Undervisa i historia med spelfilm

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Undervisa i historia med spelfilm

Teaching history whit movies

Josefine Larsson

Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare

Historievetenskap och lärande Slutseminarium 2011-11-25

Examinator: Nils Andersson

(2)

2

Inehåll

1 Innledning ... 3 2 Syfte ... 5 3 Litteraturgenomgång ... 6 3.1 Historiemedvetande ... 6 3.2 Historiebruk ... 9 4 Didaktik ... 16 4.1 Narrativ historia ... 18 5 Historiekultur ... 20 6 Metod ... 22 7 Analys ... 23 7.1 Högstadiet ... 23 7.2 Lektionsplanering 1 ... 23 7.3 Lektionsplanering 2 ... 25 7.4 Lektionsplanering 3 ... 26 7.5 Filmer om förintelsen ... 27 7.6 Gymnasiet ... 27 7.7 Lektionsplanering 4 ... 28

8 Slutsats och diskussion ... 31

8.1 Resultat ... 31

8.2 Slutsats ... 33

8.3 Vidare forskning ... 33

9 Litteratur ... 33

(3)

3

Abstract

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori. Det som jag har kommit fram till är att i tre av dessa fall så ses filmen bara som en förlägning av läroboken och det görs inga reflektioner av historiebruk. I det tredje fallet fungerar filmen som en källkritisk övning men den går inte in på djupet i historiebruket.

(4)

4

1 Inledning

I dagens populärkulttur finns det mycket som anspelar på historiska händelser. Det som tas upp av populärkulturen eller i media blir samhället gemensamma historiska allmänbildning i viss mån då det blir tillgänglig för alla även de som inte har läst någon historia känner till

Titanic (1997) eller Saving Private Rayan (1998). De har förmodligen inte sett filmerna med

syfte att lära sig historia men de har genom filmer fått olika bilder av olika tidsperioder som de bär med sig. Denna del av historiekulturen är något som når flest människor så även eleverna i skolan. Skolan tar tillvara denna del av historiekulturen, film visas på många historielektioner som ett komplement till läroboken. Det är dock viktigt att inte blanda ihop fakta och fiktion. Bara för att en film utger sig för att vara historisk så innebär det inte att man kan se den och ta med sig allting som historisk fakta.

(5)

5

2 Syfte

Syftet med detta arbeta är att försöka ta reda på hur film hanteras i historieundervisningen i svensk skola i dag. Vi lever i en tid där inte böcker längre har patent på kunskap och där läraren inte är väktare av denna kunskap. Vi lever i ett massmedialt samhälle där tillgången på information är nästintill oändlig. Vi blir matade med information ständigt. I populärkulturen finns det även här en uppsjö av valmöjligheter. Historiska händelser är någonting som har filmatiserats många gånger och det kommer ständigt nya filmer. Människor får alltså tillgång till många historiska tolkningar och illustrationer på film. Hur skall man som lärare ställa sig till detta? Är det något som skolan skall uppmärksamma eller bara avvisa som nöje. Det är något som är viktigt att ta vara på och använda i skolan då det blir en del av vår historiekultur och vi måste förhålla oss till det. Jag har valt att undersöka fyra lektionsplaneringar som utgår från en spelfilm som handlar om en historisk händelse eller där en berättelse har en historisk tid som utgångspunkt. Genom att studera dessa fyra lektionsplaneringar vill jag ta reda på hur skolans historiekultur samverkar med den historiekultur som finns utanför skolan.

(6)

6

3 Litteraturgenomgång och teori

3.1 Historiemedvetande

Historiemedvetande är förmågan att se samband mellan då, nu och framtiden. Detta kan skapa en identitet, hur vi ser vår plats i historien och vad som har gjort att vi är här vilket i sin tur kommer att påverka framtiden1. Detta gör att människor kan se på sin plats i historien på olika sätt. Även då – nu – framtid kan skilja sig åt. Detta är kopplat till kultur och tradition.

Vinnarna skriver historien, detta kan göra att man ser på historien på olika sätt i olika delar av världen. Var de vinnare eller förlorare. Vi kan ta ett exempel på detta från Sverige. De

historiska fakta ändras inte men tankarna och känslorna runt det gör. Ett exempel på detta är när den 500 kronors sedel som vi har i dag skulle införas med Karl XI på skulle införas. Karl XI brukar hyllas för sina militära insatser och för att ha byggt upp landet igen men han är inte lika omtyckt i alla delar av Sverige. I vissa delar av Skåne där det fanns många snapphanar var man inte så förtjust över att Karl XI skulle pryda den nya 500 kronors sedel. Karl XI hade nämligen gått hårt åt de skånska bönderna för att straffa dem som hade hjälpt Kristian V under krigen. Detta är ett tydligt exempel på hur man ser på en historisk händelse på olika sätt utan att själva händelsen på något vis har ändrats.

Historiemedvetande påverkas således av händelser som vi har tillskansat oss kunskap om och som anses ha förändrat samhället på ett genomgripande sätt att

(7)

7

vi måste förhålla oss till det2. Historiemedvetande är svårt att mäta eller studera det vi i stället får göra är att inte se historia enbart som en vetenskap eller ett undervisningsämne utan att historia även är en del av oss. Vi är historia för att vi hämtar många av våra förutsättningar från den men historia är även en del av framtiden3. För att närmare förstå historiemedvetandet så kan man studera historiekulturen. Detta gör man bäst genom att studera en historiekulturell produkt så som en film, tidning eller ett monument. Dessa produkter kan man studera för att se vad någon har velat förmedla och hur det har mottagits i samhället4. Detta är dock ett svårt undersökningsområde och speciellt när det kommer till att se hur människor har tillgodo gjort sig historien.

En debatt kring film handlar om huruvida man skall se film som en falsk bild av historia eller en källa till kunskap. Det är främst yrkeshistoriker som menar att historia på film är en

förvrängning av den korrekta historien och att filmskapare tar sig alldeles för stora friheter. Det går inte att återge historien korrekt på vita duken. Å andra sidan finns det de som menar att filmskapare kan och bör återge historien korrekt och utifrån dåtidens villkor5. En vanligare uppfattning är att historien och nutiden sammanlänkas. För att publiken skall ta till sig en historisk film måste de kunna känna igen sig i karaktärerna och deras handlingsval.

Utgångspunkten i detta är det historiska men man använder dagens tolkningsprocesser och anpassar sig efter de behov som finns i dag. Denna process har mycket gemensamt med tankeprocessen, historiemedvetande6. Historia som förmedlas via populärkulturen har en genomslagskraft som ingen historievetenskaplig produkt kan mäta sig med7. Historien når en bred publik och når ut i hela samhället via populärkultur. Filmen kan bidra till

identitetsbildning och befästandet av den. Filmen kan således ha inflytande över vår

verklighetsuppfattning8. Film kan ge möjlighet till

en större inlevelse då det på ett levande sätt kan gestalta det förflutna. Detta kan även påverka det kollektiva minnet då många tex ”vet” hur det var under en historisk epok för man har fått detta förmedlat via en film9. Det är viktigt att fortsätta att förhålla sig kritiskt till det som visas

2_{Karlsson Klas-Göran, Med folkmord i fokus- förintelsens plats i den europeiska historiekulturen, Forum för}

levande historia Stockholm 2008, sidan 9

3

Karlsson Klas-Göran, Med folkmord i fokus- förintelsens plats i den europeiska historiekulturen, Forum för levande historia Stockholm 2008, sidan 10

