• No results found

Tidig läs- och skrivlek, förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tidig läs- och skrivlek, förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

Tidig läs- och skrivlek

Förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs-

och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Pre-writing and pre-reading

Preschool teachers and teachers views about pre-reading and pre-writing in

preschool

Anna Blomliden

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005

Examinator: Eva Kärfve

(2)
(3)

Abstract

Titel: Tidig läs och skrivlek, Förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Författare: Anna Blomliden

I detta arbete studeras förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete är att lyfta fram

förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur ser två förskollärare på läs- och

skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år samt gjort två observationer på samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollärare och lärare i grundskolans tidigare har olika syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Det framkom tydligt att kraven på de olika yrkesgrupperna påverkade deras syn, även att det inte finns någon bra samverkan mellan förskolan och skolan.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1 Förord

... 7

2 Introduktion

... 7

3 Kunskapsbakgrund

... 8

3.1 Tidig läs- och skrivlek... 8

3.2 Lek och lärande ... 11

3.3 Samverkan förskola – skola ... 12

4 Problemprecisering

... 13

5 Metod

... 14 5.1 Metodval... 14 5.1.1 Intervjuer ... 14 5.1.2 Observationer ... 14 5.1.3 Induktion ...15 5.2 Urval... 15 5.3 Genomförande ... 17 5.4 Analysbeskrivning... 18 5.5 Forskningsetiska övervägande ... 18

6 Resultat

... 19

(6)

6.1 Förskolans kravlöshet – skolan krav ... 19

6.2 Den fria kontra den styrda leken i förskolan ... 20

6.3 Samverkan förskola – skola existerar inte... 22

6.4 Föräldrar - en viktig del i barns läs- och skrivutveckling ... 23

6.5 Slutsatser ... 24

7 Diskussion

... 25

Referenser

... 29

(7)

1 Förord

Jag vill tacka förskollärarna och lärarna som ställt upp och delat med sig av sina tankar kring läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Ert intresse väckte ytterligare inspiration till mitt skrivande. Min handledare, Lotta Johansson, vill jag också tacka för sin stöttande och hjälpande hand genom hela denna process. Slutligen vill jag tacka min make Thomas som fått vara mitt bollplank, men även hjälpt till att läsa igenom tidigare versioner och gett synpunkter under resans gång.

2 Introduktion

Skolans viktigaste uppgift är att se till att alla elever lär sig läsa, skriva, förstå och använda texter (Lundberg & Herrlin, 2003). I grundskolans kursplan i svenska står att man ska sträva mot följande ”utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och våga uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan” (Skolverket, 2000). Samtidigt uttrycks det i läroplanen för förskola (1998) i strävandemålen att varje barn skall ”utveckla sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelse av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (Utbildningsdepartementet, 1998). Men frågan är när det skrivna ordet och bokstäverna bör introduceras för barnen? På vilket sätt ska det introduceras? Vem ska introducera det? Finns det någon samsyn mellan förskolan och grundskolan? Integrering av förskola och skola är välbekanta frågeställningar som diskuterats under lång tid. När förskoleklassen infördes ägnades mycket tid åt att integrera den med grundskolans tidiga år. Betydelsen av förskolan som första steget i utbildningssystemet har kommit i skymundan (Skolverket, 2004).

Ovanstående problematik vill jag synliggöra i detta arbete. Genom intervjuer med två förskollärare samt två lärare i grundskolans tidigare år vill jag närma mig denna

problematik. Har de olika syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Vad kan detta i så fall bero på?

(8)

Syftet med arbetet är således att lyfta fram förskollärares syn på sitt arbete med tidig läs- och skrivlek samt lyfta fram lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

3 Kunskapsbakgrund

Min kunskapsbakgrund innehåller sammanfattningar av teorier och forskning kring läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Jag kommer även att beröra några teorier kring leken. Detta för att leken har en stor betydelse för barns utveckling och lärande.

3.1 Tidig läs- och skrivlek

För att ge ett historiskt perspektiv på läs- och skrivutvecklingen i förskolan så är Cadmus en förgrundsgestalt. Cadmus var egentligen en pseudonym, han hette Israel Gustaf Wänman. Han levde på 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Cadmus var också en gestalt från den grekiska mytologin, där han enligt sägnerna var en förmedlare från österlandet med viktiga kunskaper framförallt från bokstavsskriften. Cadmus

introducerade det tidiga läsandet i Sverige. Han har tryckt upp en skrift som heter Julklappen af Cadmus eller lättaste sättet att lära barn läsa, denna skrift riktar sig främst till föräldrar. Han skriver att man ska använda sig av olika läslekar som bland annat innefattar läslappar (Åge, 1995). Cadmus betonade starkt det positiva

känsloklimatet, inlärningen i ett lekfullt samspel som framförallt drivs av barnens intresse; lek - aldrig plikt (Söderbergh, 1997). Anledningen till att hans tankegångar finns med i arbetet är att jag tycker det är intressant att ett arbetssätt som kommer från 1800-talets början används än idag, även om det är i en modern version, 200 år senare. Cadmus påståenden om läsutveckling har bekräftats av andra forskare i modern tid, bland annat av Laila Åge, Ragnhild Söderbergh och Barbro Widebäck.

Laila Åge (1995) är lågstadielärare, har arbetat med olika projekt både i skola och i förskola. Åge har gjort läsprojekt där hon använt sig utav Cadmus arbetssätt att leka - lära. Ett projekt är gjort på en förskola där hon använt sig av läslappar, som utgick från

(9)

barnens namn, som på ett lekfullt sätt har använts tillsammans med barnen (Åge, 1995). Samtliga inblandade var positiva till projektet och kom gemensamt överens om att aktiviteterna skulle ske 1-2 gånger i veckan. Läsleken skulle vara kort och intensiv och ge barnet en känsla av lustfylld samvaro. Aktiviteterna ökade successivt i

svårighetsgrad och mängden ord på läslapparna ökade, detta utifrån barnens intressen och utveckling. Efter projektets slut kom Åge fram till att följande tre teser var riktiga när det gäller barns läsning:

• Starten av läsprocessen skall ske tidigare än traditionellt

• Inom lekens ramar skall barnen lustbetonat och meningsfullt närma sig och utforska språket

• Lek-läsa och lek-skriva skall gå hand i hand (Åge, 1995)

