BARN - UNGA - SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet, Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå“Vi måste bestämma allihop, förstår du väl”
En kvalitativ studie om sociala relationers framställning i bilderböcker
“We have to decide all together, surely you understand that”
A study of the representation of socials relations in children’s picturebooks
Nathalie Olbrant
Rebecka Ryngfors
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Anna Maria Hellborg Datum för slutseminarium 2019-06-10 Handledare: Mathilda Ernberg
Förord
Som förskollärarstudenter, kursare och goda vänner så känner vi varandra väl, vilket har gjort att jargongen kring arbetet har pendlat mellan skratt och allvar. Ett samtal om helgens
festligheter har snabbt vänt och landat i en diskussion om karaktärernas olika
subjektspositioner. Fördelningen av arbetet har varit flexibelt och tillsammans har vi skrivit och diskuterat syfte, bakgrund, tidigare forskning, teorival och metodval. Vi analyserade bilderböckerna tillsammans och då resultatet delades upp i sju teman skrev vi hälften var. Hela tiden har vi haft en öppen diskussion kring analysen och skrivarbetet, där vi hjälpt och stöttat varandra. Med ett oändligt antal köpta kaffekoppar i cafeterian, och vår klassiska fredagsfika, så har detta arbete varit väldigt roligt och inspirerande att genomföra.
Vi vill passa på att tacka vår handledare Mathilda Ernberg för positiv, rolig och konstruktiv feedback genom arbetets gång.
Tack!
Abstract
Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och
Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av
samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka
antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar
andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke?
Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att
kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.
Nyckelord: bilderböcker, diskurs, förskola, positionering, sociala kategorier och sociala relationer.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Barndomsforskning 5
1.2 Förskolläraryrket 6
1.3 Det kompetenta barnet 7
1.4 Bilderboken 7
1.5 Syfte 9
1.6 Frågeställningar 9
2. Tidigare forskning 10
2.1 Barns positionering kring bilderböcker 10
2.2 Karaktärer som förebilder 10
2.3 Kvinnlig representation i barnböcker 11
2.4 Manliga förskollärare 11
3. Teoretiska perspektiv och begrepp 13
3.1 Diskursteori 13
3.2 Sociala positioner och subjektspositionering 13
3.3 Sociala relationer 14 3.4 Sociala kategorier 15 3.5 Omsorg 16 3.6 Anknytning 17 4. Metod 17 4.1 Urval av bilderböcker 18 4.2 Materialpresentation 19 4.3 Analysmetod 20 4.4 Insamlingsmetod 21 4.5 Etiska överväganden 21
5. Resultat och analys 23
5.1 Karaktärer som positionerar andra 23
5.2 Motstånd 25
5.3 Grupperingar 27
5.4 Omsorgsgivare och omsorgsmottagare 29
5.5 Anknytning till mjukdjur och andra objekt 31
5.6 Pedagogens förhållningssätt 33
5.7 Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? 34
6. Diskussion 36
6.1 Diskussion av resultat 36
6.3 Bidrag till yrkesverksamheten 40
6.4 Vidare forskning 41
1. Inledning
Som förskollärarstudenter har vi ofta kontakt med barn i förskoleåldern. Dels genom vår verksamhetsförlagda utbildning och genom vårt arbete inom förskola, även genom vårt privata liv där vi båda har barn omkring oss. I dessa miljöer har vi båda ett intresse för att läsa bilderböcker för barn och prata om vad som händer i dem. “Man får inte slå någon som är mindre” sa Rebeckas son i en diskussion om en händelse som skett på hans förskola. “Det säger Alfons” fortsatte han. Efter att ha läst Alfons och Odjuret av Gunilla Bergström (1978) började Rebeckas son att dra paralleller mellan boken och upplevelser som skett på hans förskola. Boken påverkade honom, hur andra människor bör behandlas, framför allt de som är mindre än en själv. Detta blev starten på vårt examensarbete. Diskussioner om liknande situationer och händelser inleddes och vi började fundera över det faktum att bilderböcker påverkar barns idéer om hur sociala relationer fungerar och bör fungera. Vi blev nyfikna över hur sociala relationer framställs i bilderböcker.
1.1 Barndomsforskning
Gunilla Halldén (2007) skriver att det har skett ett paradigmskifte i hur man betraktar och forskar om barns liv och deras barndom. Flera barndomsforskare använder sig av ett
barndomssociologiskt perspektiv som utgångspunkt i sina studier, vilket betyder att barndom ses som en social konstruktion som är påverkat av sociala kategorier som bland annat kön, klass och etnicitet. Ett krav inom barndomssociologin är att betrakta barn som aktiva i skapandet av sina egna liv (ibid.). William A. Corsaro (2015) skriver om begreppet
interpretive reproduction, vilket han förklarar som att barn inte endast imiterar vuxenvärlden,
utan de försöker även skapa förståelse och delta i den. Genom detta producerar barn egna världar och sociala relationer, vilket gör dem till aktiva deltagare i den sociala konstruktionen av barndom (ibid.). Halldén (2007) skriver vidare att barndom är en specifik tidsperiod i livet som, liksom andra tidsperioder i livet, är påverkat av kulturella och sociala förutsättningar. Vi tolkar det som att barn placeras in i sociala kategorier redan vid födseln, beroende på deras etnicitet, kön och klass då dessa är kulturella och sociala förutsättningar.
1.2 Förskolläraryrket
Jämställdhetsdebatten har sedan 1960-talet diskuterat och påverkat synen på förskolläraryrket och dess omsorgsuppdrag. Under 1800-talet ansågs kvinnor och män ha olika livsuppgifter eftersom de betraktades ha skilda anlag och förmågor (Tallberg Broman, 1995). Sven Persson (1991) skriver att kvinnans uppgift vid denna tidsperiod var att sköta om hemmet och vara nära barnen. Under 1900-talet ökade behovet av kvinnlig arbetskraft (ibid.).
Barnträdgårdslärarinna, dåtidens förskollärare, ansågs som det bästa yrket för en kvinna eftersom kvinnliga egenskaper ansågs vara att uppfatta och tolka känslor och att arbeta med människor i behov av vård och omsorg (Tallberg Broman, 1995). Under 1960-talet växte jämställdhetsdebatten då allt fler kvinnor ville ut på arbetsmarknaden, vilket medförde att barnomsorgen byggdes ut skriver Persson (1991). Eftersom kvinnor sedan lång tid tillbaka i historien haft huvudansvaret för barnen och hemmet, varit initiativtagare till skapandet av barnträdgårdar med en pedagogisk uppfostran på agendan, startat jämställdhetsdebatten och därmed påverkat att barnomsorgen byggdes ut, så har också barnomsorgen blivit ett
kvinnodominerat område (Lindgren & Söderlind, 2019; Tallberg Broman 1995). År 2017 var 97 procent av de anställda inom barnomsorgen kvinnor och så har det sett ut decennier tillbaka (Skolverket, 2017). Barnstugeutredningen (SOU, 1972:26) kom fram till att många barn saknade möjligheten till manlig identifikation inom förskolan och att detta var något som var betydelsefullt att ha tillgång till för utvecklandet av barnens identitet. Inga Wernersson och Rolf Lander (1979) menar i en utvärdering om att kvotera in fler män till förskollärarutbildningen, att detta skulle kunna bidra till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att barnens könsrollsuppfattning skulle kunna påverkas. Debatten om att fler män behövdes inom barnomsorgen startade under 1970-talet och är fortfarande aktuell då manliga pedagoger fortfarande är i minoritet inom barnomsorgen, endast 3 procent av de anställda enligt Skolverket (2017). Det låga antalet män inom förskolan förklarar Christian Eidevald (2016) med att många män är rädda för att ge omsorg till barn, då det finns en oro att bli utpekad som pedofil. Det finns studier som visar på att män som arbetar inom
förskolan ofta måste försvara sitt yrkesval då det inte anses som självklart för en man att arbeta med små barn (ibid.). Vi tolkar det som att det finns en rådande diskurs om att förskolläraryrket fortfarande ses som bäst lämpat för kvinnor att utföra och undrar över hur detta framställs inom bilderböcker.
