Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL II:6
Examensarbete
10 poängAndragogik
– en väg till livslångt lärande?
Andragogy –Teaching Methods for Lifelong Education?
Ann-Christine Påhlson
AUO 60 poäng Svenska, engelska 2007-02-01
Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh
Sammanfattning
Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda än utbildning för unga människor. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om vår skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan åstadkomma ett närmande till andragogiska principer. Jag ville också se hur omställningen till nytt arbetssätt påverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning.
Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, föreläsning, samt en kvantitativ enkätundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande.
Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha närmat undervisning/handledning till andragogiska principer. Våra studerande lägger tyngdpunkten på undervisningens pedagogiska upplägg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter på nya områden som arbetssätt och flexibilitet. Lärarens roll har stärkts och handledningens betydelse ökat.
Omstruktureringen innebär ökat eget ansvar, vilket kräver mer självdisciplin av de studerande. Processen underlättas om gruppen sedan tidigare har bra kontakt med läraren/handledaren.
Nyckelord: Andragogiska principer, aspekter på idealisk undervisning/handledning, omstrukturering, påverkan på deltagarna.
Innehåll
1 Inledning………7
1.1 Syfte och frågeställningar……… 8
1.2 Disposition……… 8
2 Bakgrund……… 8
2.1 Andragogikens teori och historia…...……… 9
2.2 Traditionell undervisning respektive ny undervisningsmodell……… 11
3 Metod och material……… 13
3.1 Urval……… 14
3.2 Datainsamlingsmetod………14
3.3 Procedur……… 15
3.4 Bearbetning och presentation av data………15
4 Resultat………16
4.1 Frågorna 1-6 och fråga 9……… 16
4.2 Frågorna 7 och 8……… 27 4.3 Fråga 10……… 30 5 Diskussion……… 33 5.1 Metoddiskussion……… 33 5.2 Resultatdiskussion………35 5.2.1 Frågeställning nummer 1……… 35 5.2.2 Frågeställning nummer 2……… 37 5.2.3 Frågeställning nummer 3……… 37
6 Sammanfattning och avslutning……… 39
Referenser……….. 41 Bilagor………42 Bilaga 1……… 42 Bilaga 2……… 46 Bilaga 3……… 48 Bilaga 4……… 50 Bilaga 5……… 53 Bilaga 6……… 54 Bilaga 7……… 56
Inledning
Inledning
Inledning
Inledning
”Andragogiken är på väg ut”, sammanfattar forskaren Staffan Larsson, efter att ha studerat anglosaxiska artiklar i ämnet skrivna mellan åren 2000 och 2005.1 Det finns ingen särskild vuxenpedagogik, mångfald gäller - och mycket common sense.
Andragogik2 är beteckning på en särskild vuxenpedagogik som i stora drag går ut på att vuxenutbildning ska organiseras annorlunda än utbildning för unga människor. I Myndigheten för skolutvecklings skrifter om vuxenutbildning tar man också upp föreställningen att vuxna redan genomgått en fostrande process i barn- och
ungdomsskolan och helt enkelt har andra behov än barn i en formell lärsituation.3 Med lärsituation menas då beteckning på situation och aktivitet som studerande deltar i. Man menar att de uppställda målen för dessa skolformer redan uppnåtts och att vuxenstudier därför kan organiseras annorlunda.
Jag och en kollega skrev 2004 en uppsats i vuxenpedagogik, där vi undersökte andragogikens närvaro i läromedel på vuxenutbildningen.4 En av de viktigaste
slutsatserna i denna uppsats är att det finns en tydlig strävan hos de vuxenstuderande mot ökat självständigt lärande. Möjligheten att studera på egen hand är också en av andragogikens kärnprinciper enligt Malcolm Knowles, en av de stora på området i USA,5 och en huvudprincip i vår skolas nya modell för undervisningen i engelska grund och engelska A. 6
Trots att vi i våra styrdokument ser att ungdomspedagogiken närmat sig
andragogikens ideal, tror jag att vuxenstuderande kräver en i vissa stycken annan pedagogik, och jag vill undersöka hur vi lyckas i vårt försök att närma oss en mera andragogiskt inriktad undervisning. Hur fungerar det att i ett klassrum försöka åstadkomma ett självständigt och fritt lärande och hur reagerar de studerande på omställningen?
1 Staffan Larsson, Linköpings universitet, 2005.
2 Se de andragogiska idealen under 3.2 Datainsamlingsmetod
3 Liselott Assarsson, Katarina Sipos-Zackrisson, Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande. Idé och
inspiration i arbetet med vuxnas lärande., 2006, s.7.
4 Petra Kagg, Ann-Christine Påhlson, De andragogiska idealen – en osynlig myt?, 2004, A-uppsats i vuxenpedagogik, Malmö Högskola.
5Malcolm S. Knowles, Holton III, F Elwood. Richard A. Swanson, 1998: The Adult Learner: The
Definitive Classic in Adult Education and Human Resource Development. 5 uppl. Houston, Texas: Gulf Publishing Company
6 Engelska grund motsvarar grundskolans kurser till och med det nionde skolåret, engelska A bygger på grundskolans utbildning och motsvarar steg 5.
1.1 Syfte och frågeställningar
Mitt huvudsakliga syfte med detta examensarbete är att försöka ta reda på om vi med vår omorganiserade modell för undervisning i engelska närmar oss ett mera
självständigt och fritt lärande där undervisning/handledning i högre grad än tidigare representerar andragogiska principer. Jag vill också få en bild av hur kursdeltagare upplever att omställningen till nytt arbetssätt påverkat dem, samt var vuxenstuderande skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning.
Mina frågeställningar är:
1. Hur väl upplever kursdeltagarna att undervisning/handledning representerar andragogiska principer?
2. Var skulle kursdeltagarna lägga tyngdpunkten i en ideal undervisning/handledning för vuxna?
3. Hur har omställningen till nytt arbetssätt påverkat de studerande?
1.2 Disposition
Detta arbete är disponerat så att jag först redogör för en kort forskningsbakgrund, sedan följer metod och material. Därefter görs en kort presentation av de två
undervisningsmodeller jag och en kollega har tagit intryck av inför omorganiseringen på vår skola, samt en beskrivning av hur vi nu arbetar i engelska grund och engelska A. Resultatavsnittet tar upp resultatet av enkätundersökning och strukturerade intervjuer. I diskussionsavsnittet diskuteras metod och resultat och slutligen görs en avslutning med sammanfattande kommentar och avrundning.
2 Bakgrund
I denna fastslås att ”Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska” 7. Vägen till kunskapsmålen kan alltså se olika ut. I stort är pedagogiken ungefär densamma för undervisning av ungdomar och vuxna, men ”Undervisningen av vuxna har dock att utgå från vuxnas erfarenheter.” 8
Inom vuxenutbildningen finns begreppet andragogik 9 som beteckning för en
vuxenpedagogik som i vissa avseenden skiljer sig från barn- och ungdomspedagogik. Robert Höghielm klargör i ”Komvux särart och pedagogiska utgångspunkter” 10 att komvux som utbildningsanordnare bl.a. vilar på en grund där de s.k. andragogiska undervisningsidealen sedan 1970 (prop 1970:35) är officiellt rekommenderade11.
Om vi ser på komvux som bärare av andragogiska ideal, så betonas i dessa ideal läraren som handledare eller ”facilitator”, vilket innebär att de andragogiska idealen bör synas i såväl undervisning som läromedel.
2.1 Andragogikens teori och historia
Malcolm Knowles refererar till den holländske vuxenutbildaren Ger van Enckevort12 som sökt rötterna till termen ”andragogik”. Han fann att tysken Alexander Kapp myntade termen redan 1833, i sin bok Platon´s Erziehungslehre, där han beskriver det livslånga behovet att lära. Kapp låter oss inte veta varifrån uttrycket andragogik kommer, om han uppfunnit det själv eller tagit det ifrån någon annan.
Termen andragogik föll troligtvis i glömska i mer än hundra år. Inte förrän 1957 då tysken Franz Poggeler gav ut boken Introduction into Andragogy: Basic issues in Adult
Education, började termen användas igen i grannländerna till Tyskland.