Detta arbetssätt har även tidigare Ragnhild Söderbergh, professor i barns språk, använt sig av i sin forskning. Söderbergh (1988) har bland annat gjort en undersökning på sitt eget barn, som vid starten var ca två år gammal, där läslappar användes kontinuerligt. Genom detta upptäckte hon att hennes barn efter ett tag började intressera sig för det skrivna språket. Efter hand prövade hennes barn på att själv försöka skriva sina egna läslappar. Söderberghs slutsats av denna studie var att läsning inte är en mekanisk avkodning utan en tolkning i relation till egen språklig kunskap på olika plan. Orden måste ha en bekantskapskvalité för att kunna läsas, antingen genom att det ingår i barnets vokabulär eller så att det är formellt baserat på enheter som är bekant med barnet. En viktig grund i att som tvååring kunna närma sig det skrivna språket är att det finns en god kommunikation mellan barn och vuxna (Söderbergh 1988). Detta tycker jag är viktigt och har även egna erfarenheter av från tidigare arbeten och VFT. Söderberghs teorier kring hur barn lär sig tala, skriva och läsa kan sammanfattas i nedanstående principer:

• I samspel med andra där språk och handling tillsammans har en funktion

• I konkreta, för barnet begripliga situationer, där orden får sin betydelse direkt ur sammanhanget

(10)

• Barn upptäcker själv språkets inre struktur genom egen analys (Söderbergh, 1988)

Barbro Widebäck, förskollärare, har skrivit en avhandling som heter Förberedande läsning och skrivning i förskolan (1998). Hennes avhandling bygger på en studie som gjordes under tre terminer på ett daghem med start 1985, där barnen (cirka 30) var i åldrarna tre till sex år. Studien handlar om förskolebarns förmåga till förberedande läsning och skrivning. Frågor som hon utgick ifrån var:

Vilka framsteg gör barnen? Vilka läs- och skrivstrategier använder barnen? Ger tidig läs- och skrivstimulans barn förståelse för skrivet språk? (Widebäck, 1998). Widebäck var ute på förskolan där projektet pågick en dag i veckan, hennes främsta uppgift var att handleda och stötta personalen i deras arbete med att stimulera barnen. Hon höll även en studiedag per termin och ett föräldramöte. Aktiviteter som hon använde sig av var bland annat läslappar med barnens namn på, diktering och samtal kring teckningar. Widebäck hade även en jämförelsegrupp som hon var på besök hos tre gånger per termin, vid dessa tillfällen samtalade hon med personal och barn. I denna jämförelsegrupp arbetade de inte med läs- och skrivförberedande aktiviteter. Resultatet av studien visade att barnen fann ledtrådar till lärande genom läs- och skrivförberedande aktiviteter med stimulans från någon vuxen (Widebäck, 1998).

Forskarnas arbete kring tidig läs- och skrivförberedande aktiviteter kan kopplas till läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Där betonas det om barns utveckling och lärande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och förståelse av symboler samt deras kommunikativa funktioner, stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av skriftspråk och matematik (Utbildningsdepartementet, 1998). När det gäller att tillgodose barnens intressen finns det också inskrivet i läroplanen att verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka

kunskaper (Utbildningsdepartementet, 1998).

De nackdelar som står att finna i litteraturen kring läs- och skrivskrivförberedande aktiviteter i förskolan är inte särskilt många. Detta för att det inte gjorts någon särskild forskning kring det (Åge, 1995) Åge har dock sammanställt tre påståenden utifrån de farhågor hon stött på gällande läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

(11)

Farhågorna som Åge tar upp har även Caroline Liberg (1993) diskuterat i sin bok Hur barn lär sig läsa och skriva. Dessa listas upp här nedan:

• Det blir problem i skolstarten för redan läskunniga barn

• Det kommer alltid in mer eller mindre tvång i en läsinlärningsprocess, vilket är ogynnsamt för de riktigt små barnen

• Det är mer naturligt med fysiska än intellektuella aktiviteter i tidiga barnår (Åge, 1995)

Den enda av dessa tre punkter som Åge anser att det ligger ett visst mått av realism i är den första punkten; att det blir problem vid skolstarten för redan läskunniga barn. Säkert har många råkat ut för att barn upplevt första klass som tråkigt, med ensidiga och

tragglande uppgifter. Åge menar att det egentligen inte är ett problem för barnet utan snarare för läraren att lösa (Åge, 1995). Skolan ska anpassa sig till barnet oavsett var barnet befinner sig i sin utveckling. Det är skolans skyldighet (Liberg, 1993). Liberg anser dock att tiderna har förändrats och att de flesta lärare idag är beredda på att ta emot barn i olika utvecklingsfaser (Liberg, 1993).

3.2 Lek och lärande

Många menar i att i förskolan leker barnen och i skolan lär de sig saker, men vad är egentligen lek och vad är lärande? Jean Piaget 1980) och Lev Vygotskij (1896-1934) är två psykologer som tar upp lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. Piaget delar upp sina teorier om lek i stadier. Han har haft stor inverkan på den pedagogiska synen på lek (Lillemyr, 1990). Ole Fredrik Lillemyr (1990) menar att leken är viktig för barn att ägna mycket tid åt. Lillemyr menar att leken är lustbetonad och medför att inlärning då sker på ett lustfyllt sätt (Lillemyr, 1990). Barn har behov av att uttrycka saker de upplevt och det gör de genom leken (Piaget & Inhelder, 1966). Piaget använder sig av två begrepp assimilation och ackommodation. Här nedan kommer en beskrivning av dessa två begrepp.

(12)

• Assimilation: är när nya erfarenheter läggs till utan att några scheman behöver förändras

• Ackommodation: är när kunskap som man redan har måste förändras efter den nya kunskapen och erfarenheten. När scheman inte stämmer överens med erfarenheter som vi gör uppstår förvirring och obalans och då först kan utveckling ske för att rätta till tanke schemat (Piaget, 1968)

Lev Vygotskij anser precis som Piaget att man lär sig genom att göra saker. Vygotskij förenar perspektiven inlärning och utveckling i sin sociala utvecklingsteori (Widebäck, 1998). Han talar om att leken är bra för lärandet och då via att man lär tillsammans med vuxna eller mer erfarna kamrater. Genom lek skaffar barnen sig kunskaper, tränar sitt språk och sin sociala förmåga (Wikare, Berge & Watsi, 2002). Vygotskij menar att leken skapar en proximal zon för lärandet. Vygotskij påpekar att lärandet börjat långt innan barnet börjar skolan. Han menar att det finns två villkor för att förändringar inom den proximala utvecklingszonen ska kunna ske. Dessa är att barnet kan leka och att dess förmåga att skapa inre föreställningar har utvecklats. Det andra är att barnet kan ge och ta emot hjälp i aktiviteter och samtal med andra (Widebäck, 1998).

