget i analysdelen. Enligt Rennstam och Wästerfors (2016) är sorteringen av material väsentligt och åsyftas på att ordningen är sammankopplad med teorier och definierade begrepp. Den här studien har på så sätt sorterats in i tre olika teman för att kunna avgränsas till det specifika problemområdet. Mängden av material är inte grunden till ett lyckat sorteringsmaterial utan variationen och innebörden ses som det viktigaste (Ahrne och Svensson 2011). Nyckelbegrepp har därför valts ut som möjliggjorde att texten kunde reduceras och det viktigaste kunde komma fram ur intervjuerna. Därefter gjordes en genomgång av varje enskild frågeställning och resultatet jämfördes för att undersöka skillnaderna mellan grupperna (Hedin 1996). Slutligen plockades sammanhang och mönster ut som passade ihop med den insamlade empirin.
4.4 Forskarrollen
Den stora utmaningen för mig som forskare var att arrangera och ställa frågor som berör ett ämne som var väldigt känsligt för flera etniska grupper. Dock uppstod det inga konstigheter och samtliga informanter upplevdes som bekväma i samtalsdiskussionerna vilket ledde till att även jag som intervjuare kände mig lugn.
26
Jag är född och uppvuxen i Sverige, mina föräldrar är dock födda i Makedonien men med ett albanskt ursprung. Rollen som intervjuare kan påverka på olika sätt. I detta fall kunde mitt albanska ursprung påverka hur informanterna valde att svara på frågorna i studien, exempelvis kan informanterna med albanskt ursprung finna en starkare tillit till mig än vad de hade gjort till en intervjuare med en annan etnisk bakgrund. Medan de svenska informanterna kanske inte hade upplevt liknade oro, eftersom det möjligtvis fanns andra värderingar och normer gällande familjebildning. I den här studien har hänsyn därför tagits till dessa två folkgrupper, med en opartisk och objektiv roll från forskaren.
4.5 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två viktiga principer inom forskningen. Patel och Davidsson (2011) skriver att begreppet validitet brukar definieras som mätinstrumentets förmåga att undersöka det som är relevant för undersökningen samt att det som undersöks måste stämma överens med det som verkligen ämnar att mätas (Patel och Davidson 2011, 102). Därför har stor tid och vikt lagts ner för att få en väl sammanställd intervjuguide med avgränsande frågor och teman (Justesen och Mik Meyer 2011, 46). Validitet har en vana att skilja sig åt beroende på om undersökningen använder sig av kvalitativa eller kvantitativa undersökningar. Vid kvantitativa undersökningar innebär god validitet att vi studerar korrekta händelser, vilket stärks med en god teoriunderbyggnad och precision vid mätningen (Ibid.,105). Reliabilitet däremot innebär att vi måste vara säkra på att det vi undersöker sker på ett relevant och tillförlitligt sätt (Ibid.,102).
Författarna skriver att en undersökning kan få olika vinklar kring en kvalitativ studie respektive en kvantitativ studie. Exempelvis om en annan forskare gör samma studie ska forskaren få liknande resultat. Dock är det inom kvalitativa studier svårare eftersom forskaren här spelar roll. Forskaren som tillhör gruppen kan få andra bedömningar än den som inte tillhör gruppen. För att uppnå en hög reliabilitet visar studien på genomskinlighet och
transparens. Transparens visas genom att transkribera intervjumaterialet. Samtliga intervjuer har bestått av samma huvudfrågor men eventuellt varierande följdfrågor för att få svar på samma situation, dock utifrån olika perspektiv. Precisionen i studien blir väsentligt eftersom en pilotintervju genomfördes och gjorde att oklarheter i intervjuguiden förbättrades. Det är viktigt för en forskare att genom hela forskningsprocessen vara distinkt för att göra studien begriplig och läsbar. Därpå har det kontrollerats att allt material uppfyller de krav som är relevanta för studiens syfte.
27
4.6 Etiska övervägande
En humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning har fyra huvudkrav, vilka är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 1990, 6).
