Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Eleven i fokus
- förebyggande arbete mot avhopp
Successfull work with preventing school dropout
Kajsa Mollstedt
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Johan Cato Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
lärande och samhälle
Sammanfattning
Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt
Meningsfullhet.
I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.
Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.
Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.
Nyckelord: Avhopp, Dropouts, Förebyggande arbete, Gymnasieskola, Studie- och yrkesvägledning
Innehållsförteckning
1.INLEDNING ... 5
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.3 UPPSATSENS DISPOSITION ... 6 2. BAKGRUND ... 7 2.2 BEGREPPSDEFINITION ... 7 2.3 SAMMANFATTNING ... 8 3. METOD ... 9 3.2 METODVAL ... 9
3.3 INFORMATIONSSÖKNING: SÖKORD OCH URVAL ... 10
3.4 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 12
3.5 ANALYSMETOD ... 13 3.6 SAMMANFATTNING ... 14 4. TEORI ... 16 4.2 KASAM ... 16 4.3 BEGRIPLIGHET ... 17 4.4 HANTERBARHET ... 17 4.5 MENINGSFULLHET ... 17 4.6 BEGREPPSANVÄNDNING ... 18 4.7 SAMMANFATTNING ... 18 5. RESULTAT ... 19 5.2 OTILLÅTEN SKOLFRÅNVARO: ... 19 5.3 FÖREBYGGANDE ARBETE ... 20
5.4 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARENS ROLL ... 22
5.5 ELEVENS UPPLEVELSE AV ATT INTE SLUTFÖRA GYMNASIET ... 23
5.6 ORSAKER TILL AVHOPP: ... 24
5.7 RESULTATETS RELEVANS FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE ... 25
5.8 SAMMANFATTNING ... 26
6. ANALYS ... 27
6.2 FÖREBYGGANDE ARBETE ... 27
6.3 ELEVENS UPPLEVELSE AV ATT INTE SLUTFÖRA GYMNASIET ... 30
6.4 AVSLUTANDE KOMMENTARER ... 31
7.3 RESULTATDISKUSSION ... 34
7.4 FRAMTIDA FORSKNING ... 35
1.Inledning
I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar från och med den hösttermin barnet fyllt sju år till och med vårterminen i årskurs nio. I Specialskolan gäller skolplikten även årskurs tio. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är därmed frivilliga skolformer (Skolverket 2012). Dock ses gymnasieskolan och gymnasiesärskolan idag som en naturlig del att gå från samhällets sida. Tor Hatlevoll, utredare och ekonom hos Sveriges Kommuner och Landsting, menar att arbetsmarknaden rätt av kräver en gymnasieexamen idag för jobb (Furuboda Arbetsmarknad 2012).
Hatlevoll lyfter också fram betydelsen av att ha en gymnasieexamen på pappret, oavsett betygspoäng, vilken fördubblar individens möjlighet till jobb vid 24 års ålder (Furuboda Arbetsmarknad 2012). Något som också Konstenius och Schillaci (2010) lyfter upp i konsekvenserna av skolfrånvaro. Författarna menar att elever med hög skolfrånvaro under en längre period missar förberedelser inför vuxenlivet i form av kunskap som krävs för fortsatta studier och ökade chanser till jobb, social träning samt chanser till personlig utveckling och ökat självförtroende. Författarna menar därmed att det är av största vikt med tidiga insatser för att hjälpa och stödja eleven i arbetet tillbaka till skolan, något som kan minska den psykiska ohälsa och sociala problematik som kan uppstå till följd av utebliven skolgång (Konstenius och Schillaci 2010, 25, 30)
För de elever som inte slutföljer sin gymnasieutbildning kan det därför bli en tuffare väg in i arbetslivet och att hitta sin plats i samhället (Sveriges kommuner och landsting 2012, 9). Det är därför viktigt med en fördjupad kunskap kring de faktorer som kan leda till avhopp samt kunskap om hur skolan kan arbeta förebyggande och stöttande för de elever som riskerar att hamna i farozonen för avhopp.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att göra en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts, dvs. avhopp från gymnasieskolan.
Det är viktigt för studie- och yrkesvägledare att ha en god kunskap i ämnet för att på bästa sätt kunna stötta, uppmuntra och coacha ungdomar i farozonen för att hoppa av skolan eller som redan har hoppat av oavsett arbete i grundskolan, gymnasieskolan, Komvux, Arbetsförmedlingen,Kommunala aktivitetsansvaret eller inom olika arbetsmarknadsprojekt. För att uppnå detta har jag valt följande frågeställningar:
- Vad säger forskningen om arbetet med dropouts?
- Vilka exempel finns på lyckade metoder i arbetet med att förebygga dropouts?
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen inleds med studiens syfte och de frågeställningar som formulerats för att möta syftet. Därefter ges läsaren en bakgrund till ämnet samt studiens begreppsdefinition av dropout. I metodkapitlet beskrivs hur litteratursökningen och analysen av det insamlade materialet gått till, vilka urvalskriterier som funnits samt synen på reliabilitet och validitet i studien. Därefter presenteras det insamlade materialet i resultatkapitlet följt av analyskapitlet. Avslutningsvis diskuteras studien i sin helhet i en resultatdiskussion och i en metoddiskussion.
2. Bakgrund
Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015, 8) var ungdomar mellan 16-24 år som inte studerar eller har fullgjord gymnasieexamen eller motsvarande år 2013 7 % av den totala målgruppen.
Studieavbrott menar Birgisdóttir et al. (2015, 17) är ett allvarligt samhällsproblem i de flesta europeiska länder, vilket stöds av EU-kommissionens gemensamma mål. År 2020 ska de totala skolavhoppen i förtid i medlemsländerna vara lägre än 10 % (Europeiska Kommissionen u.å). Sveriges kommuner och landsting (2012, 9) beskriver det som att förändringen av den svenska arbetsmarknaden, vilken idag kräver en gymnasieutbildning, gör att individer som endast har grundskoleutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden och svårigheter att få en längre anställning. Detta i kombination med det ökade arbetskraftsbehovet i landet till följd av större pensionsavgångar gör
gymnasieavhopp till ett problem på både samhälls- och individnivå. Ingvar Nilsson, nationalekonom, har på uppdrag av Skolverket räknat på vad det skulle
kosta samhället att inte arbeta förebyggande med hemmasittare. Mellan 12-15 miljoner kronor skulle det kosta per elev då det dels krävs en försörjning från samhällets sida och dels går samhället miste om individens produktionsförmåga (Svenska Dagbladet 2009), vilket stödjer Sveriges kommuner och landsting resultat.
2.2 Begreppsdefinition
Dropout:
I denna studie kommer fokus ligga på elever som inte påbörjar eller fullföljer gymnasie-skolan eller motsvarande.
2.3 Sammanfattning
Studieavhopp är idag ett allvarligt samhällsproblem både i Sverige och de flesta europeiska länder. Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform ses den idag som en obligatorisk och naturligt del att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieexamen riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden och svårigheter att få anställning en längre period. Begreppet dropout definieras som en person som avslutar sina studier i förtid.
3. Metod
I följande kapitel beskrivs hur studiens metod valts ut, hur processen med informationssökning, urval och analys gått till samt hur jag som författare har förhållit mig till validitet och reliabilitet i arbetet.
3.2 Metodval
För att möta studiens syfte; att göra en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts, valde jag att göra en litteraturstudie på ämnet. Backman (2016) beskriver hur kunskapsmängden ökar lavinartat i samhället. Detta skapar ett behov av forskningsöversikter för att summera och tematisera forskning med målsättning att bland annat hitta samband och olikheter för att kunna skapa nya teorier. Något som lett fram till att forskningsöversikt idag är en egen forskningsdisciplin (Backman 2016, 73-74).
