Verkstad för Hållbara Livsstilar
NATURVÅRDSVERKET
– Verkstad för Hållbara Livsstilar
Resultat från nationellVerkstad för hållbara livsstilar 8-9 november 2016
Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6771-7
ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2017 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2017
3
Förord
Från hype till allvar är de ledande orden för årets verkstad för hållbara livsstilar. Att vi måste ställa om till mer hållbara livsstilar är allt fler överens om, men hur vi ökar takten och tar ytterligare steg måste vi lösa gemensamt. Tillsammans med Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures bjuder Naturvårdsverket för andra året i rad in till den Nationella Verkstaden för Hållbara Livsstilar. Precis som förra året anordnas verkstaden för att tillsammans bidra och inspirera till att skapa möjlighet-er till lösningar som undmöjlighet-erlättar och gör det attraktivt att leva hållbart. Vi behövmöjlighet-er identifiera konkreta åtgärder och finna samarbeten för hur vi i Sverige ska kunna gå från ord till handling.
Denna rapport redovisar resultatet från verkstaden som ägde rum den 8-9 novem-ber 2016 i Göteborg. I verkstaden diskuterade och experimenterade 140 deltagare om frågan hur vi i Sverige kan gå från ord till handling för att leva mer hållbart. Verkstaden arrangerades inom ramen för myndighetens roll att samordna det nat-ionella genomförandet av FN:s tioåriga ramverk av program för hållbar konsumt-ion och produktkonsumt-ion, 10YFP. En omställning till mer hållbara livsstilar är nödvändig för att vi ska nå generationsmålet och flera av miljökvalitetsmålen.
Naturvårdsverket vill framföra ett stort tack till alla medverkande, inte minst alla ni som bidragit med insatser i planering, genomförande och rapportering. Vår för-hoppning är att de insikter, idéer och förslag, som identifierades tas vidare och omsätts i handling. Rapporten har sammanställts i samarbete mellan Naturvårds-verket och Vera kommunikation. Författare är Petra Selander och Annika Söder-palm.
Naturvårdsverket maj2017 Avdelningschef
4
Innehåll
SAMMANFATTNING 6
SUMMARY 7
BAKGRUND 8
FRÅN HYPE TILL ALLVAR 12
Nationell Verkstad för Hållbara Livsstilar 12
Jeanette Schäring – Whose water are you? 13
8 NOVEMBER 14
Välkomna 14
Sveriges mobilisering för hållbarhetsmålen 15
Du är vad du köper – är identitet ett hinder för hållbarhet? 16
Hållbar konsumtion och produktion – hur får vi det att hända? 16
Speed-dating med livsstilsinnovatörer 17
Prisceremonin 25
9 NOVEMBER 26
Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur påverkar det
våra möjligheter till välbefinnande? 26
Är vår strävan efter välbefinnande kanske den bästa drivkraften i
omställningen till hållbara livsstilar? 27
Är människors delaktighet i samhällsfrågor en avgörande faktor för att ge
fler ett gott liv? 28
En lokal omställning till hållbara livsstilar kräver möjliggörare 28
Samtal från två sidor fick avsluta verkstaden 29
Avslut 30
BILAGA 1. 31
WORKSHOP OM FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER
OCH ANDRA OFFENTLIGA AKTÖRER DEN 9 november 2016. 31
BILAGA 2. 32
NATURVÅRDSVERKETES UTVÄRDERING AV NATIONELL VERKSTAD
6
Sammanfattning
”Från hype till allvar” var titeln på den andra nationella verkstaden om hållbara livsstilar inom ramen för Naturvårdsverkets roll att samordna det nationella genom-förandet av det tioåriga globala ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion, 10 YFP. Värdar för verkstaden, som hölls i Göteborg, var Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures. Tillsammans har de drivit projektet ”Hållbara livsstilar – verktyg och metoder”. På www.hallbaralivsstilar.se finns exempel och konkreta verktyg för ett hållbart leverne, samt livsstilshjulet som visar att det inte bara finns en livsstil som är hållbar utan flera. Under verkstaden presenterades resultatet av projektet till berörda aktörer i och utanför Göteborg i samverkan med Business Region Göteborg.
Första dagen inleddes med finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund som via video talade om regeringens nya nationella strategi för hållbar konsumtion. Därefter följde föredrag av Johan Hassel, ledamot i Agenda 2030-delegationen och vd för tankesmedjan Global utmaning, Celilia Solér, docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och Sara Winroth, hållbarhetschef på Lindex. De gav i sina föredrag olika vinklar på frågan om hållbara livsstilar och varför konsumtion idag är en så viktig del i mångas liv.
Att det finns massor med goda idéer för hållbara och innovativa lösningar för allt ifrån hur barn ska få nya leksaker när de tröttnat på de gamla, till hur boende hos privatpersoner ska förmedlas till flyktingar, visade inte minst den inspirerande ”speed-dating” som hölls mot slutet av dagen. Den var resultatet av en dammsug-ning av Sverige på livsstilsinnovatörer som gjorts av verkstadens organisatörer. Första dagen avslutades med prisutdelningen av priset för Nyttigaste Affären 2016 till Yalla Trappan och IKEA, två företag som varit kreativa i sitt samarbete för att skapa både affärs- och samhällsnytta.
Föredragen under verkstadens andra dag handlade till stor del om hållbara livssti-lar, delaktighet i samhällsfrågor och välbefinnande – både psykisk och fysisk. Fö-redragshållarna var Jörgen Larsson, forskare på Chalmers, Johan Hallberg, läkare, Landstinget Dalarna och Lisa Bomble, arkitekt, Chalmers.
I ett panelsamtal mellan Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Maria Ivarsson, Naturvårdsverket, diskuterades hur vi ska kunna ställa om till mer hållbara livsstilar och vilka roller kommunala och regionala aktörer kan axla för att få fart på omställningen. Därefter samlades intrycken från de två dagarna ihop i en så kallad djupdykning där deltagarna fick reflektera över strävan mot hållbarhet och försöka se den ur ett annat perspektiv än sitt eget. I de avslutande kommentarerna uppmanade verkstadens moderator, Martin Sande, Dialogues, till respektfulla samtal där man tar reda på vad människors kan och tycker, innan man talar om sina egna kunskaper och vad man själv tycker. På det sättet menar han att förutsättningarna ökar för verklig förändring.
7
Summary
In November 2016, the Swedish Environmental Protection Agency organised the second annual workshop on sustainable lifestyles. The Workshop was part of the Agency’s task of coordinating the national implementation of the global 10 Year Framework Programme on Sustainable Consumption and Production (10YFP). This time the workshop was held in Gothenburg, co-organised with Business Region Göteborg and hosted by the City of Gothenburg and Mistra Urban Futures. Their joint project "Sustainable Lifestyle - Tools and Methods" has among other things resulted in the website www.hallbaralivsstilar.se with examples and practical tools for sustainable living. They saw the workshop as a good occasion to present the project in a comprehensive manner.
Day one started with a talk via video by the Minister for Financial Markets and Consumer Affairs Per Bolund who spoke about the government's new national strategy for sustainable consumption. After that followed presentations by Johan Hassel, member of the Agenda 2030 delegation and president of the think-tank Global utmaning, Celilia Soler, associate professor at the School of Business, eco-nomics and law, University of Gothenburg, and Sara Winroth, sustainability man-ager at Lindex. Their lectures gave different views on sustainable lifestyles and why consumption today is such an important part of many people's lives.
There are lots of good ideas for sustainable solutions for everything from new toys for children tired of the old ones, to finding accommodation for refugees. The or-ganizers of the workshop had done a thorough search for life style innovations in Sweden and the result was presented in an inspiring "speed-dating" session towards the end of the day. The last point of the day was the prize ceremony for “Nyttigaste affären 2016” awarded to Yalla Trappan and IKEA, two companies creative in their cooperation to achieve both business and societal value.
The second day presentations focused largely on sustainable lifestyles, participa-tion in social issues, and wellbeing - both mental and physical. The speakers were Jörgen Larsson, researcher, Chalmers, Johan Hallberg, MD, Dalarna County Coun-cil and Lisa Bomble, architect, Chalmers. In the following panel discussion Erica Eneqvist, SP Technical Research and Maria Ivarsson, Environmental Protection Agency, discussed how to convert to more sustainable lifestyles and how local and regional actors can act to speed up the conversion. As a summary the participants were asked to sum up their impressions from the two-day workshop in a group exercise and to reflect on sustainability by seen from a different perspective than their own. In the concluding remarks, moderator Martin Sande, Dialogues, called for respectful dialogues with interest payed in what people know and think rather than focusing on one’s own knowledge and beliefs. This way, he believes the chances for real change will increase.
