• No results found

APU – Arbetsplatsförlagd utbildning. Elektronisk dokumentation - effektivt verktyg under APU?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "APU – Arbetsplatsförlagd utbildning. Elektronisk dokumentation - effektivt verktyg under APU?"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

APU – Arbetsplatsförlagd utbildning

Elektronisk dokumentation – effektivt verktyg under APU?

APU – Arbetsplatsförlagd utbildning

Webbased documentation – an efficient aid during APU?

Anneli Molander

Lerma Ottosson

(2)
(3)

Anneli Molander & Lerma Ottosson APU - Arbetsplatsförlagd utbildning

Elektronisk dokumentation - effektivt verktyg under APU?

Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning 60 p Malmö Högskola

Abstract

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm.

Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor och två män i blandade åldrar.

Resultatet i vår undersökning visade att handledarna föredrar Internet som plattform för dokumentation och informationshantering under APU, i stället för nuvarande arbetssätt med papper och pärm. APU-dokumentation på Internet visade sig vara ett bra sätt att omedelbart ge varandra feedback och kontinuerligt kunna jämföra om varandras insatser har gett effekt eller inte, vilket sannolikt bidrar till att fler elever når kursmålen. Handledarpärmen ligger många gånger undanstoppad och plockas oftast fram när det är dags för utvecklingssamtal och betygssättning vilket gör att uppdateringar som gjorts med tiden missas.

(4)
(5)

Förord

Syftet med den här undersökningen har varit att utveckla ett verktyg för att se om det är möjligt att nå ett utökat samarbete, dokumentering och informationshandhavande mellan pedagog i skolan och handledare i näringslivet samt att få en likvärdig APU. Förhoppningen är att läsningen av denna rapport kan inspirera till tankar som kan förbättra APU-perioderna och samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet.

Vi vill rikta ett stort tack till pedagog Gerd Ousbäck-Eriksson, för att vi har fått tillgång till att använda oss av hennes mångåriga APU-material med handledarpärm och handledarregister.

- Tack snälla Gerd för all hjälp! Ditt material gav oss en ovärderlig grund att utgå från!

Det var av största vikt att vi fick igång Webbsidan i tid för att kunna genomföra denna undersökning. Vi stötte på oväntade problem som skulle innebära stora kostnader för vårt arbete. Därför tog vi kontakt med Jerry Albihn på Malmö Högskola, och han hjälpte oss att lägga upp en Webbsida på Malmö Högskolas server.

- Tack Jerry, för att du hjälpte oss att starta upp webbsidan! Utan din hjälp hade det inte gått helt enkelt!

Utan handledarnas engagemang och positiva bemötande hade inte denna undersökning kunnat göras.

- Ett stort tack till alla ni handledare som tog er tid att träffa oss och besvara våra frågor. Tack för att ni engagerade er och delade med er av era erfarenheter!

Vi har arbetat många helger och långa dagar med undersökningen och rapporten. Våra familjer har visat stort tålamod och stöttat oss.

- Tack till våra makar och barn för att ni har stått ut med oss genom många långa dagar!!

För att minimera våra egna kostnader vill vi tacka Petri gymnasieskola i Helsingborg för att de lånade ut USB-minnen åt alla handledarna under prövotiden.

- Utan Petri:s hjälp hade två fattiga studenter blivit ännu fattigare! Stort tack!

Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Jan Härdig från Malmö Högskola som har väglett oss konstruktivt och sporrat oss genom arbetsprocessen.

(6)

Innehållsförteckning

1. Introduktion...1

1.1. Bakgrund ...1

1.2. Syfte och frågeställningar...3

2. Kunskapsbakgrund ...4

2.1. Historisk bakgrund av APU...4

2.2. Portfolio - Dokumentation en del av uppföljning och utvärdering ...5

2.3. Exempel på hur APU är upplagt i två gymnasieskolor ...6

2.4. APU- dokumentation på Internet...8

2.5. Vad är PUL? ...9 3. Metod ...9 3.1. Val av undersökningsmetod ...9 3.2. Urval ...10 3.3. Intervjufrågor...11 3.4. Genomförande ...12 3.5. Etik ...13 3.6. Bearbetning...14 3.7. Studiens tillförlitlighet...14

4. Resultat och analys av intervju undersökning...15

5. Diskussion...19 5.1. Utvärdering av undersökningen...25 5.2. Tankar för förändring ...27 6. Litteraturförteckning ...30 6.1. Övrigt referensmaterial...31 Bilagor ...32

Bilaga 1 - missiv brev...32

Bilaga 2 - tackbrev...33 Blanketter i handledarpärmen - kontakta ansvariga författare .... ……… Webbsidans utformning och innehåll - kontakta ansvariga författare...

(7)
(8)

1. Introduktion

I dagsläget ser vi att det finns brist på skriftlig dokumentation och när vi i arbetet talar om dokumentation är det tänkt att det ska vara till gagn för bedömningar av elevens kunskaper eftersom dessa är viktiga för elevens kunskapsutveckling. För att få likvärdig APU och för att värdefull information inte skall gå förlorad anser vi att det skall vara obligatoriskt med en dokumentation av elevens kunskapsutveckling som följer med eleven genom hela utbildningstiden.

Om vi strikt arbetar efter det som står i skolverket SKOLFS 2004:23 ”…det lokala

planeringsarbetet bör dokumenteras och varje lärare bör dokumentera de planer som utformas i samråd med eleverna…” (Skolverkets allmänna råd, 2004) så riskerar vi med

definitionen bör att vi som lärare och handledare missar viktig dokumentering av eleven. Kan vi ändra detta till ett enkelt och effektivt skall så minimeras risken att eleverna leds till arbete med saker de redan behärskar, exempelvis vid överlämning av elever till annan skola eller arbetsplats. Då kan fokus läggas på nya utmaningar och/eller de kan få hjälp med områden som de har svårt för, istället för att slösa bort värdefull tid på sådant som de redan kan.

I stället för att vänta med dokumentationen och se detta som ett nödvändigt ont inför stundande utvecklingssamtal och betygssättningar, så är det lättare att hinna med dokumentation om den görs kontinuerligt i det vardagliga arbetet med gemensam struktur och mallar enligt föreskrifter i läroplanen. Det gäller bara att kunna konstruera en dokumentationsmetod som fungerar tillfredsställande för både lärare och handledare. (Wallin, 1996)

1.1. Bakgrund

Under vår lärarutbildning har vi fått möjlighet att komma i kontakt med APU och dess upplägg administrativt, teoretiskt och praktiskt. Vi har sett att det finns brist på resurser och tid avsatt i förhållande till vad som behövs. Idag används en handledarpärm för varje elev

(9)

försedd med olika blanketter. Handledarpärmarna finns på varje arbetsplats och handledaren fyller i närvaro och arbetskort som lämnas in till skolan via eleven när det är dags för utvecklingssamtal och betygsättning, vilket blir cirka 1-2 gånger per termin.

Med våra erfarenheter anser vi att det behövs ett annat arbetssätt. Ett arbetssätt som medför en tätare närvarorapportering, kontinuerlig kommunikation och dokumentation av elevens kunskapsutveckling och som följer med eleven genom hela utbildningstiden.

Med dagens snabba och föränderliga takt i samhället är det viktigt att vi som pedagoger hänger med och har väl fungerande och utvecklade arbetsmetoder som överensstämmer med rådande situation inom arbetslivet. Utan klarhet och sammanhang med dagens föränderliga takt blir möjligheterna små att styra eller kontrollera i skolans utbildningssystem och den roll som lärare skall spela i det. (Hargreaves, 1998)

Arbetsmetoden ska vara möjlig att genomföra inom ramen av lärarens resurser och tid. Med detta menar vi att om man kan förändra nuvarande arbetssätt med ett lätthanterligt system via Internet, så kan både handledare och skola på ett enklare och snabbare sätt kontinuerligt uppdatera dokumentationen av elevens kunskapsutveckling under pågående termin och på så vis blir alla likvärdigt delaktiga. Lärare och handledare kan kommentera elevens starka och svaga sidor och ge synpunkter på vad eleven behöver utgå ifrån och bygga upp för att utvecklas vidare. (Måhl, 2005) Dessutom ökar man möjligheten med Internet att lättare kommunicera och få tag på varandra på ett effektivare och modernare sätt utan att störa i det dagliga arbetet.