1.3 Det kompetenta barnet
Ett annat paradigmskifte som skett är synen på vad barn är och hur de utvecklas, skriver Dion Sommer (2005). Innan 1970-talet var barn- och utvecklingspsykologin präglad av att den så kallade primära socialisationen, att barn var en del i familjen och att det var där de skulle studeras. Ofta betonades barnets sårbarhet och dess förmågor underskattades. Genom
paradigmskiftet har barn- och utvecklingspsykologin börjat studera barn i deras verkliga och sociala värld och bilden av barnet som kompetent har växt fram (ibid.). Att se barn som kompetenta betyder att man har en tro på att barnet har fler kompetenser än vad det använder, förklarar Sommer (2005). Han menar att detta kan röra sig om både motoriska, emotionella, sociala och kognitiva kompetenser (ibid.). Ser man barnet som kompetent bör man som vuxen successivt involvera barnet i att få vara självbestämmande och få möjlighet att kunna, veta och klara av saker i bestämda kontexter och åldersperioder (Sommer 2005). Halldén (2007) menar att vuxna är påverkade av föreställningar om barn i sitt bemötande av barn. Vi kan därför tolka det som att vuxna även har föreställningar om barn och barndom när de skapar bilderböcker för barn, vilka alltså skapas utifrån en viss barnsyn. Maria Simonsson (2007) förklarar att mening kring bilderböcker skapas i användarkontexten, vilket betyder att böcker kan tolkas och betyda olika saker beroende på vem som läser dem, var de läser dem och när böckerna blir lästa.
1.4 Bilderboken
För att tydliggöra vad vi menar med bilderböcker, så har vi valt att utgå från Ulla Rhedins (1992) förklaring av begreppet. Rhedin (1992) skriver att det finns många bilderböcker som på olika sätt vill berätta, levandegöra, gestalta och underhålla det samhälle som den skrivs i. Bilderboken har på det sättet ett dynamiskt sätt att koppla samman text och bild till
verkligheten (ibid.). Maria Nikolajeva (2000) definierar bilderboken som en konstform som kombinerar två sätt att kommunicera på; det visuella och det verbala. Nikolajeva kallar bilderboken för ett syntetiskt medium, liknandes film och teater, där mottagaren själv lägger ihop berättelsens betydelse med hjälp av kommunikationsmedlen som syns i text och bild (ibid.). Mats Börjesson och Eva Palmblad (2007) skriver att via textproduktion- och
textkonsumtion sker en reproduktion och förändring kring sociala diskurser, som bland annat kan påverka de sociala relationerna i samhället. Texter påverkar samhället, och bidrar till att forma människors föreställningar (Boréus, 2015). Bilderböcker i förskolan bidrar till att utveckla barns språk, sociala utveckling, empati och identitetsskapande (Edwards, 2008).
Detta är även egenskaper som Läroplanen för förskolan Lpfö18 (2018) betonar att
förskollärare ska ge barnen möjlighet att utveckla. Bilderboken förmedlar verkligheter till barnen (Edwards, 2008), vilket stärker vår tes om att böckerna förmedlar en bild av sociala relationer till barnen. Halldén (2007) skriver att barn styrs av bilder i bilderböcker och att dessa ligger till grund för barns skapande av lekar, samspel och den barnkultur som finns inom förskolan. Simonsson (2007) menar att bilden blir interaktiv då den påverkar barns fantasi och eget kulturskapande. Hon skriver att genom läsning av bilderböcker kan barn finna en identifikation till figurerna i böckerna (ibid.). Leif Askland och Svein Ole Sataøen (2014) skriver att spegling är en del av samspelet som barn deltar i redan som små.
Författarna skriver att spegling innebär att delta i andra människors känslor samt uppfatta deras intentioner och handlingar. Genom spegling kan människor inta andras perspektiv och därigenom få ökad förståelse för dessa personer (ibid.). Vår tolkning är att barn speglar sig i bilderböcker genom att inta karaktärers perspektiv, som är i enlighet med det Corsaro (2015) skriver, att barn försöker skapa förståelse och delta i världen som vuxna människor
presenterar för dem. Bilderböcker kan på så sätt ses som medskapare i konstruktionen av barns liv och barndom, då barn speglar sig i och påverkas av dessa.
Enligt Rhedin (1992) läser barn av både textkoder och bildkoder när de bläddrar och läser i bilderböcker. Dessa koder kan både samverka med varandra men också läsas och tolkas var för sig. Rhedin menar att text och bild påverkar barn på olika sätt, bland annat känslomässigt (ibid.). Med ett antagande om att barn speglar sig och inspireras av karaktärer i bilderböcker skapas en relevant utgångspunkt för detta arbete. I sin avhandling om barns
bilderboksanvändande förklarar Simonsson (2004) att bilderböcker har en kommunikativ kraft att förmedla budskap till barn. Hon menar att bilderboken länge använts som ett pedagogiskt verktyg inom undervisning som kan främja barns emotionella, estetiska och intellektuella utveckling (ibid.). Vi tolkar det som att bilderböcker även påverkar barns sociala relationer, både det fysiska objektet men även det innehållsmässiga materialet. Det blir därför intressant att studera hur sociala relationer presenteras i bilderböcker skrivna för målgruppen barn i förskoleåldern.
1.5 Syfte
Vår utgångspunkt i detta arbete är att bilderböckers innehåll påverkar, inspirerar och är medskapare i konstruktionen av barns liv och barndom. Kanske är det så att barns sociala relationer påverkas av de sociala relationer som presenteras i bilderböcker? Detta är inte något vi har möjlighet att studera inom detta examensarbete, men vi kommer att ta reda på hur sociala relationer framställs i ett urval av bilderböcker. Syftet med arbetet är således att belysa vilken bild av sociala relationer som erbjuds till barn att spegla sig i. Med detta hoppas vi kunna bidra med kunskaper om vilket innehåll i bilderböcker som presenteras för barn och på så sätt öppna upp till diskussioner, både inom yrkesverksamheten men även inom det vetenskapliga fältet då andra förskollärarstudenter kommer att läsa arbetet.
1.6 Frågeställningar
Hur framställs sociala relationer i bilderböckerna?
- Finns det en social hierarki mellan karaktärerna? Hur syns den?
- Hur påverkar de sociala kategorierna kön och ålder karaktärernas sociala relationer? - På vilket sätt visar karaktärerna omsorg mellan varandra?
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer en presentation om internationella vetenskapliga studier som gjorts kring böcker för barn. Internationella studier som har gjorts kring sociala relationers framställning i bilderböcker för barn har varit svårt att hitta, däremot presenterar vi andra internationella studier som är relevanta i vårt arbete. Dessa studier handlar om barns användande av bilderböcker, att bilderböckers karaktärer kan agera förebilder för barn, om könets representation i barnböcker och manliga förskollärare.
2.1 Barns positionering kring bilderböcker
Den svenska professorn Maria Simonsson (2007) har gjort en nationell studie om hur barns vardagliga bokanvändande ser ut inom två förskolor i Sverige. Hon har gjort en kvalitativ undersökning genom deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer, detta för att ta reda på hur barn positioners kring bilderböcker och hur pedagogernas samtal förs kring ämnet. Resultatet i Simonssons studie visar att barn får inspiration från bilderböcker och använder dessa som verktyg både i sina lekar, sin fantasi och i samtal med andra. Studien visar även att barn använder böckerna på olika sätt, både som lekarena, rekvisita i lekar och som medel för att positionera varandra inom leken (ibid.). Simonsson (2007) har studerat hur barn
positioneras kring bilderböcker, däremot hur karaktärernas positionering och sociala relationer framställs i bilderböcker ser vi är ett underbeforskat område.
2.2 Karaktärer som förebilder
Forskarna Kevser Koc, Yusuf Koc och Selda Ozdemir (2010) från Hacettepe University & Gazi University, Turkiet och Indiana University North West, USA har genomfört en
internationell studie av hur relationer mellan karaktärer utan funktionshinder och karaktärer med funktionshinder ser ut i 46 bilderböcker för barn. Metoden som forskarna använt är en textanalys, då de studerat både bilderna och texterna i bilderböckerna. Resultatet av deras studie är att karaktärerna kan agera förebilder för barn och att det därför är relevant att forska kring hur karaktärernas olikheter belyses. Författarna menar vidare att det ofta förekommer stereotypa bilder av personer med funktionshinder vilket motiverar att föräldrar och lärare bör välja böcker till sina barn med omsorg (ibid.). Koc, Koc och Ozdemir (2010) analyserar bilderböcker med inriktning på relationer mellan funktionshindrade och icke
relationer mellan andra karaktärer, till exempel hur den sociala relationen ser ut mellan barn och vuxna. Detta motiverar oss att genomföra vår studie där vi kommer att belysa hur karaktärernas sociala relationer framställs i bilderböcker med fokus på sociala kategorier, såsom kön och ålder.