Jag valde att göra en kunskapsöversyn av ämnet då det är ett ständigt aktuellt ämne som inte bara berör Sverige utan stora delar av Europa (EU-kommissionen u.å, Birgisdóttir et al. 2015, 17-18). Med en litteraturstudie kunde jag som författare jämföra och titta på eventuella likheter i forskningsresultatet från både svensk och internationellt publicerad forskning. Något jag inte skulle kunna göra vid en kvalitativ eller kvantitativ studie, då det skulle krävas en betydligt större forskningsstudie än denna för att få fram resultat från informanter både i Sverige och utomlands.
När det gäller genomgångar i en litteraturstudie kan de se ut på flera sätt beroende på teoretiska utgångspunkter och ämne (Segesten 2012b, 14). Jag har valt att stödja mig på metodböckerna Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Friberg red. 2012), Rapporter och uppsatser (Backman 2016) samt Textens mening och
red. 2012). Detta då jag fann samtliga böcker behandla litteraturbaserade studier på ett tydligt, konkret och relevant sätt för mig och min studie.
3.3 Informationssökning: Sökord och urval
Östlundh (2016, 59) beskriver det som att det finns två delar i informationssökningen för en litteraturbaserad studie; den inledande informationssökningen och den egentliga informationssökningen. Den inledande informationssökningens syfte är att få en över-gripande bild av vad som publicerats i ämnet för att ge forskaren en god bakgrundsbild att stå på inför den fortsatta sökningen. Den egentliga informationssökningen är mer specifik, systematisk och tidskrävande och kan innefatta andra typer av källor än den föregående sökningen. Det är här urvalet för studien görs.
I den inledande informationssökningen valde jag att använda mig av Googles sökmotor, tidigare examensarbeten på ämnet hämtade från uppsatser.se, Statistiska Centralbyrån, Statens offentliga utredningar, Skolverkets och Skolinspektionens hemsidor samt SWEPUB. Jag valde att använda mig av både svenska och engelska sökord. Genom att använda engelska fraser och begrepp ökar sökmöjligheterna och resultatmöjligheterna vidgas då engelska idag ses som vetenskapens språk (Segesten 2012a, 49).
Sökord jag använde mig av var:
Kommunala aktivitetsansvaret, vilka ansvarar för elever som hoppat av gymnasieskolan
eller inte påbörjat gymnasiala studier.
Dropouts, vilket är den svenska och internationella benämningen på elever som valt att
hoppa av skolan.
Hikikimori, ett japanskt uttryck för hemmasittare. Ett begrepp jag kom i kontakt med via en
specialpedagog då det finns ett nystartat projekt för detta i Göteborg.
Anders Lovén forskning, då Lovén tidigare föreläst på studie- och
yrkesvägledar-utbildningen och berättat om den forskning han arbetat med inom ämnet.
Preventing dropouts, vilket är den engelska översättningen för att förhindra avhopp samt Students dropping out of school, vilket är den engelska översättningen på elever som
Tor Hatlevoll ungdomsarbetslöshet, utredare och ekonom vid Sveriges kommuner och
landsting vars namn jag kom i kontakt med via sökresultat på Anders Lovén.
Genom ovan nämnda sökords resultat och dess referenser kom jag i kontakt med ytterligare nytt material och kunde utveckla mina sökord och resultat. Bland annat kom jag i kontakt med Mucf.se vilket är myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor där flera rapporter gjorts på ämnet.
Avhopp gymnasiet, vilken användes på uppsatser.se för att få fram tidigare examensarbeten
på ämnet för inspiration.
En fördel med att använda sig av en större kommersiell söktjänst likt Google i den inledande litteratursökningen är att det går att få en stor spridning i resultatet. Dock krävs en noggrannhet i urvalet och källkritiken då vem som vill kan publicera material på den fria webben. Något som är tidskrävande men som också kan ge bra resultat och inspiration för det fortsatta arbetet (Segesten 2012a, 52-55, Östlundh 2012, 59).
I den egentliga informationssökningen använde jag mig till största del av Malmö Högskolas biblioteks söktjänst Summon till vilken flertalet stora akademiska betal-databaser är kopplade och därigenom är tillgängliga för studenter vid högskolan. Vidare använde jag mig av SWEBUP, vilken publicerar vetenskaplig forskning vid svenska lärosäten, samt ERIC, vilken är en forskningsdatabas inriktad mot utbildning och pedagogik. Mycket av materialet i den inledande informationssökningen kunde användas som empiriskt material och i processen att hitta ytterligare empiriskt material bland annat genom referenslistor, artiklars nyckelord och Skolverkets egna publikationer och utredningar.
Sökord jag använde mig av på Malmö högskolas biblioteks söktjänst Summon, SWEPUB och ERIC var:
Avhopp gymnasiet
Preventing dropouts, med kriterierna peer-perview och fulltext på Summon, gav som
sökord bara ett resultat. Jag omformulerade då sökningen till Counselors preventing
drop-outs vilket gav två resultat. Jag började fundera på hur jag skulle kunna formulera min
sökning på annat vis och valde att söka på studie- och yrkesvägledarens roll i att förhindra avhopp från gymnasiet med inspiration från en titel på en tidigare utvald vetenskaplig
artikel; The school counselors role in school drop out prevention. Ett val som visade ge betydligt fler resultat än tidigare.
På ERIC använde jag mig av de tips hemsidan gav på ytterligare sökord samt rubriken ”Descriptor” där sökningen kunde avgränsas ytterligare.
Med hjälp av snöbollsmetoden, vilken innebar att jag som forskare tog kontakt med personer jag trodde kunde besitta kunskap inom ämnet (Larsen 2009, 78) fick jag tips på litteratur i ämnet.
Samtligt empiriskt material kommer från studier gjorda i västvärlden och mer specifikt i Sverige, Europa och USA. Detta för att få en tydlig avgränsning av resultat och forskning samt för liknande samhällsmässiga uppbyggnader, strukturer och syn på utbildning som i Sverige. Resultatet är publicerat från år 2000 och framåt för att få en aktuell bild av forskningsområdet.
3.4 Validitet och reliabilitet
En bra textanalys är enligt Bergström och Boréus (2012b, 40) ”en analys som (…) hjälper en att belysa ett bestämt samhällsvetenskapligt problem”.
Det är viktigt att ha en god validitet i en undersökning, oavsett om den är kvantitativ eller litteraturbaserad. Bergström och Boréus (2012b) beskriver att det i en litteraturbaserad studie handlar om att välja rätt textanalytiska verktyg för att kunna undersöka det aktuella ämnet samt garantera att undersökningen faktiskt ger svar på frågeställningen. Som forskare är det också viktigt att vara medveten om sin egen socialt skapade förförståelse för ämnet och hur den kan påverka tolkningen av det empiriska materialet (Bergström och Boréus 2012b, 40-41). I mitt fall hade jag en viss förförståelse för ämnet dropouts utifrån min utbildning till studie- och yrkesvägledare, erfarenheter från utbildningens VFU (verksamhetsförlagd utbildning), information från tv och tidningar samt kunskap från den research jag gjort på ämnet till uppsatsen.
För att få en så hög validitet som möjligt i mitt arbete har jag läst textanalytiska metodböcker för att hitta den metod som jag tror passar mitt arbete och frågeställning bäst;
allmän litteraturöversikt med utgångspunkt i Fribergs upplägg och modell (Friberg 2012, 133-143), vilken har fokus på likheter mellan forskningsresultat.
