• No results found

Normer i barnlitteratur ur ett genusperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Normer i barnlitteratur ur ett genusperspektiv"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Normer i barnlitteratur ur ett

genusperspektiv

Norms in children´s literature from a gender perspective

Madeleine Nilsson

Katarina Rosengren

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium 2020-05-07

Examinator: Therese Lindgren Handledare: Camilla Löf

(2)

2

Förord

Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete och stöttning under skrivperioden. Vi har

tillsammans tagit ansvar för att skriva den här uppsatsen och har bägge två tagit del av all den litteratur som vi använt oss av. Vi har tillsammans och var och en för sig jobbat lika mycket och lika hårt med alla delar av uppsatsen.

(3)

3

Abstract

Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus.

Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen.

Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar;

Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är

feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.

Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i

illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.

(4)

4

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 2. Tidigare forskning ... 7 2.1 Barnboken ... 7 2.2 Barnboken i förskolan ... 8 2.2.1 Karaktärer i barnböcker ... 9 2.3 Kön i barnböcker... 10

2.4 Förskola, kön och skönhetsideal ... 13

3. Teoretiska perspektiv ... 15

3.1 Genus och normer ... 15

4. Metod ... 17

4.1 Kvalitativ textanalys ... 17

4.2 Urval ... 18

4.2.1 Forskningsetiska överväganden ... 18

4.2.2 Kort beskrivning av valda böcker ... 19

4.3 Genomförande... 19

5. Analys ... 21

5.1 Enskild analys av varje barnbok ... 21

5.1.1 Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn (2018) ... 21

5.1.2 Mamma Mu Läser av Jujja Wieslander (2011) ... 24

5.1.3 Pirater och Prinsessor av Lotta Anderberg Olsson (1999) ... 27

5.2 Intertextuell analys ... 29

6. Diskussion ... 32

6.1 Resultatdiskussion... 32

6.2 Metoddiskussion ... 34

6.3 Vidare forskning ... 35

(5)

5

1.Inledning

2016 startade Skolverket (2019) upp läslyftet för förskolan för att öka kompetensen hos förskollärare inom läs- och skrivkunskaper. Läslyftet handlar om att barn och ungdomar ska få möjlighet att utveckla språket med hjälp av läsning och skrivning. Främst riktar sig läslyftet till förskollärare som med sina kolleger har möjlighet att få fördjupade kunskaper inom språk, läs- och skrivdidaktik. I den reviderade läroplanen för förskolan som kom 2016 läggs det stor vikt vid högläsning. Här spelar läslyftet en viktig roll när det gäller att utveckla förskolans kompetens med arbetet med högläsning och samtal om text.

I läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn visar:

Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa” (Lpfö 18, s.14).

Kåreland (2013) skriver att med stöd från läroplanen finns det krav på att förskolan ska bedriva en pedagogisk verksamhet. Läroplanen lägger vikt vid språkutveckling och lärande, vilket medför att förskolan har som uppdrag att utveckla barns intresse för språk och texter. Förskolan ska göra förskolebarnen medvetna om att det finns olika möjligheter att hämta information och ge kunskap till barnen om olika mediers språk och funktion. För att barn ska kunna utveckla förmåga för att kunna tolka, kritiskt granska, uppskatta olika källor och budskap behöver de komma i kontakt med olika sorters litteratur. Inom förskolan är det grundläggande att barnens egna erfarenhetsvärldar får skapa utgångsläge när de i verksamheten tar stegen in i både

läsandets och skrivandets värld. Läsningen är könsbunden skriver Kåreland (2013), flickor läser mer litteratur än pojkar. Det finns även stora skillnader mellan vad pojkar och flickor väljer att läsa för litteratur.

Utifrån barnböcker som en har hemma, finns på förskola eller som en lånar på biblioteket, kan förskolläraren tillsammans med barngruppen diskutera normer runt skönhetsideal och genus. Inom barnlitteraturen vill vi undersöka hur normer, ideal och genus skrivs fram med barn i unga åldrar som mottagare. Redan i tidiga åldrar visar forskning på att barn bryr sig om att passa in i

(6)

6

normer och vara “normala”. Harriger, Calogero, Witherington och Smith (2010) skriver i sin studie att barn i förskoleålder är medvetna om hur en idealkropp ska se ut.

Tidigare forskning (se Filipović, 2018) visar på att barnböcker är en stor del av förskolebarns miljö och att dessa därmed har en stor inverkan på barns syn på genus och könsstereotypa mönster. Filipović (2018) menar att även om böcker i förskolan spelar en stor roll för barns syn på genus så får en inte glömma bort personalen som jobbar med förskolebarnen. Förskollärare och barnskötare som är medvetna om könsstereotypiska mönster och har ett kritiskt

förhållningssätt till dem, kan därigenom hjälpa barn att utveckla en positiv känsla kring deras könsidentitet. Medvetenhet om att det finns olika genus och mångfald ger förutsättningar för pedagoger att skapa en inkluderande lärandemiljö som är anpassad till alla barn på förskolan.

Under utbildningen har vi kommit i kontakt med barnlitteratur i olika sammanhang inom förskolan och privat. Vi har valt att lägga fokus på könsnormer, genus och ideal eftersom det lyfts fram i den nya läroplanen (Lpfö 18). Personer som arbetar inom förskolan ska verka för att arbeta mot könsstereotypa mönster och normer. Vi har valt att belysa böckerna Mamma Mu läser (2011) skriven av Jujja Wieslander, Pirater och Prinsessor (1999) skriven av Lotta Olsson Anderberg och Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) skriven av Ingelin Angerborn.

1.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att analysera genusstrukturer som framträder i text och bild i barnlitteratur för barn i förskoleåldern. Vi riktar särskilt intresse mot de könsnormer och skönhetsideal som görs gällande i litteraturen. Våra frågeställningar är:

- Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna?

(7)

7

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet går vi in på tidigare forskning om barnbokens betydelse, studier med barn i förskolor om skönhetsideal och hur genus tar sig uttryck i barnböcker. Detta kan kopplas till vår studie då vi gör en textanalys på barnböcker. Vi har valt både nationella och internationella forskningsartiklar och avhandlingar som riktar sig mot skönhetsideal, normer och genus.

2.1 Barnboken

Lena Kåreland (1994) förklarar att en barnbok helst ska handla om barn eller någon figur som barnen kan känna igen sig i, en barnbok ska vara lättläst med många bilder och inte för tjock. De äldsta barnböckerna var enbart till för ett pedagogiskt syfte och var inte särskilt roliga för barn att läsa. Året 1945 fick den svenska barnboken sitt genombrott i Sverige och 1948 bildades Sveriges ungdomsförfattarförening. Författare som Astrid Lindgren och Lennart Hellsing gjorde debut i Sverige med sina böcker Pippi Långstrump och Katten som blåser i silverhorn.

Kåreland (2013) skriver att definitionen av barnböcker har över åren förändrats. Många böcker som en ser vara barnlitteratur var ofta skrivna till vuxna. Till exempel Robinson Crusoe och Gullivers resor. Kåreland (2013) förklarar att en målgrupp till en bok kan ändras under årens lopp. Ett exempel är böckerna om Harry Potter som började som barnböcker men över tid har fler vuxna intresserat sig för böckerna.

Kåreland (2013) skriver att barnböcker ofta debatteras och utifrån olika perspektiv. Ett perspektiv står för att barn inte ska utsättas för våld, ondska eller andra saker som kan vara skrämmande medan andra perspektiv menar att barn ska få kunskap om världen, samhället och att det inte går att undanhålla saker från dem. Bland annat har sagan som högläsning för barn pendlat mellan dessa två olika perspektiv. Kåreland (2013) skriver att från förra sekelskiftet pågick en debatt, där det förekom en del åsikter om att sagan inte är tillräckligt undervisande och för fantasifull. Till exempel skulle inte barn i lägre samhällsklasser läsa sagor om prinsessor och prinsar, guld och skatter, eftersom sagan kunde ge drömmar och längtan till något bättre och få barnen att glömma deras plats i samhället. Däremot finns det många som betonar sagans

(8)

8

betydelse för barns utveckling, till exempel Ellen Key. Ellen Key ansåg att barn uppskattar den enformighet, symmetri och rytm som finns i den äkta folksagan och inte att barn skulle komma ihåg sin plats i samhället (Kåreland, 2013).