7 Lpf 94, 2006-04-23. www.skolverket.se
8 Prop 2000/01:72, Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, s 32.
9 Grek. ”andros” för ”vuxen”, och ”agein” för ”uppfostra”. Vidare analys av begreppet sker under egen rubrik.
10 SOU 1997:158, Vuxenpedagogik i teori och praktik – kunskapslyftet i fokus, Robert Höghielm, s. 382 11 Se under 3.2, “Datainsamlingsmetod”.
12 Malcolm Knowles, The Adult Learner The Definitive Classic in Adult Education and Human Rescource
I USA är Malcolm Knowles13 det stora namnet, medan flera länder i Europa har sina egna andragogikförespråkare. I Sverige har andragogikbegreppet inte fått lika stor spridning, möjligen på grund av att vi inte har så stor klyfta mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning som är fallet i en del andra länder. Robert Höghielm är troligtvis den som använt begreppet mest, dels i några undersökningar på 80-talet och dels i sin avhandling ”Undervisning i Komvux, Ideal och verklighet i grundskolekurser” från 1985.
I Europa finns ett antal olika sätt att definiera andragogik, men historisk och komparativ forskning indikerar att här har andragogiken ändå gemensamma rötter.14 Synen på andragogik i många europeiska länder betecknas snarast som holistisk. Enligt Jost Reischmann, professor i andragogik vid universitetet i Bamberg i Tyskland,15 existerar idag i huvudsak endast tre sätt att se på andragogiken: 1 ….”the science of understanding and supporting lifelong and lifewide education of adults.”
2. “Especially in the USA […] a specific theoretical and practical approach, based on a humanistic conception of self-directed and autonomous learners and teachers as facilitators of learning.”
3. “an unclear use of andragogy […] with its meaning changing from ’adult education practice’ or ’desirable values’ or ’specific teaching methods’ to ’reflections’ or ’academic discipline’ and/or opposite to ’childish pedagogy’.”16 Andragogikens betydelse idag diskuterades på ett seminarium i Linköping 15-16 mars 2005.17 Staffan Larsson, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet,
föreläste över ”En internationell utblick på vuxenpedagogik”, där han bl.a. redogjorde för anglosaxarnas idéer om vuxnas lärande. Han byggde sitt resonemang på artiklar från 2000 till 2005 angående didaktik i förhållande till vuxenutbildning. Han menar att skillnader barn/ungdomar – vuxna diskuteras mycket lite, och att man har släppt tanken på att det skulle finnas en speciell vuxenpedagogik. Det finns en splittrad bild av
13 Producerade sin första artikel om andragogik 1968: ”Andragogy, Not Pedagogy”. Aktuell 1998 med
The Adult Learner The Definitive Classic in Adult Education and Human Resource Development.
14Oct. 1991, Savicevic, Duasan M. Modern conceptions of andragogy: A European framework. 15 ( och även president i “The International Society for Comparative Adult Education (ISCAE)”) 16 Reischmann, Jost, 2004: Why ”Andragogy”?. 2004-04-14.
didaktik för vuxna: mångfald gäller. Andragogiken och Knowles vision om en lära för vuxna har ersatts av en mångfald idéer om detta.
2.2 Traditionell undervisning respektive ny undervisningsmodell
Med traditionell undervisning menar jag den typ av undervisning vi hade tidigare i engelska grund och engelska A. Detta innebär i korthet följande:
• Varje kurs har två lektionspass per vecka. En lärare undervisar per kurs. • Undervisning pågår oftast i ett och samma klassrum plus eventuellt datasal. • Oftast finns en lärobok som stöd.
• Man går tillsammans igenom olika kapitel, läser, översätter och gör övningar. Grammatikgenomgångar görs i grupp.
• Läxor och prov ges samtidigt för alla – dock kanske med olika innehåll. Diskussioner, grupparbeten och projekt i mindre skala genomförs. • Romaner läses och man skriver bok- och filmrecension.
• Muntliga framträdanden görs.
Efter att ha studerat två prisbelönta pedagogiska modeller (båda fick tidningen KOM:s stipendium 2005)18 ), rent teoretiskt Vuxenutbildningen i Stenungsund (se bilaga 5)19 och rent praktiskt Vuxenutbildningen Kärnan Helsingborg,20 bestämde vi oss för att göra ett liknande försök på vår skola – dock endast i engelska grund och engelska A. Efter noggrant förberedelsearbete under tiden februari 2005 till augusti 2005, startade vi upp den nya modellen höstterminen 2005. Den innebär i korthet att vi har ett ännu mer flexibelt, rullande intag, vidare görs kunskapstest och nivågruppering före kursstart. Ett individuellt rapportblad ifylls där den studerandes bakgrund respektive framtidsplaner när det gäller studier i engelska framgår. Studieplan utdelas (se exempel i bilaga 6).
18 KOM är en förkortning av Kommunikation för vuxenutbildare. 19 Britt-Louise Kilbo, Linköpings universitet, 2005.
Vår undervisningsmodell ser ut som följer:
• Sammanslagning av engelska grund och engelska A.
• Samtliga studerande i engelska grund och engelska A har fyra möjliga lektionspass per vecka. Fyra lärare samarbetar.
• Handledning/undervisning pågår i flera klassrum, minst två, även datasal. • Läroboken är anpassad för självstudier.
• De studerande läser själva, gör översättningar och övningar samt repeterar och kontrollerar sin utveckling. Bärbara CD-spelare finns att låna.
• Grammatikgenomgångar görs i grupp två gånger per vecka, fasta tillfällen. • Läxor ersätts med en individuell Course plan (se bilaga) som ska följas och
markeras av handledare.
• Prov görs när den studerande är redo för det. Den studerande väljer ut relevanta glosor som ska ingå i provet.
• Diskussioner och kamratsamarbete skall mestadels initieras av de studerande själva – utifrån tillgängliga övningsuppgifter.
• Grupparbeten och projekt i mindre skala initieras av handledare. • Romaner läses och man skriver recension.
• Konversationstillfälle med handledare två gånger per vecka. • Muntliga framträdanden görs.
Hela tiden finns en eller två handledare i klassrummet, och de studerande kan närhelst de vill få hjälp. På tavlan skrivs de tre kolumner upp vilka motsvarar word check, talk
about the unit och conversation i Course plan (se bilaga 7). Den studerande som vill
göra någon av dessa skriver sitt namn i denna kolumn, och när ledig handledare och den studerande har genomfört uppdraget markerar handledaren med signatur och datum i
3 Metod och material
Inom hermeneutiken och fenomenografin vill man framför allt studera det mänskliga livet i sin helhet. Forskaren vill förstå och tolka den mänskliga tillvaron. Enligt Maltén väljer forskare numera metod efter huvudregeln ”Det är forskningsproblemets art som styr valet av metod!”21. Han menar att en empirisk- kvantitativ ansats är mest fruktbar när det gäller att fånga in och förklara samband, och att ett kvalitativt tillvägagångssätt är mest gynnsamt för att förstå mänskliga förhållanden. Han lyfter fram ett
flermetodologiskt perspektiv som värdefullt.
Förutom att studera litteratur i ämnet kommer jag att utgå från såväl teori som empiri. Jag kommer att samla in information kring de fenomen jag valt att studera, därefter kommer jag att systematisera det insamlade materialet och formulera möjliga
påståenden utifrån detta. Vissa generaliseringar kan möjligen göras av resultaten, men med så liten undersökningsgrupp är målet i huvudsak att för framtida skolutveckling på vår skola få perspektiv på den omorganisation just vi genomför i undervisningen i engelska.
Metoden för arbetet utgörs av en kvantitativ enkätundersökning i kombination med en strukturerad intervju med studerande (se bilaga1). Jag kommer att analysera och tolka resultaten utifrån mina frågeställningar och definitionen av en andragogiskt utformad undervisning (se under 3.2 ”Datainsamlingsmetod”)
I litteraturstudien bygger jag på den tidigare nämnda uppsatsen i ämnet, ”De andragogiska idealen – en osynlig myt?”,22 material som berör komvux och de
andragogiska undervisningsidealen samt forskning kring andragogikbegreppet. Vidare har studiebesök gjorts på en skola som tillämpar en liknande undervisningsmodell, samt har kontakt tagits med och frågor ställts till ytterligare en förespråkare för och
användare av denna undervisningsmodell. Material i form av anteckningar från seminarium i aktuell vuxenpedagogik i Linköping har också använts.