Jag har också valt att lägga ner tid på att ge både läsaren och mig själv en så god bakgrundsbild som möjligt vad det gäller statistik, kostnadsprognoser och liknande på ämnet. Inte allt av det material jag kommit över i den inledande informationssökningen har matchat mitt syfte och frågeställning till fullo och därmed inte tagits med i studien, men det har ökat min förståelse för ämnet och den samhällssyn som finns på utbildning i Sverige idag under 2000-talet. Jag har under hela arbetet försökt hålla mig objektiv till mitt empiriska material för att kunna presentera en så bra tolkning som möjligt av ämnet.
För att få en hög reliabilitet i en litteraturstudie är det, enligt Bergström och Boréus (2012b, 42), viktigt att vara noggrann i samtliga steg i arbetet för att minska risken för eventuella felkällor samt vara väl inläst på det empiriska materialet för att garantera att det möter studiens syfte.
Jag har därför valt att utförligt beskriva hur jag gått tillväga i metodkapitlet samt motiverat mina val för att möjliggöra för läsaren att själv gå igenom samtliga steg och nå samma eller liknande resultat. Vidare har jag använt mig av citat i resultatdelen, dels för att öka läsarens förståelse för texten och kunna beskriva ett resonemang, och dels för att öka genomskinligheten i min uppsats (Bergström och Boréus 2012a, 408).
3.5 Analysmetod
En samhällsvetenskaplig textanalys ska, enligt Bergström och Boréus (2012b, 45), vara relaterad till ett samhällsvetenskapligt problem, vilket dropouts idag är både i Sverige och stora delar av Europa (Europeiska Kommissionen u.å, Birgisdóttir et al. 2015, 17, Sveriges kommuner och landsting 2012, 9).
När jag granskade texterna så tittade jag dels på huruvida de mötte min kunskaps-översikts syfte och frågeställningar och dels huruvida texterna upplevdes som koherenta. Koherent innebär att texten håller sig till ämnet och har en genomgående röd tråd (Bergström och Boréus 2012b, 21). I mitt arbete innebar det att artikeln hade ett tydligt
syfte, presenterade på ett genomarbetat sätt studiens urvalskriterier samt presenterade resultat och slutsats där jag som läsare enkelt kunde följa den röda tråden genom texten.
Det finns olika sätt att gruppera och sortera innehåll I texter (Bergström och Boréus 2012a, 411). Jag valde att kategorisera det valda materialet utifrån sex underrubriker; Otillåten skolfrånvaro, Förebyggande arbete, Studie- och yrkesvägledarens roll, Elevens upplevelse av att inte slutföra gymnasiet, Orsaker till avhopp samt Resultatets relevans för studie- och yrkesvägledare. Därefter lästes texterna flera gånger om och likheter I studierna analyserades och noterades tillsammans med funderingar och frågor som väcktes hos mig som läsare. Resultatet analyserades därefter utifrån Antonovskys teori KASAM och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet, vilka beskrivs mer ingående I teorikapitlet.
Enligt hermeneutiken, läran om läsning och tolkning, är det omöjligt att tolka texter utan en viss förförståelse och I vissa fall också fördomar. Bergström och Boréus (2012b) med grund I filosofen Gadamers tankar menar att detta beror på att vi alla närmar oss texter med individuella upplevelser, erfarenheter och förförståelse (Bergström och Boréus 2012b, 31). Genom processen har jag försökt förhålla mig objektiv till ämnet och det insamlade materialet för att kunna presentera ett så bra resultat som möjligt. Samtidigt menar Bergström och Boréus (2012b), med utgång I Gadamers filosofi, att ”Utan viss förförståelse är tolkning omöjligt” och att ”Vi kan aldrig trolla bort oss själva som samhällsvarelser I tolkningsprocessen” (Bergström och Boréus 2012b, 31). Författarna (Bergström och Boréus 2012b, 32) lyfter fram det viktigaste som att vara medveten om sin förförståelse.
3.6 Sammanfattning
Jag har valt att göra en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll I arbetet med elever som väljer att hoppa av gymnasiet, så kallade Dropouts. Översikten består av både svenska och internationellt publicerad texter, från år 2000 fram tills idag år 2016, för att få en bred bild av ämnet.
Materialet har analyserats I en allmän litteraturöversikt med syfte att presentera en kunskapsöversikt på vägledningens roll i arbetet med dropouts. Som författare har jag arbetat efter att nå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt i kunskapsöversikten.
4. Teori
I följande kapitel kommer Aaron Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, presenteras tillsammans med dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet, mot vilka resultatet kommer analyseras.
4.2 KASAM
Aaron Antonovskys teori KASAM beskriver individens känsla av sammanhang och förhållningssätt till motgångar och utmaningar utifrån tre begrepp; Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet (Antonovsky 2005, 43).
Antonovsky definierar KASAM som följande:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (Antonovsky 2005, 46).
Vid en negativt laddad situation konfronterar en person med hög KASAM utmaningen och försöker lösa den på ett så bra sätt som möjligt, medan en person med låg KASAM ser händelsen som en börda (Antonovsky 2005, 46). För en framgångsrik KASAM vid problemhantering krävs samtliga tre begrepp, då de är beroende av och samspelar med varandra (Antonovsky 2005, 50).
4.3 Begriplighet
Begriplighet innebär i vilken utsträckning individen ser det som händer som tydligt, gripbart och sammanhängande, det vill säga att kunna se vad som händer och varför. För en person med låg känsla av begriplighet ses världen som slumpmässig och osamman-hängande. Begriplighet är en förutsättning för nästkommande begrepp; hanterbarhet (Antonovsky 2005, 44, 50).
4.4 Hanterbarhet
Hanterbarhet beskriver i vilken grad individen känner att den har förmågan att styra över sitt eget liv samt tron på sin egen förmåga att lyckas med de resurser som finns att tillgå, både inom sig själv och i sin omgivning (Antonovsky 2005, 45, Hanson 2004, 113-114). En person med en hög känsla av hanterbarhet ser sig inte som ett offer för omständigheterna, utan kan själv styra sitt liv och ta sig an problemet eller utmaningen (Antonovsky 2005, 45).
4.5 Meningsfullhet
Meningsfullhet beskrivs som det viktigaste av de tre begreppen då den är motivations-skapande, då endast en hög begriplighet och hanterbarhet inte ger särskilt långvarigt resultat utan en känsla av motivation eller meningsfullhet (Antonovsky 2005, 45-46, 50). Vidare besvarar begreppet individens Varför-frågor. Varför ska jag göra det här, varför är det här viktigt och liknande frågor (Hanson 2004, 114-115).
Antonovsky beskriver det som ”De människor som är engagerade och bryr sig om har alltid möjlighet att vinna förståelse och finna resurser” (Antonovsky 2005, 50).
få saker och ser dessa som en börda som för med sig icke-önskvärda krav (Antonovsky 2005, 46).
4.6 Begreppsanvändning
Teorin KASAM och dess begrepp kommer användas för att analysera det insamlade materialet för att förklara resultatet av skolornas förebyggande arbete samt elevernas upplevelser av att inte ha slutfört gymnasiet.
4.7 Sammanfattning
KASAM, känsla av sammanhang, beskriver individens förhållningssätt till utmaningar och oväntade situationer. De tre begreppen; begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet bygger på, och är beroende av varandra. Samtliga tre krävs för en lyckad problemhantering. Begriplighet beskriver det sätt individen ser på sin omgivning; som strukturerad och gripbar eller som osammanhängande och slumpmässig. Hanterbarhet beskriver hur individen tror på sin förmåga att lyckas samt hur hon använder sig av de resurser som finns inom henne och i hennes omgivning för att lyckas. Medan meningsfullhet visar på graden av motivation hos individen till att ta sig an en situation eller utmaning. Meningsfullhet beskrivs som det mest betydelsefulla av de tre begreppen.