3.3 Samverkan förskola – skola

Förskolan har under hela sinuppbyggnad tillhört den sociala sektorn och variten viktig del av svensk familjepolitik. Reformen som i sin helhet genomfördes 1998 innebär att förskolan numera ingår i och utgör det första steget i det samlade utbildningssystemet (Skolverket, 2004:a). 1996 fastslog regeringen att förskolan, skolan och

skolbarnsomsorgen skulle integreras för att förbättra grundskolans första viktiga år. Det livslånga lärandet ska vara en hörnsten i utbildningspolitiken och att en gemensam syn på utveckling och lärande bör genomsyra alla verksamheter (Skolverket, 2004:a). En iakttagelse som Skolverket gjort är att allt fler kommuner organiserar förskolan och skolan under samma nämnd. I 93 % av landets kommuner är förskola och skola

organiserade i en gemensam nämnd/förvaltning (Skolverket, 2004:b). Det är något som jag tycker är bra och som jag stött på under min VFT. Detta tror jag kan vara ett viktigt steg mot en integrering av förskolan – skolan i framtiden. I förskolans läroplan (1998)

(13)

står det att förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett livslångt lärande kräver en helhetssyn i utbildningssystemet, som utgår från läroplanens anda och

gemensam syn på kunskaper och lärande (Skolverket, 2004:b). Barnet ska inte mötas av ett förhållningssätt i förskolan och ett annat i grundskolan (Skolverket, 2004:a). Vid införandet av förskoleklassen koncentrerades dock integrationen främst till att omfatta förskoleklassen och grundskolans tidiga år. Förskoleklassen har blivit mer och mer skola och den hör till skolan rent organisatoriskt (Skolverket, 2004:a). Ett generellt mönster är att förskolan i allmänhet har minst samverkan med skolan. Det är en skarp gräns mellan förskolan och skolan. Betydelsen av förskolan som det första steget i utbildningssystemet kom i skymundan (Skolverket, 2004:b).

4 Problemprecisering

Skolan har som mål att alla elever ska lära sig att läsa och skriva, vilket exempelvis grundskolans kursplan i svenska tar upp. Förskolan har i sin läroplan (1998)

strävandemål där det står förskolan skall sträva efter att alla barn ”utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord” (Utbildningsdepartementet, 1998). I skolan kursplan finns en liknande formulering där det står att man ska arbeta mot

följande: ”utveckla en säkerhet i tal och skrift” (Skolverket, 2000). Det intressanta är då vem som ska introducera det skrivna ordet för barnen. När det ska introduceras och på vilket sätt det ska introduceras? Förmodligen finns inget rätt svar på denna fråga, bara olika sätt att belysa frågan. I detta arbete ska förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år få möjlighet att ge sin syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i

förskolan. Har de olika sätt att se på saken? Vad beror det i så fall på? Finns det någon samverkan mellan förskola och skola?

Frågeställningarna i arbetet är:

• Hur ser två förskollärare på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivaktiviteternas roll?

• Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan?

(14)

5 Metod

5.1 Metodval

Jag har valt att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer i min undersökning. Detta för att jag ansåg dessa metoder vara relevanta utifrån

frågeställningarna. Användningen av såväl intervjuer som observationer ger en bra grund att stå på inför analys och bearbetning.

5.1.1 Intervjuer

Vid insamlingen av empiriskt material användes kvalitativa intervjuer. Det innebär att som forskare skriva ner intervjuinnehåll, både informella och spontana samtal som uppkommer under intervjun. Med de spontana samtalen menas det som blev sagt efter att bandspelaren stängdes av. De kvalitativa intervjuerna kännetecknas av deras

flexibilitet. Det är tillåtet att i forskningsprocessen utnyttja den information som man får av en tillfällighet när man sedan går vidare i datainsamlingen (Repstad, 1999). I

intervjuerna användes öppna frågor, detta för att pedagogerna skulle få tolka och

utveckla frågorna utifrån deras tankar och syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med kvalitativa intervjuer är att få den intervjuade att ge så

uttömmande svar som möjligt utifrån ämnesområdet (Johansson & Svedner, 2001).

5.1.2 Observationer

Observationsformen som användes var fältanteckningar. Jag valde att göra

observationer öppna, där pedagogerna informerades i förväg vad syftet var och vad som skulle lyftas fram med observationerna. Pedagogerna fick även reda på att det inte var för att kontrollera ifall deras intervjusvar stämde överens med hur de agerade i

praktiken. En nackdel med att göra observationerna öppna är att pedagogerna kanske la upp samlingen på ett annorlunda sett när jag var där och observerade, än annars. Öppen

(15)

forskning kan bli ett spel för gallerierna (Repstad, 1999). Trots detta valde jag att göra på detta sätt. Genom de erfarenheter jag har från min VFT som var på en förskola som arbetar med tidig läs- och skrivlek anser jag ha en bra uppfattning av hur samlingarna ser ut. Men givetvis är detta något som bör beaktas i analysen. Observationerna är gjorda på en småbarnsavdelning, 1-3 år samt på en syskonavdelning, 3-5 år. På syskonavdelningen var barnen uppdelade i åldersgrupper, så jag var med på

5-åringarnas samling. Anledningen till valet att vara med 5-åringarna var att deras samling såg annorlunda ut än småbarnens och jag ville se olika sätt att arbeta med läs- och skrivlek.

5.1.3 Induktion

Jag har även valt att närma mig frågeställningarna induktivt, vilket innebär att jag inte testar ett antagande utan min empiri skapar en helhetssyn kring min problematik. Så småningom kan helhetssynen utgöra en teori (Lärarutbildningen, 2004).