8
Bakgrund
Vid FNs miljökonferens i Rio 2012 antog FN:s medlemsländer ett tioårigt ramverk för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Ramverket ”The 10-year framework of programmes on sustainable consumption and production patterns” (10YFP) och Naturvårdsverket är fokalpunkt i Sverige. Uppdraget omfattar att inspirera till handling genom att öka medvetenheten om behovet att ställa om och sprida goda exempel inom ramverkets 6 beslutade temaområden1.
Att genomföra 10YFP är ett av delmålen (12.1) i FN:s globala hållbarhetsmål om att säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Delmål 12.1 lyder:
”
Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar”
.Nödvändiga förändringar för att nå ökad hållbarhet är: - En effektivare resursanvändning
- Frikoppla ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan
- Att avfallsmängderna och spridningen av farliga ämnen minskar - Att det skapas goda förutsättningar för jobb och ekonomisk utveckling - Att utvecklingen bidrar till minskad fattigdom och ökad välfärd. För att inspirera till nationellt arbete och att bidra till kunskapsutbyte mellan det egna landet och andra länder har nationella fokalpunkter utsetts i 120 länder. I Sve-rige är det Naturvårdsverket som fått uppdraget av Miljö- och energidepartementet. Genom att lyfta fram och synliggöra goda exempel som stimulerar till ökat kun-skapsutbyte, nationellt och mellan Sverige och andra delar av världen arbetar Na-turvårdsverket för att inspirera till handling.
1 Globala program inom utvalda temaområden
- Konsumtionsinformation - Hållbara livsstilar och utbildning - Hållbara offentlig upphandling - Hållbara byggnader och byggande - Hållbar turism
9
MÅL MED 10YFP
Uppmuntra till hållbar konsumtion och produktion
Öka kunskapen i samhället generellt om behovet att säkerställa hållbar konsumtion och produktion
Öka samarbete med erfarenhetsutbytet, mellan aktörer och regioner, sär-skilt med tanke på behov i utvecklingsländer
Uppmuntra samverkan mellan offentligt och privat
Uppmuntra offentliga och privata beslut som gagnar hållbar konsumtion och produktion
http://www.naturvardsverket.se/10yfp
Sveriges regering har hittills valt att prioritera ett svenskt deltagande i programmet hållbar livsstil och utbildning. SEI (Stockholm Environment Institute) leder ge-nomförandet av programmet tillsammans med Miljödepartementet i Japan och Världsnaturfonden WWF. Naturvårdsverket leder ett delprojekt inom programmet, för en hållbar offentlig upphandling. Områden som diskuteras för ytterligare pro-gram är hållbar avfallshantering, hållbara städer och markanvändning samt hållbara textilkedjor. FN har upprättat en internationell webbplats, SCP Clearinghouse2, där goda exempel kan publiceras. Det är ett sätt för länder att dela erfarenheter. Naturvårdsverket rapporterar även löpande om aktuella händelser med koppling till genomförandet av 10YFP i informationsbrevet ”Nytt från 10YFP”. I nyhetsbrevet presenteras aktuella program, nyheter och pågående aktiviteter i Sverige och i andra länder.3
2 http://www.scpclearinghouse.org/
10
Hösten 2015 arrangerade Naturvårdsverket den första nationella 10YFP-verkstaden med temahållbara livsstilar. Under Verkstaden diskuterade och experimenterade 140 deltagare om frågan hur vi i Sverige kan gå från ord till handling för att leva mer hållbart.4 Syftet var att inspirera till nationell handling för hållbara livsstilar, tydliggöra kopplingen mellan hållbara livsstilar och nationella och globala mål, stärka befintliga och nya nätverk och allianser inom området. Plenumsessioner med talare blandades med mingelmöjligheter, interaktiva konstinslag och sju parallella workshops, kallade ”stationer”.
I samband med verkstaden förmedlades även flera konkreta åtaganden som främjar genomförandet av 10YFP. De handlade exempelvis om stabila strukturer i kom-munernas arbete med hållbara livsstilar, betydelse av utbildning för hållbara livssti-lar, att ta vara på digitaliseringens potential och vikten av folkhälsa. Ett annat resul-tat var nästkommande års nationella samling kring hållbara livsstilar i Göteborg 8-9 november 2016 i samarbete med Göteborg stad.5
4 Naturvardsverket.se
5 Från ord till handling – hållbara livsstilar. Resultat från nationell Verkstad för hållbara livsstilar 18-19 november 2015. Rapport 6703
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av Miljö- och energideparte-mentet att vara fokalpunkt i Sverige och inspirera till handling internationellt, nationellt, regionalt och lokalt.
Bilder från Verkstaden för hållbara livsstilar 2015. Bidrag till kartkonstverket. Foto: Håkan Emilsson
11
FN: S HÅLLBARHETSMÅL 12: ATT FRÄMJA HÅLLBARA KONSUMTIONS- OCH PRODUKT-IONSMÖNSTER
DELMÅL FÖR MÅL 12
12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produkt-ionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.
12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och kon-sumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internat-ionella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för männi-skors hälsa och miljön.
12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att före-bygga, minska, återanvända och återvinna avfall.
12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporte-ringscykel.
12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nation-ell politik och nationnation-ella prioriteringar.
12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
12.A Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
12.B Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.
12.C Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som upp-muntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventu-ella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda be-hov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena.
12
Från Hype till Allvar
Nationell Verkstad för Hållbara Livsstilar
8-9 november
”Från hype till allvar” var titeln på den andra nationella 10YFP-verkstaden om hållbara livsstilar. Den hölls i Göteborg och anordnades i samarbete mellan Göte-borgs stad, Business region Göteborg och Naturvårdsverket. Värd för årets konfe-rens var Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures. Tillsammans har de drivit pro-jektet ”Hållbara livsstilar – verktyg och metoder”. Ett resultat är webbsidan www.hallbaralivsstilar.se som innehåller exempel och konkreta verktyg för ett hållbart levande, samt livsstilshjulet som visar att det inte bara finns en livsstil som är hållbar utan flera. Värdskapet för årets konferens såg de som ett bra sätt att få presentera projektet på ett övergripande sätt.
Denna rapport är ett sammandrag av föredrag, panelsamtal och ”speed-dating” med livsstilsinnovatörer som hölls under verkstaden. Dagarna var fyllda med inspiration för deltagarna kring hållbara livsstilar med förhoppning att goda exempel och ny kunskap ska komma till praktisk användning i alla de verksamheter som var repre-senterade.
Verkstaden samlade cirka 140 deltagare från statliga verk, regioner, kommuner, ideella organisationer och näringsliv. I cirkeldiagrammet visas samhällssektorerna som deltagarna respekterade. Antalet är beräknat i procent och utgår från den ut-värdering som genomfördes med en svarsfrekvens på 57 %. Utut-värderingsrapporten som genomfördes efter verkstaden gjordes för att utvärdera verkstaden. Rapporten presenteras i bilaga 2.
Cirkeldiagramet visar hur olika samhällssektorer var representerade på verkstaden. Majori-tet bland deltagarna var kommun och myndighet. Procenten är på ett ungefär och baseras på den undersöknings som utfördes efter verkstaden. Figur: Petra Selander, Naturvårds-verket
Jeanette Schäring – Whose water are you?
Jeanette Schäring inramade verkstaden med “Whose water are you?”. En utställ-ning om miljövänlig färgutställ-ning av textiler och vattenfrågor i ett konstnärskap. Ett möte mellan konst, vatten och miljö som visar på att allt hänger ihop.6 Jeanette arbetar miljövänligt för att sudda ut gränserna mellan konst, hantverk, vetenskap och filosofi. I utställningen fick deltagarna ta del av vattnets element som visar komplexitet och en dynamisk struktur. Utställningen är inom vattentemat och bely-ser miljökänsligheter i våra färskvattenkällor.
Utställningen ställer frågor om vår påverkan på den miljö vi lever i och visar hur ekologiskt skört vatten är. Utställningen består av så kallade rundkolvar som hänger i tunna trådar från taket. Vattnet i behållarna har olika färg för att de reage-rar olika tillsammans med en och samma växt beroende på vart det kommer ifrån. Vattnet som användes vid utställningen har samlats in från olika sötvattenmiljöer för att visa variationer i egenskap.
