Att bygga flervåningshus med trästomme - ur beställarens perspektiv

Att bygga flervåningshus med trästomme

- ur beställarens perspektiv

To build multi-storey houses with wooden frames

- from the client's perspective

Författare:

Sandra Helander

Magnus Linde

Fakulteten för kultur och samhälle Institutionen Urbana studier

Kandidatuppsats i fastighetsvetenskap 15 hp Vårtermin 2018

Förord

Detta examensarbetet har utförts under vårterminen 2018 på fakulteten för kultur och samhälle vid institutionen Urbana studier vid Malmö universitet, som avslutning på det treåriga programmet Fastighetsföretagande (180 högskolepoäng). Det är det avslutande momentet som omfattar 15 högskolepoäng och som leder till en kandidatexamen med huvudområde Fastighetsvetenskap - inriktning mot fastighetsföretagande.

Vi vill rikta ett stort tack till de företag och respondenter som har medverkat i intervjustudien och som har möjliggjort genomförandet. Er tid, hjälp och ert intresse uppskattas varmt.

Vi vill även tacka vår handledare Simon Siggelsten, teknologie doktor och universitetslektor på Malmö universitet som har bidragit med råd, tips och inspiration. Slutligen vill vi även tacka alla som har läst igenom vårt arbete för granskning och kommit med tips på förbättringsåtgärder.

Malmö, 20 maj 2018

Sammanfattning

Titel: Att bygga flervåningshus med trästomme - ur beställarens perspektiv

Ämne och kurs: Fastighetsvetenskap - Examensarbete (FF321F) 15 hp, som del av programmet Fastighetsföretagande vid Malmö universitet

Termin: Vårterminen 2018

Författare: Sandra Helander och Magnus Linde

Handledare: Simon Siggelsten, teknologie doktor och universitetslektor i byggteknik vid Malmö universitet

Nyckelord: Trästomme, träkonstruktion, träbyggnad, trähus

Det blev år 1994 tillåtet i Sverige att bygga hus med stomme av trä högre än två våningar. Det finns många fördelar med att bygga med trästomme, inte minst ur miljösynpunkt, men det byggs trots detta väldigt få flervåningshus högre än två våningar med trästomme jämfört med andra stomkonstruktioner. Syftet med denna studie är att ta reda på hur beställare resonerar kring att bygga eller inte bygga flervåningshus med trästomme högre än två våningar och hur deras inställning är gentemot denna stomkonstruktion. För att ta reda på detta så har en kvalitativ undersökning genomförts där fem personer i beställarposition har intervjuats. Resultaten visade att det finns en viss kunskapsbrist om trästommar. Information finns men få har tagit del av den och tryggheten i att bygga i betong överväger i många fall de fördelar som träkonstruktioner faktiskt har. Kostnader är av självklara skäl den viktigaste aspekten för många företag. Om det finns kostnadsfördelar med trästomme råder det delade meningar om, men om så är fallet så behöver det bli tydligare för att beställare ska våga sig på det som alternativ. Kommunerna är i många fall de som får även mindre erfarna beställare att faktiskt bygga med trästomme då de på vissa platser har som krav att det ska vara trästomme. Att föreslå trästomme kan också vara ett sätt att stå ut från mängden och på så sätt vinna en markanvisning hos kommunen. Kommunernas inflytande på företagens val av stomme är något som författarna tycker att det bör forskas mer om. Överlag verkade det som att det fanns en ganska positiv bild av trästommar ur beställarens perspektiv, främst angående miljöaspekterna. Dock är det ännu inte tillräckligt för att de mindre träerfarna beställarna frivilligt ska våga prova på det då deras kunskap om det brister och det faktum att det inte visat sig ha kostnadsfördelar i alla lägen.

Abstract

Title: To build multi-storey houses with wooden frames - from the client's perspective Subject and course: Real Estate Science - Bachelor thesis (FF321F) 15 credits, as a part of the Real Estate Management program at Malmö university

Term: Spring term 2018

Authors: Sandra Helander and Magnus Linde

Mentor: Simon Siggelsten, technology doctor and university lecturer in Constructional Engineering at Malmö university

Keywords: Wooden frames, wood construction, wooden building, wooden house

In 1994, it became legal in Sweden to build residential houses with wooden frames higher than two storeys. There are many advantages to building houses with wooden frames, not least from an environmental point of view, but very few multi-storey houses with wooden frames are built in comparison to frames of other materials. The purpose of this study is to examine how clients reason when deciding on whether to build or not to build multi-storey houses with wooden frames and how their attitudes are towards this form of construction. To do this, a qualitative study has been conducted in which five people in a customer position have been interviewed. The results show that there is a certain lack of knowledge about wooden frames. Information is available, but few have taken part of it and the certainty of building in concrete in many cases exceeds the advantages that wooden frames actually have. Costs are for obvious reasons the most important aspect for many. There are different opinions regarding cost advantages in wooden frames, but if there are any, they need to be made clearer for clients if they are to explore wooden frames as an alternative. In many cases, it is the municipalities who get the less experienced clients to actually buy and build wooden framed houses, as in some places they require a wooden frame. Proposing a wooden framed building can also be a way of standing out from the crowd and thus gaining a landmark at the municipality. The influence of municipalities on companies’ choice of frame is something that the authors think should be researched further. Overall, it appears that there is a fairly positive view of wooden frames from the clients’ perspective, mainly regarding environmental aspects. However, it is not yet enough for the clients who are less experienced with wooden frames to willingly try it, as their knowledge of it is lacking and the fact that it has not proven to have cost advantages in all situations.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Problematisering ...1

1.2 Syfte och frågeställningar ...3

1.3 Avgränsning ...3

1.4 Disposition ...4

2. Metod ...5

2.1. Tillvägagångssätt ...5

2.2. Validitet, reliabilitet och objektivitet ...6

2.3. Källkritik ...7 3. Teori ...8 3.1. Miljö ...8 3.2. Byggproduktionskostnad ...9 3.3. Brandsäkerhet... 11 3.4. Ljudisolering ... 12

3.5. Inställningar inom byggbranschen ... 13

4. Empiri ... 18

4.1. Presentation av företag och respondenter ... 18

4.2. Miljö ... 19

4.3. Ekonomi och kostnad ... 20

4.4. Byggtekniska aspekter ... 21

4.5. Kunskap och information ... 24

4.6. Externa partners ... 26

5. Analys ... 28

5.1. Miljö ... 28

5.2. Ekonomi och kostnad ... 29

5.4. Kunskap och information ... 32

5.5. Externa partners ... 33

6. Slutsats ... 35

6.1. Självkritik... 36

6.2. Egna reflektioner och förslag till fortsatt forskning ... 36

Referenser ... 37

Bilagor ... 40

Bilaga 1: Intervjuguide ... 40

1

1. Inledning

År 1994 blev det i Sverige tillåtet att bygga hus med stomme av trä högre än två våningar. Då upphörde 1874 års byggnadsstadga att gälla och istället infördes ett funktionskrav som sa att alla byggnader oavsett konstruktion ska klara samma krav på funktion och säkerhet (Boverket, 1993). Bakgrunden till att det innan 1994 var förbjudet var framförallt de stora stadsbränderna under 1800-talet. Det har hänt mycket sedan dess och sättet att planera bebyggelsen i städer har förändrats och kunskapen om branddimensionering, skydd mot spridning av brand och utrymningssäkerhet är idag avsevärt mycket bättre. Trots detta så finns det fortfarande en osäkerhet kring att använda trä i stora konstruktioner och höga hus (Boverket, 2006).

Antalet lägenheter som har byggts i flerbostadshus med trästomme har gått från cirka 750 stycken år 1995 till cirka 3 600 stycken år 2016. Samtidigt har antalet lägenheter som totalt har byggts i flerbostadshus under samma period ökat från cirka 4 000 stycken till cirka 33 000 stycken, så procentuellt har det skett nästan en halvering av antalet nyproducerade lägenheter med trästomme (Tmf, 2016). Värt att notera är att flerbostadshus är bostadshus på minst två våningar och med minst tre lägenheter (Boverket, 2016), vilket innebär att i statistiken ovan finns även ett okänt antal tvåvåningshus med. Det har under de senaste åren skett en kraftig ökning av antalet byggnationer av lägenheter och 2016 påbörjades 60 800 lägenheter (SCB, 2016).

