Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälleExamensarbete
10 poäng
Vilken betydelse har hemlandets historia för
identitetsskapande under tonåren?
What significants does the native country hane for formation of
identity during the adolescens?
Dragan Slipac
Lärarexamen 180 poäng Handledare: Johanna Ljungberg
Huvudämne: Historia
Hösttermin 2005-05-30 Examinator: Per Eliasson
Hemlands historia
1. Sammanfattning
Syfte
Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas.
Metod och material
Två skilda undersökningar genomfördes. Den ena gick ut på att granska läromedel i historia från ex Jugoslavien utifrån valda kriterier. Den andra baserades på intervjuer med 17 ungdomar. Båda undersökningar relaterades till litteraturen och forskningen inom valda ämnesområde.
Resultat
Textanalysen visade hur historieskrivningen präglas av olika ideologier i Jugoslavien och i de nybildade länderna.
Intervjuresultat visade hur identitetsskapande beror på olika faktorer. Kulturell och etnisk identitet är osynlig för de intervjuade men den visas på ett eller annat sätt i vardagen. Det är föräldrarnas förtjänst att Balkan-kulturen finns i olika former. Tonåringarnas intresse för hemlandet växer ju äldre de blir. Intresse för hemlandets historia är begränsad, mest på grund av få utrymmen inom historieämnet. Ungdomarna är medvetna om hemlandets historias betydelse, men de saknar tid för det.
Slutsatser
Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi.
Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer.
Nyckelord:
Identitetsskapande, invandrarungdomar, etnisk identitet, hemlandets historia, historiemedvetande, historiebruk.
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning
1
2.
Inledning
4
3. Frågeställningar och syfte
6
4. Teoretisk bakgrund
7
Identitet 7
Invandrarungdomar 9
Föräldrarnas roll 11
Kulturell och etnisk identitet 12
Samhällets normer 15 Historiemedvetande 16 Skolans roll 19 Kompisar 20 Sammanfattning 20
5. Metod och material
21
Läromedelsanalys 21
Intervjuer 22
Enkät 26
6. Historisk bakgrund
27
Svar på mina historiska frågor 27
7. Analys av läromedel
30
Pilvi Torstis resultat 30
Jugoslavisk historia ur svenskperspektiv 32
Läromedel i ex Jugoslaviska länder (egen analys) 32
Datainsamling – enkät (dansk historia) 38
8. Intervjuresultat
40
9. Analys av intervjuerna
45
10. Diskussion och slutsats
49
Hur läromedel påverkar historiekultur? 49
Hur historiekulturen från Balkan påverkar ungdomar från
ex Jugoslavien i Sverige? 51
Slutsatser / Vilken betydelse har den relaterade historiekulturen
för ungdomarnas identitetsskapande? 52
Efterord 54
Fortsatta studier – vidare funderingar 54
11.
Källförteckning
55
12. Litteraturförteckning
56
2. Inledning
Jag kom till Sverige 1993 med en resväska och min livskamrat. Kriget och upplösningen av Jugoslavien var i full gång. Efter ett par år åkte jag för första gången tillbaka till Bosnien. Sedan så åkte jag en andra gång och så blev det en vana att åka tillbaka.
Förra sommaren, då jag var på besök i Bosnien och Hercegovina, köpte jag två läroböcker i historia för grundskolan av ren nyfikenhet. Efter att ha bläddrat i böckerna blev jag ännu mer nyfiken, eftersom innehållet inte var likt det jag själv minns från min skolgång. Jag funderade över hur mycket man skulle kunna manipulera historien, utan att innehållet förlorar sin trovärdighet. Fanns det begränsningar för det? Då bestämde jag mig för att skaffa flera nya läroböcker i historia, utgivna i länderna i ex Jugoslavien för att se om det fanns en likhet i historieskrivningen.
Några månader senare läste jag en av de bästa kurser inom historievetenskap och lärande - historiebruk och historiedidaktik, en kurs som gav mig verktyg för att kunna utreda historieskrivningen i de ex jugoslaviska länderna. Under kursens gång fick jag kännedom om Pilvi Torstis doktorsavhandling, där hon analyserade historieböcker utkomna i Bosnien och Hercegovina (1999 och 2000). Samtidigt skaffade jag läromedel utgivna före Jugoslaviens upplösning.
Efter en överblick av innehållet i olika läromedel och i Torstis avhandling - ”Divergent stories, convergent attitudes” kunde jag se att historiekulturen i ex Jugoslavien förändrats med syfte att framhäva starka band inom varje nation.
Jag visste redan då att detta material skulle ingå i mitt examensarbete, men det saknades något som skulle anknyta till skolans verklighet, här i Sverige. Jag ville även få med begreppet historiemedvetande, ett viktigt och svår mätbart begrepp. En variabel som kopplar läromedel i ex jugoslaviska länder, historiemedvetande och skolans verklighet i Sverige är just barn som kommer från de nämnda länderna.
Dessa barns flykt från hemlandet, är i sig en del av historien som de inte kunde styra. De flesta som kom under krigsåren (1991-1996) till Sverige, började regelbundet resa tillbaka efter ett par år vistelse i Norden. De besöken för de här barnen (även för dem som föddes i Sverige), väckte säkerligen otaliga existentiella frågor som de behövde bearbeta.
Utifrån detta växte en mer specifik fråga som bottnar i historievetenskapen och som når en del av de existentiella frågorna. Denna fråga riktades mot deras kunskap om hemlandet, speciellt hemlandets historia.
Eftersom någon liknande litteratur eller undersökning inom detta tema/ämne inte fanns, blev det en bra anledning att göra en utredning. Dessutom finns det ett behov av forskning om vilken betydelse historieundervisning har för elever med en annan bakgrund än svensk, eftersom de utgör en väsentlig andel i skolorna. I Sverige fanns det 2003, nästan en miljon invånare med invandrarbakgrund varav 138 000 från ex Jugoslavien.1
Oavsett från vilket land eleverna kommer, behöver lärarna visa förståelse för andra kulturer och även ha någon slags beredskap som främjar elevernas utveckling och framgång i Sverige.
1Statistiska centrala byrån ;
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_12_BE51ST0405.pdf ; s.5; 9.00 – 21.05.2005.
3. Frågeställningar och syfte
Hur ändrades historieskrivningen från tiden strax innan upplösningskriget fram till idag i länderna i ex Jugoslavien och läromedel hur påverkar historiekulturen?
Syftet med en textanalys av de olika läromedlen i historia i ex Jugoslavien är att se hur de olika folkslagen ser på sig själva och på sina ”närmaste grannar”. Undersökningen ger en bakgrund till hur historien skrivs på olika sätt, beroende av vem som skriver den. Utifrån ett svenskt perspektiv analyserar jag tendenser i historieskrivningen på Balkan.
Med hjälp av ovannämnda textanalys vill jag se om innehållet i läroböcker (från ex Jugoslavien) når ungdomar som bor i Sverige och hur detta formar ungdomarnas syn på världen och deras historiemedvetande.
Hur påverkar denna historiekultur ungdomarna? Eller med andra ord: Vilken kunskap har ungdomar med härkomst från ex Jugoslavien om ”hemlandets historia”?
En undersökning om vad ungdomarna (från länderna i ex Jugoslavien) vet om hemlandet; hur de vet det; samt vilket intresse de har för hemlandets historia och kultur, leder till ett övergripande syfte, det vill säga vilken roll spelar kunskaperna för deras identitetsskapande. Syfte med mitt arbete är också att anknyta mina undersökningar till svensk skola och se om detta gäller generellt, oavsett från vilket land ungdomarna har sitt ursprung i.
Vilken betydelse har den relaterade historiekulturen för ungdomarnas identitetsskapande? Syfte med denna undersökning är att se även en annan viktig aspekt: hur barnen avlägsnas från sitt kulturella arv och vilka mekanismer som styr detta. Syfte är också att se vilken betydelse detta har för en lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter som finns för att integrera deras ”historia”. Båda undersökningarna är tillräckligt stora för att resultera i ett enskilt arbete, men samtidigt är det angeläget att se samband dem emellan. Just detta samband, det vill säga hur historiekulturen påverkar ungdomarnas identitetsskapande är min huvudfrågeställning.