Enligt Lpf 94 skall skolan eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet. (Lärarens handbok, 2004) Skolans kunskaper i förhållande till läroplaner och direktiv som styr skolans utveckling har under större delen av skolans historia varit oreflekterad. Detta är mycket märkligt eftersom skolans största uppgift är att lära ut kunskaper. Det har länge ansetts självklart att den kunskap som finns i skolan inte behöver reflekteras och ses över. (Gustavsson, 2002)

(10)

Med vår tidigare yrkesmässiga bakgrund inom näringslivet vet vi att det är viktigt med långsiktigt och kontinuerligt samarbete mellan skola och handledare för att uppnå stimulerad utveckling. Det primära syftet med vårt utvecklingsarbete är att bidra till förändring och starta en process som innebär en utveckling för APU-dokumentation, genom att utnyttja den kunskap som redan finns. (Patel & Davidson, 2003) Som pedagoger ser vi att APU är en viktig länk i detta och därför en väldigt viktig del i elevens utbildning och utveckling mot en framtida resurs i arbetslivet.

1.2. Syfte och frågeställningar

Genom vår undersökning vill vi ta reda på om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm. Webbsidan är tänkt att vara ett av andra viktiga instrument för oss pedagoger och detta finns inte idag inom de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.

Våra frågeställningar är följande:

• Hur kan man förbättra och underlätta samarbete, informationshantering,

rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare under APU-perioderna?

• Varför vill vi utveckla en webbsida som verktyg inom de yrkesförberedande

programmen?

• På vilket sätt kan Internetverktyget vara effektivare i jämförelse med

(11)

2. Kunskapsbakgrund

2.1. Historisk bakgrund av APU

Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva för livet efter skolan. Det fundamentala för skolan är att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället genom att eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet. Detta har en avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. (Skolverket, 2005)

I Myndigheten för skolutveckling (2004) kan man läsa att gymnasieskolans tidigare linjesystem hade utgångspunkt från Lgy 70. För vissa tvååriga yrkesutbildningar var det obligatoriskt med praktik. Det varierade mellan olika linjer och skolor beroende på hur man anordnade utbildningen. Under slutet av 80-talet genomfördes en försöksverksamhet, ÖGY-försöken (översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen). I samband med detta försök används APU (arbetsplatsförlagd utbildning) för första gången. APU blev ett samlingsnamn för inbyggd utbildning, praktik, lärlingsutbildning etc. I ÖGY var ett av syftena med den arbetsplatsförlagda delen att den skulle ge eleverna möjligheter att på nära håll se och följa utvecklingen inom yrket och på så sätt kunna skapa sig en god bild av de krav som ställdes på sitt kommande yrkesarbete. Till skillnad från det tidigare linjesystemet poängterades nu betydelsen att den arbetsplatsförlagda delen skulle vara kopplade till kursplaner och betraktas som utbildning.

I början av 1990-talet skedde en stor förändring, då infördes kursplanestyrd arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU har sedan dess varit en obligatorisk del av de yrkesförberedande programmen. APU skall omfatta minst 15 veckor. (Myndigheten för skolutveckling, 2004)

Programmålen har följande uppgifter ”utgöra underlag i kommunikationen mellan skola

och arbetsliv om bl.a. arbetsplatsförlagd utbildning”. (Skolverket, 2000, sid. 8) APU

(12)

förhand given målsättning samtidigt som denna målsättning ska vara kopplad till delar av kurser. De statliga intentionerna är klara, att APU-arbetsplatser skall så långt möjligt utgöra en plats för lärande i arbetet. (Skolverket, 2000)

Gymnasieförordningen 5 kap.15§ - 16§ i SFS 1999:844 (Myndigheten för skolutveckling, 2004) Utbildningens innehåll om Arbetsplatsförlagd utbildning står det att läsa:

15§ Arbetsplatsförlagd utbildning skall förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje sådan vecka skall motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.

Vidare står det:

Styrelsen för utbildningen får dock bestämma att arbetsplatsförlagd utbildning även skall på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Styrelsen beslutar om omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen och ansvarar även för att den arbetsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen redovisas.

Samt:

Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser skall arbetsplatsförläggas och om hur den över åren skall göras. Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

16§ Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15§, får den utbildningen istället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Styrelsen skall i sådana fall vidta åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt åter kan arbetsplatsförläggas. (Myndigheten för skolutveckling, 2004, sid. 10)

2.2. Portfolio - Dokumentation en del av uppföljning och utvärdering

Det finns inte idag någon fastställd reglering eller mall för dokumentation och rapportering under APU. Vi tror att detta kan hänga samman med att det inte är obligatoriskt med dokumentation. Det avsätts inte heller tillräckligt med tid och resurser för dokumentation och uppföljning under APU, vilket innebär att den haltar på många sätt.

Ett bra hjälpmedel för att synliggöra det egna arbetet och elevers kunskapsutveckling är att föra anteckningar som blir dokumentationer. Med en systematisk och tydlig dokumentation

(13)

under APU kan detta underlätta informationshantering och rapportering av elevers arbete och därmed möjligheten att vidta åtgärder som eventuellt behövs för elevens kunskapsutveckling, inte minst när elever byter skola eller APU plats. Dessutom får pedagoger och handledare feedback och kan jämföra om varandras insatser har gett effekt eller inte. Om vi inte kontinuerligt och på ett gemensamt sätt dokumenterar elevens framsteg så kommer vi till slut inte att kunna hantera den mängd av information som har samlats in under perioden och eleven riskerar att få en orättvis och felaktig bedömning. Vårt arbete med APU-dokument på Internet är tänkt att samlas i en personbunden elevportfolio, således i en mapp. Portfolio är engelska och översatt till svenska motsvaras portfolio av ordet portfölj. Portfolio är en pedagogisk dokumentation där man samlar olika dokument för både pågående och avslutade arbeten. Metoden syftar till att beskriva och synliggöra vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås och vilket stöd som eventuellt behövs. (Ellmin, 1999; Ellmin & Josefsson, 2000) Metoden används oftast i skolan i de lägre åldrarna och tyvärr mer sällan på gymnasiet.

Ellmin och Ellmin (2003) menar att grunden för portfoliometodiken skapades av bland annat Jean Piaget, Jerome Bruner, Lev Vygotsky, John Dewey och George A. Kelly som bygger på konstruktivismens teorier, det vill säga att lärandet är en aktiv process. Konstruktivismen innebär att vi lär oss när vi reflekterar kring det vi upplever och på så sätt konstruerar vi en förståelse av den värld vi lever i. När man kan omsätta kunskapen på nytt i nya situationer då har man förstått vad man har lärt sig. (Ellmin & Ellmin, 2003)

2.3. Exempel på hur APU är upplagt i två gymnasieskolor

För att läsaren ska få en förståelse väljer vi här att berätta hur olika det ser ut med APU samarbetet, rapportering, dokumentation och kommunikation i två skånska gymnasieskolor. På skola 1 är eleverna i årskurs 1 på APU fyra timmar per vecka under vårterminen. Årskurs 2 är på APU en dag per vecka hela läsåret. Eleverna i årskurs 3 är på APU en dag per vecka på höstterminen och till vårterminen utökas APU till två dagar per vecka.

(14)

Under årens lopp har man utvecklat en handledarpärm som bland annat innehåller:

• allmän information från skolan, • anhöriginformation,

• försäkringar,

• mål för APU-perioderna, • råd till handledaren,

• APU-period (kalendarium),

• arbetsmoment för berörda årskurser, • arbetskort för APU för berörda årskurser, • bedömning under APU-perioden,

• elevens förväntningar, • närvarorapport

Denna pärm tar eleven med sig till sin APU-plats första dagen eleven börjar. Tanken är att handledaren skall läsa pärmen och sätta sig in i vad det innebär att vara handledare och att handleda samt fylla i närvarorapport och arbetskort vid varje tillfälle. Minst en gång per läsår kommer ansvarig lärare på APU-besök och utvecklingssamtal.