2.2 Barnboken i förskolan

Simonsson (2004) skriver i sin avhandling, Bilderboken i förskolan - en utgångspunkt för samspel, att i förskolans verksamhet förekommer det att pedagoger ofta har högläsning för barnen efter lunch men hon ställer sig även frågan om det är den enda gången som barnen kommer i kontakt med böcker under sin tid på förskolan. Simonssons (2004) avhandling baseras på att hon under tretton veckor var på två olika förskolor och följde två 3–5-årsavdelningar i Sverige för att få en inblick i hur bilderböcker används i förskolans verksamhet. Simonsson (2004) upplever att barnen i förskolan använder böcker till annat än bara läsning, till exempel används böckerna i barnens lek och för att kommunicera med andra barn i förskolan. På så sätt kan barn hitta nya samtal att prata om när de tittar på illustrationerna i litteraturen (Simonsson, 2004).

Simonssons (2004) studie visar att pedagogerna vill förmedla “bra” barnböcker i förskolan samt att pedagogerna vill ha kontroll över vad för litteratur som befinner sig i verksamheten och hur litteraturen används. Samtidigt uttrycker Simonsson (2004) att pedagogerna tycker det är svårt att få tillgång till “bra” litteratur på biblioteket eftersom litteraturen är ofta utlånad och att tiden inte finns till för ett besök på biblioteket. Vidare har pedagogerna önskat att det finns ett

basutbud av “bra” litteratur på förskolan men att det är svårt med den ekonomin som förskolan har. Något som är synligt i studien är att på dessa två förskolor finns det bokmiljöer där barnen har tillgång till litteratur och att detta skapar möjligheter för barnen att utforska litteraturen själva, med andra barn eller med sällskap av vuxna (Simonsson, 2004).

(9)

9

2.2.1 Karaktärer i barnböcker

Kåreland (2013) skriver att de fiktiva karaktärerna i barnböcker, är huvudpersoner eller

bipersoner. Huvudpersonen kan även kallas protagonist. Det kan ibland vara oklart i barnböcker vem som är huvudpersonen och då kan titeln på boken vara en ledtråd om vem eller vilka i boken det ska handla om. I böcker kan det förekomma individuella huvudpersoner, vilket innebär att författaren kan göra ett mer fördjupat porträtt av karaktärerna. Karaktärerna i böckerna kan vara både människor och djur. Det förekommer även att föremål av olika slag som till exempel växter, grönsaker eller mat som har varit huvudpersoner, till exempel Sagan om pannkakan. I böcker brukar en del författare dela in personerna i boken i statiska och platta respektive

dynamiska och runda personer. I barnböcker finns det statiska personer det kan vara en prinsessa som inte har några negativa egenskaper. Ett annat exempel är att en häxa inte har några positiva egenskaper. Däremot har en del författare i modern tid ändrat perspektiv på personerna i

böckerna så att häxan har positiva egenskaper medan prinsessan har negativa egenskaper som till exempel boken Kvastresan. Personerna i böckerna levandegörs för läsaren genom sina

handlingar men det kan även berättas om personernas utseende. I böckerna beskrivs även karaktärernas egenskaper. Karaktärerna skildras genom hela berättelsen beroende på vad de säger eller vad de inte säger. Genom att läsa en bok kan perspektivet ändras och genom det besked som läsaren får kan hen själv skaffa sig en egen tolkning av bokens alla karaktärer.

Kåreland och Lindh-Munther (2005) skriver att det förekommer mer manliga huvudkaraktärer i barnböcker än kvinnliga. Identifikationen med huvudkaraktären framstår som en viktig aspekt av förståelsen av barnböcker. Brink (2005) skriver att unga pojkar behöver och väljer böcker som handlar om manliga hjältar. Dels är pojkar mindre öppna för att läsa genusöverskridande böcker, medan flickor gör det mer. Det finns en tradition att det är mer acceptabelt i samhället att flickor är pojkflickor än att pojkar är feminina. I förskolan/skolan innebär det status för pojkar att vara tuffa och ha muskler medan personliga relationer, känslor, kläder och utseende anses som status för flickor (Kåreland 2005).

Vidare skriver Kåreland (2005) att de flickor som är huvudpersoner i bilderböcker ibland inte framställs som starka, utåtriktade och aktiva karaktärer. Det kan innebära att flickor saknar positiva karaktärer att identifiera sig med i barnlitteratur. Samtidigt som forskningen pekar på en

(10)

10

tydlig uppdelning av karaktärer i barnlitteratur baserat på genus, är det också relativt vanligt med att det är både en manlig och en kvinnlig huvudkaraktär i böcker. Författarna gör detta för att oavsett kön på läsaren kan personen identifiera sig med karaktären i boken.

2.3 Kön i barnböcker

Filipović (2018) skriver i sin studie, Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting, som är gjord i ett samhälle i Dublin, att det är viktigt att det finns en mångfald av olika karaktärer i barnböcker som har olika kön. Det är för att barnen ska kunna känna igen sig och inte känna sig exkluderade i samhället. Vidare skriver Filipović att det är pedagoger som har ansvaret för att barn ska få tillgång till lärprocesser av hög kvalitet. För att kunna ge det måste pedagogerna vara medvetna om att det finns könsstereotypa mönster inom barnlitteraturen. Därför är det av vikt att som pedagog se över innehållet i böcker som lånas och att förstå vilket budskap de förmedlar.

I studien som Filipović (2018) genomförde analyserades 15 barnböcker med hjälp av 15

förskollärare. För att analysera böckerna använde förskollärarna sig av tre olika analysstrategier. som var hämtade från hemsidan. Dessa var följande:

(1) The Counter – Vilket kön har titelkaraktären, huvudpersonerna och andra karaktärer i boken? (2) The Picture Reader – Vilket kön har karaktären/karaktärerna på framsidan av boken? Hur många kvinnliga och manliga karaktärer illustreras i boken? Vilka könsmönster kan identifieras i illustrationerna?

(3) The Norm Critic – Hur beskrivs huvudpersonernas olika kön? Vilka roller finns? Vilka könsnormer är tydliga i texten och illustrationerna?

Något som framkom i Filipović (2018) studie var att i böcker som belyser familjesituationer har kvinnan oftast en roll som mamma eller fru. Dock förekom inte pappor lika ofta i böckerna. Det förekom att det fanns karaktärer av mammor i fem böcker medan det endast förekom två pappor. Något som mer framkom i studien var att från analysen av första frågan – ”The Counter”, var det tre gånger fler manliga karaktärer än kvinnliga. Vidare fick en fram att det var mer manliga karaktärer som var illustrerade än kvinnliga i litteraturen. Utifrån 498 analyserade bilder så fanns

(11)

11

det 205 manliga illustrationer och 97 kvinnliga illustrationer. Utifrån framsidans bild på de 15 böcker som analyserades fanns det inga kvinnliga karaktärer. På 11 av böckerna fanns det manliga karaktärer och på fyra var det neutrala karaktärer.

Änggårds (2005) studie, Barbie princesses and dinosaur dragons: narration as a way of doing gender, består av observationer, videoinspelningar och konversationer med barnen. Vidare har Änggård dokumenterat teckningar och annan konst som förekommer i materialet. Studien är gjord på två olika förskolor, med 36 barn i åldrarna 4–6, i Sverige. Änggårds (2005) studie gick ut på att barnen skulle få göra egna sagoböcker. När barnen skapade sina sagor använde de sätt att uttrycka sig på som till exempel genom gester och tal. Änggård medverkade endast genom att hon ansvarade för filminspelningarna och ställde frågor till barn under tiden aktiviteten hölls. Via observationer kom det fram att tre pojkar ritade riddare och dinosaurier. Det gav ett barn

inspiration till att rita drakar. Dinosaurier och drakar framställs ofta i sagor som farliga och har aspekter för att skapa rädsla. En pojke skilde sig från de andra pojkarna då han valde att rita ett troll. I svenska sagor anses troll vara farliga men ibland kan de vara snälla. Pojken som ritade trollet, gjorde trollet snällt eftersom sagan handlade om ett troll som räddar en liten myra. I en annan grupp, deltog bara en flicka och hon ritade Barbie som prinsessa och hennes vänner. När fler flickor tillkom i gruppen valde de också att göra böcker om Barbie. Pojkarna i gruppen ritade hjältar som jagar och fångar tjuvar. Sammanfattningsvis skriver Änggård (2005) att när barnen valde tema till sina sagor utgick de ifrån vilket kön de tillhör och vad deras kompisar valt för tema. Samt att en kan se att de olika teman barnen valde kan tolkas som pojk- och flickgenrer. Barbie och prinsessor anses tillhöra flickgenren medan drakar, riddare och dinosaurier anses tillhöra pojkgenren.