5_{Zander Ulf, Clio på bio- om amerikansk film, historian och identitet, Historisk media Lund 2006, sidan 15} 6

Zander Ulf, Clio på bio- om amerikansk film, historian och identitet, Historisk media Lund 2006, sidan 15

7_{Zander Ulf, Clio på bio- om amerikansk film, historian och identitet, Historisk media Lund 2006, sidan 22} 8_{Zander Ulf, Clio på bio- om amerikansk film, historian och identitet, Historisk media Lund 2006, sidan 23} 9

Ludvigsson David, Den audiovisuella historien i Aronsson Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000, sidan 90

(8)

8

trots att det är lätt att ryckas med i en film. Detta är en viktig sak i undervisning av historia, att kunna förhålla sig källkritiskt till den historia som förmedlas. Samtidigt måste

histrorieundervisningen i skolan ha ett uppenbart bruksvärde. Detta bruksvärde kan man får genom att inkludera ”historien utanför skolan” i undervisningen. En av historiemdevtandets viktigaste funktioner är att det kan användas av människor för att flytta sig i tid och rum10. Förmågan att göra detta är någonting som kan läras upp. Bernard Eric Jensen talar om fem olika läroprocesser i historiemdevetande11.

 Historiemedvetande som identitet

 Historiemedvetande som möte med det annorlunda  Historiemedvetande som socio- kulturella läroprocesser  Historiemedvetande som värde- och principförklaring  Historiemedvetande som berättelse

De två första processerna är sammanvävda då identitet skapas i förhållande till något. Det är i möte med andra som ens identitet starks och bekräftas. Vi kan då förhålla oss till ”de andra”. För att skapa ett vi måste man förhålla sig till tid och rum. Man måste identifiera de saker som anses vara specifika för en släckt, grupp eller nation, detta blir sedan det som binder dem samman. Dessa egenskaper blir sedan identitetsmarkörer för gruppen och kan transfereras grnom tid och rum. Man måste dok förhålla sig till något för att få bekräftelse på sin identitet. Detta sker många gånger i mötet med de främmande vi förhåller oss till de andra för att skapa en samhörighet, ett vi. Detta är en del av skolans historieundervisning. Genom att studera historia och bli medveten om sin och andras plats i den så blir man medveten om sin och andras identitet vilket kan leda till ett ökat historiemedvetande. Det går såldes inte att arbeta med historiemedvetande som identitet utan att förhålla sig till det som är annorlunda12. Även de två följande processerna är sammanvävda. Historiemedvetande som socio–kulturell läroprocess och historiemedvetande som värderings – och principförklaring. För att människan skall komma till insikt om hur hon skall leva måste hon koppla samman sina tolkningar av dåtiden, sin förståelse av nutiden samt sina förväntningar på framtiden13. Man

10_{Jensen Bernard Erick, Historiemedvetande – Begreppsanalys, samhällsteori, didaktik, i Karlegärd Christer och}

Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997, sidan 73

12

Jensen Bernard Erick, Historiemedvetande – Begreppsanalys, samhällsteori, didaktik, i Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997, sidan 74

(9)

9

måste alltså vara medveten om vad som är möjligt och bra att göra under bestämda natur– och kulturförhållanden. Man måste således ta reda på vilka alternativ som har varit möjliga för människor i olika sammanhang. Denna scenariokompetens är en viktig del av utvecklandet av historiemedvetandet. För att underlätta att utveckla denna scenariokompetens nämner Jensen film, skönlitteratur och tv–spel som hjälpmedel. Historiemedvetande som berättelse är förmågan att sätta in sitt eller andras liv i en berättelse med en början där någon förändring äger rum och ett slut som är preliminärt eller definitivt. Det är svårt att skilja denna process från de öviga då samtliga processer blir inkorpereade i historiemedvetande som berättelse14. Med berättelsen kan dessa olika processer bli tydligare då det narrativa är ett bra redskap för att strukturera upp historien.

3.2 Historiebruk

Det har länge funnits föreställningar om att historia bara kan brukas av forskare, ett så kallat vetenskapligt historiebruk. Allt annat har setts som ett missbruk av historia. Det har visat sig att så inte är fallet och att historia kan brukas på olika sätt. Klas-Göran Karlsson identifierar åtta olika historiebruk15.

 Vetenskapligt historiebruk: historisk fakta som tolkas och brukas av historiker och historielärare.

 Existentiellt historiebruk: att minnas eller glömma för att känna stabilitet och

orientering i ett samhälle som är under stark förändring. Alla människor har behov av ett existentiellt historiebruk men i olika hög grad i olika tider och samhälle.

 Moraliskt historiebruk: återställa ordningen efter en historisk händelse eller

maktperiod. Ett erkännande av misstag och försök till förlåtelse och upprättandet av en ny ordning. Genom att ge plats åt de som har fått stå tillbaka under en maktperiod eller en händelse så försöker man göra upp med det förflutna. Ett exempel på detta är förintelsen. Under den tid då nazisterna hade makten i Tyskland blev judarna illa

15

Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur Lund 2004, sidan 55

(10)

10

behandlade. Nu vill man göra upp med det förflutna och visa på de fel och orättvisor som har gjorts.

 Ideologiskt historiebruk: tillrättalägga historien så att man får legitimitet och stöd för en maktposition eller ett sätt att styra. De misstag eller problem som har stötts på kan försvinna eller ändras i efterhand.

 Icke-bruk: ett medvetet val att förtränga och undanhålla historia. Detta kan göras av makthavare för att försöka ändra historien.

 Pedagogiskt-politiskt historiebruk: symboliskt, metaforiskt och jämförande bruk av historien. Ett förenklat förhållningssätt mellan då och nu. Man använder sig av historien för att förklara saker och ting i dagens samhälle. Detta görs oftas utan att problematisera någonting. Man tar det som passar och sätter det i en nutida kontext utan några förbehåll.

 Kommersiellt historiebruk: Film, tidningar, reklam m.m. De intressen som finns i nutida samhället plockas upp i historien. Genusdebatten gör att kvinnor efterlyses i historien.

 Missbruk av historia: detta innebär att man använder historia för att diskriminera, stigmatisera och skapa konflikter.

Historia kan användas på olika sätt för att påvisa olika saker. Det kan finnas olika skäl till att man vill belysa olika aspekter av historiska händelser. Skälen kan vara politiska eller att forskare har en tes som de vill bevisa. Vad det än är som driver någon till att bruka historien till sin fördel så finns det oftast någon som säger emot eller vinklar historien på ett annat sätt. Så är kanske inte alltid fallet när filmskapare gör film av en historisk händelse. En film kan nå ut till miljontals människor över hela världen. När man ser en film får man alltid

filmskaparens tolkning av en händelse det är darför av stor vikt att man blir medveten om detta och kan använda andra källor för att studera en händels. Det blir skolans uppgift att får elver att bli kritiska och medvetna om detta.