5.2 Urval

Jag har valt att intervjua fyra personer i två olika verksamheter av dessa personer är två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år. Anledningen till detta val är att få personer i två olika verksamheters syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i

förskolan. Samtliga intervjuade är kvinnor. Detta var inget medvetet val innan kontakt togs med skolan och förskolan där intervjuerna skulle ske. Målet var att få tag i personer som var insatta i metoden tidig läs- och skrivlek. Jag har även medvetet valt

förskollärare och lärare som arbetar i samma rektorsområde. Lärarna som ingår i undersökningen tar emot barnen från förskolan där förskollärarna arbetar, dessa valdes för att de då är medvetna om vad tidig läs- och skrivlek är. Förskollärarna och lärarna som ingått i undersökningen har alla ställt upp efter förfrågan. Personerna som intervjuades var både bekanta och obekanta. Detta ser jag som både positivt och

negativt. Det positiva är att det är lättare att öppna upp sig för någon som man känner, i detta här fallet mig. Det kan vara en fördel att välja redan kända personer då de lättare

(16)

öppnar upp sig än vad kanske okända gör (Repstad, 1999). Det som kan ses som negativt med att intervjua redan kända personer är att det är lättare att komma ifrån ämnet och glömma bort att ställa bra följdfrågor. Detta är givetvis en risk som jag tog, att använda kända personer och bör beaktas i analysen.

Namnen på de intervjuade och även förskolan/skolan är fingerade.

• Frida är född 1977. Hon var färdig förskollärare 2001 och har läst 120p på högskolan i en storstad. Frida arbetar sedan 3 år på förskolan Väderleken med barn i 1-3 årsåldern. Hon sökte medvetet arbete på denna förskola för de arbetar med tidig läs- och skrivlek. Frida har erfarenheter från tidigare anställning och ett stort intresse av att arbeta med tidig läs- och skrivlek.

• Felicia är född 1972. Hon var färdig förskollärare 2001 och har läst 120p på högskolan i en storstad. Felicia arbetar sedan 2,5 år på förskolan Väderleken med barn i 1-3 årsåldern. Hon sökte arbete på denna förskola främst för att det var på en 1-3 års avdelning, men dock inget tidigare intresse av läs- och skrivförberedande aktiviteter på förskolan.

• Gisela är född 1973. Hon var färdig 1-7 lärare 1996 och har läst 140p på högskolan i en storstad. Gisela arbetar på Väderskolan med år ett, i samma spår som Gudrun. Gisela har arbetet som lärare i 9 år. Skolan som Gisela arbetar på tar emot barn från förskolan Väderleken. I år var första gången Gisela tog emot barnen som hade haft läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

• Gudrun är född 1951. Hon var färdig lågstadielärare 1988 och har läst 100p på högskolan i en storstad. Gudrun arbetar på Väderskolan med år två, i samma spår som Gisela. Skolan som Gudrun arbetar på tar emot barnen från förskolan Väderleken. Gudrun har arbetat som lärare i 16 år och har tagit emot barn som haft läs- och skrivförberedande aktiviteter på förskolan vid ett flertal tillfälle.

• Förskolan Väderleken ligger i en storstad. Lokalerna är ombyggda före detta lägenheter som ligger i ett flerfamiljshus på markplan. Förskolan består av tre

(17)

avdelningar, två 1-3 årsavdelningar och en 3-5 årsavdelning. Sammanlagt är det 36 barn inskrivna och där arbetar 7 personer. Personalen består av både

förskollärare och barnskötare. Förskolan Väderlekens profil är tidig läs- och skrivlek, denna profilen har det haft sedan 1998.

• Väderskolan ligger i en storstad. Skolan rymmer ca 350 elever uppdelade på tre spår, i dessa spår går eleverna från förskoleklass till år 6.

5.3 Genomförande

Den första kontakten med personerna som skulle intervjuas togs via telefon eller genom personlig kontakt. De fick i samband med första kontakten reda på hur de skulle var delaktiga i arbetet och även vad syftet med arbetet var. Jag valde att göra alla intervjuer enskilda, för att få de personer som intervjuades att ge sina tankar och sin syn oberoende av vad de andra svarade. Som hjälpmedel vid intervjuerna användes en bandspelare så att det var möjligt för att koncentrera mig på den som intervjuades och komma med uppföljningsfrågor istället för att anteckna. Om anteckningar förs, kan man inte helt och hållet engagera sig i intervjun för att fånga upp lösa trådar i svaren (Repstad, 1999). Till hjälp vid intervjuerna användes en intervjuguide (se bilaga) med de tänkta frågorna, denna fick vara grunden i intervjuerna. Alla intervjuerna såg inte likadana ut, detta beror på att följdfrågorna såg olika ut från intervju till intervju. Intervjuerna tog ca 30min. Direkt efter varje intervju lyssnades banden av och eventuella mönster skrevs ner. Observationerna behandlades på liknande sätt. När det empiriska materialet var sammanställt, upptäckte jag att komplettering av intervjuerna med förskollärarna behövdes. Via mail skickades två frågor till förskollärarna där de blev ombedda att svara enskilt och skriftligt. Tyvärr kunde endast en av dem returnera något svar till mig. När intervjuer och observationer var klara försökte jag koppla ihop mitt empiriska material med olika teorier.

(18)

5.4 Analysbeskrivning

Intervjusvaren och fältanteckningarna är mitt empiriska material för analysen. Efter varje intervjutillfälle lyssnades banden noggrant igenom för att sedan renskrivas, likadant gjordes med observationerna. Redan här synliggjordes vissa mönster och begrepp som var relevanta till frågeställningarna, dessa blev mer framträdande när intervjuerna och observationerna sammanfattades och skrevs ner. Mönsterna och begreppen var allt ifrån hur personerna svarar utifrån hur länge de arbetat, inom vilken verksamhet, tidigare erfarenheter och även utifrån deras pedagogiska utbildning. Begrepp är bra att använda sig av eftersom de kan utgöra provisoriska hjälpmedel till förståelse (Repstad, 1999). Dessa begrepp och mönster ska jag försöka tolka utifrån läroplanerna för förskolan och skolan, teorier, litteratur och forskning som kan kopplas till ämnesområdet. Genom analysen ska det förhoppningsvis kunna dras någon form av slutsats.

