• No results found

Åtgärder för att motverka den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar Motion 2020/21:532 av Ingemar Kihlström (KD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Åtgärder för att motverka den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar Motion 2020/21:532 av Ingemar Kihlström (KD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion KD

Motion till riksdagen

2020/21:532

av Ingemar Kihlström (KD)

Åtgärder för att motverka den spanska

skogssnigelns utbredning och

skadeverkningar

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett arbete bör initieras för att etablera en långsiktig och effektiv nationell strategi som motverkar den spanska

skogssnigelns utbredning och skadeverkningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I Sverige finns det i den naturliga faunan 22 arter av sniglar men i mitten av 1970-talet upptäcktes att den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigeln, kommit till vårt land troligtvis genom import av växter och jord från Europa. Den spanska skogssnigeln har sedan spridit sig över Sverige och kan nu hittas i hela vårt land upp till Luleå. Den spanska skogssnigeln har ingen naturlig fiende i Sverige då deras ytterst sega slem gör dem oattraktiva för igelkottar, grodor, grävlingar och paddor som vanligtvis gärna äter sniglar och snäckor.

Då den spanska skogssnigeln är tvåkönad och kan lägga upp till 400 ägg per säsong så sker utbredningen fortfarande i högt tempo med stora skador för både kommersiell och privat odling.

Även om den spanska skogssnigeln har inkluderats i Naturvårdsverkets uppdrag för främmande arter saknas nationella övergripande beslut och åtgärder för att kraftfullt motverka de problem som i dag drabbar både jordbruk och privata trädgårdar. Det åligger i stället den enskilda fastighetsägaren att försöka motverka och bekämpa den spanska mördarsnigelns skadeverkningar och utbredning.

Det förekommer också stor variation mellan Sveriges kommuner vad gäller vilja och ambition i att bekämpa den spanska mördarsnigeln för att undvika spridning till privata fastigheter.

Ett antal strategiska beslut behöver utredas och genomföras för att komma till rätta med dagens eskalerande problematik.

(2)

 Man bör klassa den spanska skogssnigeln som ett nationellt växande problem.  Man bör utse en myndighet som ägare av problemet med den spanska skogssnigeln.  Den spanska skogssnigeln bör klassas som en skadegörare och det bör införas en

anmälningsskyldighet vid uppkomst.

 Yrkesodlare bör ha en skyldighet att sanera och säkerställa att växter som odlas inte innehåller sniglar eller snigelägg vid försäljning.

 Kommuner bör åläggas att sanera kommunalt ägd mark som innehåller mördarsniglar.  För effektiv bekämpning bör medel avsättas till forskning som främjar verkningsfulla metoder och bekämpningsmedel som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning. Sverige behöver en uppdaterad nationell strategi för att möta de problem som den spanska skogssnigeln orsakar för fastighetsägare samt jordbruk och därför bör ett arbete initieras för att etablera en långsiktig och effektiv strategi som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar.

Ingemar Kihlström (KD)

References

Related documents

De myndigheter som ansvarar för handläggningen av de ovan nämnda stöden är Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, länsstyrelserna, Boverket,

En särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form

SCB ska även lämna förslag om hur Statens skol- verk ska kunna ta del av andra nödvändiga uppgifter som ligger till grund för den officiella statistiken avseende skolväsendet och

I uppdraget ingår att utreda och redovisa förslag på sådana ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, som skulle kunna möjliggöra att Skolverket

Författningsförslaget i denna proposition ger regeringen en möjlighet att meddela föreskrifter i syfte att tillfälligt kompensera patienter som gått miste om eller riskerar att

Länsstyrelsen i Hallands län får för uppdraget använda högst 1 000 000 kronor under 2020 till kostnader för att samordna uppdraget och vid behov fördela till andra

Istället föreslår LTU att dagens organisation för vattenförvaltning kvarstår, även om beslut om åtgärdsprogram framgent formellt bör fattas på regeringsnivå,

Staten borde använda det civila samhället i större utsträckning i vattenförvaltningsarbetet, t ex genom att ge konkreta, och mera långsiktiga uppdrag till organisationer.. Det