De två undersökningarna behandlar två skilda områden, men har gemensamma ramar, framförallt Balkans historia. Frågeställningarna har en klar historisk och relevant dimension. De utgår från nuet, från en verklighet i Sverige och riktar sig till det förflutna som berör en grupp av elever, för att eventuellt hjälpa dem i framtiden. Dessutom utgår frågeställningarna från den svenska skolans värdegrund där elevernas bakgrund, erfarenheter och kunskaper har viktig roll för att främja elevernas lärande.
4. Teoretisk bakgrund
Mitt arbete består av två skilda undersökningar som omfattar flera centrala begrepp som är beroende av varandra (se tankekartan nedan). Därför behöver jag förklara interaktionen mellan dessa begrepp utifrån invandrarungdomars utgångspunkt, med fokus på identitetsskapandets mekanismer.
Den teoretiska bakgrunden kommer jag att tillämpa i analysen av mina undersökningar.
Vilka faktorer som är viktiga för invandrarungdomarnas identitetsskapande framgår från tankekartan ovan (som är min egen). Vilka av dem som spelar störst roll varierar på grund av individens unika förutsättningar. På den vänstra sidan har jag kulturella faktorer och på den högra sidan har jag aktörer som är bärare av de kulturella faktorerna.
Identitet
“At sixteen, you still think you can escape from your father,” in Salman Rushdie’s phrase; “ you are not (yet) listening to his voice speaking through your mouth, you don´t see how your gestures already mirror his.” Later, you “hear his whisper in your blood.” Taking parents’ places as we age show how they survive within us.2
Hur identitet skapas och formas är svårt att fånga. Det är ett mångtydigt begrepp med olika skilda aspekter. Som Rushdie antyder har tonåringarna ingen större insikt i hur mycket de liknar sina föräldrar. Den insikten kommer senare i livet.
2 Lowenthal, s. 43 Invandrarungdomar (från ex Jugoslavien) Historiemedvetande Identitet Kulturell och etnisk identitet Föräldrar
Samhällets normer Kompisar
Lärare
Kulturella
Människans identitet skapas i sociala relationer. Genom det sociala samspelet växer barnets (människans) bild av sig själv fram. Identitet formas utifrån individens egenskaper och handlingar, men också beroende både av hur han eller hon uppfattar sig själv och hur andra uppfattar honom eller henne.
Enligt Kolouh - Westin finns det generellt tre olika typer av identitet som inte är oberoende av varandra: personlig; som grundas på individens erfarenheter, social; som skapas genom sociala kontakter, samt kulturell; där individen ingår i en social grupp där man har samma värderingar och/eller attityder.3
Människan definierar sig själv utifrån de uppfattningar hon har om sig själv och önskar sig att vara.4 Våra värderingar är en viktig del av vår identitet. Men valet av identitet är inte fritt. Det begränsas av en rad sociala, kulturella och ekonomiska faktorer.
Identitetsskapandets komplexitet kanske beskrivs bäst med hjälp av Zavalonis modell (se figur till nedan).
5
3 Kolouh-Westin, s. 34, 35 4 Denize, s. 66
Varje element som ingår i självidentiteten återspeglas i och relateras till dess motsats. En troende relaterar sig till ateister, en sextonåring relaterar sig själv till äldre kompisar, en invandrare relaterar sig till svenskar eller invandrare med annan nationalitet.
Just för undersökningsgruppen spelar ”politisk övertygelse” kanske inte så stor roll, eftersom ungdomarna inte har så stort behov av det. Ungdomarna saknar ”Yrke” och ”Civilstånd”. För dem är det en framtid som man hoppas på. Istället är det mer relevant att veta och analysera föräldrarnas yrke och civilstånd. Om kön spelar roll när det gäller historiemedvetande har jag inget underlag som bekräftar eller avvisar det.
Alla ungdomar upplever en osäkerhet om sin identitet och graden av osäkerhet varierar. Frågan ”Vem är jag?” är konfliktfylld. Vilka är ”de andra” som vi identifierar oss mot? Vad förenar och vad skiljer ”oss” från ”de andra”? Ungdomarnas identitet formas samtidigt i två oftast skilda miljöer: hemma och i den omgivande världen. Detta kan enligt Deniz & Perdikaris medföra två jag - uppfattningar.6 Den ena jaget formas hemma utifrån föräldrarnas kultur och normer. Det andra jaget formas antigen av skolan eller kompisar beroende av vilka som har mest betydelse.
Under tonåren sker stora och känsliga förändringar. Frigörelse från föräldrar kan vara en slitande process även för ett barn som växer upp i “sitt hemland“. Flera faktorer avgör vilken identitet barnet skapar och för vidare. För barn som har en annan härkomst innebär det att ännu fler variabler spelar roll var mellan de två kulturerna tonåringen landar. Barn i blandäktenskap anammar bägge föräldrarnas kultur och identitet.7
Här måste jag klargöra olika fall av blandäktenskap. Just för min undersökning, där jag fokuserar på ex Jugoslavien, menar jag att blandäktenskap är ett äktenskap mellan två personer som båda kommer från ex Jugoslavien, men har olika nationalitet. För de barnen skiljs föräldrarnas kulturer inte så mycket om man växer upp i Sverige. Föräldrarna kulturer är mer lika varandra än den svenska kulturen.
För barn vars ena förälder kommer från ex Jugoslavien och den andra från antingen Sverige eller ett tredje land, kan det innebära en förskjutning relaterad till respektive kultur.
Invandrarungdomar
Undersökningsgruppen är ”invandrarungdomar” från ex Jugoslavien. Vad innebär det att vara invandrare och invandrarungdom i Sverige?
6 Deniz, Perdikaris, s. 142 7 Deniz, s. 318
Daun & Ehn påpekar komplexitet kring begreppet invandrare:
Invandrarnas liv i Sverige är mångtydigt och kan inte förklaras med enkla begrepp. Folk emigrerar för att skapa en bättre framtid, men livet som invandrare erbjuder oanade erfarenheter.8
Det homogena svenska samhället förvandlades genom ökande migrations- och flyktingströmmar inom ett par årtionden till ett multietniskt samhälle. Arbetskraftsinvandring under 1960- och 1970-talet innebar en liten förändring för samhället utan särskilda problem. Dessa invandrare var en drivkraft och de upplevdes som exotiska om de hävdade sin kulturella identitet i massmedia eller i utställningslokaler. Men utanför dessa ramar kunde främmande livsstilar och obegripliga språk väcka anstöt.9 Den andra migrationsvågen där flyktingar utgjorde en majoritet, inträffade då den svenska arbetsmarknaden inte hade ett så stort behov av arbetskraft. Detta medförde flera problem och väckte ett intresse för att förstå invandrings- och integrationsprocessen. Invandrarna förknippades (och förknippas) oftast i massmedia med problem och mindervärdighet. Den negativa bilden av invandrare orsakas av en rädsla för det okända, eftersom man inte vet speciellt mycket om varandras normer.10 Ord som ”invandrarungdomar” stämplar en stor mängd människor med olika levnadsförhållanden. ”Invandrarungdomar” - termens komplexitet förtydligar Deniz & Perdikaris:
Begreppet “invandrarungdomar” är en abstrakt generaliserande term som innefattar människor ur helt olika etniska grupper med olika språk, historia, ursprung och kultur. “Invandrarungdomar” betecknar en massa, en mängd människor utan etnisk särart. Begreppet utesluter beskrivning av individer med olikheter, intressen, drömmar, svårigheter mm. Dessa ungdomar förtjänar att mötas och beskrivas som unika varelser, lika personliga som alla människor vill bemötas.11
Dessa ungdomar känner sig som främlingar i det samhälle som de växer upp i. För dem framstår Sverige som ett kulturellt och nationellt ingenmansland. Vidare anser Ahmadi att definitioner som ”invandrarungdomar” eller “barn med invandrarbakgrund” förnekar det kulturella kapital man har. Ungdomar definieras endast utifrån svenskt perspektiv.12
Liknande åsikter delas av den svensk - colombianska politikern, Juan Fonseca som säger:
Mina värderingar, åsikter och annorlunda upplevelser var inte lika viktiga som de inföddas. Jag levde ju här och inte någon annanstans.13
Trots att man försöker leva som ”infödd svensk” inser man så småningom att man aldrig kommer bli som en infödd.