I Änggårds studie (2005) framkom det att flickornas sagor handlar om romantik och vardagsliv medan pojkarnas sagor handlar om hjältar och farliga varelser. I flickornas sagor var relationer det som ansågs vara viktigast medan det i pojkarnas sagor mest handlade om ”action”. Det innebär att det ofta händer något i sagan. De manliga karaktärer som förekommer i pojkarnas sagor är oftast karaktärer pojkarna kan identifiera sig med. Det förekommer heller inga kvinnliga karaktärer i pojkarnas sagor då det inte behövdes för att sagan skulle fortsätta. I Änggårds studie framkommer det att i flickornas sagor förekommer det manliga karaktärer för att det ska uppstå

(12)

12

romantiska relationer. Dock är den manliga karaktären en biroll och det är den kvinnliga karaktären som styr sagans handling.

Quast (2018) skriver i sin artikel, “And He Could Wear a Dress?”: A Preschool Transformative Book Conversation, att med hjälp av böcker kan förskolebarn få kontakt med olika sätt att visa empati för andra människor i samhället. Det läggs mycket fokus på att barn ska få tillgång till barnlitteratur som visar olika karaktärers världar och vardagsliv. Quast (2018) studie bygger på att hon i tre månader observerade en förskoleklass i Illinois, USA. Quast undersökte när

pedagogerna jobbade tillsammans med barnen med boken My princess boy skriven av Cheryl Kilodavis (2011). Boken handlar om en pojke som identifieras med feminina markörer då han klär sig i klänning och gillar balett. I boken tar författaren upp att pojken blir retad och

förolämpad för sitt utseende.

I slutet av boken finns det flera retoriska frågor som ställs till läsaren hur den hade reagerat på en prinsesspojke. Syftet med boken My Princess boy är att pedagogerna vill att barnen ska få en djupare förståelse för könsmönster och genus. Med hjälp av diskussioner med förskolebarnen fick pedagogerna fram olika svar om hur barnen hade bemötte en pojke med klänning. Flera av pojkarna tyckte att pojkar inte kan ha klänning på sig för att det är tjejigt. Några av flickorna höll med om att pojkar inte kan ha klänning. När en av pedagogerna ifrågasatte varför en flicka tyckte så, sa hon att det var för att hon aldrig sett en kille ha på sig en klänning. Det framkommer sen i barnens diskussion att det skulle vara okej för pojkar att ha på sig klänningar i deras egna hem och vid halloween, för då ansåg en flicka att en fick klä ut sig till vad en ville (Quast, 2018). Pedagogerna ställde frågor till barnen om de skulle kunna tänka sig leka med en pojke i klänning och de flesta barnen svarade nej i början, att dem inte ville leka med en pojke som hade klänning på sig. Efter en tid började barnen istället fundera på vad för kompis pojken med klänning skulle kunna vara snarare än att lägga fokus på feminina markörer. Svaret på om de ville leka med honom förändras då till ett ja. Quast (2018) skriver att det inte måste bli ett resultat direkt efter att en bok lästs i barngrupp, utan att barnen måste få tid på sig att kunna reflektera och skapa nya tankesätt om könsmönster och hur de ser på andra människor i samhället.

(13)

13

2.4 Förskola, kön och skönhetsideal

Nedan kommer vi ta upp studier som riktas mot skönhetsideal och genus som kan sättas i relation till studier om barn, förskola och skönhetsideal. I vår studie kommer vi att benämna genus och normer men även belysa skönhetsideal för att kunna analysera vilka kroppsideal som är framträdande i böckerna, Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), Mamma Mu Läser (2011) och Pirater och Prinsessor (1999).

Änggård (2005) skriver att genus alltid anses vara närvarande i barnens vardagliga upplevelser och att förutom att vara ett barn, ska barn även vara en pojke eller flicka. Redan i tidig ålder presenteras barn inför deras kön och att de är konstruerade av genusmönstrad barndom. Änggård (2005) nämner Davies (2003) i sin artikel och hur Davies ser på barn och maskulinitet och femininitet. Davies (2003) skriver att barn relativt snabbt får veta att människan är uppdelad i två olika kön. Utifrån samhället får barn veta vilket kön de tillhör och vad som förväntas av det könet utifrån normer om maskulinitet och femininitet.

I sydvästra USA har Harriger, Calogero, Witherington & Smith, (2010) gjort en studie, Body Size Stereotyping and Internalization of the Thin Ideal in Preschool Girls, på 55 olika förskolor om kroppsstorlek och idealet om smalhet. Harriger, Calogero, Witherington & Smith anser att det finns en begränsad kunskap bland flickorna i åldrarna 3–5 år. Det framgår att dessa forskare har använt sig av en ny metod av utvärdering som är mer känslig för den kognitiva utvecklingen inom åldersgruppen 3–5 år. Studiens resultat visar att flickor redan vid tre års ålder har en medvetna om att uppfylla idealet om smalhet och att pojkar inte är lika missnöjda med sina kroppar som flickor.

Det framgår i studien (Harriger, Calogero, Witherington och Smith, 2010) att flickor och kvinnor bryr sig mer om sitt utseende än pojkar och män, vilket leder till att flickor och kvinnor ägnar mer tid åt sitt utseende för att få det att stämma överens med det kvinnliga skönhetsidealet. För flickor och kvinnor som lever i västerländska samhällen är det mest framträdande kännetecknet för idealet av kvinnlig skönhet och attraktionskraft att vara smal. Harriger, Calogero,

(14)

14

den rådande kulturen. Förskolor i USA och Australien visar att barn har en förkärlek till ett smalt ideal redan vid tre års ålder. Men om förkärleken till ett smalt ideal kommer från barnens egna tankar eller om det är påtvingat från omgivningen, är oklart.

Sammanfattningsvis kan vi se att forskningsartiklarna och avhandlingarna vi har valt går in på ämnen som vi anser passar till vår studie, då de tar upp barnböcker, skönhetsideal, genus och normer. Med hjälp av artiklarna och avhandlingarna har vi en utökad förståelse om vad för forskning som redan är gjord och vad som har framkommit inom vetenskapsfältet vår studie placeras i.

(15)

15

3. Teoretiska perspektiv

I det här kapitlet redovisas den teori som vi kopplar till vår empiri, vilken sedan kommer att tillämpas i analyskapitlet. Begreppen som är valda är genus och normkritiskt perspektiv då de är centrala för vår studie.

3.1 Genus och normer

Connell och Pearse (2015) skriver att genus definieras som den sociala eller psykologiska skillnaden som representerar den kvinnliga och manliga uppdelningen. Diskussioner om genus i samhället understryker en dikotomi där utgångspunkten är en biologisk uppdelning mellan maskulint och feminint. I den konventionella användningen av begreppet genus syftar genus på kulturella skillnader mellan män och kvinnor. Utgångspunkten om genus handlar framför allt om de sociala relationer inom vilka individer och grupper framträder.

Connell och Pearse (2015) skriver att genus är en social kategori där genus ses som

mångdimensionellt. Det betyder att genus inte enbart handlar om människans identitet utan även om arbete, makt och sexualitet på en och samma gång. Kvinnligt och manligt är inte något som kan tas för givet och heller inget som är bestämt utifrån normer eller från myndigheter. En norm är en värdering, en föreställning om vad som ses som önskvärt. För att förenkla det ännu mer är en norm hur en bör och inte bör vara. En norm kan ses som en outtalad regel och något som ska följas utan att ifrågasättas (Kalonaityté, 2014).

Connell och Pearse (2015) skriver att människor kan välja själva om de är maskulina eller feminina oavsett vilket kön de har. Däremot krävs det mod att gå emot normen. Connell och Pearse (2015) skriver att det finns maskulina kvinnor och feminina män. Nordberg (2004) förklarar att genus kan uttryckas med hjälp av yttre markörer, som till exempel kläder, var på kroppen det får finnas hår, hårets färg och längd. Mode, utseende och skönhetsprodukter

förknippas med femininitet och män som delar det här intresset riskerar att betraktas som mindre maskulina. Nordberg (2004) förklarar att frisyrer är varken maskulina eller feminina. Det är snarare hur personen klipper eller sköter om sitt hår som gör att frisyren kan uppfattas som

(16)

16

maskulin eller feminin. Vidare skriver Nordberg att killar lägger fokus på att ta hand om hår och skägg, medan tjejer lägger mer fokus på smink och accessoarer som till exempel väskor och smycken. Connell och Pearse (2015) skriver att det finns en risk för pojkar och män som inte följer maskulinitetsnormer att utsättas för våld, psykisk misshandel och diskriminering. Det kan bidra till att män inte vågar vara sig själv, utan att de känner sig “tvingade” att följa den

maskulina normen.