I dag finns det många spelfilmer som handlar om olika historiska händelser. Dessa filmer är inga dokumentärer och där finns oftast en berättelse som är en röd tråd i filmerna men denna berättelse, många gånger en kärleksberättelse har inget med den historiska händelsen att göra. Berättelsen finns där för att roa publiken. Regissörerna gör sina tolkningar när de gör en film. Oftast har de som mål att få in så mycket pengar som möjligt på filmen. Trots att spelfilm kan tyckas sakna någon egentlig kunskap att tillföra så är det ett vanligt inslag i

(11)

11

historieundervisningen i den svenska skolan. Vad kan då spelfilm tjäna för syften. När vi ser på film gör vi egna tolkningar och får olika förnimmelser. Regissören har försökt styra hur vi skall känna när vi ser en film genom att ändra ljuset eller musiken i filmen så att man skall leva sig in i händelserna så som det är tänkt.. Man får oftast lära känna huvudpersonerna på ett sådant sätt att man skall känna samhörighet med dessa personer. Även då det är en historisk händelse som är filmens drivkraft så är det sällan det syns förutom miljön och kläderna. Om man ser till manus så pratar och agerar skådespelarna som moderna människor. Även detta är ett medvetet val för att vi som publik skall känna igen oss mer. Film som handlar om

historiska händelser gör historien mer tillgänglig för alla genom populärkultur så blir historien mer levande och lättare att relatera till. Som lärare är det viktigt att vara medveten om att det som illustreras på film är en tolkning och bearbetning av historian. Detta är någonting som man skall förhålla sig till på ett vetenskapligt och analytiskt sätt för att kunna göra en

källkritisk analys av filmer. Filmskapare

förhåller sig olika till historien. Vissa kan ha som mål att återge historien så korrekt som möjligt medan andra ser historien som kulisser. En annan sak som kan vara avgörande för hur filmen kommer att formas är vilket perspektiv som en filmskapare har16. Har de ett

socialhistroiskt perspektiv eller är de främst intresserad av ”den store mannen” kommer att påverka filmen och hur historien gestaltas. En viktig sak att tänka på när historia skall

förmedlas är vem som är mottagaren. Kommer mottagaren att förstå vilka historiska händelser som man anspelar på och refererar till. Mottagaren måste få en viss bakgrundsfakta för att kunna tillgodo göra sig budskapet. Det måste nås en generalöverenskommelse där mottagaren får reda på i vilken grad som det som framställs är fakta eller fiktion17. En stor faktor i

filmskapandet är pengar. Vilken filmgenre kan bli mest lönsam. I de flesta fall så får

dramadokumentärer stryka på foten till förmån för de mer komersiellt gångbara filmerna som utspelar sig i en historisk miljö men som har en fiktiv berättelse som kan locka en bredare publik. Hur mycket som är fiktion kan dock variera. De fiktiva filmerna kan granskas källkritiskt och ändå ha ett värde som historieförmedlare men är det avgörande vem

mottagaren är, vilka distinktioner kan denne göra18. Framställningen av historia på film finns det mycket av och det påverkar historiemedvetandet och historiekunskaperna hos många konsumenter. Filmskaparens förhållningssätt till historien och vad denne väljer att belysa påverkas av samtiden detta kan lysa igenom på film. Det är svårt för

16_{Aronsson Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000, sidan 82} 17

Aronsson Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000, sidan 83

(12)

12

filmskapare att ta hansyn till olika teorier som kan finnas om händelser19. Det är även så att det finns luckor där historiker inte vet så mycket och då får filmskaparna göra någonting som blir hålbart på vita duken. Detta kan göra att historien ändå förmedlas på ett bra sätt. Detta gäller även när man vill få kläder, miljö samt annan rekvisita korrekt, det är inte alltid som man vet vad som är korrekt och det krävs kreativitet för att få det att blir bra och fylla igen luckorna. Det finns dem som menar att film i historisk miljö utrslutande handlar om nuet och att det inte går att göra en film som speglar det förflutna. Film och historia bör således analyseras utifrån ett dubbelt perspektiv. Historikern Ulf Zander har gjort detta och kommit fram till sju kategorier utifrån ett politisk –pedagogiskt historiebruk20. Nedan följer de som kommer att behandlas i denna uppsats.

 Historien och vägen mot ljuset: Här ser man inte historien som en ljus tid utan snarare som en mörk tid och att vi nu går mot det bättre.

 Historia och samtid som varandras avbild: med detta menas att man använder det förflutna för att illustrera samtiden. Genom att förflytta de känslor som man i samtiden känner till en förgången tid kan man få utlopp för dem. Exempel på detta är

västernfilmer som producerades efter andra världskriget och kampen för lag och ordning i vilda västerns laglöshet kan skildra känslorna för kalla kriget.

 Historien som varning och lärdom: de senaste 40 åren har det kommit filmer som illustrerar förintelsen. Detta är ett sätt att uppmärksamma de hemskheter som hände så att de aldrig skall ske igen.

3.3 Filmer om förintelsen

Det moraliska historiebruket av förintelsen har tre olika utgångspunkter21. För det första så finns det en enorm förbittring mot nazisterna och den antisemitism som florerade. För det andra så har denna förbittring även gällt det ointresse som har funnits för förintelsen i Europa. Under krigsåren var där ett dåligt intresse för att hjälpa judarna. De var få länder som gav judarna en fristad och de allierade hade inte som främsta mål att stoppa förföljelserna och förintelsen av judarna. För det tredje så har det funnits ett bristande intresse för att tillskansa sig kunskap om förintelsen. Det moraliska historiebruket kan alltså ses som en reaktion på

19

Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur Lund 2004, sidan 132

(13)

13

den tysthet som följde efter andra världskriget. Sverige gör sig skyldig till de två sistnämnda punkterna. För det judiska samhället däremot är det ett existentiellt historiebruk då de har ett behov av att minnas det som deras folk utsattes för och för att få klarhet i vad som har hänt22. Det finns många rabbiner som har försökt att förklara vad som hände genom att söka sig bakåt i den judiska historien och dra paralleller till tidigare förföljelser av det judiska folket. De har försökt att hitta olika förklaringsmodeller till förintelsen. Det har byggts många monument och museum för att förintelsen inte skall glömmas bort och att offren skall hedras. Filmerna om förintelsen är en del i detta.

I läroplanen för historia står det att man måste undervisa om förintelsen23. Även i den tidigare kursplanen var

förintelsen ett måste att undervisa om. Att det läggs så stor vikt vid förintelsen är delvis för att vi skall lära oss av historien och att något liknande förintelsen inte får hända igen.

Undervisning om förintelsen tros även kunna slå vakt om människovärde och demokrati. Det är ett moraliskt historiebruk där man vill ge judarna en plats i historien erkänna sitt ansvar i det som hände under andra världskriget i Europa. Tillkomsten av levande historia är en reaktion på detta moraliska historiebruk24. Förintelsen var inte bara en tysk-judisk företeelse utan hela Europa var på något sätt inblandad i dessa händelser. Sverige var till viss del tyskvänligt under kriget och hjälpte tyskarna. Detta har i efterhand kritiserats hårt.

Förintelsen har till viss del förflyttats utom tid och rum och har blivit en gemensam europeisk värdegrund som representerar all ondska25. Det är inte helt ovanligt att förintelsen kommer upp som exempel när något skall liknas vid ondska. I vår tid har förintelsen fått allt större plats i vårt historiemedvetande och påverkar därmed vårt intellektuella, kulturella, politiska och vetenskapliga liv26. Förintelsen har även blivit stor inom populärkulturen. Det produceras filmer, böcker och artiklar ständigt nya berättelser eller vinklar.

Dessa två filmer om förintelsen har ett slut där huvudpersonerna överlever. Filmer om förintelsen slutar oftast bra. Om filmerna hade haft för hemska slut finns det en risk att publiken stänger ute det de ser och skjuter det åt sidan. I filmerna finns det oftast en

23

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2 Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2646 den 21 oktober 2011

26

(14)

14

tydlig gräns mellan de onda och de goda. Detta är ett pedagogiskt grepp för att de som ser filmerna skall kunna förstå vad som är rätt och fel samt ta till sig budskapet i filmen, att förintelsen är förkastlig. Detta är en del av amerikaniseringen av förintelsen i form av

Hollywood produktioner. Tyngdpunkten har legat på att individualisera, moralisera, heroisera, idealisera och universialisera förintelsen27. De mörkaste sidorna har förintelsen har tonats ner.