5.5 Forskningsetiska övervägande

När den första kontakten togs med personerna som skulle intervjuas, informerades de om på vilket sätt de skulle vara med i arbetet och vad syftet var. Deltagarna måste få reda på vad syftet är och ta ställning till om de vill deltaga (Johansson & Svedner, 2001). Innan varje intervju gavs information om vad arbetet skulle handla om. De fick reda på att deras namn och arbetsplats inte skulle stå med i arbetet utan att fingerade namn skulle användas. Detta av respekt för varje människas integritet och även för att det inte var relevant att ha med i arbetet. Det är viktigt att examensarbetet bygger på respekt för de personer som deltar (Johansson & Svedner, 2001). En bandspelare användes vid samtliga intervjuer. De som skulle intervjuas informerades i förväg syftet med att en bandspelare skulle användas och även om att när arbetet är färdigt så

kommer alla band att raderas. Det är bra att inledningsvis berätta att bandspelaren är ett hjälpmedel för att få ner det som sägs, även betona att när projektet är färdigt raderas banden och att det inte finns någon risk att de kommer på villovägar (Repstad, 1999). Jag upplevde att när anledningen till användningen av bandspelare kom fram gjorde att de hade lättare att slappna av och acceptera bandspelaren.

(19)

6 Resultat

Jag har valt att presentera resultatet av min undersökning i följande rubriker/kategorier: Förskolan kravlöshet – skolans krav, den fria kontra den styrda leken i förskolan, samverkan förskolan – skolan existerar inte och föräldrar – en viktig del i barns läs- och skrivutveckling. Utifrån dessa rubriker/kategorier närmar jag mig

frågeställningarna i detta arbete. De intervjuade kommer från två olika verksamheter där samverkan är ett måste för att det ska fungera dem emellan, men främst för att barnen ska få en så bra och mjuk övergång från förskola till skolan som möjligt. När det gäller lek och lärandet i förskolan så framkom det av intervjuerna hur mycket det skiljer sig i lärarnas och förskollärarnas syn. Det blir också tydligt att föräldrar är viktiga eftersom de följer barnen under hela uppväxten och ska ha insyn i vad deras barn gör i sin dagliga verksamhet om det så är i förskola eller i skola.

6.1 Förskolans kravlöshet - skolans krav

Frida och Felicia poängterar hur viktigt det är att följa barnens intressen samt att det ska vara roligt och kravlöst i förskolan. Det är inte så viktigt hur man lär sig att skriva eller läsa utan det är bara en bonus om barnen skulle lära sig det under sin tid på förskolan. Både Gudrun och Gisela ansåg att det är viktigt för barnen att utforma bokstäverna på ett särskilt sätt för att skrivtekniken ska kunna flyta bättre och att skrivhastigheten ska bli högre. De menar samtidigt att det inte är för deras skull barnen måste forma bokstäverna rätt utan att det finns bestämda skrivregler som är satta för att följas.

Gudrun: Det är viktigt att veta hur man ska forma bokstäverna annars hade

man ju inte behövt några regler alls.

Gisela: Det är viktigt att från början vara tydlig och inte låt dem skriva hur som

helst.

Felicia: Det är hela tiden lekfullt, spännande och roligt och naturligt – inga krav

på att barnen ska lära sig något.

Frida: Ingen förväntar sig att så små ska kunna lära sig läsa och skriva så det

är egentligen bara ett plus om de skulle knäcka koden. Det är värre för dem i skolan där finns förväntningarna.

(20)

Det var bara Frida som nämnde innehållet i läroplanerna som den stora skillnaden när det gäller vilka krav man har på sig beroende på vilken verksamhet man arbetar inom. Hon poängterade att skolan har mål som de måste leva upp till medan förskolan endast har mål att sträva efter.

Frida: Förskolan har överhuvudtaget inga krav, i läroplanen för förskolan finns det bara strävandemål medan skolan har uppnåendemål.

Felicia: Vi är väldigt noga med att det inte får finnas någon prestige eller krav. Det ska bara bygga på glädje.

Analys: Det blir tydligt på förskollärarnas och lärarna i grundskolans tidiga års svar att kraven i förskolan och skolan skiljer sig åt. Verksamhetens krav styr deras sätt att se på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Jag tror även att skillnaden i

förskollärarnas och lärarna i grundskolans tidigare års utbildningen påverkar deras svar. Förskollärarna har likvärdig utbildning medan lärarna i grundskolans tidigare år har olika inriktning avseende ålders spår. Idag utbildas förskollärare och lärare tillsammans vilket gör att synen på lärandet blir enhetligt, även om läroplanerna fortfarande skiljer på verksamheternas krav.

6.2

Den fria kontra den styrda leken i förskolan

Samtliga av de intervjuade var överens om att i förskolan ska lärandet bygga på barnens intresse och att det samtidigt ska vara något lustfyllt, allt ska bygga på lek. Gudrun tycker inte att förskolan ska fokusera sig på läsning utan på att bygga upp språket. Detta är något Gudrun tycker att förskollärarna är duktiga på. Frida och Felicia tar upp att målet med förskolans arbete med tidig läs- och skrivlek är att väcka barnens intresse och nyfikenhet på det skrivna ordet genom lek.

Gudrun: Jag tycker inte man ska fokusera för mycket på att det ska vara läsning på förskolan. Det ska vara det förberedande som jag tycker att

förskollärare är så duktiga på – att genom leken bygga upp språket.

Gisela: Många barn är intresserade och tycker det är roligt då ska man naturligtvis spinna vidare på det på ett kul och lustfyllt sätt.

(21)

Frida: Målet är att väcka deras intresse, lust och nyfikenhet på ett lekfullt sätt.

Felicia: Introducera det skrivna språket på ett roligt sätt genom lek.

Under observationerna som gjordes framkom att man på ett enkelt sätt kan jobba med lärande utifrån barnens nyfikenhet och intresse för bokstäver.

Här nedan följer ett utdrag ur fältanteckningarna från ett av observationstillfällena.

Alva 2 år och 10 månader utbrister: Där står mitt namn och pekar på Fridas tröja.

På Fridas tröja står det Adidas. Frida: Var då? Kan du visa mig ?

Alva går fram och pekar på A:et i Adidastrycket.

Frida: Ja det samma bokstav som ditt namn börjar på.

Alva går nöjd därifrån.

Trots att samtliga intervjuade har samma syn på hur lärande ska gå till i förskolan är Gisela kluven till att man redan i förskolan tar in skoluppgifter. Hon menar att barnen trots allt redan måste gå nio år i grundskolan så de kanske kunde få vänta med dessa uppgifter. Gisela anser att det är viktigt att barnen får leka och att man läser mycket sagor för barnen under deras tid på förskolan.

Gisela: Jag är så rädd att förskolan blir skola det är min farhåga. Det är viktigast att barnen får leka och att man läser sagor för dem.

