Normalfloran OM6540 EL 200313.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

Normalfloran

OM6540

Erika Lindberg, PhD, universitetslektor

Institutionen för Biomedicin, Avdelningen för infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin

Källan till infektioner

Orsaker till nosokomiala infektioner

Typ av infektion Vanligaste Organismen Postoperativa sår Pneumoni Intravenösa katetrar Urin katetrar Staphylococcus aureus Escherichia coli Enterococcus faecalis Klebsiella pneumoniae Pseudomonas aeruginosa Staphylococcus aureus Enterobacter spp Escherichia coli Stahylococcus epidermidis Staphylococcus aureus Enterococcus faecalis Candida spp Eschrichia coli Enterococcus faecalis Pseudomonas aeriginosa Klebsiella spp

NORMALFLORAN OCH

DESS BETYDELSE

Normalfloran

• De samhälle av mikroorganismer som

lever i eller på vår kropp

• Skilja på kolonisering och infektion

• Både patogena och icke-patogena

Den ordinära mikrofloran delas in i en

resident

och en

transient

population.

Olika bakterier återfinns i olika lokaler.

Utväxlas från födseln och förändras under

livet

Tex: Gram-positiva bakterier är bättre på

att överleva på torra ytor i förhållande till

Gram-negativa bakterier.

Indelning av bakterier

Koagulasnegativa stafylokocker S. aureus Mycobacterium E. coli tuberculosis alfastreptokocker pneumokocker

Bifidobakterier Yersinia pestis laktobaciller Vibrio cholerae

Bakterier/g (bakterier/cm2₎ <103 103_-104 105_-106 107_-108 109_-1010 1011_-1012 vagina livmoder lunga näsa svalg hud struplock mun matstrupe magsäck tunntarm tjocktarm urinblåsa urinrör

infektioner inflammation antibiotika-resistens skydd mot farliga mikrober ämnes-omsättning immunologisk stimulans

Normal-flora

Negativa effekter Positiva effekter

nervsystem

inflammations-fokus påverkan på ämnesomsättning och beteende rodnad svullnad smärta värme

Inflammation

vita blodkroppar plasma-läckage

• Effekter på kroppen

(”system-effekter”) Inflammare = tända eld på

bakterier

Syfte:

döda mikro-organismer

Inflammation startas av

mikrobiella strukturer

(larmsignaler)

–cellväggskomponenter

•bakterier, svampar

–genetiskt material

•virus

normalflora makrofag lymfknuta lymfkärl 2 inflammation 3 förvärvad immunitet T- och B-celler blodkärl _lymfocyter antikroppar neutrofil granulocyt blod-plasma dendritisk cell bakterie translokation barriär 1

infektioner

Normal-flora

Normalflorans effekter

Hudskada 1 Inflammation: • Rodnad • Hetta • Smärta • Svullnad Invasion: • Underhud • Blod • Andra organ Blodkärl Kateter • Näringslösning (dropp) • Intravenösa läkemedel • Provtagning Bakterier

tunga örontrumpet mellanöra (otit) nasofarynx orofarynx matstrupe luftstrupe (bronkit) 4 bihålor (sinuit) näshålan näsborre lungblåsorna (pneumoni)

abscess

Spridning till urinvägarna Cystit (blåskatarr) pyelonefrit (njurbäcken-inflammation) Blodet (uro-sepsis) peritonit (infektion i bukhålan) Blodet (sepsis) tunntarm appendicit trans-lokation colon divertikulit

När övergår kolonisering i

infektion?

• När bakterien/svampen tar sig in i en

normalt steril lokal (bihåla, mellanöra,

urinblåsa, livmoder, blodbana etc.)