Det togs många fotografier på koncentrationslägerna när de befriades. Detta var för att man ville dokumentera händelserna och man behövde bevis för att det verkligen hade hänt. En vanligt förekommande tanke är att man inte kan tillgodogöra sig de hemskheter som skedde i samband med förintelsen på annat sätt än med virtuella hjälpmedel28. Detta är även ett grepp som vi kan se i dessa två lektionsplaneringar som rör förintelsen. Lärarna vill här att eleverna i båda fallen skall beskriva hur de känner inför filmerna och reflektera över sina känslor. Det är bra att eleverna får reflektera över de som de har sett så att de inte bara går därifrån och glömmer bort det. Den gestaltande kraften som finns i filmer om förintelsen blir väldigt dominerande och blir till en fast referenspunkt för vad som hänt29. Auschwitz har blivit ett populärt resmål för svenska klassresor. Det är återigen betoningen på det visuella som är viktigt.

Sammanfattningsvis så ligger betoningen på det moraliska historiebruket när man talar om förintelsen. Det har blivit det största hundhuvudet i Europas historia och alla länder försöker att göra upp med sitt förflutna och göra förintelsen till en del av sin historia. Förintelsen är inte en judisk historia det är ett allmänmänskligt rättesnöre för gott och ont. Det primära med undervisningen om förintelsen är att det aldrig skall få hända igen. Tanken är att man skall lära sig om historien. Detta tros ske bäst med visuella hjälpmedel och personliga berättelser för att det gör att man lättare lever sig in i det som sker och då tillgodogör sig budskapet. Film har blivit ett populärt redskap i undervisningen om förintelsen. Filmer ger oss en möjlighet att identifiera oss med människor som kan skilja sig från oss i tid och rum. Genom berättelser kan vi leva oss in i historien och känna med personerna i berättelsen30. Filmen kan överbrygga vi och dem men även förstärka detta förhållande beroende av vems berättelse som skildras. Empati och inlevelse som kan uppstå när historien visas på film är

27

Aronsson Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000, 17

(15)

15

något som är användbart när förintelsen skall skildras. Detta görs bäst med det virtuella, det är först då man kan börja förstå vad som hände31.

(16)

16

4 Didaktik

För att eleverna skall kunna hantera det som finns omkring dem i samhället är det viktigt att man som lärare ger dem redskapen att göra detta. Att ta in filmen i undervisningen är jättebra men då kan man inte ge den ett egenvärde och göra några kontrollfrågor när man har sett filmen. Det måste göras någonting av filmen. Det måste finnas en diskussion så att eleverna får mörjlighet att ifrågasätte och få saker förklarat för sig om de skulle finnas något som är otydligt i filmen. Det är viktigt att man går utanför filmen och ser vad som finns utanför. Här kan man ha nytta av de åtta olika historiebruk som finns på sidan 8. Genom att identifiera hur historien används i något syfte i en film kan man diskutera historiebruk. Detta är en del av läroplanen för historia i lgr 11 eleven skall vara medveten om hur historia kan användas32. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna redskapen så att de själva kan navigera och se kritiskt på filmer, det är så de kommer att ha nytta av att ha sett film i skolan.

Historia finns överallt i populärkulturen och man som lärare anser att skolan har till uppgift att utveckla elevers historiemedvetande måste man ta tillvara den historia som finns utanför skolan och som eleverna kommer i kontakt med dagligen. Skulle man inte ta hänsyn till den delen av historian som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan och kopplar det till skolans historia finns det kanske en risk att eleverna ser skolans undervisning som betydelselös33. Historieundervisningen måste vara observant på att det som lärs ut har ett bruksvärde för eleverna.

Filmen kan liknas vid ett kollektivt minne, en gemensam

referensram34. Genom att historiekulturen och historiemedvetandet får input från många olika håll skulle det vara en god idé att skolan tog tillvara på att eleverna på sin fritid utvecklar sitt historiemedvetande. Om det är medvetet eller omedvetet som eleverna kommer i kontakt med

32

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2 Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2646 den 11 december 2011

33_{Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997, sidan 49} 34_{Zander Ulf, Det förflutma på vita duken – film som historieförmedlare i Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf}

(17)

17

den gemensamma historiekulturen genom film är svårt att säga men att det sker är ett faktum. Det kan vara svårt att prata om hur film gestaltar historien. Film skildrar snarare den tid som den har producerats i. Med detta sagt är det inte fel att använda sig av film i undervisningen. Film kan vara ett bra pedagogiskt hjälpmedel då det är lättare att identifiera sig med historien och leva sig in i människors öde när man ser det på film.

(18)

18

4.1 Narrativ historia

Berättelse har länge varit ett sätt för människor att föra vidare traditioner och kunskap. Carl Grimberg skrev ett epos om svensk historia som fungerade som lärobok i svensk skola mellan 1907 och 194535. Anledningen till denna framgång var att läsarna fick höra historien från början till slut. Genom att koppla samman personers agerande med en riktning och en handlingslinje så skapar man en historisk berättelse. Genom berättelser kan man skapa inlevelse och en förståelse för historien. Berättelser innehåller ofta en sensmoral som anses viktig att förmedla. Berättelser kan göra historien mer begriplig då det finns en röd tråd och en början och ett slut. Att använda sig av berättelser i historieundervisningen fungerar väl då det visar människors agerande i ett korrekt historiskt sammanhang. Inledningsvis i berättelser uppstår ofta ett problem som med handlingens gång får en lösning. Människors handlingar får konsekvenser som är kopplade till den tiden som berättelsen tar sin plats i vilket visar på historiska processer36. Berättelser används för att skapa förståelse och organisera händelser. Förmågan arr kunna se saker sammanhängande och narrativt är centralt för vårt

historiemedvetande37. Man kan studera enskilda historiska händelser men utan en berättelse men om man vill se på förändring måste vi ställa händelserna mot varandra och på så sätt skapa en berättelse. En berättelse betyder inte nödvändigt en förenkling av historien. Det är snarare ett sätt att strukturera upp händelser. För att förstå historia måste man förstå

kronologi, varför händelser följer en viss ordning. För att i sin tur fröstå detta så underlättar det att se historien som en berättelse38. Historiemedvetande är ett försök att få mening i der som har hänt i historien. Genom att förstå vad som har hänt kan vi också förstå oss själva. Vårt historiemedvetande är kopplat till vår identitet. Vi fogar själva in oss i berättelsen. Hur denna berättelse används är beroende av många saker så som politik, moral, tro och tradition. I skolan används historien med vissa politiska motiv då man har som mål att lära sig av

35_{Zander Ulf, Det förflutma på vita duken – film som historieförmedlare i Karlegärd Christer, Den historiska}

berättelsen, i Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997, sidan 140

36_{Persson Bo, Mörkrets hjärta i klassrummet – historieundervisning och elevers uppfattning om förintelsen,}

Media tryck Lund 2011, sidan 36

37_{Alm Martin, Historiens ström och berättelsens fåra – historiemedvetande, identitet och narrativitet i Karlsson}

Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund studentlitteratur 2004, sidan 239

38_{Alm Martin, Historiens ström och berättelsens fåra – historiemedvetande, identitet och narrativitet i Karlsson}

Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund studentlitteratur 2004, sidan 242

(19)

19

historien39. Man vill undvika att samma misstag upprepas. Ett tydligt exempel på detta är förintelsen som alla nior i hela Sverige måste läsa. Detta är någonting som aldrig får hända igen.