Analys: Det är inget tvivel om att både förskollärarna och lärarna i grundskolans tidiga år anser att leken är en viktig aspekt för lärandet och den ska ha en stor plats i förskolan. Det som jag anser skilja sig är deras syn på lek, lärarna i grundskolans tidiga år pratar om den fria leken medan förskollärarna den styrda leken. Att lärarna anser att den fria leken ska ha så stor plats i förskolan är nog för att den inte har så stor plats i skolan. I detta sammanhang med förskollärarnas arbete med tidig läs- och skrivlek tror jag förskollärarna pratar om den styrda leken, där de som vuxna styr hur barnen ska använda läslapparna på ett lekfullt och roligt sätt. Gisela är lite kluven till läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Detta tror jag beror på att i år var första

gången hon tog emot barnen som arbetat med tidig läs- och skrivlek på förskolan, vilket gör att hon fått ändra sitt sätt att undervisa på. Jag tror även att hon är lite kluven för att

(22)

hon inte vet hur arbetet med läs- och skrivförberedande aktiviteter på förskolan ser ut och på vilket sätt förskolan arbetar med detta. Detta är även något som Gisela själv nämnde under intervjun.

6.3 Samverkan förskola – skola existerar inte

Gisela och Gudrun tyckte att samarbetet med förskolan är dålig eller obefintlig som det ser ut i dagens läge. De anser sig inte veta hur förskolan arbetar med tidig läs- och skrivlek. Samtidigt ser de samarbetet med förskoleklassen som en betydande länk. De anser samarbetet med förskoleklassen som något lyxigt och som fungerar bra.

Gisela: Jag vet inte riktigt hur de gör i förskolan med läs- och skrivleken. Gudrun: Man får inte se hur arbetet ser ut på förskolan, vilket arbetssätt som används. Vi får ingen detaljerad information.

Gisela och Gudrun ser fördelar med att ha förskoleklassen vägg i vägg. Det gör det möjligt att ha ett samarbete kring barn som dels har extra behov och kring dem som har kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling. Gisela säger att det är viktigt att vi vuxna pratar med varandra för att få ett så bra samarbete som möjligt. Gisela och

Gudrun säger samtidigt att detta samarbete fungerar fram till år två sen tar det stopp. Att samverkan tar slut vid år två, sa Gudrun och Gisela berodde på skolans organisation. Detta är något som de båda tycker är synd. De hade önskat att samarbetet i alla fall hade fungerat upp till år tre, men gärna längre.

Gudrun: Det är jätteskönt när jag tar emot en etta, de känner till rutinerna på skolan efter sin tid i förskoleklassen.

Gisela: Det är bra med ett tydligt överlämnande från förskoleklassen, man får en kort info om sånt som är bra att veta. Sen har vi ju dem vägg i vägg

ifall det skulle vara något.

Gudrun: År två har inte någon möjlighet att gå upp i år tre eftersom det inte

finns någon samverkan däremellan. Vilket jag tycker är mycket synd.

Frida nämner förskoleklassen när hon pratar om samverkan. Hon menar att det är den enda länken till skolan som de har. Någon direktkontakt med skolan finns inte enligt

(23)

henne. Frida berättar att femåringarna har regelbundna träffar med övriga barn i samma åldersgrupp och sina blivande lärare, alltför att övergången ska bli så smidig som möjligt. Hon nämner även att det finns överlämningssamtal som föräldrar, den gamla och nya personalen medverkar vid.

Frida: Samarbetet med förskoleklassen fungerar bra, våra femåringar har regelbundna kontakter med sina blivande lärare och skolkamrater.

Analys: Min analys av samverkan mellan förskolan och skolan är att den inte existerar överhuvudtaget. Det är inget som direkt uttalas men detta blir ändå så tydligt i svaren som ges, eftersom ingen av de intervjuade nämner den andra verksamheten (förskola respektive skola) i sina svar om samverkan. Det blir också väldigt tydligt vilken viktig roll förskoleklassen får som länk mellan förskolan och skolan. Det är här informationen måste föras mellan de två olika verksamheterna.

6.4 Föräldrar – en viktig del i barns läs- och skrivutveckling

Frida tar upp hur viktig föräldrarnas vetskap om hur arbetet med tidig läs- och skrivlek ser ut och vad målet med verksamheten är. Hon berättar att det har kvällsvisningar en gång i månaden, där föräldrar som ska välja förskola till sitt barn får komma. På dessa kvällar får föräldrarna information om metoden tidig läs- och skrivlek och kan ställa frågor. Föräldrarna får även se en film som förskolan gjort och en folder med

information med sig hem.

Frida: Det är viktigt att föräldrarna är insatta i arbetet med tidig läs- och skrivlek. De får mycket information innan deras barn började på förskolan.

Frida tar även upp att föräldrarna har fått reda på vad målet är med tidig läs- och

skrivlek, även att föräldrarna inte förväntar sig att barnen ska kunna läs och skriva efter sin tid på förskolan.

(24)

Gisela och Gudrun tar upp att läsningen inte får bli något statusgrej utan att det är viktigt att informera föräldrarna om hur läsutvecklingen kan se ut. Gisela tar även upp forskning kring att barn som lär sig läsa tidig inte kommer att vara längre fram senare i livet. Hon säger även att det inte finns något mönster på att barn som kan läsa vid 5 årsålder skaffar sig en bra utbildning.

Gisela: En statusgrej för föräldrarna att barnen kan läsa tidigt.

Gudrun: Föräldrarna måste vara medvetna om att bara för deras barn har kommit långt i sin läsutveckling när de kommer till skolan betyder det inte att

de hela tiden kommer att ligga längre fram.

Analys: Frida tar upp hur viktigt det är att föräldrarna är delaktiga och medvetna om barnens lärande. Det enda lärarna i grundskolans tidigare år tar upp avseende föräldrar är att det är viktigt att föräldrarna är medvetna om läsutvecklingen och att läsningen inte får bli en statusgrej. Detta tolkar jag som att föräldrarna utgör en viktig del i förskolan för att de ska få en inblick i vad deras barn gör och kunna följa med i deras utveckling och lärande. Detta är naturligtvis viktigt även i skolan, men där blir kontakten inte lika kontinuerlig utan sker vid bestämda möten som till exempel utvecklingssamtal.

6.5 Slutsatser

De slutsatser som kan dras efter intervjuerna är att förskolan och skolan är två från varandra skilda verksamheter som inte har något med varandra att göra. Det enda de tycks ha gemensamt är det faktum att våra barn passerar genom deras verksamheter på sin väg genom det livslånga lärandet.