5. Resultat
Nedan presenteras det empiriska materialet under sex underrubriker; Otillåten skolfrånvaro, Förebyggande arbete, Studie- och yrkesvägledarens roll, Elevens upplevelse av att inte slutföra gymnasiet, Orsaker till avhopp samt Resultatets relevans för studie- och yrkesvägledare. Både svensk och internationell forskning har använts.
Texterna behandlar förebyggande insatser mot avhopp, såsom gruppvägledning, individuellt anpassade studieplaner och motiverande samtal, studie- och yrkes-vägledningens roll i arbetet, definierar olika former av otillåten skolfrånvaro, samt ger exempel på lyckade arbetssätt i det förebyggande arbetet. Bland annat betonas vikten av att skolan som organisation genom ord och handlingar visar att de tror på individens förmåga att lyckas, något som kan spela en avgörande roll för eleven. Vidare presenteras orsaker till avhopp och avhopparna själva får ge sin bild av hur de upplevde sin skoltid och livet efter gymnasiet.
Avslutningsvis presenteras otillåten skolfrånvaro och avhopp ur flera olika perspektiv; skolans som organisation, lärare och rektors perspektiv, studie- och yrkesvägledares perspektiv samt elevens perspektiv.
5.2 Otillåten skolfrånvaro:
Trots problemet med dropouts ses otillåten frånvaro inte alltid som ett problem hos lärare (Springe 2009a, 32), något följande citat visar. ”Nej! Honom har jag inga problem med för han är ju sällan på mina lektioner” (Springe 2009a, 32). Otillåten skolfrånvaro är hela skolans ansvar och skolledaren har det främsta ansvaret (Konstenius och Schillaci 2010, 63, Springe 2009b, 26).
giltig orsak (Springe 2009b, 21, Konstenius och Schillaci 2010, 25). Korridorsvandrare är elever som oftast befinner sig i skolans lokaler men som regelbundet, en till flera gånger i veckan, inte går på lektionerna. Skolkare är elever som har en regelbunden otillåten hög
frånvaro från flera lektioner i veckan (Springe 2009b, 21). I de fall eleven har en relevant diagnos menar Konstenius och Schillaci (2010, 30) att det är
viktigt som skolpersonal att fundera över diagnosens eventuella påverkan på frånvaron och vad som kom först; diagnosen eller hemmasittandet? Författarna beskriver det som att en elevs depression från början kanske inte var anledningen till att eleven blev en
hemmasittare, men att hemmasittandet i sig kan ha gjort eleven deprimerad.
5.3 Förebyggande arbete
Som skolpersonal är det viktigt att identifiera de elever som löper risk för att hoppa av skolan i förtid och arbeta förebyggande (Birgisdóttir et al. 2015, 17-18, Pyle och Wexler 2012, 284, Suh et al. 2007, 196). Detta då dropouts riskerar både sämre arbetsmöjligheter och riskerar att sakna grundläggande färdigheter, både socialt och utbildningsmässigt (Birgisdóttir et al. 2015, 17-18, Sveriges kommuner och landsting 2012, 9). Elever med låga betyg, som är avstängda från skolan eller har låg socioekonomisk bakgrund (Suh et al. 2007, 196) samt elever med funktionsnedsättningar (Pyle och Wexler 2012, 287) är bland de elever som löper störst risk att avbryta sina studier i förtid. Konstenius och Schillaci (2010, 95, 116-117) menar att tidiga insatser krävs då det är lättare att ge stöd och förändra ett beteendemönster innan det blivit allt för djupt rotat.
Nyckelfaktorer för att få eleven stanna kvar i skolan är ett bra bemötande, tydliga mål och betoning på resultat, att eleven befinner sig på rätt program (Sveriges kommuner och landsting 2012, 8-9), en känsla av tillhörighet och delaktighet, att elevens behov upptäcks och tillgodoses (Sveriges kommuner och landsting 2012, 8-9, Pyle och Wexler 2012, Knesting 2008, 7-8) samt att skolan som organisation visar i ord och handling att de tror på
elevens förmåga att lyckas (Springe 2009b, 27, Knesting 2008, 7-9, Sveriges kommuner och landsting 2012, 8, 12-15). Även delaktiga och engagerade föräldrar kan ha en positiv inverkan på elevens val att stanna kvar i skolan (Sterns och Glennie 2006 samt Prevatt och Kelly 2003 båda refererade till av White och Kelly 2010, 229, 231, Ziomek-Daigle 2010, Balfanz et al. 2010 refererad till av Pyle och Wexler 2012, 285, Springe 2009b, 27). Föräldern kan visa sitt stöd i form av bland annat läxhjälp och uppmuntran (Ziomek-Daigle 2010, 381).
Ett gott samarbete mellan berörda parter; elev, lärare, skolledning, studie- och yrkesvägledare, BUP, socialtjänsten och vårdnadshavare för att nämna några, är viktigt för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt, funktionsnedsättning eller ej (Ziomek-Daigle 2010, 378, Springe 2009a, 32, Sveriges kommuner och landsting 2012, 21). Tillsammans ska en individuellt anpassad handlingsplan sättas upp med tydliga och uppnåeliga mål samt en tydlig ansvarsfördelning (Springe 2009a, 34-35). Knesting (2008, 10) och Springe (2009a, 35) betonar vikten av att lyssna noggrant på eleven och dennes upplevelse för att bättre
kunna involvera eleven själv i arbetet till att vilja stanna kvar i skolan. För elever med funktionsnedsättningar är det också viktigt att ge vägledning inför framtiden
med planering och förberedelse för studier, kunskap om funktionsnedsättningens eventuella påverkan samt vilket stöd de har rätt till. Men också att motivera och visa på vilka sätt de kan ha nytta av en viss kunskap eller skoluppgift i framtiden (Pyle och Wexler 2012, 287).
Knestings (2008) studie visar att lärare som bryr sig och är engagerade i sitt ämne och sina elever hade en mer betydande del i elevens val att stanna kvar i skolan än vad studiestöds- och vägledningsprogram för risk-elever hade. Extra betydelsefulla blev de lärare som visade att de accepterade eleven precis som den den är och som såg till elevens styrkor (Knesting 2008, 5-6). En av lärarna beskriver det som: ”I think it’s looking for the good. Try to ignore the bad. Let them know you’re on their side” (Knesting 2008, 6). Här visar läraren genom sina handlingar en tro på elevens förmåga.
Klassrums- och gruppvägledning före årskurs 8 med syfte att stärka elevens egen tro på sin förmåga att lyckas har även det visat sig ha en positiv inverkan på andelen avhoppare (Suh et al. 2007, 202), något som stödjer Sveriges kommuner och landstings resultat (2012,
elevens chanser att slutföra gymnasiet. Ett gymnasieval gjort på mindre välgrundade kunskaper och beslutsgrunder riskerar i att eleven väljer att avbryta gymnasiet i förtid till följd av fel förväntningar och förlorad motivation (Sveriges kommuner och landsting 2012, 21).
Elevens motivation är en viktig faktor att arbeta med i det förebyggande arbetet och stora som små framsteg ska uppmärksammas (Springe 2009a, 35, Pyle och Wexler 2012, 285-286). Något som kan göras genom att visa vilka sätt eleven har nytta av en viss kunskap eller skoluppgift i framtiden, genom att sätta upp individuella lärandemål (Pyle och Wexler 2012, 285-287) eller i enskilda MI-samtal (Springe 2009a, 42). Genom att skapa en känsla av tillhörighet hos individen kan både extra motivation och en känsla av framgång uppstå, något Margolis och McCabe (2006) samt Smith (2008), refererad till av Pyle och Wexler (2012, 286), lyfter som extra viktigt hos elever med inlärningssvårigheter. Ett verktyg som kan användas på flera olika sätt för att hjälpa och stödja eleven i personlig utveckling är gruppvägledning (Suh et al. 2007, Birgisdóttir 2015, 29-31). Ämnen som kan behandlas är karriärutveckling/planering, stress, anger management samt utvecklande av sociala färdigheter och egenskaper. Något som kan ge resultat på både kort- och långsikt, bland annat i form av förändringar i elevens beteende och förhållningssätt gentemot skolan vilket fungerar förebyggande mot avhopp (Birgisdóttir et al. 2015, 27, 29-31, White och Kelly 2010, 230). Gemensamt för samtliga tidigare nämnda riskgrupper är att en optimistisk framtidssyn hos individen minskar risken för avhopp (Suh et al. 2007, 202).