1.1 Problematisering

Det finns många studier som lägger fram ett flertal fördelar med att bygga höga trähus (vi kommer hädanefter att använda benämningen höga trähus med betydelsen: hus med trästomme på tre eller fler våningar). Ur miljösynpunkt kan en ökad användning av hållbart producerade trästommar istället för betong- eller stålstommar i byggnadskonstruktion minska koldioxidutsläppen (Börjesson & Gustavsson, 2000; Gustavsson & Sathre, 2006). Enligt Eriksson (1995) innebär det även en stor potential för skogs- och träindustrin att öka användningen av konstruktionsvirke inom Sverige och Europa. Det finns också goda förutsättningar för att bygga torrt då byggnadsdelarna i stort sett helt kan produceras i fabrik i Sverige. Det gör att man snabbt kan få till en väderskyddad byggarbetsplats så länge delarna skyddas under montaget, vilket minimerar den mängd fukt som sedan byggs in i huset. Detta är en stor fördel om man jämför med betongstomme som kräver långa uttorkningstider för att

2

fukt inte ska byggas in i konstruktionen (Eriksson, 1995). Arbetsmiljön på byggarbetsplatsen blir också bättre då det är torrt och tyst (Rosenkilde, Jarnerö & Axelson, 2008). Det kan även finnas möjligheter till en minskad byggproduktionskostnad och en kortare byggtid jämfört med att bygga i betong (Boverket, 2006; Eriksson, 1995). Det finns emellertid andra (Mahapatra, Gustavsson & Hemström, 2012) som hävdar att kostnadsfördelarna med träkonstruktion ännu inte har uppnåtts på grund av bristande kunskap, erfarenhet och problem med logistik och samordning av aktiviteter med mera. Mahapatra et al. (2012) lägger dock fram argument att på grund av lägre vikt så kan träkomponenterna prefabriceras i högre grad som lätt kan transporteras, och till en lägre kostnad.

Anledningen till att höga trähus förbjöds 1874, att trä är ett lättantändligt material, kvarstår och risken för brand är något som många byggföretag ser allvarligt på. Nackdelen med att trä brinner lätt är dock inte längre relevant enligt Gustafsson, Eriksson, Engström, Wik och Serrano (2012) då det går att få lägenheter i hus med trästomme lika brandsäkra som med andra sorters stommar, genom aktiva eller passiva brandskydd. Eriksson, Nord och Östman (2016) menar till och med att trästomme kan vara säkrare ur brandsynpunkt då det procentuellt sett har skett färre bränder i hus med trästomme än i hela landets husbestånd.

Den nackdel som främst lyfts fram i höga trähus är buller. Lösningar på detta som uppfyller normkrav har dock framtagits under senare år enligt Gustafsson et al. (2012). Vid en undersökning (Jarnehammar, Nilsson & Englund, 2018) av ett specifikt bostadshus med trästomme visade det sig dock att ungefär hälften av de svarande upplevde någon sorts problem med buller. En sorts buller som var återkommande var buller från andra lägenheter vilket beror på att trä har lägre densitet än betong och därmed vibrerar mer. Sipari (2007) visar att om mötande ytor hanteras på rätt sätt så kan detta buller göras obetydligt.

Tidigare studier (Hemström, Mahapatra & Gustavsson, 2011; Roos, Woxblom & McCluskey, 2010; Riala & Ilola, 2014) har undersökt vad olika grupper inom fastighetsbranschen har för inställning till att bygga flervåningshus med trästomme. Det finns en mängd olika åsikter, både positiva och negativa, men återkommande har varit att många tycker att det är ett intressant byggmaterial som de är nyfikna på men det är få som faktiskt väljer att använda det. Både arkitekter och byggnadsingenjörer anger att det inte skulle gagna deras karriärer att bygga höga trähus, då det inte hade varit något som hade hjälpt dem att landa framtida projekt. Kunskapen om att bygga höga trähus är på många håll bristande (Boverket, 2006), vilket har gjort att det inte är en prioritet bland exempelvis arkitekter eller

3

byggnadsingenjörer, så för att hus ska byggas med trästomme behöver det ofta komma i specifikationen från beställaren (Roos, Woxblom & McCluskey, 2010).

Litteraturen ger en övergripande bild av vissa av de fördelar, nackdelar och inställningar som finns angående att bygga höga trähus. Trots de fördelar som finns så byggs det förhållandevis få höga trähus. Samtidigt finns det också viktiga nackdelar med trästomme som kräver extra insatser för att komma till rätta med och detta innebär givetvis extra kostnader. Som tidigare nämnts menar många att kunskapen är bristande, och kan det då vara så att ingen riktigt vågar ta steget att gå från ett mer beprövat koncept som betong eller stål till att istället bygga i trä? Vad mer finns det för anledningar till att inte fler bygger i trä? Vad är det som gör att byggandet av höga trähus sjunker procentuellt sett när så många av de undersökningar som görs på ämnet visar på att det ger konkurrensfördelar till företag som gör det på rätt sätt? Med denna studie vill vi således ta reda på och undersöka hur beställare ser på att eventuellt bygga eller inte bygga höga trähus och hur deras inställning gentemot trästomme ser ut.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att undersöka varför man beställer eller inte beställer trästomme till högre flerbostadshus. Målet är att ta reda på hur beställare resonerar vid val av stomme till höga flerbostadshus, vilka fakta eller antaganden de baserar sina beslut på och hur logiska respektive känslomässiga dessa beslut är. Frågeställningarna som ska besvaras är följande:

➢ Vad är grunden till beställares beslut angående att välja eller inte välja trästomme till högre flerbostadshus?

➢ Hur ser inställningar gentemot trästommar ut hos beställarna?

1.3 Avgränsning

Vi har valt att endast fokusera på fastighetsföretag som på något sätt är verksamma i Skåne. Att begränsa arbetet till denna region är för att få deras bild av trästommar baserat på de förutsättningar som finns i denna del av landet. Det kan eventuellt skilja sig från mer norrut i landet där det finns fler sågverk och träindustrier på grund av den mängd skog som finns tillgänglig.

4

1.4 Disposition

Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till ämnesvalet beskrivs. Problemområde, syfte, frågeställningar, och avgränsning presenteras även i detta kapitel. Därefter följer metodkapitlet som beskriver den metod som har valts och vilket angreppssätt som är aktuellt. I detta fall har en kvalitativ metod valts och det induktiva angreppssättet har varit aktuellt. Som man kan läsa i metodkapitlet består studien av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Efter metodkapitlet följer teorikapitlet som består av fakta hämtat från tidigare forskning och branschlitteratur. I detta kapitel tas det upp för- och nackdelar med trästomme i högre flerbostadshus, men även inställningar från andra håll i branschen. Därefter följer empirikapitlet där resultatet från intervjuerna redovisas enligt olika teman. Vikten här ligger i de fem respondenternas uppfattning om höga trähus. I analyskapitlet som följer analyseras de resultat som framkommit under intervjuerna och kopplas samman med teorin. Även detta kapitel är uppdelat i olika teman för att skapa struktur. Analysen utgör sedan grunden till studiens slutsats som är det sista kapitlet. Här dras en slutsats där syftet och frågeställningarna besvaras utifrån respondenternas kunskaper och erfarenheter. Kapitlet avslutas med författarnas egna reflektioner och förslag på vidare forskning.

5

2. Metod

För att kunna besvara frågeställningarna och uppnå syftet, det vill säga ta reda på varför beställare väljer eller inte väljer att beställa höga flerbostadshus med trästomme och hur deras inställning gentemot trästomme ser ut, har en kvalitativ metod använts. Den kvalitativa metoden försöker finna en djupare förståelse i det man undersöker och man får möjligheten att granska åsikter och synsätt. Tyngdpunkten ligger ofta mer på ord än på kvantifiering vid analys av data som är vanligt vid kvantitativa metoder. Något som författare måste vara uppmärksamma på är att kvalitativa undersökningar ofta kan bli allt för impressionistiska och subjektiva då resultaten i stor utsträckning ofta bygger på författarnas osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och även på det nära och personliga förhållande som författarna skapar med respondenterna. Även om en kvalitativ metod kan ge mycket och detaljerad information om något, så utförs den ofta bara på ett litet antal respondenter eller urval, vilket betyder att den är begränsad till att bara beskriva ämnet utifrån dessa respondenters erfarenheter (Bryman, 2011).