Samtidigt blir det tydligt att både lärare och förskollärare har en gemensam syn på hur lärandet ska gå till i förskolan, att allt ska ske genom lek och på barnens villkor. Hur arbetssättet i förskolan sedan ska se ut har de delade meningar om. Där lärarna har större fokus på att inlärningen av läs- och skrivkunnande ska ske efter vissa regler för att underlätta för barnen när de väl kommer till skolan. Medan förskollärarna bara ser det som en bonus om barnet lär sig läsa och skriva under sin tid på förskolan. Hur barnet lär sig är mindre betydelsefullt.

(25)

Man kan även tydligt se att verksamheterna är styrda av skilda läroplaner där kraven är olika. I skolans läroplan finns uppnåendemål medan förskolans läroplan endast har strävandemål.

Slutligen är föräldrarna en viktig del av barnens utveckling och lärande. Det blir tydligt att ju äldre barnen blir ju mindre är föräldrarna delaktig.

7 Diskussion

Jag har valt att använda både intervjuer och observationer som undersökningsmetoder. Detta för att få en bredd på undersökningen, men även för att konkret visa hur arbetet med läs- och skrivförberedande aktiviteter på förskolan kan se ut. Nu i efterhand när jag ser på resultatet kan jag tycka att det hade räckt att göra intervjuer. Detta på grund av att resultatet ser annorlunda ut och andra saker kom fram som jag inte tänkt på tidigare. Givetvis kunde observationerna användas men inte i lika stor utsträckning som jag hade trott från början.

Arbetet bygger på fyra intervjuer och på två observationer, vilket gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Jag uttalar mig inte om alla förskollärare och lärare i

grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Jag tror att arbetet kunde ha sett annorlunda ut om urvalet hade varit ett annat, nu

intervjuades förskollärare som arbetar med tidig läs- och skrivlek och därmed antas att de är intresserade av barns språkutveckling i förskolan. Förskollärare som inte har denna erfarenhet och intresse hade kanske gett helt andra svar. Men eftersom jag ville lägga ett visst fokus på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan så föll det sig naturligt att intervjua personer som är yrkesverksamma inom en sådan verksamhet.

Jag hade vissa svårigheter i min analys då lärarna i grundskolans tidigare år under intervjuerna hade svårt att hålla en bredd i sina svar. De pratade gärna och mycket men det var till största delen om den egna verksamheten. De talade om sina behov och vad som behövdes från förskolan för att de skulle kunna sköta sitt arbete. Vad detta beror på har jag inget svar på men det är ganska intressant.

(26)

I observationerna blev det tydligt att lärande på förskolan ofta sker tillsammans med en vuxen eller en mer erfaren kompis, genom lek. Det är inget som någon under

intervjuerna kommenterar men jag kan känna att här använder sig förskollärarna sig av Vygotskijs teori om den proximala zonen. Där han menar att barn tillsammans med en vuxen eller mer erfaren kompis kan klara av mer än han/hon klarade på egen hand. Leken skapar en zon för utveckling och lärande (Widebäck, 1998).

Leken har en viktig roll i förskolan. Detta är något som både förskollärarna och lärarna tar upp i intervjuerna. Frågan är bara när de nämner lek, är det fri eller styrd lek de syftar på. Jag tror att förskollärarna pratar om styrd lek i alla fall i samband med läs- och skrivleken. Detta på grund av att när de på samlingen arbetar med sina läslappar, så är det de vuxna som bestämmer på vilket sätt det ska ske men det sker dock på ett lekfullt sätt. Lärarna däremot tror jag pratar om den fria leken, att den ska ha en viktig roll för barnen i förskolan. Piaget förespråkar den fria leken som teori. Han menar att i den fria leken får barn tillfälle att leka utan inblandning från någon vuxen. Det är inte heller nödvändigt att lära sig något utifrån denna lek. Piagets teori innehåller dock både fri (assimilation) och styrd lek (ackommodation) och ser detta som nyttigt för barnet (Piaget & Inhelder, 1966). Jag anser att en blandning av styrd och fri lek vore det som skulle utveckla våra barn mest. Därför tycker jag att både den styrda och den fria leken är något som borde få plats inom förskolans ramar. Med tanke på alla uppnåendemål som finns i skolans läroplan så tror jag tyvärr inte att den fria leken får särskilt stor plats där. Därför tror jag lärarna så starkt betonar betydelsen av den fria lekens plats i

förskolan och att barn ska få vara barn.

Varken förskollärarna eller lärarna i grundskolans tidiga år nämnde något om

samverkan mellan förskolan och skolan. Det beror nog till stor del på att det inte finns någon samverkan mellan skolan och förskolan, utan det är förskoleklassen som är en slags mellanstation för våra barn. Det diskuteras mycket idag om att det ska var ett 0-16 perspektiv där förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet, något som också står i läroplanen för förskolan under rubriken Förskolans uppdrag

(Utbildningsdepartementet, 1998). Tyvärr ser inte verkligheten ut så, vilket blir tydligt i intervjusvaren. Att alla barn möter vuxna genom hela utbildningssystemet som har ett förhållningssätt som utgår ifrån läroplanernas anda och bygger på gemensam syn på kunskaper, utveckling och lärande är betydelsefullt för alla barn (Skolverket, 2004:b).

(27)

Jag tror att detta är något som kommer att kunna ske på sikt. Den nya lärarutbildningen som startade 2001 har en betydelsefull roll i detta, där får alla blivande pedagoger samma syn på kunskap och lärande vilket kan bidra till en samsyn i framtidens förskola och skola. Detta tror jag kan föra verksamheterna närmare varandra och kanske leda till att de i framtiden integreras.

Båda förskollärarna diskuterar läroplanen och dess betydelse för verksamheten under intervjuerna. Detta tror jag till viss del beror på att den under deras utbildningstid var högst aktuell då deras utbildningstid började när den kom 1998. Detta tror jag gör att läroplanen lättare blir naturlig att använda sig av och relatera till i sin yrkesroll. Om intervjuerna istället hade gjorts med förskollärare med äldre utbildningar så kanske det inte hade varit lika självklart för dem att relatera till läroplanen. Att läroplanen kom 1998 kan kanske till viss del höra ihop med att förskolan Väderleken började med läs- och skrivlek just det året. Med tanke på att läroplanen fört förskolan närmare skolan och det pedagogiska uppdraget och betydelsen av barns lärande betonas på ett annat sätt än tidigare (Skolverket, 2004:b). Som ett led i detta valde man på förskolan Väderleken att profilera sig inom läs- och skrivlek för att få högre status. Det var naturligtvis inte den enda faktorn utan den största bakomliggande orsaken bör ha varit ett intresse från personalens sida.