6http://www.jeanettescharing.net/
Inramningen av verkstaden av Jeanette Schärings Whose water are you? Foto: Petra Selander
8 november
Ulf Kamne, kommunalråd Göteborgs Stad, David Simon, director Mistra Urban Futures och Maggie Javelius, enhetschef Naturvårdsverket, inledningstalade och hälsade åhörarna vid ”Från hype till Allvar” välkomna. Finansmarknads- och kon-sumentminister Per Bolund deltog via video.
Välkomna
Ulf Kamne berättade att Göteborg som under 2015 var utsedd av Världsnaturfon-den till Årets klimatstad får mycket beröm internationellt för sitt arbete med mil-jöfrågorna. Göteborg satsade redan i början på 1970-talet på fjärrvärme och 2013 var staden först i världen med att lansera gröna obligationer för att finansiera håll-barhetssatsningar. Men det går inte att sjunka ner i soffan och vara nöjd med detta. För att bli en fossilfri stad inom ramen för 1,5-gradersmålet finns mycket att göra och väldigt lite tid. Ska man lyckas sköta en stad med en halv miljon invånare på ett hållbart sätt då måste tempot höjas, menar Ulf Kamne.
David Simon, som leder Mistraprogrammet Urban Futures för hållbar stadsutveckl-ing, blir ofta misstagen för att vara Mr Urban Futures när han presenterar sig inter-nationellt. Och det är egentligen det vi alla måste vara för att klara utmaningarna, menar han; Mr och Ms Urban Futures. Framtiden är redan här och den måste vara hållbar. Vi måste fundera över vad vi är beredda att förändra, och vad vi inte kan tänka oss. Små saker, som att släcka ljuset och att återvinna flaskor är inte så svårt, men det räcker inte för en hållbar livsstil. Hur vi reser, vad vi köper och vad vi inte köper, hur staden organiserar kollektivtrafiken och får den att gå ihop med cyklister och gångtrafikanter är viktiga frågor, liksom hur mycket vi egentligen är beredda att samarbeta för att klara utmaningarna. Helt klart är att så mycket mer tid för diskussion finns inte, nu är det dags för konkreta åtgärder.
Maggie Javelius berättar att hon upplever ett stort engagemang för frågor kring hållbar livsstil och att det just nu händer mycket på området. Som exempel nämner hon arbetet med att ställa miljökrav vid upphandling av läkemedel, och arbetet med förslag för hållbar hantering av textilier, både socialt och miljömässigt. Båda pro-jekten är presenterade i nya rapporter från Naturvårdsverket. Maggie Javelius me-nar att stabila strukturer för samverkan mellan lokala och regionala aktörer krävs för att vi ska uppnå en hållbar livsstil. Hon flaggar också för 2017 års verkstad om hållbara livsstilar som kommer att hållas i Umeå.
Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund talar om den nya nationella strategin för hållbar konsumtion som syftar till att göra vår konsumtion mer hållbar och medverka till att göra det lättare för oss konsumenter att göra klimatsmarta val. Strategin innehåller både ekonomiska styrmedel, som exempelvis halverad moms för cykelreparation till exempel, och skärpta regler för marknadsföring. Det ska bli tryggare att vara konsument och man ska kunna lita på miljöpåståenden. Ett förslag är att vilseledande kampanjer ska kunna stoppas direkt, utan att behöva vänta på
15
beslut i domstol. I strategin pratar man om de fyra b:na; bilen, biffen, bostaden och börsen, och att det är viktigt att tänka över hur vi använder våra pengar så att vi långsiktigt minskar vår miljöpåverkan.
Sveriges mobilisering för hållbarhetsmålen
Johan Hassel, ledamot i Agenda 2030-delegationen och vd för tankesmedjan Glo-bal utmaning, talar om att vi just nu lever i två hyper: hållbarhetshypen och po-pulisthypen. Vi som lever i hållbarhetshypen måste visa att det inte bara är en hype. De 17 globala målen för hållbar utveckling med sina 169 delmål måste brytas ner och arbetas med i tre faser. Den första inbegriper Naturvårdsverket och en mängd andra myndigheter som behöver definiera hur de ska arbeta med frågorna. I andra fasen måste kommuner diskutera vad som händer i städerna och i den tredje krävs tvärsektoriella dialoger där alla delmål gås igenom noggrant och man funderar på vad till exempel ingen hunger betyder för Sverige. Agenda 2030-delegationens ansvar är att visa hur visionerna genom handling blir verklighet. Vi har en tendens att tro att målen gäller andra, men vi har också våra problem att ta oss an. Ojämlik-heten ökar, liksom populismen och vi har börjat dela upp människor igen. För hundra år sedan handlade våra utmaningar och innovationer om förskola, grund-skola och föräldraförsäkring. Återigen tycker vi att det är det sociala civilsamhället som ska lösa de utmaningar vi står inför.
Det viktiga här och nu menar Johan Hassel, är att fråga sig vad man själv kan göra, och vilket framtida samhälle vi vill ha. En av vår generations utmaningar är att tackla oro och otrygghet. Ett stort problem, menar Johan Hassel, är att kunskap och bildning har blivit en parentes i vårt samhälle, vilket lämnar fältet fritt för populist-iska åsikter. Vi måste bli bättre på att lyfta fram kunskap och kompetenta personer i det offentliga samtalet. Allt kan inte sammanfattas i korta tweets.
För Lindex är hållbarhet ingen trend eller hype. Det är en är en nödvändighet, menar Sara Winroth, hållbarhetschef på Lindex. Foto: Petra Selander
16
Du är vad du köper – är identitet ett hinder för hållbarhet?
Det finns även en tredje hype, enligt Cecilia Solér, docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och det är individualiseringshypen. Nu söker vi dock inte längre svaren på vem vi är och hur vi ska leva, hos kyrkan eller andra normskapare som förr, utan i marknaden. Vi ställer oss frågan ”Vem är jag i förhållande till den här klädkollektionen?” Problemet är att det kommer en ny kollektion var tolfte vecka, och när vi köper ett klädesplagg är det oftast inte längre funktionen vi köper utan en innebörd. För att illustrera detta frågar Cecilia Solér åhörarna hur många som köpt något klädesplagg det senaste halvåret, och nästan alla räcker upp han-den. Som svar på följdfrågan, om det var för att ett plagg med just den funktionen saknades i garderoben, är det i princip ingen som räcker upp handen.
I vår stressade tid har vi väldigt lite tid att söka svar på existentiella frågor. Tids-press och hög arbetsbelastning gör att vi numera sköter det mänskliga reflekteran-det på shoppingcenter, även om reflekteran-det vore bättre för hälsan att ge sig ut och springa för att bekämpa oro och stress. Vi har också ett större finansiellt utrymme än tidi-gare som gör att vi kan shoppa mer och kan åka på semester till Thailand. Vi måste hitta andra vägar att finna oss själva än att shoppa, enligt Cecilia Solér, även om det finns oerhört starka krafter som går emot detta. Och vi måste skapa incitament för hållbar konsumtion. Att begränsa eller förbjuda reklam för klimatdå-liga produkter är en sak, att skapa en marknad för reparationer en annan. Vi kan också visa på alternativ för hur pengar kan arbeta hållbart. Tillväxt måste inte vara konsumtionsbaserad, den kan vara investeringsbaserad, menar hon, och det finns hållbara sparformer.
Hållbar konsumtion och produktion – hur får vi det att hända?
För Lindex är hållbarhet ingen trend eller hype. Det är en är en nödvändighet, me-nar Sara Winroth, hållbarhetschef på Lindex. Företaget vill inte att hållbart produ-cerade kläder ska finnas bara i ett litet hörn av butikerna, utan hållbarhet ska ge-nomsyra hela verksamheten.
Det är dock en utmaning att producera mode på hållbart sätt, men här ser Lindex att hållbarhetsmålen är till stor hjälp. De innebär att de har fått ett gemensamt språk och gemensamma mål för sitt hållbarhetsarbete. Lindex fokuserar inte bara på det tolfte målet. Allt hänger ihop och det inte går att bryta ut konsumtionen ur helhet-en. Förut diskuterade man inom Lindex hur långt tillbaka i produktionskedjan deras ansvar egentligen sträckte sig. Nu har de insett att för ansvaret finns inga gränser. Lindex har beslutat att 80 procent av alla varor ska produceras på ett mer hållbart sätt år 2020, och hälften av plaggen ska bestå av hållbara fibrer. I arbetet med detta samarbetar Lindex med forskare. Ett av projekten handlar om att utbilda bönder i hur man odlar bomull mer hållbart. Andra om att se över energi-, kemikalie- och vattenanvändning. Arbetsförhållandena hos producenterna är också viktiga. Här tror inte Lindex på audits, utan på att arbeta i partnerskap, där man kan utbilda fabrikernas anställda och ge dem kunskaper och möjligheter att påverka.