Hellman (2013) skriver att normkritik handlar om att sätta fokus på makt. De som håller sig till normen och det ”normala” har mer makt över att värdera, benämna och avgöra i vilken

utsträckning det "avvikande" ska accepteras eller ej. Människorna som håller sig till normen har makt att fortsätta följa normen eller att ändra den. Ett normkritiskt perspektiv kan göra det lättare att upptäcka och förstå de normer som råder och vad som anses vara ”normalt” i samhället. Det gör att en ifrågasätter varför ett visst beteende eller ideal är okej (Bromseth & Darj 2010). Bromseth och Darj (2010) skriver att det kan vara obekvämt att utmana normer i lärandeprocesser och i undervisning eftersom det innebär att en måste ur ett självkritiskt perspektiv se på sig själv, sina handlingar och relationer. Hellman (2013) skriver att i den fria leken på förskolan undersöker barnen normer om hur flickor och pojkar ska vara. Barnens lek i förskolan omfattar makt, inkludering, exkludering och skapar olika kategorier mellan olika åldrar och genus. Det kan till exempel vara att flickor leker i dockvrån och killar leker med bilar. Till exempel kan exkludering innebära att en pojke vill leka i dockvrån istället för med bilarna och tvärtom för flickor som leker med bilar istället för i dockvrån.

I vår studie kommer ett normkritiskt perspektiv att användas för att förstå vilka normer som framträder i böckerna. I vår studie kommer vi även att använda genus för att analysera hur karaktärerna skrivs fram och vilka genusmarkörer som används i böckerna Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), Pirater och Prinsessor (1999) och Mamma Mu Läser (2011).

(17)

17

4. Metod

I det här kapitlet kommer vi att skriva fram den kvalitativa textanalys som vi använder för att tolka texterna Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), Pirater och Prinsessor (1999) och Mamma Mu läser (2011). I urvalet kommer en kort beskrivning av varje bok samt hur böckerna valdes ut.

4.1 Kvalitativ textanalys

Textanalys handlar om att förhålla sig till olika texter och innehållet i dem för att kunna skapa kunskap om dem. Kvalitativ textanalys härstammar från hermeneutiska tolkningstraditioner. Ordet hermeneutik betyder ungefär att tolka, utlägga och förklara. Hermeneutiken handlar om att läsa, förstå och skapa mening ur texter. Det kan vara med fokus på författarens avsikter eller läsarens tolkning av texten (Widén, 2019). Inom kvalitativ textanalys finns det tre dimensioner att förhålla sig till. Det finns däremot inget krav att alla tre dimensioner måste vara med i

analysen. Det är därför viktigt att vara tydlig med vilka dimensioner som kommer att användas i analysen. Med hjälp av Hellspong och Ledin (1997) beskriver Widén (2019) de tre

dimensionerna:

Den första dimensionen har fokus på författaren, upphovsmannen eller redaktören. Analysen byggs på vilken innebörd författaren själv tillskriver boken.

Den andra dimensionens fokus är på textens innehåll och form. Analysen utgår från själva texten och fokuserar på det språkliga, litterära och innehållsliga. Det är inte författarens syfte bakom texten utan språket och texten som är i fokus. Det blir istället fokus på hur läsaren tolkar texten utifrån dess språk och innehåll.

Den tredje dimensionen är att tolka vad texten får för innebörd i relation till ett sammanhang utanför texten. Fokus blir på textens betydelse i förhållande till samhället.

(18)

18

Vi kommer här att använda oss av dimension två och tre i vår analys. Det är vår tolkning av böckerna och deras språk och innehåll i förhållande till våra frågeställningar som kommer att analyseras.

4.2 Urval

Alvehus (2013) skriver att till alla undersökningar som görs finns det alltid ett urval som det tas hänsyn till. Vare sig om det är en kvalitativ studie där det sker intervjuer eller observationer, eller en kvantitativ studie där det samlas in siffror och görs diagram. Alvehus (2013) skriver att det finns inget bestämt antal i hur stort urvalet ska vara när en skriver en uppsats. Vidare skriver Alvehus (2013) att det finns en risk att nå en mättnad i det insamlade materialet. Det betyder att det finns en chans att samma information återkommer och det inte ges någon ny information. Alvehus (2013) benämner urval som homogent eller heterogent, där homogent är att en undersöker samma typ av “intervjupersoner” eller i vårt fall samma genre av böcker. Ett

heterogent urval innebär att en får bredare översikt och fler infallsvinklar till sin frågeställning. I vårt urval har vi tre böcker som är riktade mot olika åldersgrupper. Det gör att vi har mindre risk att nå en “mättnad” i vårt material.

Vårt urval består av tre böcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Från förskolorna fick vi ta del av boklistor som finns uppsatta på förskolorna. Listorna innehåller böcker som hade blivit läst för barnen i åldrarna tre till sex år. För att vårt urval skulle bli slumpmässigt valde vi att skriva lappar med böckernas titlar på och drog sedan lott. Vi valde att ha ett slumpmässigt urval för om vi hade valt ut böckerna själva, hade det funnits en risk att urvalet skulle blivit strategiskt. Det innebär att innan genomförandet av analysen, hade vi haft en uppfattning om vad resultatet kommer att bli.

4.2.1 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet har fyra vägledande etiska principer att ta hänsyn till när det kommer till forskning. De är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

(19)

19

frågade om de hade boklistor och fick skickat till oss två listor från två olika förskolor. Det framkom att listorna är offentliga för både personal, vårdnadshavare och andra personer som befinner sig på förskolan. Vi har därför ingen information om vem som sammanställt listorna och därför är inga personuppgifter insamlade till denna studie.

4.2.2 Kort beskrivning av valda böcker

Pirater och Prinsessor (1999) är skriven av Lotta Olsson Anderberg och bilderna är ritade av illustratören Maria Jönsson. Boken handlar om en flicka som ska gå på barnmaskerad. Flickan vill klä ut sig till prinsessa men hennes mamma bestämmer att hon får gå som pirat. Läsaren får följa med flickan på maskeraden och det äventyr som medföljer av vad som sker på en maskerad.

Mamma Mu Läser (2011) är skriven av Jujja Wieslander och bilderna är ritade av illustratören Sven Nordqvist. Boken handlar om kon Mamma Mu och hennes vän fågeln Kråkan. Mamma Mu har besökt biblioteket och Kråkan är skeptisk till att en ko besöker ett bibliotek. Läsaren får följa med diskussionen mellan Kråkan och Mamma Mu om vem som kan läsa.

Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) är skriven av Ingelin Angerborn och bilderna är ritade av illustratören Lena Forsman. Boken handlar om Tilda som innan hon åker på semester med sin familj besöker frisören. Under semestern är Tilda med i barnklubben som finns på hotellet. I barnklubben träffar Tilda nya människor som hon lär känna. Läsare får följa med Tilda på hennes äventyr när hon är på semester.

4.3 Genomförande

Till vårt genomförande har vi valt att utgå ifrån kvalitativ textanalys enligt Widén (2019). Vi började med att läsa igenom böckerna, en i taget. Det gjorde att vi skapade våra egna tolkningar av böckernas innehåll och som Widén nämner är dimension två i en kvalitativ textanalys. Efter att vi hade läst böckerna flera gånger använde vi Filipović (2018) analysstrategier som hon har använt sig av i artikeln Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting. Vi valde att utgå ifrån Filipović (2018) frågeställning när vi skulle börja analyserna

(20)

20

texterna. Frågeställningarna som vi kom fram till blev: Vilket kön har titelkaraktären och hur många karaktärer nämns i boken? Vilket kön har karaktärerna på bokens omslag och hur många kvinnliga och manliga karaktärer illustreras i boken? Hur beskrivs huvudpersonernas olika kön? Vilka könsnormer är tydliga i texten? Vilka genusmarkörer har illustrationerna? Vilka

genusmarkörer gör författaren synligt?

Vi började med att räkna hur många karaktärer som nämndes i texten. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (Angerborn, 2018) nämns ett ofött barn men vi valde att inte räkna med det då det inte är en person som huvudkaraktären träffar. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) förekommer det nitton karaktärer i texten. I Mamma Mu Läser (2011) förekommer det fyra karaktärer. I Pirater och Prinsessor (1999) förekommer det 13 karaktärer. Vidare räknade vi hur många manliga och kvinnliga karaktärer som illustrerades i böckerna. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) förekom det två kvinnliga karaktärer, en neutral karaktär och inga manliga. I Mamma Mu Läser (2011) förekommer det fem kvinnliga karaktärer, åtta manliga och en neutral karaktär. I Pirater och Prinsessor (1999) förekommer det nio kvinnliga karaktärer, fyra manliga och inga neutrala karaktärer.