Tillsammans med elev och handledare tittar man på vad handledaren har noterat i pärmen och diskuterar elevens kunskapsutveckling. På denna skola har de senaste åren en lärare ensam varit ansvarig och har haft tid och resurser avsatt i sitt schema för att hinna sköta allt som har med APU att göra. Det har varit handledarträffar på skolan vid ett par tillfällen. På skola 2 har man ett annat upplägg där årskurs 1 är på APU två dagar på höstterminen och två dagar på vårterminen. Årskurs 2 är på APU en dag per vecka hela läsåret. Årskurs 3 är på APU en gång per vecka hela läsåret. Här får eleverna med sig tre blanketter som handledaren ska fylla i:

• Blankett nummer ett ska fyllas i med arbetsplatsens adress, telefonnummer och

handledarens namn, och denna ska eleven ta med sig tillbaka till läraren.

• Blankett nummer två ska handledaren skriva mycket kortfattat hur eleven klarar

sina arbetsuppgifter, denna skall sedan eleven ta med sig till skolan inför utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal sker med eleven och läraren.

(15)

• Blankett nummer tre fyller handledaren i vilka arbetsmoment eleven har utfört och

detta ska lämnas in en gång i månaden till läraren.

Varje vecka tar eleven med sig en närvaroblankett från skolan som handledaren fyller i för att åter lämna till sin lärare.

Skolan har gjort försök att bjuda in handledare vid ett par tillfällen till arbetskvällar men menar att intresset är litet från handledarnas sida. På denna skola är varje lärare som har elever på APU själva ansvariga för att detta efterlevs, men utan någon tid avsatt i sitt schema.

2.4. APU- dokumentation på Internet

För att läsaren ska få en förståelse väljer vi här att beskriva Internetverktygets innehåll och upplägg. För att kunna komma in i Internetverktyget krävs det att man är behörig och har en access till webbsidan. På webbsidan finns olika dokument med:

• Anslagstavla med information till handledarna om skolans kontaktpersoners telefon

och mailadresser, PUL som innehåller personuppgiftslagen, APU-period med terminens kalendarium och allmän information från skolan samt anvisningar och råd till handledaren.

• Ett forum som kommunikationskanal mellan samtliga handledare och lärare.

• Medlemslista där man synliggör senaste inloggning. Det gör att den som är ansvarig

lärare för APU kan följa upp aktiviteten från handledarna och på ett enkelt sätt “pusha“ om det behövs.

• E-postlista med samtliga registrerade lärare och handledare.

• Filhanterare med dokumentmappar som innehåller närvarorapport, arbetskort och

bedömning, anhöriginformation, APU-besök och utvecklingssamtal, kursmål och arbetsmoment samt elevens och handledarens förväntningar av APU-perioden. För att skydda eleven och efterleva PUL, personuppgiftslagen, läggs all dokumentation som berör eleven i respektive handledares filhanterare. Som lärare och ansvarig för APU ges man access till att se alla handledares dokumentationer men handledarna kommer endast åt sina egna elever.

(16)

2.5. Vad är PUL?

PUL (2006) är en förkortning av personuppgiftslagen (1998:204). PUL började gälla den 24 oktober 1998 och ersatte den tidigare datalagen (1973:289) fullt ut den 1 oktober 2001. Under övergångstiden sedan oktober 1998 gällde båda lagarna parallellt.

PUL innehåller regler som ska skydda människors personliga integritet inte kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället – för verksamhet som bedrivs av såväl myndigheter som enskilda företag.

Definition av behandling av känsliga personuppgifter enligt 13§ är bland annat att registrera och hantera uppgifter om:

• ras eller etniskt ursprung, • politiska åsikter,

• religiös eller filosofisk övertygelse, eller • medlemskap i fackförening

Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa och sexualliv. ( http://www.datainspektionen.se/lagar/pul.shtml 061228 kl.11:23)

Därav får självfallet inga känsliga uppgifter om elever, handledare eller lärare förekomma i APU-portfolio. Själva idén med Internetbaserad dokumentation kan medföra en större dokumentsäkerhet. En pärm kan försvinna, original förfalskas och ändras. Med ett Internetverktyg rätt utformat kan varje inloggning och varje nytt dokument eller ändring av dokument spåras tillbaka till behörig lärare eller handledare samtidigt som eleven inte ges möjlighet till detta.

3. Metod

3.1. Val av undersökningsmetod

Genom att välja en kvalitativ metod ges möjlighet att undersöka om man kan förbättra och underlätta samarbetet, informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skola och handledare under APU-perioderna. I resultatet kommer vi att kunna ta del av handledarnas erfarenheter och den mening den intervjuade ger åt den erfarenheten.

(17)

Syftet med en kvalitativ intervju är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar. Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjlighet att ta upp allt hon har på hjärtat. Eftersom paus, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga för att förstå helheten, är det bra om man använder bandspelare för att inte missuppfatta vad som sägs. Liksom ett vanligt samtal så är den kvalitativa intervjun en dialog, där den ena repliken ger den andra. Men skillnaden är att vid den kvalitativa intervjun behandlas det specifika ämne som intervjuaren bestämt. (Johansson & Svedner, 2001)

Syftet med intervjuerna var att utgå från våra frågeställningar dels genom de intervjuer som gjordes med handledarna före uppstarten av Internetverktyget, dels genom de intervjuer som gjordes efter försöksperioden med Internetverktyget. Vi vill ta reda på handledarnas syn på hur de upplever samarbete, informationshantering, rapportering och dokumentering under APU-perioderna med nuvarande arbetssätt och sedan jämföra detta med hur Internetverktyget upplevs under försöksperioden.

Avsikten med intervjun är att få så uttömmande svar som möjligt och upplevelser och tankar om det intervjun behandlar, och detta kan inte styrkas visuellt. Karakteristiskt för alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt. (Trost, 2001) Det är just av den här anledningen som vi valde personliga intervjuer med bandspelare istället för enkätfrågor.

3.2. Urval

Vi valde handledare till elever i årskurs 3 på gymnasiet och skickade ett Missivbrev (Bilaga 1) till samtliga tjugofem handledare, med en presentation av vår undersökning och vem vi är. Efter en vecka ringde vi upp samtliga handledare för att veta vilka som ville vara med i undersökningen. Av dessa tjugofem var det tolv som var intresserade. Därefter gjorde vi ett slumpmässigt urval genom att skriva lappar med handledarnas namn och valde sex av dessa tolv. Dessa sex handledare har alla olika lång erfarenhet som handledare och olika yrkeserfarenheter.

(18)

Till de handledare som inte ingår i undersökningen skickades ett tackbrev. (Bilaga 2) Av hänsyn till de intervjuade handledarna har vi i resultat delen gett alla påhittade namn. Den första intervjupersonen som vi kallar Eva gjorde gesällprov 1988. Eva var anställd frisör tills hon startade egen salong 1991. Det är första gången som Eva är handledare. Den andra intervjupersonen som vi kallar Anna började som frisörlärling hos sin pappa och gjorde gesällprov 1996. Anna tog över salongen efter sin pappa 2006 och det är första gången hon är handledare.

Den tredje intervjupersonen som vi kallar Per har varit utbildad frisör i 17 år. Direkt efter frisörutbildningen hyrde han stol i 10 år. Sedan 7 år tillbaka driver han den nuvarande salongen. Per har varit handledare åt 14 elever.

De fjärde och femte intervjupersonerna - Lisa och Kalle - är gemensamma handledare åt en frisörelev. Lisa är utbildad damfrisör sedan 1969. Kalle är utbildad i England och gjorde svenskt gesällprov 1982. Lisa och Kalle har varit handledare i många år och uppskattar att de sammanlagt har haft 40-50 elever under årens lopp.