5.4 Studie- och yrkesvägledarens roll
White och Kelly (2010, 233) beskriver studie- och yrkesvägledarens roll som:
The role that school counselors can play in helping to prevent school dropout is substantial and could ultimately enhance not only students outcomes, but also the trajectory of the profession of school counseling(White och Kelly 2010, 233).
I Georgia, USA har en ny form av vägledare tagits fram i arbetet att förhindra avhopp; Graduation coach. Graduation coach är en vägledare med minst en master i ämnet som endast arbetar med att identifiera och stötta elever i risk-zonen för att hoppa av. Coachen fungerar som länken mellan skola, familj och samhälle (Ziomek-Daigle 2010, 378). En graduation coach beskriver betydelsen av arbetet som:
Educating our students and parents on the relevance of dropout prevention is important and also helping them make connections between what is happening now (i.e., grades, retentions) and their future (Ziomek-Daigle 2010, 381).
Ett citat som visar det stöd och ögonöppnare som studie- och yrkesvägledare kan fungera som för elever och föräldrar, i både det korta och långa perspektivet. Något som också två rektorer intervjuade av Sveriges kommuner och landsting (2012, 21) är inne på.
”En viktig roll både i samband med de val som eleverna gör inom gymnasieutbildningens ram, och i samband med val inför studier och arbetsliv efter gymnasiet” (Sveriges kommuner och landsting 2012, 21).
5.5 Elevens upplevelse av att inte slutföra gymnasiet
Många unga vuxna utan gymnasieexamen beskriver att deras misslyckanden i skolan berodde på dem själva, att de skulle ha arbetat hårdare än vad de faktiskt gjorde (Lundahl et al. 2015, 7-8). ”If I had taken school more seriously”, ”if I weren’t so shy and lazy”, ”if I hadn’t been with those people” or ”if I didn’t had dyslexia” (Lundahl et al. 2015, 8) är citat som visar på det. Dock visar Lundahs el al. (2015, 11) resultat samtidigt att:
Very few respondents mentioned any deliberations of their own that had resulted in a clear break, a dropout. Rather, increasing truancy, changes of programmes/schools and dropout seemed to result from a combination of circumstances, most of which were beyond their control(Lundahl et al. 2015, 11)
och hänvisar till hemförhållanden såsom missbruk, flytt och fosterhem (Lundahl et al. 2015, 11).
utanförskap, skolk, dåligt självförtroende och låg motivation bildade en nedåtgående spiral hos individen. Många upplevde gymnasiet som betydligt svårare än grundskolan då mer eget ansvar lagts på individen (Lundahl et al. 2015, 7-8).
För många blir livet efter gymnasiet inte som de tänkt sig med svårigheter att hitta jobb och liknande till följd av saknad gymnasieexamen och flera upplever sig övergivna i jakten på jobb (Lundahl et al. 2015, 8-9).
Vuxenutbildningen ses ofta som något positivt där stöd från lärare och vägledare hjälper individerna i karriärprocessen, ger stärkt självförtroende och ökad motivation (Lundahl et al. 2015, 11). Trots slutförda studier vid Komvux upplever en del unga vuxna sig hämmade av sina tidigare erfarenheter av studier i planeringen av sin framtid (Lundahl et al. 2015, 9).
What stops my planning is… that I have problems thinking ”I would like to do that” because when I’m thinking that, I also think of a long education that I believe that I won’t manage. I break off my own thinking (Lundahl et al. 2015, 9).
För de unga vuxna som hoppar av vuxenutbildningen upplevs skolan återigen som ett misslyckande (Lundahl et al. 2015, 9).
5.6 Orsaker till avhopp:
Den vanligaste orsaken till avhopp är mobbning och utanförskap, något som kan pågå under större delar av skoltiden (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 12). Även brist på pedagogiskt stöd och stöd från de vuxna i skolan beskrivs som en bidragande faktor till avhopp. En nittonårig tjej beskriver det som:
Jag var mobbad och till slut valde jag att stanna hemma. Hade jag fått stöttning och om någon i skolan eller hemma hade brytt sig och frågat varför jag valde att stanna hemma, kanske det hade gått bra(Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 16).
Andra påverkansfaktorer till avhopp är dålig arbets- och hemmiljö, social fobi, brist på pedagogiskt stöd, vuxna som inte bryr sig, dåligt bemötande i skolan, fel programval, behov av mer praktik och mindre teori samt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte upptäckts i skolan. (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 6, 21, 23).
Drömskolan beskrivs istället som en plats där lärare och skolpersonal bryr sig och där individuellt anpassade studieplaner används. En välfungerande studie- och yrkesvägledning på grundskolan ska finnas för att minska risken för felval tillsammans med obligatorisk arbetsplatsförlagd utbildning under både högstadiet och gymnasiet (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 25-26).
Delar av intervjupersonernas drömskola går ihop med de faktorer som de beskriver skulle kunna förhindra deras avhopp; lärare och vuxna som bryr sig, individuellt anpassad skolgång och stöd efter långvarig frånvaro till följd av missbruk eller sjukdom (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 27).
5.7 Resultatets relevans för studie- och yrkesvägledare
Jag finner samtlig ovan nämnd litteratur ha hög relevans för både blivande och aktiva studie- och yrkesvägledare och för övrig skolpersonal. Litteraturen presenterar otillåten skolfrånvaro, förebyggande arbete, dropouts och lyckade arbetsmetoder ur flera olika perspektiv; skolans som organisation, lärare och rektors perspektiv, studie- och yrkesvägledares perspektiv samt elevens perspektiv. Vidare ges konkreta tips och verktyg på hur det förebyggande arbetet kan läggas upp. Delar av litteraturen behandlar även hur det förebyggande arbetet kan anpassas för elever med funktionsnedsättningar, vilket jag anser ger min kunskapsöversikt en bredare grund att stå på.
Avslutningsvis går det inte idag att undgå att dropouts är ett problem på både individ- och samhällsnivå. Tillsammans ska vi arbeta utifrån individens behov, förutsättningar och styrkor. Sveriges kommuner och landsting (2012, 47) beskriver det förebyggande arbetet som:
Skolor som inte utgår från synen att skolan är frivillig utan som satsar tid och resurser på kompetensutveckling som handlar om gymnasiets nödvändighet, är också skolor med goda förutsättningar att hjälpa eleverna att fullfölja sin utbildning (Sveriges kommuner och landsting 2012, 47).
5.8 Sammanfattning
Enligt Sveriges kommuner och landstings (2012, 9) behöver en av tre gymnasieelever längre tid på sig än de vanligtvis tre åren för att kunna slutföra sina gymnasiestudier. Att känna sig sedd, lyssnad på, delaktig och respekterad ökar elevens möjligheter till att vilja stanna kvar i skolan (Knesting 2008, 7-9, Pyle och Wexler 2012, 286, Sveriges kommuner och landsting 2012, 8-9). De flesta avhoppen sker i årskurs tre och är vanligare bland killar än tjejer, samt bland de elever som går yrkesförberedande gymnasieprogram. De vanligaste orsakerna till avhopp från gymnasieskolan idag är mobbning och en känsla av utanförskap, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 11). Utan gymnasieexamen minskar individens möjligheter till jobb och många unga vuxna känner sig svikna av samhället i jakten på jobb (Lundahl et al. 2015, 8-9). Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner är några former av förebyggande arbete som visat sig vara lyckade i arbetet med elever i riskzonen för avhopp.