• När bakterierna blir fler än normalt

• När bakterierna är mer aggressiva än

normalt

Normal colonslemhinna _{C. difficile-infektion} inflammation läckage celldöd C. difficile vv toxin normalflore-bakterier

Clostridium difficile

– en normalflorebakterie

infektioner inflammation antibiotika-resistens skydd mot farliga mikrober ämnes-omsättning immunologisk stimulans

Normal-flora

Normalflorans effekter

Normalfloran kan innehålla bakterier med förvärvad resistens mot antibiotika tex MRSA, VRE, ESBL

Normalfloran kan utgöra en miljö där resistensgener kan överföras mellan bakterier

infektioner inflammation antibiotika-resistens skydd mot farliga mikrober ämnes-omsättning immunologisk stimulans

Normal-flora

Normalflorans effekter

Normalflorans skydd mot infektioner –

”koloniseringsresistens”

Bakteriefria djur – sjuka av 100 Salmonella,

djur med normalflora – sjuka av 1 milljon Salmonella Nyfödda – ej ännu byggt upp en komplex normalflora

infektioner inflammation antibiotika-resistens skydd mot farliga mikrober ämnes-omsättning immunologisk stimulans

Normal-flora

Normalfloran

Vanligaste bakterierna i

normalfloran och deras

• Huvudkälla i kroppen:

mag-tarmkanalen, munnen,

övre- och nedre luftvägarna samt huden

Huden

• Bakterieantalet varierar mellan stora torra områden

och mer fuktiga områden. (10

₁₀

_CFU/cm

_).

Munnen

Mycket bakterier i salivet, mindre i näsa och svalj (10

10

_/ml).

Mag-tarmkanalen

• Totalt ~ 10

_{bakterier i tarmen - 1,5 kilo. Vi består av}

Huden:

102 _{- 10}7 _CFU/cm2

Armhåla, ljumske och mellan tår – mer bakterier

Torra områden som bål, armar och ben färre bakterier Domineras av gram-positiva kocker och korynebakterier: Staphylococcus epidermidis (KNS) (G+ kock),

Staphylococcus aureus (G+ kock) Micrococcus (G+ kock)

Propionibacterium acnes (anaerob G+ stav)

Difteroida stavar (G+ stav) (Corynebacterium, Brevebacterium)

Streptokocker (G+ kock)

Konjunktiva (Ögat)

• Staphylococcus epidermidis, coryneformer (Propionibacterium

acnes) dominerar.

• Staphylococcus aureus, vissa streptokocker, Haemophilus sp. och Neisseria sp. Återfinns ibland.

• Fukt och sekret från tårkanalerna. • Blinkingar

• Tårar - baktericidal substans inkluderande lysozym.

• Neisseria gonorrhoeae och Chlamydia trachomatis - ögats epitel – nyfödda barn.

Över- och nedre luftvägarna

• Näsborrarna- Staphylococcus epidermidis,

Staphylococcus aureus, alfa-streptococci,

Corynebacterium

• Pharynx - Streptococcus pneumoniae, Haemophilus

influenzae och parainfluenzae, Difteroida stavar, Corynebacterium, Neisseria

Örat

• corynebacterier

• jästsvamp,

• Streptokocker

• stafylokocker

Munnen

• Munnen

– Streptococcus, Neisseria,

Actinomyces, Veillonella, Lactobacillus,

Staphylococcus

• Anaerober som tex Porphyrmonas, Prevotella,

Bacteroides och Fusobacterium

• På tänderna

– Strep. parasangius och S.

mutans, Veionella, Actinomyces

Mag-tarmkanalen

Magsäcken:

nästan inga baktierier, ~50% Helicobacter

pylori

Lite streptokocker, stafylokocker och

laktobaciller

Tunntarmen:

stafylokocker, enterokocker, streptokocker och

laktobaciller ~ 10

_-10

_/ml

Många arter som även återfinns i munnen

och svalget

Tjocktarmen

• Kolon:

~ 10

_CFU/ml

• Mer stavar och domineras av anaerober

• Enterobakterier

(

tex.E. coli, Klebsiella, Proteus

),

enterokocker, lactobaciller, bifidobakterier,

clostridier

,

Bacteriodes

etc

• Patogener:

E. coli

(

andra enterobakterier

),

enterokocker, vissa

Bacteriodes

, clostridier och

jästsvamp.

• Hundratals arter inkl genus ex: Fusobacterium, Eubacterium, Ruminococcus, Veionella, Peptostreptococcus, Leuconostoc, Prevotella, Barnesiella,

Butyricimonas, Collinsella, Propioniumbacterium, Campylobacter, archea, Candida, Saccharomyces,

Urinvägarna

• Urin är sterilt

• Urinröret (urethra):

Staphylococcus

epidermidis, Enterococcus faecalis

och vissa

alfa-hemolytiska streptokocker

• Mycket tarmbakterier i området

Vagina

•

Efter födseln:

corynebakterier, stafylokocker,

streptokocker, E. coli,

och

laktobaciller

(tex

Lactobacillus iners, L. crisppatus, L. gasseri, L. jensenii

•

Reproduktiv ålder: l

aktobaciller

dominerar –

producerar mjölksyra från glykogen.