17
SPEED-DATING MED LIVSSTILSINNOVATÖRER
Organisatörerna för Från Hype till Allvar har dammsugit Sverige på innovatörer med siktet inställt på hållbara livsstilar. Resultatet är 16 stationer där innovatörerna presenterade sina livsstilsinnovationer för publiken i en så kallad speed-dating där publiken har möjlighet att lyssna på fyra presentationer. Under speed-datingen fick deltagarna inspiration från bland annat hållbar samhällsplanering, åtgärder för att minska matsvinn och hur samhällets resurser kan återanvändas. Den som inte kände sig nöjd efter sessionen utan vill ta del av fler idéer, kunde mingla vidare under dagens sista punkt, mingeltorget.
18
En översikt av samtliga innovatörer som presenterade under verkstadens speed-dating.
Innovatörer för speed-datingpasset
1. ReTuna åter-bruksgalleria Eskilstuna Energi och Miljö 5. Levande forsk-ningslabb för hållbart boende både på jorden – och Mars HSB living lab 9. Bygdens salu-hall – lokal mat från jorden till ditt bord Utgick 13. #Green-hackGBG Göteborgs stad 2. Retoy – Lek dig till mål 4 & 12 med Retoys lekväskor och Retoy-kit! ReToy 6. Smarta Kartan Kollaborativ Eko-nomi Göteborg 10. Hållbara restauranger Göteborgs Stad och GöteborgsO-peran 14. Den koldiox-idsnåla platsen Umeå kommun 3. Boende för flyktingar hos privatpersoner Refugees Wellcome Sweden 7. Kan cyklar rädda världen? Cykelköket Göteborg 11. Delade elmobilitetslös-ningar testas Trafikkontoret, Göteborgs stad 15. Flexibel rese-tjänst för stor-stadshushåll UbiGo 4. Brf Viva – ett bostads- och forskningspro-jekt med håll-barhet i fokus Riksbyggen 8. Förlust för-vandlas till resurs – att rädda svinn och dela matkun-skaperResursResturangen
12. Greenhouse – lätt att göra rätt och leva ett gott liv Malmö stad 16. Kurs på nätet för en hållbar vardag Chalmers
19 1. ReTuna återbruksgalleria
ReTuna återbruksgalleria är Sveriges första kretsloppspark som innehåller både en återvinningscentral och en återbruksgalleria. Det är ingen loppishandel utan åter-vinning med flärd. Många kommuner är nu intresserade av att göra samma sak. ReTuna drivs som vilket köpcentrum som helst. Här kan man lämna in saker till återbruk och sortera grovsopor, samt handla i butikerna. Gallerian innehåller åtta butiker och en servering, varav en secondhandbutik och andra nischade koncept. Butikerna fixar till och omvandlar, förädlar gamla saker till nya som säljs vidare. Tanken är att skapa en samlingsplats där man kan spendera hela dagen. Besöks av 600 till 700 personer per dag. En nackdel är att det är mindre butiker med begrän-sad ekonomi och affärerna byts ut rätt ofta.
Stationsvärd: Eskilstuna Energi och Miljö Rapportör: Frida Löfström
2. RETOY – LEK DIG TILL MÅL 4 & 12 MED RETOYS LEKVÄSKOR OCH RETOY-KIT!
Retoy-kitet innehåller allt du behöver för att anordna ett leksaksbyte och lekväs-korna ger barnen kunskap om hur de kan leva hållbart. För ett hållbarare samhälle är våra barn en viktig aspekt. Istället för att köpa nya leksaker kan vi hitta nya lös-ningar och nya sätt för barn att leka med leksaker. Leksakspakets-kit var en idé som presenterades där man bland annat använder material från exempelvis banan-lådor för att återvinna material. Syftet med Retoy är att använda våra resurser på ett hållbart sätt samt möjliggöra leksaker fria från farliga kemikalier vilket är ett bi-drag till Agenda 2030 mål 4 & 12. Nästa steg för Retoy är att börja samarbeta med kommuner för att introducera denna idé till förskolor. Retoy sammarbetar idag med Blocket för att tillsammans ändra synen på secondhand. ”Barnens fantasi ska inte sättas gränser på.”
Stationsvärd: ReToy Rapportör: Petra Selander
3. BOENDE FÖR FLYKTINGAR HOS PRIVATPERSONER
Refugees-welcome har satt upp en site för boendeförmedling där privatpersoner kan anmäla att de kan tänka sig att ha någon boende hemma hos sig. 30 personer jobbar ideellt med projektet och på siten finns 700 registrerade kvalificerade boen-den. Hittills har enskilda, par och familjer fördelats på 60 olika boenden ibland annat Göteborg, Stockholm och Malmö. Det är svårt att placera folk i boenden utanför städer då det finns logistiska problem (att betala för buss, tåg etc). De som jobbar med matchning av boenden åker ut och kollar på boendena och följer med när personen placeras så att allt går bra. De hjälper även till med hyres-kontrakt och så vidare.
Stationsvärd: Refugees Wellcome Sweden Rapportör: Anna Sundberg
20
4. BRF VIVA – ETT BOSTADS- OCH FORSKNINGSPROJEKT MED HÅLLBARHET I FOKUS
I Brf Viva finns lösningar som underlättar för en hållbarlivsstil. - Energihus med solceller
- Lagring av el i begagnade bussbatterier - Boenden utan bil
- Gemensamma ytor – kompakta lägenheter stora gemensamma ytor. - Återanvändningsrum
Stationsvärd: Riksbyggen Rapportör: Anna Sundberg
5. LEVANDE FORSKNINGSLABB FÖR HÅLLBART BOENDE BÅDE PÅ JORDEN – OCH MARS
Chalmers/NASA presenterade hur HSB testar materialval och energiförbrukning liksom hur vi ska kunna leva tillsammans.
https://www.hsb.se/kampanjer/hsblivinglab/ Stationsvärd: HSB living lab
Rapportör: Anna Sundberg
6. SMARTA KARTAN
Exklusiv beta-testing av Smarta Kartan där alla verksamheter i Göteborg som främjar hyra, dela, byta, låna och ge visas upp. Idag finns 82 platser som visar var hållbara aktiviteter finns i Göteborg, exempelvis visas Göteborgs allmänna bad som är gratis för invånarna att utnyttja. Utifrån kartan är de olika hållbara mötes-platserna indelade i ett färgsystem. För att få visa upp sin verksamhet eller aktivitet måste sju kriterier uppfyllas. Målet med smarta kartan är att öppna upp för hållbar-het, bryta isolation och skapa mötesplatser. Kartan lanseras den 17 november. Stationsvärd: Kollaborativ Ekonomi Göteborg
Rapportör: Petra Selander
7. KAN CYKLAR RÄDDA VÄRLDEN?
- Ta dit din trasiga cykel så får du verktygen för att laga den själv - Bli medlem, få en trasig cykel och låna verktyg
- Cykelrensningar – kontaktar polisen - Event på universitet
- Studenter kan laga på plats
- Positiva effekter – studenter som cyklar har större benägenhet att fortsätta cykla
- Synergieffekt ger sponsorer då de som använder sig av cykelköket i fram-tiden kommer ha råd att köpa en cykel
21
- Sprida koncept, behöver stöd av kommuner - Behövs fler cykelkök
- Hållbart cykelliv om man reparerar ofta Stationsvärd: Cykelköket Göteborg
Rapportör: Anna Sundberg
8. FÖRLUST FÖRVANDLAS TILL RESURS – ATT RÄDDA SVINN OCH DELA MATKUNSKAPER
ResursResturangen minskar matsvinnet och ökar kunskaperna om hållbar matkon-sumtion genom samarbeten med svinnpartners och civilsamhället. Målet med verk-samheten är att uppnå noll matsvinn. ResursResturangen arbetar för att rädda ma-ten och jobbar på tre sätt: att laga mat hållbart, att utbilda och att påverka livsme-delsaffärerna. De håller föredrag och har catering för hållbar mathantering. Maten som räddas kommer bland annat från grönsakshandlare, livsmedelsbutiker och bagerier. En fråga som ställdes under passet var hur verksamheten ser på det lång-siktiga problemet med matsvinn, och att deras insats inte nödvändigtvis har ett långsiktigt perspektiv eftersom den inte påverkar systemet med överproduktion av mat. Svaret var att det långsiktiga målet med verksamheten är att restaurangerna inte längre ska ha något svinn för ResursResturangen att hämta. Men så länge det finns överbliven mat är det en råvara som kan och ska användas. I liten skala är detta en väldigt bra åtgärd för att ta vara på de resurser vi har. I större skala ser ResursResturangen att en beteendeförändring behöver ske för att öka värdet på våra resurser så att överproduktion av mat minskar.