Efter att vi hade räknat hur många karaktärer som illustrerades i litteraturen och delat in dem i kategorierna kvinnligt, manligt och neutralt fortsatte vi med sista frågan. Vi fokuserade på vad för normer och genusmarkörer som synliggörs i texten. Vi fokuserade även på vad för normer och genusmarkörer som lyftes fram i illustrationen. I vår studie har vi även använt oss av intertextuell analys när vi skrev analysdelen som är kopplad till våra frågeställningar. Vallberg, Roth, Holmberg, Löf, Palla och Stensson (2019) skriver att intertextuell analys handlar om att ställa texterna bredvid varandra för att kunna se likheter och skillnader. När vi hade skrivit de enskilda analyserna till varje bok sammanställde vi vilka normer som framträdde i böckerna och jämförde sedan dessa med varandra. Den tredje dimensionen i kvalitativ textanalys använde vi oss av när vi skrev fram analysen. Vi kopplade teori och tidigare forskning till våra valda böcker för att förstå texterna ur ett samhällsperspektiv. Resultatet vi fick fram av att jämföra böckerna mot varandra har vi skrivit om i kapitlet om Intertextuell analys. Vi valde att undersöka vilka genusstrukturer och genusmarkörer som huvudkaraktärerna hade och personerna som är närmast dem.

(21)

21

5. Analys

I följande kapitel kommer vi redogöra för vår analys. Analysen är framskriven i två delar. Det börjar med en analys av varje bok där vi har använt oss av Filipović analysstrategier (2018). I den andra delen tar vi utgångspunkt i de frågeställningar vi har formulerat i relation till syftet: Vilka normer framträder i böckerna? Hur framträder genusstrukturer i böckerna?

5.1 Enskild analys av varje barnbok

I det här avsnittet kommer vi utifrån Filipovics (2018) tre analysstrategier analysera böckerna Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), Mamma mu läser (2011), Pirater och prinsessor (1999). Vi kommer att använda oss av ett genusperspektiv med fokus på normer och ideal i vår analys. Upplägget består av en kort beskrivning av karaktärer som förekommer i böckerna. Vidare beskrivs vår tolkning av de olika illustrationer som förekommer i böckerna. Efter illustrationstolkningarna kommer texten i böckerna att analyseras. Detta upplägg gäller varje enskild bok.

5.1.1 Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn (2018)

I boken finns det nitton karaktärer, av de nitton finns det en huvudperson som heter Tilda. De karaktärer som står närmast Tilda är hennes mamma och bonuspappa. Några andra viktiga biroller i boken är Agnes, Kevin och Mattias som Tilda träffar på semestern. I boken har karaktärerna följande kön utifrån vilka pronomen författaren tillskriver dem. Tilda är en tjej, mamma är en kvinna och Agnes är en tjej. Tildas bonuspappa är en man, Mattias är en kille och Kevin är en kille. Det framgår inte i texten om Mattias är ung eller äldre, därför kategoriserar vi honom som kille och inte en man.

Omslagsbilden föreställer två karaktärer i en frisersalong, huvudpersonen Tilda och en frisör. På framsidan kan vi se hela illustrationen av Tilda men inte huvudet på frisören. De feminina markörerna som frisören har gör att vi tolkar det som att frisören är en kvinna. Nordberg (2004) skriver att människor upplever personer som feminina och maskulina. Att bry sig om mode och

(22)

22

sitt utseende kan exempelvis uppfattas som feminint i den bemärkelse att kvinnor antas vara mer intresserade av det.

Det förekommer bara illustrationer i boken när det blir ett nytt kapitel. Vid fem tillfällen är det illustrationer av personer. Tilda illustreras med kort hår på de få illustrationer hon är med. Agnes som är Tildas vän illustreras med långt lockigt hår.

På en illustration sitter Tilda och Agnes bredvid varandra vid en pool. Agnes har bikini på sig och Tilda har shorts och T-shirt. Nordberg (2004) förklarar att med hjälp yttre markörer som till exempel hår och kläder sorterar människor in varandra i kategorier. Vår tolkning av

illustrationen med Tilda och Agnes är att Agnes tillskrivs en femininitet med sitt lockiga hår och val av kläder. Både Agnes och Tilda illustreras med långa ögonfransar som enligt Nordberg (2004) är en feminin markör. Däremot är vår tolkning av Tilda att hon illustreras med mer maskulina markörer på grund av hennes val av kläder och korta hår. Kalonaityté (2014) skriver att en norm är något outtalat och något som ska följas utan att ifrågasättas. Vår tolkning av Tilda är att hon inte ifrågasätts som kille fast att hon har feminina markörer. Vidare tolkar vi att Tilda väljer att vara i normen om hur killar ska klä sig, då hennes hår är inget hon kan påverka.

Sista illustrationen i boken är även på Tilda och Agnes. Illustrationen visar Tilda och Agnes tillsammans med likadana klänningar. Agnes illustreras fortfarande med långt lockigt hår och Tilda med kort. Vår tolkning av illustrationen och det som Nordberg (2004) nämnt med yttre markörer och vad som anses vara feminint och maskulint tolkar vi fortfarande Agnes som feminin men har ändrat uppfattning av Tilda, som även hon har feminina markörer. Även om Tilda har kort hår som uppfattas som en maskulin markör så har Tilda mer feminina markörer som långa ögonfransar, rosiga kinder och klänning. Det gör att hennes korta hår inte är

tillräckligt som maskulin markör för att betraktaren ska se henne som kille. Connell och Pearse (2015) skriver att i takt med att samhället förändras blir människor mer öppna att låta människor själva bestämma vilket kön de har och hur en vill se sig själv. Däremot kan det vara svårt att gå emot normen och vara ”avvikande” (Connell & Pearse, 2015).

(23)

23

I början av boken beskrivs Tilda som en tjej av författaren men en bit in i boken efter att hon varit hos frisören och ska åka iväg på semester upplever olika karaktärer henne som kille. Däremot ändrar Tildas mamma och bonuspappa aldrig sin uppfattning om henne på grund av hennes frisyr, utan Tilda är fortfarande en tjej i deras ögon.

När Tilda kommer till barnklubben antar Mattias som är ledare, att Tilda är en kille. Tilda tänker då på andra karaktärer som hon mött, som uppfattar Tilda som en kille. Tilda försöker säga att det har blivit fel men blir avbruten av Mattias som lägger vikt vid att det är bra att det kommer en till kille. Vi tolkar det som att omgivningen lägger press på att Tilda ska vara en kille och då vågar Tilda inte säga att hon är en tjej utan skapar identiteten Anton. I texten framgår det att vid flera tillfällen att personer som Tilda inte känner identifierar henne som kille utifrån hennes yttre markörer och att Tilda först tycker att det är kul att folk inte förstår att hon är en tjej. När Tilda väl träffar Mattias inser hon att folk kategoriserar henne som kille. Vår tolkning är att Tilda inte vill vara ”avvikande” från normen om hur en tjej ska se ut och därför ger hon sig själv en ny identitet som kille och namnet Anton.

Connell och Pearse (2015) skriver att folk i ens omgivning sorterar in människor i olika kategorier efter deras kön, ålder, sexualitet och att genus är mångdimensionellt. Det gör att personer kan uppleva det som svårt att avgöra vad för kön personen har beroende på vad för markörer personen framhäver. Längd av hår, klädval och yttre attribut kan göra att personer i samhället uppfattar killar som tjejer och tjejer som killar. Vår tolkning är att omgivningen sorterar in Tilda i den maskulina kategorin på grund av hennes utseende och val av kläder. Vår tolkning är att i vissa fall väljer Tilda att rätta omgivningen gällande sitt kön. I andra fall spelar hon med och låter omgivningen tro att hon är en kille. I texten framgår det att Tilda inte vill vara ”avvikande” och blir trött på att spela Anton. Hon ser Anton som en karaktär hon måste spela för att passa in i omgivningen och efter den normsamhället har placerat henne i. Det framgår i texten att Tilda tycker att det är kul att spela Anton i början av semestern men att hon tycker det är jobbigt att hålla isär Tilda och Anton för hennes vänner och familj. I slutet av boken inser Tilda att hon inte vill vara ”avvikande” längre, utan hon vill vara sig själv istället och därför berättar hon att hon identifierar sig som flicka.