21 Arne Maltén, Pedagogiska frågeställningar (Lund: Studentlitteratur, 1997), s. 232-233. 22 Kagg, Påhlson 2004
3.1 Urval
För att få en helhetsbild har jag valt att göra en enkätundersökning på samtliga kursdeltagare i gruppen engelska grund och engelska A – med vissa undantag. Det totala antalet enkäter och strukturerade intervjuer uppgår till 51 stycken, inget bortfall. Den strukturerade intervjun har gjorts med de 3 studerande i gruppen som jag bedömt har svårigheter att läsa och skriva svenska, och som därmed är hjälpta av förklaringar av innebörd och innehåll. Nybörjare i såväl svenska som engelska, 3-4 stycken, ingår inte i undersökningen. Ungefärligt antal anges på grund av fluktuerande avhopp och inhopp i gruppen.
De studerande hade inte någon tidigare erfarenhet av vår undervisningsmodell.
Samtliga garanterades anonymitet i sina svar, både vid den muntliga introduktionen och i enkätens inledande text. Deltagarna hade också möjlighet att när som helst ställa frågor om undersökningen.23
3.2 Datainsamlingsmetod
Jag har valt att använda mig av både litteraturstudier, enkät och strukturerad intervju. De frågeområden/frågor som ingår i enkät och strukturerad intervju bygger på de andragogiska undervisningsidealen. För att enkelt kunna arbeta med frågor kopplade till idealen har jag dels numrerat dem i den ordning de vanligtvis står uppställda, dels lagt in enkätfrågornas koppling inom parentes. De andragogiska idealen som de framställs i SOU 1997:158 (tagna ur Robert Höghielms doktorsavhandling 1985): 1 - undervisningen skall utgå från kursdeltagarnas livserfarenheter, (frågorna 1 och 6) 2 - undervisningen skall utveckla individerna socialt, (fråga 3)
3 - undervisningen skall vara problemorienterad, (fråga 3)
4 - man skall använda sig av tekniker som baserar sig på erfarenhetsutbyte, (fråga 3) 5 - kursdeltagarna skall ha ett påtagligt inflytande på kursplanering och
genomförande av undervisningen, (frågorna 1c, 2 och 6)
6 - utvärderingen skall göras av en ömsesidig (lärare-kursdeltagare) mätning av kursinnehåll och uppläggning (fråga5)
Dessa ideal har jag kopplat till, och kanske utökat med hjälp av, den ”store” mannen på området – amerikanen Malcolm Knowles – och hans teorier. Han menar att motivation (enkätfråga 9)och nytta idag/i framtiden (enkätfråga 4)också spelar stor roll för den vuxenstuderande.
Enkäten och intervjun består av ett frågeformulär med totalt 10 frågor.24 Frågorna 1a och 1c, samt frågorna 2-6 och 10a har fasta svarsalternativ. Frågorna 1b, 7-9 samt 10b är öppna frågor. Under punkt 3.4 följer en redogörelse för enkätfrågornas syfte i förhållande till frågeställningarna.
3.3 Procedur
Vid terminsslut VT 05 informerades samtliga studerande som skulle fortsätta HT 05 om den omstrukturering vi skulle genomföra på engelska grund och engelska A. En enkät- undersökning gjordes. Vid terminsstart HT 05 informerades samtliga studerande om den omläggning vi skulle genomföra, och för att kunna utveckla kursen tillsammans skulle en enkät utdelas i två omgångar under höstterminen och en gång på vårterminen. Enkäten delades ut till de studerande under lektionen och kunde besvaras på
lektionstid eller hemma. De strukturerade intervjuerna gjordes med de studerande som inte riktigt behärskar svenska språket. Samma frågor som i enkäten användes i
intervjun. Samtliga intervjuades enskilt i ett av skolans grupprum och jag var själv intervjuare. Eftersom vårt arbetssätt innebär rullande intag och flexibla lektioner kunde inte grupprum bokas i förväg, utan vid varje tillfälle fick ledigt grupprum användas.
3.4 Bearbetning och presentation av data
Samtliga enkäter lästes igenom noggrant och delades upp efter principen när de
svarande, i förhållande till omstruktureringen, studerat engelska grund eller engelska A i
aktuell grupp. Gruppen som studerat hos oss före omstruktureringen fick beteckningen
Före (11 enkäter), gruppen som studerat hos oss såväl före som efter omstruktureringen fick beteckningen Före+efter (9 enkäter), gruppen som startat direkt i
omstruktureringen fick beteckningen Direkt (11 enkäter) och gruppen som börjat sina studier efter omstruktureringen fick beteckningen Efter (20 enkäter). (Den kursiverade beteckningen används hädanefter.) Enkätsvaren överfördes sedan till diagram - när det gäller de öppna frågorna (fråga 1b, 7, 8, 9 samt 10b) kategoriserades dessa först och lades sedan över på diagram. De strukturerade intervjuerna genomgick samma bearbetning.
Jag valde medvetet bort att redovisa och analysera fördelningen på ålder och kön eftersom det inte kändes relevant för att nå undersökningens syfte.
Enkätstudien och de strukturerade intervjuerna redovisas genom att presentera varje diagram i anslutning till den frågeställning som skall besvaras. De öppna frågorna redovisas delvis även med direkta citat. Jämförande diagram med undersökningens samtliga fyra enkätomgångar redovisas i bilaga 2, 3 och 4.
De olika enkätfrågorna kan kopplas till de tre frågeställningarna enligt: Frågeställning 1: Frågorna 1-6 och 9 i enkäterna Före och Efter
Frågeställning 2: Fråga 7 i enkäterna Före och Efter
Frågeställning 3: Fråga 10 i enkäterna Före+efter och Direkt
Fråga 8 är tänkt att vävas in i analys och diskussion som ett komplement.
Frågorna 1-9 i enkäterna Före+efter och Direkt är tänkta att komplettera resultat och diskussion av frågeställning 3.
4 Resultat
4.1 Fråga 1-6 och fråga 9
Svaren redovisas utförligt från enkätundersökningen Före (11 enkäter) respektive
Resultatet av denna del av enkätundersökningen presenteras i form av cirkeldiagram när det gäller frågorna 1-6. Detta för att på ett överskådligt sätt kunna jämföra resultaten av de båda undersökningarna.
Resultatet av enkätundersökningen Före+efter och Direkt redovisas endast summariskt.25
Fråga 1a
1a . I v ilk e n gra d t yc k e r du a t t unde rv is ning o c h uppgif t e r pa s s a t jus t dig?
0 0 5 5 1 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur1.1 Hur undervisning och uppgifter har passat eleverna före omstruktureringen.
Mer än hälften av de studerande tycker att undervisning och uppgifter passat dem till stor del eller mycket stor del. Andelen ”till stor del” ligger nära hälften av alla svar.
Fråga 1a
1a . I v ilk e n gra d t yc k e r du a t t unde rv is ning o c h uppgif t e r pa s s a t jus t dig?
0 0 9 2 9 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur1.2 Hur undervisning och uppgifter har passat eleverna efter omstruktureringen.
Mer än hälften av de studerande tycker att undervisning och uppgifter passat dem till stor del eller mycket stor del. Andelen ”till mycket stor del” ligger nära hälften av alla svar.
De 31 exemplen i fråga 1b har kategoriserats enligt följande: Vet ej
Flexibilitet (tid, plats, individanpassning, egen takt)
Arbetssätt (självständigt, individuellt, parvis, i grupp, nivågrupperat)
Pedagogiskt upplägg (traditionell undervisning (se punkt 2.2), övningsuppgifter, glosor, grammatik, testa-dig-själv, läxor)
Innehåll och nytta (texter, ämnen)
Arbetsuppgifter och instruktioner (klarhet, begriplighet, enkelhet)
Fråga 1b
1b. G e e xe m pe l på uppgif t e r s o m pa s s a de jus t dina m å l m e d s t udie rna !
1 0 0 7 0 0 Vet ej Flexibilitet Arbetssätt Pedagogiskt upplägg Innehåll och nytta Arbetsuppgifter och instruktioner Antal exempel
Figur 1.3 Exempel på uppgifter som passade elevernas mål med studierna före omstruktureringen
7 av 8 exempel återfinns under ”pedagogiskt upplägg”. De flesta svar innehåller ”grammatik” och ”att skriva”. 4 studerande har inte svarat alls.