Den sjätte intervjupersonen kallar vi Annette och har varit utbildad frisör sedan slutet på 80-talet. Direkt efter utbildningen vikarierade hon ett år på en salong och därefter hyrde hon stol tills hon startade egen salong 1994. Det är första gången Annette är handledare.

3.3. Intervjufrågor

Vi har valt öppna frågor där handledaren fritt får utveckla och beskriva sina tankar och uppfattningar av ett fenomen med egna ord. Därför valde vi att inte låta handledarna ta del av intervjufrågorna innan för att vi önskade få så spontana svar som möjligt. Vid förintervjuerna utgick vi från handledarpärmens upplägg och innehåll och vid slutintervjuerna utgick vi från Internetverktygets upplägg och innehåll. Genom att ställa öppna frågor ville vi ta reda på om man kan förbättra och underlätta samarbetet,

(19)

informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare under APU-perioderna samt om det är ett effektivare verktyg i jämförelse med det befintliga systemet.

Vid förintervjuerna innehöll frågorna tankar och funderingar kring:

• Hur upplevs kontakten med skolan?

• Hur fungerar nuvarande arbetssätt med handledarpärm?

• Är det möjligt att förbättra och underlätta samarbetet, rapportering och

dokumentation med Internetverktyget?

• Kan Internetverktyget bli effektivare i jämförelse med handledarpärm?

Vid slutintervjuerna innehöll frågorna tankar och funderingar kring:

• Vad var handledarnas spontana tanke om Internetverktyget?

• Upplevde handledarna en förbättring som underlättade rapportering och

dokumentation med Internetverktyget?

• Vad kan förbättras i Internetverktyget? • Är det något i utformningen som saknades?

• Upplevde handledarna att Internetverktyget var ett effektivare verktyg i jämförelse

med handledarpärmen?

• Vilket arbetssätt föredrog handledarna?

• Blev det som handledarna hade förväntat sig av Internetverktyget?

3.4. Genomförande

Vi tog kontakt med frisörläraren Gerd som är anställd på den partnerskola där vi har haft vår VFT, verksamhetsförlagda tid. Vi frågade henne om vi fick ta del av hennes handledarpärm och material. Gerd har under många år vidareutvecklat handledarpärmen som används med innehållande blanketter för dokumentation, rapportering och information under APU-perioderna. Gerd gav oss sitt godkännande och tillgång till allt hennes material.

(20)

Per telefon bokade vi in tider för intervjuer och instruktion av Internetverktyget med alla sex handledarna på samma dag. Vi träffades på respektive handledares salong och eftersom vi vet att frisörerna har tidsbokningar var vi noggranna med att inte dra över på intervjutiden. Samtliga intervjuer utfördes enligt tidsplaneringen och dessa gick bra. Vi upplevde att handledarna var positiva och samarbetsvilliga.

Varje intervju tog 30 minuter och vi båda studenter var närvarande. Vi valde att turas om att intervjua personerna och vi deltog och bidrog med att komplettera samtalen tillsammans för att intervjupersonen skulle känna att vi hade ett gemensamt engagemang.

Det innebar att vi vid genomgången av intervjuerna hade två olika tolkningsperspektiv. Fördelarna med att vara två som intervjuar är att den ena har det huvudsakliga ansvaret för att frågeschemat följs och den andra kan följa upp och spontant ställa improviserade uppföljningsfrågor utifrån de svar som ges. Efter intervjuerna diskuterade vi tillsammans utifrån våra egna tolkningar och uppfattningar av intervjun.

Vi valde att använda bandspelare vid intervjuerna för att slippa ägna tiden åt att koncentrera oss på att skriva och kunde istället lyssna aktivt på vad som sades. När man antecknar är det lätt hänt att man inte kommer med uppföljningsfrågor och på så vis får ett uttömmande svar.

3.5. Etik

Vi informerade intervjupersonerna utifrån tre forskningsetiska riktlinjer. Riktlinjerna innebär att samtliga intervjupersoner ska informeras om undersökningens syfte och upplägg samt att deras deltagande är frivilligt och att alla svar behandlas konfidentiellt. Genom att följa dessa etiska anvisningar visade vi respekt och hänsyn till intervjupersonerna. (Kvale, 1997)

(21)

3.6. Bearbetning

Efter utskrift av intervjuerna började vi med att läsa igenom dem för att nyansera tidigare tolkningar. Därefter klippte vi ut ord och meningar från utskrifterna och strukturerade dessa utifrån de olika intervjufrågorna. Vi skrev ner alla orden och meningarna i för- och nackdelar med Internetverktyget och för- och nackdelar med handledarpärmen. Därefter jämfördes intervjusvaren för att se likheter och avvikelser. I analysen av intervjufrågorna är det en fördel att ha en ordagrann återgivning av intervjun. Efteråt kunde vi gå tillbaka och lyssna igenom bandet tills vi tillfullo förstod budskapet.

Under sammanställning av materialet har vi försökt att ha ett visst perspektiv och distans, för att inte fångas av egna tankar och föreställningar. En nackdel med att vi känner till bristerna med samarbetet och dokumentation under APU, är att vi riskerar att endast observera det vi är på jakt efter och att vi bara ser det vi redan vet.

Ändå anser vi att denna undersökning är värdefull eftersom den kan bidra till att förändra och skapa ett bättre verktyg för dokumentation under APU.

3.7. Studiens tillförlitlighet

I vår undersökning har vi utgått från våra fem förintervjuer och fem slutintervjuer. Det var samma intervjupersoner i förintervjuerna som i slutintervjuerna. För att stärka validiteten i resultatet hade längre tid till förfogande behövts. Men efter våra intervjuer och den tiden vi hade till förfogande såg vi ett mönster urskilja sig då svaren upprepade sig vilket vi anser ger validitet åt vår undersökning.

(22)

4. Resultat och analys av intervju undersökning

Utifrån våra frågor i förintervjuerna och slutintervjuerna har vi försökt att kartlägga avvikelser och likheter i handledarnas upplevelser med Internetverktyget och handledarpärmen.

Spontant svarade handledarna att det uppstår en relation mellan lärare och handledare. Internetverktyget upplevs smidigare, enklare och som ett modernare verktyg för att underlätta samarbetet, informationshantering och rapportering samt dokumentation under APU. Handledarna menar att pärmen inte uppfyller förväntningarna för att uppnå ovanstående. I samtalet med Anna framkom om Internetverktyget:

”Jag tror det blir bra för att pärmen använder vi jätte sällan. Vi får oftast ta det i

efterhand när pärmen ska lämnas in och då sitter vi tillsammans och skriver i alla datum hon har varit här.”

Som det är med befintligt system med handledarpärmen upplever handledarna att de inte har någon nämnvärd kontakt med skolan så länge elevens APU fortlöper utan problem. Dock tycker de av handledarna som har haft problem att de har fått stöd och feedback om det skulle vara något. Handledarna tycker att det är viktigt att kunna följa upp när man ser brister och vem som ska ta ansvar för detta, vilket är svårt med handledarpärmen.

”Problemet är ju idag att få fatt i lärarna när man ringer till skolan. Det är raster och så är det tjänstledigt och allt vad det nu kan vara.” säger Kalle.

Önskemål från handledarna är att lärarna ska följa upp mer för att höra hur det går utvecklingsmässigt och om vad eleven ska kunna och därmed inte låta den informationen komma från eleven. Handledarpärmen upplevs som förlegad och osmidig, bland annat för att det finns för lite plats att skriva information. Handledarpärmen är antingen i vägen eller så slarvas den bort.

Som handledare kan man ha flera elever samtidigt. Då kan det vara osmidigt att ha flera pärmar som ska fyllas i och hålla reda på. Internetverktyget gör att man frångår pärmarna och istället har allt samlat på ett ställe som alla kan komma åt. Idag bokar t ex kunderna själv sina tider till frisörsalongerna på Internet när som helst på dygnet och med Internetverktyget upplever handledarna att man får samma effekt:

(23)

”Det känns som att man kan kommunicera snabbare på nätet. För där kan jag sätta mig elva en lördag kväll. Det kan jag inte göra till läraren. Då tror jag inte hon blir så glad.”

säger Eva.