8 Daun, Ehn, s. 89 9 a. a. s. 352 10 a. a. s. 89 11 Deniz, Perdikaris , s. 12 12 Ahmadi, s. 43 13 Fonseca, s. 53
I detta samhälle växer ungdomar med en annan bakgrund (än svensk) i två parallella värde- och normsystem. Från det första mötet med det nya samhället har barnen och ungdomarna ett mer aktivt förhållningssätt (än föräldrarna) till skolans värld, massmedier och andra institutioner. Konfrontationen med en eller båda kulturer kan orsaka stora inre konflikter både för barn och för vuxna.14
I detta avsnitt har jag försökt skapa en bild som beskriver vilka som ingår i undersökningsgruppen. Jag instämmer i att invandrarungdomar är fel term som särskiljer en stor grupp i samhället utan hänsyn till andra preferenser. Den används ofta då man vill undvika alltför krångliga begrepp.
Föräldrarnas roll
Att uppfostra barn i ett nytt samhälle, vars värderingar och normer skiljer sig åt från ens egna är ingen lätt uppgift. Att dessutom inte behärska det nya språket och inte förstå den nya kulturen gör det inte lättare. Ännu svårare blir det då barnen helt plötsligt blir mer kompetenta än sina föräldrar, genom bland annat bättre språkkunskaper. Föräldrarna blir naturligtvis frustrerade.
De vuxna förlorar inte bara sina roller som de brukar ha, de känner sig också inkompetenta och okunniga. Därmed är barnen mer orienterade i det svenska samhället än sina föräldrar.15 Detta kan förklara tonåringarnas ifrågasättande av föräldrarnas roll och den egna kulturen, som i sin tur kan leda till konflikter i familjen.16
Ungdomarna är väl medvetna om föräldrarnas problem som dessa möter i det svenska samhället. Invandringsprocessen ställer stora krav på omställning och anpassning. De flesta genomgår en psykosocial kris, vars effekt på de vuxna i familjen visar sig i att deras föräldraförmåga avsevärt försvagas. Detta tillstånd hos de vuxna innebär en risksituation för barnen på flera olika sätt, till exempel om föräldrarna längtar efter det förlorade hemlandet kan de bli otillgängliga för sina barn. Nostalgisk fixering kan leda till att föräldrarna idealiserar sitt gamla land och nedvärderar det nya. I vissa fall identifierar sig barnen med föräldrarnas längtan. Även om barnen har bättre förutsättningar att integreras, kan föräldrarnas brist på påverka processen och barnens aktuella verklighet, hävdar Ahmadi.17
14 Deniz, Perdikaris, s. 94 15 a. a. s. 98
16 a. a. s. 54 17 Ahmadi, s. 193
Kulturell och etnisk identitet
Samuel Huntington skriver i en artikel att en ny slags konflikt är på väg, en konflikt längs de stora kulturella skiljelinjerna i världen. Hans argument är att det finns åtta civilisationer i världen: den västliga, den konfucianska, den japanska, den islamiska, den hinduiska, den slavisk-ortodoxa, den latinamerikanska och den afrikanska. I de moderna samhälle har kontaktytorna mellan människor från de olika civilisationerna blivit allt tätare. En reaktion mot den västliga kulturens inverkan är att man ”går tillbaka till rötter” inom den egna civilisationen.18
Samtidigt går socialisationen i samhället i en riktning mot universalism, mot en internationell likriktning, utan regionala och etniska drag. Det är också i samma riktning som media ror. Etnisk identitet är en speciell form av kollektiv identitet. Det etniska medlemskapet är givet, något som individen föds in i och inte har valt.
I möten med andra kulturer söker man likheter och olikheter som betonar den egna identiteten och kulturen. Etnisk identitet skapas i samspel med andra och för att förstå etnisk identitet måste man lyfta upp relationen mellan olika etniska grupper istället för deras särdrag.19
Enligt forskarna Lange och Westin definieras etnisk tillhörighet utifrån olika kategorier och begrepp:
• gemensamt nationell eller geografiskt ursprung eller gemensamma förfäder • gemensam kultur
• samma religion
• samma ras eller fysiska kännetecken • samma språk
• en känsla av att vara ett folk, en “vi-känsla”. 20
Det finns få möjligheter att förhindra det kulturella trycket från majoritetssamhällets värde- och normsystem. Det är den dominerande kulturen som kontrollerar hur den ska påverkas. Den kulturella intoleransen, sett från svenskt perspektiv, rör bland annat barnaga, föräldraauktoritet, kläder, mat, språk, mm.21
Konsekvensen är att den egna kulturen (i detta fall en så kallad Balkankultur) inte kommer att överleva i ett längre perspektiv som sträcker sig över ett antal kommande generationer. Men å
18 Vilby, s. 303 19 Ahmadi, s. 20
20 Lange, Westin; s. 234, 235 21 Daun, Ehn, s. 81
andra sidan ger majoritetssamhället en frihet och valmöjlighet att behålla och uttrycka sin etniska identitet genom ett flertal lagar.
Enligt Deniz är den enda möjligheten att den egna kulturen överlever att låta den influeras av majoritetssamhällets erfarenheter och kultur. Det betyder att man själv skapar en slags mellankultur förankrad i båda två. Nackdelar med det nya landet kvarstår dock och man är ständigt på randen till en förlust av ett hemland och en identitetslöshet.22
Barn som inte är födda i Sverige har, oavsett varför de flyttade, ryckts från sina rötter. Denna generation vill förstå varför, när de blir mogna för det. På samma sätt som adopterade vill få träffa sina biologiska föräldrar, strävar denna generation att hitta sina rötter, på ett eller annat sätt.
Människor som har gått igenom utvandrings- och invandringsprocessen, har också genomgått ett stort mentalt arbete för att bygga upp en säker identitet igen i det nya landet. Det är knappast lätt att lämna ett hemland som är i kris eller konflikter. Deniz ser flytten till Sverige under liknande omständigheter som en ny början i livet, där utvandringen är en brytpunkt i deras liv. För att bygga upp någon slags kontinuitet (i livet) är man benägen att omvandla religiösa årstidsfester från hemlandet till etniska, politiska eller nationella manifestationer. Även traditioner baserade på lukt, smak, musik och dans har en viktig roll.23
Barn som har fått sin primära socialisation i Sverige upplever mindre kulturskillnader, än barn som växt upp i ett annat land, men som någon gång i barndomen fick flytta till Sverige.24 Genom socialisation blir individen en del av en eller flera kulturella gemenskaper. Just för denna grupp blir det lättare att absorbera omgivningens olikartade värderingar och normer. Barn födda i Sverige växer upp i två kulturer samtidigt och dubbelheten blir ett naturligt inslag i deras liv. De fick aldrig möta en ny kultur på några dagar och därmed uppleva en “chock”, som en del andra barn har gjort då dem flyttade till Sverige.25
Oavsett var dessa ungdomar är födda, lever de mellan två kulturella system. De uppfattar skillnader och likheter i de två systemen och inser även fördelar och nackdelar i de bägge kulturerna. Jag tycker att varje människa borde ta det bästa av varje kultur, speciellt om man lever i två. Den regel följer vissa ungdomar.
Människor uppväxta i två kulturer har lättare att överskrida den egna kulturella trångsyntheten och istället se mångfalden. Dessa ungdomar visar högre grad av tolerans gentemot människors
22 Deniz, s. 267 23 a. a. s. 128, 379 24 a. a. s. 163 25 a. a. s. 183
olika föreställningar. Enligt Deniz & Perdikaris växer dessa ungdomar upp med dubbla budskap och förväntningar.
