Att skydda patienterna. : Sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelaterade infektioner

Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet 61–90 hp

ATT SKYDDA PATIENTERNA

SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHET AV

VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Emma Nilsson

Isabella Svensson

ATT SKYDDA PATIENTERNA

SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHET AV

VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Emma Nilsson

Isabella Svensson

Nilsson, E & Svensson, I. Att skydda patienterna. Sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelaterade infektioner. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.

Bakgrund:Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en

"Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner blir förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs

metodbeskrivning. Litteraturstudien omfattar nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad design. Litteratursökningarna gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall samt analyserades utifrån Friberg. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet beskrivs genom det övergripande temat skydda patienterna. Som i sin tur utgörs av tre teman, kunskap, tillgänglighet och att vara steget före. Därefter delades de tre teman in i fem subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist, identifiera risker hos patienter och skydda sig själv. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att kunskap är av stor vikt gällande förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, deras egna kunskap likaså

patienternas. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist ledde till stressiga situationer som resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

Nyckelord: Erfarenhet, Omvårdnad, Prevention, Sjuksköterska, Vårdrelaterade infektioner

TO PROTECT THE PATIENTS

NURSE’S EXPERIENCE OF NOSOCOMIAL

INFECTIONS

EMMA NILSSON,

ISABELLA SVENSSON

Nilsson, E & Svensson, I. To protect the patients. Nurse’s experience of nosocomial infections. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.

Background: According to the National Board of Health and Welfare nosocomial

infections are defined as an “infection that occurs in a person during inpatient care or as a result of measure in the form of diagnosis, treatment or nursing in other care, or as a health-care worker contracting an infection because of their work”. The

consequences of nosocomial infections are extended wait, increased suffering and increased healthcare costs. The nurse works closest to the patient and therefor plays an important role in the prevention of nosocomial infections. Aim: The aim is to describe nurse’s lived experience of prevention of nosocomial infections in all healthcare. Method: A literature study based on Fribergs method description. The literature study includes nine articles with qualitative study design and one article with a mixed study design. The article search was made through the databases Cinahl and PubMed. All articles were quality reviewed through SBU: s review template and analyzed on the basis of Friberg. Result: The result is based on an overall main theme, protecting patients. The main theme was then divided into three different themes, knowledge, accessibility, and being one step ahead. Further were the themes divided into sub-themes, staff knowledge, patients and relative’s knowledge, hand-hygiene and materials, lack of time and identifying patients’ risk and protecting oneself. Conclusion: The nurses experienced that knowledge is of great importance regarding the prevention of nosocomial infections, their own knowledge as well as the patients. Hand hygiene proved to be a significant action for the prevention of nosocomial infections. The nurses experienced that the lack of time led to stressful situations which resulted in poorer implementation of preventive measures.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

Litteratur- och databassökning ... 9

Urval ... 9 Kvalitetsgranskning ... 10 Dataanalys ... 11 Förförståelse... 11 RESULTAT ...12 Skydda patienterna ... 12 Behovet av kunskap... 12 Personalens kunskap... 12

Patienternas och närståendes kunskap... 13

Tillgängliga faktorer ... 13

Handhygien och Material ... 13

Tidsbrist ... 15

Att vara steget före ... 15

Identifiera risker hos patienter ... 16

Att skydda sig själv ... 16

METODDISKUSSION ...17

Val av metod ... 17

Litteratur- och databassökning ... 17

Urval ... 18 Kvalitetsgranskning ... 18 Dataanalys ... 18 Jämställdhet... 18 RESULTATDISKUSSION ...19 Behovet av kunskap... 19 Tillgängliga faktorer ... 20

Att vara steget före ... 221

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ...22 REFERENSER...23 BILAGOR ...26

INLEDNING

Diagnostik, behandling och övrig omvårdnad inom all hälso- och sjukvård kan resultera i att patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion orsakad av tämligen ofarliga bakterier. Under sjuksköterskeutbildningen belyses vikten av

förebyggande åtgärder som gör att bland annat vårdrelaterade infektioner kan undvikas. Ämnet är relevant ur ett omvårdnadsperspektiv för den grundutbildade sjuksköterskan då preventionen av vårdrelaterade infektioner sker ute i alla verksamheter. Detta sker oavsett om det är på ett sjukhus, en vårdcentral eller ett äldreboende. Omvårdnad kan både vara i förebyggande syfte men det kan även vara anledningen till att vårdrelaterade infektioner uppstår. Efter examen har alla sjuksköterskor en gemensam utbildningsmässig grund, men när arbetslivet börjar, kommer detta arbete utföras på olika sätt beroende på erfarenhet och hur

kunskapen anammats från universitetet. Detta resulterar i att det inte bara finns en typ av omvårdnadsåtgärd, utan flera olika. Det är just därför detta ämne har valts att undersöka i denna litteraturstudie, för att ta reda på hur sjuksköterskan

förebygger vårdrelaterade infektioner utifrån sina kunskaper.

BAKGRUND

Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en "Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin

yrkesutövning" (Socialstyrelsen 2020). I Sverige drabbas ca 57 000 personer av vårdrelaterade infektioner årligen, vilket motsvarar en tredjedel av alla

vårdskador. Därutöver hade 30–50% av dessa infektioner kunnat undvikas. Konsekvenserna av detta blir då förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården (Sveriges kommuner och regioner 2019). Vårdrelaterade infektioner beskrivs som något som inträffar efter 48 timmar av sjukhusvård, 30 dagar efter operation eller 3 dagar efter hemgång. Personer som drabbats av vårdrelaterade infektioner får spendera ca 2,5 gånger längre till på sjukhuset än en patient utan vårdrelaterade infektioner (Ingweregbu, 2005).

Etiologi

Det är en skillnad mellan vårdrelaterade infektioner och infektioner som drabbar friska människor ute i samhället (Hedin, 2020). Vanligtvis är det relativt ofarliga bakterier som orsakar de flesta vårdrelaterade infektionerna. Inom sjukvården är patienter mer sårbara än friska människor, det finns olika förklaringar till detta, en ökad känslighet för infektioner är en konsekvens för vissa sjukdomar, vissa behandlingar som erbjuds av sjukvården medför en ökad infektionsrisk,

patienterna utsätts för en ökad risk för smitta inom sjukvården jämfört med i sin egen hemmiljö. En sjukdom som ökar risken för att drabbas av vårdrelaterade infektioner är diabetes (a.a.). Även personer med cancer som har ett nedsatt immunförsvar har ökad risk för att drabbas av infektioner. Personalens händer och ytor runt om i sjukhusmiljön är de vanligaste smittspridningsvägarna. Sjukvården bedrivs inte bara på sjukhus eller på vårdcentraler, här inkluderas även särskilt boende och hemsjukvård. Principerna är desamma för de olika vårdinsatserna när det kommer till att stoppa smittspridning. Vårdrelaterade infektioner går att

behandla i de flesta fall i dagens läge dock med tanke på spridningen av antibiotikaresistenta bakterier ser framtiden osäker ut (a.a.).

Det finns bakterier i princip överallt. I olika miljöer finns det olika typer av bakterier (Hedin, 2020). På människorna finns det naturliga bakterier som ingår i vår normalflora, dessa finns på huden, i slemhinnorna och i tarmarna. Dessa orsakar inte sjukdom förutsatt att dem stannar inom sina områden. Vårdrelaterade infektioner orsakas ofta av bakterierna från normalfloran, detta sker när dem koloniserats. Det finns vissa bakterier i normalfloran som har större benägenhet att orsaka infektioner (a.a.) Enligt Ingweregbu m.fl. (2005) så är staphylococcus aureus den mest dominanta patogenen. Denna står till grund för de flesta

vårdrelaterade infektionerna (Institutet för hälsa och välfärd, 2020). Dock finns ett fåtal fall där bakterien kommer från omgivningen och inte från patienten själv (Institutet för hälsa och välfärd, 2020). Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner är en kedja som utgörs av vilken bakterie som orsakar smittan, smittvägen och smittsättet (Ingwerebgu, 2005). Virus är mindre än bakterier, dock kan dessa orsaka stora problem gällande vårdrelaterade infektioner. Till denna kategori tillhör virus som ger luftvägsinfektioner, virus som orsakar infektiös diarré och blodburna virus, till blodburna virus hör HIV och hepatitvirus. På grund av risken för blodburen smitta behöver all sjukvårdspersonal alltid undvika att få blod på händer eller slemhinnor. Risken för att smittas är som störst vid stick- eller skärskador (Hedin, 2020).