Informationen om eleven gör att läraren kan se APU-processen eftersom informationen kommer kontinuerligt från handledaren. Handledaren blir delaktig och får information om elevens kunskapsmål samt får veta vad man kan kräva av eleven. I dagsläget blir pärmen inte ifylld regelbundet, utan endast inför kommande utvecklingssamtal och betygssättning. Så här tycker Anette:

”För man kan ha mer dialog. Nu skriver jag en rapport vad jag tycker men läraren får inte den förrän vid slutet av terminen och då kan det vara försent.”

För att kunna följa samhällets snabba och föränderliga takt och uppnå effektivitet, behöver man ständigt utveckla verktygen som dagligen används under APU. Synen på kunskap och lärande anser Skolverket (2005) har självfallet betydelse för hur samarbetet mellan skolan och näringslivet organiseras. För lärarna innebär Internetverktyget att kunna gå in när som helst på dygnet för att följa elevens APU-process. Läraren kan uppdatera och synliggöra elevens kunskapsutveckling som sker i skolan, och på vis får handledaren veta vad eleven behöver träna mer på. Detta har också betydelse för bedömningen av lärandet och kunskaper, för vad som bedöms, för hur bedömningsunderlaget samlas in och vilket bedömningsunderlag som används. Handledarna upplever en utveckling av detta som positivt och suveränt, för att lärarna kan skriva direkt om det är någon information handledarna behöver ta del av som kan vara av vikt:

”Att man kan se informationen om eleven, det är det viktigaste av alltihopa.” säger Kalle. Med handledarpärmen blir man begränsad att skriva för att det finns för lite utrymme för detta. Handledarna ser gärna att man slipper använda papper och pärm för dokumentation av APU. Fördelar med att dokumentera via nätet är att man lätt kan kommunicera och informera varandra. Med Internetverktyget kan man lagra mer mängd data och mer detaljerad information och alla som har access till elevens mapp kan läsa.

(24)

Att vara handledare idag är mer betydande än vad det var förr, så här tycker Anette:

”Jag tror att det blir lättare att föra en konversation i och med många handledare visar för lite intresse för handledarutbildningarna på skolan. Och då kan det vara smart att ha det här med Internet, då får man direkt kontakt och information.”

På en av salongerna har en elev slutat och handledaren upptäckte att handledarpärmen fortfarande står kvar med all information som berör eleven och är av vikt för nuvarande handledare. När handledarpärmen uppdateras kan det lätt missas ny information, för har man väl läst handledarpärmen en gång så bryr man sig inte om att titta i den igen.

De tror att det står samma information i handledarpärmen även om det har gått ett par år sedan de första gången blev introducerad som handledare. Anette säger så här:

”Jag vet inte hur många som har läst pärmen. Jag gjorde det första gången, men jag kan säga att jag inte har kollat om den har uppdaterats. Det har jag inte gjort.”

Med Internetverktyget blir det en samlad historik och man kan se vad som finns dokumenterat från tidigare år och APU-platser, vilket innebär att man följer upp en elev bättre:

”Att man faktiskt kan se när man skriver slutkommentarer och ger betyg, - jaha, vad skrev jag förra året? Då kan man också se, -jaha, jag tyckte hon var så bra på att klippa förra året, men nu plötsligt tycker jag att hon har blivit sämre på detta. Då kan man ha koll på det, för ibland är vissa elever väldigt snabba i början sen händer det inte mer.” säger Per.

För att kunna göra en allsidig och likvärdig bedömning av eleven när det gäller både praktiska kunskaper och faktakunskaper bör man använda olika former för bedömning och inte mäta kunskaper på exakt samma sätt, oavsett hur man på den enskilda skolan har valt att lägga upp undervisningen. I kurser med många färdighetsmål finns en risk för att eleverna blir underkända om de inte klarar de skriftliga proven, trots att de är duktiga praktiker och fungerar bra under APU. Därför krävs det att varje skola väljer arbetssätt och präglar undervisningen så att eleverna får en rättvis möjlighet att visa vad de verkligen kan. (Måhl, 2005)

(25)

Vid förintervjuerna var samtliga handledares spontana tankar att det är svårt att se effekterna av det befintliga systemet med papper och pärm. Handledarna upplever idag brist på samarbete och dokumentation med skola under APU. Viktig information som måste nå skola och handledare under pågående termin kommer inte fram i rätt tid därför att pärmen är på salongen och handledaren måste ringa och försöka få tag på läraren. Så här svarar några av handledarna:

”Papper och pärm kommer inte in förrän vid slutet av terminen och då kan man ibland missa vissa grejer.” menar Anette.

”Just det här att få reda på lite mer vad elever skall kunna och var de är kunskapsmässigt och vad man kan kräva av dem.” säger Anna.

Om Internetverktyget används som plattform under APU för dokumentation och informationshantering blir det konkreta spår av den process som elever, lärare och handledare har varit delar av. Pedagogiken i Reggio Emilia menar att med effektivare dokumentation ges lärare och handledare bättre möjligheter att tillsammans se elevens utveckling och helhet. De kan då med varandras hjälp lättare se vad som eventuellt behöver förändras. Dokumentationen ger inte nödvändigtvis svar utan snarare fler frågor och tvingar handledare och lärare att bryta förlegade vanor och frångå rutiner. (Wallin, 1996)

Kalle svarade så här:

”Vi har haft mycket samarbete och lärarna vet liksom vad som händer här och vågar inte ifrågasätta så mycket. Det är samma lärare och de har ju gått ut och in här alltid, de vet vad som händer här med eleverna.”

Handledarna ansåg att själva idén med ett Internetverktyg verkar bättre på många sätt. Att kunna rådfråga varandra via forumet var positivt och det upplevdes som ett effektivare sätt att kommunicera med läraren och andra handledare. En av handledarna upplever osäkerhet om deras elev får göra för lite eller för mycket och då är det skönt att kunna rådfråga andra handledare hur mycket de låter sina elever få utföra under APU-dagarna.

(26)

Så här säger Anette:

”På handledarutbildningen undrade många om man ska låta eleverna svara i telefonen.

Vissa tyckte det var självklart och vissa - det vet jag inte om jag vågar. Kan de det?

Tips och knep om hur man ska göra. Man har glömt lite att man har varit tonåring själv.”

Det efterfrågas ett bättre verktyg som på ett effektivt sätt bidrar till att dokumentationen blir lätthanterlig och kan uppdateras i rätt tid. Handledarna menar att effektiviteten bidrar till att viktig information som berör eleven når lärare och handledare fortast möjligt. De anser även att det är bättre om informationen går direkt till läraren utan att eleven kan läsa vad som är dokumenterat om honom/henne. Det är ibland svårt att skriva känslig information om eleven i samband med utvecklingssamtal och betygssättning. Handledarna menar därför att via Internetverktyget har de lättare för att ventilera eventuella problem för läraren. Kalle säger så här:

”Om man nu kan få igång en sån här grej och vad jag hoppas mest på då är att man kan ha en dialog med skolan.”

5. Diskussion

I det följande kommer vi att ställa resultatet i relation till kunskapsbakgrunden. Här vidareutvecklar vi våra tankegångar. Undersökningens frågeställningar är följande:

• Hur kan man förbättra och underlätta samarbete, informationshantering,

rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare under APU-perioderna?

• Varför vill vi utveckla en webbsida som verktyg inom de yrkesförberedande

programmen?

• På vilket sätt kan Internetverktyget vara effektivare i jämförelse med

handledar-pärmen?