(24)

24

Vi tolkar utifrån Mattias perspektiv att det kan vara svårt att se feminina och maskulina markörer på barn, speciellt om barn har på sig könsneutrala kläder, vilket Tilda hade när hon kom till barnklubben och därav tolkade Mattias att Tilda var en kille. När Tilda träffar Mattias har hon på sig jeans och en blåvit randig tröja och med hennes korta hår kan det vara svårt att placera Tilda som flicka eller pojke.

När Tilda är Anton får hon använda killarnas omklädningsrum, efter att en karaktär visar henne dit. Inne i omklädningsrummet befinner sig ett annat barn, Kevin, som Tilda träffar på. Tilda reflekterar över att Kevin har långt hår men ingen i omgivningen tror att han är en tjej. Varför tror de att Tilda är kille bara för att hon har kort hår? Vi tolkar det som att Tilda upplever att hon blir orättvist behandlad av omgivningen, förutom av sin mamma och bonuspappa som vet att hon är Tilda fast med kort hår. Vår tolkning utifrån bokens innehåll visar på en norm där killar kan ha långt hår utan att deras identitet ifrågasätts. Omgivningen som Kevin befinner sig i kategoriserar inte hans långa hår som en feminin markör utan han fortsätter ses som kille. Nordberg (2004) förklarar att en metrosexuell kille är intresserad av mode och andra saker som anses vara feminint som till exempel hårvård och skönhetsprodukter. Vi tolkar Kevin som en metrosexuell kille då det framkommer i texten att spenderar mycket tid till sitt hår. Vår tolkning är att om Kevin hade skrivits fram med mer utmärkande kvinnliga markörer som till exempel klänning, hade kanske omgivningen sett honom som en tjej istället för kille. Samma hade varit för Tilda att om hon hade haft mer kvinnliga markörer som till exempel klänning hade kanske Tilda inte tolkats som kille när hon kom till barnklubben.

5.1.2 Mamma Mu Läser av Jujja Wieslander (2011)

I boken finns det två huvudkaraktärer, Mamma Mu och Kråkan. Det finns några biroller som nämns; Lina, lillebror och flera kor. Utifrån vår tolkning har karaktärerna dessa kön. Mamma Mu är en tjej, Lina är en tjej och de andra korna är tjejer. Kråkan är en kille och lillebror är en pojke.

Omslagsbilden föreställer två karaktärer, Mamma Mu och Kråkan. Mamma Mu håller i en bok och pekar med sin klöv på en bild av Pippi Långstrump när hon lyfter sin häst Lilla Gubben. I boken illustreras ett barn där det är svårt att tolka vad för kön barnet har. Vi tolkar det som en

(25)

25

neutral karaktär. Vidare illustreras, av vad vi kan tolka fyra kvinnliga karaktärer och åtta manliga karaktärer. Det förekommer illustrationer av kor vid flera tillfällen i boken och vi har valt att inte räkna med dem då vi inte kan exakt veta hur många kor det är, för det framkommer inte i texten. Vi har däremot valt att kategorisera dem som kvinnor för att författaren använder sig av ordet ko/kor vilket indikerar att det är ett hondjur och inte tjur som är ett handjur.

Två av männen som illustreras i boken har yttre markörer som skägg och mustasch. Nordberg (2004) skriver att skägg och annan kroppsbehåring på män kan skapa en känsla av makt och att en är maskulin.

Kråkan illustreras som fågelarten kråka och har färgerna grå och svart. I boken benämns Kråkan med pronomen han. Däremot tolkar vi att Kråkan samtidigt är könsneutral till sitt utseende och illustreras inte utifrån ett kön. Connell och Pearse (2015) menar att genus inte bestäms utifrån sitt kön utan hur personen identifierar sig själv. Däremot sorterar människor in varandra i olika kategorier och vår tolkning är att hade det inte framkommit i texten att Kråkan har pronomen han hade det varit fri tolkning för läsaren att bestämma vilket kön Kråkan har. Kråkan illustreras vid ett annat tillfälle med glasögon, tidtagarur, ficklampa, anteckningsbok och penna samt portfölj. Vår tolkning är att han ska anses vara klokare än Mamma Mu. Kråkan ska undersöka varför mjölken blir vit fastän kor äter grönt gräs och sen vill han ha ett pris för sin forskning. Vi tolkar det som att Kråkan vill ha belöning för sin insats och får han inte det blir han missnöjd. Vår tolkning av Kråkan är att han känner sig bekväm att ändra normen för hur en kråka ska bete sig för att han har sett Mamma Mu göra det.

Mamma Mu illustreras som en ko. Hon har juver och yttre markörer som långa ögonfransar. Detta betyder att hon tillskrivs femininitet. Mamma Mu anses inte vara en vanlig ko utifrån normen om hur en ko ska bete sig. Utifrån vår tolkning, är normen att kor ska vara på

bondgården eller i en hage, där de betar gräs. Mamma Mu är “avvikande” från normen om hur kor ska vara, då hon följer med bondens dotter Lina till biblioteket för att lära sig läsa. Mamma Mu upplevs vilja göra och lära sig saker som människor gör som till exempel att läsa böcker. Hellman (2013) skriver att personer som fortsätter följa normer har makten att kunna ändra den eller fortsätta följa den. Vår tolkning är att eftersom Mamma Mu passar in i normen, i hur en ko

(26)

26

ska se ut har hon därför makten att kunna ändra normen om vad en ko får och inte får göra. Kråkan nämner vid ett tillfälle att han anser att kor ska vara hemma på bondgården och inte läsa böcker. Vår tolkning är att Kråkan tycker att Mamma Mu är “avvikande” från normen om hur en ko ska bete sig men att Mamma Mu inte bryr sig om Kråkans kommentarer om hur hon ska bete sig. Samtidigt tolkar vi att Kråkan “avviker” själv mot normer om i hur en kråka ska vara, då han vill skriva en bok om mjölk och vinna nobelpriset.

Vi tolkar att Mamma Mu inte kan anses vara moderlig eftersom hon beskrivs som barnslig och inte är ansvarstagande. Till exempel att hon följer med Lina till biblioteket istället för att stanna kvar på gården med de andra korna och producera mjölk. Kåreland (2005) menar att det i större utsträckning förväntas av tjejer att vara ansvarstagande och känslosamma medan killar ska vara “tuffa” och “starka”. Connell och Pearse (2015) skriver att både män och kvinnor anses besitta egenskaper som är kopplade till deras kön. Kvinnor antas vara lättpåverkade, pratsamma, omsorgstagande och känslosamma. Män antas vara envisa, rationella och aggressiva. Däremot betyder det inte att män kan ha egenskaper som kvinnor antas besitta och tvärtom när det gäller kvinnor. Kråkan tolkar vi som maskulin för att han inte visar några feminina yttre markörer. Dock tillskrivs han egenskaper som kan tolkas vara maskulina. Till exempel beskrivs Kråkan som tuff och envis, bryr sig inte om sitt yttre och vill vara bättre än Mamma Mu.

Vår tolkning är att även om boken heter Mamma Mu läser får vi känslan av att boken handlar mer om Kråkan, då det läggs mer fokus på att han ska skriva en bok och att han ska undersöka varför mjölken blir vit. Vi upplever att det blir mindre fokus på Mamma Mu och att hon vill läsa böcker. Kåreland och Lindh-Munther (2005) skriver att det framgår i studier att det är fler manliga huvudkaraktärer än kvinnliga i barnlitteratur, vilket gör att tjejer har svårt att känna tillhörighet till bokens innehåll. Däremot är det vanligt att författare väljer att ha med två huvudkaraktärer av båda könen, vilket gör att oavsett vilket kön det läsande barnet har, kan hen identifiera sig med bokens karaktärer och innehåll.

(27)

27

5.1.3 Pirater och Prinsessor av Lotta Anderberg Olsson (1999)

Boken består av en huvudkaraktär och tolv biroller. Huvudkaraktären är en flicka/kvinna som inte har tilldelats något namn. Närmast huvudpersonen är flickans mamma. Mamman har könet kvinna. Det förekommer fyra pojkar och nio flickor i boken, då är mamman och huvudkaraktären medräknad. Boken är skriven ur ett jag-perspektiv. I boken förekommer ingen pappa.