Infektioner i centrala venkatetrar, urinvägsinfektioner relaterade till urinkateter, infektioner operationssår och lunginflammation är exempel på vanliga

vårdrelaterade infektioner som kan uppkomma (Khan m.fl. 2017). Riskfaktorer för att drabbas av vårdrelaterade infektioner är miljö, nedsatt immunförsvar och okunskap kring prevention av vårdrelaterade infektioner. Av alla patienter som är under sjukhusvård uppskattas det att ca 15% har de infektioner som nämnts ovan (a.a.) Det beskrivs också hur procentantalet skiljer sig mellan låginkomstländer och höginkomstländer. I höginkomstländer står vårdrelaterade infektioner för 7% av infektionerna och i låginkomstländer står vårdrelaterade infektioner för 10% (a.a.).

Det finns en smittskyddslag som omfattar nästan alla smittsamma sjukdomar som kan spridas bland människor. Vissa smittsamma sjukdomar kan vara farliga för allmänheten dock är många av de infektionssjukdomar som anses allmänfarliga och som anges i smittskyddslagen mycket ovanliga. I svensk sjukvård orsakar några av dessa vårdrelaterade infektioner, exempel på dessa är MRSA, tuberkulos, HIV samt coronavirus (Hedin 2020).

Säker vård

Det finns sex kärnkompetenser som är grundläggande för

sjuksköterskeprofessionen, detta för att skapa en hög patientsäkerhet, en av dessa sex kärnkompetenser är säker vård. För att uppnå en säker vård behöver

sjuksköterskan ha kunskap om vilka risker som finns i vården samt ett arbetssätt för att minimera dessa risker. I sjuksköterskans profession ingår det att kunna göra riskbedömningar för att förebygga vårdskador, till exempel som vårdrelaterade infektioner. Genom att ha god yrkeskunskap, ett etiskt förhållningssätt och ett gott samarbete med andra professioner kan vårdskador undvikas. Detta samarbete grundas på respekt för sin egen kännedom samt andra vårdprofessioners

kompetens. En stor del av säker vård innefattar prevention av vårdrelaterade infektioner (a.a.).

För att främja säker vård finns olika modeller så som Vincents modell som belyser fem olika områden av patientsäkerhet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Det första området är inträffade vårdskador, där ifrågasätts det om vården har varit säker. Siffror som samlats in av vårdorganisationerna studeras, därefter tittas det på vilka skador som uppkommit. Nästa område är tillförlitlighet, här undersöks det hur tillförlitliga arbetsprocesserna och systemen är (a.a.). Följsamhet till vårdprogram, standardiserade arbetssätt, hygienregler och

klädregler studeras. Det tredje området är nulägesbeskrivning, här ifrågasätts hur säker vården är idag. För att få en bild av läget diskuteras säkerhet, samtal mellan chefer och vårdens medarbetare, avstämningar och patientintervjuer. I fjärde området riskmedvetenhet och beredskap, ses det över hur patientsäkert arbete kommer ske i framtiden. I femte och sista steget är lärande och utveckling, genom den information som samlats in ska system och arbetssätt förbättras (a.a.).

Sjuksköterskans roll

Enligt Alrubaiiee m.fl. (2019) så finns det flertalet tidigare artiklar där det dokumenterats att okunskap kring basala infektioner var en av riskfaktorerna för att personer skulle drabbas av vårdrelaterade infektioner under sjukhusvistelsen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Utbildning och kunskap har visat sig vara en viktig del i sjuksköterskans preventiva arbete mot vårdrelaterade infektioner (a.a.). Det är viktigt att veta hur mycket kunskap som sjuksköterskan besitter, detta för att kunna identifiera vart kunskapen inte är lika stor och kunna utveckla och förbättra den. I sjuksköterskans roll ingår det att hålla sig uppdaterad om kunskapsutvecklingen inom sitt yrkesområde.

Sjuksköterskan ska även implementera och tillföra evidens i sitt arbete. I

sjuksköterskans profession ingår det även att delta i utveckling och utformning av vårdmiljön (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Enligt Gawad (2017) är det inte bara patienten som kan drabbas av vårdrelaterade

infektioner utan även sjuksköterskan själv. Närmare 35 miljoner personer i hela

världen jobbar inom vården, ca 3 miljoner av dessa exponeras för smittor årligen. Deras exponering för blod och kroppsvätskor kan orsaka infektioner av misstag. Som en del av vårdteamet har sjuksköterskan en betydande roll i preventionen av vårdrelaterade infektioner. Eftersom sjuksköterskan har denna betydande roll så är det av vikt att hon har kunskapen och erfarenheten om hur infektioner

uppkommer, sprids och förebyggs. Detta för att skydda patienten men även sig själv (a.a.)

Omvårdnadsteoretiskt perspektiv

Virginia Henderson hade tre sätt att beskriva sjuksköterskans roll där det första är att sjuksköterskan gör för personen, det andra att sjuksköterskan hjälper personen och det tredje att sjuksköterskan jobbar med personen. Syftet med alla dessa delar är att bidra till personens hälsa och dess återhämtning. Henderson såg lösningen på problemen som en process i sjuksköterskans arbete (Ahtisham & Jacoline 2015). Virginia Henderson menade att sjuksköterskan ska kunna identifiera människans behov och att dessa ska kunna tillfredsställas utifrån varje enskild individ. Sjuksköterskans uppgift är att utöva åtgärder som främjar hälsa och tillfrisknande. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att skyddas mot skador som

patienten kan ådra sig, till exempel en infektion (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012). Sjuksköterskans arbete kategoriseras i 14 delar, delarna är baserade på mänskliga behov. Några av dessa är kroppsställning som till exempel kan innebära mobilisering för att undvika lunginflammation, en annan är

kroppshygien, att utföra daglig hygien hjälper till att förebygga infektioner. Ett sista exempel är elimination som kan kopplas till att personerna får gå på toaletten och göra sina behov eller få hjälp med att göra nedre toalett för att på så sätt kunna förhindra tex urinvägsinfektioner (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Vårdrelaterade infektioner ett problem inom hälso-och sjukvård och något som till viss del går att undvika. Just därför är det intressant att belysa de problem som spelar roll i sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem där upp till hälften av alla infektioner skulle kunna undvikas, de leder även till ökade vårdtider, kostnader och lidande för patienterna. Sjuksköterskans kunskap och erfarenheter är två betydande komponenter i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, utifrån

kärnkompetensen säker vård. Om sjuksköterskan inte förstår vikten i att ta vara på sin kunskap så kan det bli risk för både patienten och för sjuksköterskan. En risk kan till exempel vara risken för urinvägsinfektion vid katetersättning. Det är relevant för den grundutbildade sjuksköterskan eftersom hon kommer stöta på dessa problem oavsett vart hon jobbar och jobba preventivt mot dessa.

Sjuksköterskans erfarenheter är av värde för att utveckla kunskap i att motverka vårdrelaterade infektioner, främja säker vård samt motverka

lidande.

SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenhetav prevention av

vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård.

METOD

Litteraturstudiens genomförande är baserad på Fribergs (2017) metodbeskrivning. Studien är en litteraturstudie omfattande artiklar med kvalitativ studiedesign. Detta då en kvalitativ metod ämnar studera levda erfarenheter samt beskriva upplevelser snarare än statistiska samband (Friberg, 2017).

Inklusions- och exklusionskriterier

De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet i denna studie är genomförda inom på avdelningar inom all hälso- och sjukvård. Inklusionskriterier var grundutbildade sjuksköterskor inom alla åldrar, oberoende tid som verksam, alla vårdrelaterade infektioner, alla vårdverksamheter inom hälso- och sjukvård, oberoende land samt kvalitativa artiklar. Exklusionskriterier var artiklar

publicerade innan år 2011, detta för att få så ny och relevant kunskap som möjligt, även artiklar med kvantitativ design valdes bort.