Fråga 1b
1b. G e e xe m pe l på uppgif t e r s o m pa s s a de jus t dig o c h dina m å l m e d s t udie rna !
3 6 12 2 0 Vet ej Flexibilitet Arbetssätt Pedagogiskt upplägg
Innehåll och nytta Arbetsuppgifter och instruktioner
Antal exempel
Figur 1.4. Exempel på uppgifter som passade elevernas mål med studierna efter omstruktureringen.
Nära hälften av exemplen kommer från tre nya kategorier. Nästan alla svar är olika, tre exempel vardera har ”självständighet”, ”egen arbetstakt”, ”läsa och skriva” fått.
Exempel på svar: ”Jobba ensam och i sin egna fart”, ”Jobbar självständigt men har möjlighet att jobba i grupp emellanåt”, ”skriva texter och berättelser, läsa själv i böcker eller i läroboken.”, ”vägbeskrivning, konversation”. 7 studerande har inte svarat alls.
Fråga 1c
1c . I v ilk e n m å n ha r du k unna t v ä lja uppgif t e r e f t e r v a d s o m int re s s e ra r jus t dig?
0 2
3 3
3 inte alls
till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur1.5 Elevernas möjligheter att välja uppgifter efter intresse före omstruktureringen.
Mer än hälften av de studerande tycker att de till stor eller mycket stor del har kunnat välja uppgifter efter vad som intresserat dem.
Fråga 1c
1c . I v ilk e n m å n ha r du k unna t v ä lja uppgif t e r e f t e r v a d s o m int re s s e ra r jus t dig?
2 4 5 6 3 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.6 Elevernas möjligheter att välja uppgifter efter intresse efter omstruktureringen.
Mindre än hälften av de studerande tycker att de till stor eller mycket stor del har kunnat välja uppgifter efter vad som intresserat dem. Två av de studerande tycker att de inte alls har haft den möjligheten.
En sammanfattning av svaren på fråga 1a visar att andelen nöjda till stor del och till mycket stor del är ungefär lika stor såväl före som efter omstruktureringen. Efter omstruktureringen har dock andelen ”till mycket stor del” ökat från 1/11 till nära hälften av alla svar.
Fråga 1b besvarades endast av två tredjedelar av de studerande – både före och efter omstruktureringen. Sammanfattningsvis ges de flesta exempel inom ramen för
”pedagogiskt upplägg”. Efter omstruktureringen ges nära hälften av alla exempel inom även andra kategorier. Arbetssätt har fått närmare en tredjedel av exemplen.
Fråga 1c visar sammanfattningsvis en minskning på alla områden, efter
omstruktureringen tyckte 2 av de studerande att de inte alls haft någon möjlighet att välja uppgifter efter eget intresse.
Fråga 2
2 . I v ilk e n gra d ha r du ha f t m ö jlighe t a t t s jä lv be s t ä m m a ö v e r/ lä gga upp dina s t udie r: N ä r
du s k a lä s a / gö ra ö v ninga r/ gö ra pro v ? 0 4 5 1 1 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.7 Elevernas inflytande på planering och genomförande av undervisning före omstruktureringen.
Nio av elva studerande har svarat att de endast till liten del eller till viss del haft inflytande på planering och genomförande av undervisningen.
Fråga 2
2 .I v ilk e n gra d ha r du ha f t m ö jlighe t a t t s jä lv be s t ä m m a ö v e r/ lä gga upp dina s t udie r: N ä r
du s k a lä s a / gö ra ö v ninga r/ gö ra pro v ? 2 3 4 4 7 inte alls
till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.8 Elevernas inflytande på planering och genomförande av undervisning efter omstruktureringen.
Mer än hälften av de studerande har svarat att de till stor del eller mycket stor del haft inflytande på planering och genomförande av undervisningen. Mer än en tredjedel tycker att de till mycket stor del haft ett inflytande på undervisningen. 2 studerande av tjugo har svarat att de inte alls haft något inflytande.
Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 2 att majoriteten av de studerande tycker sig ha ett större inflytande på planering och genomförande av undervisningen efter
omstruktureringen.
Fråga 3
3 . I v ilk e n gra d ha r unde rv is ninge n ge t t dig m ö jlighe t a tt a nv ä nda s prå k e t frit t ? - M ö jlighe t a t t s t im ule ra din k re a t iv it e t , t ill unde rs ö k a nde a rbe t e o c h k a m ra t s a m a rbe t e ?
0 5 3 3 0 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del Antal svar
Figur 1.9 Elevernas möjlighet att använda språket fritt och kreativt före omstruktureringen.
En knapp tredjedel av de studerande har svarat att de haft stor möjlighet att använda språket fritt och kreativt, men nära hälften av de studerande har svarat att de endast till liten del haft denna möjlighet.
Fråga 3
3 . I v ilk e n gra d ha r unde rv is ninge n ge t t dig m ö jlighe t a t t a nv ä nda s prå k e t f rit t ? - M ö jlighe t a t t s t im ule ra din k re a t iv it e t , t ill unde rs ö k a nde a rbe t e o c h k a m ra t s a m a rbe t e ?
1 2 7 3 7 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del Antal svar
Hälften av de studerande tycker att de till stor del eller mycket stor del har haft möjlighet att använda språket fritt och kreativt. Mer än en tredjedel har svarat ” till mycket stor del”. En av de studerande tyckte att den möjligheten inte givits alls. Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 3 att andelen studerande som anser sig haft möjlighet att använda språket fritt och kreativt har ökat till det dubbla.
Fråga 4
4 . I v ilk e n gra d t yc k e r du a t t unde rv is ninge n t illgo do s e t t dina be ho v a v k uns k a p f ö r nyt t a
ida g/ i f ra m t ide n? 0 0 6 4 1 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.11 Undervisningens nytta för framtiden, före omstruktureringen.
Knappt hälften av de studerande tycker att de till stor del eller till mycket stor del fått kunskap för nytta idag och i framtiden, resten har svarat ”till viss del”.
Fråga 4
4 . I v ilk e n gra d t yc k e r du a t t unde rv is ninge n t illgo do s e t t dina be ho v a v k uns k a p f ö r nyt ta
ida g/ i f ra m t ide n? 0 4 6 5 5 inte alls
till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.12 Undervisningens nytta för framtiden, efter omstruktureringen.
för nytta idag och i framtiden. En fjärdedel har svarat ” till mycket stor del”. En femtedel har svarat att de endast till liten del fått sådan kunskap.
Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 4 att andelen studerande som anser att undervisningen varit nyttig för framtiden ökat från 1 av 11 till en fjärdedel. Andelen studerande som svarat endast till liten del har dock ökat med en femtedel.
Fråga 5
5 . I v ilk e n gra d t yc k e r du a t t du f å t t m ö jlighe t a t t f ö lja din e ge n ut v e c k ling?
0 4 3 3 1 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
Figur 1.13 Elevernas möjlighet att följa sin egen utveckling före omstruktureringen.
4 studerande av 11 har svarat att de till stor del eller till mycket stor del fått möjlighet att följa sin egen utveckling. Mer än en tredjedel har svarat ”till liten del”.
Fråga 5
5 . I v ilk e n gra d t yc k er du a t t du f å t t m ö jlighe t at t f ö lja din e gen ut ve c k ling?
2 3 7 4 4 inte alls till liten del till viss del till stor del till mkt stor del
Antal svar
8 studerande av 20 har svarat att de till stor del eller till mycket stor del fått möjlighet att följa sin egen utveckling. En fjärdedel har svarat ” till liten del” eller ”inte alls”. Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 5 att andelen studerande som svarat att de kunnat följa sin egen utveckling till viss del, till stor del eller mycket stor del har ökat något efter omstruktureringen. 2 av 20 anser dock att de inte alls fått denna möjlighet.
Fråga 6
6.Hur har undervisningen passat just dig och ditt sätt att lära? (Exem pelvis i grupp, enskilt, tysta rum , m untlig och/eller skriftlig
handledning/inform ation) 0 1 6 4 0 inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra Antal svar
Figur1.15 Hur undervisningen passat elevernas sätt att lära före omstruktureringen.