39

Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund studentlitteratur 2004, sidan 245

(20)

20

5 Historiekultur

Historien kan ses som ett ramverk för berättelser i filmer och romaner. Vi besitter en viss kunskap och vet därför hur berättelsen kommer att utvecklas. Detta vet vi genom att vi vet hur de historiska fakta ser ut. Vi sitter på ett facit. Tyskland kommer att förlora två världskrig och Ludvig XIV kommer att förlora huvudet. De historiska förlorarna är tacksamma skurkar och syndabockar i filmer. Hur man använder sig av historien kan dock skilja sig åt i olika genrer. Populärkulturens historiebruk kopplas ofta till gemensamma värderingar i samhället. Det brukar även gå hand i hand med det politiska historiebruk som finns i det omgivande samhället som kopplas till historiens legitimitet och identitet40. Hos de flesta filmskaparna finns det en strävan om att göra en kostymfilm trovärdig så att publiken skall få den rätta känslan när de ser den41. Det är här som populärkulturen och historiekulturen överlappar varandra. Filmskapare lånar från historien och skapar något nytt. Det historiska minnet som människor formar har sällan något att göra med den akademiska historieskrivningen. Det är andra faktorer som formar bilden av historien som medier, museum, konstnärer, politiker och samhällsdebattörer. Det är en smältdegel av många olika aktörer som formar

historiekulturen42. Historikers hållning till den icke-akademiska historiekulturen har oftast varit avig. De senaste åren har det skett en förändring då historiker har börjat intressera sig för populärkultur och historiekultur utanför den akademiska världen43. I vilken utsträckning som den mediala historiekulturen formar vårt historiemedvetande är svårt att säga men det är tydligt att historien ständigt är närvarande i tv, böcker och tidningar. Kopplingen mellan historiekultur och historimedvetande kan ses på två olika sätt, det genetiska perspektivet och det genealogiska perspektivet. Den genetiska förståelsen analyserar historien kronologiskt utifrån orsak och verkan. Med detta menas att historien bäst kan förklaras utifrån sina egna villkor så att vi kan förstå den tidens människor utifrån deras förutsättningar i den tid som de

40_{Trenter Cecilia, Clioporr i Snickars Pelle och Trenter Cecilia (red), Det förflutna som film och vice versa – om}

medierande historiebruk, Studentlitteratur Lund 2008, sidan 100

41_{Trenter Cecilia, Clioporr i Snickars Pelle och Trenter Cecilia (red), Det förflutna som film och vice versa – om}

medierande historiebruk, Studentlitteratur Lund 2008, sidan 101

42

Aronsson Peter (red.), Makten över minnet – historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000, sidan 15

(21)

21

levde i44. Den genealogiska historieförståelsen menar att människor konstrurerar och brukar historien utifrån nutida behov och frågor för att kunna förstå sig själva. Man letar sig tillbacka och för att finna svar på speciella frågor. Här har alltså inte varje tid och dess människor en egen historia inneboende utan historia är mer som ett slags facit där man kan leta sig bakåt för att finna svar om vår tid. Här skall en god historielärare utgå från elevernas erfarenhetsvärld så som historisk film eller tv-serie. Det är dock viktigt att det geneoligiska perspektivet inte står för sig själv utan är en del av historiekulturen, identiter och tankar om framtiden45. För att få utveckla historiemedvetandet och får en god förståelse för dåtid, nutid och framtid måste man kombinera det genetiska och det genealogiska perspektivet.

44_{Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund}

studentlitteratur 2004, sidan41

45

Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund studentlitteratur 2004, sidan 297

(22)

22

6 Metod

Jag har valt att hämta lektionsplaneringar som rör film från en hemsida som heter lektion.se. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning. Jag har hittat fyra lektionsplaneringar som jag kan använda mig av i min undersökning. Tre av dem är avsedda för högstadiet och två är avsedda för gymnasiet.

Det finns många lektionsplaneringar som nämner användandet av film men inte hur de används. Dessa har jag bortsätt från. Jag har bara valt ut de lektionsplaneringar som förklarar hur de använder filmen i sin undervisning.

För att fasställa om dokumenten kan vara användbara och trovärdiga som källor finns det fyra punkter som man måste väga in.. Autenticitet, trovärdighet, representativitet samt meningsfullhet46.Dokumenten som jag har valt att studera är skapade av lärare för lärare och är offentliga. Att det skulle publiceras falska lektionsplaneringar på lektion.se känns föga troligt då det inte tjänar något syfte att göra så. Detta gör att dokumenten känns trovärdiga. Det finns 220793 medlemmar på lektion.se. De dokument som publiceras här kommer från skolor runt om i Sverige, vilket gör att det till viss del kan skildra landets lärare. Dokumenten har en kort beskrivning om vad lektionsplaneringen går ut på och hur man skall använda det i undervisningen vilket gör att det går att förstå lärarnas syfte med lektionsplaneringen. Det fanns fem lektionsplaneringar som behandlade film i historieundervisningen antingen på gymnasiet eller högstadiet. Jag har valt ut fyra av dessa för att göra en analys av. Den som jag valde bort hade ingen specifik film med i planeringen utan innehäll frågor som skulle vara gångbara till vilken film som helst. Jag vill analysera filmen och skolan i samverkan med varandra och därför valde jag bort denna lektionsplanering då det inte går att göra någon analys på filmen. De filmer som återfinns i de lektionsplaneringar som jag har är följande: På

västfronten intet nytt (1979), Pianisten (2002), Schindlers list (1993) samt Gladiator (2000).

(23)

23

7 Analys

7.1 Högstadiet

Enligt lgr 11 skall elevn vara medveten om hur historia används och har använts i olika samanhang och med olika syfte. De skall även vara medvetna om hur olika syfte med historieanvändningen an få konsekvenser. Det vill säga eleverna skall tillgoda göra sig kunskaper om historiebruk.

7.2 Lektionsplanering 1

Lektionsplaneringen är baserad på filmen På västfronten intet nytt (läraren rekommenderar den versionen från 197948).

På västfronten intet nytt handlar om 19årig tysk man som går in i armén under första

världskriget. Han och hans kamrater har precis slutat skolan när de går med i armén, påivrade av sin lärare och drömmen om ära. Träningen i armén är hård men de stärker bara

kamratskapet i gruppen. När de sen skickas till fronten dör kamraterna en efter en och det finns ingen ära eller hjältemod i all död och allt elände som han ställs inför. Det kommer ständigt nya unga män till fronten med samma drömmar om hjältemod och ära, men de finner bara död och elände.