6. Analys
Nedan analyseras det insamlade utifrån Aaron Antonovskys teori KASAM och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet, vilka tillsammans skapar känslan av sammanhang. Analysen är uppdelad under två underrubriker: Förebyggande arbete och Elevens upplevelse av att inte slutföra gymnasiet.
6.2 Förebyggande arbete
Resultatet visar på gemensamma nyckelfaktorer för att få eleven att vilja stanna kvar i skolan, detta oavsett om studien är gjord i Sverige, andra delar av Europa eller USA. En av faktorerna är att skolan som organisation genom sina handlingar ska visa att den tror på elevens förmåga att lyckas (Springe 2009b, 27, Knesting 2008, 7-9, Sveriges kommuner och landsting 2012, 8, 12-13). Dropout är idag ett problem på både individ- och samhällsnivå (Birgisdóttir et al. 2015, 17) men trots detta ser inte alla lärare otillåten skol-frånvaro som ett problem; ”Nej! Honom har jag inga problem med för han är ju sällan på mina lektioner” (Springe 2009a, 32). En studierektor i USA beskriver det som:
I’m not afraid to say to somebody, ”You can go, and this place is not for you.”… I think for some kids it’s better that they are out. If we really looking at what is in their best interest, I think it’s better that some kids are out(Knesting 2008, 7).
Ovanstående citat går emot skolan som organisations ansvar och uppgift (Springe, 2009b). Genom att inte se dropouts som ett problem eller att säga rakt ut till en elev att skolan inte är någonting för den stjälper elevens känsla av hanterbarhet, vilken bygger på att individen tror på sin förmåga att kunna lyckas på egen hand och/eller med stöd från sin omgivning (Hanson 2004, 114). Uttalanden kan också bli ett hinder på vägen för eleven att våga ta sin omgivning till hjälp för att klara av de krav som ställs på dem, en förmåga som Hanson (2004) beskriver som en tillgång hos individen. Att vara ödmjuk i sig själv och att våga be
Vidare kan uttalanden likt de ovan leda till leda till bristande motivation och obesvarade varför-frågor hos individen. Varför är det här viktigt? Varför ska jag göra det här? (Hanson 2004, 114-115). För individer med låg KASAM och obesvarade motivationsfrågor ses uppgiften som en tung börda (Hanson 2004, 114) och att då få höra att platsen eller uppgiften inte är något för dem ökar sällan graden av motivation, snarare tvärtom.
Känslan av att befinna sig på fel program är en bidragande orsak till avhopp. Flera av avhopparna hade redan i gymnasievalet begränsade valmöjligheter i form av låga betyg, vilket i sig ses som en risk (Lundahl et al 2015, 6). Önskemål från avhopparna finns om satsningar på studie- och yrkesvägledning på samtliga grundskolor för att minska risken för felval (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 17, 25).
Definitionen av vad som är bra vägledning och vad som skulle kunna göra den bättre är dels svårdefinierat då det till stor del beror på individens upplevelser, vägledare som elev, och dels ges det inte någon tydlig förklaring av detta i kunskapsöversiktens insamlade material. För elever med låga betyg redan i grundskolan och/eller som har en hög frånvaro riskerar att hamna i risk-zonen för avhopp redan innan de börjar gymnasiet. Ett felaktigt programval skulle ytterligare kunna påverka detta negativt. Individuell vägledning och gruppvägledning under grundskoletiden med syfte på att stärka elevens tro på sin egen förmåga till att lyckas genom diskussionsämnen som studieteknik, styrkor, egenskaper, målsättning och drömmar presenteras som förebyggande strategier mot avhopp (Birgisdóttir et al. 2015, Suh et al. 2007, 201) därför att elevens känsla av begriplighet utvecklas. Genom att prata om vad eleven faktiskt vill innerst inne och vad den ser som betydelsefullt kan minska risken för att verkligheten och elevens förväntningar på gymnasiet inte stämmer överens, exempelvis för de elever som upplevde det vara för mycket teori på de yrkesförberedande programmen (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 17-18). I diskussionerna utvecklas elevens förmåga till att bedöma sin verklighet och förståelse för varför saker och ting ser ut och ter sig på ett visst sätt (Antonovsky, 2005, 44, Hanson 2004, 113). Detta är grunden till att utveckla en känsla av att kunna hantera sin situation, där eleven känner att den har förmågan att faktiskt bestämma över sitt eget liv, sina handlingar och eventuellt också göra förändringar (Antonovsky 2005, 45, Hanson 2004, 113-114).
För elever med funktionsnedsättningar kan extra väglednings- och motivationshöjande insatser behövas. Genom att ge elever med funktionsnedsättningar kunskap om funktionsnedsättningens eventuella påverkan och vilket stöd de har rätt till (Pyle och Wexler 2012, 287) kan hjälpa elevens förmåga att bedöma verkligheten och skapa en förståelse för varför saker och ting kan te sig på ett speciellt sätt, vilket Antonovsky (2005, 44) benämner som begriplighet. Vilket i sin tur hjälper individen att både ta kommandot över sitt liv och finna stöd i den hjälp och de resurser den har rätt till, vilket skapar en känsla av hanterbarhet hos individen (Antonovsky 2005, 45). Detta tillsammans med den extra motivation och stöttning målgruppen kan behöva (Pyle och Wexler 2012, 287) kan hjälpa individen att se meningsfullheten med en viss uppgift eller situation, vari motivationen ökar och uppgiften ses som värd att engagera sig i. Detta visar hur Antonovskys känsla av sammanhang beror på flera än en punkt och hur samspelet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan te sig (Antonovsky 2005, 46, 50).
Oavsett riskgrupp för avhopp finns ett behov av individuellt anpassade handlingsplaner med tydliga och nåbara mål, en tydlig ansvarsfördelning och ett gott samarbete mellan de inblandade såsom elev, lärare, vägledare och föräldrar (Springe 2009a, 35). Ziomek-Daigle (2010, 381) pekar på allvaret av att få både elev och föräldrar medvetna om vikten av förebyggande arbete mot avhopp och de framtida negativa konsekvenser ett avhopp kan föra med sig.
Educating our students and parents on the relevance of dropout prevention is important and also helping them make connections between what is happening now (i.e., grades, retentions) and their future (Ziomek-Daigle 2010, 381).
Informations- och utbildningsinsatserna hjälper elevens utveckling av begriplighet och kunskap i att kunna se samband och förstå varför något sker.Genom att sätta upp nåbara mål för eleven med ett starkt stöd från sin omgivning utvecklas individens tro på sin egen förmåga att lyckas, ibland på egen hand och ibland genom att ta hjälp av de resurser omgivningen kan ge, vilket Antonovsky benämner som en känsla av hanterbarhet (Antonovsky 2005, 45-46), något som i sin tur kan leda till en känsla av meningsfullhet. Detta innebär att individen i mötet med uppgiften ser den som en utmaning värd att engagera sig i då en känsla av hanterbarhet och en tro på sin egen förmåga att lyckas med omgivningens stöd finns (Antonovsky 2005, 45-46, Hanson 2004, 113-115).