Stationsvärd: ResursResturangen Rapportör: Petra Selander
9. BYGDENS SALUHALL – LOKAL MAT FRÅN JORDEN TILL DITT BORD UTGICK
10. HÅLLBARA RESTAURANGER
Hållbara restauranger är ett nätverk med tio restauranger i Göteborg som samarbe-tar kring hållbarhet. Projektet bygger på transparens och öppenhet och att man inte sitter och håller på sina egna lösningar utan delar med sig. Det finns också ett verk-tyg för restaurangerna där man kan jämföra sig med varandra.
Nätverket arbetar med fem temaområden: mat, miljö & klimat, reko, kommunikat-ion samt köksekonomi. Som exempel när det gäller mat kan nämnas att fisk ska vara MSC-märkt, att alltid servera en vegetarisk rätt, att ha information om råva-rornas ursprungsland, att inte använda GMO och att bara använda certifierad palm-olja.
Inom området miljö & klimat finns en hel del att göra inom restaurangbranschen. Matavfall på restauranger är väldigt svårt att komma undan eftersom hygienkraven gör att en bruten förpackning eller en vara där kylkedjan är bruten inte får ges vi-dare. Men man kan åtminstone se till att avfallet går till produktion av biogas.
Me-22
nyerna kan ses över för att se hur stor klimatpåverkan de har. Att kött ger stort klimatavtryck vet vi, men det gör även ost- och mejeriprodukter. Inom restaurang-branschen vänds mycket engångsmaterial och på GöteborgsOperan har man försökt göra åtminstone något litet åt detta och slutat med miniförpackningar av smör till exempel.
Restaurangerna som är med i nätverket coachas av studenter som läser olika miljö-utbildningar. Nätverket finns också i Stockholm, planen är att starta ett i Malmö och fler medlemmar till nätverket i Göteborg välkomnas! Visionen är att få restau-rangbranschen att arbeta mer hållbart.
Stationsvärd: Göteborgs Stad och GöteborgsOperan Rapportör: Annika Söderpalm
11. DELADE ELMOBILITETSLÖSNINGAR TESTAS
Syftet var att ta reda på vilken potential eldrivna mobilitetslösningar har. I projektet ingick Tesla taxi, lastcykelpool och fyrhjulig cykel, elbilar och elcyklar. Det finns en färdig rapport om vad aktörer bör fokusera på för att främja utvecklingen, en verktygslåda. Det var ett småskaligt projekt med få fordon men ändå 15 aktörer inblandande. En ny elcykelstation byggdes till elcykelpoolen, men på grund av stabilitetsproblem i början blev själva testfasen kort. Projektet ska nu utvärderas och en rapport skrivas. I projektet har kostnaden för elcykel varit en tredjedel av elbilshyran per timme. Det är framförallt företag som kan tjäna på detta. För pri-vatpersoner är även kostnaden för elcykel dyrare än kollektivtrafiken.
Stationsvärd: Trafikkontoret, Göteborgs stad Rapportör: Frida Löfström
12. GREENHOUSE – LÄTT ATT GÖRA RÄTT OCH LEVA ETT GOTT LIV
Greenhouse är ett av Sveriges främsta projekt inom energi, miljöteknik, odling, livsstilsfrågor och social gemenskap. Projekt Augustenborg med 56 lägenheter och 12 radhus presenterades. Målet med projektet är att påverka beteende utan pekpin-nar; det ska vara lätt att göra rätt. Alla boende får skriva under ett kontrakt på att de ska odla, källsortera, spara energi etc. Många attraktiva och enkla lösningar ingår. Cykling till exempel uppmuntras genom tillgång till gratis låncyklar och cykelkök, och alla boende får ett femårigt kontrakt hos en elbilspool. Via läsplatta i lägenhet-en kan de bolägenhet-ende se förbrukning av el, varmvattlägenhet-en och mängd restavfall, samt ävlägenhet-en se sina grannars förbrukning. En hemma/borta knapp finns vid dörren och släcker med ett tryck hela lägenheten. Odlingen är ett socialt experiment med gemensam yta på gården och stor balkong med olika temperaturzoner och balkonglådor som är förberedda för odling vid inflyttning. Ännu fler lösningar ingår. De boendes åsikter lyssnas av och förbättringar genomförs kontinuerligt. Även kurser i odling och hållbar livsstil erbjuds. De boende är nöjda, och den gemensamma odlingen ger dem något att prata om. Inflyttning skedde i juni i år så projektet har inte pågått så länge.
23 Stationsvärd: Malmö stad
Rapportör: Frida Löfström
13. #GREENHACKGBG
#GreenhackGBG är Göteborgs Stads satsning inom sociala medier för att inspirera göteborgarna till ett hållbart leverne i vardagen. På webben, Instagram, Facebook och Twitter får följarna tips som handlar om alltifrån energi, kemikalier, resor, fritid, konsumtion och mat. Syftet är att minska vårt klimatavtryck, men även soci-al hållbarhet är en viktig del. Mycket handlar om att lyfta fram goda exempel, att berätta vad olika personer gör i staden, och att göra det med ett personligt tilltal. Ett exempel är gästinstagrammarna. De får under en vecka berätta om sitt eget hållbar-hetsarbete och får inleda veckan med att anta ett hållbarhetslöfte. Följarna får sedan se hur det går under veckan. Det som pågår i de sociala kanalerna är projektets tyngdpunkt, men det anordnas också workshops, seminarier och frukostmöten. Plattormen som lanserades för snart två år sedan, 2015, har nu 8200 följare. I en utvärdering som gjordes 2015 angav 87 procent att de fått ett ökat intresse för mil-jöfrågor sedan de börjat följa #GreenhackGBG. Målgruppen är företag och privat-personer från gymnasieålder upp till 46 år.
Stationsvärd: Göteborgs stad Rapportör: Annika Söderpalm
14. DEN KOLDIOXIDSNÅLA PLATSEN
I samarbete med Umeå universitet arbetar Umeå kommun för att få Umeå att växa hållbart. De frågor man framför allt är intresserad av är res- och konsumtionsvanor samt boende. Sedan 2010 satsar man på elbussar i Umeå. De tidigare bussarna klarade inte miljökvalitetsnormerna i centrala Umeå, bullkraven till exempel, upp-fylldes inte. Elbussen sågs som ett bra alternativ. Även om det nu finns wifi i många bussar var det inte så vanligt då, men i Umeås bussar fanns det. Dessutom gick det redan då att köpa biljett i mobilen. Turtätheten har ökat och tack vare fo-kus på resursutnyttjande har kostnadsökningarna kunnat hållas nere. Sammantaget har detta gjort att kollektivtrafiken fått högre status och sedan 2010 har bussåkan-det ökat med otroliga 90 procent!
Även när ny bebyggelse planeras finns hållbara transporter i åtanke. Man talar om femkilometerstaden där ingen ska ha längre än cykelavstånd, det vill säga fem kilometer, till något av stadens två centrum; universitetet eller centrum. Stationsvärd: Umeå kommun
24
15. FLEXIBEL RESETJÄNST FÖR STORSTADSHUSHÅLL
UbiGo, Urban Mobility, är projektet som vill underlätta folks vardagsresande utan att äga bil. Det började som en pilotstudie för tre år sedan med 70 hushåll. Tanken är att man skräddarsyr sin egen transportlösning genom att använda kollektivtrafik, cykel, taxi, poolbil eller hyrbil alltefter sina behov. För att ta sig till jobbet kanske en kollektivtrafikbiljett är det bästa alternativet, medan för en fika på stan kanske cykel funkar lika bra. Storhandlingen däremot, kanske kräver poolbil och turen till sommarstugan hyrbil. Och står man och väntar på en buss som inte dyker upp, kan man via appen få tag på en taxi istället.
Christian Seiberlich, som presenterar projektet, var en av testpersonerna. Han säger att han tog bilen överallt innan han gick med i pilotstudien och blev förvånad över hur mycket han istället började åka kollektivt och cykla. Han fick till och med en massa pool- och hyrbilstimmar över.