En dryg tredjedel av de studerande har svarat att undervisningen har passat dem bra. 1 studerande av 11 tyckte att undervisningen inte passat så bra.
Fråga 6
6.Hur har undervisningen passat just dig och ditt sätt att lära? (Exem pelvis i grupp, enskilt, tysta rum, m untlig och/eller skriftlig
handledning/inform ation) 0 3 5 6 6 inte alls inte så bra ganska bra bra mycket bra Antal svar
Närmare två tredjedelar av de studerande har svarat att undervisningen passat dem bra eller mycket bra, varav hälften svarat att undervisningen passat dem mycket bra. 3 av 20 svarande tyckte att den inte passat dem så bra.
Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 6 att andelen studerande som finner att undervisningen passat just dem och deras sätt att lära bra eller mycket bra har fördubblats efter omstruktureringen.
Fråga 9: På vilket sätt tycker du att din motivation för fortsatta studier i engelska har
påverkats genom dina studier hos oss?
På denna fråga svarade endast 5 studerande före omstruktureringen och 13 studerande efter omstruktureringen, alltså 18 av 31 möjliga.26 Positiva svar kom från 3 stycken
Före, medan 2 svarade ”vet inte”. Positiva svar kom från samtliga 13 stycken Efter. Exempel på svar Före: ”Ganska bra”, ” Att jag ville läsa vidare är väl motivation nog”. Exempel på svar Efter: ”Jag tycker att det funkar bra i helheten.”, ”Mycket med så duktiga lärare.”, ”Man får uppmuntran och engelskan har blivit roligare då man känner att man lär sig mycket här.”.
En summarisk redovisning av enkäterna Före+efter och Direkt visar i frågorna 1a, 1c, och 2-6 att andelen svar med svarsalternativet ”inte alls” är densamma i båda
grupperna, medan andelen ”till liten del” har ökat från 4 av 63 svar till 15 av 77 svar i
Direkt-gruppen. Svaret ” till viss del” är något större i Direkt-gruppen, medan svaret
”till stor del” har minskat något. Andelen ”till mycket stor del” är endast 3 av 77 mot 10 av 63 i Före+efter-gruppen.
Fråga 1b visar inte på några större skillnader i de båda grupperna. 13 aspekter lämnades i vardera gruppen. I Direkt-gruppen finns 1 aspekt på ”innehåll och nytta”, den första registrerade i denna kategori. På fråga 9 svarade 19 av 20 studerande, varav 17 stycken klart positivt.
4.2 Fråga 7 och 8
Svaren redovisas utförligt från enkätundersökningen Före (11 enkäter) respektive
Efter(20 enkäter). Resultatet av enkätundersökningen Före+efter och Direkt redovisas
endast summariskt.27
Resultatet av fråga 7 presenteras i form av cirkeldiagram. Detta för att på ett överskådligt sätt kunna jämföra resultaten av de båda undersökningarna. En sammanställning av de tre sista aspekterna finns i bilaga 3.
Kategorisering av sammanlagt 160 aspekter (49+9 Före, Efter) på fråga 7 och 62 (34 Före, Efter) aspekter på fråga 8. Aspekter på:
Lärarens roll (handledning, att ha en bra dialog) Flexibilitet (tid, plats, individanpassning, egen takt)
Arbetssätt (självständigt, individuellt, parvis, i grupp, nivågrupperat)
Pedagogiskt upplägg (traditionell undervisning (se punkt 2.2), övningsuppgifter , glosor, grammatik, testa-dig-själv, läxor)
Innehåll och nytta (texter, ämnen)
Arbetsuppgifter och instruktioner (klarhet, begriplighet, enkelhet) Ej svarat/vet inte
Som nu/nöjd/bra Missnöjd
Fråga 7
7 . H ur t yc k e r du s o m v uxe ns t ude ra nde a t t e n ide a lis k unde rv is ning/ ha ndle dning s k a s e ut o c h f unge ra ? H ur s k a de n v a ra uppla gd? V ilk e t inne hå ll
s k a de n ha ? 1 0 5 12 0 0 Lärarens roll Flexibilitet Arbetssätt Pedagogiskt upplägg
Innehåll och nytta Arbetsuppgifter och instruktioner
Antal aspekter
Figur 2.1 Aspekter på en idealisk undervisning/handledning före omstruktureringen.
De 18 aspekterna fördelar sig på ”lärarens roll”, ”arbetssätt” och ”pedagogiskt upplägg”. Två tredjedelar av aspekterna gäller ”pedagogiskt upplägg”. Exempel på aspekter: ”skriva mycket”, ”gå igenom grammatik”, ”glosor”, ”läs- och skrivövningar”. 1 studerande återfinns i kategorin ”ej svarat/ vet inte”, 1 studerande i ”som nu/nöjd/bra”.
Fråga 7
7 . H ur t yc k e r du s o m v uxe ns t ude rra nde a t t e n ide a lis k unde rv is ning/ ha ndle dning s k a s e ut o c h f unge ra ? H ur s k a de n v a ra uppla gd? V ilk e t inne hå ll
s k a de n ha ? 5 9 6 11 0 0 Lärarens roll Flexibilitet Arbetssätt Pedagogiskt upplägg
Innehåll och nytta Arbetsuppgifter och instruktioner
Antal aspekter
Figur 2.2 Aspekter på en idealisk undervisning/handledning efter omstruktureringen.
aspekterna medan ”lärarens roll” och ”arbetssätt” har fått 5 respektive 6 aspekter av 31. ”Flexibilitet” har fått 9 av 31aspekter. 4 studerande återfinns i kategorin ”ej svarat/vet inte”, 3 har svarat ”som nu/nöjd/bra”.
Exempel från aspekter på lärarens roll: ”…jag tycker att min lärare lär mig mycket prata”, ”Handledaren ska ha en bra dialog gentemot eleverna”. Exempel angående flexibilitet: ”Flexibla tider”, ”Man ska få göra saker i sitt eget tempo”, ”Jag vill jobba mycket självständigt så hemuppgifter och någon lektion i veckan är jättebra.”
Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 7 att det både i Före och i Efter-gruppen finns ca 1,5 aspekter per person. Inga aspekter läggs på ”innehåll och nytta” respektive ”arbetsuppgifter och instruktioner”. ”Pedagogiskt upplägg” har reducerats från två tredjedelar i Före-gruppen till en tredjedel i Efter-gruppen, men får flest aspekter både före och efter omstruktureringen. Efter omstruktureringen utgör aspekter på lärarens roll och på flexibilitet tillsammans nära hälften av antalet aspekter.
Fråga 8. Om du tänker på den undervisning/handledning vi har idag, hur tycker du att
den fungerar? Saknas något? Ska något tas bort? Motivera!
Före omstruktureringen finns endast 2 aspekter på ”pedagogiskt upplägg” lämnade, att prata mer engelska på lektionerna samt att skriva och läsa mera. 5 studerande förklarar sig nöjda med nuvarande upplägg. 3 studerande återfinns i kategorin ”ej svarat/vet inte”. Efter omstruktureringen finns 5 aspekter på ”pedagogiskt upplägg” och 1 aspekt på ”lärarens roll”. I övrigt förklarar sig 12 studerande nöjda med nuvarande upplägg. 6 har ej svarat/vet inte. Alla 5 aspekter på pedagogiskt upplägg är olika, men man vill ha mer av t.ex. grammatik och tal.
En summarisk redovisning av enkäterna Före+efter och Direkt visar i fråga 7 att båda grupper ger ca 2 aspekter per person. I Före+efter-gruppen finns 17 aspekter ( plus 1 ”missnöjd”), i Direkt-gruppen finns 20 aspekter (plus 1 ”ej svarat/vet inte” och 1 ”som nu/nöjd/bra”). I enkäten Före+efter finns samtliga sex svarskategorier representerade och ” lärarens roll” samt ”arbetssätt” står för cirka en fjärdedel vardera av aspekterna. En knapp tredjedel av aspekterna lades på ”pedagogiskt upplägg”. I Direkt-gruppen
ligger hälften av alla aspekter på ”pedagogiskt upplägg” och inga aspekter på ”arbetsuppgifter och instruktioner”.