2.3 Kvinnlig representation i barnböcker
Ytterligare en internationell studie kring böcker riktade mot målgruppen barn har gjorts i Dublin, Irland av Katarina Filipovic (2018) från The Institute of Technology Dublin. Filipovics studie är gjord på 15 barnböcker och hon har analyserat gender representation, vilket vi översätter till representation av kön. Hennes metod har, förutom analys av
barnböcker, varit reflektivt dagboksskrivande och intervjuer av åtta lärare. Filipovics resultat visar att kvinnor i barnböcker är underrepresenterade och oftast får rollen som
omsorgsgivare. Endast en av böckerna Filipovic undersökte hade en kvinnlig karaktär både i titeln och i huvudrollen. Däremot var karaktären storasyster till två manliga karaktärer, som även de hade huvudroller. Resultatet i Filipovics (2018) undersökning visar att olika
egenskaper sätts på olika kön i barnböcker, där kvinnliga karaktärer blir moderliga,
omsorgsfulla och omhändertagande, medan de manliga blir aktiva, spontana och mer lekfulla. Åtta av dessa böcker hade inga kvinnliga karaktärer och de andra sju hade kvinnliga
karaktärer som biroller (ibid.). Filipovics studie handlar om manliga och kvinnliga karaktärers representation i barnböcker, men inte om hur de sociala relationerna mellan karaktärerna i böckerna framhävs, och om den sociala kategorin kön spelar roll för dessa relationer. Vårt arbete blir relevant då det kan bidra med kunskap om hur sociala positioner påverkar hur de sociala relationerna representeras i bilderböcker för barn.
2.4 Manliga förskollärare
Mary Jane Eisenhauer och David Pratt (2010), båda professorer inom barndomsforskning i förskola och skola, från Purdue University North Central i Westville Indiana, har gjort en internationell studie kring manliga förskollärare. Metoden i studien var observation på en förskola i USA med en treårig barngrupp som hade en manlig förskollärare. Med hjälp av intervjuer från barngruppen och medarbetare till den manliga läraren så fick de fram ett resultat om vad det kan innebära att vara en manlig förskollärare i ett kvinnodominerat yrke. Eisenhauer och Pratt skriver att endast 2.2 procent av lärarna inom förskolor i USA är män och menar att det finns många anledningar till detta låga antalet. Såsom låg lön, att yrket är
dominerat av kvinnor och den negativa stigma som ibland är kopplat till män som jobbar med barn. Resultatet från barnintervjuerna visade att barnen brydde sig om relationen till den manliga läraren. Barnen tyckte att läraren var snäll, rolig, omhändertagande och lekfull. Medarbetarnas intervjuer om den manliga förskollärare lyfte egenskaper som omsorgsfullhet, positivitet och att han var en bra förebild för barnen. Eisenhauer och Pratt menar att
förskollärare, oavsett kön, delar intresset för det livslånga lärandet och omsorgsuppdraget, samt ser betydelsen av barns nyfikenhet (ibid.). Denna studie blir relevant till vårt arbete då det finns en diskurs om att kvinnor är mer lämpade att ge omsorg än män, en diskurs som försöker utmanas inom barnomsorgen (Wernersson och Rolf Lander, 1979). Detta är något vi kommer att titta på i de bilderböcker som vi kommer att analysera, för att se om kvinnliga och manliga karaktärer ger omsorg på olika sätt eller om diskursen utmanas även där.
3. Teoretiska perspektiv och begrepp
Syftet med detta arbete är att få syn på hur sociala relationer framställs i två utvalda bilderböcker. Vi kommer att utgå från diskursteori och positioneringsteori då båda dessa menar att verkligheter i samhället och kring individer skapas i människors kommunikation och påverkas av social kategorisering. Vi vill med dessa perspektiv få syn på hur diskurser om sociala relationer framställs och hur positionering sker inom dessa. Nedan följer en förklaring av teorierna.
3.1 Diskursteori
Boréus (2015) skriver att diskursteori är en bred teori, som grundar sig i att diskurser är språkliga praktiker som kan ta sig uttryck på olika sätt. Diskursteori syftar till disciplinering och kategorisering som människor använder och gör i olika sammanhang. Diskurser påverkar hur vi uppfattar och delar in världen (ibid.). Börjesson och Palmblad (2007) skriver att
diskurser producerar och reproducerar associationer, logiker och sammanhang som orienterar människors handlande. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) skriver att diskurser bland annat påverkar sociala relationer. Börjesson och Palmblad (2007) skriver att beroende på sammanhang, personer och de språk som används så skapas olika diskurser, vilket positionerar personer i relation till varandra och påverkar personernas
handlingsutrymme. Boréus (2007) skriver att diskurser får konsekvenser för grupper och individers samhälleliga ställning och för deras maktpositioner, speciellt för diskursens subjektspositioner. Utifrån detta så tolkar vi det som att beroende på vilken position karaktärerna får, så kommer handlingsutrymmet variera och ge olika möjlighet till sociala relationer. Därför kommer vi använda diskursteori, för att få syn på vilka diskurser om sociala relationer som framställs i våra två utvalda bilderböcker.
3.2 Sociala positioner och subjektspositionering
Vi ser även att positioneringsteori är en relevant utgångspunkt för oss när vi ska analysera vårt material, då denna också grundar sig på diskursiva tolkningar av sociala relationer. Bronwyn Davies och Rom Harré (1990) erbjuder en förklaring av positionering, som en plats man befinner sig på i olika typer av samtalssituationer. De menar att olika positioner skapas i och genom konversationer människor emellan och påverkas av personernas uppfattning av sig själva i ett givet socialt sammanhang och av tidigare erfarenheter av sociala positioner.
Författarna skriver att det finns en interaktiv positionering, då en person positionerar en annan, och en reflexiv positionering, då en positionerar sig själv (Davies & Harré, 1990). Boréus (2015) skriver att inom diskursanalys studeras ofta så kallade subjektspositioner. Med detta menar hon “det utrymme som människor kategoriserade på olika sätt ges för sitt
agerande” (Boréus, 2015, s.165). Genom att placera människor i olika kategorier får de olika subjektspositioner vilket ger olika handlingsutrymmen (Boréus, 2015). Clary Krekula (2009) förklarar att individers levnadsförhållanden och vardagsliv påverkas av sociala kategorier som exempelvis genus, klass och ras. Hon menar vidare att människor agerar utefter de sociala positionerna som de identifierar sig med och att detta är en del av identitetsskapande (Krekula, 2009). Genom att använda positioneringsteori får vi en teoretisk utgångspunkt för hur sociala kategorier såsom kön och ålder, skapar sociala positioner vilket får en bidragande faktor i att synliggöra hur sociala relationer framställs i de valda bilderböckerna.
Förutom diskursteori och positioneringsteori kommer vi även använda oss av begrepp för att analysera vårt material. Sociala relationer, sociala kategorier, omsorg och anknytning är fyra begrepp som kommer vara centrala i detta arbete och nedan följer en definition av vad vi menar när vi använder dessa.
3.3 Sociala relationer
Per-Olof Olofsson och Bengt Sjöström (1993) menar att människor är sociala varelser som vill umgås med andra människor och har ett behov av att ingå i en gemenskap. Författarna skriver att känslor och relationer är tätt sammankopplade. Genom känslor gör vi en värdering av hur betydelsefulla relationerna är till andra människor. Människor kan till exempel känna kärlek eller sorg till en annan person vilket påverkar relationen och gemenskapen dem emellan (ibid.). Sociala relationer är snarlikt begreppet sociala band. Jonas Aspelin (2010) skriver att sociala band är det som håller samman grupper av människor. Han menar att det byggs ett band mellan människor som kommunicerar med varandra, genom avläsning och gensvar på varandras emotionella upplevelser. Bandet är inte statiskt utan är ständig i
förändring (ibid.). Thomas J. Scheff (1990) menar att sociala band är kraften som håller ihop samhället och att individuella beteenden måste betraktas som något som är sammankopplat med sociala strukturer och processer. Corsaro (2017) skriver att barn i förskoleåldern gör försök att få kontroll över sina liv och dela detta med andra kamrater, detta gör de genom att utmana och försöka få kontroll över vuxna auktoriteter. Malin Alfvén och Kristina Hofsten
(2001) skriver att barn vågar visa ilska, irritation och andra känslor till vuxna de känner sig trygga med, på det viset spelar trygghet roll i hur man agerar i sina sociala relationer. Askland och Sataøen (2014) skriver att barn uttrycker sig och reagerar olika intensivt på händelser som sker i deras närhet. Barnet kan vara på ett sätt med förskolepersonal, ett annat sätt med föräldrarna och på ett tredje sätt i barngruppen som kollektiv (Alfvén & Hofsten, 2001).