Projektet gick över förväntan och alla var mycket nöjda men ändå avslutades pro-jektet. Problemet var att det inte fanns något bra verktyg i botten för att sköta det hela, utan de som drev det skötte det i excel, vilket gjorde det ekonomiskt ohållbart i längden. Nu har det däremot ljusnat på den fronten. Ericsson har en plattform som kan passa och UbiGo drar igång igen i april 2017 i Göteborg. Vinsten för privat-personer är att det är enkelt, flexibelt och billigare än att äga bil. Kostnaden för ett singelhushåll är i snitt 1600 kronor per månad, och för ett större hushåll 2000 till 2500 kronor per månad, och då gäller det för alla personer i hushållet. Detta kan jämföras med kostnaden för att äga egen som ligger på cirka 4000 kronor per må-nad.
Stationsvärd: UbiGo
Rapportör: Annika Söderpalm
16. KURS PÅ NÄTET FÖR EN HÅLLBAR VARDAG
En kurs på nätet för att ge människor möjlighet till en hållbar vardag genom an-svarsfulla val. Kursen en är gratis, på engelska och riktar sig till informerade med-borgare med nioårig grundskola. Kursen innehåller fem teman: globalisering, energi, mat, kemikalier och klimat, och består av korta filmer med föreläsningar och fördjupningar av de olika områdena. Att skriva slutprov för att få certifikat är frivilligt. Det är också valfritt om kursen ska vara lärarledd eller ej. Kursen är sex veckor lång och tidsåtgången är cirka sex timmar per vecka.
Stationsvärd: Chalmers Rapportör: Frida Löfström
25 Prisceremonin
För andra året i rad delades HSBs pris Nyttigaste Affären ut7. Syftet med Nyttig-aste Affären är att lyfta fram företag som gör skillnad. NyttigNyttig-aste affären är ett pris som belönar en affärrelation som möter sociala och/ellermiljömässiga utmaningar. Pristagarna är alltid två och de har en affärsrelation som gynnar dem båda. Verk-samheten ska innebära affärsnytta och samhällsnytta i kombination. Tillkännagi-vandet av vem som fått årets utmärkelse med tillhörande prisceremoni fick avsluta verkstadens första dag. Priset delades ut av Cecilia Lööf, HSB, och Malin Bern-hardsson från Spoon som suttit i juryn. Bland de många bra förslagen föll juryns val på samarbetet mellan Yalla Trappan, ett socialt företag i Rosengård, Malmö, och IKEA Malmö. Samarbetet började 2010 då IKEA hade behov av att utveckla sina arbetskläder. Bland annat behövdes en slöja. På Yalla Trappan fanns då bara en halvtidstjänst. Numera har företaget växt, har sju anställda och syateljé inne på IKEA i Malmö. Dessutom handlar sömnaden inte längre om slöjor. Nu är det istäl-let syhjälp till IKEAs kunder som gäller, gardiner och kuddar till exempel. För Yalla Trappans anställda är det spännande att få inblick i ett helt annat sorts företag genom samarbetet med ett så stort företag som IKEA. För IKEA är fördelarna bland annat ökad mångfald och att personalen på textilavdelningen kan ha direkt-kontakt med sömmerskorna och på det sättet ge bättre service till sina kunder. Nyttigaste affärens hedersomnämnande 2016 gick till Entrévärdarna och Länstrafi-ken i Norrbotten för deras samarbete kring säkrare sjukresor.
7 www.nyttigasteaffaren.se
26
9 november
Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur på-verkar det våra möjligheter till välbefinnande?
Ja, det är möjligt, menar Jörgen Larsson, forskare på Chalmers, och det skulle san-nolikt inte påverka våra möjligheter till välbefinnande i någon större utsträckning. Jörgen Larsson studerar klimatpåverkan från våra livsstilsval och har undersökt hur konsumtion och klimatbelastning är kopplat till välbefinnande.
Trots att vår konsumtion ökar snabbt, ligger vårt välbefinnande konstant. Det ver-kar alltså inte finnas någon korrelation dem emellan. Mellan klimatpåverkan i form av växthusgasutsläpp och välbefinnande har Jörgen Larsson inte sett något starkt samband heller. Han har i en undersökning delat in 1000 personer i tio grupper utifrån hur mycket utsläpp de orsakade. De tio procent som orsakade allra minst stod för fyra ton koldioxid per år, medan motsvarade siffra för de tio procent som var värst var 15 ton. När människorna i undersökningen fick skatta sitt välbefin-nande från ett till tio hamnade alla grupper utom en runt sju. Undantaget var de tio procent som släppte ut minst. Där hamnade välbefinnandet cirka en enhet lägre. Detta tror Jörgen Larsson kan ha att göra med att det i denna grupp finns många långtidsarbetslösa till exempel. Annars verkar inte flygande, bilåkande och köttä-tande ge ökat välbefinnande.
I rapporten ”Klimatomställning Göteborg 2.0 – tekniska möjligheter och livsstils-förändringar” har Jörgen Larsson och kollegor räknat på ett scenario år 2050 där klimatutsläppen minskats med 75 procent. För att åstadkomma detta skulle vår fordonsflotta behöva vara helt fossilfri liksom uppvärmningen. Detta skulle inne-bära nya tekniska lösningar och skulle inte påverka vår livskvalitet. Vi skulle flyga lika mycket som år 2000 det vill säga 30 procent mindre än i dag. Vi skulle lägga mer av vår inkomst på tjänstekonsumtion och veckoarbetstiden skulle vara 30 tim-mar vilket skulle göra totalkonsumtionen lägre. Köttkonsumtionen skulle vara hälf-ten så stor som idag. Tillsammans skulle detta ge en minskning i utsläpp på 75 procent. Även om det finns många osäkerheter i beräkningarna är det klart möjligt, menar Jörgen Larsson. Frågan är hur det skulle åstadkommas i praktiken. Viktigt är, enligt Jörgen Larsson, är att sprida kunskapen om att hållbara konsumtions-mönster inte påverkar livskvaliteten. Politiska styrmedel är också viktigt, för det fungerar. Bensinpriset till exempel, är direkt korrelerat till hur mycket vi kör. Jör-gen Larssons önskelista för att lyckas med omställninJör-gen ser ut så här:
- Bara vegetarisk mat i förskolan. På det sättet undviker vi att lära våra barn att bli köttälskare.
- 100 procent eldrift i städernas miljözoner
- Köttskatt som används för att sänka skatten på frukt och grönsaker. - Flygskatt som återbetalas till invånarna, vilket 80 procent skulle tjäna på. - Förbud mot reklam för miljöskadliga produkter.
27
Är vår strävan efter välbefinnande kanske den bästa drivkraften i om-ställningen till hållbara livsstilar?
Det som främjar välbefinnande och god hälsa är ofta sådant som främjar hållbart utveckling också. Eftersom vi alla strävar efter välbefinnande tror Johan Hallberg, läkare, Landstinget Dalarna, att detta kan utnyttjas för att få både planetens och mänsklighetens framtid att landa i människors vardag. Vi vill leva i fred och må bra. Problemet, menar Johan Hallberg, är att vi gör vad som helst för att få må bra, även om det går ut över andra. Denna drivkraft är problematisk eftersom den ofta leder till att klyftorna mellan fattiga och rika blir djupare och till klimatpåverkan. Det finns olika definitioner av vad som är hälsofrämjande. En är WHOs Ottawade-klaration från 1986: ”…den process som ger människor möjligheter att öka kon-trollen över sin hälsa och förbättra den”. En annan: ”…den process som möjliggör för individer, grupper, organisationer och samhällen att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättra den” (The Nordic Health Promotion Research Network, 1998). Ingen av dessa motsäger
Brundtland-kommissionens definition av hållbar utveckling: ”...en utveckling som tillgodo-ser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att till-godose sina” (FN 1987).
Det viktiga att komma ihåg är att vi kan tillgodose våra behov på både bra och dåliga sätt. Många faktorer på olika nivåer redan från uppväxten påverkar hur vår hälsa utvecklas. Det handlar om levnadsvanor och förmågan att hantera stress till exempel, och det mesta är påverkbart. Riskfaktorerna för sjuklighet och tidig död står i relation till hur vi lever, och det hänger också ihop med de stora utmaningar som samhället står inför idag så som hur vi förflyttar oss, vad vi äter, vår materiella konsumtion, relationer mellan generationer, mänskliga relationer och möten i öv-rigt, förmåga att hantera och begränsa stress, förhållandet till naturen och förhål-landet till kulturen.