När boken På västfronten intet nytt kom ut år 1929 blev det direkt en succé. Det fann de som tidigare hade försökt att berätta sanningen om kriget men de hade

(24)

24

blivit censurerade49. Nu verkade det som att världen var redo att höra sanningen. Boken översattes till många språk och såldes i stora upplagor värden över. När ljudfilm bröt igenom hade drygt tio år gått sedan första världskriget slutade. Kriget hade redan nu blivit historia och det var inte ett dominerande ämne för filmskaparna50. De filmer som gjordes om första

världskriget byggde på litterära verk och så även På västfronten intet nytt (1930). På

västfronten intet nytt är en film som handlar om en grupp unga tyskars öde under ett krig som

framställs meningslöst och vanvettigt. Denna film fick en Oscar för bästa regi och för bästa film. Denna film har blivit oförglömlig bland de tidiga filmerna kring första världskrigets vanvett. Filmen fick ett stort mottagande och många biobesökare men i alla länder som den visades i censurerades någonting51. Snart fanns det ingen fullängdsversion kvar. Samtliga hade blivit redigerade på olika sätt. 1979 kom en ny filmatisering av På västfronten intet nytt. Även denna var en film som tydligt visade en bild av ett meningslöst krig, en rakt på

antikrigsfilm52. Eleverna skall jobba med frågor till filmen. De skall beskriva och analysera delar av handlingen. De skall även göra en reflektion kring varför Hitler förbjöd boken med samma namn år 1933. Därefter skall de ta hjälp av historieböcker och ta reda på vilka nya vapen som användes under första världskriget. De skall även ta reda på vilka som var de stora slagen var. Därefter skall de ta reda på vilka nya länder som skapades och hur gränserna ritades om. Avslutningsvis skall de göra en analys och förklara varför det blev krig igen 20 år senare. Eleverna skall även hitta information om författaren Erich Maria Remarque.

Läraren i detta fall använder sig av filmen mer än bara för att visa hur det skulle kunna ha varit under första världskriget. Genom att eleverna tar hjälp av läroboken och andra kunskapskällor för att förstå vad som hände under första världskriget är filmen i detta fall ett bra komplement och fungerar förmodligen väldigt bra för att få eleverna att leva sig in i och förstå den period i historien som var mellan 1914 och 1918. Berättelsen som har filmatiseras sätts även in i ett historiskt sammanhang då eleverna skall reflektera kring Hitlers syn på denna berättelse. Läraren missar dock möjligheten att använda filmen mer än vad som görs. Läraren utgår från ett vetenskapligt historiebruk och lägger stor vikt vid historisk fakta från läroboken och missar en möjlighet till en diskussion och fördjupad analys av filmen. Majoriteten av uppgiften går ut på att rada upp historisk fakta och besvara frågor om filmen som kan liknas vid kontrollfrågor för att se om eleverna har följt med i filmen.

49

Kelly Andrew, All quiet on the western front – the story of a film, I.B. Tauris London 2002, sidan 39

50_{Holmberg Johan-Henri, Filmtema, BTJ förlag Lund 2006, sidan 238}

51_{Kelly Andrew, All quiet on the western front – the story of a film, I.B. Tauris London 2002, sidan 102} 52

(25)

25

Eleverna skall själva fundera över varför det bryter ut ett nytt krig 20 år senare. Det som eleverna har gjort tidigare leder fram till denna fråga och det är tydligt kronologiskt och det ger vägledning om hur elevernas skall se samhällsförändringar i Tyskland fram till det att nästa världskrig bryter ut. Filmen är till viss del ett uttryck för kommersiellt historiebruk då man väljer att filmatisera en bästsäljande bok är man klart medveten om att det finns pengar att tjäna. Men det fanns ett behov av denna berättelse eftersom boken sålde så bra. När filmen kom 1930 hade det precis blivit gångbart att berätta sanningen om hur det egentligen var i skyttegravarna under första världskriget. Det hade tidigare tonats ner till fördel för de mer hjältemodiga insatserna. Nu var världen redo att höra och minnas den andra sidan av kriget. När människor hade fått lite distans till de hemskheter som skedde och saker och ting hade återgått till det normala var tiden mogen för berättelsen. Detta kan ses som ett moraliskt historiebruk då det är en sida av kriget som hade förminskats men nu fick utrymme i historien. Den negativa sidan av första världskiget skulle tystas ner. Genom att senare låta denna sidan av kriget skildras har man brutet med detta och försöker att gottgöra den tid av tystnad som varit. Det är en film som starkt tar avstånd från krig och som visar en sida som är föga glamorös och som inte uppmanar till krig. Alla myter om krig kopplat till ära och hjältemod slår man hål på. Denna lektionsplanering ger mycket att önska. Det saknas djup och det saknas utrymme för elevernas egna reflektioner och tankar. Det mesta går ut på att hitta svaren på frågorna i boken, en uppgift som inte når upp till några av de krav som ställs i läroplanen för historia årskurs sju till nio53. Bruket eller icke-bruket av historien kring denna film tas inte upp till diskussion.

7.3 Lektionsplanering 2

Lektionsplaneringen är baserad på filmen Pianisten54.

Pianisten är från 2002 och bygger på berättelsen om Vladyslav Szpilmans öde under kriget.

Han var en hyllad konsertpianist men hans liv förändras när tyskarna intar Polen och han sätts i Warszawas getto. Filmen är lågmäld och där finns inga direkta hjältar men där finns ändå hopp när medmänniskor hjälper Szpilman under hans flykt från gettot55.

Eleverna skall svara på frågor om filmen. Frågorna är ställda på ett sådant sätt

53

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2 Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2646 den 21 oktober 2011

54

http://www.lektion.se/lektioner/lektion.php?id=13298 den 24 oktober 2011

(26)

26

att eleverna blir tvungna att reflektera kring händelser i filmen utifrån moraliska

överväganden. De måste även reflektera över hur de själva skulle agera i de situationer som uppstår i filmen. Vidare måste de fundera över hur det som skedde i Warszawa gettot kunde ske varför flydde judarna inte?

Läraren utgår från ett politiskt-pedagogiskt historiebruk. Politiska frågor i nutid och ställas i direkt jämförelse med det förflutna. Det är vanligt att förintelsen förekommer som referenspunkt för vad som är fel detta ställs mot dagens samhälle som en moralkompass så att det skall vara tydligt vad som är rätt och fel. Detta är ett exemple på hur man använder historien på ett icke problematiserat sätt i nutid. Eleverna skall som ovan nämnt göra

moraliska övervägande och bli medvetna om vad som förenklat uttryckt är rätt och fel. Det finns en risk att man förenklar historien när man bara ställer historien och nutiden mot varandra så som eleverna skall göra när de skall förklara hur de hade agerat i en specifik situation i filmen. Läraren betonar vikten av att eleverna skall sätta sig in i den tidens människors agerande och beslut och utifrån detta motivera sitt handlande. Detta är alltså en genetisk förklaringsmodell. För att man skall få en djupare förståelse måste man även ta med det genealogiska perspektivet. Om eleverna inte ser sin plats i historien och hur den har påverkat nutiden och hur den möjligtvis kommer att påverka framtiden så faller historien platt.

Lektionsplaneringen är baserad på filmen Schindlers list56.

Schindlers list är från 1993, det vill säga vid den tidpunkt då intresset för förintelsen var stort.

Filmen bygger på en verklighetsbaserad roman om Oskar Schindler som var en tysk

industriman som lyckades smickra in sig hos nazisterna och göra stora pengar på sina affärer med dem57. Han lyckades även rädda över tusen judar genom att anställa dem i sin fabrik. Filmen fick delvis ett kritiskt mottagande när den visades på bio. Scenen när de judiska kvinnorna skall in och duscha skapade stora protester från det judiska samhället. Man ansåg att detta var en alldeles för känslig scen då det tog så lång tid innan vattnet kom så trodde publiken att de skulle gasas ihjäl. Att vara med inne i duschen och se hur kvinnorna reagerade var alldeles för intimt. Man menade att det inte finns någon som vet hur det gick till inne i duscharna när gasen skulle komma och att detta är för känsligt det ses som förbjudet område

56

(27)

27

att skildra insidan av en gaskammare. Schindlers list är ett bra exempel på att historia kan filmatiseras och fungera som varning och lärdom58. Filmen har blivit en milstolpe som har bidragit till att föra fram förintelsen på en historiekulturell arena59.