Av intervjupersonernas svar angående om man kan förbättra och underlätta samarbetet, informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare med webbsida som verktyg, fick vi klara och tydliga svar med liknande innehåll från samtliga

(27)

kräver, utan skolan går i gamla vanor och lever sitt eget liv. Med tiden blir gapet mellan skolans värld och arbetslivet uppenbar och denna klyfta påskyndar att en förändring måste till för att förbättra och underlätta samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Handledarna upplever brister i det befintliga systemet. Eller som Hargreaves (1998) beskriver att skolor och lärare berörs i allt större utsträckning av en komplex och uppjagad postmodern värld med dess krav och möjligheter. Men reaktionerna är ofta inadekvata eller ineffektiva eftersom de låter existerande system och strukturer förbli intakta. Vi upptäckte att handledarnas syfte med pärmen inte var detsamma som skolans. I svaren från intervjupersonerna förstod vi att pärmen inte hade någon större betydelse för handledarnas sätt att dokumentera och deras syn på informationshantering. Detta tolkar vi som att pärmen inte är förankrad hos handledarna och därför uppfyller den inte skolans intentioner. Detta kan vara ett uttryck för dokumentationsbrist mellan skolan och handledarna och för att det inte finns statliga regler med likvärdig dokumentation under APU-perioderna. Som det beskrivs i läroplanen för de frivilliga skolformerna skall skolans verksamhet utvecklas så att den motsvarar uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den ständigt ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer och utvärdera resultat och pröva nya metoder. (Lärarens handbok, 2004)

En annan orsak som några handledare nämnde var att samarbetet och kontakten inte fanns i någon större utsträckning så länge det inte var problem med eleven. Här menar vi att det är av yttersta vikt att det finns en kontinuerlig kontakt under pågående termin, mellan skolan och handledarna, för att möta problem som uppstår i rätt tid och på så vis ha möjlighet att gemensamt agera för elevens bästa. Det underlättar inte med samarbete och kontakt om den endast uppstår vid problem. Det är lättare för alla parter att sträva framåt i medvind.

Med Internetverktyg som arbetssätt upplevde handledarna mer samarbete och att de blev mer delaktiga även om det inte var problem med eleven. De tyckte att det uppstod en förbättring med en kommunikation och dialog som var intressant för handledarna eftersom den var direkt, här och nu. Vidare upplevdes det som positivt och meningsfullt för handledarna att dokumentera för att de visste att informationen kom fram till lärarna i rätt tid och inte när nästan hela terminen hade gått. Samtliga handledare tyckte att det underlättade att dokumentera i Internetverktyget dels för att det fanns tillräckligt med

(28)

utrymme att skriva och det blev mer detaljerat. Detta bidrog också till att de vågade skriva mer ärligt om eleven eftersom informationen gick direkt till lärare och inte som i befintligt system där eleven är budbärare. Här ser vi möjligheterna med att utveckla Internetverktyget som en mall och att det kan bidra till att underlätta samarbetet med dokumentation och informationshantering. Vår uppfattning utifrån intervjupersonernas svar var att de ansåg att detta kan bidra till den utveckling som de saknar i dagens system. I samtalen med handledarna kan vi urskilja hur styrd skolan är av kursplanerna och att mycket av elevens karaktärsämne är beroende av APU-perioderna.

Många timmar av elevens utbildning i karaktärsämnet är lagd hos handledaren och inte i skolan. För att som lärare kunna göra en rättvis betygssättning av elevens APU-period är det viktigt att informationen och dokumentationen är kontinuerlig från handledaren under pågående termin. I lärarens handbok (2004) står det skrivet att läraren skall vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om eleven i förhållande till kraven som står i kursplanen samt ta hänsyn till kunskap som en elev har tillgodosett sig på annat sätt än genom undervisningen i skolan. Med anledning av detta är det av stor vikt att skolan och arbetslivet har en likvärdig och gemensam dokumentation och effektiv informationshantering i samarbetet mellan sig.

Vi är medvetna om att administrativt arbete tar mycket tid från läraren och det blir svårt att hinna med APU på ett professionellt sätt. För att samarbetet mellan skolan och handledarna ska fungera med dagens system måste skolledningen prioritera resurser och tid för detta. Även om dessa prioriteringar inte är genomförbara ser vi ändå en möjlighet till att förbättra och underlätta samarbetet med hjälp av Internetverktyget. I och med att dokumentation och informationshantering sker kontinuerligt under terminens gång och kan göras oftare, så samlas den inte på hög och blir till ännu en börda som inte hinns med. Detta nya arbetssätt medför att läraren på ett bättre sätt är uppdaterad med elevens kunskapsutveckling.

(29)

För att få en klar bild av befintligt system och arbete tycker vi det är viktigt att man kontinuerligt utvärderar verksamheten kring APU för att utifrån detta göra nödvändiga anpassningar. Vi menar att APU är en sammanhängande helhet som berör både skolan och handledaren. APU är en del i en utbildning och den är beroende av ett samarbete med skolan.

Vi anser att skolan ska tillgodose goda inlärningsförutsättningar åt eleverna under APU. Det är under APU som en elev få tillfällen att komma ut i kontakt med den praktiska verksamheten och få vägledning i sin yrkesförberedande utbildning. De viktigaste kunskaperna de har tillgodosett sig är inte enbart i skolan utan det är en kombination från skolan och arbetsplatsen. Handledarens uppgifter är att förmedla yrkeskunskap och en positiv bild av yrket. Om nu APU inte ska ses som praktik utan en utbildning så anser vi det viktigt att se över handledarutbildning och de verktyg som används för att få tätare dokumentation och informationshantering för att uppnå ett bättre samarbete mellan skolan och arbetsplatsen. Nuvarande samarbetsformer med handledarpärmen är inte tillräcklig för att uppnå detta. Ellmin menar att dokumentation blir en samarbetskanal, ett personligt och positivt dokument som specifikt handlar om eleven. (Ellmin & Ellmin, 2003) I intervjuerna framkom att handledarna fyllde i handledarpärmen genom att handledaren och elev förde dialog före besök av mentorn. Ibland när det uppstår problem kring en elev under APU, vill handledaren inte tala inför eleven i samband med utvecklingssamtal och uppföljning. Problematiken ligger i att handledaren har svårt att få tag på mentorn för att kunna diskutera situationen och problem direkt i anslutning till händelse. Detta medför att handledaren efteråt glömmer vad det var hon funderade över. Handledaren känner sig pressad tidsmässigt p.g.a. att man inte har en snabbare och enklare kommunikation och framför allt att någon mer uppföljning inte finns. Risken finns att man missar den direkta kopplingen mellan det som sker och många av handledarens frågor och funderingar lämnas därmed obesvarade.

(30)

Det finns inte tid och resurser i lärarens schema att hinna med APU på ett tillfredsställande sätt idag. Detta innebär att viktiga utvecklingssamtal mellan lärare, handledare och elev uteblir. Utvecklingssamtalen ska handla om elevens utveckling. Den faktiska kunskapen som man kan iaktta och den önskade som man gemensamt ska arbeta sig fram mot. Eftersom detta inte hinns med är det ännu viktigare att försöka hitta nya verktyg och arbetssätt som bidrar till att dokumentation och informationshanteringen blir effektiv. Vi menar att Internetverktyget kan bidra till en annan form av utvecklingssamtal, ett utvecklingsdokument som ger en tydlig insikt i elevens utveckling.

John Deweys tankar om ´learning by doing´ har starkt influerat dokumentation. Han menar, om själva processen var det viktigaste så skulle själva produkten vara beviset på den läroprocess som förekommit. Därför är dokumenterande viktigt för både läroprocessen och resultatet. (Ellmin & Ellmin, 2003) Vi tycker att skolan kontinuerligt bör sträva efter att hitta nya former och redskap för att vidmakthålla ett långsiktigt samarbete med näringslivet. Skolor är komplexa, dynamiska och föränderliga organisationer. Människor är också komplexa, dynamiska och föränderliga. Hur samarbetet mellan skolan och arbetslivet fungerar är av avgörande betydelse för elevens utveckling. Kan vi enas om att börja använda gemensamma mallar så att handledarna får en tydlig och lättåtkomlig dokumentation och informationshantering under APU, kan detta leda till att handledaren ser var eleven befinner sig i sitt lärande.