Informationskravet innebär att man informerar deltagaren om vad syftet med intervjun är. Det
ska även tydligt framkomma att medverkan är frivillig, de uppgifter som insamlas inte kommer att används för något annat syfte än forskning samt att informanten kan avbryta sin medverkan under undersökningens gång. Informanterna i den här studien har informerats om ovannämnda rättigheter (Ibid.,7). Med hänsyn till informanternas önskan om att förbli anonyma har fiktiva namn tilldelats.
Samtyckeskravet går ut på att den individ som intervjuas har rätt att bestämma över sin
medverkan samt att besluta om hur länge och på vilka villkor de ska delta utan att det ska orsaka några konsekvenser. Samtliga informanter har gett ett muntligt samtycke om sitt deltagande i studien (Ibid.,9–10).
Konfidentialitetskravet innebär att personen ska ges den största möjliga konfidentialitet och
att deras personuppgifter ska förvaras säkert och att utomstående inte kan ta del av det. Transkriberingsmaterialet bevaras i dagsläget på ett sätt där ingen obehörig kan ta del av materialet förutom jag som studiens forskare. Alla ljudinspelningar kommer att raderas i samband med att studien avslutas (Ibid.,12).
Slutligen, nyttjandekravet, innebär att all insamlat material om varje person inte får användas till annat förutom detta forskningsändamål (Ibid.,14). Informanterna har gett ett samtycke till inspelning av intervjuerna. Fördelen med inspelning av intervjuerna medförde en tydlig struktur vid sammanställningen av intervjuerna. Det medförde även en större frihet och möjlighet att vara mer uppmärksam på intervjuns dynamik samt chanser till koncisa citat. Det är viktigt att informanterna är anonyma då det ibland kan handla om känsliga ämnen som gör att de inte vill att deras synpunkter ska synas eller höras offentligt. Patel och Svensson (2011, 64) skriver att individer som medverkar i en studie eller undersökning måste kunna ta del av studiens resultat. Därför har samtliga informanter meddelats om att de kan ta del av studien när den är slutföljd. Det är även väsentligt att ytterligare framhäva att informanterna i studien inte representerar alla som tillhör vardera grupperna.
28
5. Analys
Det här kapitlet analyserar och tolkar intervjumaterialet utifrån studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Kapitlet bygger på tre olika teman varav samtliga är kopplade till studiens tre frågeställningar. Under det första temat, ”tankar om familjebildning” beskrivs informanternas syn och tolkningar om hur de ser på familjebildning i relation till sin etniska grupp. Under det andra temat, ”föräldrars påverkan och tolkningar kring familjebildning” beskrivs hur informanternas föräldrar påverkar barnet vid val av partner. Under det tredje temat presenteras, analyseras och förtydligas det kring ”skillnaderna mellan informanternas
syn på familjebildning i relation till sin etniska grupp”.
Det här kapitlet redovisar svar, åsikter och ett antal väsentliga citat från informanternas intervjusvar. Eftersom intervjufrågorna diskuteras och utvecklas till följdfrågor fick
intervjumaterialet avgränsas till det som är lämpligast att ha med i studien. Följande svar som presenteras kommer inte att generaliseras i studien. Studiens tre utvalda teman motsvarar undersökningens frågeställning. De tre utvalda teman blev viktiga i intervjuerna och kan kopplas till studiens empiri där det redogörs för vad både det individuella perspektivet bidrog till men även föräldrarnas perspektiv samt skillnaderna som fanns mellan de olika
29
5.1 Tankar om familjebildning
Trots klyftorna mellan de kulturella värderingarna som framgår i studien resonerar informanterna liknande kring äktenskap och dess innebörd. De menar att äktenskap är en essentiell komponent inför familjebildning, något samtliga informanter strävar efter.
I studiens undersökning har nio informanter deltagit varav sex har tagit ställning för blandäktenskap och resterande tre mot blandäktenskap. Laura, Florina, Dafina, Adelina, Linnea och Elena har tagit ställning för blandäktenskap, till skillnad från Blerta, Matilda och Lisa som inte delar samma åsikt. Laura berättar att respekt och lojalitet till sina respektives olikheter såväl som likheter är grundläggande för ett kvalitativt förhållande, något Dafina instämmer med. Dafina hävdar att äktenskap är en förbindelse till någon man älskar, där man tillsammans arbetar mot motgångar i äktenskapet.