Litteratur- och databassökning

Som grund till sökningarna användes POR-modellen, där P står för population, O står för område och R står för resultat (tabell 1) (Friberg, 2017). De databaser som användes vid litteratursökningarna är Cinahl och PubMed, detta då Cinahl riktar in sig inom omvårdnad och PubMed riktar in sig inom medicinsk vetenskap. För att snäva av resultatet och få mer specifika artiklar tillämpades de booleska termerna “AND” och “OR”. Termen “AND” användes för att få fram specifika artiklar och för att något sökord i varje block skulle inkluderas. Termen “OR” användes för att inte missa artiklar som innehöll synonymer. När

litteratursökningen gjordes i Cinahl kombinerades sökblocken nosocomial

infections, nurse, prevention, experience och qualitative study, med den booleska termen AND, detta genererade i 135 träffar. I PubMed kombinerades sökblocken nosocomial infections, nurse, prevention, experience och qualitative study med den booleska termen AND, detta genererade i 185 träffar. I databaserna Cinahl och PubMed användes sökorden healthcare associated infections, nosocomial infections, cross infections, nurs, prevention och experience, qualitative study and qualitative research (Bilaga 1 & 2). Sökorden användes tillsammans med även enskilt. MeSH-termer, fritextord, citationstecken och trunkeringar kombinerades för att det inte skulle ske ett bortfall av artiklar. Trunkeringar (*) användes för att få fram sökträffar med ord som kunde ha olika ändelser. Citationstecken (“ “) har använts på sökord för att få fram resultat med den specifika ordföljden. I Cinahl användes Cinahl Headings och i PubMed användes MeSH, detta för att hitta ämnesord till sökningen.

Tabell 1. POR-modellen.

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Vårdrelaterade infektioner Sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelaterade infektioner. Urval

Ett systematiskt urval av artiklarna gjordes. Alla titlar på artiklarna som kom fram genom valda sökord lästes, detta för att ta reda på om de svarade mot syftet. Därefter lästes abstrakten på de artiklar som fanns kvar efter första urvalet detta för att ta reda på vilka som svarade mot syftet, de som inte gjorde det valdes bort. Till sist lästes de artiklar som återstod i fulltext och valdes bort om dem inte svarade mot syftet. Endast artiklar skrivna på engelska lästes (tabell 2). Tabell 2. Urvalsprocessen

Databas Sökblock Antal

träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade med protokoll Inkluderade i studien

Cinahl Cross infection Nurse Experience Qualitative study 135 28 (1) 14 (1) 6 (1) 6 (1) PubMed Cross infection Nurse Experience Qualitative study 185 24 (1) 8 (1) 5 (1) 5 (1) Totalt 320 52 22 10 10 Kvalitetsgranskning

Efter artiklarna valdes ut gjordes en kvalitetsgranskning, denna

kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med hjälp av SBU:S granskningsmall och bedömdes utifrån kriterier som SBU tagits fram (SBU 2014).

Kvalitetsgranskningen omfattade granskning av artiklarnas syfte, urval,

datainsamling, analys och resultat för att få en bedömning av artiklarnas kvalitet (a.a).

Artiklarna granskades enskilt av författarna. Vidare diskuterade författarparet tillsammans vad de kommit fram till utifrån granskningsmallen för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Vidare kontrollerades det att de utvalda artiklarna följde Introduction, Method, Results and Discussion (IMRAD).

Kvalitetsgranskningen gjordes för att bedöma om artiklarna var av, hög, medelhög eller låg kvalitet. Granskningsmallen utgår från fem kriterier, syfte, urval,

datainsamling analys och resultat. Frågorna i mallen besvaras med “ja”, “nej” eller “oklart”. Hög kvalitet uppnåddes om majoriteten av frågorna besvarades med ¨ja¨ och enstaka ¨oklart. Medelhög kvalitet uppnåddes om majoriteten av frågorna besvarades med ¨ja¨ och enstaka ¨nej¨ eller ¨oklart¨. Låg kvalitet uppnåddes om samtliga frågor besvarades med ¨nej¨ eller ¨oklart. Endast artiklar av hög eller medelhög kvalitet inkluderades i studien (tabell 3). Det slutgiltiga urvalet utgjordes av tio artiklar varav nio är med kvalitativ ansats och en med en mixad metod. Syfte, metod och resultat från artiklarna redovisas i en separat

artikelmatris (bilaga 3).

Tabell 3. Kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar

Dubé m.fl. (2019) Chi – Young m.fl. (2018) Piras m.fl. (2017) Jackson m.fl. (2013) Dowding m.fl. (2020) Seibert m.fl. (2014) Stube m.fl. (2013)

Mc Alearney & Hefner (2014) Paul m.fl. (2020)

White m.fl. (2015)

Dataanalys

Artiklarna analyserades i fem steg enligt Friberg (2017). Det första steget var att läsa igenom artiklarna flera gånger med fokus på resultat, därav gavs en

uppfattning och känsla om vad de handlade om (1). Därefter antecknades nyckelfynd i artiklarna som kunde besvara syftet i examensarbetet (2). Sedan gjordes en sammanställning av resultaten i alla artiklar. Detta för att få en totalbild av det som skulle granskas (3). Därefter identifierades likheter och skillnader i resultaten. Vidare skapades nya teman av de likheter som påvisats (4). Till sist presenteras analysen och en beskrivning av de nyfunna teman formulerades (5) (tabell 4) (a.a.).

Tabell 4. Teman som framkom i analysprocessen

Förförståelse

Förförståelse innebär att författarna är medvetna om att de redan innan studien påbörjas har kunskap om ämnet. Det kan handla om kunskaper som inhämtats från tidigare arbetsliv (Henricson 2017). Genom att reflektera kring den egna förförståelsen och inte dra slutsatser därifrån, stärks studiens pålitlighet (a.a.). Innan arbetet påbörjades hade författarparet en kunskap om vårdrelaterade infektioner. Denna kunskap har formats under studietiden och genom

arbetslivserfarenhet. Denna förförståelse åsidosattes för att uppnå objektivitet.

Skydda Patienterna Behovet av kunskap Tidsbrist Handhygien och material Patienternas och närståendes kunskap Identifiera risker hos patienter Personalens kunskap Att vara steget före Tillgängliga faktorer Att skydda sig själv

RESULTAT

Resultatet för litteraturstudien grundar sig i tio vetenskapliga artiklar. Av de inkluderade artiklarna är nio stycken av kvalitativ studiedesign och en har både kvalitativ och kvantitativ ansats. I artikeln med både kvalitativ och kvantitativ design har bara den kvalitativa delen valt att inkluderas. Länderna som artiklarna genomförts i är Storbritannien (n=20), USA (n=177), Kanada (n=24), Sydkorea (n=15), Brasilien (n=18), Australien (n=27) och Saudiarabien (n=40). I ett fåtal artiklar framkommer intervjuer med andra vårdprofessioner (undersköterskor, läkare, psykologer och fysioterapeuter) men det är endast sjuksköterskans erfarenheter som valts att inkluderas i studien för att besvara syftet. De

vetenskapliga artiklarna som inkluderats utfördes på olika vårdverksamheter. En utfördes inom hemsjukvården, en utfördes inom vårdboende och åtta stycken utfördes inom slutenvården. Deltagarna i artiklarna är i alla åldrar, både män och kvinnor samt med olika långa erfarenheter. I de artiklar som angav ålder på deltagarna var den yngste i alla de artiklarna 18 år och den äldsta 65 år. Totalt antal deltagare (n=321), man (n=21), kvinna (n=110) och okänt (n=190). Resultatet kommer att presenteras i ett huvudtema, olika teman och några subteman (tabell 4).

Skydda patienterna

Det övergripande temat som genomsyrar samtliga teman är att skydda patienterna. Detta tar sig uttryck i att sjuksköterskans handlingar alltid görs i syfte av att skydda patienterna från vårdrelaterade infektioner. Detta beskrivs genom teman, kunskap, tillgänglighet samt att vara steget före. Detta med tillhörande subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist samt identifiera risker hos patienter och skydda sig själv.

Behovet av kunskap

Utifrån artiklarna framkom det från sjuksköterskorna att en del i att motverka infektion omfattar sjuksköterskans egna kunskap men även patienternas och deras närståendes kunskap. Detta tema genererade två tydliga subteman, personalens kunskap samt patienternas och anhörigas kunskap.