Dessa barn, försöker efterlikna de svenska kompisarna de umgås med. Detta kan orsaka att de ser ner på sin egen kultur och sitt eget ursprung. Denna period inträffar samtidigt då ungdomarna börjar frigöra sig från sina föräldrar. Detta kan förstärka avståndstagande från den egna kulturen.26
Ett kulturmöte betyder inte en olöslig konflikt, men det upplevs ibland så. De som är födda i Sverige är känsligare när svenskar behandlar dem på ett sätt så att de inte upplevs som en del av det svenska samhället. De upplever detta som en stor orättvisa, speciellt om de pratar flytande svenska, klär sig som jämnåriga kompisar och utgår från samma normer. Deras svenska kamrater spelar stor roll för dem. Man väljer sina ord då man är bland svenska kompisar. Säger man ett ord fel, blir man antigen attackerad eller stämplad.27
Den etniska tillhörigheten kräver ofta en anpassningsförmåga, anser Ahmadi:
Den etniska bakgrunden upplevs som en tillgång i vissa sammanhang, medan den i andra upplevs som ett hinder. I ungdomsgrupper med blandad härkomst kan det t ex vara mer eller mindre nödvändigt att tona ned medlemmarnas skiftande etniska bakgrund för att stärka känslan av gemenskap.28
I undersökningar som Deniz har gjort, kan tonåringar uttala sig om att man den ena dagen känner sig som svensk och den andra dagen som utlänning. Dessa tycker att denna “dubbla identitet” är bra, fast de inte vet varför och på vilket sätt. Från den dubbla identiteten växer så småningom en identitet i ständig förändring, anser Ahmadi:
Ungdomarna säger att de är t ex kurd, polack, syrian eller grekisk-finsk, beroende på var de är födda och på föräldrarnas tillhörighet. Men dessa identiteter är inte så klara och entydiga som de verkar. När de unga berättar om sig själva och andra i etniska eller nationella termer, får man snarare intryck av något som skapas, bearbetas och förändras i det dagliga livet, inte av något som är en gång för alla givet.29
En bra sammanfattning ges av Lange där han urskiljer tre etniska typer: a) de som anpassar sig till majoriteten,
b) de som identifierar sig etniskt – grupper som har utvecklat etniska institutioner, genom vilka de bejakar sin etnicitet,
c) kulturella marginalgrupper – som placerar sig mellan de två ytterligheterna i etniska identifikation.30 26 Deniz, Perdikaris, s. 107 27 a. a. s. 125 28 Ahmadi, s. 136 29 a. a. s. 136 30 Lange, s. 285
Identitetsskapande utifrån individens förhållningssätt till två kulturer kan sammanfattas i följande figur:
Under olika perioder i livet då ens identitet formas, kan det finnas olika tendenser enligt Deniz & Perdikaris31 (betraktat utifrån min figur ovan):
• att man pendlar mellan de två kulturerna • att man lever enligt hemlandets kultur
• att man under tonåren närmar sig mer den svenska, som underlättar egen
frigörelse.
Man kan säga att ungdomar provar och utvecklar nya identiteter. Identiteter förhandlas, accepteras, förkastas och omdefinieras.
Samhällets normer
Det svenska samhällets normer baseras på etiska värden och principer. I första hand innebär det att man skiljer mellan gott och ont, rätt och fel, sant eller falskt. Sedan måste de grundläggande värden som dagens samhälle vilar på, förankras, försvaras och utvecklas. Att utveckla och bevara normer och värderingar är något som överförs till kommande generationer. Därför är det väsentligt att definiera normer och värderingar inom skolan.
I ”Skola för bildning” (SOU 1992: 94) definieras de viktigaste normerna: respekt för människans egenvärde och integritet, individens frihet, livets okränkbarhet, omsorgen om den som har det svårt, det personliga ansvaret.32
De normerna är en del av den svenska kulturen, som har rötter i den historiska utvecklingen och kulturarvet. Därför poängterar man även vikten av kristen etik och västerländsk humanism som är en del av det.
Man blickar också framåt med utgångspunkt i dagens internationalisering av det svenska samhället, vilket ställer höga krav på människans förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.
31 Deniz, Perdikaris, s. 206 32 Läroplanskommittén, SOU 1992: 94, s. 111
Kultur 1
normer, värderingar, beteenderegler, moralKultur 2
normer, värderingar, beteenderegler, moral Förhållningssätt tillDe normer som gäller i Sverige har vissa gemensamma punkter med många europeiska länder, särskilt de nordiska. Men det finns även värderingar som är unika för Sverige, som bevarats från andra tider, som till exempel då Sverige var ett fattigt land med omfattande utvandring. Det bästa sättet att upptäcka de oskrivna normerna är att återkomma till böcker eller tidningar som var avsedda för barn och ungdomar, vilket i detta fall skulle ha varit antigen ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” eller ”Kamratposten”.
Historiemedvetande
You need a piece of the past to make the present. 33
För att förklara begreppet historiemedvetande samt interaktion mellan historiebruk och historiekultur, vilket också påverkar det historiemedvetande som skapas, har jag använt mig av flera historiker, framförallt från boken ”Historien är nu”.
Enligt Zander fungerar historia på tre olika nivåer: som fakta, som tolkning och som medvetandefenomen.34 Historieämnets viktigaste uppgift är att människor får kompetens att orientera sig i tid, vilket är en betydelsefull del av personlighetsutvecklingen.
En av framträdande historiedidaktiker, K G Karlsson, definierar historiemedvetande på följande sätt:
Historiemedvetande är den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.35
Med andra ord är historiemedvetande en ständig pågående process för varje individ med utgångspunkt i alla ”orsak och verkan” - förändringarna i det förflutna som påverkar nutiden och framtiden.
Människor har till skillnad från djuren en mental förmåga att ta till sig sådant som är abstrakt och främmande, som till exempel det förflutna. Genom att bearbeta historiska erfarenheter skapar man en identitet. De historiska erfarenheterna kan relateras allt från individens upplevelser till händelser i samhället som är bortom individens tids- och rumsperspektiv. Individen ingår i sin tur i ett kollektiv, eller som Zander säger:
Den kollektiva identitetens kraft drabbar även dem som vill ställa sig utanför den.36
Identitet förändras och omvandlas under tiden, dels beroende på individens personliga utveckling och dels beroende på samhällets förändring. Har vi ingen identitet alls, har vi inte
33 Lowenthal, s. 39 34 Zander, s. 39 35 Karlsson (a), s. 45
heller någon utgångspunkt att förändra den. Utifrån vår identitet förstår vi sedan vår relation till vår omgivning. Därmed är alla människor bärare av historiemedvetande.
En central fråga är ”Vem är jag?”. Dess motfråga är ”Vilka är de andra?”. Varje form av identitet kräver ett historiemedvetande eller med andra ord att den identifieras med hjälp av ”då – nu – sedan” aspekter. “Historien är inristad i våra kroppar” skriver den franske sociologen Bourdieu.37
Hur man ska överbrygga det förflutna (sett från nutiden) fram mot den okända framtiden förklaras bäst av filosofen Agnes Heller som säger att:
De band som människor knyter till döda, vars berättelser vi återger, till de ännu ofödda som lever inom oss i form av förhoppningar och tro på framtiden samt till alla de samtida som vi inte möter, men som vi har en teoretisk möjlighet att komma i kontakt med.38
Ungdomar måste kunna relatera till en plats och en historia, en plats i Sverige där de föddes eller bor och en varifrån deras föräldrar har sina rötter. Ahmadi anser att man måste känna att man någonstans har rötter.39 En individ som har problem med sin identitet har också problem med sin historiska berättelse, och tvärtom.
Min undersökning belyser historiemedvetande som en pågående process som äger rum inte bara inom skolans lokaler, utan även i sociala kontakter och via medier.
De teoretiska resonemangen kring historiebruk är riktad mot historieförmedlingen och historiekulturen som existerar framförallt i Bosnien och Hercegovina.
Historiedidaktiker intresserar sig för vilken historia förmedlas samt av vem och till vem.
En kommunikationskedja byggd kring historia kan man kalla en historiekultur. Historiedidaktikens undersökningsobjekt är historiekulturer och deras förändringar.40
Historiekulturen, som sätter ramarna för historiemedvetande är knuten till berättelser, och berättelserna är knutna till platser.41 En rumsdimension (en plats) och ett tidssammanhang, har en viktig roll för historiekulturen. Historien skapas och framställs både som kontinuitet och som förändring. Genom jämförelser över tid blir det möjligt att bedöma farten och omfattningen av samhällsförändringarna.
Historieundervisningen är genetiskt orienterad och förklarar vetenskapligt den stora historia och dess förändringar. Det genetiska perspektivet, väl genomfört i undervisningen, leder fram 36 Zander, s. 30 37 Ahmadi, s. 36 38 Zander, s. 30 39 Ahmadi, s. 43 40 Karlsson (a), s. 34 41 Gerner, s. 166
till det flyktiga nuet. Man avverkar kronologisk de viktigaste epokerna och händelserna i människans historia, oftast från europeiskt och västerländskt perspektiv.