På fråga 8 i Före+efter-gruppen är endast 3 aspekter på ”arbetssätt” och ”pedagogiskt upplägg” lämnade. 6 studerande förklarar sig nöjda med nuvarande upplägg, 1 studerande är missnöjd. Direkt – gruppen har lämnat 11 aspekter varav 7 på ”pedagogiskt upplägg”. I övrigt förklarar sig 7 studerande nöjda med nuvarande upplägg.
4.3 Fråga 10
Fråga 10a. Hur upplever du att omställningen till nytt arbetssätt påverkat dig och dina
studier?
Svaren kommer från enkätundersökningen Före+efter (9 enkäter) och Direkt (11 enkäter). För att ytterligare belysa omställningens påverkan på de studerande, se sammanställning av frågorna 1-9 i bilaga 2, 3 och 4.
Av studerande i Före+efter-gruppen har 8 svarat positivt och 1 negativt. Av studerande i Direkt-gruppen har 7 svarat positivt, 1 negativt och 3 inte alls.
Fråga 10b. Motivera svaret i fråga 10.a. Beskriv dina intryck, känslor och tankar under
arbetets gång!
Kategorisering av sammanlagt 63 aspekter, 21 aspekter från Före+efter och 42 aspekter från Direkt.28 Aspekter på:
Lärarens roll (handledning, att ha en bra dialog) Flexibilitet (tid, plats, individanpassning, egen takt) Arbetssätt (individuellt, parvis, i grupp, nivågrupperat)
Pedagogiskt upplägg (traditionell undervisning (se punkt 2.2), övningsuppgifter , glosor, grammatik, testa-dig-själv, läxor)
Självständighet (Observera! utbrutet ur kategorin ”Arbetssätt” ovan) Stress
Prestation/intresse Övrigt (t.ex. allt bra)
Fråga 10b
10b. Motivera svaret i fråga 10a. Beskriv dina intryck, känslor och tankar under arbetets gång!
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Lära rens roll Flexib ilitet Arbe tssät t Peda gogis kt up plägg Själv ständ ighetStress Pres tation /intre sse Övrigt Svarskategorier A n ta l a s p e k te r Positiv Negativ
Förslag till förbättringar
Figur 3.1 Omstruktureringsprocessens påverkan på dem som studerat engelska på vuxenutbildningen både före och efter omstruktureringen.
Diagrammet visar totalt 21 aspekter; 17 positiva och 3 negativa samt 1 förslag till förbättringar. 10 positiva aspekter lades på ”prestation/intresse”, ”självständighet” och ”lärarens roll”. 2 positiva aspekter lades på ”stress”. 2 negativa aspekter lades på ”arbetssätt” och 1 på ”självständighet”. 1 förslag till förbättring gavs.
Exempel på positiva aspekter: ”Jag tycker att det har varit skönt att få jobba på egen hand och inte bli stressad hela tiden. Jag tycker även att jag kunnat prestera mycket mer på lektionerna och det är jag mycket glad för.”, ”Det var inte alls ’jobbigt’ att arbeta självständigt tvärtom det var mycket positivt för mig.”, ”Under studietiden kunde vi ställa frågor till lärare och få tillfredsställande svar välja vilka övningar och när man ville göra, d.v.s. vi hade fri val. Jag läste engelska utan stress och med nöje.”. Exempel på negativ aspekt: ”Jag vill inte välja själv vad jag ska plugga på.”. Förslag till
Fråga 10b
10b. Motivera svaret i fråga 10a. Beskriv dina intryck, känslor och tankar under arbetets gång!
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lära rens roll Flexib ilitet Arbe tssät t Peda gogis kt up plägg Själv ständ ighetStress Pres tation /intre sse Övrigt Svarskategorier A n ta l a s p e k te r Positiv Negativ
Förslag till förbättringar
Figur 3.2 Omstruktureringsprocessens påverkan på dem som börjat studera engelska på vuxenutbildningen direkt i omstruktureringen.
Diagrammet visar totalt 42 aspekter; 20 positiva, 11 negativa och 9 förslag till förbättringar. De 3 som sade sig inte vara påverkade alls har lämnat 2 aspekter. 12 positiva aspekter lades på ”självständighet”, ”pedagogiskt upplägg” och ”flexibilitet”. De 11 negativa aspekterna gäller ”självständighet”, ”pedagogiskt upplägg” och framförallt ”arbetssätt”. 9 av 42 aspekter lades på förslag till förbättringar.
Exempel på positiva aspekter: ”Tycker det varit bra med utsatta mål redan innan, för hur långt man skulle hinna för att vara färdig vid en viss tid.”, ”… man har flexibilitet och kan missa en lektion utan att bli långt efter.”. Exempel på både positiva och negativa aspekter, samt förslag till förbättringar: ”Dela på engelska och engelska A pga. för stor klass men också mer prat och andra störande moment t.ex. […] att alla kommer under olika tidpunkter och lämnar lektionerna vid olika tidpunkter.”, ”Jag hade svårt för att komma igång med studierna. Hade inte pratat engelska på 10 år […] ungefär när halva terminen hade gått var jag insatt i studierna. När jag arbetar med självstudier kan jag bli lat och lägga det åt sidan”, ”Need full English speaking in the classroom. […] I like this change as I have background of english studies and a family so I found is nothing more
more lessons every week. […] I don´t think it´s been difficult for me to learn English here, but different!”
Sammanfattningsvis visar svaren på fråga 10a att de flesta studerande upplever omställningen till nytt arbetssätt som positiv för dem själva och deras studier. 1 studerande i vardera gruppen har svarat att omställningen varit negativ för dem. 3 studerande i gruppen Direkt har svarat att omställningen inte påverkat dem alls. De studerandes svar på fråga 10b visar på övervägande positiva kommentarer när det gäller Före+efter-gruppen, medan Direkt-gruppens positiva kommentarer är knappt dubbelt så många som de negativa. Den övervägande delen negativa kommentarer gäller arbetssättet. En återgång till två klasser förordas av några, skäl till detta anges till
exempel vara svårigheter att koncentrera sig. Direkt-gruppen presenterar 9 förslag till förbättringar, vilket betyder att dessa utgör nästan en femtedel av de studerandes kommentarer.
Antal aspekter i förhållande till antal enkäter är nästan det dubbla i Direkt-gruppen mot Före+efter-gruppen.
5 Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på om vi med vår omorganiserade modell för undervisning i engelska närmar oss ett mera självständigt och fritt lärande där undervisning/handledning i högre grad än tidigare representerar andragogiska principer. Jag ville också få en bild av hur kursdeltagare upplever att omställningen till nytt arbetssätt påverkat dem, samt var vuxenstuderande skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning.
När det gäller hållbarheten eller reliabiliteten i undersökningsmetoderna har
tidskrävande och svåradministrerbart. För att nå syftet och få en helhetsbild användes istället en kvantitativ enkätundersökning samt en strukturerad intervju med samma frågor som i enkäten. Enkätundersökningen innehöll såväl frågor med fasta
svarsalternativ som öppna frågor. 48 enkäter och 3 strukturerade intervjuer
genomfördes, 51 stycken sammanlagt. Inget bortfall noterades. Ett tydligt inre bortfall registrerades dock på de öppna frågorna 1b (16 st.) och 9 (14 st.). Nybörjare i såväl svenska som engelska, 3-4 stycken, ingick inte i undersökningen.
Intervjuer och enkätundersökning genomfördes var för sig på samma sätt. Intervjuare var jag själv, av huvudsakligen tre skäl: för det första kunde endast jag och en till av de lärare som är involverade i projektet svara på alla eventuella frågor, för det andra behövde endast tre strukturerade intervjuer göras, för det tredje innebar omstrukturering och undervisningsmodell nyheter för såväl studerande som lärare. Det senare menar jag gjorde att eventuella spänningar mellan lärare och studerande skulle vara så små att de inte skulle inverka nämnvärt på situationen.
Koordinationen mellan frågeformulering och svarsalternativ var inte helt enkel att genomföra. Frågeformuleringarna måste dock betecknas som tillfredsställande eftersom jag inte kunnat utläsa några missförstånd i svaren och inte heller fått några frågor angående detta. Bortfallet på de öppna frågorna kan bero på att man helt enkelt inte tycker att man kan svara på frågan eller att man inte tänkt i de banorna.
Efteråt tycker jag att jag – eller hellre annan person som varit insatt i omstruktureringen - möjligen kunde ha gjort kvalitativa intervjuer med de 20 studerande som fick svara på fråga 10 och därmed fått än mer uttömmande och utförliga svar. Positivt med enkäten är dock att de studerande hade möjlighet att uttrycka sina åsikter utan att känna sig alltför påverkade av lärarens/handledarens närvaro.
Vissa generaliseringar kan möjligen göras av resultaten, men med så liten
undersökningsgrupp måste målet i huvudsak vara att för framtida skolutveckling på vår skola få perspektiv på den omorganisation just vi genomför i undervisningen i engelska. Jag anser att undersökningens validitet är godtagbar. Hur omställningen till nytt
exempel genom observationer i klassrummet. Jag var dock mest intresserad av de studerandes egna intryck, tankar och känslor.
5.2 Resultatdiskussion
I detta arbete har jag sökt svar på följande tre frågeställningar:
1. Hur väl upplever kursdeltagarna att undervisning/handledning representerar andragogiska principer?
2. Var skulle kursdeltagarna lägga tyngdpunkten i en ideal undervisning/handledning för vuxna?
3. Hur har omställningen till nytt arbetssätt påverkat de studerande?
5.2.1 Frågeställning 1
De två kanske viktigaste, eller mest övergripande frågorna, är fråga 1a och fråga 6. Dessa behandlar hur undervisning och uppgifter har passat just den studerande ifråga, samt hur undervisningen passat den studerandes sätt att lära. Frågorna stämmer väl överens med de andragogiska idealen nummer 1 och nummer 5 29,
På båda frågorna syns efter omstruktureringen en stark ökning av studerande som anser sig till mycket stor del nöjda. Intressant är att andelen studerande som inte tycker att undervisningen passat dem så bra bara visar en obetydlig ökning. Sammantaget betyder resultaten att undervisning/handledning efter omstruktureringen i högre grad än tidigare representerar andragogiska principer.
Fråga 1b var tänkt för exempel på uppgifter som passat just den studerandes mål med studierna. Bara två tredjedelar svarade på frågan, och noterbart är att efter
omstruktureringen består hälften av svaren av helt nya kategorier än de som funnits med före omstruktureringen. Från exempel i endast kategorin ”pedagogiskt upplägg” till exempel på arbetssätt, flexibilitet, innehåll och nytta. Detta kan tyda på en större medvetenhet om hur undervisning/handledning kan se ut och vad den kan innehålla.
Fråga 1c handlar om elevernas möjligheter att välja uppgifter efter intresse, ochkan kopplas till de andragogiska idealen nummer 1 och nummer 5. Här konstateras en negativ ökning jämnt över efter omstruktureringen, vilket möjligen har en förklaring i att man i mycket hög grad följer en lärobok och en Course plan. Den studerande måste ta självständiga beslut för att styra valen. I denna fråga har undervisning/handledning enligt de studerande inte närmat sig andragogiska principer.
Fråga 2 och fråga 3 kan kopplas till de andragogiska idealen nummer 5 respektive nummer 2, 3 och 4. Frågorna handlar om elevinflytande, social utveckling och möjlighet till undersökande arbete. Svaren på båda frågor visar ett mycket klart närmande till de andragogiska idealen efter omstruktureringen. Vi kan dock lägga märke till att ett litet antal studerande anser att undervisningen inte alls gett dem de efterfrågade möjligheterna. Eftersom vi har ett rullande intag kan svaren komma från nya i gruppen, men de kan också komma från personer som inte tycker att systemet passar dem. Precis som i fråga 1c krävs det självständiga beslut och initiativ för att styra sin egen utveckling.
Fråga 4 handlar om nyttan idag och i framtiden, vilket inte finns med i de ursprungliga idealen. Fråga 5 handlar om möjligheten till utvärdering, vilken därmed kan kopplas till det andragogiska idealet nummer 6. Även i dessa svar kan vi utläsa ett närmande till de andragogiska idealen, dock inte lika stort som i de flesta ovanstående frågor.
Den sista frågan som skulle ge svar på min frågeställning nummer 1 var fråga 9, och den handlar om motivation. Motivation och nytta är områden förespråkade av Malcolm Knowles och finns inte med i de ursprungliga idealen.30 Endast drygt hälften av de studerande hade svarat på frågan, de flesta efter omstruktureringen. De positiva svaren ökade då från en knapp fjärdedel före till över hälften efter omstruktureringen, och därmed kan möjligen ett närmande till de andragogiska idealen påvisas.
Sammanfattningsvis tycks vi med vår omorganiserade modell för undervisning i engelska, i alla uppställda kriterier utom när det gäller att välja uppgifter efter egna
intressen, närma oss ett mera självständigt och fritt lärande där
undervisning/handledning i högre grad än tidigare representerar andragogiska principer. Det är dock osäkert vilken roll nyttan och motivationen spelar för de studerande. Dessa två områden ingick inte i de ursprungliga andragogiska idealen och tycks inte vara så starkt tillgodosedda - och kanske inte heller vara av den betydelse som Knowles vill hävda. Med tanke på hur få studerande som svarat på fråga 9 går det inte att uttala sig klart angående detta.
De studerande som svarat att undervisningen inte alls gett dem möjlighet till det efterfrågade, återfinns i gruppen Efter. Svaren förekommer i frågorna 1c, 2, 3 och 5. Dessa frågeområden bygger, precis som de övriga, på ett stort eget ansvarstagande från den studerandes sida. Det är troligt att vissa studerande ännu inte anammat den
självständighet i beslut och initiativ som undervisningsmodellen ger utrymme för och bygger på.
5.2.2 Frågeställning 2
Både före och efter omstruktureringen ges i genomsnitt 1.5 aspekter per person. Tyngdpunkten före omstruktureringen ligger klart på det pedagogiska upplägget av undervisningen, två tredjedelar av aspekterna återfinns i denna kategori. De studerandes synpunkter på dagens undervisning/handledning bekräftar att det pedagogiska upplägget funderar man mycket på och lägger stor vikt vid.
Efter omstruktureringen har något hänt – även om ”pedagogiskt upplägg” fortfarande får flest aspekter, så fördelas nu tyngden jämnare och på fler olika kategorier: ”lärarens roll”, ”flexibilitet” och ”arbetssätt”. Flexibiliteten, som inte fanns med tidigare, närmar sig en tredjedel av aspekterna, medan ” innehåll och nytta” samt ”arbetsuppgifter och instruktioner” vare sig före eller efter omstruktureringen får någon röst. När det gäller den undervisning/handledning vi har idag har de studerande fortfarande flest synpunkter på det pedagogiska upplägget, men över hälften av dem har helt enkelt förklarat sig nöjda med nuvarande undervisning/handledning.
5.2.3 Frågeställning 3
De studerande i Före+efter-gruppen har svarat att omställningen påverkat dem nästan odelat positivt. Deras tankar och intryck bekräftar detta. De studerande i Direkt-gruppen är inte riktigt lika positiva, några har svarat att de inte påverkats alls av omställningen till nytt arbetssätt. Direkt-gruppens reaktion visar sig genom att antalet aspekter är
nästan det dubbla mot den grupp som studerat hos oss tidigare, samt genom att antalet negativa aspekter är betydligt fler, liksom antalet förslag till förbättringar.
Om vi ser på resultatet av frågorna 1-6 finns ett ganska naturligt samband mellan
Direkt-gruppens allmänna ökning av svarsalternativet ”till liten del”, minskning av
svarsalternativet ” till mycket stor del” och det i fråga 10b ökade antalet negativa aspekter och förslag till förbättringar.
Om man som studerande blir involverad i så pass stora förändringar i arbetssätt är det naturligt att vilja föreslå förbättringar. Det stora antalet förbättringsförslag i Direkt-gruppen kan ha flera förklaringar. Det kan till en del bero på att man som ny i högre grad vågar säga vad man tycker på pappret än till läraren/handledaren. Resultatet kan också vara en reaktion på att det nya systemet kräver mycket större självständighet och eget ansvar av de studerande. De blir inte ”serverade” av läraren/handledaren. Förslagen till förbättringar ligger alla inom kategorin ”pedagogiskt upplägg”, vilket kan framstå som ganska logiskt – det är den del av undervisningen som man är väl bekant med och kommer ihåg sedan tidigare skolgång. Vi såg även i frågeställning nummer 2 att de vuxenstuderande ville lägga tyngdpunkten här.