Enligt Matts Dahlkwist (2012) så stärker personer i grupp sin sammanhållning genom att skapa ett “vi” och “dom”, vilket förstärker klyftorna mellan grupperna där vissa personer blir mer sammansvetsade och vissa blir utanför gemenskapen. Björn Nilsson (1993) skriver att relationerna i en grupp bland annat påverkar hur makt, status och kontroll fördelas bland personerna i gruppen. Han menar att detta bland annat beror på vilka olika förväntningar personerna har, vilket skapar olika statushierarkier (ibid.). Inom gruppsykologi diskuteras ofta hur gruppen som sådan har makt över individen, skriver Eric Olsson (1998). Han förklarar att gruppen spelar stor roll i olika beslutsprocesser och att individen därför ofta behöver förhålla sig till gruppen (ibid.). Med begreppet sociala relationer menar vi att
karaktärerna har olika sociala band mellan varandra, där vissa är mer betydelsefulla än andra och där grupperingar skapas. Detta är något som både påverkar och påverkas av de sociala positionerna och kategorierna.
3.4 Sociala kategorier
Paulina de los Reyes och Diana Mulinari (2005) forskar om begreppet intersektionalitet vilket de menar synliggör att maktrelationer skapas i, och genom, kategoriseringar utifrån bland annat kön, klass och “ras”/etnicitet. Författarna förklarar att dessa kategorier ger olika sociala positioner i samhället vilket skapar olika hierarkier människor emellan. Att studera de
kategorier som människor delas in i kan synliggöra konstruktionen av makt och
underordningar som existerar i samhället (ibid.). Vi kommer i denna studie inte arbeta med intersektionalitet men vi kommer utgå från att sociala relationer och positioner påverkas av de sociala kategorierna som karaktärerna delas in i. De kategorier vi valt att fokusera på i detta arbete är ålder och kön, då vi vill få syn på om dessa kategorier spelar roll för vilka positioner karaktärerna har och hur dessa påverkar framställningen av deras sociala relationer. Med kategorin ålder menar vi att karaktärerna har olika åldrar, antingen är de i förskoleåldern 1-6 år, eller så är de vuxna, 18 år och uppåt. Vi kommer inte att dela upp barnen i fler ålderskategorier då detta är svårt att ta reda på i bilderböckerna. I kategorin kön
kommer vi att utgå från tvåkönsnormen, med detta menas att det finns en norm i samhället om att det endast finns två befintliga kön, något som genomsyrar samhällets institutioner och medborgarnas tankesätt (RFSL, 2019). Vi har valt att utgå från könen kvinna/flicka och man/pojke då det är de två kön som antas finnas inom tvåkönsnormen. Detta har vi valt dels på grund av arbetets tidsbegränsning men också då vårt syfte med arbetet inte är att studera vilka olika kön som framställs i bilderböckerna, utan vi fokuserar på hur karaktärernas sociala relationer framställs. Det finns givetvis fler relevanta sociala kategorier bland annat klass och “ras”/etnicitet (De los Reyes och Mulinari, 2005), dessa har vi valt att inte fokusera på då arbetet var tvunget att begränsas. Vi har valt att fokusera på kategorierna kön och ålder då dessa framträder tydligt i bilderböckerna vi utgår från.
3.5 Omsorg
Ett annat begrepp vi använder i analysen är omsorg. Halldén (2001) menar att det finns många sätt att tala om begreppet omsorg, en definition är att ta hand om någon och tillgodose någon annans behov. Det är denna definition som vi menar när vi använder begreppet i detta arbete, det vill säga att karaktärerna i bilderböckerna tar hand om varandra och uppfyller varandras behov. Nel Noddings (2016) skriver att en omsorgsrelation inte är något som bara finns eller som går att tvinga på en annan person, utan det är något som etableras i en dialog mellan människor. Hon förklarar att det finns en omsorgsgivare och en omsorgsmottagare och att dessa roller varierar beroende på situation (ibid.). Omsorg bygger alltså på respons och lyhördhet människor emellan (Noddings 2016). Vi kommer i detta arbete att ta reda på hur sociala relationer framställs i bilderböckerna genom att analysera hur karaktärerna ger och får omsorg.
I Läroplanen för förskolan kan följande läsas: “Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla.
Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet” (Lpfö 18, s.10). Förskolans personal har därmed ett omsorgsuppdrag gentemot barnen. I detta uppdrag ingår det att planera och genomföra utbildningen så att den främjar alla barns utveckling, hälsa och välbefinnande, bland annat genom att erbjuda barnen en god och inspirerande miljö att vistas i (Lpfö 18). Detta omsorgsuppdrag är något vi kommer att återkoppla till i vår analys för att få syn på hur sociala relationer framställs i bilderböckerna.
3.6 Anknytning
Anknytning är ett begrepp som vi kommer använda för att förstå hur sociala relationer framställs i bilderböckerna. Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg (2012) förklarar anknytning som det samspel som sker mellan ett barn och dennes
omvårdnadsperson. I samspelet behöver omvårdnadspersonen visa förmågan att stödja barnets behov, både i att ge beskydd och tröst men också att skapa trygghet så att barnet på egen hand kan utforska världen runt omkring. Författarna menar att inte alla relationer som barn har är anknytningsrelationer, utan detta skapas i och med samspelet till
omvårdnadspersonen. Inom anknytning finns det även en teori om att anknytningsrelationer är hierarkiskt organiserade, där vissa relationer är viktigare än andra (ibid.).
I vårt arbete kommer vi att använda oss av anknytningsbegreppet för att försöka få syn på hur barnkaraktärernas sociala relationer framställs och hur dessa ordnas hierarkiskt. Vi kommer också identifiera om objekt spelar roll i barnkaraktärernas relationer. Donald W. Winnicott (2003) skriver att när barn är små kan de erbjudas ett objekt för att gå ifrån förälderns kroppsliga närhet. Detta objekt kallas för övergångsobjekt, och kan vara något som får ett värde för barnet och följer barnet under dess barndom. Objektet kan agera som tröstare, rogivare, vän och beskyddare. I relationen mellan barn och objekt får den ett eget namn och blir på ett sätt verklig för barnet (ibid.). Roger Åkerman och Margareta Henriksson (1995) skriver att exempel på övergångsobjekt kan vara barnens favoritsak såsom snuttefilt, foto och leksaker. Detta begrepp blir relevant i analysen då anknytning mellan karaktärerna och till objekt kan spegla hur de sociala relationerna framställs.
4. Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för våra metodval. Först kommer en presentation av hur urvalet av bilderböcker gjort, följt av en materialpresentation där vi kortfattat förklarar vad de utvalda böckerna handlar om. Därefter presenterar vi vår kvalitativa analysmetod och även vilken insamlingsmetod som använts. Till sist förklarar vi vilka etiska överväganden som funnits kring arbetet.
4.1 Urval av bilderböcker
Nikolajeva (2000) förklarar att det inom bilderboken finns en enorm genrevariation. Bilderböcker kan delas in i kategorier som till exempel ABC-böcker, fantasy-böcker och vardagsberättelser (ibid.). Vår utgångspunkt i denna studie ligger i det barndomssociologiska perspektivet (Halldén, 2007), då vi intresserar oss för hur barns vardagsliv skapas. Därför har vi valt att studera böcker som är skrivna som vardagsberättelser. Nikolajeva (2000) tar upp några exempel, bland annat Gunilla Bergströms Alfons Åberg-böcker, Sandbergs böcker om Laban och Lilla Anna och Siv Widerbergs och Cecilia Torudds böcker. Då vi vill undersöka sociala relationer och positioner har vi valt att studera böcker där flera karaktärer interagerar med varandra. Eftersom vi studerar till förskollärare och eftersom förskolan är en plats där många barn träffas och lever stor del av sina vardagsliv, bestämde vi oss för att välja böcker som utspelar sig i förskolemiljö. Vi har därför gjort ett urval av Siv Widerbergs och Cecilia Torudds böcker, då dessa författare nämns av Nikolajeva (2000). Widerberg och Torudd skriver vardagsberättelser, har flera karaktärer som interagerar med varandra och har skrivit flera böcker som utspelar sig på daghem, vilket lämpar sig väl för vår studie. På grund av denna studies tidsbegränsning har vi valt att begränsa antalet böcker till två. De bilderböcker vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni (1982) och Daghemmet Rödmyran: Till dagis (1982) skrivna av Siv Widerberg och illustrerade av Cecilia Torudd. Eftersom böckerna är skrivna under 1980-talet benämns förskolan med begrepp som daghem och dagis, vilket speglar den tidens syn på förskolan och det är inget vi kommer att gå djupare in på i detta arbete. Vi är medvetna om att böckernas innehåll speglar normer och sociala relationer såsom de såg ut under 1980-talet i Sverige, men har valt att studera böckernas innehåll som möjliga i dagens kontext.