På omslagsbilden finns tre karaktärer. Två karaktärer har prinsesskläder och en karaktär har piratkläder på sig. Utifrån vår tolkning genom att enbart titta på framsidan, är det svårt att avgöra könet på piraten. Efter att vi läst texten tolkar vi piraten på omslagsbilden som flicka för att vi nu vet att huvudpersonen är en flicka och att hon klär ut sig till pirat i boken. Vi tolkar att de andra karaktärerna på omslaget som har prinsesskläder och krona på huvudet är flickor. Pojkarna som illustreras i boken är utklädda till Zorro och cowboys. I boken förekommer det bara ”smala” karaktärer och vi tolkar att det bara är ett ideal som representeras. Harriger, Calogero, Witherington och Smith (2010) skriver att förskolebarn har svårare att identifiera sig med karaktärer som har samma kroppsstorlek som de själva och därför istället väljer karaktärer som de vill vara, till exempel prinsessor eller pirater. Vår tolkning av illustrationerna i boken är att flickorna inte bryr sig om sitt utseende utan vad de vill klä ut sig till på maskeraden.

Huvudkaraktären vill gärna klä ut sig till prinsessa när hon blir bjuden på maskerad. Däremot säger hennes mamma att hon ska klä ut sig till pirat då hon redan har en piratdräkt. Vår tolkning är att tjejen bli arg och besviken när hennes mamma inte kan sy en prinsessdräkt till henne. Vi tolkar att mamman till huvudkaraktären hellre prioriterar sina intressen istället för att lyssna på sin dotter och hjälpa henne inför maskeraden. Mamman tycker bättre om att lösa korsord än att sy. Huvudkaraktären har redan en uppfattning om vad tjejer ska klä ut sig till på maskerad: prinsessa, dansös eller älva.

Harriger, Calogero, Witherington och Smith (2010) menar att tjejer och kvinnor bryr sig mer om sitt utseende än killar och män. Det gör att tjejer och kvinnor ägnar mer tid åt sitt utseende för att leva upp till skönhetsidealet. I en illustration står en av prinsessorna och speglar sig och ser på huvudpersonen med ett argt uttryck för att huvudpersonen inte passar in i normen då hon har på

(28)

28

sig piratkläder istället för prinsesskläder. Vi tolkar det som att flickan som är utklädd till prinsessa har spenderat mycket tid på sitt utseende.

Pär, som är med på maskeraden och går i huvudkaraktärens klass, tycker att det är coolt att hon har klätt ut sig till pirat. Huvudkaraktären blir förvånad och får stärkt självförtroende av det. Tidigare i boken har vi tolkat huvudpersonen som avundsjuk och osäker när alla andra tjejer är prinsessor och har mammor som kan sy. Efter Pärs kommentar ändrar huvudkaraktären humör och är glad att hon är “avvikande” från normen. Huvudpersonen blir glad av att Pär accepterar henne för den hon är.

Vår tolkning av texten är att flickorna vill ha uppmärksamhet från killarna, särskilt från Pär som är snyggaste pojken i klassen. Vi har tolkat det som att flickorna i boken anser att det är viktigt att ha ett specifikt utseende och följa det idealet. I texten framgår det att flickorna lägger större vikt vid vad flickor och pojkar får klä ut sig till än vad de själva verkligen vill. Vår tolkning är att huvudkaraktären vill följa normen om utseende och att tjejer borde klä ut sig till prinsessor men hennes mamma kan inte sy, därför får hon ha en piratdräkt istället på maskeraden. Hellman (2012) skriver att när en individ följer en norm har hen makten att ändra den. Huvudpersonen i boken följer inte normen men hon får i slutet av boken alla flickor till att klä ut sig till pirater. Det gör att en ny norm bildas för att få pojkarnas uppmärksamhet.

Vi tolkar det som att huvudkaraktären, mot slutet av boken, uppskattar att mamman är normbrytande och inte försöker få sin dotter att följa normen. Vi tolkar däremot det som att mamman inte vill anstränga sig att lära sig sy. En annan tolkning vi har är att mamman vill lära sin dotter att våga gå emot normen då det inte alltid är negativt, utan det kan även ha positiva följder.

Kalonaityté (2014) menar att en norm uppfattas som något önskvärt och något som inte ska brytas. När en inte följer normer anses en vara “avvikande” och utanför och kan inte påverka normen. Utifrån texten tolkar vi det som att tjejerna som är utklädda till prinsessor anser sig själv följa normen, i hur en flicka ska vara utklädd på maskerad och att huvudkaraktären är

(29)

29

huvudkaraktären får uppmärksamhet från killarna och speciellt från Pär. Vid nästa maskerad är flickorna utklädda till pirater istället för prinsessor. Vi tolkar det som att flickorna ändrar sin uppfattning om vad flickor ska klä ut sig till för att få uppmärksamhet från pojkarna.

5.2 Intertextuell analys

Kåreland (2005) skriver att majoriteten av alla huvudkaraktärer i barnböcker är manliga. Vår empiri består av tre böcker som har kvinnliga huvudkaraktärer förutom i Mamma Mu Läser (2011) där Kråkan är en huvudkaraktär tillsammans med Mamma Mu. I de tre böckerna vi har valt är det två huvudkaraktärer i Mamma Mu läser (2011), men i Pirater och Prinsessor (1999) och Om jag inte bara råkat klippa taxfrisyr (2018) finns där bara en huvudkaraktär.

Böckerna vi har gjort vår analys av är skrivna av kvinnliga författare och det är bara i Mamma Mu Läser (2001) som det är en manlig illustratör.

Det förekommer inga föräldrar i Mamma Mu Läser (2011) men i Pirater och Prinsessor (1999) finns det en mamma med. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) finns det både en mamma och pappa. Filipović (2018) skriver i sin studie att det är mest mammor som

representerar kvinnor och att det inte är många pappor med i böcker. Det vi fått fram i vår analys är att Tildas bonuspappa förekommer lika ofta i texten som Tildas mamma. I Pirater och

Prinsessor (1999) förekommer inga pappor alls utan de enda manliga birollerna är barnen på maskeraden.

Det som skiljer Mamma Mu läser (2011) från de andra två böckerna är att normen Mamma Mu bryter inte handlar om utseende, utan om hur en ko förväntas bete sig. Däremot i de andra två böckerna berörs normer om utseende, kön och hur en förväntas vara. I Mamma Mu läser (2011) tolkar vi att det är mestadels Kråkan som lägger vikt på hur en ko ska vara och påpekar ofta det till Mamma Mu. Vi tolkar det som att Mamma Mu själv inte bryr sig om utseende eller hur en ko ska bete sig, utan Mamma Mu vill ha roligt oavsett om hon är ko eller människa. När det

kommer till Kråkan tolkar vi det som att han är äldre än Mamma Mu. Dels för att han har attribut som läsglasögon, att han visar bitterhet och är kunskapsrik. Vidare tolkar vi att Kråkan blir sur om han inte får som han vill eller när Mamma Mu inte lyssnar på honom. Trots att Mamma Mu

(30)

30

inte lyssnar på Kråkan, vill han ändå fortsätta vara hennes vän. Vidare tolkar vi att Mamma Mu beter sig som en tonårstjej, då hon är barnslig, nyfiken på livet och verkar vilja följa i, bondens dotter, Linas fotspår eftersom Mamma Mu vill göra det Lina gör som till exempel att lära sig läsa.

En likhet mellan Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) och Pirater och Prinsessor (1999) är att mammorna bryr sig inte om normer och huruvida deras barn passar in i normerna eller inte. Harriger, Calogero, Witherington och Smith (2010) skriver att oftast är det barnets mammor som lägger över sina egna värderingar om “rätt” ideal till sina barn. Vår analys visar att det inte är fallet, mammorna i böckerna lägger inte över sina värderingar på barnen. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) tolkar vi det som att Tildas mamma vill visa för sitt barn att hon finns där för sitt barn när hon behöver det, till exempel när Tildas mamma i boken försöker vara stöttande och förstå varför Tilda mår dåligt. I Pirater och Prinsessor (1999) tolkar vi att mamman är påtryckande för att hennes barn ska vara “avvikande”, eftersom hon själv inte anser att det är fel att “avvika” men samtidigt tolkar vi det som att mamman inte orkar anstränga sig för att sy en klänning.