Laura och Dafina anser inte att det är essentiellt att tillhöra samma etniska grupp för att ingå i ett äktenskap. Dafina menar att eftersom vi har emigrerat till ett land med flera olika kulturer måste vi acceptera skillnaderna och leva efter det och inte söka fel på individers religioner, kulturer och traditioner. Florina är enig och anser att så länge individen kan kompromissa de olika värderingarna är det inte väsentligt vilken etnicitet individen har. Både Dafina och Florina är dock överens om att äktenskap inom samma etniska grupp kan underlätta då man delar samma värderingar och traditioner samt att man talar samma språk, men att det inte är det avgörande faktorn till ett lyckat äktenskap. Adelina anser inte heller att etnicitet har en framstående roll vid val av partner då vi bor i ett mångkulturellt samhälle.
Laura berättar även att hon är sambo med en som har en annan religion, nämligen en ortodox kristen. Laura berättar kort att hennes föräldrar inte var glada över valet hon gjort.
Diskussionen kring detta påbörjades när jag ställde informanten ”Hur reagerade dina
föräldrar kring ditt val”;
”Hmm…ja alltså det gick inte så bra då alla familjer har sina normer och värderingar. Mina föräldrar har alltid lärt mig och mina systrar att uppskatta alla människor, de har inte lagt ner mycket värderingar kring religion och aldrig heller själva varit religiösa. För mig var det egentligen inga konstigheter att jag och min sambo inte talade samma språk, däremot tog mina föräldrar det väldigt hårt i början och det tog tre år tills de verkligen accepterade
30
Laura förklarar att hennes föräldrar har förutfattade meningar om andra etniciteteter vilket kan kopplas till teorin om etnocentrism där vi redan från ungdomsåren får en etnocentrisk bild utifrån föräldrarna. I efterhand kunde Laura se att det inte var vad föräldrarna personligen tyckte utan mer vad släkten och vännerna skulle säga. Laura tillfrågades om barnets
uppfostran kommer att påverkas, i och med att barnet kommer att ha föräldrarnas blandade religioner. Laura berättar att hon tillsammans med sin partner har pratat om detta från start och att hennes partner är förståndig. Ett citat som beskriver Lauras talande är;
”Eftersom jag själv har en ortodox partner, kommer jag aldrig att döma någon som ingår i ett blandäktenskap. Enkelt. Man ska inte kasta sten i glashus…” (Laura)
Laura och hennes nuvarande partner tillhör olika religioner samtidigt som de förhåller sig till varandra utan några förändringar skedda. Detta går att kopplas till det essentialistiska
perspektivet som beskriver att de olika kulturerna ska förhålla sig till varandra utan någon påverkan eller förändring av andra kulturer. Avslutande ord lägger Laura till att handlingar om vilken grund man får från familjen under sin uppväxt är väsentligt. Numera är samhället berikat med olika kulturella bakgrunder, i en skolklass är det cirka tjugo olika nationaliteter, alltså en stor sannolikhet att man troligtvis träffar någon utanför sin etniska grupp. Lauras åsikter och tankar kring val av partner går att kopplas till etnicitetsbegreppet då hon inte anser att etnicitet är väsentligt vid val av partner. Enligt Laura är det endast en norm som man ska bryta. Genom socialisationsprocessen kan vi se hur Laura och hennes partner interageras med varandra då dem lär sig de olika delarna av varandras kulturer. Socialisationsprocessen innebär att kulturer förs vidare från individ till individ (Stier, 2019).