Det blir tydligt i undersökningen att förskollärare och lärare har skilda syner på kunskap och lärande i förskolan. Detta tror jag beror på att man har olika krav på sig i sin

yrkesroll. I läroplanen för förskolan finns det strävandemål där det i skolans läroplan istället finns uppnåendemål. Detta gör det svårt för de båda yrkesgrupperna att ha en samsyn eftersom de är styrda av fasta dokument som är till för att följas. Samtidigt fick jag en känsla, under intervjuerna med lärarna, att förskolan är inne och klampar på skolans territorium vilket kanske inte alltid blir uppskattat. Synen på förskolan är att där ska barnen få lov att vara just barn och leka och ha roligt. Men vem säger att lärande måste vara något som är tråkigt och strukturerat. Genom leken kan barn lära sig utan att vara medvetna om det.

När det gäller läs- och skrivleken som arbetssätt kan jag inte hitta något direkt negativt, i alla fall inte så länge man lägger upp det utifrån barnens nivå på ett lustbetonat sätt som en del i det dagliga arbetet. Eventuella nackdelar med tidig läsning finns det heller

(28)

inte någon egentlig forskning om (Åge, 1995). Jag kan dock förstå lärarens farhåga med att hon är rädd för att förskolan ska bli en skola. Men så länge det är barnen som styr nivån så tror jag att det aldrig blir för höga krav redan i förskolan, och vad är det för fel på att lära sig något – kunskaper kan man ju aldrig få för mycket av.

Det hade varit intressant att fortsätta detta arbete genom att intervjua föräldrarna om deras syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Hur ser de på lärandet i förskolan? Vad de anser ska ingå i förskolans uppdrag? Jag tror att det är viktigt att vi som arbetar inom förskolan blir tydligare i vår yrkesroll och i vårt dagliga arbete med barnen, så att föräldrarna blir medvetna om tanken med förskolans alla aktiviteter och läroplanens mål.

(29)

Referenser

Johansson, Bo & Svedner, Per Olav (2001). Examensarbete i lärarutbildningen-undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lillemyr, Ole Fredrik (1990). Lek på allvar teorier om lek under förskoleåren. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling – Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lärarutbildningen (2004). Kompendium. Texter till kursen 7.2 Examensarbete. Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Lek Fritid Hälsa. 2005-11-11.

Piaget, Jean (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: C W K Gleerups Bokförlag.

Piaget, Jean & Inhelder, Bärbel (1966). The Psychology of the Child. Presses Universitatires de France.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2004:a). Förskolan i brytningstid: en nationell utvärdering av förskolan. (Rapport 239, Bestnr: 04.834). Stockholm

Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber.

Söderbergh, Ragnhild (1997). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerups Förlag.

(30)

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: HLS Förlag.

Widebäck, Barbro (1998). Förberedande läsning och skrivning i förskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Wikare, Ulla & Berge, Birgit & Watsi, Christina (2002). Förskola, skola, fritisdhem. Stockholm: Liber.

Åge, Laila (1995). Leka Läsa Skriva – En handbok om tidig läsning. Solna: Ekelunds förlag.

Internet

Skolverket (2000). Kursplan i svenska för grundskolan. Tillgänglig 2005-11-23.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform =11&id=3890&extraId=2087

Myndigheten för skolutveckling (2004:b). Rapportering av regeringsuppdrag Intregration förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. (Slutrapport Dnr 2003:171). Tillgänglig 2005-11-23.

(31)

Intervjufrågor till förskollärarna

Inledande frågor

• Kön?

• Vilket år är du född?

• Vilken typ av utbildning har du och när utbildades du? • Vilken åldersgrupp arbetar du med?

• Har du några erfarenheter från andra åldersgrupper?

Ramfrågor

Hur ser du på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan?

Vilken roll har läs- och skrivleken i verksamheten?

Hur stor del av dagen ägnas åt att arbeta med läs- och skrivförberedande aktiviteter?

Vad är ert mål med läs- ock skrivleken?

Finns det någon/a speciell/a teori/er som du använder dig av i verksamheten?

Kompletteringsfrågor

• Tycker du att övergången från förskolan till skolan är problematiskt? I så fall på vilket sätt?

(32)

Intervjufrågor till lärarna

Inledande frågor

Kön?

Vilket år är du född?

Vilken typ av utbildning har du och när utbildades du?

Vilken åldersgrupp arbetar du med?

Har du några erfarenheter från andra åldersgrupper?

Ramfrågor

• Hur ser du på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? • Kan du se någon/några skillnad/skillnader på barn som haft läs- och

skrivförberedande aktiviteter i förskolan och de som inte haft det? • Har du fått ändra ditt sätt arbetssätt efter att läs- och skrivförberedande

aktiviteterna kom in i förskolan?

• Tycker du att övergången från förskolan till skolan är problematisk? I så fall på vilket sätt?

References

Related documents

Även sagor och berättelser får en mottagare, då det är tänkt att dessa ska läsas upp för klassen: ”Man skriver inte ett brev om man inte skickar iväg det, man sitter inte

I våra intervjuer kommer det fram att lärarna beskriver elevinflytande utifrån dessa aspekter; eleverna kan välja plats där de vill jobba, och hur de vill jobba, men sällan

Detta får starkt stöd av Söderström (2015) som menar att digitala system som är dåligt designade för sina användare är den aspekt av arbetsmiljön som bidrar mest till

To address if men’s experience and perception of close friendship is different from what the research literature presents, this study aims to qualitatively compare young men’s

tended Central business college

Kanske har lärjungepositionen betydelse för att utforska sina egna utvecklingsmöjlig- heter, för att experimentera och pröva sig fram och för att lära sig nya förhållningssätt

Till skillnad från Berit anser Bengt att hans elever får arbetsro när de sitter och skriver individuellt, och även om de inte sitter i par så kan de samarbeta.. Även Katrin

förflyttning i språk och tanke från ”här och nu” till ett abstrakt och generellt symbolplan. Förmågan att dekontextualisera innebär att barnen lär sig att tala, att skriva och