En annan likhet mellan Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) och Pirater och Prinsessor (1999) är att båda huvudkaraktärerna vill hävda sig gentemot omgivningen. Men i Pirater och Prinsessor (1999) vill flickorna hävda sig inför killarna i klassen, särskilt Pär som anses som snyggast i klassen. Däremot i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) vill Tilda hävda sig för alla i sin omgivning oavsett kön. Vidare likheter i boken Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) och Pirater och Prinsessor (1999) är att det finns ett stort fokus på

maskulina och feminina markörer. Änggård (2005) menar att prinsessor anses tillhöra flickgenre, vilket vi tolkar stöder normen att som flicka bör en klä ut sig till prinsessa. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) ska flickor ha feminina markörer som långt hår, bikini och klänning medan pojkarnas maskulina markörer är kort hår, badbyxor, T-shirt och shorts. I boken Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) tillskrivs Tilda fördomar om vad pojkar och flickor ska ha för kläder. Till semestern har Tilda med sig kläder med glitter på men hon anser att Anton inte kan ha på sig det för att det är inte är maskulint. Däremot blir Tilda avundsjuk när Agnes köper en blå klänning med vita hjärtan som Tilda vill ha men hon tycker inte att hon kan ha klänningen

(31)

31

när hon är Anton. Därför ber Tilda sin mamma att köpa kläder som hon kan ha när hon är Anton. Tildas mamma köper då T-shirt och shorts som Tilda har på sig när hon är Anton. Davies (2003) skriver att barn redan i tidig ålder får veta vilka feminina och maskulina markörer som uttrycks utifrån vilket kön barnet har. Till exempel anser Tilda att hon inte kan ha glitterkläder på sig när hon är Anton för att det inte är maskulint. Vi tolkar det som att Tilda i tidig ålder fått kunskap om vad som är feminint, maskulint och vad kopplas till varje kön och korta ögonfransar.

Ur Pirater och Prinsessor (1999) tillskrivs flickor att de ska vara utklädda som prinsessor med klänning med volanger och i illustrationerna framkommer det att pojkarna ska vara utklädda till cowboys. Feminina markörer som framkommer i illustrationerna är att flickorna har långt hår, rosiga kinder och långa ögonfransar. Pojkarna illustreras med maskulina markörer som kort hår.

En likhet mellan alla tre böckerna vi har valt är att alla huvudkaraktärer “avviker” från normer. Som till exempel i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) har Tilda en inre konflikt om hur hon ska vara när hon är Tilda och när hon ska vara Anton. Tilda lägger stor vikt vid att skilja Anton och Tilda åt och hon gör allt för att passa in i normen som pojke. I Pirater och Prinsessor (1999) har flickan inte valet att vara normbrytande utan mamman väljer det åt henne genom att bestämma vad hennes dotter ska ha på sig på maskeraden, vilket är piratkläder som inte passar in i normen som flicka på maskerad. I Mamma Mu läser (2011) är det Mamma Mu själv som väljer att vara normbrytande eftersom hon har lust att lära sig människosaker som till exempel lära sig läsa. Kråkan som är Mamma Mus bästa vän påpekar att Mamma Mu ska följa normen som ko fast Kråkan indirekt inte följer normen i hur en kråka ska vara.

(32)

32

6. Diskussion

I följande kapitel kommer vi diskutera vår analys och våra tankar om vidare forskning. Vi kommer att diskutera vår metoddel och våra egna funderingar runt den här studien.

6.1 Resultatdiskussion

I vår studie har vi valt ut tre barnböcker som förekommer i förskolan. Syftet med vår studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur som förekommer i förskolans

utbildning. Vi har tagit hjälp av genusteori och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur normer tas i uttryck i barnböcker som riktas till barn i förskoleålder. Vår studie visar att normer kommer i uttryck i både text och illustration i barnlitteratur. I vår studie har vi använt begrepp som maskulin, feminin och yttre markörer för att kunna besvara våra frågeställningar: Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? och hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna?

Våra frågeställningar handlar om könsnormer och genus, då det är något som förekommer i förskolebarns vardag. Förskolan har som uppdrag att barn ska utveckla intresse för språk och texter (Lpfö 18).Därför valde vi att göra vår studie om barnlitteratur inom förskolans utbildning. Kåreland (2013) skriver att läsning är könsbundet och att det finns skillnader mellan vad pojkar och flickor väljer att läsa. Kåreland menar att flickor läser mer än pojkar. Brink (2005) skriver att pojkar har svårare att läsa böcker som är genusöverskridande men det har inte flickor. Både Simonssons (2004) och Filipovics (2018) studier visar att barnlitteratur är en del av barnens förskolemiljö och har en inverkan på vad barnen får för tillgång till texter.

Vårt resultat visar att de tre böckerna vi har valt lyfter fram normer om hur en ska vara som flicka/pojke, normen om hur en ko ska vara och normen om hur flickor ska klä ut sig på maskerad. Dessutom framkommer vilka könsmönster som råder i böckernas texter och illustrationer. I vår analys framkommer det i böckerna att karaktärerna är normbrytande mot traditionella könsmönster framförallt i Pirater och prinsessor (1999) där flickan klär ut sig till pirat istället för prinsessa. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) bryter Tilda mot traditionella könsmönster, då flickorna tillskrivs och illustreras med feminina markörer som långt

(33)

33

hår medan Tilda illustreras med kort hår. I slutet av Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) illustreras Tilda med kort hår och klänning. I Mamma Mu läser (2011) bryter hon mot normen om hur en ko ska vara, då Mamma Mu vill skaffa sig egenskaper som människor besitter som till exempel att kunna läsa.

Teorin vi har nämnt (se kapitel 3, Teoretiska perspektiv) visar att det kan upplevas som svårt att vara normbrytande och “avvikande”. Hellman (2013) skriver att normer handlar om makt och den som följer normen har utrymme att ändra normen eller stanna kvar i den. Vår studie visar att en person inte behöver vara i normen för att den ska ändras. I slutet på Pirater och Prinsessor (1999) ändrar huvudkaraktären på normen om vad flickor bör klä ut sig till på maskerad när de andra flickorna inser att vara utklädda till pirat är lika attraktivt som att klä ut sig till prinsessa. Connell och Pearse (2015) menar att människor har möjlighet att välja om de är maskulina eller feminina oavsett vilket kön de tidigare har. Att det krävs mod att gå emot normen. Vår studie visar att huvudkaraktärerna i våra valda böcker vågar gå emot normen. I vissa böcker gör huvudkaraktären det direkt som till exempel Mamma Mu Läser (2011) medan andra huvudkaraktärer behöver tid för att samla mod för att i slutet av böckerna gå emot normen.

I vår analys tar vi upp hur genusstrukturer lyfts i barnlitteratur. I boken Om jag inte bara råkat klippa taxfrisyr (2018) läggs det fokus på feminina och maskulina markörer som till exempel olika frisyrer. Tilda är tjej men på grund av att hon klippt sig korthårig så uppfattas hon som en pojke av omgivningen. Sebastian i barnklubben har könet pojke men är långhårig, dock så uppfattas han aldrig som tjej. Nordberg (2004) skriver att frisyrer är varken feminina eller maskulina. Det handlar snarare om hur personen tar hand om sitt hår, vilket leder till att

omgivningen tolkar frisyren som feminin eller maskulin. Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) är en kapitelbok och skiljer sig därför ifrån Pirater och Prinsessor (1999) och Mamma Mu Läser (2011) som är bilderböcker. Det förekommer däremot en bild till varje kapitel som symboliserar kapitlets innehåll i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018). I Pirater och prinsessor (1999) framträder genusstrukturerna genom illustrationerna. Flickorna illustreras med feminina markörer som långt hår precis som flickorna i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), långa ögonfransar och med prinsessklänningar som har volanger och prinsesskronor på huvudet. Pojkarna illustreras med maskulina markörer som kort hår och cowboykläder. I Mamma

References

Related documents

Syftet med studien är att belysa vilket stöd föräldrarna kan vara för sitt barn i samband med den specifika sjukhusvistelsen där barnet genomgår en TCPC-operation. Förfrågan

Dessutom visade det sig i vår undersökning att användare blir förvirrade när det finns för många alternativ som leder till samma information, vilket gör att de inte vet

The purpose of this thesis is to analyze the long term imbalances of Japanese, Chinese and American current accounts in an international context, and to test whether the

Självskadebeteende bland unga människor är ett växande problem i samhället och kryper längre ner i åldrarna. När ett barn utvecklar ett självskadebeteende berörs

I teorin presenterar Berglund (2007) att föräldrar kan vara både en risk- och skyddsfaktor för sitt barn och i intervjumaterialet framkommer det att intervjupersonerna är

Stratton, 2004; Teare & Smith, 2004; Thompson et al., 2003) beskrev föräldrar att de måste skydda sitt barn på olika sätt exempelvis genom att ifrågasätta procedurer på

De Los Reyes och Mulinari (2012) påpekar att etniska och sociala schabloner inom socialtjänsten bidrar till hinder för att förstå och motverka vissa former av förtryck, exempelvis

Vissa föräldrar upplevde att konflikter uppstod med vårdpersonal när föräldrars behov och åsikter inte respekterades, vilket genererade i en minskad känsla av kontroll i