4.2 Materialpresentation
Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni (Widerberg & Torudd, 1982) handlar om en barngrupp och deras vardagsliv som sker på daghemmet Rödmyran. I denna bok ska pedagogen Susanne sluta på Rödmyran, vilket barnen är ledsna över. Istället börjar pedagogen Ninni, som gör allting annorlunda, vilket ställer till det för både en del barn och för pedagogen Staffan. Några barn tycker om Ninni från början, men en del har svårt att gilla henne då hon inte gör saker likadant som Susanne. Ninni, som verkar ha en del erfarenhet, kommer med nya idéer på vad de kan göra under dagarna och även en ny syn på att barnen klarar mer än vad de tror. Staffan är irriterad över att Ninni vill förnya saker och är tydlig med att han inte gillar det. Efter att tag kommer Ninni och Staffan överens och frågar barnen om de ska testa en ny sak, nämligen att laga mat tillsammans, något barnen är positiva till. De delar in sig i två grupper där den ena gruppen handlar och lagar mat, och den andra gruppen dukar och diskar. Detta är något de ska skifta varannan dag. I boken får vi följa en dag när Ninnis grupp lagar
pannkakor, i slutet av boken samlas hela barngruppen och äter tillsammans.
Daghemmet Rödmyran: Till dagis (Widerberg & Torudd, 1982) handlar om att en barngrupp är på utflykt och leker i snön. Vid lunchtid är det dags att gå tillbaka till daghemmet
Rödmyran men då vill inte barnet Lisa följa med, hon är trött och hungrig. Pedagogen
Susanne försöker få med henne men Lisa protesterar. En tant vid namn Inga-Lill går förbi och inleder ett samtal med Lisa. Hon är vänlig och försöker få Lisa att bli på bättre humör. Lisa är i konflikt med Susanne och några andra barn, som är trötta och väntar på henne. Tanten Inga-Lill ramlar plötsligt och Lisa och de andra barnen i gruppen hjälper henne. Barnen pratar med Inga-Lill om hur de kan ta hand om henne, med plåster och hjälpa henne med hennes
matvaror som hamnat överallt på marken. Barnen hjälper sedan Inga-Lill hem med hennes matkassar. Väl där får de russin att smaka, vilket gör alla på gott humör. I slutet av boken går alla barnen tillbaka till Rödmyran, Lisa är då glad.
I båda böckerna om Daghemmet Rödmyran skriver författaren Siv Widerberg ett efterord där hon förklarar vad hennes syfte med boken är. I boken Nya Ninni skriver Widerberg (1982) att hon vill beskriva kollektivet som finns på ett daghem och om pedagoger som kommer med nya pedagogiska idéer. I boken Till dagis skriver Widerberg (1982) att hon vill beskriva några av de livsviktiga beslut som tas i samverkan mellan och med små barn.
4.3 Analysmetod
För att analysera vårt material så har vi valt att utgå från en kvalitativ undersökningsmetod, nämligen diskursanalys (Ahrne & Svensson 2015). Diskursanalys enligt Winther Jörgensen och Phillips (2000) är olika tvärvetenskapliga och multidisciplinära ansatser, som kan användas i många olika sociala områden och undersökningar. Ett sätt att angripa en
diskursanalys är genom skriftspråk, vilket är den ansatsen vi kommer utgå från, även kallad textanalys (ibid.). Boréus (2015) förklarar att diskursanalys används för att ta reda på det underförstådda, det förgivettagna eller kategoriseringar av människor i texter. Hon skriver att innebörden av att vara i en kategori inte enbart skapas av delaktigheten i den, utan även av hur kategorin framställs, pratas om och skrivs om i samhället (ibid.). Genom att analysera vårt material med en diskursanalytisk metod är ambitionen att få syn på hur det talas om sociala relationer och vilka diskurser som råder. Börjesson och Palmblad (2007) skriver att diskursanalys handlar om att analysera sociala kategorier. De två sociala kategorier som vi kommer studera är ålder och kön, då vi vill få syn på hur diskurser kring dessa påverkar hur de sociala relationerna och positionerna framställs i bilderböckerna.
För att förstå vårt material har vi valt att bryta ner bilderböckerna i olika tema. Dessa teman är identifierade i relation till de analytiska frågor, med vilka vi behandlar materialet.
Analysfrågorna är konstruerade med inspiration från Boréus (2015) frågor kring
diskursanalys. Hon har formulerat frågor som handlar om att få syn på kategoriseringar av människor och hur relationer beskrivs mellan personerna i de olika kategorierna. Dessa ligger nära våra egna forskningsfrågor, men kunde inte svara exakt på det vi vill få fram. Därför skapade vi egna som lättare hjälper oss att besvara våra forskningsfrågor. De analysfrågor vi använt är:
- Bestämmer vissa karaktärer över andra karaktärer? Vuxna karaktärer över andra
vuxna eller barn? Barnkaraktärer över andra barn eller över vuxna?
- Tar vissa karaktärer hand om andra? Tröstar? Hjälper? Kramar? Vilka är
omsorgsgivare och omsorgsmottagare i dessa situationer?
- Söker karaktärerna kontakt med andra specifika karaktärer? Vad är det som
utmärker det? Har de samma kön eller ålder? Hur många interaktioner har de med varandra?
4.4 Insamlingsmetod
För att undersöka om våra analysfrågor skulle ge oss rätt material för att kunna besvara våra forskningsfrågor valde vi att genomföra ett pilottest. Vi gick igenom en av våra valda bilderböcker och ställde våra analysfrågor. Svaren skrev vi ner i olika kolumner som var kopplade till våra olika frågor. Efter ett tag märkte vi att svaren hamnade i nästan alla kolumner och att det var svårt att få en övergripande blick. Då skrev vi istället ner alla händelser, både som skedde i bild och text, på ett papper och skrev till våra tolkningar och begrepp bredvid. Därefter kunde vi jämföra svaren och se återkommande begrepp och mönster. Denna metod blev sedan vårt arbetssätt för att på ett smidigt sätt insamla vårt material. Efter att vi läst böckerna flera gånger och ställt våra analysfrågor, valde vi att skriva svaren på olika post-it lappar. Detta för att enkelt kunna flytta runt våra svar, lägga dem i olika högar och därigenom sortera vår empiri. Vi kunde också enkelt reducera det material som kändes irrelevant för vårt arbete. Genom denna metod fann vi sju olika teman som visar hur sociala relationer framställs i dessa två bilderböcker. Vi gjorde även en tabell för att kunna synliggöra hur många interaktioner som varje karaktär har. I tabellen vi skrev upp alla karaktärers namn, utefter deras kön och ålder. Därefter delade vi in interaktionerna i tre olika kolumner, nämligen tilltal, interaktion fram och tillbaka i dialog och dialog utan att få svar tillbaka. När en karaktär var delaktig i tilltal, interaktion eller dialog själv så sattes ett streck i kolumnen. Denna tabell har inte gett oss några resultat utan har använts som en metod för att få fram resultat under analysen, därför finns inte tabellen med som bilaga i arbetet. Relevant information från tabellen presenteras och analyseras under resultatavsnittet i detta arbete.
4.5 Etiska överväganden
Ett etiskt övervägande som vi har haft med oss under processens gång handlar om urvalet av böcker. Vi har valt böcker som ingen av oss tidigare läst, för att minimera risken att känslor eller erfarenheter ska spegla resultatet i arbetet. Vi strävar efter att med objektiva ögon se på karaktärerna, relationerna och positioneringen i böckerna. Vårt resultat ger ingen enhetlig bild av sociala relationer, utan dessa är kopplade till karaktärerna i böckerna, då både
diskursteori och positioneringsteori utgår från verkligheter som är kontextuellt bundna. Vi vill därför, i linje med dessa teoretiska utgångspunkter, påpeka att det inte går att generalisera positionerna och diskurserna i böckerna.
Vi har även valt att inte studera författaren och illustratörens val, hur de formulerat sig i texten eller tecknat bilderna. Vårt arbete går inte ut på att diskutera varför de gjort som de gjort eller vad deras mening med böcker är. Vi utgår från att barn kan ha tillgång till dessa böcker och studerar därmed bilderböckernas innehåll. Vi kommer att analysera karaktärernas agerande som möjliga i en diskursiv kontext, men kommer att försöka undvika att
levandegöra karaktärerna allt för mycket, då Nikolajeva (2000) menar att dessa är fiktiva personer. Vi är medvetna om att det finns en diskurs även i vårt sammanhang, då vi studerar till förskollärare och har flera kopplingar till förskolebarn. Genom detta pratar vi om barn på ett visst sätt och ser vissa sociala kategorier tydligare än andra kategorier, detta påverkar våra diskussioner och vårt resultat.