Det genealogiska perspektivet saknar den kronologiska strukturen, och det är identitet och moral som är centrala begrepp.42 Ett sådant perspektiv i undervisningen innebär att tydligt utgå från dessa frågor och se hur människor använder historia för att besvara dem.
Det genealogiska perspektivet tilldelas andra värden av Mellberg:
Det genealogiska perspektivet utgår från individens livsvärld och existentiella behov av trygghet och orientering i en osäker samtid och framtid.43
Det genealogiska perspektivet utgår från nutid och blickar både fram och tillbaka i tiden. Mötet mellan det prospektiva genetiska och det retrospektiva genealogiska perspektivet på historia kallas den dubbla historiska tankeoperationen. Man utnyttjar båda perspektiv samtidigt för att få en helhetsbild. Eliasson har en välavvägd beskrivning av den dubbla historiska tankeoperationen:
Här rör vi oss mellan historia som tolkning och historia som livsvärld. Här blandas är med bör, vet med minnas och generellt med unikt. Det viktiga är just försöken att skapa sammanhang och mening med denna för varje människa unika blandning.44
Historikern jämför olika historiska händelser med varandra, inte för att jämställa utan för att se både likheter och skillnader, medan det politiska bruket är helt inriktad på att framhäva likheter. Det politiska historiebruket ställer politiska frågor i nuet som relateras och jämförs med det förflutna.45
För att beskriva bakomliggande ambition och syfte i olika läromedel, har observation av likheter och skillnader en stor betydelse. Det politiska historiebruket finns i mer eller mindre utsträckning i historieböcker och avspeglar samhällets anda och värderingar.
Flera andra sätt att bruka historia som eventuellt ingår i historieskrivning i länderna ex - Jugoslavien beskrivs kortfattat nedan.
När politiska elitgrupper och de intellektuella på fri hand konstruerar passande historia för att kunna göra legitim ett politiskt styrelseskick rör det sig om ett ideologiskt historiebruk. Socialismen/kommunismen och nationalismen är två massideologier som är relevanta i detta sammanhang. Det svåra är att dra gränser mellan ett vetenskapligt och ett ideologiskt historiebruk. 46
Det icke – vetenskapliga bruket definierar Karlsson som en kontrast till det vetenskapliga:
42 Eliasson, s. 297 43 Mellberg, s. 330 44 a. a. s. 298 45 Karlsson (a), s. 62
Ett vetenskapligt bruk är orienterat till kunskap, tolkning och förklaring, medan ett icke -
vetenskaplig bruk står i relation till attityder, känslor och värden. 47
Det existentiella historiebruket har upphov i ett samhälle där minnesfunktionen förstärks av hot, oro eller konflikter, vilket i sin tur orsakar en inre homogenisering. Hot och oro väcker ett behov att blicka tillbaka och se hur förfäder har klarat upp liknande problem.
Skolans roll
Skolans roll är att hjälpa alla elever att bygga upp en stabil identitet, samt att förmedla de grundläggande värden som samhället vilar på. Skolan skall främja förståelse för människor med olika bakgrund. För de barnen som kommer från ett annat land har skolan en mycket viktig uppfostrande roll, där de ska assimileras i ett multietnisk Sverige som grundas på en kristen tradition och västerländsk humanism.48 I Sverige bor folk från hela världen, men normer och värderingar grundas på svensk tradition och kultur.
Skolans uppgift är också att samarbeta med elevernas föräldrar. Men föräldrarna som inte själva har den svenska skolan som referensram, har svårt att förstå hur den fungerar överhuvudtaget. Där kan uppstå en och annan svårighet just för barnen, om skolan och föräldrar har motsatta åsikter om uppfostran och normer (se avsnittet ”Föräldrarnas roll”). När det gäller historieförmedling är det upp till den enskilde läraren vad som tas upp och även hur. Historieämnet ska stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension. Historia även stärker den egna identiteten och insikten om det egna kulturarvet, liksom om människor med annan bakgrund.49 Alltså ämnet ger möjlighet, för den med en annan bakgrund, att förstå Sverige ur flera olika perspektiv, men även hemlandets historia och betydelse för en själv.
Om historia förmedlas i hemmet av föräldrar är den med stor sannolikhet olik den som lärs ut i skolan. Föräldrarna utgår antagligen från familjens förflutna, framförallt i ett existentiellt syfte för att bevara en meningsfull kontinuitet i deras egna liv.
Kompisar
De absolut viktigaste personerna under tonårstiden är tveklöst kompisar. Kompisarna är viktiga för att man ska må bra, kanske mer än föräldrar och mer än skolpersonal. En större del
46 Karlsson (a), s. 59, 60 47 a. a. s. 35
48 Läroplan 94 49 a. a.
av skolvistelsen och på fritiden tillbringar man med kompisar. Det är kompisarna man använder som en bollplank i tonåren, då frigörelseprocessen från föräldrarna börjar.
I relationer med kamrater känner man att man duger och att man kan. Bra kamrater inger en trygghet. Först då kan man förvänta sig att dessa unga ska kunna ta till sig kunskap.50
Sammanfattning
I den teoretiska bakgrunden försöker jag förklara utifrån min tankekarta (på sidan 7) hur identitetsskapande beror av de olika faktorerna.
För de ungdomarna som ingår i undersökningsgruppen spelar etnisk och kulturell identitet en viktig roll. Att leva i två kulturer innebär en svårighet att definiera sig själv. Kulturell och etnisk identitet existerar i invandrarungdomarnas vardag, vare sig de vill eller inte.
Frigörelse från föräldrar vars uppfostran har tyngdpunkt i hemlandets värderingar och normer försvårar ytterligare hur man bestämmer sig själv i förhållande till andra.
Historiemedvetande är en process där varje individ utgår från egna erfarenheter och kunskaper som skapar ens identitet. Denna process är beroende av alla ovannämnda faktorer. Man måste lägga till att skolans värderingar och normer inte är de samma som de därhemma och att kompisarnas attityder och värderingar spelar kanske störst roll för ungdomar.
Detta innebär att ”invandrarungdomar” slits mellan många olika val, flera gånger under en och samma dag.
Att förklara historiebruken behövs för att följa textanalysen som är en del i historiemedvetande skapandet.
5. Metod och material
Genom att förklara vilka metoder samt vilket material jag har använt, ska läsaren kunna göra om samma undersökning. Hartman påpekar att en vetenskaplig metod utgår från att varje
hypotes ska kunna testas och att undersökningen ska antigen bekräfta eller avvisa den.51
Jag har använt mig av flera olika metoder: läromedelsanalys, intervju och enkät. Var och en var lämplig just för det syfte och mål jag hade med i mitt arbete.
En läromedelsanalys skulle visa tendenser och avsikter med historieförmedling i länderna i ex - Jugoslavien. Analysen skulle utgöra en kunskapsbas om det historiemedvetande samt historiekultur som existerar i de länderna, men även vilket mottagande som detta får i Sverige (bland ungdomar som härstammar därifrån).
Intervjuerna var det bästa sättet att få djupare kunskaper om deltagarnas förståelse och förhållningssätt till de olika frågor och begrepp som de ställdes mot. Intervjumetoden utgick från individen och individens unika förutsättningar, erfarenheter och behov.
En kort enkät hade syfte att pröva en egen hypotes.
Läromedelsanalys
Urval
Läromedelsanalys utgick från fem begrepp: Första världskriget, Andra världskriget, Tito, Koncentrationslägren samt Förintelsen.
Datainsamling
När det gäller läromedel var första steget att fastställa texturval. Samtliga läromedel används eller användes i avslutande grundskoleklass. I andra steget analyserades texterna utifrån två kategorier enligt Johansson & Svedner: tankefigur (bakomliggande ambitioner eller syften); urval och presentation (kvantitativa fakta – sidomfång i förhållande till hela boken, språket).52 Bakomliggande syften i de olika läromedel kommer som tydligast fram då man tittar på skillnader mellan olika presentationer och tolkningar av den gemensamma historien i dem. En ”mätning” av hur mycket man tilldelar utrymme till olika epoker och begrepp visar var författarna lägger tyngdpunkten i stoffet.