Vi tycker det är viktigt att handledarna känner sig delaktiga och på så sätt får eleven i sin tur möjlighet att utvecklas och möta kunskapsstoffet utifrån sina egna förutsättningar. Vi anser att om det ska fungera tillfredställande måste det finnas en naturlig dialog mellan handledare och skolan. Det framkom i intervjuerna att handledarna tycker att fokus ska ligga på samarbete och vikten med att dokumentera kontinuerligt. Detta menar vi också är ännu en anledning att utveckla ett verktyg för dokumentation och informationshantering under APU på Internet.

(31)

För att APU inte ska kännas betungande för handledare och lärare är det viktigt att utforma ett enklare och mer användbart relevant verktyg. Risk finns annars att Internetverktyget inte används såsom avsett och att det kan leda till samma problem som med handledarpärmen. Med Internetverktyget hoppades vi att förbättra och förenkla dokumenteringen, men det visade sig tyvärr att det inte alls var lika självklart i praktiken. Efter halva prövotiden gick vi via forum ut med information och tryckte på vikten av att dokumentera kontinuerligt. Av sex handledare var det två som kontinuerligt dokumenterade. När vi väl hade påmint via forum så blev effekten att handledarna dokumenterade omgående. Att handledarna inte hade dokumenterat i den utsträckning som vi önskade tror vi hade med själva sättet att ta sig in på webbsidan att göra. Handledarna upplevde detta som klumpigt och omständigt. Under prövotiden använde vi oss av Malmö högskolas server för att testa APU-verktyget. Alla mallar som det skulle dokumenteras i, var lagrade i ett USB-minne. I sitt tilldelade USB-minne skulle handledaren först dokumentera och sedan spara. Vidare logga in sig på webbsidan för att där ladda ner filerna från USB-minnet. För att komma in på webbsidan fick handledarna klicka sig fram i flera olika moment, vilket upplevdes omständigt. Om detta önskade handledarna en snabbare genväg för att slippa de olika momenten. Så här upplevde Per det praktiska kring Internetverktyget:

”Det blir klumpigt att man först måste ladda upp fil, du kan inte använda den filen som redan ligger där. Men det hade blivit mycket bättre om man kunde göra det liksom har den här sidan färdig med en länk och klicka här. Det hade gått mycket snabbare, då kan man göra det liksom direkt.

”Ja, att det kunde vara snabbare att komma in på den sidan man ville. I stället för att komma först dit och sen där - lite snabbare inloggning om det skulle bli nåt sånt - att en snabbare genväg till den.” säger Anna.

Det blev tyvärr inte riktigt som vi hade tänkt oss med uppbyggnaden av Internetverktyget eftersom vi inte hade tillgång till en databas för att kunna hämta filer och spara direkt på webbsidan och genomföra dokumentation, och samtidigt skydda uppgifterna om eleven enligt PUL. Vi ville också att det skulle vara öppet för dialog med ett forum och inte enbart fungera informativt som många webbsidor gör. Det finns databaser och program som fungerar på det sätt som vi önskar men det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad för

(32)

oss. Det skulle vara intressant och spännande att gå vidare och bygga upp Interverktyget så som vi har tänkt oss. Detta har inte varit möjligt att genomföra under utvecklingsarbetet med tanke på tiden och den budget vi hade till förfogande. Det finns säkert andra alternativa lösningar och vår förhoppning är att fortsätta att utveckla vår idé ytterliggare. Det positiva var att vi inte behövde ett enda samtal för att få handledarna att agera och detta är en anledning till att vi anser att Internetverktyget är mer effektivt. Vår information nådde alla handledarna omgående och deras information nådde oss omgående. En annan anledning att det är effektivare, är att handledarna kan aktivt bidra med sin uppfattning av elevens utveckling i dokumentationen.

5.1. Utvärdering av undersökningen

Inledningsvis reflekterar vi över hur samarbetet mellan lärare och handledare fungerar och varför det inte finns likvärdiga och enhetliga mallar hur dokumentationen och samarbetet skall utformas för att få en fungerande APU. Utifrån dessa tankar funderade vi på hur handledarna på APU-platserna upplevde situationen. Här kom APU-portfolio in som ett utvecklingsarbete att arbeta med. Vi valde därför att undersöka och utveckla detta mer ingående.

I vår metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där enbart handledare intervjuades eftersom vi ansåg att det speglar verkligheten av hur elevernas APU-platser fungerar. Med vår undersökning anser vi att vi har fått en god insyn i hur handledares tankar är kring samarbete, dokumentation, rapportering och kommunikation med skolan. Undersökningen blev bra i förhållande till våra intentioner men vi upplevde vissa svårigheter med de öppna intervjufrågorna. Dessa gav handledarna möjlighet till fri tolkning vilket gjorde att vi fick ställa en del följdfrågor för att få så uttömmande och uppriktiga svar som möjligt. Vi använde oss av en intervjumall som innehöll samma frågor till samtliga handledare. En svaghet är att vid ett tillfälle vid slutintervjuerna omformulerades en fråga och därför har vi inte samma antal svar på denna fråga som vid de andra frågorna. Vi anser trots denna avvikelse att svaren ger oss indikationer på att det finns behov av förändringar.

(33)

Vi har inte funnit några liknande undersökningar som berör dokumentation och informationshantering mellan skola och näringsliv under APU. Vi har därför inga tidigare resultat att jämföra med vår egen undersökning. Det finns grundskolor som använder sig av dokumentation på Internet och är då riktat till ämnen som lärare bedömer och synliggör i en portfolio åt berörd elev och vårdnadshavare.

Önskvärt hade varit att kritiskt kunna granska och jämföra vår undersökning och fördjupa den med litteratur som kritiskt granskat de statliga direktiven och tidigare undersökningar med dokumentation under APU. Vad vi kan se så är de statliga direktiven oklara när det gäller dokumentation och informationshantering under APU och de saknar även direktiv om en likvärdig dokumentation under APU.

Valet av problemområde visade sig innebära svårigheter vad gäller litteratursökning p.g.a. att det inte har varit lätt att hitta direkt överförbara fakta. Detta kunde ha lett till att det ursprungliga problemområdet och syftet övergavs, men det blev istället en sporre och väckte vår nyfikenhet. Det upplevda problemet kvarstod och det var motiverande att komma ut och intervjua handledarna för att få tillgång till deras erfarenheter och upplevelser av APU. Efter vår första handledning beslutade vi att gå vidare och använda oss av det begränsade material och litteratur som fanns att tillgå och plocka de delar som kunde vara relevant i just det här sammanhanget. Vi har använt oss av litteratur som behandlar dokumentation i tidigare årskurser. Vår undersökning visar indikationer på att problematik finns i arbetet med att utforma likvärdig dokumentation. Detta kräver ett vidare samarbete mellan skola och arbetsliv. Ytterligare visar resultatet att handledarna tycker att handledarpärmen är ett gammalt och förlegat verktyg för dokumentation. En mer omfattande undersökning med fler intervjuade handledare hade förmodligen gett ett mer nyanserat resultat än det som framgår av vår undersökning. Att undersöka en alltför homogen grupp vid intervjuerna innebär risker att missa nyanser och variationer i upplevelser. Vi är medvetna om att vår undersökningsgrupp kan ha bidragit till att vi har fått ett mindre mångfacetterat resultat.