5. Resultat och analys
I detta kapitel beskriver och analyserar vi den empiri vi fått ut genom de två bilderböckerna vi valt att studera. Genom analysen kommer vi att besvara våra forskningsfrågor som handlar om hur sociala relationer framställs i bilderböckerna. Vi har delat upp resultatet i sju teman där vi på olika sätt förklarar hur sociala relationer framställs. Dessa diskuterar vi utifrån diskursteori, positioneringsteori och begrepp som sociala kategorier, omsorg och anknytning.
5.1 Karaktärer som positionerar andra
En dag när dom har stormöte händer det något.Staffan och Ninni frågar barnen om dom vill pröva något nytt. -Ska vi försöka laga maten själva några veckor? undrar Ninni. -Så får vi se om det verkligen går, säjer Staffan.
-JAAAAAA! ropar alla barnen.
-Men nu gäller det om ni kan klara av det, säjer Staffan. -Om VI ALLA kan klara av det, säjer Ninni.
-Jaadå, jag kan göra köttbullar varenda dag, tycker Mary.
-Det går nog inte, svarar Ninni. Vi måste bestämma allihop, förstår du väl. Och så måste vi ha olika sorters mat varje dag.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 15-16)
I bilderboken Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni, frågar de två vuxna karaktärerna om barnen vill testa något nytt, nämligen att laga maten. Detta är något barnen vill då de alla ropar “JAAAAAA!”. När barnkaraktären Mary säger att hon vill göra köttbullar varenda dag svarar den vuxna karaktären Ninni att det inte går, eftersom alla måste bestämma tillsammans och eftersom de måste ha olika sorters mat varje dag. En forskningsfråga som vi ställt är om det finns en social hierarki mellan karaktärerna i bilderböckerna och hur denna tar sig uttryck. Det vi ser i denna sekvens är att två vuxna karaktärer frågar barnen om de vill testa något nytt, vilket kanske är ett sätt att få barnen att vara delaktiga över beslut som tas. Det vi kan läsa mellan raderna är dock att de vuxna redan har kommit överens om att detta är något de borde testa, de har alltså redan styrt vad barnen får besluta och inte. Även i situationen då barnkaraktären Mary försöker ta ett beslut att göra köttbullar varenda dag, får hon ett negativt svar från den vuxna karaktären Ninni som säger att detta inte går. Ninni kan ses som en
karaktär i position att bestämma över vad barnkaraktären Mary får bestämma över och inte. Vi tolkar det som att det finns en social hierarki mellan de vuxna karaktärerna och
barnkaraktärerna. De los Reyes och Mulinari (2005) skriver att kategorier ger sociala positioner som skapar hierarkier mellan människor. De vuxnas subjektspositionering gör att de i deras handlingsutrymme kan ta rådande beslut. Barnen placeras därmed i en
subjektsposition av att vara delvis maktlösa, de får bestämma när de vuxna bestämt att de får, och när det ligger i linje med det som de vuxna tycker är rätt beslut. Ninni tycker exempelvis inte att köttbullar varenda dag är ett bra beslut eftersom hon tycker att barnen behöver en varierad kost. Den vuxna karaktären Ninni säger till barnkaraktären Mary “förstår du väl”. Genom den språkliga praktiken antyder Ninni att Mary borde veta bättre än vad hon gör, vilket i sin tur gör att hon placerar henne i en lägre position, en så kallad interaktiv
positionering (Davies & Harré, 1990). Ett annat exempel på när en vuxen karaktär placerar en barnkaraktär i en lägre position är i boken Daghemmet Rödmyran: Till dagis, när
barnkaraktären Lisa inte vill följa med tillbaka till daghemmet och pedagogen Susanne blir arg på henne.
Då blir Susanne riktigt arg:
-NU FÖLJER DU MED, LISA, ryter hon. Du KAN INTE hålla på och förstöra för oss andra hela tiden. HÅLL TYST och FÖLJ MED.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 19)
Barnkaraktären Lisa försöker ta ett beslut att stanna kvar vid backen där barngruppen från Daghemmet Rödmyran befinner sig, något som den vuxna karaktären Susanne inte går med på. Detta är ännu ett exempel på där en vuxen karaktär positionerar en barnkaraktär, så kallad interaktiv positionering (Davies & Harré, 1990). Genom sitt språk markerar Susanne att det är hon som bestämmer och sätter därmed Lisa i en underordnad position. Susanne gör detta genom att ge direktiv till Lisa om vad hon ska göra, utan att ge henne några som helst möjligheter till att vara delaktig i beslutet. Vi tolkar det som att Susanne sätter sig själv i en reflexiv maktposition genom att skapa skuldkänslor hos Lisa då hon säger att hon bara förstör för andra hela tiden. Vi tolkar att detta synliggör karaktärernas relation och sociala band till varandra. Relationer och känslor är tätt sammankopplade eftersom känslorna värderar relationernas betydelse (Olofsson och Sjöström, 1993). Det sociala band som finns i relationen påverkas av hur människor ger svar och gensvar på emotionella upplevelser (Aspelin, 2010). Vi ser i dessa sekvenser att de vuxna karaktärerna är de som positionerar
barnkaraktärerna och därmed påverkar vilka handlingsutrymmen de får. De vuxna
karaktärerna är oftast i en högre social hierarki än barnkaraktärerna, då de bestämmer vad barnen får bestämma och dessutom har slutordet i olika beslut. Davies och Harré (1990) förklarar att positionering påverkas av personens uppfattning av sig själv i ett socialt sammanhang och av tidigare erfarenheter av sociala positioner. Den sociala kategorin ålder kan tolkas påverka de vuxna karaktärerna, då de sätter sig själva i en högre maktposition, kanske på grund av tidigare erfarenheter av att vara i överordnad position. Vi ser skapandet av en diskurs om att kategorin ålder innebär en högre hierarkisk position inom karaktärernas sociala relationer.
I vår analys utgår vi från en tabell där vi räknat vilka karaktärer som interagerar med varandra, både genom att vara i dialog, bli tilltalad utan svar och att tilltala andra utan att få svar tillbaka. Vi har även räknat ut hur många gånger detta sker. Denna tabell ger oss resultatet att de vuxna karaktärerna som är 5 stycken totalt interagerar 80 gånger och barnkaraktärerna som totalt är 10 stycken interagerar 100 gånger. Vi har sedan delat 80 interaktioner på 5 vuxna, vilket ger oss resultatet att en vuxen i genomsnitt interagerar 16 gånger. Sedan har vi delat upp 100 interaktioner på 10 barn vilket ger oss svaret att ett barn i genomsnitt interagerar 10 gånger. En vuxen karaktär har alltså 60 procent fler interaktioner än en barnkaraktär. Vi ser detta som ett skapande av en diskurs där vuxna blir mer aktiva i sociala relationer, då de oftare är i interaktion med andra. Detta kan bero på det
omsorgsuppdrag som funnits inom förskolan sedan dess uppkomst och som finns än idag, där pedagogerna förväntas se och tala med alla barnen varje dag (Lpfö 18), något som inte barn har samma krav på sig att göra. Vi kan också tolka det som att de vuxna karaktärerna är de, som i och med sin sociala position, tar beslut, och som barnen därmed måste interagera med många gånger under sin dag på förskolan. Vi tolkar det som en del av en diskurs där barn i sina sociala relationer måste interagera med vuxna i sin vardagliga miljö.
5.2 Motstånd
För att få syn på hur den sociala hierarkin syns mellan karaktärerna har vi tittat på om
karaktärerna i bilderböckerna försöker bestämma över varandra. Detta kan ses som ett sätt att försöka sätta varandra i olika interaktiva positioner (Davies & Harré, 1990).
Sen ber Ninni Julietta att hjälpa Smulan då Smulan måste gå in och kissa. Men Julietta går INTE ALLS in med Smulan.
Hon och Esko och Peter och Kajsa bryr sej INTE ALLS om Ninni. Dom låtsas att hon NÄSTAN INTE FINNS?
Istället knuffar dom Smulan, och bråkar,
och retas, och skrattar,
och springer runt, runt, runt på gården.
Det är väldigt vad dom hinner med mycket för att nya Ninni ska märka att hon nästan inte finns.