Eleverna skall svara på frågor som är kopplade till filmen. Den första frågan tar upp känslor och stämning. Här skall eleverna beskriva vad de kände när de såg filmen och vad det var som gjorde att de kände på detta sätt. Vidare skall de reflektera kring hur musiken, färgen samt ljuset har påverkat hur man har upplevt filmen. Även här skall de reflektera kring varför man upplever den på detta sätt och vad som förmedlas med detta. Efter detta skall eleverna fundera kring hur de ser på upplevelsen att se film om förintelsen i förhållande till att läsa en bok, lyssna på en överlevande berätta eller slutligen se på fotografier. Som avslutning skall eleverna välja ut en scen som var viktig för dem i filmen. De skall förklara varför de valde just denna scen och sen skall de rita upp den på ett papper.

Läraren lägger sin betoning på vilka känslor och intryck som filmen försöker att skapa med hjälp av olika effekter och vill att eleverna skall bli uppmärksamma på detta. Eleverna skall känna in och beskriva hur olika scener ur filmen får dem att känna och vad de tänker om dessa bilder som målas upp i filmen. Här kan man fråga sig om läraren tror att filmen är så stark att det räcker med att eleverna känner efter för att ta in filmens budskap. Det är svårt att urskilja vad eleverna tar till sig och hur saker och ting problematiseras i denna uppgift. Det är en väldigt estetisk uppgift och man får en känsla av att historien försvinner. Man kan tänka sig att läraren har en uppfattning om att eleverna skall känna sig illa berörda av denna film och att de skall tillgodogöra sig bilden av förintelsen som någonting hemskt. Tyvärr så är det väl också allt som denna uppgift kan tillföra eleverna. Det finns ingen historisk diskussion eller någonting om varför en sådan här film visas i dag och varför det läggs så stor tyngdpunkt på just förintelsen. Eleverna får inte så mycket att arbeta med eller reflektera över dåtid, nutid och framtid.

7.6 Gymnasiet

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

(28)

28

2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.

3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och

presentera resultatet med varierande uttrycksformer.

5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Lektionsplaneringen är baserad på filmen Gladiator74.

Filmen utspelar sig under det andra århundradet i Romarriket. Maximus är en general i den romerska armén. Kejsaren Marcus Aurelius vill att maximus skall bli hans efterträdare men Marcus Aurelius´son dödar sin far och Maximus familj innan någon får reda på kejsarens vilja. Maximus flyr hem för att finna sin familj mördad. Han irrar omkring tills han hittas utmattad av en slavägare som tar med sig honom och Maximus är nu inte längre en fri man. Han har blivit en gladiator som tvingas slås för sitt liv framför publik. Maximus slåss inte för sitt liv utan för att kunna hämnas sin familj. Hans popularitet ökar och han får åka till Rom för att delta i de spel som den nye kejsaren anordnar för folket. Här får Maximus möjlighet att hämnas sin familj.

Gladiator är från år 2000 och regisserades av Rideley Scott. Filmen blev en stor

tittarsuccé. Filmens underton handlar till viss del om konflikten mellan västvärlden och den del av den muslimska världen som kontrolleras av religiösa fanatiker75. Detta är ett

ideologiskt historiebruk. Den amerikanska bilden av sanningen är den som blir presenterad här. Maximus är hjälten som står upp för frihet mot kejsaren som står för envåldsmakt och förtryck. En företeelse i det moderna samhället har blivit förflyttat till en tid då man kan illustrera de motsättningar som finns mellan USA och de muslimska religiösa fanatikerna. Denna film gjordes innan attacken den 11 september 2001 men där fann ändå motsättningar. Filmen är ett bra exempel på hur filmskaparna har funnit inspiration från historien men inte så mycket mer. Det är en påkostad kostymfilm som har plockar uppe tema som kan vara

kommersiellt gångbart. Filmen har ett tydligt kommersiellt historiebruk. Gladiatorn är en populär gestalt från romarriket som förekommer i en del filmer och berättelser. Gladiatorer

74

(29)

29

fanns på riktigt och var en del av det romerska samhället. Att kejsarna anordnade spel för att bli populära hos folket är också en sanning. Om man gör en sökning på google med gladiator + historia så får man upp många träffar där ”sanningen” (enligt olika skribenter) om

gladiatorn berättas och det påpekas vad som är historiskt inkorrekt i filmen pekas ut. Där är även massa tidningsartiklar i ämnet som är publicerade med jämna mellanrum. Det kan vara så sent som tio år efter det att filmen gick upp på bio. Denna film har vad man kan förstå skapat en viss turbulens i historievärlden men även väckt ett intresse för denna tidsepok. Filmskaparen har dock inte gått ut och sagt att det skall vara en historisk korrekt film. Filmskaparen har tagit till sina egna metoder för att gestalta historien. Ett exempel är att i inledningsscenen när romarna använder brinnande ammunition för att anfalla sina

motståndare. Detta var någonting som de inte hade i verkligheten men det var filmskaparens sätt att gestalta rommarnas överlägsenhet76.

Eleverna skall med hjälp av böcker och artiklar redogöra för vilka delar av det romerska samhället som tas upp i filmen. Vidare skall de granska filmen källkritiskt för att med hjälp av böcker och artiklar se om det som illustreras på filmen är historiskt korrekt. Slutligen skall eleverna resonera kring om vi kan lära oss om historiens händelser och skeenden genom film och väga fördelar och nackdelar med historisk film mot varandra. Avslutningsvis skall de ta ställning i frågan själva.

Den primära uppgiften för eleverna är att förhålla sig källkritiskt och

uppmärksamma de fel som finns i filmen ur ett historiskt perspektiv. Eleverna skall redovisa sina källor. Såldes är syftet med att visa denna film i skolan att öva eleverna i källkritik och informationsökning. Den sista punkten är den som kan bli mest intressant. Eleverna skall diskuteras spelfilm som historieförmdeling. Här har eleverna möjlighet att reflektera över den tid som vi nu lever i och hur vi gestaltar det förflutna. När eleverna ändå gräver kring filmesn historiska riktighet hade det varit ett ypperligt tillfälle att även låta de ta reda på andra saker om filmen. Läraren kunde ha givit dem i uppgift att ta reda på vilka intuitioner filmen

möjligtvis har och ta saker runt om själva filmen i beaktan. Finns det någon betydelse bortom det som visas på duken vad är det filmen egentligen representerar. Som jag nämnde tidigare så har filmen en underton som skall spegla förhållandet mellan västvärlden och de delar av den muslimska världen som kontrolleras av religiösa fanatiker. Detta hade varit ett bra tillfälle att undersöka hur detta tar sig uttryck. Det blir ett större helhetsperspektiv och man ser bortom de uppenbara historiska felen vilket gör att man kan se hur filmskaparen i stället har använt

(30)

30

sig av historiska element för att föra fram ett subtilt budskap. Att utvidga uppgiften till att bli mer allomfattande av filmen hade här varigt en god idé.

(31)

31

8 Slutsats och diskussion

8.1 Resultat

Jag har tre huvudpunkter som jag bygger mina resonemang på. Det är historiemedvetande, historiebruk samt historiekultur.