51 Hartman, s. 195
Databearbetningsmetoder
I bearbetningen av läromedel utgick jag från de två ovannämnda kategorier (se datainsamling).
En kvalitativ textundersökning har fokus på vad som har tagits med, vad som har uteslutits, vad som betonas och tonas ned samt hur det presenteras i läroböckerna.53 Eftersom jag samlade flera läromedel innebar det en komparativ undersökning. I en kvantitativ undersökning mätte jag mängden av text och bilder som togs upp i respektive område.
Den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen kom antagligen att ge likvärdiga resultat, men det kan finnas intressanta detaljer som kunde ändra helhetsintryck.
En kort inblick i en lärobok i Historia A (gymnasium) skulle bekräfta informanternas tankar om hur mycket nämns Jugoslaviens och Balkans historia i den svenska skolan.
Reliabilitet
Jag gjorde mitt bästa för att granska läromedel på ett objektivt sätt. Materialet samlades och analysen gjordes på ett likvärdigt sätt.
Intervjuer
Urval
Jag utgick från samma fem begrepp när det gäller textanalysen och intervjuerna.
De tre första fakta frågor valdes för att elevernas föräldrar visste med stor sannolikhet svaren på de frågorna. Enligt min erfarenhet var det de tre begreppen som var mest väsentliga i historieförmedlingen i ex Jugoslavien mellan 1945 och 1991. Det skulle eventuellt ge svar om denna kunskap överfördes från föräldrarna till barnen. De två sistnämnda begrepp skulle visa existens på djupare kunskaper och förståelse kring Förintelsen hos mina informanter.
På detta sätt skulle jag kunna analysera och relatera de två undersökningarna till varandra. Urval av frågor gjordes så att jag inte skulle leda de intervjuade till ett visst svar, vilket skulle innebära att jag hade en personlig åsikt kring detta ämne eller ta parti för något av de folkslagen.54 Att jag själv kommer från ex Jugoslavien hade sina för- och nackdelar. Fördelen var att jag kan bättre förstå vad som de intervjuade menar på grund av ett inifrån - perspektiv (deras kultur är också min). Nackdelen var att jag kanske kunde missa någon viktig detalj på grund av det.
53 Johansson, Svedner, s. 57 54 a. a. s. 81
Känsliga frågor, som rörde koncentration lägrens existens riktades enbart mot fakta. Jag ville också veta varifrån den kunskapen kommer: från skolan, föräldrar eller kompisar.
Jag undvek moraliska överväganden speciellt kring det senaste kriget. Visserligen vore det intressant att undersöka detta, men det skulle utvidga mitt arbete som var redan tillräckligt stort.
Undersökningsgruppen skulle ha läst om andra världskriget, det vill säga att man går i årskurs 9 åtminstone. Övre åldersgräns skulle vara ungefär 19 år, eftersom det skulle handla om tonåringarnas identitetsskapande. Den gränsen överskreds i ett antal fall för att få ett utvidgat perspektiv.
I min presentation inför och i själva intervjun försökte jag att inte särskilja de olika folkslagen som existerar inom ramen för ex - Jugoslavien. Istället utgick jag i mina frågor från generella termer som ex Jugoslavien, Balkan och ”ditt hemland”. Den sista (ditt hemland) är inte detsamma för dem som ställde upp, men det utgår från var och en personligt.
Urval av intervjufrågor
Frågor som handlade om personliga uppgifter skulle ge en bild av deltagarnas bakgrund (se Bilaga 2). De uppgifterna skulle hjälpa mig att påvisa ett visst samband eller mönster. Ålder, föräldrarnas bakgrund, betyg i historia, mm, kunde vara intressanta att koppla till andra svar och till teorier som jag studerade.
Fakta frågor var ett prov på kunskap, vilket de flesta föräldrar skulle kunna utan tvekan. Frågor som kräver eftertanke berörde dels övergripande frågor om Jugoslaviens och Balkans historia och dels frågor kring egen identitet och kultur. Svaren skulle visa hur eleverna orienterar sig i tid och rum när det gäller Balkan, utifrån deras eget perspektiv. Frågorna skulle visa vilka funderingar de har kring hemlandets historia och även sin plats i den. Betydelse av hemlands historia kontra betydelse av svensk historia skulle visa var deras identitets tyngdpunkt ligger eller med andra ord vilken historia är viktig och varför, enligt deltagarna.55
Frågor kring tradition skulle visa hur hemlandets kultur uppträder i deras vardag.56
55 Deniz, s. 129 56 a. a. s. 379
Datainsamling
Fördelen med en intervju var att man kan vinna kunskap om synsätt och förhållningssätt. Jag utgick från en strukturerad intervju, där frågeområden och frågorna bestämdes i förväg.57 Under arbetets gång och speciellt efter de allra första intervjuerna tillkom en rad följdfrågor. De frågorna hade sitt upphov i deltagarnas ”udda” svar, men även i litteraturen som jag läste under tiden.
I en kvalitativ intervju är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju. Ibland anpassades följdfrågorna till den intervjuade. De olika parametrar som jag inhämtade från Johansson & Svedner var en stomme till en intervju som var strukturerad från början för att så småningom övergå i en kvalitativ intervju.58
Jag hade några öppna frågor som: ”Vad kan du om ditt hemlands historia?” De frågorna var för stora och för svåra att besvara på ett kortfattat sätt. Jag förväntade mig inte heller några enkla svar för det man behöver flera timmar eller veckor för att lära eller läsa in sig på.
Intervjuerna gav mig en möjlighet att nyansera bilden av vilket historiemedvetande eleverna har och varför var det viktigt för de intervjuade. Svaren och berättelserna var informanternas personliga version av deras egen kunskap och fungerade samtidigt som datakällor. Ett svar gav en bild av den intervjuades kunskaper om det inte motsades ett annat svar eller påstående i samma intervju.59
Problemet med intervjuer kunde vara att intervjupersonen ville dölja okunskap och även framställa det förflutna på ett sätt så att individen själv framställs i ett fördelaktigt ljus.60 För att de intervjuade inte skulle sträva att göra så bra ifrån sig som möjligt och inte göra mig besviken, påpekade jag från början att en anonym intervju är raka motsatsen till en prestationsuppgift. Ändå fick jag ett antal invecklade svar på fakta frågor (som hade ett entydigt svar). Men när frågorna blev svårare erkände en och annan att det var skamligt att inte kunna svara på mina frågor. Jag undvek följdfrågor som kunde vara känsliga, speciellt kring koncentration lägrens existens.
Procedurer
Intervjufrågor formulerades i flera steg: a) jag skrev ett utkast, b) jag bad handledare läsa de, c) en testintervju gjordes, d) frågor korrigerades och nya tillkom. Intervjuundersökningen
57 Johansson, Svedner, s. 39, 44 58 a. a. s. 44, 45
59 Bell, s. 84 60 Deniz, s. 129
skulle genomföras framförallt på skolorna i Lund - Malmö regionen. När det gällde kontakt med skolorna ändrade jag taktiken flera gånger.
I första omgången gick jag till ett par skolor i Lund för att få tillstånd av rektorer att genomföra enkäten och intervjuer. I mitt (e-post) brev bifogades även brevet till föräldrarna (se Bilaga 1) som var avsedd för att få föräldrarnas medgivande för barnens deltagande i undersökningen.
Rektorerna var i stort inte anträffbara och jag fick deras telefonnummer och/eller e-post adress. Det var ändå e-posten som fungerade någorlunda så jag skickade ett tjugotal e-post till rektorerna i Lund och i Malmö (både grundskolor och gymnasium). Men de fåtal som svarade (var femte) tyckte att det var känslig tema, eller hänvisades jag till modersmåls- eller historielärare. Bortfallen kunde förklaras med att både rektorerna och lärarkåren hade redan en tung börda och min undersökning verkade krävande från början. I detta läge bestämde jag mig att helt överge enkäten eftersom gensvar var för dålig.
I den andra omgången försökte jag nå undersökningsgruppen via vänner, släkt och bekanta. Under påsklovsveckan reste jag till bland annat till Småland och på den resan genomförde jag fyra intervjuer på tre olika orter.