Johan Hallberg menar att de 16 miljömålen, de elva folkhälsomålen och de 17 håll-barhetsmålen kan sammanfattas i sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Dessa är:
- Mer kroppsrörelse i vardagen - Grönare mat på tallriken - Plats för föräldraskapet - Plats för mänskliga möten - Balansera stressen hållbart - Närhet till naturen
- Närhet till kulturen
Johan Hallberg avslutar sitt föredrag med uppmaningen att se till att vi skaffar oss mer samverkanskompetens. En väg till framgång är enligt honom att bredda basen av människor som är engagerade för hållbar utveckling.
28
Är människors delaktighet i samhällsfrågor en avgörande faktor för att ge fler ett gott liv?
Lisa Bomble, arkitekt, Chalmers, har nyss disputerat med en avhandling om med-borgarinflytande i kommunala planeringsprocesser. Att folk känner sig delaktiga och har inflytande över sin vardag har med folkhälsa att göra och är viktigt i arbetet med hållbarhetsfrågor. Platsen där man bor är ofta viktig för ens identitet vilket är viktigt att komma ihåg när man kommer som planerare, det vill säga som extern expert, till en plats. Man måste höra vad människorna som bor på en plats tycker och vill, och försöka ta reda på vilka frågor som har med just den platsen att göra. I ett projekt har Lisa Bomble varit med och skapat ”Medskapandegruppen” i Gråbo. Där har man kunnat diskutera vad som är intressant för Gråbo just nu, oavsett om någon förändring är på gång eller ej. Genom att redan ha en aktiv dialog slipper man de inledande jobbiga samtalen den dag något faktiskt ska hända i ett samhälle, menar Lisa Bomble. Hon poängterar att dialogen och den verkliga kommunikat-ionen är viktiga. Man måste lyssna och försöka förstå varandra. Man måste dessu-tom lyssna på allas röster och acceptera dem. För det är först när man förstått som man kan komma fram till kompromisser. Dessutom är det så att ju fler människor som får ge sin bild av saken, desto bättre blir den bild som planerarna får. Nu ska Lisa Bomble ta med sig erfarenheterna från medskapandegruppen i Gråbo och skapa en likadan grupp på en helt annan plats.
En lokal omställning till hållbara livsstilar kräver möjliggörare Vilken roll kan kommuner och regionala aktörer ta?
I ett panelsamtal diskuterade Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsin-stitut och Maria Ivarsson, Naturvårdsverket, hur vi ska kunna ställa om till mer hållbara livsstilar och vilket ansvar som egentligen ligger på vem.
Erica Eneqvist har varit med i projektet kring ”hållbara livsstilshjulet”
(www.hallbaralivsstilar.se) där en verktygslåda för omställning till en hållbar livs-stil tagits fram liksom en beskrivning av kommunernas rådighet i frågan. Hon tycker att mycket redan görs på lokal och regional nivå, men att det som saknas är ett samordnande system så att inte alla bara jobbar på med sitt. För vad ska en en-sam miljöen-samordnare i en kommun kunna göra själv, undrar hon, och menar att större kommuner måste gå före och vara goda exempel. Maria Ivarsson påpekar att goda exempel finns och att erfarenhetsutbyte är nyckeln. Eftersom det är Natur-vårdsverkets roll att ta fram kunskap och underlag funderar hon över om inte ver-ket även kunde ta på sig den samordnande rollen.
Naturvårdsverket ska just starta ett projekt kring beteendeförändring där välbefin-nande och miljö ska knytas ihop. En av nycklarna i detta är att olika förvaltningar måste dra åt samma håll. Erica Eneqvist håller med och menar att det är viktigt att man pratar med dem man inte brukar prata med. Annars kan lätt goda intentioner gå om intet för att man motverkar varandra. Som exempel nämner hon skolmaten. Det hjälper inte om de som arbetar med kost är jätteduktiga och gör aldrig så bra
29
mat om andra i den pedagogiska verksamheten pratar ner vegetarisk mat så att föräldrarna blir nervösa och känner att det är bäst att servera kött hemma så att barnen ska få i sig lite riktig mat.
Vad är egentligen kommunal rådighet? Jo, det är policier och styrmedel på olika nivåer. Att inspirera och utbilda invånarna, att låna ut elcyklar till exempel. Genom upphandling kan kommunen bidra till innovation och marknadsförändring, och genom fysisk planering till exempel göra det svårare att köra bil. Man kan också fundera över nya tjänster som kommunen skulle kunna bidra med. Biblioteken har funnits sedan länge men vad skulle kunna komma härnäst. Verktygsutlåning kanske? Det som krävs för att nya idéer ska bli verklighet är att styrning och led-ning ändras, menar Erica Eneqvist. Man måste få uppbackled-ning för att testa i liten skala. Om allt ska köra igång i en hel kommun blir det för dyrt och tar för lång tid. Maria Ivarsson tycker att Länsstyrelser och regioner skulle kunna ta ett större sam-verkansansvar, för det fungerar inte om myndigheter som Naturvårdsverket, Till-växtverket, Folkhälsomyndigheten och Energimyndigheten alla ska starta sina egna projekt.
På frågan vad Erica Eneqvist och Maria Ivarsson skulle trolla fram om de hade varsin trollstav svarar Maria Ivarsson att hon skulle vilja åstadkomma en med-vetandeförändring hos alla svenskar för en mer hållbar livsstil. Erica Eneqvist sva-rar att hon med sin trollstav skulle göra så att vi slutade uppfinna hjulet om och om igen, och istället skalade upp alla goda pilotprojekt
Samtal från två sidor fick avsluta verkstaden
De två dagarnas verkstad avslutades med en ”Djupdykning” där deltagarna själva fick tänka till, både kring vad det är som driver samhället mot mer hållbara livssti-lar, och vad det är som verkar åt motsatta hållet. Vid sina respektive bord fick del-tagarna föra samtal från två sidor genom att använda sina egna inre ”ja- och nejsi-dor”. Det som skulle diskuteras var frågan om huruvida kommuner och regioner bör ta en medskapande roll för omställningen till hållbara livsstilar, samt om detta ska ske på individnivå eller som uppbärare av en funktion. Först gavs tid för egen reflektion och för att formulera korta, starka argument. Sedan var det dags för dis-kussion. Bevisligen var övningen inte helt enkel. Att hålla fast vid de starka argu-menten för nej-sidan, det vill säga att kommuner ska hålla sig borta från att försöka påverka mot hållbara livsstilar, fast ens åsikt egentligen är precis den motsatta och att inte börja argumentera emot de andra nej-sägarna vid bordet, var inte det lätt-aste. Deltagarna kan knappast sägas representera något tvärsnitt av samhället vad gäller åtminstone åsikter i denna fråga, och det var tydligt att ja-sidans argument var enklare att framhålla.
Just faran i att umgås med likasinnade och att omge sig med dem som tycker precis som vi, var något som Martin Sande från Dialogues och verkstadens moderator, tog upp i sin avslutning. Han uppmanade alla att ifrågasätta sina egna värderingar. Varför tycker vi egentligen ja? Alla går med näsan i sina mobiler och i våra
Fa-30
cebookflöden möter vi bara dem som tycker som vi själva. Värderingssegregation, tycker Martin Sande är ett bra begrepp. Han fick dock inga träffar när han googlade på det. Ändå är det viktigt att vara medveten om företeelsen och försöka skapa möten där värderings- och åsiktssegregation inte finns.
Samtidigt är det väldigt svårt att föra ett jämlikt samtal när det finns en avgrund mellan ”vi” och ”dem”. När ”vi” besitter mycket kunskap är det svårt att föra ett samtal som inte blir nedlåtande. Risken är att folk känner tanken på alternativa livsstilar som ytterligare en stressfaktor i en redan stressad tillvaro. Det är då lätt att sparka bakut när man känner att någon försöker pådyvla en en livsstil.
En nyckel till att verklig dialog, menar Martin Sande, är att inte börja samtalet med att säga vad man själv tycker, utan att istället fråga vad den andre vet, kan och tycker. På det sättet skapar man delaktighet och når fram. En annan viktig sak att ha i åtanke är vad människor bryr sig om där de bor. Det är lätt att prata om vad som sker i världen men om vi verkligen ska kunna göra något som ger resultat så behöver frågorna brytas ner till vad som är möjligt att göra där man bor. Martin Sande efterlyser också nya arenor för åsikter. En icke-kommersiell mötesplats där alla åsikter får plats, där man kan ta en kaffe och föra samtal bortanför de ”trevliga dialogerna” – en kyrka utan Gud, kallar han det.