6.3 Elevens upplevelse av att inte slutföra gymnasiet
Bristande motivation hos eleven och en saknad av pedagogiskt stöd är två orsaker till avhopp (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 6-7). En 19-årig kille beskriver: ”Tänk om skolan skulle synliggöra meningen med vad man gör och varför. (…) Jag ville ha någon form av sammanhang som knyter ihop skolan” (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 17). En annan kille beskriver det som att: ”De kunde aldrig få mig att förstå meningen med pluggandet. Hade det varit det minsta roligt hade jag säkert hittat motivationen att fortsätta” (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 17). Medan en tredje kille formulerar det som:
Det skulle vara mycket bättre om lärarna brydde sig och följde upp mer. Om de (…) såg att någons betyg sjönk så skulle de hjälpa den personen mer. Samma sak om det gick dåligt socialt och personen blev utstött och mobbad (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 16).
Ovanstående citat visar att intervjupersonerna dels inte upplever att skolan och lärarna besvarar deras Varför-frågor. Varför är det här viktigt för mig att kunna? Varför ska jag göra det här? Obesvarade frågor som leder till en känsla av meningslöshet och påverkar individens sätt att ta sig an uppgiften (Hanson 2004, 114-115). Vidare visar citaten på en upplevd brist av stöttning från skolans sida, där individens hanterbarhet och tro på sin egen förmåga att lyckas med stöd från omgivningen varken uppmuntras eller lyfts fram.
Vuxenutbildningen å andra sidan ses av många som något positivt med en känsla av att ha blivit stärkt i stödet och vägledningen från lärare och studie- och yrkesvägledare i karriärplanering, självförtroende och ökad motivation (Lundahl et al 2015, 11), vilket innebär att individens känsla av sammanhang istället stärks. Detta genom att individen upplever och har utvecklat en känsla av begriplighet och kan se samband mellan vad som sker och varför samt genom en upplevelse av hanterbarhet i situationen. Detta då individen har blivit stärkt i tron på sin egen förmåga att lyckas, lärt sig se och tillvarata de möjligheter till stöd som finns i dess omgivning samt har förmågan att kunna styra över sitt eget liv. Faktorer som tillsammans skapar en ökad känsla av motivation och meningsfullhet. Genom en stark meningsfullhet antar individen nya utmaningar med en känsla av att den kan klara det och skaffar sig de kunskaper och resurser som behövs, något som till stor del handlar om individens förhållningssätt (Antonovsky 2005, 43-50, Hanson 2004, 113-115).
Trots att många upplever vuxenutbildningen som något positivt och som lägger grunden till fortsatta studier, finns det de individer som med grund i tidigare misslyckanden i skolan känner sig hämmade i sin framtida planering (Lundahl et al 2015, 9). En tjej beskriver det som:
”What stops my planning is… that I have problems thinking ”I would like to do that” because when I’m thinking that, I also think of a long education that I believe that I won’t manage. I break off my own thinking” (Lundahl et al. 2015, 9).
Citatet visar att en känsla av sammanhang saknas hos individen. Hon upplever sig hämmad av sina tidigare erfarenheter av skolan och har svårt att bedöma sin egen förmåga att lyckas även med omgivningens stöd. Därigenom saknar hon förmågan att styra över sitt eget liv, den faktor vilken Antonovsky benämner som hanterbarhet (Antonovsky 2005, 45, Hanson 2004, 113-114). Därigenom ser hon uppgiften att studera vidare som en tung börda och skaffar sig därför inte de kunskaper och resurser hon behöver för att kunna lösa uppgiften, vilket visar på en brist av meningsfullhet i uppgiften (Antonovsky 2005, 50).
6.4 Avslutande kommentarer
Antonovskys begrepp bygger på varandra och bildar tillsammans KASAM; känsla av sammanhang, och kan precis som skolan, lärarnas och vägledarnas arbete för att hjälpa och stödja elever i riskzonen för avhopp ses som en process. En process i att stötta elevens förmåga att få kontroll över sin verklighet och bedöma följderna av sina handlingar, positiva som negativa, för att kunna utforma en handlingsplan med individuellt uppsatta tydliga och nåbara mål. På vägen mot de uppsatta målen är det viktigt att stötta och stärka individen i tron på sin egen förmåga att lyckas genom både ord och handling, samt att visa på vilken hjälp och stöd individen kan hitta i sin närhet. Sist men inte minst är det viktigt att få eleven att förstå på vilka sätt det är meningsfullt för elevens framtid att ha en gymnasieexamen och peka på de möjligheter det ger. Den individ som känner stark meningsfullhet och motivation i det den gör kommer troligtvis också kunna lösa eventuella problem på vägen på ett bättre sätt och skaffa sig den kunskap, resurser eller stöd som
Genom att stärka och arbeta med elevens känsla av sammanhang kan avhopp från gymnasieskolan förebyggas och göra eleven rustad för att bemöta framtida möjligheter och hantera eventuella hinder på vägen. Det är därför viktigt att se på sambandet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och på de sätt begreppen samspelar och bygger på varandra.
7. Diskussion
Nedan diskuteras kunskapsöversiktens resultat och den valda metoden.
7.2 Metoddiskussion
En kunskapsöversikt eller litteraturstudie bygger på författarens tolkningar av det insamlade materialet vilka påverkas av författarens individuella upplevelser, erfarenheter och för-förståelse för ämnet, vilket det enligt hermeneutiken är omöjligt att tolka utan (Bergström och Boréus 2012b, 31). Jag har under arbetets gång försökt hålla mig så öppen och objektiv som möjligt till texterna samt presentera ett tydligt metodval för att möjliggöra att en annan forskare eller författare ska kunna följa min process och få fram samma eller liknande resultat. Men detta gör också att en annan forskare skulle kunna få ett annorlunda resultat trots användandet av samma sökord beroende på artikelurval och tolkningar påverkade av individens egna upplevelser, erfarenheter och förförståelse för ämnet.
Under läsningen av det insamlade materialet kom mina tankar hela tiden tillbaka till betydelsen av känsla av sammanhang hos individen och tanken på att analysera resultatet med hjälp av Antonovskys teori KASAM växte fram. En teori jag anser passa ämnet väl precis som valet att göra en kunskapsöversikt på ämnet. Anledningar till att det blev just en kunskapsöversikt är dels den mängd litteratur och forskning som publicerats inom ämnet och dels den tidsram jag hade att röra mig inom. Hade mer tid funnits att tillgå så hade en kvalitativ studie med hemmasittande elever som kommit tillbaka till skolan och deras upplevelser av vägen dit varit intressant att genomföra. Precis som en jämförande studie mellan gymnasieskolans vägledare och vuxenutbildningens vägledares arbetssätt i arbetet med unga utan fullständiga gymnasiebetyg hade varit intressant att fördjupa sig i.
Detta då dropouts är ett ständigt aktuellt ämne som jag tycker ska och bör fortsätta fördjupas och diskuteras, både i lärare- och vägledarsammanhang och i samhället i stort, då det som sagt påverkar både individ och samhälle.
7.3 Resultatdiskussion
Resultatet visar på ett glapp mellan skolpersonalen och de unga vuxnas upplevelser av det förebyggande arbetet. I det förebyggande arbetet betonas vikten av tidiga insatser för att lättare kunna förändra ett beteende innan det blir för djupt förankrat hos individen (Konstenius och Schillaci 2010, 25, Springe 2009a, 33), individuellt anpassade studieplaner (Springe 2009a, 34-35), god vägledning inför gymnasievalet (Suh et al. 2007, 201, Sveriges kommuner och landsting 2012, 20-21) samt att skolan som organisation genom sina handlingar och ord visar att den tror på elevens förmåga att lyckas (Springe 2009b, 27, Knesting 2008, 7-9, Sveriges kommuner och landsting 2012, 8, 12-13). Insatser som de unga vuxna själva beskriver hade kunnat få dem att stanna kvar i skolan, men som de upplever saknades (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 25-27).