Florina berättar att familjebildning är viktigt då det bildar en känsla av trygghet. Även möjligheten att kunna diskutera idéer och normer från familjen är något högt värdesatt. Hon anser inte att det är viktigt att ha samma etniska bakgrund som sin partner. Detta uttalande kan kopplas till exogami begreppet som Nordström Skans och Ålund (2009) talar om, vilket innebär att man ingår i ett blandäktenskap. Florina har stora chanser att gifta sig utanför gruppen, då hon menar att etnicitet endast är en uppfattning som sätter bromsar för en individ att inte leva sitt liv fritt. I samtycke med Florina anser Dafina att familjebildning är viktigt då man med hjälp av kärlek kan skapa något betydelsefullt med sin partner. Dafina berättar att inom hennes familj är det viktigt att gifta sig inom gruppen. Dafina anser dock inte att det är tvunget eftersom när jag ställde frågan ”kan du tänka dig bilda familj med någon utanför din
31 ” Ja, jag kan bilda familj med någon som inte tillhör min etniska grupp, detta eftersom jag
inte anser att kärlek har någonting med etnicitet att göra. För mig är det viktigaste att hitta någon man vill leva sitt liv med och inte att traditioner, kultur, religion eller människors
åsikter ska vara viktigare än människans lycka”. (Dafina)
Dafina menar alltså att de skillnader som existerar bland kulturerna måste accepteras i det mångkulturella samhället för att få ett äktenskap att fungera det vill säga oavsett religion och kultur. Dafinas familj har också förutfattade meningar om andra etniciteter vilket kan kopplas till klassificeringen av ”vi och de Andra”. Dafinas föräldrar anser att en individ från en annan kultur som inte kan integrera med gruppens värderingar ses som ”de Andra”. Däremot finns det en förändring i det Dafina talar om, där hon är motvillig att tillämpa ”vi och de Andra” perspektivet genom att kunna ingå i ett blandäktenskap. I enighet med Dafina berättar Linnea att kärlek inte har något med etnicitet att göra och svarar på det här sättet;
”Jag förstår inte grejen överhuvudtaget, om man gillar någon så gillar man personen, inget snack om saken och dessutom varför måste man blanda in etnicitet eller religioner in i
detta”? (Linnea)
Linnea berättar vidare att allting handlar om kärlek samt att hon inte lägger några preferenser att hitta någon speciell eller utgå från en viss kultur eller etnicitet.
Elena relaterar till vad ovanstående informanter diskuterat. Elena anser inte att etnicitet bör ses som ett motiv inför en individs val av partner. När Elena hör ordet äktenskap tänker hon på sina föräldrar, eftersom de är ett bevis på att ett blandäktenskap kan fungera oavsett vart ens partner kommer ifrån. Det här kan sammankopplas till att kulturer och etniciteter är föränderliga samtidigt som barn växer upp med två olika kulturer där båda kulturerna måste synkroniseras (Stier, 2019). Elenas situation är tydligt eftersom hon måste anpassa sig till både föräldrarnas kulturer. Det här går också att förknippas till det Irastorza och Elwert (2019) talar om, att det är mer troligt att multietniska svenskar ingår i ett blandäktenskap än vad mono-etniska svenskar gör. För Elena är det mer sannolikt att ingå i ett blandäktenskap, då hennes föräldrar gör det.
Matilda beskrivet äktenskap som bestående. Eftersom Matilda tidigare haft förhållanden med en partner från en annan etnisk bakgrund är det något hon absolut hade kunnat göra i
framtiden men hoppas ändå på att hon hittar någon inom gruppen. Detta eftersom Matildas familj är väldigt familjeorienterad, alltså mot blandäktenskap.
32
Lisa berättar att äktenskap för henne är väsentligt och att ingå i samma etniska grupp behöver inte vara avgörande för ett lyckat äktenskap. Lisa personligen hade däremot inte velat ingå i ett blandäktenskap då det motsätter hennes värderingar samt att hon inte vill vara en
besvikelse för familjen. I samtycke med Lisa anser Blerta att familjebildning är viktigt samt att äktenskap bör ske inom gruppen. Blerta har inget emot att andra individer ingår i ett blandäktenskap, men hon personligen hade inte velat göra det då det motsätter hennes kultur och värderingar. Nordström Skans och Ålund (2009) förklarar att endogami innebär att giftermål sker inom den egna gruppen. Vi ser en tydlig struktur i dessa tre informanters svar på att de föredrar äktenskap inom samma etniska grupper.