Personalens kunskap

Paul m.fl. 2020 (n=40) nämner i sin artikel att sjuksköterskorna upplever att de har en bra kunskap och ett bra utförande av preventiva åtgärder såsom handhygien och användning av skyddsutrustning. Sjuksköterskorna berättar om årliga

seminarier och utbildningstillfällen som hålls för att deras kunskap ska vara uppdaterad (a.a.) Stube m.fl. (2013) (n=18) nämner att utbildning bidrar till att sjuksköterskorna får reflektera över sitt arbete och vad de kan göra bättre, då låg följsamhet till prevention av infektion kan relateras till olika faktorer såsom, brist på kunskap, tillgänglighet av material, kvalité av material. Fokus i utbildningen ligger på handhygien samt andra hygienåtgärder såsom att tvätta patienter som är sängliggande och inkontinenta för att förebygga trycksår och urinvägsinfektioner (Dowding m.fl. 2020) (n=50).

Mc Alearney & Hefner (2014) (n=76) beskriver i sin artikel att kontinuerlig utbildning underlättar för inte glömma olika rutiner. Sjuksköterskorna påpekar att det är av värde att få påminnelser utskickade till sig så de kan läsa på vid behov. Sjuksköterskorna har lärt sig vad dem ska göra men de saknar ibland kunskapen om varför de gör någonting (Chi-Young m.fl. 2018) (n=15). Sjuksköterskorna

ansåg sig själva ha god kunskap och förståelse om prevention av vårdrelaterade infektioner (Jackson m.fl. 2013) (n=20). Studien visar på att sjuksköterskorna rationaliserade sitt egna beteende, även om de vet att de ibland gör fel, fortsätter de ändå. Sjuksköterskorna tyckte dom gjorde rätt och gav intrycket om att de hade kunskap (a.a.). White m.fl. 2015 (n=27) nämner att sjuksköterskorna beskriver brist på kunskap och förståelse om infektionskontroll, detta kan vara ett hinder för att utföra basala hygienrutiner.

Patienternas och närståendes kunskap

Sjuksköterskan uttrycker att infektion kan undvikas beroende på patientens kunskap och förståelse för dess sjukdom, vilka risker som finns med sjukdomen, information om infektioner, hur dessa ger sig tillkänna och hur de kan förebyggas är något som kan vara positivt för patienten att ha kunskap om (Dowding m.fl. 2020). Överlag uppfattar sjuksköterskorna det som att patienterna saknar denna kunskap och förståelse, till exempel när det kommer till handhygien.

Sjuksköterskorna nämner att denna ofta brister hos patienter men genom att ge patienterna adekvat information och kunskap om just detta kan infektioner förebyggas (a.a.). Även familj och anhöriga saknar kunskapen om förebyggandet av infektioner, vilket uppfattades som något som kunde vara negativt för

patienten. Sjuksköterskorna beskriver vikten av utbildning i infektionsprevention hos både patienten, anhöriga och annan vårdpersonal. Eftersom den kliniska övervakningen endast sker när sjuksköterskan är på plats, ligger det på hennes ansvar att utbilda både patient och annan vårdpersonal om infektionsprevention och för att se till så att det preventiva arbetet fortsätter när sjuksköterskan inte är där, eventuella kontrollmetoder kan användas för att få struktur i arbetet. Även information till patienter om vad de gör och hur det ska göras är av vikt då patienterna får kunskap om preventiva åtgärder, speciellt handhygien innan och efter omvårdnadsåtgärder (Dowding m.fl. 2020). Mc Alearney & Hefner (2014) nämner att en sjuksköterska beskriver att utbildning till patienterna och anhöriga om infektionsprevention genom till exempel informationsblad är av värde så att de får känna sig involverade.

Tillgängliga faktorer

Sjuksköterskorna belyste problemen med avsaknad av material och tid samt fördelen med handhygien. Utifrån artiklarna framkom det att tillgänglighet innefattande tid, handhygien och material var av vikt för sjuksköterskorna, vilket ledde fram till tre subteman handhygien och material samt tidsbrist.

Handhygien och Material

I artikeln av Piras m.fl. (2017) (n=25) beskriver sjuksköterskorna vikten av handhygien för att inte föra över oönskade bakterier som bidrar till en

vårdrelaterad infektion. (Piras m.fl. 2017). Sjuksköterskorna tror att handhygien även skyddar dom själva. En sjuksköterska nämner att hon utför handhygien genom att tvätta händerna och använda handskar för att undvika direktkontakt med patientens kroppsvätskor och sår. Sjuksköterskan nämner att genom att utföra handhygien gynnar det sjukhuset ekonomiskt då risken för VRI minskar (a.a.). Sjuksköterskorna nämner att deras utförande av handhygien ökade beroende på nära tillgänglighet av material och vaskar då strategiskt utplacerat material ökar förutsättningarna för utförandet av handhygien. Dubé m.fl. (2019) (n=24)

beskriver att sjuksköterskorna berättar om felplacering av bland annat vaskar som i sin tur ledde till att sjuksköterskorna inte tvättade händer i den utsträckning som

de borde. Sjuksköterskorna beskrev även risken för korskontamination av sterilt material på grund av bristen och felplacering av vaskar (a.a.)

Även inom hemsjukvården sågs avsaknad av vaskar som ett problem (Dowding m.fl. 2020). Sjuksköterskorna beskrev att det inte alltid fanns möjlighet till basala hygienrutiner då patienternas hem ibland saknade rinnande vatten eller

fungerande vaskar. De nämnde även vikten av god handhygien och allmänna försiktighetsåtgärder som hälso och sjukvårdspersonal måste beakta kring patienter med smittsamma sjukdomar. Sjuksköterskorna uttryckte att de är medvetna om skillnaderna som finns i en hemmiljö kontra en sjukhusmiljö och hur det kan försvåra deras hygienrutiner (Dowding m.fl. 2020).

Utan allt material, brister utförandet, det kan bli ineffektivt och även ibland omöjligt att genomföra. I artikeln skriven av Piras m.fl. (2017) beskriver en sjuksköterska att placering av handdesinfektion kunde underlätta utförandet samt att en ideal placering av material är vid ingång/utgång av patientrum (a.a.) Siebert m.fl. (2014) (n=26) beskriver att sjuksköterskorna poängterade vikten av handhygien i vårdandet av patienterna. De nämner det är av vikt att alla i teamet förstår innebörden av detta. De beskriver att de är viktigt att sjuksköterskorna följer hygienregler genom att tvätta händerna innan kontakt med patienterna samt att tvätta händerna efter kontakt med patienten. Detta ska även göras innan dem tar på handskar och när de tagits av (a.a.). Utmaningarna med utförandet av handhygien kunde relateras till placering av tvättställ. Mc Alearney & Hefner (2014) nämner att en sjuksköterska beskrev hur det är lättare att göra det rätta kring handhygien när det finns tvättställ, tvål och handsprit i varje rum, det blir mer lättillgängligt. Det är till väldigt stor hjälp att ha material organiserat och lätt till hands och inte bara ha en policy som säger att du ska utföra något utan istället ha en policy som säger att det måste utföras (a.a.). Sjuksköterskorna är medvetna om att om de inte tvättar sina händer så är de potentiella smittbärare då de även vill undvika korskontamination mellan patienterna (Siebert m.fl. 2014). Problem med kontamination kunde enligt sjuksköterskorna relateras till personal,

patienterna, material och miljön. De beskriver att när handskar används är det lätt att röra vid saker eller ytor där det kan finnas mikroorganismer som sedan kan spridas vidare genom att ta på saker med handskarna på. En sjuksköterska

identifierar sin egna oro relaterat till miljön runt om patienten,hon beskriver att

det behövs läggas mer fokus på att desinficera ytor och arbetsinstrument, till exempel saxar (a.a.).

Stube m.fl. 2013 beskriver i sin artikel vikten av att städa ytor med ytdesinfektion, att det är viktigt att ha miljön runt patienten ren. Sjuksköterskorna uppmanar till korrekt smittavfallshantering av tvätt och material (a.a.) Sjuksköterskorna

uttrycker i artikeln att handhygien är en enkel men viktig åtgärd för prevention av vårdrelaterade infektioner, att sjukvårdspersonalens händer är den huvudsakliga smittkällan till spridning av patogener. Det nämns av sjuksköterskorna att användning av handsprit kan ersätta handtvättning om inte händerna är synligt smutsiga, i syfte av att få bort potentiella mikroorganismer som kan smitta. Sjuksköterskorna beskriver ett aseptiskt tänk när det kommer till att sätta katetrar, omläggning av sår, sätta pvk. Sjuksköterskorna upplever att det låga talet av infektioner vid CVK-omläggning (central venkateter) kan kopplas till en aseptisk arbetsteknik (a.a.).

Tidsbrist

Mc Alearney & Hefner (2014) nämner att sjuksköterskorna beskriver att för att kunna genomföra det som ska genomföras behövs det tillräckligt med personal. Sjuksköterskorna upplever att de är underbemannade och på grund av

underbemanning så stressar sjuksköterskorna sig igenom sina arbetsuppgifter, detta för att kunna hinna med. Sjuksköterskorna nämner att för att kunna genomföra god infektionsprevention är det viktigt att vara tillräckligt med personal så att slarv kan undvikas (Mc Alearney & Hefner, 2014). Sjuksköterskorna upplever att vid en stressig situation och med hög

arbetsbelastning blir tiden ett hinder (Siebert m.fl. 2014). Sjuksköterskorna kommer på sig själv att snabbt springa ut och in ur rum med patienter som har infektioner utan att ta på eller ta av sig sin skyddsutrustning. Sjuksköterskorna upplever att tvätta händerna och ta på sig skyddsutrustning är ett stressmoment eftersom det tar mycket tid (a.a.). Sjuksköterskorna beskriver att underbemanning är ett problem för att kunna göra ett bra jobb. De upplever även att en isolerad patient kräver mer tid, på grund av detta går de inte in till de isolerade patienterna lika ofta som en oisolerad patient. Att städa rummen och material som använts tar lång tid enligt vårdpersonalen och för att spara tid så hittar de genvägar eller undviker att göra detta (a.a.)

White m.fl. (2020) beskriver att sjuksköterskorna upplever att tidsbrist är ett hinder för att utföra god basal hygien. De beskriver att när vissa moment i sitt arbete glöms bort som till exempel att dra för gardinerna när en patient ska stöttas med hygien så måste de ta av sig skyddsutrustning och dra för gardinerna för sedan ta på sig igen, detta är tidskrävande (a.a.). I artikeln skriven av Piras m.fl. (2017) upplever sjuksköterskorna att det största problemet för utförandet av handhygien är tid. De anser att det tar tid från den vård som ska utföras. De nämner att det kan vara svårt att utföra handhygien vid en akut situation (a.a.). Sjuksköterskorna beskriver att när de har det stressigt, till exempel i en akut situation, om sjuksköterskan har många patienter eller om patienterna är väldigt sjuka så prioriteras det inte att ta på sig sin skyddsutrustning (Dubé m.fl. 2019). Sjuksköterskan nämner att om hon har flertal isolerade patienter och att det tar en minut att ta av sig skyddsutrustning och en minut att ta på sig, ökar detta stressen och tidspressen. Sjuksköterskan uppger att om det är stressigt och hög

arbetsbelastning så upplever hon att vårdpersonalen måste ta genvägar, detta i form av att inte ta på sig sin skyddsutrustning. Dubé m.fl. (2019) beskriver också i artikeln att rekommendationer för prevention av infektion inte alltid användes för sjuksköterskorna ansåg att skyddsutrustning inte alltid behövs om de bara skulle in till patienten snabbt.

Jackson m.fl. (2013) nämner i sin artikel att sjuksköterskorna ansåg sig själva spara tid genom inte tvätta händerna utan använde bara handskar.

Sjuksköterskorna beskrev även hur viss personal på arbetsplatsen inte tvättade händerna efter användning av handskar utan bara desinficerade händerna. Sjuksköterskan upplevde att detta gjordes för att spara tid (a.a.)

Att vara steget före

I ett flertal artiklar beskrev sjuksköterskan aspekten av att ligga steget före. Detta genom att identifiera en patients risk för att drabbas av en infektion.

Sjuksköterskorna beskriver också hur det försöker skydda sig själva från infektioner. Detta mynnade ut i ett subtema, identifiera risker hos patienter och att skydda sig själv.

Identifiera risker hos patienter

Dowding m.fl. (2020) beskriver att sjuksköterskorna upplever att nyckeln för att bedöma patienternas risk för infektion är att samla in information och utvärdera den. Sjuksköterskan nämner att olika faktorer som kan vara värda att

uppmärksamma kan till exempel vara om patienterna har haft flera infektioner tidigare eller har ett stående recept på antibiotika. Kombinationen av ålder, diabetes, dehydrering samt otillräcklig nutrition ses även som olika risker för infektion (a.a.). Sjuksköterskan nämner också att om patienten har någon typ av infart, till exempel perifer venkateter eller urinkateter, så är risken att drabbas av infektion högre. Stube m.fl. (2013) beskriver att sjuksköterskorna anser att användandet av skyddsutrustning är av stor vikt för att reducera risken för att en patient ska drabbas av en vårdrelaterad infektion. Sjuksköterskorna nämner också att risken för infektion kan minska om vårdpersonal och anhöriga tar av ringar, klockor och armband vid nära arbete av en patient (a.a.).

Förutom diskussionen kring generella infektionsrisker så nämns även risker kring specifika infektioner, där inkluderas urinvägsinfektion (UVI), sårinfektion och lunginflammation (Dowding m.fl. 2020). Sjuksköterskorna berättar att riskerna för urinvägsinfektioner är komplexa med faktorer som kognition och inkontinens, även sjuksköterskans arbete och miljön runt patienten spelar roll. Sår är en stor infektionsrisk, sjuksköterskans jobb består till stor del av sårbehandling speciellt när det kommer till patienter med diabetes där det är av stor vikt att identifiera infektioner snabbt och få behandling direkt (a.a.). Stube m.fl. (2013) nämner i artikeln att sjuksköterskorna upplever att genom att vara uppmärksam och medveten på infektionstecken reducerar det risken för patienten att få ytterligare komplikationer relaterat till en pågående infektion. Dowding m.fl. (2020) beskriver även att patienter med KOL eller som har rökt löper större risk för att drabbas av lunginflammation (a.a.). Dowding m.fl. (2020) beskriver att

sjuksköterskorna planerar sitt arbete utifrån patienterna de ska besöka, ett exempel är att om de har en patient som är över 100 år gammal och en patient med MRSA så går dem till den sköraste patienten först vilket i detta fallet är den 100 åriga patienten. Siebert m.fl. (2014) beskriver i sin artikel att patientens risk alltid måste has i åtanke även när det kommer till akuta situationer som tex ett fall,

sjuksköterskorna berättar att de trots detta måste tänka på att stanna upp och ta på sig skyddsutrustning. Sjuksköterskorna beskriver att de inte försöker vårda både en patient som är immunsupprimerade och en patient med MRSA (Siebert m.fl. 2014)

Att skydda sig själv

Stube m.fl. (2013) skriver att sjuksköterskorna nämner att när de är medvetna om att patienterna har en infektion så uppstår det en barriär, där de vill skydda sig själv men även sin familj som de umgås med när de kommer hem (a.a.). När skyddsutrustning används så minskar den barriären, de upplever dock att när de använder skyddsutrustning så blir kontakten med patienten mindre, men att de ändå använder skyddsutrustning i syfte av skydda sig själva. Sjuksköterskorna påpekar att de borde bli bättre på att desinficera sina verktyg som hon använder för att undvika korskontaminering och att reducera risken för att ta med sig bakterierna hem (a.a.).

Jackson m.fl. (2013) beskriver i sin artikel att vårdpersonalen försökte skydda sig själva genom att använda handskar, detta utan att byta handskarna. Sjuksköterskan nämner att hon upplever att hon inte gjorde sitt bästa men att hon endast utsätter sig själv för en risk och inte sina patienter. En annan sjuksköterska beskriver att det är upp en själv att rationalisera det som en anser är bra och säkert, så länge det finns medvetenhet om vilka konsekvenser det kan resultera i. Sjuksköterskan upplever att detta är viktigare än att följa de riktlinjer som finns. Sjuksköterskorna beskriver också att kontakt med patienten och det runt omkring patienten skulle kunna kontaminerat och kan innebära en risk för infektion, därför skyddar sjuksköterskorna sig själva genom att använda skyddsutrustning (a.a.)

METODDISKUSSION

Under denna rubrik diskuteras litteraturstudiens styrkor, svagheter samt utförande. Olika delar har valts ut att diskuteras, dessa innefattar; val av metod, litteratur- och databassökning, urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys.

Val av metod

Syftet med litteraturstudien var är beskriva sjuksköterskans erfarenheter, just därför valdes en kvalitativ studiedesign. Artiklar med kvalitativ ansats är

användbara för att kunna komma nära inpå individen, även för att kunna studera personers erfarenheter av ett fenomen, till skillnad från en kvantitativ ansats som har för avsikt att mäta eller söka bevis inom vårdforskning (Friberg, 2017). Det finns inget rätt eller fel i en erfarenhet, därför valdes en kvalitativ ansats. När en kvalitativ studiedesign använts så finns risken att resultatet inte är helt objektivt, detta på grund av att författarna utgår från sina egna personliga kunskaper och erfarenheter. Genom att belysa den egna förförståelsen så får studien ett högre bevisvärde (Henricson, 2017).

Litteratur- och databassökning

POR-modellen användes i litteraturstudien för att ta fram sökblocken. P står för population, O för område och R för resultat. Modellen användes för att få ett precist resultat av det område som litteraturstudien skulle baseras på. Artiklar med kvalitativ ansats ämnar inte utvärdera effekten av någon åtgärd, därför har det inte varit aktuellt i denna litteraturstudie inkludera interventionsbegreppet som finns i Pico-modellen. I litteratursökningen användes den booleska termen OR, detta för att få fram så många relevanta artiklar som möjligt med de enskilda sökorden. Med den booleska termen AND kombinerades sökblocken för att snäva av sökningen, detta för att få fram artiklar som besvarade syftet i litteraturstudien. Två av sökblocken är kombinerade med den booleska termen ”OR”, detta för att det inte gav tillräckligt med träffar vid användandet av termen ”AND”.

I litteratursökningen användes synonymer för orden vårdrelaterade infektioner och kvalitativa artiklar för att få fram ett bredare resultat, trots detta så blev det inte så många artiklar att välja mellan. Om det hade inkluderats synonymer för orden erfarenhet och prevention hade det kunnat resultera i fler artiklar, men antalet artiklar som framkom var ändå tillräckligt för att genomföra litteraturstudien. Det användes inklusions- och exklusionskriterier få en hanterbar mängd artiklar.

litteraturstudiens syfte och exklusionskriterierna användes för att sålla bort irrelevanta artiklar som inte besvarar syftet (Willman m.fl. 2016). Ett

inklusionskriterie som användes i primärsökningen var att bara inkludera artiklar som utspelade sig inom slutenvården detta visade sig snäva av sökningen väldigt och resulterade i en liten mängd användbara artiklar, därför togs detta bort. Istället gjordes omformulerades inklusionskriteriet till artiklar som utspelade sig i alla vårdverksamheter vilket gav större antal resultat. Även genom att inkludera artiklar i litteraturstudien från hela världen så fås det en större överblick, detta då vårdrelaterade infektioner är ett globalt fenomen (Folkhälsomyndigheten, 2017). På grund av tidsbegränsningen på 10 år som exklusionskriterie kan intressanta artiklar ha missats, dock ansågs detta vara nödvändigt för att få fram ny och relevant kunskap. Artiklar som kunde varit användbara har kanske missats genom valet att endast använda två databaser för litteratursökningen. Detta hade

möjligtvis kunnat undvikas om det valts att söka i ytterligare databaser.

Urval

Att hitta färre antal personer som kan ge rika beskrivningar av fenomenet utifrån deras olika erfarenheter är viktigt då det ofta är ett mindre antal deltagare i en kvalitativ studie jämfört med en kvantitativ studie. För att få en större variation i deltagarnas berättelser så kan det vara lämpligt att deltagarna är av olika ålder och kön (Henricson 2017). I de utvalda artiklarna i litteraturstudien så har deltagarna erfarenhet av det valda fenomenet vilket gör att de kan berätta om sina egna upplevelser och erfarenheter. Artiklar som omfattar olika vårdprofessioner har valts att ta med men endast på grund av att det gick att urskilja sjuksköterskans uttalande och svar från de andra vårdprofessionerna. Det har valts att inkludera artiklar oberoende från sjuksköterskans tid som verksam, om det valts att sätta en gräns på tid som verksam för sjuksköterskan hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Kunskapen hade möjligtvis kunnat skilja sig åt och detta hade kunnat jämförts, dock ansågs inte detta vara relevant för att besvara just denna litteraturstudiens syfte.

Kvalitetsgranskning

För kvalitetsgranskningen användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning av artiklar med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Även om mallen för kvalitetsgranskningen riktar sig mot artiklar som utgår från patientens perspektiv valdes denna ändå, detta efter att frågorna i mallen gåtts igenom och ansågs vara applicerbara på artiklar som utgår från sjuksköterskans perspektiv. Genom att kvalitetsgranska individuellt och därefter tillsammans ökade

trovärdigheten och objektiviteten. En möjlig svaghet kan vara att frågorna i granskningsmallen har feltolkats vilket potentiellt hade kunnat resulterat i att artiklar av låg kvalité har inkluderats, ytterligare en svaghet kan vara att författarna inte använt sig av SBU:s mall för kriterier av bedömning av vetenskaplig kvalitet. Dock har granskningen skett enskilt av författarna och vidare diskuterats sinsemellan vilket i sig är en kvalitetsstämpel.

Dataanalys

Dataanalysen baserades på Fribergs (2017) fem analyssteg, detta för att analysera och bearbeta artiklarna. Avsikten med dataanalysen var att finna bärande aspekter som var av betydelse för att besvara syftet. Denna dataanalys resulterade i olika teman och subteman som var genomgående i de valda artiklarna. För att öka tillförlitligheten samt trovärdigheten delades artiklarna upp och analyserades individuellt för att sedan analyseras och diskuteras tillsammans. Ett exempel på

tillförlitlighet kan vara att författarna i studien beskrivit sin förförståelse även hur datainsamling och dataanalys påverkats av tidigare erfarenheter. (Henricson 2017). Enligt Henricson (2017) är det en styrka att beskriva sin förförståelse. För att inte analysen skulle påverkas av förförståelsen för ämnet diskuterades den enskilda kunskapen om vårdrelaterade infektioner innan dataanalysen

genomfördes. Resultatet hade kunnat påverkats av förförståelsen om denna inte identifierats. Genom att forskaren visar att de är bekanta med forskningsmiljön innan studien påbörjas skapas en trovärdighet. Trovärdighet betyder att kunskapen är rimlig samt att resultatet har en giltighet, författarna ska tydliggöra detta för läsaren (a.a.).

Jämställdhet

Någon som tydligt kan ses var att kvinnor var överrepresenterade i de valda artiklarna, detta är antagligen för att sjuksköterskeyrket är kvinnodominerande. I artiklarna valda för litteraturstudien är totalt antal deltagare (n=321), man (n=21), kvinna (n=110) och okänt (n=190). Det redovisades endast i sex artiklar

fördelningen av män och kvinnor, dock gjordes det aldrig skillnad på man och kvinna i deras uttalande i resultatet, det kunde inte heller ses att det drogs någon

parallell mellan könsfördelningen i artiklarna.

RESULTATDISKUSSION

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av vårdrelaterade infektioner. Resultatets huvudfynd utgörs av tre av de teman som identifierades. Samtliga teman är kunskap, tillgänglighet och att vara steget före.

Kunskap

Det framkom två olika typer av kunskaper, en var personalens egna och en var patienten och närståendes kunskap. Litteraturstudiens resultat av personalens egna kunskap visade att sjuksköterskorna ansåg sig ha god kunskap och gott utförande av preventiva åtgärder (Paul, 2020), detta erfar även sjuksköterskorna i Jackson m.fl. (2013) artikel. De ansåg sig ha god förståelse och kunskap av prevention av vårdrelaterade infektioner (a.a.). Under observation framkom det dock att

sjuksköterskorna inte gjorde så som de beskrivit. De rationaliserade sitt eget beteende och även om det visste att de gjorde fel så fortsatte de ändå istället för att göra det som anses vara rätt, de ansåg sig utföra arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och gav intrycket av att de hade kunskap (a.a.). Följande artiklar av Mc Alearney & Hefner (2014), Stube m.fl. (2013), Dowding m.fl. (2019) och Paul m.fl (2020) beskriver vikten av utbildning. Det beskrivs att kontinuerlig utbildning underlättar för att inte glömma olika rutiner. Utbildning kan ge klarhet i varför vissa

arbetsuppgifter utförs, då det beskrivits att sjuksköterskorna inte förstår syftet med varför de ska utföras. Hedin (2020) beskriver att personal bör ha en lämplig utbildning som omfattar färdigheter och kunskaper inom hygien. Det bör finnas instruktioner på varje arbetsplats som kompletterar grundutbildningen. Enligt Sandberg (2017) finns olika typer av kunskap, inom akademiska utbildningar så är det främst teoretisk och praktisk kunskap som tillämpas. En sjuksköterska har en akademisk utbildning. Det förväntas att sjuksköterskan använder praktisk och teoretisk kunskap för att kunna förklara vissa fakta och denna fakta ska bygga på teori. Detta fås alltså genom utbildning (Sandberg, 2017). Virginia Henderson

människans kropp fungerar, detta för att till exempel kunna identifiera risker för infektion. (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012).

Litteraturstudiens resultat visade också att sjuksköterskorna erfar att patienterna saknar kunskap och förståelse kring infektionsprevention. De uttrycker även att infektion kan undvikas genom att patienterna har kunskap och förståelse kring dess sjukdom (Dowding 2020). I artiklarna så nämns det att sjuksköterskorna kan ge patienterna adekvat information och kunskap om hur infektionerna kan

undvikas, de beskriver även vikten av utbildning i prevention av infektion hos anhöriga och annan vårdpersonal (a.a). Virginia Henderson menar att det är viktigt att inkludera närstående och inkludera dem. Dessa kan användas som en källa för information, detta för att kunna göra en bedömning av patientens behov (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012). Mc Alearney & Hefner (2014) beskriver att utbildning till patienterna och anhöriga kan göra att de känner sig involverade och att detta är av värde. Vården kan bli säkrare om sjuksköterskan arbetar med välinformerade patienter, om patienterna är delaktiga i sin egen vård kan resultatet av vårdandet bli bättre. Vården ska genomföras i samråd med patienten så långt som det är möjligt, det är av vikt att göra patienterna men även de närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet (Socialstyrelsen 2021). Enligt Virginia

Hendersons teori bör omvårdnaden planeras och utföras i samband med patienten, detta för att omvårdnaden framförallt ska vara god och främja patientens säkerhet (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012). Patienter och närstående är viktiga

medlemmar i teamet genom att vara delaktiga i arbetet kan den egna vården bli säkrare. Genom att patienterna och anhöriga har kunskap om den egna hälsan och sjukdomarna kan de aktivt bidra till egen säkerhet (Svensk Sjuksköterskeförening 2016). Virginia Henderson menar att främja hälsa är ett viktigt mål för

sjuksköterskan, sjuksköterskan ska vara delaktig i patientens sökande efter resurser i syfte av att nå en god hälsa (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012).

Tillgänglighet

Piras m.fl. (2017) belyser sjuksköterskornas erfarenheter av vikten av handhygien i syfte att inte överföra oönskade bakterier som bidrar till vårdrelaterade

infektioner. I artikeln av Dowding m.fl. (2020) beskriver sjuksköterskorna att god handhygien och att vidta allmänna försiktighetsåtgärder är av vikt kring patienter med smittsamma sjukdomar. Detta styrks även i Seiberts m.fl. (2014) artikel där sjuksköterskorna än en gång poängterade vikten av god handhygien. Dock beskriver sjuksköterskorna i artiklarna av Seibert m.fl. (2014), Mc Alearney & Hefner (2014), Dowding m.fl. (2020) och Piras m.fl. (2017) att utförandet av handhygien beror på placering av vaskar samt tillgång till material. Det blir en utmaning att utföra handhygien på ett korrekt sätt om vaskarna är placerade på fel ställe. Rummen där patienterna vårdas bör vara ändamålsenliga samt bör en vårdhygienisk expertis delta vid inköp av utrustning och förbrukningsartiklar. Sjuksköterskorna i Dowdings (2020) artikel är redan medvetna om vilka skillnader som finns i en hemmiljö kontra en sjukhusmiljö.

I artiklarna (Seibert m.fl. 2014 ; Mc Alearney & Hefner 2014; Dowding m.fl. 2020; Piras m.fl. 2014) beskrivs vikten av handdesinfektion och att

tillgängligheten av det kan underlätta, därav är det av stor vikt att

handdesinfektion och annat material finns lätt till hands (a.a.). Sjuksköterskorna nämner även att handdesinfektion kan ersätta handtvätt om händerna inte är synligt smutsiga (Stube, 2013). Detta styrks av Hedin (2020) då det beskrivs att handdesinfektion bör prioriteras över handtvätt, detta då desinfektionen reducerar

mängden bakterier mer än vad än handtvätt gör (a.a.). I artiklarna av Stube m.fl. (2013) och Seibert m.fl. (2014) nämner även sjuksköterskorna att det är viktigt att desinficera arbetsinstrument och ytor, det vill säga att se till så att miljön runt patienten är ren. Sjuksköterskorna kunde relatera kontaminationen till bland annat miljön runt patienten (a.a.). Syftet med basal hygien är att stoppa indirekt och direkt kontaktsmitta, just därför borde ytorna som patienten och

sjukvårdspersonalen rör vid desinficeras minst en gång per dag. Detta inkluderar även ytor som ser ut att vara rena (Hedin 2020).

Att vara steget före

I artikeln av Dowding m.fl. (2020) så beskriver sjuksköterskorna att det finns olika faktorer som påverkar patienternas risk för infektion. Här beskrivs att de olika faktorerna kan vara om patienterna haft infektioner tidigare, att det kan vara en kombination av ålder, diabetes, dehydrering samt otillräcklig nutrition (a.a.). Infektionsrisken påverkas bland annat av det allmänna hälsotillståndet, dåligt näringstillstånd, immunologiska faktorer och övervikt (Hedin 2020). Det finns även andra sjukdomar som kan påverka infektionsrisken, en sådan sjukdom är diabetes (a.a.). Även om patienterna har någon typ av infart som till exempel urinkateter eller perifer venkateter så ökar risken för infektion (Dowding m.fl. 2020). I Stube m.fl. (2013) nämns vikten av att sjuksköterskorna är medvetna om och uppmärksamma på infektionstecken. Enligt Virginia Henderson

omvårdnadsteori är sjuksköterskans främsta arbetsuppgift att främja patientens hälsa och tillfrisknande, detta gör sjuksköterskan genom att agera för patientens vägnar, hjälpa patienten samt vara en partner till patienten. En av

omvårdnadsteoretikern Virginia Hendersons 14 behovskomponenter beskriver hur sjuksköterskan ska skydda patienten mot skador som patienten kan drabbas av, till exempel en infektion eller smitta (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2012).

Jackson m.fl. (2013) nämner att sjuksköterskorna försöker skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning. Detta beskrivs även i Stube m.fl. (2013) artikel där sjuksköterskorna nämner att om patienterna har en infektion så uppstår det en barriär, detta för att de vill skydda sig själva. Sjuksköterskorna anser att barriären minskar om de använder skyddsutrustning (a.a.). Det är inte bara patienterna som kan drabbas av vårdrelaterade infektioner även personalen kan drabbas. Att följa de förebyggande åtgärderna är av vikt för personalen för att undvika att drabbas av infektion (Hedin 2020). En sjuksköterska beskrev att hon utsatte sig själv för risker men inte sina patienter, hon rationaliserade sitt

beteende, så länge hon visste vilka konsekvenser hennes beteende kunde få ansåg sjuksköterskan att det inte var några problem (Jackson m.fl. 2013).