Vad är det som skapar detta glapp? Kan det vara så att stödet sätts in för sent när elevens beteende och situation redan är för djupt rotad? En intervjuperson beskriver sin upplevelse av stöd som:
Jag var mobbad och till slut valde jag att stanna hemma. Hade jag fått stöttning och om någon i skolan eller hemma hade brytt sig och frågat varför jag valde att stanna hemma, kanske det hade gått bra(Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 16).
Eller kan det vara så att eleven inte ser eller väljer att inte se de försök till stöd och hjälp enskilda lärare och vägledare eller skolan som organisation gör? En rektor beskriver det som att “Generally, kids don’t see their principal as a caring person… They don’t know how much I care” (Knesting 2008, 8)
Det finns nog många svar på denna fråga, till stor del beroende på individens; skolpersonal som elev, upplevelse av situationen. Ett alternativ till svar tror jag kan vara elevens brist på känsla av sammanhang. Hanson (2004) beskriver det som att individen ”måste veta hur saker och ting förhåller sig och hur problem kan angripas för att kunna
hantera en problematisk situation” (2004, 113). De unga som hoppar av gymnasiet är inte särskilt gamla, mellan 15-19 år, och har därmed inte lika stor livserfarenhet som vad en vuxen har. Därför anser jag det vara än viktigare att stötta och bygga upp elevens självkänsla, självförtroende och känsla av sammanhang för att få eleven att känna en hanterbarhet över det som sker, förmåga att styra sitt eget liv och en tro på sin förmåga att lyckas, ibland med stöd från omgivningen. Detta hjälper individen se en meningsfullhet i det den gör och kan besvara varför-frågor av olika slag. Genom en hög känsla av KASAM ökar individens möjlighet till att skaffa sig den kunskap och kompetens som krävs för att kunna lösa en utmaning och se på vilka sätt utmaningen faktiskt är värd att engagera sig i (Hanson 2004, 114-115).
Ett annat svar på frågan vad som kan orsaka glappet mellan skolpersonalen och elevens upplevelse tror jag kan vara enskild skolpersonals handlingar och ord liknande studierektorn i Knestings (2008, 7) studie. Situationer där en enskild persons handlade går tvärtemot organisationens samlade arbete och mål och där orden kan sätta djupa spår i eleven. En tjej beskriver de kommentarer hon har fått höra från skolans sida till följd av sin funktionsnedsättning som ”Jag har alltid fått höra att jag är konstig av lärare och sånt. (…) Även när jag var mobbad var det mitt fel” (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 13).
Det förebyggande arbetet är hela skolans ansvar (Springe 2009b, 26) för tillsammans kan vi hjälpa och tillsammans ska vi hjälpa.
7.4 Framtida forskning
I min litteratursökning upplevde jag det lättare att hitta studier som diskuterar problemet med dropouts ur skolledning, lärare och vägledares synvinkel snarare än avhopparna självas perspektiv. För framtida forskning skulle jag gärna se mer forskning som tar avstamp i hur avhopparna själva såg på sin skoltid och i mötet med livet efter skolan. Avslutningsvis tycker jag det hade varit intressant att titta närmare på individer som inte påbörjat eller som har hoppat av gymnasiet av karriärmässiga skäl upplevelser, t.ex. arbete inom sociala medier, musikbranschen eller elitidrott. Hur ser de på valet att inte avsluta gymnasiet och
skapats en ny arbetsmarknad kring sociala medier, där många unga idag är verksamma och även genom talangprogram som Idol, vilket årligen drar hundratusentals sökande.
8. Referenslista
Antonovsky, Aaron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Backman, Jarl (2016) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2012a) Diskursanalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. s.353-415.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2012b) Samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
s.13-48.
Birgisdóttir B.J, Jónsdóttir S.H och Sigurdardóttir A (2015) WATCH – en handbok i
gruppvägledning. Borås: Tremedia.
Dropout. (u.å). Cambridge Dictionaries Online.
http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/dropout Hämtad: 2016-04-18
Europeiska kommissionen (u.å) Europa 2020-mål. http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/targets_sv.pdf Hämtad: 2016-04-08
Friberg, Febe (2012) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats
Hatlevoll, Tor (2012) Varför är det så viktigt att gå gymnasiet? Föredrag på Furuboda Arbetsmarknadskonferens 2012-11-21.
http://arbetsmarknad.furuboda.org/tidigare-avtal-uppdrag/dropouts/ Hämtad: 2016-04-08
Hanson, Anders (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Matilda E (2009) Skolkare dyra för samhället. I Svenska Dagbladet 2009-08-30. http://www.svd.se/skolkare-dyra-for-samhallet/om/sverige
Hämtad: 2016-04-19
Knesting, Kimberly (2008) Students at risk for school dropout: Supporting their
persistence. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth,
52:4, s.3-10. DOI:10.3200/PSFL.52.4.3-10
Konstenius, Viktoria och Schillaci, Maria (2010) Skolfrånvaro- KBT-baserat
kartläggnings- och åtgärdsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann-Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Lindblad Michael, Lovén Anders, Lundahl Lisbeth, Mårald Gunilla och Svedberg Gudrun (2015) No particular way to go. Journal of Education and Work, DOI: 10.1080/13639080.2015.1122179
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015) Ung idag 2015 – Prioriterade
indikatorer för ungas levnadsvilkor. Utgivningsdatum: 2015-05-18.
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag-2015.pdf Hämtad: 2016-04-08
Pyle, Nicole och Wexler, Jade (2012) Preventing students with disabilities from dropping
Segesten, Kerstin (2012a) Användbara texter. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. s.47-56.
Segesten, Kerstin (2012b) Ännu en metodbok. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. s.13-21.
Skolverket (2012), Skolplikt och rätt till utbildning.
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till-utbildning-1.126411
Hämtad: 2016-04-10
Springe, Kjell Arne (2009a) Elever med hög otillåten skolfrånvaro – ett framgångsrikt
skolprojekt. I Elevhälsa Otilåten frånvaro – om hemmasittare, korridorvandrare och
skolkare. Nummer 3/2008-2009. Stockholm: Gothia Förlag. s. 29-45.
Springe, Kjell Arne (2009b) Skolk – ett problem som förjänar större uppmärksamhet. I Elevhälsa Otilåten frånvaro – om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare. Nummer 3/2008-2009. Stockholm: Gothia Förlag. s. 19-27.
Suh, Suhyun, Suh, Jingyo och Houston, Irene (2007) Predictors of Categorical At-Risk
High School Dropouts. Journal of Counseling and Development. Vol. 85. s.196-203.
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1002/j.1556-6678.2007.tb00463.x/epdf Hämtad: 2016-05-13
Sveriges kommuner och landsting (2012) Motverka studieavbrott – Gymnasieskolans
utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-802-0.pdf Hämtad: 2016-04-18
Ungdomsstyrelsen (2013) 10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om avhopp från
gymnasiet. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet. 2013:2.
Utgivningsdatum:2014-07-01
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/tioorsaker.pdf Hämtad: 2016-04-08
White Williams, Susan och Kelly, F. Donald (2010) The school counselor’s role in school
dropout prevention. Journal of Counseling and Development. Spring 2010, Vol.88,
s.227-235. DOI: 10.1002/j.1556-6678.2010.tb00014.x
Ziomek-Daigle, Jolie (2010) Schools, families, and communities affecting the dropout rate:
Implications and strategies for family counselors. The Family Journal: Counseling and
Therapy for Couples and Families 18(4), s.377-385. DOI: 10.1177/1066480710374871
Östlundh, Linda (2012) Informationssökning. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –
