Malmö högskola
Lärande och Samhälle
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoängDigitaliseringen av skolan
Digitalization of school
Monica M. Lagunas
Lärarutbildning VAL Handledare: Ange handledare
2012-12-18
Examinator: Jan A. Andersson Handledare: Cecilia Axelsson
3
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En-satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur.
Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna. Undersökningen riktar främst uppmärksamheten på lärarnas positiva och kritiska synpunkter. Lärarnas redogörelser vittnar om hur de ser teknikens pedagogiska möjligheter. Att både lärare och elever hade tillgång till en personlig bärbar dator ansågs i stort sett vara en positiv förändring i klassrummen. Praktiska, miljömässiga och pedagogiska aspekter nämns. Också Internets varierande möjligheter sågs generellt som positiv för elevernas lärande och utveckling. Frågan om fortbildning visade sig vara central. Lärarna ställer krav på riktad fortbildning som ska främja utvecklingen av lärarnas och elevernas digitala kompetens. Deras kritiska berättelser på denna punkt kan tolkas som en indikation om brister mellan kommunens IKT-strategis uttalade mål och hur dessa genomförs, och vad de ger för resultat i praktiken. Undersökningen väcker tankar kring frågan: Hur viktig är fortbildning? Har det uppkommit nya lärandeformer? Finns, borde det finnas en pedagogisk plan att följa i och med införandet av datorer? Vad säger forskningen om En till En-satsningen?
Nyckelbegrepp: En till En-satsningen, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), IT
(Informationsteknologi), fortbildning, digitalisering, lärandeformer, framgångsfaktorer.
Förord
Härmed vill jag tacka alla informanter och pedagoger som med erfarenheter och kunskap bidragit till att göra detta examensarbete möjligt. Jag vill också tacka min handledare för konstruktiv handledning och stöd. Och min familj för fantastiskt tålamod.
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställningar 9
3. Bakgrund 10
4. Forskningsöversikt 13
4.1 Falkenbergmodellen 13
4.1.1 Erfarenheter och resultat från Falkenberg första och andra året 14
4.1.2 Om arbetet för kompetensutveckling och fortbildning 16
4.1.3 Fyra F 17
4.2 Framtidens lärande, i dagens skola 19
4.3 OECD Rapport 20 4.4 Sammanfattning av forskningsöversikten: 23 5. Metod 24 5.1 Metodval 24 5.2 Urval/Undersökningsgrupp 25 5.3 Genomförande 26 5.4 Bearbetning 26 5.5 Forskningsetiska överväganden 26 6. Resultat 28 6.1 Redovisning 28
6.2 Tema 1 – Tankar kring begreppet skolutveckling och En till En-satsningen 29
6.2.1 Sammanfattning av tema 1: 30
6.3 Tema 2 - Förändringar i arbetet i och med En till En 30
6.3.1 Sammanfattning av tema 2: 32
6.4 Tema 3 – Digital kompetens 32
6.4.1 Sammanfattning av tema 3: 33
6.5 Tema 4 - Fördelar och nackdelar med projektet 34
6.5.1 Sammanfattning Tema 4: 35 6.6 Tema 5 – Fortbildning 36 6.6.1 Sammanfattning av tema 5: 37 7. Analys 38 8. Avslutande reflektion 42 10. Referenser 45 Tryckta källor: 45 Webbreferenser: 46
7
1. Inledning
Drivkraften bakom valet av uppsatsämnet skolutveckling står att finna i min egen erfarenhet av införandet av En till En-satsningen som innebär att varje barn får sin egen personliga datorenhet. Denna erfarenhet väckte ett intresse hos mig att skriva om digitaliseringen av skolan. Många menar att det under de senaste åren har skett en förändring i svensk skola, sakta har datasalarna börjat försvinna och istället har lärare och elever fått en egen bärbar dator att arbeta med. Jag har erfarenhet av bärbara datorers intåg i klassrummet, i det här fallet Apples Macbook och har upplevt hur läraruppdraget och lärmiljön påverkats av detta nya verktyg. Jag har kommit att förstå att detta nya påverkar oss pedagoger, eleverna, undervisningen och lärandet. Vad är viktigt att iaktta i och med denna förändring? Hur används datorn och till vad? Hur påverkar den lärarnas arbete? Och vilka fördelar och/eller nackdelar medför den enligt informanterna i denna studie? Genom att intervjua fem lärare vill jag göra en ansats att få svar på dessa frågeställningar och komma närmare en förståelse av hur digitaliseringen av skolan påverkar lärandet. I mitt arbete har jag upplevt en uppdelning bland pedagogerna i en grupp som med glädje och kreativitet har mottagit det nya uppdraget, och en annan grupp som hellre vill hålla fast vid en mer traditionell form av lärande och en mer lärarledd undervisning. Oavsett vad vi pedagoger anser, har tillgången till information och sättet att kommunicera förändrats, och vi tar alla del av informationssamhället. En konsekvens av den snabba tekniska utvecklingen är att Skolverket och kommuner runt om i landet har börjat anta strategier och att regeringen skapar agendor och strategier för att hantera detta.
I USA, år 2012, planeras det redan för en nationell insats kring IKT. Något som ger bakgrund på detta är att den nordamerikanske utbildningsministern Arne Duncan presenterat en guide som ska hjälpa landets skolledare och lärare att gå över från tryckta läroböcker och traditionell klassrumsundervisning till digitala läromedel och digitala lärmiljöer under de
kommande fem åren1. Det konstateras att flera länder just nu genomför omfattande En till En-satsningar med laptops, bland annat Argentina, Peru och Venezuela.2 Det skrivs artiklar, det bloggas och nätverkas kring hur elever skall utvecklas till goda digitala medborgare. Man menar att hela samhället är präglat av denna digitala utveckling och att vi alla borde anpassa oss till den. Denna studie syftar till att ge ytterligare inblick i hur vi pedagoger kan förstå våra digitala villkor. Jag vill undersöka hur lärare hanterar dessa nya villkor och ställa detta i relation till litteratur och styrdokument, för att i en avslutande diskussion kommentera slutsatserna. När man läser detta arbete bör man ta i beaktning att det idag endast finns en begränsad mängd bevis för vilka de egentliga konsekvenserna av En till En-satsningen är. Ansatsen med detta arbete är därför inte att ge svar på detta, utan att istället ge en bild av hur fem lärare uppfattat satsningen i dess utvecklingsprocess.
I slutet av år 2012 och under år 2013 äger det svenska forskningsprojektet Unos Uno rum3. Projektets syfte är att studera de svenska skolor som infört en dator per elev och att analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev i några svenska kommuner. Man vill identifiera vilka effekter genomförandet av en dator en elev har haft på elevers lärande och utveckling, pedagogers roll och arbetssätt samt se hur elevers resultat i skolan har påverkats. Vid tidpunkten för denna uppsats finns alltså ingen genomförd omfattande forskning kring En till En-satsningen i Sverige och dess konsekvenser. Denna uppsats forskningsöversikt har heller inte intentionen att vara fullständig. De aktuella lokala och internationella rapporter jag noggrant valt ut för denna uppsats är ämnade att ge en bild av hur IKT och En till En-satsningen (även kallad 1:1 projektet/En till En-projektet) har utretts och analyserats i Sverige och i Europa under senare tid. Översikten är menad att fungera som ett kunskapsunderlag för analysen av den kvalitativa undersökningen som följer.
1 http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/02/08/alla-‐skolor-‐i-‐usa-‐ska-‐ga-‐over-‐till-‐digitala-‐laromedel/ 2 http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/05/04/unesco-‐presenterar-‐forskning-‐om-‐mobilt-‐larande/ 3 http://unosuno.blogspot.se/
9
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att få svar på hur lärare uppfattar hur införandet av En till En-satsningen har påverkat dem i deras undervisning.
Min övergripande frågeställning är: Vilken är lärarnas upplevelse av hur satsningen påverkat deras undervisning och läraruppdrag?
Ytterligare frågor som uppsatsen kommer att behandla:
Vilka är/ har enligt lärarna varit fördelarna och nackdelarna med projektet? Har det uppkommit nya lärandeformer?
Hur viktig är fortbildning enligt lärarna?
3. Bakgrund
I den digitala agenda som regeringen presenterade i oktober 2011 understryks att läroplanerna för grundskolan och gymnasiet säger att ”eleverna under sin skoltid ska utveckla den digitala kompetens som krävs för att leva och verka i dagens samhälle. Det innebär bland annat att det ska finnas moderna lärverktyg i skolan och att alla elever efter grundskolan ska kunna använda modern teknik när de söker svar på sina frågor, när de kommunicerar, skapar och lär” 4. Näringsdepartementet kallade agendan "IT i människans tjänst - en digital agenda för
Sverige" och presenterade denna som ”en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på IT-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation.”5 I linje med regeringens digitala agenda och Lunds kommuns e-handlingsplan beslutade skolcheferna i Lunds kommun i början av 2010 att anta en IKT6
-strategi som skulle gälla samtliga av Lunds kommuns skolor. Strategin finns som pdf-fil under Lunds kommuns hemsida7
. Denna IKT-strategi fungerar som paraply åt respondenterna i denna studie, som alla är yrkesarbetande lärare inom samma kommunala skola i Lund. Lunds IKT-strategi siktar till att utveckla och säkerställa pedagogernas arbete med IKT, därför följer här nedan en kort presentation av den.
Strategin har två delar, i den första beskrivs visioner och mål och hur skolorna ska kunna uppnå dessa. I den andra delen preciseras EU-kommissionens definition av digital kompetens, som är en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Strategin erbjuder också en plan för implementering och utvärdering.8 Enligt IKT-strategin för Lunds skolor från 2010 är visionen för utbildningen vid Lunds kommuns skolor att: ” Lunds skolor ska vara i fronten
4 http://www.regeringen.se/sb/d/14375
5 Ibid.
6 IKT Informations- och kommunikationsteknologi 7 http:/www.lundskommun.se
11
när det gäller att integrera digitala lärresurser i den dagliga, pedagogiska verksamheten.”9 De övergripande målen är att alla elever inom kommunen: ”Ska använda IKT som ett redskap för lärande, ska kunna använda IKT som verktyg för att söka, granska, lagra, producera, redovisa och utbyta information och för att kommunicera…”.10 I förklaringen till upphovet av IKT-strategin skriver Lunds kommun att man konstaterar vikten av digital teknik som en del av den moderna elevens livsstil: ”De använder digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag.” Därför är en av skolans uppgifter att skapa förutsättningar som tar tillvara detta i elevernas lärande, för ungdomarnas vidare utveckling:
”skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet. Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att personal som arbetar i skolan är väl insatt och känner trygghet i användandet av IKT. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla denna trygghet”.11
IKT-samordningen för Lunds skolor har ett utvecklingsansvar och uppdraget är att:
“Sammanställa och arbeta övergripande för att mål och visioner i IKT-strategin för Lunds skolor. Att vara systemförvaltare för lärplattformer, att stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen, att omvärldsbevaka när det gäller IKT i skolan, att ge support i IKT-pedagogiska frågor, att efter behov erbjuda workshops och fortbildning för pedagoger och skolledare, antingen själva eller via externa utbildare. Att samordna olika nätverk för IKT-intresserade i Lunds skolverksamhet och att representera skolans IKT-behov gentemot andra verksamheter.”12
Lunds kommun ligger således långt fram utvecklingen. Om pedagogiska mål med strategin står det följande:
”Alla skolledare, pedagoger och barn/elever ska på ett naturligt sätt integrera IKT i den dagliga verksamheten. Det kommer ständigt nya verktyg som vänder upp och ner på synen på lärande och kunskap. Förutom tillgång till tekniken är pedagogens förmåga och intresse avgörande för hur verktygen används och hur resultatet blir. Tid till pedagogiska diskussioner kring möjligheter med IKT är en förutsättning för att trygghet och experimentlusta ska finnas för såväl elever som personal.
9 Ibid.
10 Ibid.
11 Ibid.
Samarbete inom den egna verksamheten och med andra verksamheter i kommunen, t.ex. skolbibliotek och skolbibliotekscentral är också av stor vikt”. 13
Om kompetensutveckling åt lärarna står följande i strategin:
”Det är inte bara viktigt att förvalta kunskaperna och arbeta med dem konkret i vardagen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter. Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det gäller skolledarnas kompetensutveckling.”14 Från och med den 1 augusti 2010 har skollagen SFS 1985:1 100 ersatts av en ny skollag 2010:800. Den nya skollagen har tillämpats och utbildningar sedan 1 juli 2011 och Läroplanen från 2011, Lgr 11, introducerades oktober 2010 och är verksam fr.o.m. höstterminen 2011. I denna står det att skolan ska ansvara för att elever inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Kunskaper som ska ge en grund för fortsatt utbildning. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Bland ett av målen som skolan ansvarar för, inför att varje elev ska uppnå efter genomgången grundskola är att: ”eleven ska använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”15 Vidare står det i Läroplanens, Lgr11, övergripande mål och riktlinjer, anges i punktform rektorernas olika ansvarsområden. I ett av dessa punkter framgår det att rektorn bland annat har ansvar för att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”.
13 ibid. s.5 14 ibid
4. Forskningsöversikt
År 2009 utsågs Falkenberg till Sveriges IT-kommun. Jag ville ta reda på varför, och om det var möjligt att dra relevanta paralleller mellan Falkenberg-lärarnas erfarenheter och lärarna i min undersökning. Jag presenterar här även forskaren Martin Tallvids fyra framgångsfaktorer. Han är en av forskarna som utvärderat En till En projektet i Falkenberg. Sedan följer en sammanfattande presentation av rapporten: ”Framtidens lärande, i dagens skola, år 2010”, utförd av teknikdelegationen. Rapporten ger en forskningsöversikt kring IKT(information- och kommunikationsteknologi) och skola.16 Tekniska delegationen är utsedd av Regeringen för att arbeta för att undvika en framtida ingenjörsbrist. Delegationens uppgift är att ”vidta olika åtgärder för att öka ungdomars intresse för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och IT. Den ska också föreslå hur olika aktörer kan samverka för att skapa ett större intresse för dessa ämnen.”1718I den avslutande delen av forskningsöversikten presenteras en studie utförd av forskaren Oscar Valiente åt OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Studien visar bland annat vilka de politiska förväntningarna är med satsningen och vilka utmaningar det finns för ett effektivt genomförande.
4.1 Falkenbergmodellen
Falkenbergsatsningen fick sin början år 2007. Då försågs elever från årskurs 7 till 9 på två grundskolor, Söderskolan och Skogstorpsskolan, med en egen bärbar dator. Idag (år 2012) har
16 Rapport 2010:1. Framtidens lärande, i dagens skola?– internationell forskningsöversikt kring IKT och skola.
17 http://www.regeringen.se/sb/d/10407/a/112517
samtliga elever i Falkenbergs skolor tillgång till en egen bärbar dator under de tre sista årskurserna i grundskolan. I fyra år följde forskarna Martin Tallvid och Helena Hallerström, vid den tidpunkten båda doktorander vid Göteborgs Universitet, IT-fakulteten, satsningen i Falkenberg. Deras arbete resulterade i tre delrapporter som redogör för resultatet. Den första delrapporten ”En egen dator som redskap för lärande”19, beskriver projektets början och de erfarenheter man gjorde det första året. I den andra rapporten ”En egen dator i skolarbetet – redskap för lärande?”20, lades fokus på de nyckelpersoner som utvärderarna ansåg viktiga för projektets utveckling. År 2010 utgavs slutrapporten ”En-till-En -Falkenbergs väg till framtiden?”, den tredje och avslutande utvärderingsrapporten författad av Tallvid själv. Rapporterna finns som pdf-filer och kan laddas ner från Falkenbergs hemsida.21 Föresatsen var att följa och undersöka vad som händer med lärandet i och utanför klassrummen när man ger alla lärare och elever tillgång till en egen bärbar dator. Efter att ha tagit del av rapporterna vill jag sammantaget påstå att dessa tre rapporter ger en bild av ett lyckat skolutvecklingsarbete där nackdelarna som beskrivs är få och visar sig främst under det första året av projektet.
4.1.1 Erfarenheter och resultat från Falkenberg första och andra året
Första året kan sammanfattas så här: ”Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet.”22 Kortfattat är resultaten som Tallvid och Hallerström iakttog utifrån de första och andra åren av projektet: Lärare och elever delade en positiv inställning till satsningen vid start, detta förändrades inte under hela satsningen gång. Att ha en personlig laptop som de arbetade med i skolan och hemma var viktigt. Att ständigt ha tillgång till en personlig dator uppskattades. Eleverna menade att de arbetade mer med skolarbetet hemma. De upplevde lektionerna som roligare, lättare och att de fick mer ordning på sitt skolarbete.
19 Hallerström & Tallvid, 2008 20 Tallvid & Hallerström, 2009
21 www.falkenberg.se
15
Vad gällde regler och förhållningssätt beslutades på båda skolorna vid starten av projektet att man skulle ha gemensamma sådana för hur man skulle använda datorerna. Det innebar att ansvaret fick vila på användaren och man skulle inte ha särskilda filter mot Internet eller förbud. Inledningsvis spelades mycket dataspel på rasterna, men detta avtog drastiskt med tiden. Det observationer som gjordes under projektets gång visade att problemet med missbrukande blev relativt litet. Initialt uttryckte en del lärare oro över att de inte alltid hade kontroll över vad eleverna gjorde på datorerna, men majoriteten av lärarna uppfattade inte detta som ett stort problem.
Tallvid beskriver fördelarna för lärarna i och med En till En-satsningens första och andra år inom tre kategorier23 : organisation, pedagogik och tillgång/rättvisa:
1. Organisatoriska fördelar:
• Lärare och elever har kontroll och ordning på sina dokument. • Lärare sparar tid genom att slippa kopiera instruktioner åt eleverna. • Lärare får en översikt kring vem som lämnat in/inte lämnat in uppgifter. • Förbättrad kommunikation med elever, hemmen och kollegor.
• Utnyttjande av digitala lärplattformer. Första året gick åt att lära sig de grundläggande administrativa funktionerna. Efter andra året kunde fokus läggas mer på de pedagogiska möjligheterna med plattformen.
• Klimatet i klassrummen blev lugnare, samarbetsklimatet blev bättre. • Även klimatet på rasterna påverkades positivt. Det blev en lugnare miljö. • Elever som tidigare haft svårt att delta socialt, kunde komma in i gemenskapen
och visa färdigheter med datorerna. Detta gjorde att de blev accepterade. 2. Pedagogiska fördelar:
• Den ständiga tillgången till information.
• Elevernas samma möjligheter att hitta relevant fakta • Elevernas tillgång till en dator även hemma.
• Lärare vittnar om att de i början upplevt stress över att hela tiden använda datorn i undervisningen. Stress av att det fanns sådana förväntningar på dem ”att göra IT-intensiva lektioner”. Denna stress avtog märkbart med tiden. • Under de första två åren såg lärarna en markant ökning i motivation och
prestation hos de flesta elever. Elever skrev längre texter och lärarna upplevde att kvalitén på skrivandet förbättrats.
• Lärare menar att de sett en ökad prestation hos elever som tidigare inte brukat prestera så mycket.
• Även lärares datoranvändning ökade. 3. Tillgång/rättvisa:
• Elevernas ständiga tillgång till en egen dator innebär en stor fördel.
4.1.2 Om arbetet för kompetensutveckling och fortbildning
I de första utvärderingsrapporterna från Falkenberg poängteras vikten av att En till En-satsningen kompletteras med en strategisk fortbildningsinsats för lärarna. Enligt Tallvid visar forskning att ”om man inte kombinerar en IT-förändringsprocess med att erbjuda lärarna regelbunden och kontinuerlig påfyllning riskerar hela satsningen att stagnera och verksamheten återgår till hur det såg ut före En till En.”24 En viktig komponent för framgången hos Falkenbergsprojektet har varit att det i ett tidigt stadium skapats resurspersoner och resursgrupper. Dessa har haft en central roll för projektets utveckling. I skolorna har det funnits minst en resursperson med grundläggande teknisk kompetens som har haft som ansvar att arbeta med enklare tekniksupport och praktisk hjälp till lärare och elever. Resursgruppen skapades under andra året, denna leddes av en kommunal IT-pedagog och en projektledare.25 IT-pedagogens roll blev att kontinuerligt erbjuda kompetensutveckling och stöd åt lärarna och att ta ansvar och driva resursgruppen. I dessa IT-pedagogers uppgift ingick det att prioritera sina insatser utifrån lärarnas och arbetslagens önskemål och behov.26
Syftet var att förtydliga målen och utveckla synen på lärande. Med samma mål startade kommunens IT-ledare och IT-pedagoger en fortbildningssatsning som de kallade ”Tänk vidare”:
”Tänk Vidare har varit ett ambitiöst grepp för att möta kraven på kvalificerad fortbildning för lärarna på En till En skolorna. Man har på ett strukturerat sätt kopplat samman pedagogiska teorier, läroplaner och teknik på ett sätt som stimulerat lärarna att utveckla sin praktik. Det är viktigt för en fortsatt skolförbättring att denna typ av insatser fortsätter och blir en fortlöpande kunskap i verksamheten. Det är särskilt viktigt att lyssna på lärarnas önskemål om ämnesvisa möten, bättre framförhållning och att försöka lägga fortbildningstillfällena på tider när alla kan delta och inte har undervisat samma dag, t.ex. på studiedagar som inplanerats vid läsårets start.”…” att låta lärarna reflektera över de egna undervisningssituationerna och sedan pröva nya handlingsmönster är det som ger bäst resultat.”27
Genom Tänk Vidare satsningen, skulle man samla alla involverade för att diskutera hur undervisningen i En till En-skolorna skulle organiseras och utvecklas. Lärarna blev delaktiga i detta utvecklingsarbete, man ville få igång en pedagogisk diskussion på skolorna och utveckla
24 Tallvid, s. 33 25 Ibid, s.11 26 Ibid, s.12 27 Tallvid, s. 35
17
lärarnas undervisningsmetoder. De delades in i ämnesgrupper och tillsammans sökte de utvecklingslösningar inom sina ämnen. Man ville arbeta utifrån en teoretisk ram. Denna ram utgick från teorierna: TPACK28, (Technological Pedagogical Content Knowledge). Teorin bygger på forskaren Lee S. Schulmans29 teorier om vad som egentligen ryms i begreppet lärarkompetens. Shulman menar bland annat att det som utmärker en specifik lärarkompetens är förmågan att integrera ämneskompetensen med den pedagogiska kompetensen.30 Resursgruppen valde även att utgå ifrån den amerikanska forskaren Ruben Puenteduras teorier, om hur lärarna befinner sig på olika nivåer i utnyttjandet av tekniken när ny teknik implementeras31. Blooms Taxonomi kom också till användning, som ett försök att dela in lärandet i olika nivåer32.
4.1.3 Fyra F
I sin rapport redogör Tallvid för fyra framgångsfaktorer som är extra betydelsefulla. Han skriver: ” Det är snarare så att ingen av de fyra framgångsfaktorerna kan ses isolerad från de övriga tre. Det är bredden och det faktum att alla faktorerna har samverkat som gör att satsningen har lyckats i den utsträckning vi har kunnat se.”33 De fyra framgångsfaktorerna är: 1) Förankringen. 2) Förvaltningen. 3) Friheten. 4) Fortbildningen.
1) Förankringen Gott och stabilt samarbete mellan politiker och tjänstemän. Det krävs ett gediget samarbete mellan skola och kommun. Relevanta institutioner, förvaltningar och nämnder måste vara överens om på vilka sätt skolverksamheten bäst kan bedrivas. Fördelaktigt för projektets utveckling är när satsningen är välförankrad med ett brett politiskt stöd för projektet. Då möjliggörs en långsiktig planering.34
2) Förvaltningen. Enligt Tallvid har tjänstemännen på Barn- och utbildningsförvaltningen ”haft en nyckelroll i detta skolutvecklingsprojekt och utan denna pådrivande kraft hade man knappats sett laptops hos alla elever år 7-9 på Falkenbergs kommunala skolor”35. Kommunen har haft en tydlig IT-strategi genom att vara pådrivande och ständigt söka utveckling. Exempelvis skaffades i den inledande fasen en teknisk plattform och det anställdes fyra IT-pedagoger på heltid med 28 http://tpack.org/ 29 http://edr.sagepub.com/content/15/2/4.extract 30 http://lrbloggar.se/forskarbloggen/tag/tpack/ 31 Tallvid, 2010, s. 24 32 Ibid. 33 Tallvid, s. 58 34 Tallvid, s. 59 35 s. 62
uppdraget att utveckla IT-användandet i klassrummet. Dessa IT-pedagoger fick snabbt en central roll i projektet som stöd och hjälp åt lärarna. Det bestämdes att projektet även skulle utvärderas av utvärderare med vetenskaplig kompetens, vilket tyder på en ”medveten och kvalitetsinriktad utvecklingsagenda.”36 Förvaltningen visade också gehör för behovet av fortbildning och inledde fortbildningssatsningen som kallas ”Tänk Vidare”.
3) Friheten som i frihet från tekniska begränsningar. Detta medför att de pedagogiska möjligheterna har varit obegränsade, skriver Tallvid. Vidare, skolorna har sluppit en klassisk klyfta mellan pedagogiska önskemål och visioner och de tekniska inlåsningar och begränsningar som är vanliga i andra kommuner.37 Fri tillgång till internet. Ingen censur. Tanken är att ”filtret ska sitta i huvudet och inte i datorn”. Frihet från inlåsning och begräsning bakom tekniska system och att istället prioritera den pedagogiska friheten ser Tallvid som en framgångsfaktor.
4) Fortbildning Tallvid menar att det bör satsas på en konsekvent och medveten fortbildningsstrategi för lärarna i En till En skolorna. Fortbildning är nödvändig för att utvecklingen ska gå framåt. Tallvid nämner en statistisk säkerställd studie av amerikanska skolor som visar ett positivt samband mellan en lyckad implementering och lärarnas fortbildning. Det visar sig att fortbildningsinsatser blir en viktig indikator på hur väl införandet ska lyckas.38
Tallvid påpekar att lärare behöver kunskap kring lärprocessen i sitt/sina specifika ämnen, detta kan vara i form av lämpliga resurser och programvaror som underlättar att möta målen i kursplanerna. De behöver också diskutera hur man ska organisera undervisningen när man arbetar med datorn i klassrummet och hur man förbereder och planerar skolarbetet när IT används så att elevernas förståelse och reflektion utmanas och utvecklas. Tallvid skriver att när det första årets som han kallar, ”knapptryckerikurser” dvs. kurser i hur man använder olika programvaror, har lagt sig kommer önskemål från lärare att få möjligheter att utveckla datoranvändandet i sitt ämne. Här är det viktigt att förvaltningen svarar genom att genomföra nödvändiga utbildningssatsningar. I Falkenbergs kommun utvecklades utbildningssatsningen Tänk Vidare. Fördelen med en sådan satsning blev att lärare kunde diskutera och analysera vad de borde fokusera på de olika ämnena och på vilket sätt man bäst kunde utnyttja datorns resurser. Här blev kommunens IT-pedagogers roll central, de kunde delvis vara ansvariga för fortbildning av lärare, och tillgodose lärarna med den hjälp och stöd de behövde för att ta sig igenom diverse program. De gav lärarna essentiell och riktad handledning bland annat genom olika workshops. En medveten och långsiktig satsning på fortbildning menar Tallvid gav Falkenbergs kommun En till En satsning förutsättning att överleva projekttiden. Han menar
36 s.60 37 s.63 38 s.64
19
att datorn bara är ett redskap, för att utveckla undervisningen och lärandet. Utan en pedagogisk grundtanke, vision, riskerar användandet att stagnera i utvecklingen. Tallvid menar att datorn är ”bara en teknisk artefakt och om man inte fortsätter att ständigt söka pedagogisk utveckling riskerar man att stagnera”39.
Slutligen understryker Tallvid att ”fortbildning i Falkenbergs En till En projekt både den tekniska men framförallt den pedagogiska, är därför kanske den viktigaste av de fyra framgångsfaktorerna.”40
”Forskning visar också att implementering av IT i skolan tenderar att inledningsvis väcka stora förhoppningar om ett utvecklat arbetssätt och förbättrat lärande. Men när projekttiden är slut och verksamheten är tillbaka till det normala tenderar utvecklingen också att avstanna och de tekniska hjälpmedlen blir underutnyttjade eller rent av outnyttjade. Mot bakgrund av detta förordade vi i de första utvärderingarna att man för att undvika dessa tendenser borde satsa på en konsekvent och medveten fortbildningsstrategi för lärarna i En till En skolorna”41
4.2 Framtidens lärande, i dagens skola
I 2010 rapporten ”Framtidens lärande, i dagens skola” utförd av teknikdelegationen görs en forskningsöversikt kring IKT och skola. Rapporten, som finns på Skolverkets hemsida som pdf-fil42 pekar på att: ” forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan IKT och elevernas lärande är komplex”. Det krävs strategiska satsningar och teknologin bör användas som pedagogiskt verktyg på ett genomtänkt sätt. Rapporten pekar på ett antal områden där man bör arbeta mer fokuserat. Dessa innebär att:
• Utveckla en svensk nationell vision
• Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter • Tillgång och användning av en dator hemma är viktigt • Kommunalt ledarskap och lokala planer är nödvändigt • Satsa på kompetensutveckling
• Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan
39 S. 65 40 Ibid. 41 Ibid. 42http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.129010!/Menu/article/attachment/Rapport%25202010_1.pd f
Resultat från SITES-studien43 visar att: ”traditionellt lärande med IKT-användning endast ger effekter i form av ökad IKT-kompetens hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på att rent tekniskt hantera en dator och dess applikationer. Ett traditionellt lärande har ofta synsättet att lärare och elever har definierade fasta roller, där läraren har rollen att förmedla kunskapen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen.”44 Rapporten nämner att studier visat att lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med IKT-användning får större effekter på eleverna när det gäller utvecklingen av färdigheter och samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmåga att planera sitt eget lärande. Därför är det viktigt att arbeta för att utveckla det pedagogiska arbetet med IKT- användning.
4.3 OECD Rapport
I sin studie, 1-1 in Education, uppdelar forskaren Oscar Valiente45 de mest betydande
underlagen för En till En initiativet (Valiente använder termen ´1-1 computing´). Han har valt att studera vilka de politiska förväntningarna och utmaningarna för ett effektivt genomförande av En till En-satsningar är. Hans studie syftar till att ge en lämplig ram för debatten om följande frågor: Vilka är lärdomarna från aktuella erfarenheter? Vilka är drivkrafterna för dessa En till En-initiativ? Vilka är utmaningarna att ta itu med den framtida utvecklingen av En till En-initiativ? Hur styr skolsystem dessa politiska initiativ mot stora vinster i skolans kvalitet och effektivitet? Den snabba globala spridningen av En till En initiativet har inneburit en stor investering av offentlig och privat finansiering inom IKT i både utvecklade länder och utvecklingsländer. Valiente nämner i sitt arbete att En till En innebär fler kostnader än bara priset för bärbara datorer och möjligheten att ansluta dem till nätverk i skolorna. Man bör alltså beakta satsningens totala kostnad. Kostnader som kan uppstå är bland annat: fortbildning av lärare och administratörer, teknisk support, programvaror, pedagogisk utrustning med mera. Valiente nämner tre huvudsakliga anledningar till varför länder satsar på En till En-satsningar: 1) Unga generationer ska förvärva IKT-baserade färdigheter och kompetenser. 2) Den digitala klyftan mellan individer sociala grupper ska sänkas, öka deras tillgång till informations- och kommunikationsteknik, inte bara i skolan utan också i hemmet.
43 Framtidens lärande, i dagens skola? Internationell forskningsöversikt kring IKT och skola s.26 44 Ibid
21
3) Det finns en strävan till att förbättra kvaliteten på undervisningen, göra det mer "student-orienterad" med målet att höja studieresultat, och att överbrygga klyftan mellan formell (skola) och informellt lärande. Vidare menar Valiente att de minskade kostnaderna för datorer, lärandeenheter (bärbara) och anslutningar (trådlöst nätverk), har lett till att storskaliga En till En-initiativ blivit ekonomiskt mer genomförbara. Den snabba spridningen av En till En-satsningar har inneburit en stor investering av offentlig och privat finansiering inom IKT, i både utvecklade länder och utvecklingsländer. Som svar på frågan vilket stöd lärare och elever får, säger han att enbart tillgänglighet av datorteknik kommer att ha en liten eller ingen inverkan på lärarnas undervisning eller elevers inlärningsstilar. Valiente skriver att aktuell forskning visar att endast ett tillhandahållande av datorer till skolor inte är tillräckligt för att öka elevers prestationer eller för att ändra karaktären av undervisning och lärande46. För att
lärare ska nyttja IKT verktyg, som t.ex. bärbara datorer, måste lärare lära sig att hantera dessa och också känna sig motiverade att göra så.47 Han menar att det är istället mängden av fortbildning och teknisk support som lärare får som blir den avgörande faktorn som aktiverar deras IKT-användande och om det sker en pedagogisk förändring.
Valiente påpekar att bland det mest effektiva stöd lärare kan få är i form av formell utbildning av IT-specialister, som riktar in sig på lärarnas ämneskompetens, och det informella lärande lärare emellan, och det som främjar en mer elevfokuserad pedagogik. Lärare behöver också få en tydlig vision av vilka lärandemålen av En till En-satsningen är. Enbart tillgänglighet till datorer och datorteknik har som sagt en liten eller ingen inverkan på lärarnas lektioner eller elevernas förmåga att ta till sig kunskap. Det kommer inte att vara tillräckligt för att öka elevers prestationer eller för att ändra undervisningen och lärandet. Valiente menar att lärare och skolledningen behöver ha klara anvisningar om de alternativ de har, och om att ha lämpliga undervisningsmodeller när man genomför en IKT-strategi. Att ha tydliga mål och en vision underlättar lärarnas och skolans självutvärdering. Genom själutvärderingsprocesser kan man identifiera vilken typ av stöd som är nödvändigt för att fortsätta utvecklingsarbetet framåt. Hela denna process bör åtföljas av ett system av vinster, skriver Valiente, för lyckade implementeringar och resultat. När lärarna förstår att IKT-initiativet har anpassats till läroplanens innehåll blir satsningen relevant och användbar för deras undervisning. Detta gör det mer sannolikt att de integrerar tekniken i sitt dagliga arbete. Så vad vet vi om effekterna av användningen av teknik i undervisningen? Valiente lägger tyngd på att enbart förekomsten
46 Valiente, s.7 47 Valiente, s. 8
av IKT-i skolan inte nödvändigtvis ändrar strategier undervisningen och lärande för lärare och elever, och att användningen av IKT-enheter i En till En-satsningar varierar stort mellan skolor. Lärare behöver tydliga modeller för referens och särskilt stöd för att införliva IKT enheter, bärbara datorer, i innovativa pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för En till En-satsningar ska fungera som en drivkraft för den pedagogiska förändringen i skolan. I studien framgår vikten av att skolorna måste ha tillgång till IKT, och veta hur man använder IKT, samt vara motiverade att använda den. Viktigt är också att ha god tillgång till en högkvalitativ IT-infrastruktur. Denna är nödvändig för att öka användningen av IKT enheter i skolan. Vidare är en annan central faktor kompetens att bedöma och tillämpa IKT vid lämplig tidpunkt i klassrummet. Utan kunskap om när och hur man använder IKT förväntas motivationen för att faktiskt tillämpa sådana verktyg i klassrummet bli låg.48
Så vad blir effekten på elevernas resultat? Förbättras studenter resultat av En till En? Valiente påpekar att de storskaliga utvärderingarna av En till En-satsningar ännu är för få, före och efterstudier krävs för att kunna utvärdera betydelsen av IKT för elevernas utveckling.
Sammanfattningsvis är Valientes konklusion49:
• Det finns tre huvudsakliga mål i samband med En till En-satsningar inom utbildning: att unga generationer förvärvar IKT-baserade färdigheter och kompetens, att det finns en minskning av den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper, och att det finns en förbättring av undervisningsmetoder och akademiska prestationer.
• Den snabba spridningen av En till En-satsningar har inneburit en stor investering av offentlig och privat finansiering inom IKT. Trots denna stora mängd investerade pengar, finns lite bevis om kostnadseffektivitet av denna typ av satsning.
• Förekomsten av IKT- i skolor ändrar inte nödvändigtvis lärarnas strategier i undervisningen eller elevers inlärning. Användningen av IKT-enheter i En till En-satsningar varierar stort mellan olika skolor.
• Tillgängliga utvärderingar påpekar en positiv effekt på En till En-satsningar på IKT-färdigheter och skrivande, medan mer måttligt bevis finns av en positiv inverkan på andra akademiska områden såsom matematik.
• Storskaliga En till En-satsningar kan starkt begränsa den första digitala klyftan i tillgången till IKT hemma och i skolan. Globaliseringen av En till En-satsningar borde minska den digitala klyftan mellan de unga generationerna i industri- och utvecklingsländer.
48 Ibid.
23
• Mer bevis behövs om hur IT används i undervisningen och dess inverkan på prestation.
4.4 Sammanfattning av forskningsöversikten:
Forskningsöversikten visar bland annat vikten av att, ”en konsekvent och medveten fortbildningsstrategi”, för lärarna i En till En-skolor tas fram, detta är nödvändigt om En till En-satsningar ska fortlöpa framgångsrikt. Det är också grundläggande att lärare får tydliga modeller för referens och särskilt stöd för att införliva IKT i konkreta pedagogiska metoder och att sådana metoder framställs i samarbete med pedagoger och forskare. Ett holistiskt perspektiv är alltså nödvändigt för att En till En-satsningar ska fungera som en drivkraft för den pedagogiska förändringen i skolan, skolorna ”måste ha tillgång till IKT, och veta hur man använder IKT, samt vara motiverade att använda den” om satsningen ska ge positiva effekter. I forskningsöversikten beskrivs olika genomgående teman som är centrala för En till En-satsningar. Forskaren Martin Tallvid beskriver fördelarna för lärarna inom främst två kategorier, dessa rör organisatoriska och pedagogiska fördelar med satsningen. Forskaren Oscar Valiente påpekar i sin OECD rapport hur viktig frågan kring fortbildning är. Han menar att den utgör en avgörande faktor om det ska ske en pedagogisk förändring i klassrummet i och med En till En-satsningar. De faktorer som genomgående tas upp i forskningsöversikten är: frågan om ökad motivation hos lärare och elever, behovet av pedagogiska verktyg, behovet av gedigen fortbildning, behovet av uppföljningsbara mål och självvärderingsinstrument som stöd åt lärarna. Och vilka är de förutsättningar som bäst kan leda till att satsningen ska få positiva effekter.
5. Metod
Som bakgrund till ämnet skolutveckling i samband med En till En-satsningen har jag tagit del av styrdokument, olika rapporter, artiklar, avhandlingar och andra online-dokument på Internet såsom strategier och agendor som ni tagit del av under rubriken Forskningsöversikt. Dessa redogörelser som finns att finna i studiens första del syftar till att peka vilka är de centrala faktorer som rör huvudämnet En till En projektet. Detta utgör det teoretiska underlaget för min studie. Vad gäller analysen av den empiriska delen av denna studie och undersökningen jag har genomfört har jag utgått utifrån intervjuer med fem lärare. Undersökningen har genomförts enligt en kvalitativ metod. Denna metod har jag valt med målet att samla specifik intervjudata. Nedan följer en presentation om metodval, urval, bearbetning samt hur jag har gått tillväga under intervjuerna. Sist beskrivs de forskningsetiska överväganden jag har tagit hänsyn till.
5.1 Metodval
Denna undersökning har ett hermeneutiskt perspektiv och innefattar en kvalitativ studie. Ett hermeneutiskt perspektiv innebär att försöka förstå snarare än att förklara ett fenomen. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna erhålla kunskap om hur respondenterna ”uppfattar sin sociala värld och hur de handlar i den”50 Kunskaper, som sedan möjligtvis kan utnyttjas till förståelsen av individer med liknande professionssituation. För att uppnå detta har jag utgått från semistrukturerade intervjuer med ett urval av fem pedagoger i syfte att samla in intervjudata. Jag har valt att utföra semistrukturerade intervjuer för att den till skillnader från andra intervjuformer ger intervjuaren större frihet att fördjupa svaren. Det ger intervjuaren möjlighet att gå in i en dialog med den som intervjuas. Semistrukturerade intervjuer ger respondenterna möjlighet att besvara frågorna i egna termer.51 Materialet jag
50 Maj. T, s. 150 51 Maj, s. 151
25
har samlat har försett mig med ”instrument att analysera det sätt på vilket människor uppfattar händelser och relationer samt de skäl som de anger för sina uppfattningar.”52 Målet har varit att ta del av respondenternas uppfattningar och erfarenheter kring ett och samma ämne, samt möjliggöra en tolkning och en förståelse för hur de har uppfattat att deras arbete påverkats i och med en ökad digitalisering av skolan.
5.2 Urval/Undersökningsgrupp
Respondenterna i den empiriska studien utgörs av fem pedagoger, alla grundskolelärare med inriktning årskurs 6-9. De är strategiskt och inte slumpmässigt utvalda. Jag har tagit kontakt med personer som jag visste uppfyllde kravet att vara lärare och alla är yrkesverksamma inom samma kommun, Lunds kommun. Anledningen till att jag har valt lärare som arbetar inom Lunds kommun beror på att Lunds kommun är en kommun med en uttalad vision och en strategi kring hur man vill arbeta med informations- och kommunikationsteknologi i sina skolor. Undersökningsgruppen i denna studie utgörs av fyra kvinnor och en man, två lärare arbetar i en åttondeklass och tre i en niondeklass. De har yrkesarbetat i mellan 10 år och 32 år. Att välja en strategisk urvalsmetod innebär att man väljer ut dem som ska ingå i undersökningen utifrån en redan känd egenskap, i detta fall lärare inom En till En-satsningen. Antalet enheter får då vara mycket litet. Metoden försvaras ofta med att den fyller sitt syfte. 53
Jag har haft en önskan om att det i undersökningen skulle finnas ett högre antal manliga respondenter, men kom fram till att den övergripande frågeställningen i studien inte var bunden en respondents särskilda genustillhörighet. Även åldersspridningen bland respondenterna kan tyckas enhetlig, då nästan alla är i åldrarna kring 40 utom en som är i övre 50-årsåldern. Visst kan aspekter såsom kön och ålder vara relevanta i en kvalitativ undersökning, men jag menar att detta gäller i en studie med ett större antal respondenter. Resultaten i denna studie har inte som ambition att användas som representativa, här är det de fem respondenternas uppfattningar och tankar kring En till En-satsningen i deras närmiljö som är centralt, oavsett aspekter såsom kön och ålder.54
52 Maj, s. 178 53 Maj. T, s. 121 54 Maj, 2001
5.3 Genomförande
De fem pedagoger som jag har intervjuat har jag kommit i kontakt med genom mina tidigare anställningar inom skolan. Respondenterna kontaktades med ett mail som innehöll en presentation av både mig själv och av studien jag ville genomföra. När de tackat ja, sändes ytterligare ett meddelande som innehöll ett par nyckelfrågor ämnade att förberedda respondenterna i ämnet. Sedan bestämdes tid och plats för intervjuerna vilka genomfördes genom inspelning på min dator (en MaBook Pro.). Samtliga intervjuerna hölls i min bostad efter arbetstid. Genom semistrukturerade intervjuer har jag haft möjligheten att utforma intervjufrågorna efter mitt syfte och samtidigt har jag kunnat ställa korta följdfrågor under intervjuns gång vilket gett mig ytterligare intervjudata. Intervjuernas längd varierade lite, de höll på i mellan 40 till 60 minuter. Alla undersökningspersoner fick samma antal frågor med nästan exakt samma innehåll, följda av en begränsad variation korta följdfrågor.
5.4 Bearbetning
Intervjuerna har sedan transkriberats i sin helhet. Efter noggrann genomläsning blev de utskrivna och sorterade. Det vill säga, jag indelade lärarnas svar efter varje ämne/frågeställning relevant för denna studie. Vid utskrift klassificerades olika intervjusvar utifrån den övergripande frågeställningen och syftet. Nästa steg blev att skriftligt integrera dessa svar tillsammans med brödtexten under resultatdelen i studien.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt vetenskapsrådet är det fyra allmänna huvudkrav på forskning som forskare ska ta hänsyn till. De kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Här har jag varit mycket tydlig med
27
syftet med undersökningen, och att syftet har varit att erhålla kunskap utifrån olika lärares berättelser. Kravet på samtycke innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. De som har deltagit i denna studie har fått veta att de själva kan bestämma om hur länge och på vilka villkor de ska delta och att de får och kan avbryta sin medverkan när dem vill. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Det vill säga i studien är alla deltagare anonyma och även så deras arbetsplatser. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.55 55 http://www.vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e80001820.html
6. Resultat
I det här avsnittet kommer att redogöras för respondenterna och resultatet av undersökningen.
6.1 Redovisning
Jag har valt att presentera varje respondent med en vokal: A; E, I, O och U följt av antal yrkesår. Jag har valt att skriva citattecken när respondenterna själva kommenterat något i sina svar. Det som står inom (parantes) är mina observationer under intervjun, exempelvis pauser eller skratt. Jag har valt att presentera resultaten från intervjuerna genom att klassificera centrala delar av all intervjudata under olika fem teman. Se bilaga 1 för fullständiga frågor och svar från intervjuerna. Varje tema avsnitt följs av en kort sammanfattning med lärarnas tankar kring temat. Målet är att i den sammanfattande analysen kunna ställa informanternas berättelser i relation till den teoretiska bakgrunden. Tema 1 – Lärarna om skolutveckling och En till En-satsningen. Tema 2 – Förändringar i arbetet. Tema 3 – Digital kompetens. Tema 4 – För och nackdelar. Tema 5 – Fortbildning.
Intervjuperson A. Läraren har arbetat i grundskolan i drygt 18 år. Utbildad Montessori pedagog i årskurs 7-9. Arbetar i en grundskola. Språkämnen.
Intervjuperson E. Läraren har arbetat i grundskolan i 15 år. Utbildad grundskolelärare i årskurs 6-9. Arbetar i en grundskola. So-ämnen: religion, historia, geografi och samhällskunskap.
Intervjuperson I. Läraren har arbetat i grundskolan i 10 år. Utbildad grundskole- och gymnasie- lärare. Arbetar i grundskolan i årskurs 6-9. Språkämnen.
29
Intervjuperson O. Läraren har arbetat i grundskolan i 15 år. Utbildad grundskolelärare. Arbetar i grundskolan i årskurs 6-9. Språkämnen.
Intervjuperson U. Läraren har arbetat i grundskolan i 32 år i grundskolan. Utbildad grundskolelärare. Arbetar i grundskolan i årskurs 6-9. Bildämnet.
6.2 Tema 1 – Tankar kring begreppet skolutveckling och
En till En-satsningen
Lärare A:
Skolutveckling för mig är att konstant tänka framåt och utvärdera bakåt. Det är att fortbilda sig trots att man egentligen inte har tid. Det är att vara öppen för förändringar och inte vara nöjd utan ständigt vara i rörelse för att snappa upp trender i utvecklingen vad gäller it, pedagogik, utvecklingspsykologi etc. samtidigt som man har sin erfarenhet och står trygg i den. Våga pröva nya saker utan att förkasta allt gammalt. Det är en konst att balansera. Lärare E:
Jag blir negativ av det, jag tycker inte om det. Det är någonting jag inte är särskilt förtjust i, det är en fras som man använder som låter (kort paus) och så har man hört det till leda (kort paus) utveckla skolan och så. Därför skyggar man för det. Skolutveckling är att man hittar på nåt projektliknande grej så håller det på i tre eller fyra år sen inser man att, sen går det över. Sen är det nåt annat. Det har vart sånt hela tiden. Nej, för mig betyder det inte nåt, jag jobbar på, jag tycker mina ämnen är rätt roliga och kontakten med eleverna.
Om satsningen:
Plötsligt så kom det att vi skulle ha en dator var nån gång på höstterminen. Då kände jag inte till bakgrunden… Att det är IT som gäller, så har de fått ett förmånligt avtal med Apple och så vill de vara en frontkommun, för Lund är universitetskommun, de vill vara syd-etta. Det är politiskt beslut.
Om IKT och resurser berättar läraren:
Vet ej… Vaktmästaren. Och en kollega hjälper med det tekniska.
Informellt. I lärarrummet. Lika mycket som förr. Det gör vi ju hela tiden. Vi har haft dagar. Men man lär sig själv genom att prova. Rektorn vill få in detta, men pedagogiska innehållet är det ingetom.
Läraren I:
Det är att skolan har en vision, och att man arbetar utifrån det. Inte som det är idag att vi arbetar inte utifrån några visioner utan att man arbetar för skoldirektivet. All skolutveckling sker idag på personlig basis, obetalt. Det sker på lärarnas fritid, vilket jag tycker är dåligt. Få fram en vision. Hur vill vi jobba i skolan? Men det vill inte skolledningen.
pengar. Det är inte rimligt så olika lärare arbetar. Jag efterlyser i ett strategisk tänkande. Lärare O:
All genomtänkt förändring av skolverksamhet.
Om satsningen: Jag tror att vi blev informerade om att läsa igenom IKT strategin, att man
pratade om det då men därifrån till att göra det i praktiken är det ju något annat. Där hade vi kunnat bli bättre, jag skulle önska att vi hade mer samarbete kring ett ämne, kring en klass. Det behövs ett kontinuerligt arbete. Fortbildning.
Lärare U:
Det brukar vara nåt tråkigt. För mig är det nåt som är uppifrån kommande. Det är sällan det kommer nerifrån.
6.2.1 Sammanfattning av tema 1:
Fyra av de fem respondenterna svarar direkt att de uppfattar begreppet skolutveckling negativt och efter att de fått tid att utveckla sin mening uppkommer dock annan bild, en mer tudelad syn på begreppet. Å ena sidan uppfattas begreppet skolutveckling som ett begrepp som officiellt inrymmer visa förväntningar och direktiv från skolledning och andra myndigheter, och å andra sidan ett begrepp som sätts i verket av lärarnas själva i deras dagliga arbete och samarbete. En av lärarna menar att direktiv ”uppifrån” från skolledningen sida, kommer med jämna mellanrum, och att det vanligtvis inte brukar förankras på ett konstruktivt eller verklighetsbaserat sätt. Men gemensamt tycker lärarna att det är positivt med satsningar, men är kritiska mot att det förväntas, räknas med att de ska kompetensutveckla sig på sin fritid och under obetald arbetstid. Generellt upplever lärarna att de bärbara datorerna inneburit en snabb förändring, en utveckling styrd av skolledning och kommunens politiker. En process som från beslut till införandet gick snabbt och tog cirka ett år.
6.3 Tema 2 - Förändringar i arbetet i och med En till En
Lärare A:Det är mycket enklare, allt är enklare i undervisningen. Att man slipper ha ångest för att boka datasal. Världen är ännu närmare.
Möjliggjort individualiserad undervisning. Eleverna kan enklare göra sina arbeten, söka information. Man kan säga att det uppkommit nya lärandeformer. Ja, för jag kan lyssna bättre, de har tillgång till större material.
31
Min roll i klassrummet har förändrats de är mycket mer ofokuserade, de glider in i klassrummet. Jag ser det lite som så här, det handlar om vad man är för lärartyp, är du instruktionsläraren som bara ger barnen instruktioner ” Hej nu ska vi göra det” och ger instruktioner så kan det vara bra, men är du en estradör, en sorts lärare som gillar att berätta, så sabbar det för den. Därför att elevernas fokus inte är där den har varit innan. Innan gick du in i klassrummet ... ” nu börjar vi!” Det fanns inget annat att göra. Nu skapas det splittring, men sen är vinsten att stöket de stökiga har tystnat. Men nackdelen är att man undrar ”Är de intresserade av det vi gör?”
Om satsningens effekt för lärare:
Jag tror att lärare som är lite gammeldags slås det under benen. Men läraren som kommer in och vet ungefär vad den ska säga, därför att eleverna har förväntningen att datorn ska användas att läraren, ändrar sina metoder. Så står man och pratar och pratar så tänker eleverna ”Varför står han och pratar om det, det hade vi kunnat hitta på nätet där?” Såna tankar får eleverna. Då känner sig läraren osäker, känner sig överflödig. Då har man stjälpt en duktig lärare istället för hjälpt.
Lärare I:
Min roll i klassrummet har förändrats, jag ser alla elever bättre, alla har chans att höras mer. Beror hur man arbetar, exempelvis om du har en muntlig redovisning så behöver man inte göra den i klassen. Du behöver inte ha den live, de ska spela in och så ser man den efterhand. Jag sparar tid i klassrummet, men får massor av efterarbete, det är ju dumt. Det effektiviserar arbetet. De som är rädda blir ändå hörda. De bloggar och kan få skriftligt gehör. Jag kan inte arbeta utan detta nu.
Lärare O:
Jag har förändrat mitt arbetssätt. Ja, det har jag, det beror ju på vilket perspektiv man lägger på det. I det stora har jag inte det, det är samma grundläggande princip men medlen är annorlunda nu. Man kan göra roliga uppgifter där eleverna är producenter.
Om faktorerna skolmiljö och teknik:
Miljön har inte ändrats men stämningen i klassrummet, ja, det kanske har blivit lugnare på skolan. De sitter ju med sina datorer. På bekostnad av rörelse.
Eleverna är bra på tekniken. Det växer de av också. De samarbetar också. Nu kan de inte säga att de tappat ett papper, för nu finns ju allting i datorn. Så det har förenklat. De bärbara datorerna har underlättat mitt arbete. Datasalarna var dåligt fungerande. Det är mycket enklare med informationssökning, textredigering, också det här med att lämna ut instruktioner.
Lärare U:
Min roll i klassrummet har förändrats, datorn blir ju… läraren eller en förlängning av mig själv. Det är ett komplement. Jag går runt och förklarar hur de ska göra det är inte alltid det visas i filmen hur man gör, men det de får är principen hur man gör.
Man kanske hade kunnat göra det förr men det var för bökigt. Nu kan de vara hur många de vill, det är mycket lättare att göra film.
Klassrummet har förändrats, eleverna blir mer enstöriga, mindre sociala, eller mer, nån kanske hittar ett klipp och alla dras dit och tittar. Datorn är deras kompis.
6.3.1 Sammanfattning av tema 2:
Alla fem respondenter menar att deras arbete mer eller mindre har förändrats i och med införandet av de bärbara datorerna. De samarbetar varken mer eller mindre med andra kolleger. De menar alla att undervisningen i klassrummet har påverkats av de bärbaras inträde, övervägande positivt. Inte här men längre fram i undersökningen tittar jag närmare på vilka är, i lärarnas ögon, fördelarna och nackdelarna (se Tema 4). Men här framkommer också att arbetet har blivit enklare, elever kan inte längre ursäkta borttappat material när allt kan få plats i den bärbara, både information och läxor. Två av lärarna (A) och (I) menar att de ser och hör eleverna bättre. (A) Berättar att eleverna nu har större tillgång till material. (O) berättar att eleverna numera är producenter, de skapar och samarbetar kring studierna. Lärare (E) poängterar att lärarrollen och lärarens auktoritet eller ”pondus” försvagats genom att eleverna fokuserar på annat. (A), (I), (U) talar om hur nya tillvägagångsätt gynnar eleverna, de talar om en mer individualiserad undervisning, som kan anpassas den enskilde individen. Här är språklärarna (A), (O) och (I) klart tydligast positiva med det faktum att datorerna förenklat arbetet. Lärare (U) beskriver att hennes roll i klassrummet har förändrats, eleverna får information genom datorn och hennes lärarroll har omvandlats till en av mer vägledande typ. Läraren nämner att de bärbara datorerna effektiviserat undervisningen, och berättar att nya möjligheter uppkommit, sådant läraren inte gjort tidigare, för att det var komplicerat, kan läraren och eleverna göra med hjälp av de bärbara datorerna.
6.4 Tema 3 – Digital kompetens
Lärare A:Det beror på vad vi gör. Nu har de lärt sig att lägga upp sina arbeten på bloggen och har lärt sig hur bloggen fungerar, hur man kan göra, hur man kan strukturera… hur den fungerar. Det har varit tanken. Det har varit syftet med bloggen. Det är mycket faktaforskning, letandet, sökande, men det är också mycket läsning, inför redovisningar, jag kan inte riktigt… det är så mycket, det är hela tiden.