(Widerberg och Torudd 1982, s.6)
I boken Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni, ber den vuxna karaktären Ninni barnkaraktären Julietta att hjälpa den yngre barnkaraktären Smulan med att gå in och kissa. Men Julietta vägrar, hon och tre andra barn bryr sig inte alls om Ninni. Barnen ignorerar Ninni och istället så börjar de skratta, bråka, reta och knuffa Smulan och springer runt på gården. Ninni är en ny pedagog i boken och genom att bråka med Smulan istället för att hjälpa henne, tolkar vi det som att barnen utmanar Ninnis position. Corsaro (2017) skriver att barn försöker ta kontroll över sina liv genom att utmana vuxna auktoriteter. En diskurs som blir synlig är att barn testar sina subjektspositioner genom motstånd mot vuxna, speciellt genom fysiska handlingar. Att barnkaraktärerna som grupp ger sig på Smulan kan ha att göra med att hon blev utpekad av Ninni som den som behövde hjälp av Julietta, på det sättet blev Smulan satt i en interaktiv position utav Ninni. På bilderna i boken är även Smulan mindre i storleken till skillnad från de andra barnkaraktärerna, detta tolkar vi också som en bidragande faktor till att Smulan hamnar i underläge. Detta medför att Julietta och de andra barnen får en högre position gentemot Smulan, då de är större i storleken och är fler i antal. Ytterligare ett exempel från Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni där barns motstånd framhävs syns nedan.
Staffan blir arg.
- Håll tyst och tvätta er färdigt nån gång! ryter han. Då smäller Julietta allt vad hon kan i tvättvattnet så att det stänker över hela rummet.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 8)
Den vuxna karaktären Staffan blir arg och ryter till barnen att vara tysta och tvätta sig färdiga. Barnkaraktären Julietta smäller då hårt i tvättvattnet och det stänker vatten över hela rummet.
Vi tolkar det som att Staffan sätter sig själv i en reflexiv position, i hans handlingsutrymme har han makt att bestämma då han både är vuxen och ryter. Hans sociala kategori som vuxen gör att han får en överordnad maktposition. Askland och Sataøen (2014) skriver att barn reagerar olika på händelser omkring dem och det kan ske på olika intensitetsnivåer. Juliettas reaktion på Staffans befallning blir en fysisk handling, vilket vi tolkar som ett sätt att visa på motstånd mot Staffans hierarki. Vi tolkar det som att hon försöker utmana Staffans position och försöker jämna ut makten mellan kategorierna vuxen och barn. Att vara trygg i en
relation kan bland annat innebära att testa gränser mellan parterna (Alfvén & Hofsten, 2001). Att Julietta utmanar Staffan kan tyda på att hon har en trygg relation till honom. Utifrån detta så tolkar vi det som att sociala relationer mellan vuxna och barn grundar sig i en god
anknytning under en längre tid, vilket leder till att makthierarkier vågar utmanas i både handling och ord. Vår tes blir då att trygghet är en grund för att våga göra motstånd, och att positioneringen mellan karaktärerna då skiftar beroende på vad som görs i sammanhanget.
5.3 Grupperingar
Men Julietta kommer på något:
- Vi kan väl RÖSTA! säjer hon. Alla som vill med Inga-Lill räcker upp handen. Alla utom Lisa och Nalle räcker upp händerna; Peter och Palten också förstås.
Då blir Lisa alldeles trött i hela kroppen. Hon AVSKYR ju att rösta. Inte orkar man väl göra som alla dom andra, bara för att dom räcker upp händerna.
Puh, vad barnen är trötta på alltihop. Nu bestämmer dom sej för att strunta i Lisa. - Kom Susanne, säger dom. Nu GÅÅÅR vi.
(Widerberg & Torudd 1982, s.20-21)
Ytterligare ett sätt att se om det finns en social hierarki mellan karaktärerna är genom att kolla på karaktärerna som grupp. Ovan är ett exempel från boken Daghemmet Rödmyran: Till Dagis då gruppens beslut kommer före individens vilja. I sekvensen föreslår
barnkaraktären Julietta att de ska gå hem till den vuxna karaktären Inga-Lill. Det sker en omröstning om detta och beslutet blir att gå till Inga-Lill, Lisa blir ledsen och tycker det är dumt att en handuppräckning ska avgöra gruppens beslut. Barngruppen blir trötta och bestämmer sig för att strunta i Lisa. På bilden i boken står alla barnkaraktärerna och tittar på barnkaraktären Lisa med bestämda miner, medan hon sitter på knä och ser ledsen ut. Olsson (1998) skriver att individen ofta behöver förhålla sig till gruppen, då denna är avgörande vid
beslutstaganden. Både bilden och texten går att tolka så att barnkaraktären Lisa är i
underordnad position och att gruppen är i överordnad position, då gruppen är beslutsfattare och därmed har makten. Detta skapar en social hierarki mellan individen och gruppen. Dahlkwist (2012) förklarar att personer förstärker sin gruppdynamik genom att dela in varandra i ett “vi” och “dom”. Vi tolkar det som att gruppens gemenskap skapar ett “vi” och gör att Lisa blir “dom”, något som stärker gruppens maktposition. Barnkaraktärerna som grupp får större handlingsutrymme än Lisa då de bestämmer sig för att strunta i henne, samt att de hänvisar till den vuxna karaktären Susanne för att få hennes medgivande i sitt
kollektiva beslut. På så sätt har den vuxna karaktären Susanne den slutgiltiga makten i beslutet. Denna sekvens av boken visar att barnkaraktärerna delar upp sig i grupper, både genom språk och handlingar, och får därmed olika subjektspositioner vilket skapar förutsättningar för att kunna ta beslut. Även i ett demokratiskt beslut, så uppstår olika diskurser, positioner och handlingsutrymmen.
- Vi får dela upp er i två grupper, säjer Staffan. - Vi får dela upp OSS i två grupper, rättar Ninni.
- Nu DISKUTERAR ni igen! skriker Roffe. Ni ska alltid FÖRSTÖRA allting.
Men snart är det inte bara Ninni och Staffan som diskuterar. Barnen har också svårt att komma överens.
(Widerberg och Torudd 1982, s. 17)
Ovan är ytterligare ett exempel på hur hierarki syns i sociala relationer i bilderboken Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni. I denna sekvens sker en konversation mellan de vuxna karaktärerna och barnkaraktärerna. Sekvensen börjar med att barnen ska delas in i två grupper. Den vuxna karaktären Staffan pratar om att “Vi ska dela in er”. Ninni rättar Staffan och säger att “Vi ska dela in OSS”. Barnkaraktären Roffe säger sedan att deras diskussioner alltid förstör allting. Kort därefter har även barnkaraktärerna svårt att komma överens. Staffans sätt att prata om barngruppen är olikt Ninnis, och de vuxna karaktärernas diskussion speglar sig i barngruppens handlingar. Genom att Staffan säger “Vi får dela upp er i två grupper” distanserar han sig själv och Ninni från barngruppens karaktärer. Dahlkwist (2012) skriver att personer i en grupp stärker sin sammanhållning genom skapandet av ett “vi” och “dom”. Då Staffan pratar om barn och vuxna som två grupper, tolkar vi det som att han skapar ett “vi” och “dom”, där “vi” är överordnade “er”. Nilsson (1993) skriver att personer i grupp får olika statushierarkier beroende på hur makten i gruppen fördelas. Detta tolkar vi
därför som en strategi för Staffan att skapa mer makt i beslutstagandet, och därmed sätta sig själv som vuxen i en högre position.
Vi tolkar det som att den vuxna karaktären Ninni sätter Staffan i en interaktiv position genom att rätta honom till att karaktärerna har en gemenskap som grupp. Det gör hon genom att lägga betoning på ordet “OSS”. Ninni höjer barnens position, och vi tolkar det som att Ninni representerar en möjlighet för att jämna ut makten och inflytandet på Daghemmet Rödmyran mellan barnen och de vuxna. Detta är inte första gången i boken som Ninni rättar Staffan och karaktärerna har diskuterat flera gånger kring arbetssätt och förhållningssätt till barnen. Vi tolkar det som att barnkaraktären Roffe försöker ta över situationen och sätta sig själv i en reflexiv position genom att skrika. Därmed försöker han göra beslag på makten i situationen. Vi tolkar det som att han har fått nog av deras diskussioner och därför trycker han på att Staffan och Ninni alltid ska “FÖRSTÖRA allting”. Askland och Sataøen (2014) skriver att spegling innebär bland annat att uppfatta andras känslor, vilket vi tolkar att barnkaraktärerna gör när de härmar de vuxnas temperament i diskussionen. I detta fall speglas Staffan och Ninnis känslor ut på barngruppen och gör att barnkaraktärerna också har svårt att komma överens. Det här kan förstås som ett exempel på hur interpretive reproduction (Corsaro 2017) sker, då barn imiterar vuxenvärlden och försöker förstå och delta i den. I dessa sekvenser har vi identifierat diskurser som förhandlar makt i förskolan och som utövas på olika sätt genom dialoger, detta är även ett exempel på hur språkliga praktiker som ett görande går att
synliggöras i bilderböcker. Det vi har identifierat är att de språkliga praktikerna i och emellan barngruppen och de vuxna karaktärerna påverkar vilken position och vilket
handlingsutrymme som karaktärerna får och kan uttrycka. Olika sätt att förhålla sig till, prata om och göra på, visar på variationen av vad som anses vara barnets bästa i en
förskoleverksamhet och vilka karaktärer som har överordnade positioner.