2.1. Tillvägagångssätt

Det finns två olika begrepp, induktion och deduktion, som förklarar tillvägagångssättet för att nå en slutsats samt förhållandet mellan teori och empiri (Thurén, 2007). Skillnaden är att deduktion utgår från en teori och utifrån detta skapar en eller flera hypoteser som ska undergå en empirisk granskning (Bryman, 2011), medan induktion utgår från kvantitativa observationer där man drar generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Sannolikheten att det man kommer fram till i sin slutsats är nära verkligheten kan vid induktion vara större eller mindre (Thurén, 2007). I denna studie kommer det induktiva angreppssättet att vara aktuellt.

Vid kvalitativ forskning är det två tillvägagångssätt som är vanligast, intervjuer och observationer (Bryman, 2011). Med den kvalitativa intervjun försöker man förstå respondenternas synvinkel och utifrån deras erfarenhet få fram information (Kvale & Brinkmann, 2014). I denna studie har det utförts semistrukturerade intervjuer för att svara på frågeställningarna. Vid semistrukturerade intervjuer ställs färre men mer öppna frågor med ett bredare tema vilket gör att respondenten kan lämna friare svar och intervjuaren måste vara mer aktiv och ställa följdfrågor (Alvehus, 2013).

6

Man kan utföra intervjuer via telefon då det blir kostnadseffektivt för både författarna och respondenterna. Det är ett bra sätt att lösa tidsbrist på och det kan i vissa fall även bli tryggare och lättare för respondenten att svara på känsliga frågor om den fysiska närheten inte finns (Bryman, 2011). Sturges och Hanrahan (2004) har utfört studier som visar att det inte finns några märkbara skillnader mellan en telefonintervju och en fysisk intervju. På grund av just tidsbrist och långt avstånd mellan författarna och respondenterna så utfördes tre av intervjuerna i denna studie via telefon men med samma upplägg som vid de fysiska intervjuerna där intervjufrågorna i bilaga 1 användes som stöd.

Enligt Trost (2010) finns det två olika sätt att välja respondenter i en studie, antingen sker det slumpmässigt eller strategiskt. I denna studie var respondenterna ett strategiskt urval. Fastighetsbolagen valdes utifrån att de är aktiva i Skåne och att de på något sätt arbetar med nyproduktion ur en beställar- eller byggherreposition. Samtliga 24 utvalda bolag kontaktades först via mejl eller telefon och 15 stycken av dessa svarade, med både positiv och negativ respons. Nästa steg i processen var att inom de bolag som var intresserade av att medverka i studien, hitta lämpliga personer med rätt kunskap och erfarenhet inom nyproduktion av högre flerbostadshus. Vid kontakt med rätt person skickades en förfrågan ut med bifogat informationsbrev (bilaga 1) och vid godkännande från respondenten bokades intervjun. Resultatet blev fem inbokade intervjuer med både små, stora, privata och kommunala bolag vilket ger en bra bredd på respondenterna. Majoriteten av respondenterna som intervjuades är ansvariga för nyproduktionen i företaget. Anledningen till det låga antalet intervjuer är dels på grund av tidsbrist och dels på grund av ointresse från företag att deltaga i studien. Efter intervjuerna så utfördes transkribering av samtliga intervjuer för att kunna få en övergripande bild och lättare hitta gemensamma teman i de olika intervjuerna.

2.2. Validitet, reliabilitet och objektivitet

För en studies trovärdighet finns det tre olika aspekter att beakta. Dessa är validitet, reliabilitet och objektivitet. Validitet är ett mått på i vilken omfattning man verkligen mäter det man vill mäta och att studien uppfyller sitt syfte. Reliabilitet är ett mått på pålitligheten av studien och om man får samma resultat om man upprepar studien. Objektivitet är ett mått på i vilken omfattning som värderingar påverkar studien (Alvehus, 2013; Björklund & Paulsson, 2015; Thurén, 2007).

7

För att nå en hög validitet och reliabilitet eftersträvas ett flertal väl utvalda respondenter som kan ge olika perspektiv, noggrant formulerade och tydliga intervjufrågor som kan ge ett representativt resultat och välgrundade slutsatser. Genom tydliga motiveringar angående de val som görs under studiens gång och att fakta som hämtas från källor återges så objektivt som möjligt eftersträvas på så sätt en hög objektivitet (Björklund & Paulsson, 2015).

2.3. Källkritik

Den kvalitativa metoden med intervjustudier har tillämpats för att skapa förståelse och ett djup i ämnet om hur beställare resonerar kring högre flerbostadshus med trästomme. Intervjufrågorna formulerades så att de skulle vara tydliga och minska risken för feltolkning. På grund av det semistrukturerade upplägg som användes under intervjuerna har följdfrågor ställts men även en stor frihet har getts för respondenterna att själva föra sina egna tankegångar. Då kan respondenterna ge en mycket mer realistisk bild av hur de verkligen tänker kring ämnet (Alvehus, 2013). Vid telefonintervjuer kan det vara svårt att uppfatta kroppsspråk, känslor och självförtroende som kan ha betydelse för hur man uppfattar svarens trovärdighet (Bryman, 2011). Vid personliga intervjuerna är detta mycket lättare. Vid telefonintervjuer får man förlita sig helt på röstläge, pauser, formulering och andra signaler som kan uppfattas via rösten och talet.

När det kommer till de källor som har använts så har samtliga behandlats med ett kritiskt förhållningssätt.

8

3. Teori

Som tidigare nämnts i första kapitlet så finns det flertalet studier som påpekar på många olika fördelar med att bygga höga flerbostadshus med trästomme. Eriksson (1995) påpekar det faktum att träbyggnadstekniken kan, om den blir rätt lanserad, innebära en stor potential för skogs- och träindustrin då man kan öka användningen av konstruktionsvirke inom Sverige och i Europa. Eriksson (1995) argumenterar vidare att det finns mycket goda förutsättningar för att bygga torrt om man använder sig av träbyggnadsteknik. Eftersom byggnadsdelar i stort sett kan prefabriceras helt i fabrik i Sverige så kan man med dessa delar sedan få till en väderskyddad byggarbetsplats mycket snabbt vilket gör att den mängd fukt som byggs in i byggnaden minimeras, förutsatt att delarna har varit ordentligt skyddade under montaget. Det kan spara mycket tid om man jämför med betongstomme då dessa kräver väldigt långa uttorkningstider för att fukt inte ska byggas in i konstruktionen. Arbetsmiljön på bygget blir även avsevärt mycket bättre (Eriksson, 1995).

3.1. Miljö

Det finns en mängd faktorer som påverkar energi- och koldioxidbalansen hos byggmaterial över dess livslängd. Ur miljösynpunkt kan en ökad användning av hållbart producerade trästommar istället för betong- eller stålstommar i byggnadskonstruktion minska koldioxidutsläppen (Börjesson & Gustavsson, 2000; Gustavsson & Sathre, 2006). Gustavsson och Sathre (2006) utförde en undersökning för att reda ut osäkerheten kring generaliseringen att användandet av träkonstruktion resulterar i en lägre energianvändning och minskade koldioxidutsläpp än vid användning av betongkonstruktion. Det som studerades var förändringar i energi- och koldioxidbalansen som orsakats av variationer av nyckelparametrar vid tillverkning och användning av material som omfattas av en byggnad med trä- respektive betongstomme. Parametrarna som studerades var: produktionseffektiviteten av klinker, cementblandning, krossning av aggregat, återvinning av stål, effektivitet av torkningstider för timmer, avstånd för materialtransport, koldioxidintensitet för fossilt bränsle, återvinning av trärester vid skogsavverkning, sågverk, byggnads- och rivningsrester för biobränslen och det överskott av tillväxt och utnyttjande av skog som inte behövdes för produktion av trämaterial. Gustavsson och Sathre (2006) fann att återvinning och användning av rivningsrester och rester från träbearbetning som bränsle istället för användning av fossila bränslen var det som bidrog mest till den lägre energi- och koldioxidbalans som fanns hos byggnader med

9

trästomme. Slutsatsen blev att användning av byggnadsmaterial i trä istället för betong kombinerat med ökad integration av träbiprodukter i energisystem skulle vara ett effektivt sätt att minska utsläppen av koldioxid och användningen av fossila bränslen.

3.2. Byggproduktionskostnad

Det kan enligt vissa källor (Boverket, 2006; Eriksson, 1995) finnas möjligheter till en minskad byggproduktionskostnad och en kortare byggtid med träbygge jämfört med att bygga i betong.

Eriksson (1995) har i sin studie undersökt möjligheterna till byggkostnadssänkningar med hjälp av träbyggnadsteknik. I sin rapport skriver Eriksson (1995) att den allmänna föreställningen hos de intervjuade (med erfarenhet från byggande och förvaltning) i studien var att träbyggnadstekniken medför en något lägre totalkostnad. Eriksson (1995) studerade även byggföretaget Siabs kalkyl som jämförde identiska fyravåningshus med trästomme respektive platsgjuten betongstomme. Resultatet från den jämförande kalkylen blev att priset för totalentreprenaden sammanlagt kan bli 5,6 procent lägre om man väljer att bygga med trästomme istället för platsgjuten betongstomme. Utöver dessa 5,6 procent får även träbyggandet förhållandevis stora konsekvenser på byggtiden. Trähuset skulle kunna byggas fyra månader snabbare än betonghuset. De besparingar som detta medför innebär att projektets totalkostnad kan bli cirka 6,5 procent lägre än betonghusets (Eriksson, 1995).

Eriksson (1995) skriver vidare om amerikanska erfarenheter som är betydligt större än Sveriges. Erfarna amerikanska byggare hävdar att den totala produktionskostnaden kan bli 20-30 procent lägre om man väljer trästomme istället för betongstomme och de skulle även kunna korta byggtiden mycket mer. Med tanke på att de har mycket större erfarenhet av träbyggande för flerbostadshus än vad Sverige har så finns det dock stora möjligheter att även Sverige med tiden kan uppnå ännu större besparingar menar Eriksson (1995). Walford (2006) håller med om detta och menar att det blir billigare och går snabbare att bygga i trä än motsvarande byggnader i betong eller stål. Det är också värderat mycket bättre av hyresgäster som tidigare bodde i betonghus.

Boverket (2006) utförde en rapport i form av en sammanställning av ett utvecklings- och informationsprojekt för trähusbyggande i massivträ som utfördes i Sundsvalls Inre Hamn. I detta projekt jämfördes kostnader för tre alternativ avseende förhållandena hösten 2005:

10 A. “Traditionellt” betonghus

B. Massivträbyggsystem med rationalisering i produktionen baserad på NCC:s kostnadsuppföljning hösten 2005

C. Ett utvecklat massivträbyggsystem med förbättringar avseende stomstabilisering och ökad industrialisering (prefabricering)

Resultaten visade att alternativ A är totalt 162 000 kronor billigare än alternativ B. Material och kostnaderna för arbetstid är 1 024 000 kronor lägre för betongsystemet än för massivträbyggsystemet. De gemensamma kostnaderna för massivträbyggsystemet är dock 880 000 kronor lägre än de för betongalternativet på grund av kortare etableringstid och ställningstid, trots en ordentlig kostnad för väderskydd som inte har belastats kalkylen för betongalternativet. Nettot för dessa två kostnadselement blir alltså 144 000 kronor till träalternativets nackdel. Alternativ C som är det utvecklade massivträbyggsystemet är hela 1 012 000 kronor billigare än alternativ B. Det blir en besparingspotential på 7 procent om man räknar på en total byggkostnad per hus på 14 500 000 kronor. Ungefär tre fjärdedelar av besparingen beror på den högre graden av industrialisering och resten beror på den ändrade stomstabiliseringen. Det utvecklade massivträalternativet (C) är således 850 000 kronor billigare jämfört med betongalternativet (A). Det bör även tilläggas att massivträbygget blir inflyttningsklart tidigare. Med tre månader tidigare inflyttning i alternativ B jämfört med alternativ A och ytterligare en månads tidigare inflyttning i alternativ C och med ett uppskattat driftnetto på 25 000 kronor per månad och hus så justeras siffrorna till massivträbyggets fördel. Skillnaden mellan alternativ A och B minskar till 87 000 kronor. Skillnaden mellan alternativ C och B ökar till 1 037 000 kronor. Slutsatsen som projektets styrgrupp drar av detta är att jämförelsen mellan de olika alternativen tydligt visar till massivträbyggsystemets fördel. I en bransch där marginalerna är pressade betyder varje procentenhets kostnadsbesparing oerhört mycket. I kalkylerna som rapporten redovisar uppgår besparingspotentialen till 7 procent av entreprenadkostnaden (Boverket, 2006).

Det finns andra källor (Mahapatra, Gustavsson & Hemström, 2012) som hävdar att det inte alls finns några kostnadsfördelar med träkonstruktion. Detta på grund av att man ännu inte har tillräckligt med kunskap, erfarenhet och att man har problem med logistik och samordning av aktiviteter med mera. Mahapatra et al. (2012) lägger dock fram argument att på grund av lägre vikt så kan träkomponenterna prefabriceras i högre grad som lätt kan transporteras, och till en lägre kostnad.

11

3.3. Brandsäkerhet

Enligt Gustafsson, Eriksson, Engström, Wik och Serrano (2012) så är bostäder med trästomme lika brandsäkert som vilken annan stomvariant som helst och det går oavsett byggmaterial och system att nå total brandsäkerhet. Det är byggherrens ansvar att se till att brandskyddet utformas enligt gällande regler och normer. Vanligtvis dimensioneras trästommar enligt gällande krav för brandsäkerhet genom att man kompletterar den bärande stommen med skyddande skivor och isolering.

Det finns i princip två olika sätt att nå brandsäkerhet, genom passivt eller aktivt brandskydd. En kombination av dessa är också möjligt men vad som är den optimala lösningen är olika från fall till fall. Vid ett passivt brandskydd är byggnadsdelarna dimensionerade för att under hela brandförloppet kunna upprätthålla sin funktion. Detta innebär bland annat: sektionering och avgränsning för att förhindra spridning av värme, rök och gaser; val och dimensionering av bärande struktur och skyddande skikt; val av ytskikt; val och dimensionering av utrymningsvägar. Om man vill höja brandsäkerheten ytterligare eller bibehålla samma säkerhetsgrad men med mindre avsteg från det passiva brandskyddet så kan det aktiva brandskyddsystemet användas. Ett exempel på detta är boendesprinklersystem vilket är en enklare form av ett traditionellt sprinklersystem. För dem som inte vill gipsa in allt utan hellre vill ha mer synligt trä både utvändigt och invändigt så gör boendesprinklersystem detta möjligt. Ett sprinklersystem kan på ett tidigt stadie dämpa eller till och med släcka branden. Boendesprinklers är vanligtvis kopplade till byggnadens kallvattensystem och dimensioneras så att två eller fyra sprinklerhuvuden aktiveras vid branden. Om man installerar boendesprinklersystem så öppnas möjligheten till så kallade tekniska byten där man kan om man har brännbar fasad i mer än två våningar få minskade krav på inre ytskikt, få ökat gångavstånd till utrymningsvägar, få minskade krav på skydd mot brandspridning i ventilationssystem, få reduktion av brandteknisk klass för avskiljande/bärande konstruktion och få minskat krav på ytskikt i utrymningsvägar (Gustafsson et al., 2012).

Gustafsson et al. (2012) argumenterar även att det finns miljö- och kostnadsfördelar med att installera boendesprinklersystem. Den miljöbelastning som uppstår från bränder minskas då bränderna blir mindre omfattande och den totala livslängden för byggnadsbeståndet ökar. Det krävs även mindre släckvatten och vattenförsörjningen till byggnaden behöver inte dimensioneras utifrån ett traditionellt sprinklersystem.

12

I en studie utförd av Eriksson, Nord och Östman (2016) om bränder i flerbostadshus med trästomme hade en kartläggning visat att cirka hälften av lägenheterna finns i hus på tre eller fler våningar. Av dessa var cirka 15 procent i trevåningshus, cirka 55 procent i fyravåningshus, cirka 20 procent i femvåningshus och cirka 10 procent i hus med sex eller fler våningar. Av de bostäder som finns i dessa byggnader är cirka 11 procent olika sorters vårdboenden och det innebär ofta att det är krav på att det ska finnas sprinklers. Bland de bostäder som inte är vårdboende hade cirka 7 procent sprinklers installerade.

Även om cirka 10 procent av nyproducerade lägenheter finns i trähus (Tmf, 2016) så är andelen sådana lägenheter betydligt mindre (0,15 procent) sett mot hela beståndet av lägenheter i landet, oberoende ålder på hus. Under perioden 1998-2014 rapporterades totalt 48 949 brandincidenter från hela flerbostadsbeståndet och om det skulle ha skett procentuellt sett samma antal brandincidenter i trähus så skulle det innebära 73 stycken (Eriksson, Nord & Östman, 2016). Vad studien kom fram till var dock att det hade skett 22 brandincidenter varav två hade lett till skador utanför brandcellen där branden hade startat. I en av de två bränderna hade stommaterialet haft en inverkan på brandförloppet, detta handlade om en brand på grund av torrkokning som spred sig till vinden och sedan längs vinden som en krypbrand med resultat att hela byggnaden fick rivas. Ingen av de 22 brandincidenterna ledde till något dödsfall och rökskador rapporterades endast i två av dem. Eftersom alla höga trähus är relativt nybyggda ska man vara medveten om att en jämförelse med hela beståndet av hus inte berättar hela sanningen.

3.4. Ljudisolering

Som tidigare nämnts i problematiseringen så är buller den nackdel som främst lyfts fram. På grund av att trästommen och konstruktionen har en lägre vikt och relativt komplex uppbyggnad jämfört med massiva byggsystem så är ljudfrågan något mer komplicerad för höga trähus än vad det är för exempelvis hus med betongstomme. Det har dock utförts objektsprovningar och teoretiska beräkningsmetoder under ett antal år som har bidragit till lösningar som tidigare inte funnits inom träbyggandet. Något som har varit under mycket utveckling och forskning under de senaste tio åren är stegljudsisolering och flanktransmission, vilket är delar som påverkar ljudkomforten i den färdiga byggnaden. Det saknas fortfarande verifierade beräkningsmetoder i projekteringsstadiet, men å andra sidan har man i konkreta

13

objekt visat att träbyggandet uppfyller de normkrav som ställs på bjälklag och väggar (Gustafsson et al., 2012).

Jarnehammar, Nilsson och Englund (2018) utförde en undersökning med de boende i ett tio år gammalt flervåningshus med trästomme där ungefär hälften av de svarande angav att de ofta eller ibland hade problem med buller från vitvaror och ventilation och med buller från andra lägenheter. Buller utifrån var det dock endast 20 procent som angav att de hade problem med. För alla de tre frågorna om buller uppgav cirka hälften av de svarade att de hade problem ibland eller ofta. Övriga inomhusmiljöfrågor hade betydligt färre jakande svar.

En anledning till att buller kan vara ett problem är, som tidigare nämnts, att trä har lägre densitet än betong och att det därför vibrerar mer när det utsätts för lågfrekventa ljud. Något som dock konstaterades var att brädor sprider ljud bäst vid höga frekvenser och tillsammans med det faktum att skarvarna mellan vägg och vägg eller mellan vägg och golv ofta har en viss flexibilitet i trähus så motverkar detta spridning av stomljud genom flanking. Buller uppstår alltså i angränsande områden men inte i hela byggnaden. Används något slags flytande golv blir ljudspridning via flanking obetydlig och det går att ha ett undergolv som sträcker sig genom hela våningen (Sipari, 2007).

3.5. Inställningar inom byggbranschen

Även om det är beställaren som tar det slutgiltiga beslutet om vad som ska byggas så finns det flera andra grupper som kan vara med och ge sina åsikter om olika detaljer av bygget. Enligt Roos, Woxblom och McCluskey (2010) finns det både intresse av och försiktighet inför att bygga med trästomme både bland arkitekter och byggnadsingenjörer. Trä är enligt dem ett estetiskt tilltalande alternativ och ett material som harmoniserar med den kulturella bakgrunden att bygga med trä i de nordiska länderna. Det är också något som påverkar inomhusklimatet och atmosfären. Även Hemström, Mahapatra och Gustavsson (2001) menar att trä är ett intressant material för arkitekter att arbeta med, sett ur miljömässigt och designmässigt perspektiv. Konstruktionsmässigt tyckte dock arkitekterna att betong var det mest fördelaktiga materialet. Både arkitekter och ingenjörer lyfte fram energieffektivitet och miljöaspekter som argument för att trä skulle kunna vara fördelaktigt framför andra material i undersökningen av Roos et al. (2010), och de pekade även på att det går att spara både pengar och energi under konstruktionen på grund av att trä är ett lättviktsmaterial. Inte alla ingenjörer

14

höll med om detta utan det var flera som trodde att den totala kostnaden istället skulle bli högre på grund av att det finns fler risker kopplade till att bygga med trä.

Något som byggnadsingenjörer tyckte var positivt med trä var förhållandet mellan bärkraft och tyngd även om det kom med en asterisk, timmer ansåg de inte var lämpligt för väldigt stora industriella byggnader utan det var limträbalkar som de ansåg kunde vara ett alternativ. Det var delade åsikter bland de svarande om trä och brand. Även om trä är ett brännbart material så var det flera som ansåg att det ändå fanns en fördel i att trä brinner på ett förutsägbart sätt vilket gör att det är lättare att undvika en total kollaps i ett trähus jämfört med en byggnad med stål som bärande element. Allvarligare nackdelar med trä tyckte de istället var ljudtransmission, hur trä agerar när fuktinnehållet i det förändras, rörelse och att formen inte är stabil (Roos et al., 2010).

Enligt Hemström et al. (2001) ansåg arkitekter att trä är ett bättre material att bygga med än betong och stål när det kommer till enkelheten att renovera och riva byggnaden samt att återvinna restmaterial från byggarbetsplatser, men de föredrar betong för brandsäkerhet, vertikal och horisontell stabilitet, ljudisolering och akustik. Till skillnad från undersökningen av Roos et al. (2010) menade arkitekterna att det inte var någon skillnad mellan betong och trä vad gäller besparing av energi och kostnad. Inte heller tyckte de att det var någon skillnad i konstruktionstid.

Även om både arkitekter och byggnadsingenjörer tyckte att trä var ett intressant och inspirerande material att arbeta med lade båda grupperna fram personliga skäl till att välja bort det. Dels sade de att de saknade kunskap i att bygga med trä på grund av att deras utbildning lade väldigt lite fokus på trä som byggmaterial, dels sade de att det inte skulle gynna deras karriärer att bygga i trä. För arkitekterna handlade det om att de ville arbeta på samma sätt som mer namnkunniga arkitekter och så länge dessa inte designar i trä så är det inte trendigt nog för dem själva att designa i trä. För ingenjörerna handlade det om att deras professionella rykte byggde på att kunna visa vilka namnkunniga projekt de har varit involverade i och då gagnar det dem inte att kunna bygga i trä. Det viktigaste för byggnadsingenjörer när det kom till val av byggnadsmaterial var att det skulle uppfylla de krav som ställs för ett fungerande bygge och då valde de material som de var utbildade inom och hade erfarenhet av (Roos et al., 2010).

15

De viktigaste egenskaperna för en stomme enligt arkitekter är kostnad för byggprojektet, brandsäkerhet, konstruktionstid, vertikal och horisontell stabilitet, ljudisolering, akustik och energieffektivitet (Hemström et al., 2001). Mindre viktigt för arkitekterna var miljömässiga egenskaper som klimatpåverkan, användning av energi under konstruktionsfasen och hur enkelt restmaterial från byggarbetsplatsen kan återvinnas.

Något som tydligt framkom i undersökningen av Roos et al. (2010) var att det finns en motvilja inom byggbranschen att testa någonting nytt. En åsikt som kom fram var att det inte är bra att vara först med någonting nytt, att vara nummer två är betydligt mer fördelaktigt. Det som arkitekterna och ingenjörerna anser är det som mest håller tillbaka användandet av trä som bärande konstruktion är de stora byggbolagen, eftersom de ofta väljer betong som standardlösning när de uppför en byggnad för försäljning. På grund av detta pekades beställaren ut som den viktigaste aktören för att det ska bli en byggnad med trästomme, om inte beställaren uttryckligen vill ha trästomme så kommer inte någon annan aktör att föreslå det. Det som de svarande ansåg skulle kunna få en beställare att välja trästomme var ekonomi och hur snabbt bygget skulle kunna slutföras. Om bygget skulle uppföras på en prestigefylld allmän plats kommer även arkitektur och estetik in i bilden vad gäller val av material från beställaren. Beställare ansågs dock vara motvilliga att ta risker och alla val av material togs mot bakgrund att hålla kostnaderna nere. Utöver kostnaden för själva byggandet behöver beställaren även räkna med kostnader för risker och för framtida underhåll. Detta gick emot vad Hemström et al. (2001) kom fram till där arkitekterna istället ansåg att det är byggmästaren som har det största inflytandet på val av stomme, följt av byggnadsingenjörer och sedan beställaren. Minst inflytande ansåg arkitekterna att leverantörer av trä har.

Något som både arkitekter och ingenjörer reagerade på var att leverantörer av trä var anonyma och passiva i sin marknadsföring av trä som byggnadsmaterial. Leverantörer av andra material var mycket mer aktiva och något som önskades från träleverantörerna var förutom bättre marknadsföring även bättre support och en större innovation av produkter och system (Roos et al., 2010).

Finland anslöt sig till EU samtidigt som Sverige och därmed fick Finland samtidigt samma regler om flervåningshus med trästomme. Sedan mitten av 90-talet har byggandet med trästomme främjats på framför allt två olika sätt enligt Riala och Ilola (2014). Det första var att bygga moderna stadshus i trä för enstaka familjer, inspirerat av äldre stadsdelar. På detta sätt skulle trähus finnas tillgängliga i en populär form samtidigt som de skulle motverka

16

utglesning i städerna. Det andra sättet var att främja byggandet av flervåningshus med bostäder och större kontorsbyggnader med trästomme. Förutom att marknadsföra trä som byggmaterial har konstruktionen av dessa byggnader lett till flera tekniska framsteg, bland annat utvecklingen av bättre ljudisolering mellan våningsplan. Trots detta används trästomme endast i några enstaka procent av flervåningshus i Finland och talande för motviljan att bygga med trä är att samtliga kontorsbyggnader som har uppförts med trästomme har byggts för organisationer i skogsindustrin.

I sin undersökning intervjuade Riala och Ilola (2014) folk från olika sektorer av byggbranschen; beställare, byggentreprenörer och leverantörer. De intervjuade hade olika mycket erfarenhet av att arbeta med trästommar men något som de flesta var överens om var att byggindustrin hade förändrats mycket sedan mitten av 90-talet. Det som de flesta nämnde som positiva förändringar var olika teknologiska förändringar som förbättringar av energieffektivitet och ventilation, och även att byggandet var mer komplext nämnde många. Förutom en byggentreprenör så var det tre av de fyra tillfrågade träleverantörerna som menade att branschen inte hade förändrats nämnvärt. Något som många tog upp som en negativ förändring var utvecklingen av användandet av underleverantörer, vilket ansågs ha lett till en försämring av kvaliteten på grund av att de olika underleverantörerna endast brydde sig om sin del av helheten och försöker producera den så billigt som möjligt för att maximera sin vinst. När det kom till förändringen inom byggandet med trä under samma period var de flesta av de svarande neutrala. De positiva reaktionerna handlade framför allt om teknologiska utvecklingar i byggandet medan de negativa reaktionerna handlade mest om hur byggandet med trä hade främjats genom olika organisationer, statliga aktörer och regleringar som har gjort marknaden obalanserad till nackdel för andra material. Vad som också lyftes fram var att främjandet av träbyggande från de olika aktörerna missade målet genom att fokusera för mycket på image och emotionell lobbying medan byggbranschens fokus är meter, kilo och euro och därför hade svarat bättre på mer objektiv lobbying. Istället var åsikten att branschen hade blivit resistent mot att bygga i trä (Riala & Ilola, 2014).

Liksom i studierna av Mahapatra et al. (2012) och Roos et al. (2010) kunde Riala och Ilola (2014) konstatera att flera av de svarande trodde att det skulle bli dyrare att bygga med trä än med andra material. Orsaken till detta var att de hade mindre erfarenhet av att arbeta med trä jämfört med betong och därmed hade de inte lika bra processer och produkter för träbyggande. Det som specifikt skulle höja kostnaden för trähusen ansågs vara, utöver de

17

mindre effektiva processerna, kraven på sprinklersystem och ljudisolering mellan lägenheter och mellanliggande våningar.

Trots att det var många som trodde att det var dyrare att bygga med trä var det en utspridd åsikt att det ändå hade blivit mer kostnadseffektivt än tidigare. Förändringar i byggteknik var den anledning som oftast nämndes och exempel på detta var bättre tillgång på prefabricerade delar, bättre fogar och korslimmat trä. Även mindre strikta förordningar, bättre kunskaper i design, snabbare konstruktionsprocess och att det fanns fler aktörer på marknaden nämndes som anledningar till kostnadseffektiviseringen (Riala & Ilola, 2014).

Det var inte många av de tillfrågade som tog med brukarnas åsikter i beräkningen och de som hade undersökt frågan hade kommit fram till att de som skulle bo i husen inte var intresserade av stommaterial, deras intresse låg i ytmaterial, planritning och läge. Inte heller var miljöaspekten på stomval intressant för de boende även om fler människor har fått en högre miljömedvetenhet. Istället var det miljöaspekter under byggnadens levnadstid efter uppförandet som de hade åsikter om, de ville ha energieffektiva lägenheter med låga uppvärmningskostnader och utan drag (Riala & Ilola, 2014).

Något som Riala och Ilola (2014) kom fram till i sin undersökning var att folk svarade olika beroende på hur mycket erfarenhet de hade av att arbeta med träkonstruktioner och att det var de som hade mest erfarenhet som gav de mest negativa svaren. De tog upp att träfasader kräver mer underhåll och att brandsäkerheten krävde fler tekniska lösningar medan de som hade mindre erfarenhet av träkonstruktioner fokuserade på mer positiva egenskaper hos trä som dess lätta vikt, hur lätt det är att bearbeta, dess estetiska egenskaper och hur trä bidrar till en bättre luftkvalitet. Dock var alla överens om fördelarna med snabb och torr konstruktion men farhågorna var ändå att byggandet med trästomme inte skulle utvecklas så länge de som faktiskt har gjort det har dåliga erfarenheter av det (Riala & Ilola, 2014).

18

4. Empiri

I detta kapitel redovisas de fem intervjuer som ligger till grund för uppsatsen. Först listas en kort presentation av de intervjuade respondenterna och de företag som de representerar, därefter följer resultaten från intervjuerna. Resultaten har delats upp i olika kategorier för att få struktur över vad som har sagts och vad som kan kopplas samman mellan de olika respondenternas svar. Kategorierna är ekonomi, miljö, byggtekniska aspekter, kunskap och information samt externa partners.

4.1. Presentation av företag och respondenter

Respondent 1 representerar ett stort företag som planerar, finansierar, bygger och förvaltar

bostäder över hela Sverige. Respondenten arbetar som affärsområdeschef för nyproduktion i sydost och har vetskap om fem stycken nyproducerade hus som är byggda med trästomme på grund av att kommunen krävde det i området som de skulle bygga i, varav två av dessa är pågående projekt som respondenten har varit ansvarig för att upphandla.

Respondent 2 representerar ett kooperativt företag som utvecklar bostäder i nyproduktion,

både bostads- och hyresrätter. De är en av Sveriges största fastighetsförvaltare med bostadsrättsföreningar samt kommersiella och offentliga fastighetsägare som kunder. Respondenten arbetar som projektchef i syd och har själv inte varit involverad i något projekt med trästomme.

Respondent 3 representerar ett mindre familjeföretag verksamma i Malmö, som äger

befintliga fastigheter och nyproducerar i mindre skala. Respondenten är VD för företaget och ansvarar för nyproduktionen men har själv inte byggt i trä.

Respondent 4 representerar ett allmännyttigt bostadsbolag i Skåne. Respondenten arbetar som

projektledare och har försökt att upphandla ett hus med trästomme på grund av att de vill minska sitt miljömässiga fotavtryck. Projektet är under pågående upphandling men verkar dock inte bli av på grund av att kostnadsförslaget som de har fått in har varit för högt.

Respondent 5 representerar en stor familjeägd träindustri med flera affärsområden. De har två

stora koncerner: en industri- och handelskoncern och en fastighetskoncern. Trä är den gröna tråden i verksamheten när skog blir till trävaror, hus, byggkomponenter och miljövänlig bioenergi. De arbetar således med hela kedjan "från skog till färdigt hus". Bolaget äger bland

19

annat skog, mark, sågverk och pelletsfabriker som gör pellets med restprodukter från sågverken. De bygger med trä i alla lägen som det är möjligt. Respondenten arbetar som fastighetschef på förvaltningen.

4.2. Miljö

Fyra av de fem företagen som respondenterna arbetar vid har en uttalad miljöpolicy men dessa är olika formulerade. Företagen som respondent 1 och 2 representerar har som policy att deras projekt ska uppnå miljöbyggnad Silver men de har ingen detaljstyrning utan det är istället det färdiga resultatet som är intressant för dessa företag. Företaget som respondent 3 representerar har ingen skriftlig miljöpolicy då de inte har några anställda utan lägger ut all förvaltning på entreprenad. När de bygger nytt är deras inställning att de ska bygga ett hus som ska fungera, ägas och drivas i egen regi i många år och då är långsiktighet viktigt, vad som kan hålla i många år utan stora behov av renoveringar och förändringar. Hållbarhet, energisnålt och energieffektivt är viktiga ord för dem. Företaget som respondent 4 representerar har flera olika fokusområden i sin miljöpolicy där ett av dem är att minska sitt miljömässiga fotavtryck och inom detta arbetar de på flera olika sätt, från energieffektivitet till val av material. Företaget som respondent 5 representerar har en väldigt träcentrisk miljöpolicy där det övergripande målet är att de strävar efter att bidra till en hållbar samhällsutveckling, och som en del av detta att Svanenmärka sin husproduktion. De vill visa på att användande av träprodukter av alla former är något som har en positiv inverkan på både klimatet och naturens kretslopp. Ett mål de har är att använda allt trä som de producerar, utan spill.

Miljövänlighet är den fördel med trästomme som samtliga respondenter lyfter fram på något sätt. Respondent 1 menar att en tydligare miljöprägel på ett hus är något som skulle kunna få dem att välja trähus utan att det är ett tvång från kommunen och personligen är respondenten väldigt positiv till trästomme då hen upplever det som ett mer miljövänligt konstruktionssätt än andra de har arbetat med. Även respondent 2 är personligen väldigt positiv till trästommar baserat på att betong inte är ett hållbart material att bygga med. Hen säger att företaget har en väldigt stark hållbarhetsavdelning och denna vill gärna att företaget ska bygga med trästomme just ur hållbarhetssynpunkt även om den inte aktivt ligger på för att påverka materialval. Respondent 3 lyfter fram möjligheten att marknadsföra sig som ett hållbart bygge som fördelen med att använda trästomme och de hade sett det som ett bra sätt att profilera sig. Hen

20

lägger dock fram reservationen att lång transport av träet är något som skulle kunna göra att ett projekt inte längre skulle vara hållbart. Denna åsikt delas av respondent 4 som menar att trä inte ska importeras från exempelvis Schweiz eller Österrike även om de är duktiga på att producera trä där, utan inhemsk produktion vore bäst. Även mängden element som kan transporteras på varje lastbil lyfter respondent 4 fram som en miljöfördel för trä då en lastbil som kan ta två betongelement skulle kunna ta fyra, fem eller sex träelement. En annan miljöfördel hen talar om är att det hade dragit ner projektets belastning av koldioxid att använda trä och det hade varit spännande att räkna på hur stor skillnad det hade gjort. Även respondent 5 jämför hur miljövänligt det är att använda ett förnyelsebart material som trä mot att använda betong och pekar på det som den största fördelen. En affärsmässig fördel som följer av att trä är ett miljömässigt material är, enligt respondent 5, att det inte går i strid mot någon kommuns miljöpolicy och därmed får företag positiva reaktioner från kommunerna då de hjälper kommunernas ambitioner att vara hållbara. I vissa fall prioriterar kommunen av miljöskäl någon viss form av bebyggelse vilket kan innebära att trästomme kan vara ett krav, detta är något som även respondent 1 säger har påverkat deras val av stomme i de fall där de har byggt med trästomme.

4.3. Ekonomi och kostnad

Ekonomin och byggproduktionskostnaden är en stor del av ett beslut om hur eller vad som ska byggas. I slutändan väljer många det alternativ som är billigast eller det som har ett önskvärt mervärde som överstiger den extra kostnaden för det mervärdet. Respondent 1 ser problem i att det finns få arkitekter och konstruktörer som vill jobba med trä vilket gör att de som finns kan ta ut högre kostnader för sina jobb. Hen fortsätter att det eventuellt kan vara så att när landet har sämre konjunktur än i nuläget så kommer beställaren kunna ha större kravmöjligheter på entreprenörerna som då kommer anpassa sig och eventuellt ta lägre priser. Respondent 4 är inne på samma spår och menar att entreprenörerna är mindre riskbenägna i en högkonjunktur som vi har just nu, vilket gör att de vill ta högre priser. Respondent 4 tror att detta kan vara en anledning till att priserna trissar iväg, i kombination med att det finns för få leverantörer. Respondent 1 menar att det behöver bli billigare att bygga med trästomme för att de ska överväga det som ett frivilligt alternativ, detta håller respondent 4 delvis med om då hen inte var helt nöjd med det pris de har fått på sitt nuvarande projekt som skulle innefatta trästomme. Respondent 2 har ingen erfarenhet av vad det kostar men skulle, om det var samma pris eller billigare, seriöst överväga att bygga med trästomme då hen anser att det är

21

mycket intressant. Att det är dyrare kan vara en anledning att de inte bygger med trästomme och skulle det vara så att det är billigare så har träbyggarna marknadsfört sig dåligt hävdar respondent 3. Respondent 4 menar att det är mycket upp till leverantörerna att verkligen våga satsa på effektiva produktionslinjer så att man kan få ner kostnaderna och få upp volymerna. Respondent 5 har tvärtom stor erfarenhet av träkonstruktionen som lika eller till och med billigare än betong. Värt att nämna är att de producerar sina egna stommar i egen fabrik vilket gör att de kan ha mer kontroll på kostnader och på så sätt hålla nere sina hyresnivåer i de fastigheter som de sedan äger och förvaltar själva. Dock tror respondent 5 att det ändå kommer vara billigare även för de som inte själva producerar sin egen stomme. En anledning till det påståendet är att hen tittar på många av de industriliknande byggnationerna de gör i sin fabrik som ofta är vända mot träkonstruktion. Det industriella byggandet i trä tror respondent 5 kommer göra att även flerbostadshus i trä blir billigare.

Respondent 4 menar att man har erfarenhetsvärden på vad betong ska kosta och vad det brukar kosta. Med trä har de inte samma erfarenhet och de vet då inte riktigt hur de ska förhålla sig till det. De ska helt plötsligt räkna på massa annat som de tidigare inte har gjort. Respondent 3 är inne på samma spår då de är rädda för dessa risker då det är ekonomiskt farligt, medan man med betong känner till riskerna mycket bättre. Respondent 4 lägger också fram ett argument att på grund av att träkonstruktioner kräver tjockare bjälklag och väggar så behöver man mer fasad, vilket är dyrt. Det innebär även att man bygger mer bruttoarea i förhållande till boarea som är den area de har en intäkt på, vilket leder till en sämre yteffektivitet som leder till en sämre totalekonomi. Respondent 1 är rädd för omfattande kostnader vid brand vilket respondent 4 också lyfter då arbetet med att torka ut en byggnad efter brandsläckning kan vara invecklat. Respondent 1 lägger även fram att det är mycket högre försäkringskostnader för trähus jämfört med betonghus, då det enligt hens erfarenhet är det dubbla för trähusen. Respondent 1 spenderar även en miljon per hus bara för att ha tält under sin produktion då de är rädda för att fukt ska tränga sig in i träet under produktionen.