 Historiekulturen är en del av alla och en var i vårt samhälle. Alla kommer i kontakt med historien på något sätt och gör även egen historia. Det är en gemensam

referensram för samhället och i viss mån även världen om det är riktigt stora händelser. Det är skolans historiekultur som jag har uppfattat som skild från

historiekulturen i samhället i övrigt och har undersökt hur dessa möts i skolan i form av spelfilm.

 Historiebruket är hur vi använder historien dels vår egen men även den stora. Detta påverkar vår historiekultur då brukandet av historien kan vara beroende av olika händelser i samhället.

 Historiemedvetande är förmågan att se dåtid, nutid och framtid. Veta att det har hänt, förstå varför det hände samt hur det påverkar framtiden. att det påverkar framtiden. Av dessa fyra lektionsplaneringar framgår det att lärarna använder filmen som verktyg på olika sätt. Deras historiesyn och historiebruk skiljer sig också väldigt åt. Lärarna skiljer sig även åt i vad de missar att ta upp i sina lektionsplaneringar. Det är ingen av lärarna som har

problematiserat historiebruket i filmen. Lärarna som

undervisar på högstadiet problematiserar inte filmer över huvudtaget i lektionsplaneringarna; de verkar köpa allting rakt av. Man kan säga att filmen bara blir en förlängning av läroboken. Lärarna har alla frågor kopplade till filmen som syftar till att elevernas skall tillgodogöra sig

(32)

32

kunskaper på något viss från filmen. En del är emotionella medan andra är rena

kontrollfrågorna på om de har följt med i handlingen. När det kommer till lektionsplaneringen som rör gymnasiet så är detta en renodlad källkritisk övning. Eleverna skall även här leta reda på fakta. Eleverna skall diskutera huruvida film kan användas i undervisningen. Detta görs till synes utifrån ett snävt perspektiv där eleverna inte får så mycket att reflektera över mer än utifrån det källkritiska perspektivet. Samtliga lektionsplaneringar misslyckas med att förankra undervisningen i den rådande historiekulturen utanför skolan. De plockar förvisso in ett element (filmen) från den historiekulturen utanför skolan men sen behandlar de filmerna som om de vore en del av skolans historiekultur. Filmerna i dessa fallen faller under kategorin narrativ historia vilket är väldigt lätt att tillskansa sig kunskaper i när det inte kommer till detaljer utan att se det stora hela. Det verkar således onödigt att eleverna skall ägna tid på att sitta och slå i böcker. Att i stället se till att problematisera filmen. Undersöka vilka tendenser den kan tänkas ha vilket historiebruk som används. Motivering till varför just denna del av historien blev till en film. Vilket land filmen kommer från kan också vara värt att diskutera då detta kan påverka historiebruket och de tendenser som filmen kan tänkas ha såväl som val av det man gestaltar. Det finns således mycket att diskutera i förhållande till film och

historiekultur.

När det kommer till utvecklandet av elevers historiemedvetande så är detta någonting som inte går att mäta eller ta reda på. Det enda som man kan göra är att försöka försätta eleverna i sådana situationer då de är tvungna att tänka på dåtid, nutid och framtid och hur dessa förhåller sig till varandra. När man skall göra en studie av en film så finns det en del saker som man bör vara medveten.

 Tendensiös: Har filmen en politisk agenda? Vad är det som filmen egentligen vill förmedla? Nationstillhörighet kan påverka vinklingen på filmen.

 Årtal: vilket år som filmen gjordes kan ha stor betydelse för hur de historiska

tolkningarna görs. En historisk spelfilm säger mer om den tid som den är producerad i än den tid som den försöker att gestalta.

 Historiebruk. Vilket historiebruk som används i filmen kan vara avgörande för vår uppfattning om filmen.

 Ulf Zanders sju kategorier för att inordna en film.

Dessa fyra punkter bör man göra till en del i sin undervisning när man visar en film i skolan. Det är viktigt att eleverna får en helhetsförståelse och inte köper filmer som historisk

(33)

33

säga att dessa fyra lektionsplaneringar har stora brister i att knyta skolan och samhället närmre varandra skolan står i det här fallet utanför den allmänna historiekulturen.

8.2 Slutsats

Jag ville ta reda på hur skolans historiekultur samverkar med samhällets historiekultur. Jag valde att göra detta genom att studera filmer som används i undervisningen. Det som jag kom fram till var att skolans historiekultur kan tyckas vara avskärmad från historiekulturen utanför samhället. Det görs få förankringar mellan skolan och samhället. Utifrån detta resultat så borde skolan göra någonting för att ändra detta. Det är bra att film används i undervisningen det behövs bara lite djupare analyser och bredda förståelsen av film till mer än det som visas på vita duken. Jag har genom denna studie fått mycket kunskap som jag tar med mig i mon roll som lärare och jag kan dela med mig av denna kunskap. Jag har genom denna studie blivit mer observant och kritisk men kan samtidigt se värdet i filmen som saknar sin historiska korrekthet för om man skall ha detta som mål med visandet av film i skolan att historien skulle återges i ett 1:1 format så kommer man ingen stans då det är en omöjlighet.

8.3 Vidare forskning

För att denna studie skulle bli riktigt givande så borde det självklart göras på ett mycket större antal lektioner. Detta antal säger egentligen inte så mycket mer än att detta är de ända

lektionsplaneringar som rör spelfilm i historisk miljö som det finns att ladda ner på lektion.se. men detta innebär också att 100 procent av de lektioner som finns tillgängliga för denna typ av undervisning har stora brister. Det hade varit bra om man skulle kartlagt om detta

verkligen var ett problem i svensk skola. Genom att göra en större studie och se om det är så att det behövs en bättre samverkan mellan skolan och samhället. det rör inte bara film det hade varit intressant om det även innefatta, museum, monument och massmedia.

(34)

34

Alm Martin, Historiens ström och berättelsens fåra – historiemedvetande, identitet och

narrativitet i Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund studentlitteratur 2004

Aronsson Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Studentlitteratur Lund 2004

Aronsson Peter, Makten över minnet i Aronsson Peter (red.), Makten över minnet –

historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000

Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö Liber 2011

Holmberg Johan-Henri, Filmtema, BTJ förlag Lund 2006

Jensen Bernard Erick, Historiemedvetande – Begreppsanalys, samhällsteori, didaktik, i Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997,

Karlegärd Christer, Den historiska berättelsen, i Karlegärd Christer och Karlsson Klas-Göran (red.), Historiedidaktik, Lund studentlitteratur 1997

Karlsson Klas-Göran, Med folkmord i fokus- förintelsens plats i den europeiska

historiekulturen, Forum för levande historia Stockholm 2008

Kelly Andrew, All quiet on the western front – the story of a film, I.B. Tauris London 2002

Ludvigsson David, Den audiovisuella historien i Aronsson Peter (red.), Makten över minnet –

historiekultur i förändring, Studentlitteratur Lund 2000

Persson Bo, Mörkrets hjärta i klassrummet – historieundervisning och elevers uppfattning om

förintelsen, Media tryck Lund 2011

Trenter Cecilia, Clioporr i Snickars Pelle och Trenter Cecilia (red), Det förflutna som film och

(35)

35

Zander Ulf, Det förflutna på vita duken – film som historieförmedlare i Karlsson Klas-Göran och Zander Ulf (red.), Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken, Lund

studentlitteratur 2004

Zander Ulf, Clio på bio- om amerikansk film, historian och identitet, Historisk media Lund 2006

8.1 Internet

Lektion.se

Skolverket.se http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2646 den 21 oktober 2011 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2646 den 21 oktober 2011 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2646 den 21 oktober 2011