Avslut
Verkstaden avrundades genom att tacka för all inspiration,
nya idéer och nya kontakter som de kan ta med sig i sina respektive verksamheter och det fortsatta arbetet med 10YFP. De uppskattade konferensens roll som platt-form för nya möten och att idéer spridits.
Umeå åtog sig att arrangera en liknande konferens 2017, med förhoppning om att många av idéerna från dessa två dagar kan konkretiseras allt mer till dess och få stöd att förverkligas.
31
Bilaga 1.
WORKSHOP OM FÖRBÄTTRAD
SAMVER-KAN MELLAN KOMMUNER OCH ANDRA
OFFENTLIGA AKTÖRER DEN 9 november
2016
.
Naturvårdsverket bjöd in de kommuner som medverkade i den nationella verksta-den för hållbara livsstilar i Göteborg i november 2016 till en workshop om förbätt-rad samverkan. Syftet med workshopen var att få en bredare bild av de behov som finns genom att deltagarna bidrog med erfarenheter och synpunkter på hur samver-kan skulle kunna förbättras mellan kommuner och andra offentliga aktörer. På så sätt skulle omställningen till hållbara livsstilar kunna växlas upp. Workshopen ägde rum efter den nationella verkstaden den 9:e november mellan klockan 13-16. Re-sultatet från workshopen kommer utgöra underlag för Konsumentverkets arbete med ett nytt forum för hållbar konsumtion och för Naturvårdsverkets fortsatta ar-bete inom området.
Bakgrunden till initiativet är att under den nationella verkstaden för hållbara livssti-lar som hölls i Stockholm i november förra året lyfte två kommuner upp behovet av ökad samverkan och en tydlig struktur i arbetet med hållbara livsstilar. Naturvårds-verket tog då på sig att undersöka förutsättningar och former för ökad samverkan mellan kommuner, myndigheter, länsstyrelser och regioner. Under året som gått har Naturvårdsverket haft informella dialoger med ett antal kommuner och i dessa samtal har det kommit fram att önskemålen om ökad samverkan tycks vara störst när det gäller kontakten mellan kommuner och nationella myndigheter, snarare än mellan kommuner.
Det blev en lyckad workshop som samlade både små och stora kommuner och olika typer av kommunala företrädare i form av både politiker och tjänstemän. Under workshopen identifierade vi viktiga områden för samverkan och vilka områ-den som kräver kontinuerlig samverkan. Det framgick tydligt att områ-den viktigaste frågan för kommunerna handlade om att få fram forskning kring att hitta metoder och verktyg för att människor ska ändra beteende till mer hållbara livsstilar. En viktig del var att ta fram och få verktyg för att ändra beteende hos invånarna i kommunen. Finansiering var en annan viktig fråga för kommunerna. Deltagarna tyckte också att det behövs tydligare kriterier för miljö och klimatområdet när det kommer till upphandlingsområdet. Kommunerna önskade även styrmedel som kompletterar deras arbete kopplat till hållbara livsstilar. Deltagarna ansåg att Folk-hälsomyndigheten är en viktig aktör när det gäller hållbara livsstilar.
Maria Ivarsson
32 Syftet med Verkstaden:
- Inspirera till handling för hållbar konsumtion/hållbara livsstilar - Erbjuda möjligheter att experimentera, delta och testa nya tankar
och koncept
- Involvera brett med deltagande från olika sektorer i omställningen till hållbara konsumtionsmönster/livsstilar
- Öka samverkan mellan olika nivåer, från det lokala till nationella - Bidra till att uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålen samt det
globala hållbarhetsmålet om hållbar konsumtion och produktion. Utvärderingen ska ge svar på frågorna
- Uppnådde vi syftet med konferensen?
- Vad är betydelsefullt för nästa konferensarrangör att beakta?
Bilaga 2.
NATURVÅRDSVERKETES UTV
Ä
RDERING
AV NATIONELL VERKSTAD FÖR
HÅLL-BARA LIVSSTILAR 8-9 november 2016.
Inledning
Denna rapport avser att utvärdera planering, genomförande och resultat av konfe-rensen Verkstad för Hållbara Livsstilar 8-9 november 2016. Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures var värdar för årets konferens i samarbete med Naturvårds-verket och Business Region Göteborg, inom ramen för Sveriges genomförande av 10YFP. Ramverket är uppdelat på sex områden, varav ett handlar om hållbara livsstilar och utbildning – det område Sverige har valt att fokusera mest på. Att uppnå målen inom 10YFP är även delmål 12.1 i Agenda 2030 hållbarhetsmål.
Deltagande under verkstadens två halvdagar bestod av ca 140 personer från olika branscher och platser i landet. Från Naturvårdsverket var Frida Löfström projektle-dare med medverkan av främst Maggie Javelius, Bengt Littorin, Petra Selander och Anna Sundberg.
Sammanfattningsvis har Verkstaden uppnått flera av syftena, särskilt vad gäller inspiration och nätverkande. Närvaron av representanter från industrin och andra delar av näringslivet kunde varit bättre, och det finns också viktiga lärdomar att dra som gäller hur arbetet med hållbarhet ska genomföras
33 Syfte
Denna utvärdering avser att utvärdera planering, genomförande och resultatet av konferensen Verkstad för hållbara livsstilar 8-9 november 2016. Detta i syfte att fånga upp de effekter som verkstaden bidragit till.
Metod
För att fånga upp effekterna av verkstaden har utvärderingen genomförts med en utvärderingsenkät som skickats ut till samtliga deltagare dagen efter konferensen. Utvärderingsfrågorna är valda utifrån det syfte med verkstaden som presenterats i inledningen. Enkäten är skapad i webverktyget Google Doc.
Naturvårdsverket tillsammans med Göteborgs Stad samlade in email adresserna till samtliga deltagare och skickade ut en länk till enkäten tillsammans med ett tack för årets deltagande i verkstaden. Ett påminnelsemail skickades fem dagar senare, vil-ket ökade svarsfrekvensen.
Dessutom har sociala medier varit ett verktyg för att fånga upp effekterna. Hashtag #10YFPSE och #10YFP användes under konferensen och alla kommentarer på Twitter har gåtts igenom.
34
Figur 1. Genomsnittligt betyg på skala 1-5, där 5 är högst. Figur: Petra Selander, Naturvårds-verket
Resultat
Nedan presenteras resultaten från utvärderingen. Därefter följer en sammanfattning av vad arrangören av nästa konferens bör tänka på utifrån de svar som enkäten pekat på, i form av vad som kan behållas, läggas till eller släppas. Från de ca 140 deltagarna inkom 80 svar på den utvärderingsenkäten med 7 frågor, en svarsfre-kvens på 57 %. Svaren har sammanställts i stapeldiagram med ett genomsnittligt betyg uträknat i procent. Skalan är 1-5 där 1 motsvarar inte alls och 5 motsvarar mycket stor.
Inspirera till handling för hållbar konsumtion/hållbara livsstilar Enligt enkäten kände majoriteten av
deltagarna sig inspirerade att arbeta vidare med hållbara livsstilar (se figur 1). Utvärderingen visade på att föredra-gen var givande. Ett flertal anser att det var ett antal mycket bra, engagerade föredragare. Många känner sig inspire-rade och ställer sig positiva till tanke-verksamheten. Dock pekar utvärdering-en på utvärdering-en bristande handlingskraft. Ävutvärdering-en detta återkommer i utvärderingen där många efterlyste mer tid för och bättre uppstyrning av själva verkstaden. Ut-värderingen visar även på att några föreläsningar var något allmänt hållna och ofokuserade. Detta medförde att kopplingen till ämnet blev något rörigt. Kopplingen mellan målen och de olika initiativen behöver bli tydligare. Det finns strukturella hinder och därför är det viktigt med inspiration om hur arbe-tet sker med att undanröja dessa. Detta kan ske genom exempelvis upphand-lingsregler.
ATT BEAKTA
Det är viktigt att behålla gräsrotsperspektivet. Att inkludera hälsa i verkstaden var ett positivt inslag som även det ska behållas. Dock var efterfrågan på mer ”verk-stad” något som uppmärksammats. En aspekt att tänka på inför nästa verkstad är att flytta fokus från inspiration till engagemang och agerande. Ett exempel som