KONKLUSION/SLUTSATS

Litteraturstudien visade att sjuksköterskorna anser att sina egna kunskaper likaså patienternas och närståendes kunskaper är av vikt i förebyggandet av

vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna erfar att kontinuerlig utbildning och kunskapsutveckling är en stor del i det preventiva arbetet. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner.

Sjuksköterskorna upplever att tillgång till material samt vaskar ökade förutsättningarna för en god handhygien. Litteraturstudien visade även att

vårdrelaterad infektion utifrån patientens allmäntillstånd, så som sjukdom, tidigare infektioner och pågående medicinering. Tidsbrist visade sig vara ett stort hinder i prevention av infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att stressiga situationer resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Resultatet av examensarbetet kan användas i förbättringsarbete då syftet är att beskriva kunskapen som genererar i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Eftersom vårdrelaterade infektioner är ett stort problem globalt är det av vikt att belysa de erfarenheter och faktorer som har betydelse i sjuksköterskans preventiva arbete mot vårdrelaterade infektioner. De kan även användas i kvalitetsutveckling då sjuksköterskans kunskaper ständigt kan förnyas genom att beskriva olika sjuksköterskors sätt att arbeta. Som nämnts tidigare i litteraturstudien ingår det i sjuksköterskans arbete att hålla sig uppdaterad om kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Sjuksköterskan ska även implementera och tillföra evidens i sitt arbete, genom att göra detta deltar hon i utvecklingen och utformningen av vårdmiljön. Just därför är det viktigt att sjuksköterskan har och ständigt får nya kunskaper som kan generera förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Genom att genomföra denna litteraturstudie har författarna tagit lärdom om hur stort och globalt problem vårdrelaterade infektioner faktiskt är. Detta har medfört ökad kunskap om området vilket kommer komma till användning i det framtida yrkeslivet. Lärdom har även tagits om hur sjuksköterskan i sitt arbete jobbar med preventionen av vårdrelaterade infektioner och vad som krävs för att kunna genomföra den på bästa sätt.

REFERENSER

Ahtisham Y, Jacoline S (2015) Integrating nursing theory and process into practice; Virginia’s Henderson need theory. International journal of caring sciences, 8, 443.

Alrubaiiee. G, Baharoma. A, Faisal. I, Hayati. K, Mohd. S, Basaleem. H (2019), Randomized community trial on nosocomial infection, control, educational, module for nurses in public hospitals in Yemen: a study protocol. BMC nursing 18, 1-7

Chi-Young. L, Min-Hye. L, Seong-Hyeon. L, Yeon-Hwan. P (2018) Nurses’ Views on Infection Control in Long-Term Care Facilities in South Korea: A Focus Group Study. Korean Journal of Adult Nursing, 30, 634-642

Dowding.D, Russel.D, Trifilio.M, McDonald.M, Shang.J (2020) Home care nurses’ identification of patients at risk of infection and their risk mitigation strategies: A qualitative interview study. International journal of nursing studies, 107, 1-9

Dubé. E, Lorcy. A, Audy. N, Desmarais. N, Savard, P, Soucy. C, Bassetto.S, Rajon.M, Brunet.F, Barbir. C, Quach. C (2019) Adoption of infection prevention and control practices by healthcare workers in Québec: A qualitative study. Infection Control & Hospital Epidemiology 40, 1361-1366

Folkhälsomyndigheten (2017) Handhygienens betydelse

>

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/smittskydd-

sjukdomar/vardhygien/handhygien/rena-hander-presentation-00796-2017-6.pdf.[ET7] < (2021-05-04)

Friberg.F (2017) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund, Studentlitteratur AB.

Gawad. A (2017) Asessment of knowledge about standard precautions and nosocomial infection among nurses working in hospitals of Sana’a, Yemen. International journal of caring sciences 10, 169- 175

Hedin. G (2020) Vårdhygien: vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Stockholm, Liber

Henricson. N, (2017) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur AB.

Institutet för hälsa och välfärd, (2020), Vårdrelaterade infektioner

>Vårdrelaterade infektioner - Infektionssjukdomar och vaccinationer - THL<

(2021-03-14)

Inweregbu. K, Dave. J, Pittard. A, (2005). Nosocomial infection. Continuing education in anesthesia, critical care & pain, 5, 14-18

Jackson. C, Lowton. K, Griffiths. P (2013) Infection prevention as ‘‘a show’’: A qualitative study

of nurses’ infection prevention behaviours. International journal of nursing studies 51, 400-408

Khan Ahmed. H, Baig Kanwal. F, Mehboob. R,(2017) Nosocomial infection: epidemiology, prevention, control and surveillance. Asian pasific journal of tropical biomedicine, 7, 478-482.

Mc Alearney. A, Hefner. J (2014) Facilitating central line associated bloodstream infection prevention: A qualitative study comparing perspectives of infection control professionals and frontline staff. American journal of infection control 42, 216-222

Paul. E, Asiri. I, Al-Hakim. A, Chandramoorty. H, Alshehri.S, Beynon.C.M, Alkahtani. A, Asiri. A (2020) Healthcare workers’ perspectives on healthcare-associated infections and infection control practices: a video-reflexive

ethnography study in the Asir region of Saudi Arabia. Antimicrobial Resistance and Infection Control 110, 1-12

Piras. S, Lauderdale. J, Minnick. A (2017) An elicitation study of critical care nurses’ salient hand hygiene beliefs. Intensive and critical care nursing 42 10-16 Sandberg. H (2017). Pedagogik för sjuksköterskor. Lund, Studentlitteratur AB. SBU (2014), Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetod - patientupplevelser.

>https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalita tiv_forskningsmetodik.pdf< (2021-03-18)

Seibert. D, Speroni. K, Mi. K, DeVoe. M, Jacobsen. K (2014) Preventing

transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions. American journal of infection control 42, 405-411

Socialstyrelsen (2020). Vårdrelaterade infektioner - VRI >Vårdrelaterade

infektioner, VRI - Patientsäkerhet (socialstyrelsen.se)< (2021-03-14) Socialstyrelsen (2021) Patientens delaktighet

>

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/patientens-delaktighet/<(2021-03-04)

Stube. M, Herman. C, Benetti. E, Stumm. E (2013) The nurse in the prevention of infection in intensive care. Journal of nursing, 7, 6989-6997

Sveriges kommuner och regioner (2019),Vårdrelaterade infektioner - kostnader och konsekvenser >7585-813-5.pdf (skr.se)< (2021-03-14)

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Säker vård - en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.

>https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/15843459957 43/s%C3%A4ker%20v%C3%A5rd%202016.pdf< (2021-03-14)

White. K, Jimmieson. N, Obst. P, Graves. N, Barnett. A, Cockshaw. W, Gee. P, Page. K, Campbell. M, Martin. E, Paterson. D (2015) Using a theory of planned

behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the ‘5 critical moments’ among Australian hospital-based nurses. BMC Health Services Research 59, 1-9 Wiklund-Gustin. L, Lindwall. L (2012). Omvårdnadsteoretiker i klinisk praxis. Stockholm, Natur & Kultur

Willman. A, Bahtsevani. C, Nilsson. R, Sandström. B (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk praktik. Lund, Studentlitteratur AB.

BILAGOR

S9 Qualitative research 131,576 Kvalitativa studier

S10 Qualitative study 159,156

010421 S11 S9 or S10 159,156

010421 S12 S4 and S5 and S8 and S11

190

Bilaga 2. Databassökning i Cinahl Datum Sök (S) Sökord Antal träffar Sökblock S1 Cross infection [mh] 36,437 S2 ”Nosocomial infections” 21,958 S3 ”Healthcare associated infections” 21,972 010421 S4 S1 OR S2 OR S3 21,795 Vårdrelaterade infektioner S5 Nurs* 394,796 S6 prevention 400,576 Prevention S7 Experience* 250,342 Erfarenhet 010421 S8 S6 or S7 630,075 S9 Qualitative research 21,263

S10 Qualitative study 139,602 Kvalitativa studier

010421 S11 S9 or S10 98,866

010421 S12 S4 and S5 and S8 and S11

135