•

Streptococcus, Leptotrichia, Atopbium – lågt pH

•

Kan även ha Prevotella, Anaerococcus, Gardnerella

-högre pH

När ett smittämne passerar kroppens första skyddsnivå som finns i huden och i slemhinnorna reagerar kroppens övriga

försvarssystem och en inflammation startar.

Infektion (av senlatin infectio, ytterst av latin inficio ’förgifta’, ’besmitta’) är ett tillstånd som uppkommer när en

mikroorganism eller ett virus invaderar en annan organism. Tillståndet behöver inte leda till sjukdom, men i dagligt tal används ordet infektion synonymt med infektionssjukdom.

Kolonisering (medicin), inom medicinen, att bakterier får fäste

och växer på en ny plats. Kolonisation kan vara önskad eller oönskad.

Viktiga bakterier ur normalfloran:

S. aureus (G+ kock)

Grupp A streptokocker (G+ kock)

Grupp C och G streptokocker (G+ kock)

Enterokocker (G+ kock)

E. coli (G- stav)

Övriga enterobacteriaceae (G- stav) Pseudomonas (G- stav)

Bacteroides (G- stav)

Clostridium perfringens och Clostridium difficile

Virulens är en mikroorganisms förmåga att framkalla sjukdom hos sin värd.

Virulensen varierar mellan olika mikroorganismer.

Varierar ofta mellan kloner inom samma art.

T ex har infektionsdos stor betydelse

Virulens kan påverkar av förmåga att bilda toxin, tillväxt-hastighet, egenskaper hos enzymer osv

mikroorganism människa

Indelningen av bakterier efter virulens

1. Primärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion

utan synlig eller med ringa initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art.

2. Sekundärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid

infektion med mer utbredda vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig immundefekt (t.ex. diabetes mellitus), ofta tillsammans med

andra mikroorganismer.

3. Föga patogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion

som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda

vävnadsskador, låg syretension, svår lever-, eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS, neutropeni < 0,5 x 109/L.

Mikroorganismers angreppsvapen= virulens Adhesion Undvika fagocytos Toxiner Kamp om näringsämnen Invasivitet Enzymer

Staphylococcus aureus

Gram-positiv kock som ofta formar klasar Fakultativ anaerob

Katalas och koagulas positiv

Vanligt förekommande i normalfloran Vanlig vid sårinfektioner

Många producerar enterotoxiner – vanlig orsak till matförgiftning

Streptokocker

Streptokockerna växer ofta i kedjor, vilket beror på bakteriernas delning i ett plan. Kedjorna, vars längd varierar mellan arterna, framträder bäst i flytande medier.

Streptokocker producerar hemolysiner.

Grupp A streptokocker (S. pyogenes). Grupp A

streptokocker är klassiska humanpatogener. De kan bland annat orsaka faryngit och scharlakansfeber.

Grupp D streptokocker (Enterococcus ) De finns normalt i tarmen hos varmblodiga djur och människor, men de är patogena i urinvägar och kan orsaka sepsis.

Grupp H streptokocker (S. sanguis) De finns normalt i munhålan, men kan orsaka subakut endokardit. Pneumokocker (S. pneumoniae) Pneumokocker orsakar bl. a pneumoni och

Escherishia coli

Fakultativ anaerob

Tillhör familjen Enterobacteriaecea, inkl Klesiella,

Enterobacter, Citrobacter, Proteus Har ofta flageller och olika adhesiner Endotoxin i form av LPS

Pseudomonas aeruginosa

Gram-negativ fakultativ anaerob Kan överleva i många olika miljöer Opportunistisk i många fall

Starkt förknippad med grönaktigt, metalliskt

utseende på odlingsplattor men även med varfärg Sötsliskig lukt – inte ovanligt i bensår

UVI-risk stor vid kateter, lätt att bilda biofilm

Förmåga att hämma inflammation i sår – undvika immunförsvaret