Samtidigt, om vi ser på resultatet av frågorna 7-9, finns överlag ett stort antal aspekter i båda grupperna och en stor nyansering av svaren – i Före+efter-gruppen finns till exempel samtliga sex svarskategorier representerade i fråga 7. Detta tyder på att omstruktureringen har påverkat de studerande i en riktning mot större medvetenhet om vilken mångfald av möjligheter som finns när det gäller utbildning/handledning. Det kan finnas ett samband mellan det faktum att Före+efter-gruppens många aspekter på minskad stress, ökad prestation/intresse och lärarens roll alla är minimerade i Direkt-gruppen. Detta kan visa på en stressreaktion över att ganska oförberett kastas in i ett system som man inte alls känner igen sedan den i många fall avlägsna egna skoltiden. Exempelvis har två studerande lämnat kommentarer om svårigheter med att veta vad man ska ta tag i härnäst och att man inte vill välja själv. Här spelar läraren/handledaren en viktig roll och det kan vara enklare för de studerande om man tidigare arbetat
tillsammans med samma lärare/handledare. Vår undervisningsmodell bygger mycket på att det finns en bra kommunikation mellan alla parter. Som studerande måste man våga fråga – och fråga ofta och mycket. Det gör man kanske inte som ny i en klass.
Tankar gällande flexibiliteten har fått betydligt fler röster i Direkt-gruppen. Möjligen har detta en förklaring i att de som startat på våren 2005 redan har måst anpassa sitt liv efter hem och studier. De som startade på hösten direkt 2005 kan känna att de har helt andra anpassningsmöjligheter än de förväntat sig.
6 Sammanfattning och avslutning
Jag har genom detta arbete kommit fram till att vuxenutbildningen på vår skola tycks närma sig ett mera självständigt och fritt lärande i engelska grund och engelska A, där undervisning/handledning i högre grad än tidigare representerar andragogiska principer. Undervisningens pedagogiska upplägg visar sig vara det mest angelägna för våra studerande, men omstruktureringen har fört med sig ett för dem vidgat perspektiv och därmed en jämnare fördelning av tyngdpunkten i undervisning/handledning till nya områden som arbetssätt och flexibilitet. Även lärarens roll har stärkts och lyfts fram, handledning har fått större betydelse för individen.
För framtiden är det viktigt att veta att en omstrukturering som den vi just genomför - och hela tiden modifierar tillsammans med de studerande - innebär en viss turbulens för alla inblandade. Att som studerande, redan i klassrummet, tvingas ta ett mycket större eget ansvar för sina studier än tidigare kräver både tid, vilja och självdisciplin.
Processen underlättas om gruppen sedan tidigare har bra kontakt med
läraren/handledaren i ämnet. Att som ny komma in i en grupp som redan är inarbetad i systemet ger säkert en del fördelar.
Enligt Staffan Larsson har Knowles visioner ersatts av mångfald när det gäller didaktiken för vuxna. 31 Jag tror att denna mångfald delvis måste komma från de studerande själva, men det är svårt för dem att ha en nyanserad bild av hur
undervisning/handledning kan se ut och vad den bör innehålla om de aldrig får se möjligheterna. Möjligheter kan visas på olika sätt, ett av dem är genom förändring i riktning mot större självständighet i studierna. I våra styrdokument betonas det livslånga och livsvida lärandet, förmågan att lära sig att lära och det egna ansvaret för
detsamma. Jag tror att ett närmande till de andragogiska idealen kan vara en av flera förändringsvägar att gå.
Det insamlade materialet inbjuder till ytterligare funderingar. För mig själv och mina kollegor, för de studerande och för vår skola har projektet med ny undervisningsmodell varit oerhört givande. Det hade varit intressant att komplettera med en undersökning på hur vi lärare/handledare har upplevt samspelet med de studerande under arbetets gång. Vi planerar nämligen liknande projekt i andra ämnen på vuxenutbildningen, och såväl andra vuxenutbildningsenheter som gymnasieskolan har uttryckt sitt intresse.
Jag tror att genom god handledning och ett fungerande samspel kan vi tillsammans med de studerande svara upp mot samhällets krav på större effektivitet i skola och annan utbildningsverksamhet.
Referenser
Assarsson, Liselott & Sipos-Zachrisson, Katarina ( 2006). Stöd och
referensmaterial om vuxnas lärande. Idé och inspiration i arbetet med vuxnas
lärande. Myndigheten för skolutveckling.
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Höghielm, Robert ( 1985). Undervisning I Komvux, Ideal och verklighet
i grundskolekurser. Malmö: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i
Uppsala AB
Kagg, Petra & Påhlson, Ann-Christine ( 2004). De andragogiska idealen – en
osynlig myt? A- uppsats vuxenpedagogik, lärarutbildningen, Malmö högskola.
Kilbo, Britt-Louise, biträdande rektor. Vuxenutbildningen i Stenungsund. (2005- 03-16) Personlig kommunikation.
Knowles, Malcolm S.& Holton III & Elwood F. & Swanson, Richard A. (1998). The Adult Learner: The Definitive Classic in Adult Education and
Human Resource Development. 5 uppl. Houston, Texas: Gulf
Publishing Company
Larsson, Staffan, professor. (2005-03-16). Muntl. Föreläsning över ”En internationell utblick på vuxenpedagogik”, Linköping
Lpf 94, 2006-04-23. [www document] www.skolverket.se
Maltén, Arne ( 1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur. Prop 2000/01:72, Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, s 32.
SOU 1992:94 Skola för bildning. Betänkande från läroplanskommittén. SOU 1997:158 Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet i fokus. Reischmann, Jost ( 2004). Why ”Andragogy”? [www document] 2004-04-14. http://www.uni-bamberg.de/ppp/andragogik/andragogy
Savicevic, Duasan M ( 1991). Modern conceptions of andragogy: A European
framework [www document] 2004-05-09.
http://search.epnet.com/direct.asp?an=9606215442&db=afh
Wyndhamn, Ingelög. & Eva & Kicki, Vuxenutbildningen Kärnan Helsingborg. (2005-02-03). Studiebesök, personlig kommunikation.
Bilaga 1
Enkät för studerande i grundläggande engelska och engelska A
Under detta läsår, 2005/2006, kommer vi att förändra undervisning och arbetssätt i grundläggande engelska och engelska A inom vuxenutbildningen.
För både lärare och studerande är det viktigt att ta reda på hur vi upplever undervisningen, så att vi tillsammans kan utveckla den. Därför önskar vi att du tar dig tid att besvara några frågor. Samma frågor kommer att ställas när vi arbetat någon termin efter det nya systemet.
Naturligtvis är du helt anonym i dina svar.
Man Kvinna
Ålder (sätt kryss i lämplig ruta)
20-35 36-45 46-55 56-
Har du studerat engelska vid KCM och/eller vuxenutbildning tidigare? Ja Nej
Har du studerat annat språk/ämne vid KCM tidigare? Ja Nej 1. a) I vilken grad tycker du att undervisning och uppgifter har passat just dig? Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del Till mycket stor del
b) Ge exempel på uppgifter som passade just dina mål med studierna!
_________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ c) I vilken mån har du kunnat välja uppgifter efter vad som intresserar just dig?
Inte alls Till liten del
Till stor del Till mycket stor del
2. I vilken grad har du haft möjlighet att själv bestämma över/lägga upp dina studier: När du ska
läsa/göra övningar/göra prov?
Inte alls Till liten del Till viss del Till stor del Till mycket stor del
3. I vilken grad har undervisningen gett dig möjlighet att använda språket fritt? - Möjlighet att
stimulera din kreativitet, till undersökande arbete och kamratsamarbete?
Inte alls Till liten del Till viss del Till stor del Till mycket stor del
4. I vilken grad tycker du att undervisningen tillgodosett dina behov av kunskap för nytta
idag/ i framtiden?
Inte alls Till liten del Till viss del Till stor del Till mycket stor del
5. I vilken grad tycker du att du fått möjlighet att följa din egen utveckling? Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