(34)

Vi såg i vårt resultat att det behövs ett annat arbetssätt för dokumentation under APU än det som är befintligt idag. Samtliga intervjupersoner gav uttryck för att de önskar ett annat sätt att dokumentera och ett enklare informationshandhavande. Vi är medvetna om att vårt resultat endast innefattar de handledare vi har intervjuat. Trots detta ser vi ett mönster som tydligt framträder i svaren, där vi ställer resultaten i relation till dagens handledarpärm. Intervjuerna gav oss en bild av hur handledarna upplevde dokumentationen och informationshanteringen med handledarpärmen. Flertalet uttryckte en upplevelse av att denna dokumentation var missvisande och gjordes sent i efterhand och därför försvann viktig dokumentation om eleven. Några visste inte var de hade handledarpärmen. Vidare ansåg de att informationen som finns i handledarpärmen inte uppdateras under terminens gång. En nackdel med vår undersökning kan vara att eftersom vi ännu inte har några erfarenheter som lärare så har vi haft lättare för att identifiera oss med handledarnas och arbetslivets roll jämfört med lärarnas och skolans värld. Detta kan medföra att vi förhöll oss mer kritiska till skolans befintliga arbetssätt med dokumentation under APU.

En längre prövotid av Internetverktyget hade varit nödvändigt för att undersöka om dokumentation och informationshantering med Internetverktyget hade bidragit och utökat till en effektivare dokumentation och ett samarbete med eleven i centrum. Detta hade vi kunnat knyta till vår undersökning och vårt resultat.

5.2. Tankar för förändring

Vår undersökning visar att i nuvarande läroplaner i Lpf 94 som har verkat sedan 1994 har de fyra f:n inte haft den genomslagskraft som det står i intentionerna. De fyra f:n (Gustavsson, 2002)

• Faktakunskap som information, regler, och konventioner, utan åtskillnad mellan ytlig och djup

kunskap eller mellan olika sätt att förstå samma fenomen.

• Förståelsekunskap som i motsats till fakta sägs ha kvalitativ karaktär, att förstå är att uppfatta

meningen eller innebörden i ett fenomen.

• Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det.

• Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension i en kunskap som är

förenad med sinnliga upplevelser och som kommer till uttryck i bedömningar. (Gustavsson, 2002, sid. 23)

(35)

Vi upplever att skolan inte ser den kunskap som eleverna får på sin APU som lika viktig som den kunskap som benämns i skolan. Ett viktigt begrepp är den tysta kunskapen. Med detta menar vi att handledare besitter yrkesskicklighet som utövas i det dagliga arbetet och denna typ av kunskap måste eleverna uppleva på plats. Det är sådan kunskap som inte går att ta på eller skrivas i böcker och instruktionsmanualer. Denna kunskap förmedlas inte via böcker i skolan utan måste erövras i det verkliga arbetslivet som när eleverna är på APU. För att de fyra f:n ska fungera måste skolan och arbetslivet agera tillsammans och bidra med sina specifika kunskaper för att utveckla eleverna på bästa sätt. Skolan måste producera elever som blir utbildade efter branschernas krav för att eleverna ska kunna bli anställningsbara. Att reflektera över vilken kunskap som eleverna behöver och ska få under sin utbildning kräver ett kvalificerat och stort samarbete mellan skolan och näringslivet. Svårigheterna med att efterleva de fyra f:n har vi dokumenterat i detta arbete. Det måste till en förändring och ett utvecklingsverktyg. För att detta utvecklingsverktyg ska komma till stånd måste det till förutsättningar som bidrar till detta.

Vi ser att ansvaret som lärarna har idag och resurser och tid till APU inte uppfylls enligt de intentioner som står att läsa i läroplanerna. Detta bidrar till att samarbete, informationshantering, rapportering och dokumentation mellan handledare och skolan är näst intill obefintlig. För att det ska bli effektivt och underlätta för handledare att ge all nödvändig information om eleven till skolan måste det till en förändring och den måste ske från skolans sida.

I de flesta andra branscher har man kvalitetscertifiering. För att kunna bibehålla sitt certifikat måste man kunna visa upp förbättringar och effektiviseringar genom återkommande revisioner av verksamheten. Detta är något som skolan saknar. Med detta menar vi att, har man väl börjat göra på ett sätt är det inte alltid så lätt att förändra och därför uppstår stagnation – vilket vi inom skolan måste motarbeta.

(36)

Vi vill betona att alla handledarna som vi intervjuade var mycket positiva och glada till att vi vill utveckla ett Internetverktyg och uppskattade att något hände från skolans sida. Vi vill genom vår undersökning bidra med intervjupersonernas erfarenheter och synliggöra möjligheterna till förbättringar genom ett Internetverktyg. Baserat på vår erfarenhet från näringslivet och kunskaperna kring detta arbete föreslår vi några åtgärder som vi har upptäckt under arbetets gång. Dessa kan ses som förbättringsförslag till en framtida samarbetsmall och ett verktyg:

• Lättillgängligheten till information och likvärdighet för alla handledare.

• Skapa ett Internetverktyg för att underlätta rapportering och dokumentation under

APU.

• Utveckla ett forum i Internetverktyget för att handledare ska kunna kommunicera

med varandra och utbyta erfarenheter, samt för att främja kommunikationen mellan lärare och handledare.

Förenkla möjligheterna att lämna meddelande mellan handledare och lärare utan att störa i det dagliga arbetet.

Vi vill avsluta med att handledarpärmen som inte existerar på många skolor idag, har varit bättre än lösbladssystem. Dock anser vi att samarbetet och informationshanteringen mellan skolan och APU skulle kunna förändras och förbättras med APU-dokumentation på Internet. Vi hoppas att vi har bidragit med en konstruktiv och fullt genomförbar idé till förbättring av dokumentation och informationshantering under APU. Vi är väl medvetna om att man från skolan vill erbjuda en utbildning av så hög kvalitet som möjligt. Men för att nå dit krävs det bland annat att man gemensamt kan utforma ett verktyg som kan underlätta arbetet både för handledare och för lärare.

Det handlar således om att skapa ett effektivt arbetssätt innanför skolans ramar med resurser och tider för att få ett fungerande samarbete med arbetslivet för att detta ska kunna bidra till goda utvecklingsmöjligheter för eleven.

(37)

6. Litteraturförteckning

Ellmin, R. (1999). Portfolio - sätt att arbeta, tänka och lära. Stockholm: Gothia.

Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio- teori och förhållningssätt och

praktik. Författarna och Förlagshuset Gothia AB.

Ellmin, R. & Josefsson, L. (2000). Elevportfolio - pedagogisk dokumentation för ökad

framgång åt alla (2:a uppl.). Stockholm: Kommentus Förlag AB.

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Liber distribution.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Johansson, B. & Svedner, P. O. (2001). Examensarbete i lärarutbildningen.

Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok.

Myndigheten för skolutveckling. (2004). Arbetsplats för lärande- om samverkan mellan

gymnasieskola och arbetsliv (2:a uppl.). Stockholm: Liber distribution.

Måhl, P. (2005). Vad krävs nu? Stockholm: HLS förlag.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2000). Hantverksprogrammet (1:a uppl.). Skolverket och Fritzes.

References

Related documents

With some enhancements (outlined in this article) the MARC records for Readex’s Digital Collections provide convenient additional access points to the extensive and essential

Enligt vår kännedom finns det brister i forskningen gällande det upplevda behovet kring avlastande samtal efter en svår situation, samt vad som ligger till grund för detta

Det kan bli svårt att förse eleverna med de relevanta sociokulturella redskap (Säljö 2000) som eleven behöver för att kunna klara av meningsfulla arbetsuppgifter på

• Ansvara för att samtliga APU-ansvariga från resp utbildningsanordnare samlas 2 ggr/år för att fördela behovet av APU.. • Lämna beställning till kontaktpersonen

Vår undersökning visar att de bedömningsverktyg som används är relaterade till skolverkets kursmål för kursen Handel specialisering men de täcker inte alla kursmålen7. I och med

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som pedagoger använder för att synliggöra både sitt eget samt barnens läroprocess, men även för att visa utomstående vad som sker

Trots det förvånansvärt låga deltagarantalet från näringslivet så upplever jag att detta gav mig en insikt i hur allvarligt detta problem är men också hur viktigt

* Både Ebon Joof och Sid Bay menar att man som lärare måste vara väl förberedd inför lektionerna och göra dem intressanta för barnen för att skapa motivation.. Ebon Joof menar