4.4. Byggtekniska aspekter

När det gäller byggtekniska detaljer så är ljud ett orosmoment bland respondenterna. Respondent 2 ser ljudklass som en viktig faktor, de strävar alltid efter en väldigt hög ljudklass. Att få bukt med stegljud och liknande är något som man tidigare har haft problem med i hus med trästomme men som respondenten tror man har hittat lösningar på nu.

22

Respondent 4 tar också upp att för att klara ljudet så behöver man gå in med stor mängd gips och liknande för att öka upp vikten och dämpa ljudtransmission. Det är en av fördelarna med betong, att man får en lägenhetsskiljande vägg som bara behöver spacklas och målas på båda sidor sedan är det färdigt. I trähus krävs det ofta att man bygger på olika material som blandas på olika sätt för att klara kraven. Respondent 3 anser också att ljud är en viktig punkt och belyser det faktum att betonghus är rejäla vilket ger väl fungerande hus ljudmässigt, då det blir tysta rum. Respondent 5 som har stor erfarenhet av trähus anger även ljudfrågan som en av de viktigaste och något som har varit utmanande på vägen men som de nu hanterar som standardprocedur. Hen lägger fram att det är ett faktum att man får lite tjockare bjälklag och att det ser lite annorlunda ut, likaså med väggarna. Lägenhetsskiljande väggar och golv blir lite tjockare så man bygger således mer när man bygger i trä vilket man måste ta hänsyn till. Det är något som respondent 4 också tar upp och även att det innebär att man får helt andra yteffektiviteter i byggnaden, en fråga som ofta är avgörande om ett projekt ska gå igång eller inte.

Respondent 1 talar om hur det finns en upplevelse av trä men att om hen är helt ärlig och realistisk så är det så att i de allra flesta delarna av huset är trästommen täckt med så mycket gips, på grund av brandregler bland annat, att man inte märker någon skillnad när man kommer in i trapphuset om det är ett trähus eller betonghus. Upplevelsevärdena blir därför ganska små. Respondent 1 nämnde också att gips upplevs som ett ganska dött material som lätt blir skadat och som man måste förstärka väldigt mycket för att det inte ska få massa stötmärken. Hen oroar sig över hur trapphus kommer att upplevas om några år när man har haft några stycken som har gått in med kantiga möbler i väggarna som lämnat märken. Det problemet har man inte i betonghus på samma sätt. Respondent 1 kände att de kanske hade en viss naiv förhoppning att de snarare skulle ha målade träväggar i trapphusen, men att så var det inte för då klarar man inte brandkraven.

Brand är också en av de klassiska frågorna i trähus. Respondent 1 är inte orolig för att lägenheterna inte ska klara brandcellskravet, då det är godkända lösningar som byggs, utan hen är mer orolig för brandens påverkan på stommen i sin helhet. Det går väldigt fort med brand och framförallt röken, den letar sig in och kan sätta sig. Både respondent 1 och 4 oroar sig för det vatten som sprutas in i byggnaden vid ett släckningsarbete. I en betongbyggnad vet man ofta var vattnet befinner sig, men i en konstruktion med trästomme där det finns påbyggnader både upptill och nedtill så blir det ett ganska invecklat arbete med att försöka torka ut byggnaden efteråt. Respondent 5 med sin erfarenhet visar ett självförtroende även

23

angående brand där de precis som med ljudfrågan anser att brand har varit en viktig fråga men något som de i nuläget har bukt med och hanterar som en standardprocedur.

Vanlig fukt som inte har med släckningsarbete att göra oroar inte respondent 1 lika mycket då de lägger stora resurser på att skydda konstruktionen under tält vid uppbyggnad. De är lite osäkra på hur känslig konstruktionen är under byggskedet då de vet att många andra bygger utan tält. Hen påpekar dock även att vid läckor eller fukt under byggnadens livstid så tar det lång tid för fukten att transportera sig vilket ofta gör det möjligt att åtgärda det genom att torka ut på olika sätt.

Respondent 4 påpekar det faktum att betong är ett fantastiskt material på många sätt då det är formbart, brandsäkert och tungt. Man får rejäla hus som kan stå närmare hundra år. Respondent 2 påpekar också faktumet att man vill ha ett fungerande hus i 50-100 år och att det är viktigt att trähusen även är hållbara långsiktigt när det gäller underhåll. Även respondent 3 talar om långsiktighet och vad som kan hålla under lång tid utan större behov av renoveringar och förändringar. De lägger stor vikt vid bra material som håller. Respondent 5 tar upp faktumet att om man väljer träfasad så krävs det en något mer intensiv underhållsplan i form av målning. Men samtidigt anser hen att det är förhållandevis enkla konstruktioner att underhålla men att underhållet kanske är något tätare.

Respondent 3 håller med om att en tung stomme känns bra då de anser att det ger en bra energiprestanda. Hen tror att det finns fördelar med betong när det gäller energieffektivitet för värme och kyla. Hur välisolerade och energieffektiva trähus blir har respondent 3 inte någon djupare kunskap om, utan det är endast en uppfattning som hen har.

Respondent 2 och 3 tar upp begränsningen i antal våningar med trähus, respondent 3 är medveten om att det förekommer mer och mer utmanande projekt med byggtekniken men att det inte riktigt har nått Sverige ännu. Detta är något som respondent 5 säger sig ha som en pågående utvecklingsfråga. De vill komma högre i sina byggsystem. Tittar de på sitt byggsystem som klarar ett visst antal våningar och vill lägga till två våningar så blir väggtjockleken så pass tjock nedtill att de inte vill göra det. Det är en av de pågående utmaningarna som respondent 5 anser sig ha och de befinner sig i en lärande process att komma upp på höjden ordentligt.

Respondent 4 har hört från andra som har byggt med trästomme att trä har en tendens att röra lite på sig och att det kan spricka. Det bekräftar respondent 5 som säger att man alltid ser en

24

viss rörelse i trä och att det knakar en del. Det är viktigt med toleranser och att man är noggrann i byggprocessen. Om man bygger ett höghus i betong och har otur så kan man få en spricka i någon vägg, det är ganska sällan man får det men det är också ett resultat av någon form av spänning eller rörelse. Det ser man lättare i en träkonstruktion då man får en liten glipa upp mot taket som man kanske får foga i. Ett trähus rör som sagt lite mer på sig och det är sådant som ligger i produktionsutvecklingen av trä menar respondent 5.

Respondent 3 lägger fram ett potentiellt argument att byggaren eventuellt kan uppfatta trä som mer lättarbetat. Trä är mjukare än vad betong är vilket innebär att alla infästningar och liknande måste vara enklare. Detta är också något som respondenten inte vet med säkerhet utan det är endast en uppfattning som hen har. Respondent 5 pratar istället om sina husfabriker och att man i dessa kan bygga moduler som man sedan sätter på plats som lego på själva byggarbetsplatsen. Det hade varit svårt att göra likadant med betong på grund av tyngden. En träkonstruktion är ju mycket lättare och som lätt går att lyfta på plats.

Respondent 3 oroar sig lite för om konstruktionslösningarna är hundraprocentiga i alla lägen. Hen menar att man kanske kan behöva ändra på något beroende på vad arkitekten hittar på och om man då kommer att klara av att bygga byggnaden rent byggtekniskt. Det tror hen säkert att erfarna träbyggare vet att man gör, men respondent 3 hade gärna velat se det med egna ögon.

Respondent 5 som har trä som förstahandsalternativ bygger även emellanåt med betong då de i vissa lägen inte når fram med trä. I förtätningsobjekt inne i städer kan det vara svårt att få till en träkonstruktion då den har sina begränsningar när det gäller tjocklek på bjälklag och väggar.

4.5. Kunskap och information

Något som samtliga respondenter säger är att deras personliga kunskaper om trästommar har varit begränsade och att det är i samband med att de har kommit i kontakt med projekt med trästomme som de har skaffat sig kunskap om dessa. Respondent 1 har en bakgrund som arkitekt och pratade inte mycket under utbildningen om bärande konstruktioner i form av trähus eller betonghus. Hen hade innan projekten med trästomme sattes igång väldigt lite kunskap om trästommar och en kluven bild av dem. En liknande bakgrund hade respondent 3 med ingen kunskap om trästommar och en magkänsla att det finns både för- och nackdelar.