Via bekanta i Lund ordnade jag intervjuer med ett antal gymnasieelever i Lund, som i sin tur hjälpte mig att få sina kompisar att ställa upp. Denna självrekryterande kedja gav mig flera intervjuer. Efter en genomförd intervju, frågade jag vilka kompisar som skulle kunna tänka sig ställa upp och sedan samma eftermiddag ringde jag och bestämde tid för en intervju under kommande dagar.
Den enda nackdelen med denna rekryteringsmetod var att eleverna kände varandra och kanske hade en likartad kultur, kunskap och världssyn. Intervjuerna kommer visa om detta var nackdel eller fördel.
I varje samtal/kontakt som skulle leda till en intervju, berättade jag väldigt kort vad det handlade om, för att deltagande inte skulle ha en chans att förbereda sig och påverka resultaten. Några hade kanske möjlighet att berätta för kompisen om intervjuns innehåll, men av de givna svaren kan jag inte se en tendens att det var på det sättet.
Intervjuplatsen var oftast en lugn vrå på skolan, eller hemma hos den intervjuade. Tiden och platsen bestämde den intervjuade själv. Intervjuerna i skolmiljön genomfördes under skoltid. Innan själva inspelningen började, berättade jag kort vad intervjun går ut på.
Intervjuerna spelades in med en mp3-spelare. Den visades smidig på grund av sin ringa storlek. Den var inte heller störande för dem som intervjuades. Inspelningarna kopierades till
dator för att kunna lyssna av samtalen och skriva ner ordagrant samtliga. På så sätt bevarade jag samtalens autenticitet.
Intervjuer genomfördes på svenska utan undantag. Det skulle kunna skapa missförstånd samt göra det svårare att behålla autencitet genom att översätta rätt. De flesta hade gått i stort sett i svensk skola och svenska språket var det språket som behärskades bäst.61
Databearbetningsmetoder
Bearbetning av intervjuer innehöll först en kvantitativ och sedan en kvalitativ del. Den kvantitativa delen skulle ge en översiktlig bild över vilka som har deltagit i undersökningen och vad innebar det för resultaten. Den kvalitativa delen skulle utgå från deltagarnas svar. Likvärdiga svaren sorterades för att komma fram till ett visst samband. Enskilda svar fokuserades då de var relevanta att kopplas till aktuella teorier. En tolkning av resultaten gav en färgstark bild av det jag ville undersöka från början.
Reliabilitet
Material samlades på samma sätt och under väldigt snarlika omständigheter. Frågorna kunde ibland missförstås, men jag hade en aktiv roll i intervjuerna. Ett felaktigt svar, på frågorna som handlade om hemlandets historia, innebar inte att man inte kunde eller visste. Om jag frågade hur eller vad de menade, så kunde den intervjuade (ibland) resonera sig fram att det svaret den givit, var svar på en annan fråga.
Samtidigt strävade jag att inte styra svaren, vilket i vissa fall gav mycket intressanta och invecklade svar.
Svaren gav också en djupare innebörd då intervjun var på gränsen att övergå till ett samtal. Frågorna täckte viktiga aspekter. Efter tiotal intervjuer kunde jag se vilka frågor som borde ändras, men samtidigt skulle det innebära två olika typer av intervjuer. Därför behöll jag kvar även de ”mindre” bra frågorna.
Enkät
I en kort enkät undersöktes vilket (o)intresse för den danska historien eleverna hade i en vanlig svensk klass. Tre korta frågor (se Bilaga 3) skulle ge ett perspektiv på det. Denna enkät kom jag att använda för en egen hypotes som presenteras i resultatdelen.
6. Historisk bakgrund
En historisk bakgrund utifrån de frågorna som jag ställde i intervjuerna, underlättar för läsaren vad som anses rätt och fel, då jag analyserar svaren. De fakta hämtades från de läromedel jag analyserade. Jag har strävat efter att få ihop en neutral information så gott det gick.
Svar på mina historiska frågor
1. Den 28 juni 1914 sköts den österrikisk-ungerska prinsen på en gata i Sarajevo. Skottet blev gnistan som satte igång första världskriget.62
2. Den Jugoslaviska regeringen anslöt till Axelmakterna den 25 mars 1941. Tre dagar senare startade demonstrationer som ledde till en kupp. Tysklands reaktion blev ett snabbt anfall den 6 april 1941 och efter 11 dagars strider kapitulerade Jugoslavien.63
3. Josip Broz Tito utsågs till Jugoslaviens kommunistiska partis sekreterare (KPJ) 1937. Under andra världskriget organiserade kommunistiska partiet en befrielserörelse som växte snabbt till en armé. Tito hade en framträdande roll och blev arméns marskalk. Tito vann valet 1945 och blev den ”nya” Jugoslaviens ledare.
Sovjetiska försök att innesluta Jugoslavien i Östblocket och Titos beslutsamhet att landet förblir neutralt, slutade i flera års blockad. Men Tito kom som vinnare ur denna strid också. Tito var en av huvudaktörer då alliansfria rörelsen (Non-Aligned Movement) bildades i Belgrad 1961.64
4. Landet som bildades efter första kriget var en union av sydslaviska folk som namnet antyder: Jugoslavien (sydslavien). Landet var en federativ monarki där serber, kroater och slovener var jämlika varandra. Osämja i parlamentet och attentat mot kungen och flera eminenta politiker under mellankrigstiden (1918-1941) orsakade ännu mer oro i landet.
Landet som bildades efter första kriget blev en federation, där makten efter första valet 1945 fick kommunistiska partiet. Mellan 1945 och 1990 behöll kommunistpartiet makten, och med en rad reformer utvecklades en socialistisk demokrati där arbetarklassen hade en framträdande roll. ”Broderskap och enighet” var slagord som förespråkade jämlikhet mellan samtliga folkslag.65
62 Bergström, Lövgren, Almgren; s. 299 63 Vukadin, Jašarevi , s. 121
64 a. a. s. 82 – 86, 120 – 179, 221 - 225 65 a. a. s. 27 – 30, 71 – 78, 195 - 221
5. Det fanns ett antal koncentrationsläger i Jugoslavien mellan 1941 och 1945, framförallt i Kroatien, men även i Serbien. Den största heter Jasenovac och blev slutmål för 60 000 människor, mest serber och judar.66
6. Under upplösningskriget (1991-1996) fanns det ett antal olika fångläger inom ex Jugoslaviens territorium. De flesta fanns i Bosnien och Hercegovina. Massavrättningar av bosniska muslimer utfördes på flera olika ställen av serbiska extremister.
7. De slaver som från och med slutet av 500-talet bosatte sig på Balkan fick sällan möjlighet att skapa egna kungariken. På 700-talet började kroaterna successivt övergå till den katolska kristendomen. Serberna kristnades av Konstantinopel, som efter Romarrikets delning antog en ortodox inriktning inom kristendomen.67
8. Det Osmanska rikets expansion västerut drabbade under 1300-talet större delen av Balkan. Fram till 1600-talet var de flesta bosnier katoliker. Då började framförallt jordägarna att övergå till islam för att rädda sin egendom. Vid slutet av 1600-talet var tre fjärdedelar av bosniska befolkningen slavisktalande muslimer.
Fram till slutet av 1800-talet var Bosnien under Osmanska rikets kontroll.68
Historikernas egna teorier och påstående
Förutom den historiska bakgrunden som är underlag för att följa analys av intervjuerna har jag behövt även en kort presentation av hur koncentration lägrens existens under andra världskriget hanteras av fackhistoriker i länderna i ex Jugoslavien.
Pilvi Torsti undersökte hur historikerna (i länderna i ex Jugoslavien) hanterar 1900-talets historia.69 Under senaste tio år har ett antal heta debatter pågått i de nya länderna (Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro) kring antal offer i det största koncentrations läger i Kroatien (Jasenovac) under andra världskriget och antal offer vid Bleiburg i maj 1945 då ”Ustaša” - anhängare (kvislingsregimens armé i Kroatien) dödades. I Jasenovac var det framförallt serber och judar som var offer. Serbiska nationallister hävdar att det var mellan 700 000 och 1,1 miljon offer, vilket enligt Almond är omöjligt demografiskt sett.70 En mer realistisk undersökning där en serbisk historiker (Kocovi ) och en kroatisk
66 Goldstein, s. 242 67 Harrison, s. 198, 217 68 a. a. s. 199 69 Torsti, http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/val/yhtei/vk/torsti/divergen.pdf , s. 87 70 a. a. s. 87
historiker (Zerjavi ), i en oberoende undersökning kom fram till att det rörde sig mellan 295 000 och 334 000 serber som dog inom Kroatiens territorium, varav 60 000 i Jasenovac.71 Under sista krigsveckor skulle ett stort antal ”Ustaša” - anhängare försökt ta sig in i Österrike vid Bleiburg. Detta misslyckades och slutade med att mellan 45 000 och 134 000 människor omkom enligt Ivo Goldstein, en kroatisk historiker.72
Att beskriva existens av fångläger och massmord under upplösningskriget i faktatermer har varit en svår uppgift. Jag har helt enkelt inte kunnat hitta relevant litteratur. Uppgifterna som finns på Internet är inte förlitliga.