5.4 Omsorgsgivare och omsorgsmottagare
För att få syn på hur de sociala relationerna framställs i bilderböckerna ställde vi frågan om hur karaktärerna ger och tar omsorg mellan varandra. Frågan blir relevant eftersom
omsorgspraktiker kan ge oss ledtrådar till hur relationerna beskrivs i bilderböckerna.
Noddings (2016) skriver att det alltid finns en omsorgsgivare och en omsorgsmottagare i en omsorgssituation. Inom förskolan har de vuxna pedagogerna ett omsorgsuppdrag, där de
förväntas ge omsorg till barnen (Lpfö 18). Något som förvånade oss under textanalysen var att det inte alltid var de vuxna karaktärerna som var omsorgsgivare i bilderböckerna.
Stackars tanten som har trillat. Susanne och Staffan hjälper henne upp. Kajsa och Roffe och Martin och Mary hjälper också till. Smulan tittar på tantens våta strumpor.
- Tänk om det kommer BLOD!
- Vi har plåster om du behöver, säjer Martin då. Vi har flera tusen plåster som du kan få. (Widerberg & Torudd 1982, s. 11)
I denna sekvens ur bilderboken Daghemmet Rödmyran: Till dagis, har den vuxna karaktären tanten Inga-Lill trillat och är i behov av hjälp. Både de vuxna karaktärerna och
barnkaraktärerna hjälper henne upp. Barnkaraktären Martin säger att de har plåster som hon kan få. Detta kan ses som ett sätt för honom att visa medkänsla till Inga-Lill. Genom den språkliga praktiken blir barnkaraktären Martin omsorgsgivare medan den vuxna karaktären Inga-Lill blir omsorgsmottagare. Ålder behöver således inte vara en avgörande faktor för vilken omsorgsposition en karaktär kan ha. Däremot tolkar vi det som att barnet som
omsorgsgivare fasthålls i en lägre position, då dennes omsorgshandling kan tolkas som naiv, eftersom barnkaraktären erbjuder tusen plåster.
Mary kryper upp i Ninnis knä.
- Vad fint hår du har, säjer hon till Ninni.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 14)
Ett annat exempel på en omsorgssituation är när barnkaraktären Mary kryper upp i den vuxna karaktären Ninnis knä i boken Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni. Här kan vi tolka det som att Ninni är omsorgsgivare eftersom Mary sitter i hennes knä, men vi kan även tolka det som att Mary är omsorgsgivare som ger Ninni en komplimang om att hon är fin i håret. På bilden ser vi även att Mary känner på Ninnis hår, vilket även det tyder på en omsorgshandling. Noddings (2016) menar att positionen av att vara omsorgsgivare eller omsorgsmottagare kan variera personerna emellan, men vi ser att karaktärerna kan vara både omsorgsgivare och omsorgsmottagare samtidigt. Vår tolkning är att i karaktärernas sociala relationer skiftar det vem som är omsorgsgivare och omsorgsmottagare, både mellan barnkaraktärer och vuxna karaktärer. Den sociala relationen framställs alltså som ett växlande i att ge och få omsorg mellan karaktärerna.
Ett sätt som karaktärerna ger och tar omsorg är genom fysisk kontakt. I böckerna har vi sett situationer där karaktärerna håller varandra i handen, kramas eller sitter i knä. Sekvensen innan då barnkaraktären Mary kryper upp i knät hos den vuxna karaktären Ninni ser vi att barnet tar initiativet till den fysiska kontakten. Detta är ett mönster vi ser även i andra sekvenser där karaktärerna har fysisk kontakt med varandra. Boréus (2015) förklarar att människor får olika subjektspositioner beroende på deras sociala kategorier. Då Mary hamnar under den sociala kategorin barn, kan vi med begreppet subjektspositionering tolka det som att barnet får en position, där fysisk kontakt med pedagoger möjliggörs i handlingsutrymmet. Då vi kopplar in förskolans omsorgsuppdrag får vi syn på en diskurs om att barn under sin vardag på förskolan ska ha tillgång till omsorg genom fysisk kontakt med pedagoger. Behöver man kramas, sitta i knä eller hålla hand ska detta vara tillgängligt för ett barn i en förskoleverksamhet att få. Något vi kan se speglas i bilderböckerna som utspelar sig på ett daghem, dåtidens förskola.
5.5 Anknytning till mjukdjur och andra objekt
För ett förskolebarn är det vanligt att ha ett mjukdjur eller annat objekt som en trygg punkt att ha nära under sin dag på förskolan. Barnen utvecklar en relation och omsorg till objekten (Winnicott, 2003). Dessa objekt kan användas som en trygg bas och en nära vän mellan verklighet och lek, som är lika verklig som de sociala relationer som barnet har till vänner menar Winnicott (2003). Karaktärernas anknytningsrelationer är relevanta att undersöka då vi ser en diskurs om att sociala relationer kan ske både till objekt och människor. Broberg, Hagström och Broberg (2012) skriver att anknytningsrelationer grundar sig i trygghet, tröst och beskydd hos en anknytningsperson, dessa anknytningsrelationer är hierarkiskt
organiserade. Likt positioneringsteori så skriver Broberg, Hagström och Broberg (2012) att personer eller objekt får olika positioner i en anknytningsrelation. Nedan kommer exempel tas upp på olika positioner i anknytningsrelationer kopplat till mjukdjur. I boken Daghemmet Rödmyran: Till Dagis syns ett exempel på när barnkaraktärerna positionerar sig med hjälp av ett objekt. Barnkaraktären Lisa ligger på marken och är ledsen. Barnkaraktären Smulan försöker få hjälp av Lisa, genom att säga hur LITEN hon är och att kålhuvudet är för tungt för henne att bära. Hon behöver hjälp av en som är STOR, för att bära kålhuvudet åt henne.
- Usch, vad jag är liten, säjer hon till Lisa. Du kan väl bära det här åt mej, du som är så STOR. Lisa tittar förvånad på Smulan.
- Njae…?
Men jag ORKAR inte! ropar Smulan då. Titta, nu håller jag nästan på att tappa det. Lisa tar kvickt kålhuvudet från Smulan.
- Det här är väl inte så tungt, säjer hon. Nalle hjälper mej också. Han är så STARK. - Han är stark som en björn, va? säjer Smulan.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 22)
I konversationen så tolkar vi det som att Smulan sätter sig själv i en reflexiv position med hjälp av kålhuvudet, då hon väljer att ge sig själv en underordnad position. Med språkliga praktiker och begrepp som liten, STOR och ORKAR inte, så försöker Smulan sätta Lisa i en överordnad position. Vi tolkar det som att det är en slags strategi till att visa omsorg genom att använda objektet kålhuvud för att medla till ett annat barn. Ett annat exempel som synliggör att barnkaraktärerna finner trygghet och anknytning hos mjukdjur är i boken Daghemmet Rödmyran: Till Dagis då barnkaraktären Lisa håller sin Nalle tätt intill sig på bilden. När Susanne föreslår om hon ska bära Nalle åt Lisa, håller Susanne i Nalles arm på bilden. Men Nalle vill inte det. BARA Lisa får bära honom.
- Jag kan bära Nalle om du vill, föreslår Susanne.
Men det vill inte Nalle. BARA Lisa får bära honom, så det så.
(Widerberg & Torudd 1982, s. 5)
Åkerman och Henriksson (1995) skriver att exempel på övergångsobjekt kan vara barnens favoritsak, och vi tolkar det som att Lisas nalle är hennes övergångsobjekt. I den här sekvensen av boken så får Nalles karaktär en egen vilja. Eftersom Lisa kan styra Nalle, så tolkar vi det som att Nalle är högst i hierarkin i Lisas sociala relationer, och därför betonas även att det “BARA” är Lisa som får bära honom. I denna sekvens är det Nalle som har sista ordet och vi tolkar det som att Nalle på så sätt har en högre maktposition. Eftersom mjukdjur och andra objekt kan vara något ett barn finner tröst hos, känner trygghet med och kan känna sig beskyddad av (Winnicott, 2003), så tolkar vi det som att barnen har en social relation till objekten och är en del av den hierarkiska anknytningsrelationen som uppstår. Den sociala situationen som framställs här är att objekten har ett värde och utefter det positionerar sig karaktärerna olika beroende på vad omgivningen gör och säger. Den sociala relationen framställs därmed som att det finns anknytning både människor emellan men även mellan människor och objekt.