Samtliga informanter beskriver sin roll kring om de är för eller mot blandäktenskap. Fyra av fem informanter med albanskt ursprung är överens om att etnicitet inte har någon större betydelse vid val av partner som samspelar med det konstruktivistiska perspektivet där etnicitet är föränderligt och skapas i samband med situationer där olika grupper kan integrera med varandra (Ålunds, 2000). Laura, Florina, Dafina och Adelina framhäver att kulturen och dess normer samt värderingar som de vuxit upp med, har en grundläggande betydelse för familjen och kan i vissa fall vara avgörande. Ett tydligt exempel på detta är Adelina som berättar att hon måste gå tillbaka till sin ungdom för att berätta vad äktenskap och familjebildning är. Enligt Adelinas familj är synen på familjebildning att man redan från barnsben blir indoktrinerad att giftermål ska ske inom den egna gruppen. Det här kan relateras och kopplas an till vad Bourdieu förklarar kring, begreppet habitus vilket handlar om
individens inlärda dispositioner om hur en individ ska agera och bete sig i olika situationer. Två av fyra informanter med svenskt ursprung ser inte blandäktenskap som ett problem när det berör någon annan individ, men personligen hade de själva inte velat ingå i ett
33
5.2 Föräldrars påverkan och tolkningar kring familjebildning
Elena berättar att inom hennes kultur är den typiska kärnfamiljen kännetecknande för kulturens normer. Enligt Elenas familj är traditionerna ett skarpt giftermål som numera trotsas. De menar att de traditionella normerna håller på att gå isär då det alltmer förekommer samboförhållanden. När frågan om hur Elenas familj ser på blandäktenskap blev Elena lite känslig då hon under en längre period haft svårt att acceptera hennes fars missnöje kring blandäktenskap. Hon menar att föräldrarnas motiv kring detta har att göra med negativ associering som grundar sig i deras uppfostran. Elenas föräldrar har själva ingått i
blandäktenskap med varandra då fadern är makedonier, gift med en svensk. Problematiken i föräldrarnas tycke ligger inte i etnisk tillhörighet, utan snarare i religiös tillhörighet. Det konstruktivistiska perspektivet träder fram kring Elenas tankar om att ingå i ett
blandäktenskap. Elena och hennes föräldrars åsikter motstrider varandra vilket är en indikation på skiljaktighet mellan generationerna i frågan om blandäktenskap. Habitus beskriver hur kulturkrockar uppstår mellan olika etniska grupper. I samband med vad Elenas fader anser om hennes val av partner går det här att kopplas till det Månsson (2010) menar, att när två individer med olika etniciteter ingår i ett äktenskap, vilket i sin tur leder till att
äktenskapet inte fungerar på grund av diverse värderingar och åsikter. Det är tydligt i Elenas fall, då hennes föräldrar är motvilliga till att hon inleder ett förhållande med någon med annan religiös tillhörighet, då det finns stora risker till kulturkrock och potentiell skilsmässa.
Florinas familj ser inte lätt på blandäktenskap, men med tanke på att de har accepterat att en av familjemedlemmarna ingått i ett blandäktenskap har de kommit in en bit i vägen med att anse att dessa gränser som existerar är orimliga. Som svar till ”Kan du tänka dig bilda familj
med någon som har en annan etnicitet än din egen”, svarar Florina följande;
”Vad är etnicitet egentligen? En uppfattning precis som allt annat för att sätta käppar och inte låta oss vara fria i våra val vi gör”. (Florina).
Florina kan tänka sig att ingå i ett blandäktenskap, Florinas syskon har ingått i ett blandäktenskap vilket kan återspegla ökning av invandrare och infödda som ingår i blandäktenskap. Som i detta fall kan ses som samhällets öppenhet (Elwert, 2018).
När det gäller normer och traditioner inom Adelinas familj är det även här viktigt med familjebildning. Adelinas föräldrar är ”moderna” i sitt tänkande vad gäller blandäktenskap.