Fånglägren har funnits på ett antal olika ställen, framförallt i Bosnien och Hercegovina. Även massmord där flera tusentals människor dog har ägt rum. De mest utsatta var bosniska muslimer.
71 Torsti, http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/val/yhtei/vk/torsti/divergen.pdf , s. 88 72 a. a. s. 87, 88
7. Analys av läromedel
Det går alltid att ompröva de befintliga kunskaperna. Johansson & Svedner anser att en rimlig utgångspunkt kan vara en tidigare undersökning.73 En tidigare undersökning då det gäller analys av läromedel i Bosnien och Hercegovina är Pilvi Torstis avhandling.
Resultat av mina undersökningar skall bland annat visa vilken kunskapssyn och historiekultur barn har som kommer från ex Jugoslavien och bor här i Sverige. Det ska visa vilken identitet som de skapar samt vilka samhällskrav som de ställs inför.
Analys av läromedel gör jag på samma områden och begrepp som togs upp i intervjuerna: första och andra världskriget, Tito, koncentrationslägren och Förintelsen. Jag vill få en överblick över vad som tagits upp, hur och hur mycket.
Analysen skall besvara frågorna: Hur presenteras urvalet? Vilken historiekultur som skapas? Jag vill hitta en bakomliggande struktur i de läromedel som undersöks och sedan presentera den så enkelt och överskådligt som möjligt. Denna skall i sin tur jämföras med Pilvi Torstis resultat för att få en bekräftelse.
Den stora europeiska undersökningen ”Youth and History”74 bekräftar att lärarnas urval av stoffet är mycket beroende av läroböcker i historia.75 Antagligen gäller detta även i länderna i ex Jugoslavien.
Pilvi Torstis resultat
Torsti analyserar tre olika läromedel från årskurs 8 som används i Bosnien och Hercegovina 1999 och 2000: Istorija, en bok utgiven i Serbien; Povijest, en bok utgiven i Kroatien; Historija, en bok publicerad i Sarajevo av bosniska (muslimska) entiteten.
Innan hon redogör för sina resultat, ger hon en bakgrund av Balkans och ex Jugoslaviens historia under 1900-talet och hur samma historia framställs av de främsta historiker i de nya länderna. Hon har samlat många referenser för att undvika en selektiv och kategoriserad data insamling.
Istorija (utgiven i Serbien, används av serberna i Bosnien och Hercegovina)
Största avsnitten är två som behandlar 1850-1910 lokalt samt andra världskriget. Författarna i boken presenterar andra världskriget från ett militärt perspektiv. Samma krig presenteras som
73 Johansson, Svedner, s. 22 74 Angvik, von Borries, s. 88 75 Ammert, s. 274
en krock mellan två block. Sett från Jugoslaviens ståndpunkt presenteras kriget som ”befrielse krig”.
Koncentrationslägrens förekomst i Europa och lokalt nämns. Presentation av andra världskriget är känslomässig, fokuserad på partisanernas hjältekamp.
Kriget i Kroatien (1991-1995) startades enligt läroboken på grund av lagändringen där serberna inte längre var en nation utan en minoritet. Kriget i Bosnien och Hercegovina (1992-1996) startades efter direkta attacker av muslimska fundamentalister och kroatiska nationalister. Serber var tvungna att organiseras till ett försvar.
Povijest (utgiven i Kroatien, används av kroaterna i Bosnien och Hercegovina)
Första och andra världskriget presenteras från kroatiskt perspektiv med en kritisk ton och kapitlens rubriker betonar det. Det finns inga referenser till Bosnien och Hercegovina, även om det är en bok som används av bosniska kroater.
Författarna talar inte om nazismen och naziregimen utan om ockupanter. Koncentrationsläger nämns. Antifascistisk kamp startades av kroater och beskrivs som kamp mot: ockupanter (tyskar); ” etnici” (serbisk rörelse som från början ville kämpa mot ockupanter, men så småningom bytte sida); och ”Ustaša” (kroatisk rörelse och pro-fascistisk armé under andra världskriget). ” etnici” - terror under andra världskriget relateras till det nära förflutna (1990-talet).
Slutligen, det mest detaljerade och känslomässiga beskrivningen handlar om Bleiburg. Här poängteras partisanernas värsta brott under andra världskriget.
Kriget i Kroatien och Bosnien och Hercegovina initierades av serber (1991). Kroatiska befolkningens insats beskrivs som försvarande.
Historija (utgiven i Bosnien och Hercegovina, används av bosniska muslimer)
Från bosnisk ståndpunkt ser författarna endast negativa konsekvenser av första världskriget. Nazistiska koncentrationslägren är presenterade som icke-humana i Historija.
Att bosniska muslimer har funnits och samarbetat på den tyska sidan förklaras som ett resultat av ockupanternas framgångsrika propaganda.
Serberna har lidit de största förlusterna i andra världskriget, enligt boken.
Kriget (1992-1996) var enligt läroboken en aggression mot Bosnien och Hercegovina. Fånglägrens förekomst i Bosnien och Hercegovina och Serbien nämns. Krigets konsekvenser var en etnisk rensning och en ström av bosniska flyktingar över hela världen.
Sammanfattning
Gemensamt för alla läromedel är att båda världskrigen gärna presenteras med statistiska summeringar. Gemensamt för alla är också en presentation av den egna nationen genom ”vi” och ”de” termer.
Ingen av böckerna nämner Tito, då man nämner anti-fascistiska kampen. Arvet efter Tito (både tiden under andra världskriget och efter) glöms bort i alla böcker. Han nämns endast i samband med partisaner, men inte som ledare av Jugoslavien i 35 år.
Historija och Povijest har små foton med Tito och Istorija nämner Tito i samband med FN:s grundande.
I en tidigare undersökning påpekar Höpken hur historieundervisningen i ex Jugoslavien var dogmatisk under Titoisk era, med lite utrymme för folkets historia. Å andra sidan har historieundervisningen efter 1990-talets krig visat vägen för framtida konfrontationer.76
Bosnien och Hercegovina har genomgått en rad dramatiska förändringar under de sista 10 – 15 åren och hela den historiska kulturen och historiemedvetandet har blivit uppdelat i tre skilda och motsatta kulturer. Man kan se hur de i tre olika läroböcker, en 500-årig historia har blivit rensad och reviderad, för att få en nationell historia.77
Skolböcker refererar till media och tvärtom, så att en obehaglig resonans uppstår mellan dem.
Jugoslavisk historia ur svenskperspektiv
I ”Alla tiders historia” är det väldigt lite information om ex Jugoslavien, vilket bekräftar informanternas påståenden. ”Skottet i Sarajevo” är ett oundvikligt inslag. Det beskrivs också hur Jugoslavien efter första världskriget bildades och fungerade. Tito nämns i samband med Jugoslaviens motsättning till Sovjetunionens påtryckningar att ingå i östblocket. Jugoslavien efter 1945 hölls ihop tack vore Titos diktatur.78
Allt som allt rymmer på en sida. Det verkar inte för lite med tanke på hur många länder i Europa man skulle kunna ha med. Men utifrån hur många invånare i Sverige som kommer från ex Jugoslavien, skulle det vara relevant med flera sidor om ”deras” historia.
Läromedel i ex Jugoslaviska länder (egen analys)
Min egen läromedelsanalys framställs i kronologisk ordning, med ett undantag då Povijest´s olika utgåvor kommer efter varandra. Det som jag redovisar här är främst skillnader, speciellt
76Torsti, http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/val/yhtei/vk/torsti/divergen.pdf , s. 327 77 a. a. s. 327
