Näktergalen - En knuff framåt

Carina Sild Lönroth

Näktergalen

© Copyright Carina Sild Lönroth och Malmö högskola 2007 Rubriken ingår i serien Rapporter om utbildning.

De publiceras vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Layout och omslag: Holmbergs i Malmö AB

Foto: Näktergalen Mentorsverksamhet Tryck: Holmbergs i Malmö AB 2007 ISSN 1101-7643

InnehåLLSförteCknIng

FöRoRD ... 5

INLEDNINg ... 10

Bakgrund till Näktergalen mentorsverksamhet ...13

Näktergalen - en permanent verksamhet ...16

Näktergalens organisation...17

NäkTERgALENS ARBETSåR, EN övERSIkT ... 21

Rekrytering av studenter ...23

Rekrytering av barn ...28

Mentorsutbildning ...37

Den gemensamma startdagen ...41

Mentorer och barn tillsammans ...44

Handledning och utbildning för mentorer...56

Mentorernas funderingar och frågor ...59

Den gemensamma avslutningsdagen ...62

HuR HAR NäkTERgALEN FuNgERAT? ... 68

Så säger barnen ...68

vilka studenter rekryteras? ...78

varför vill studenterna bli mentorer? ...81

vad har mentorskapet inneburit för mentorn? ...84

Mentorernas bilder av vad barnen har fått ut av Näktergalen ..94

uppFöLjNINgSSTuDIE – uNgDoMAR SoM MINNS ...102

positiva ungdomar ...103

vad gjorde de tillsammans med sin mentor? ...105

Mentorn – en positiv förebild ...113

Mentorns förhållningssätt ...120

SAMMANFATTNINg Av RESuLTATEN ...137

NäkTERgALENS NyCkELFAkToRER ...144

MENToRSkApETS SpECIELLA kvALITETER ...149

NäkTERgALEN äR ”EN kNuFF FRAMåT” ...153

REFERENSLITTERATuR ...155



förord

Den här boken handlar om möten som gjort intryck och gett avtryck. Under tio år har Näktergalen möjliggjort niohundra sådana möten mellan ett barn och en student. Det är möten där olikheterna dem emellan har varit en tillgång för båda, eftersom mötena handlat om att få tillfälle att se ”den andre” som individ och inte som en repre-sentant för en viss grupp, religion eller etnicitet.

För mig är möten de första stegen i de ansträngningar som görs för att samhället ska kunna förändras till det bättre. Jag har en inneboende vilja och tro på att det är i det lilla som vi kan förändra det stora. Jag vet att när vänskapsband knyts brukar fördomar dementeras, och jag vet att möten kan förändra attityder mycket snabbare och bättre än vad information någonsin kan göra. För mig som verksamhetsledare för Näktergalen är det en stor glädje att varje år få möta en mångfald av barn och mentorer på startdagen och några veckor senare möta dessa par igen och se att de har utvecklat en gemenskap.

Jag är glad över att det finns så många studenter vid Malmö hög-skola som engagerar sig som mentorer och som vill ge av sin tid åt ett barn som inte är deras. Jag är glad och tacksam över att Malmö högskola ger sina studenter denna möjlighet till möten som kan öka och fördjupa studenters förståelse för barns olika uppväxtvillkor och ge dem insikt i och kunskap om andra människors levnadsvillkor. De får samtidigt en bättre beredskap för att kunna arbeta i ett mångkul-turellt samhälle.

Jag är också glad och tacksam över att barn i Malmö kan få en men-tor, en vuxen förebild utanför den egna familjen, en som kan öppna nya dörrar, ge nya infallsvinklar och dessutom kan ge barnen en in-blick i hur det är att vara studerande på en högskola. Solskenshisto-rier om barn som själv har skrivit ”Jag vil åkså ha en mentår” visar att Näktergalen är populär också bland barnen.

Syftet med denna bok är att delge mina egna och andras erfarenheter från de år som jag har arbetat med Näktergalen. Jag började 1998 som projektledare efter att ha varit ledamot i referensgruppen under ett år och sedan år 200 är jag verksamhetsledare för Näktergalen.

Jag vill förmedla de grundtankar, de syften och mål som verksamhe-ten vilar på. Boken kan ses som en dokumentation av Näktergalens verksamhet i samband med att Näktergalen firar sitt 10-årsjubileum. Boken är skriven för dem som har hört talas om Näktergalen och vill veta mer, och för dem som vill få lust och hjälp att inspireras till att starta liknande mentorsverksamheter. De som väntar på att få läsa en mer vetenskaplig rapport om Näktergalen får vänta ett tag till.

I boken framförs erfarenheter och reflektioner från de barn och men-torer som genom åren har medverkat, och jag redovisar också vad de ungdomar – som tio år efter det att de hade en mentor – säger, minns och betonar. Under alla år har jag dokumenterat och sammanställt allt det som barnens föräldrar, skolornas kontaktpersoner och verk-samhetsledningens koordinatorer har berättat och skrivit. Jag har också årligen sammanställt handledningsanteckningar, mentorsutvär-deringar och årsberättelser. Alla dessa sammanställningar ligger till grund för innehållet i denna bok.

De som är extra intresserad av statistik (av sökande mentorer, antal kvinnor och män, vilket område på Malmö högskola de kommer från etc.) finner den som bilagor vid bokens slut.



tack till

Jag vill framföra ett tack till Knut och Alice – Wallenbergsstiftelsen för det ekonomiska stöd som möjliggjorde starten av Näktergalen och ett speciellt till Håkan Westling som med stort patos engagerat sig i pilotprojektet. Och tack till den förre rektorn Lars Haikola vid Lärarutbildningen, som under de tre första pilotprojekt åren var ord-förande i referensgruppen och alltid kom med kloka synpunkter.

Skickar också ett tack till Perach i Israel där hela idén med mentors-verksamhet har sitt ursprung. Och ett speciellt tack till Amos Carmeli för hans stöd och entusiasm. Tack också till docent Lena Rubinstein Reich, Malmö högskola som har varit med sedan start och som utvär-derat Näktergalens tre första år.

Tack till tidigare rektor på Malmö högskola, Per-Olof Glantz som helhjärtat trodde på Näktergalens idé och stöttade denna under sina år som rektor. Vill även framföra ett speciellt tack till nuvarande rek-tor Lennart Olausson vid Malmö högskola som vidsynt backat upp Näktergalen från projekt till verksamhet vid Malmö högskola.

För mig har det också varit en förmån att få arbeta i en stad som visat en öppenhet och som ekonomiskt bidragit till utökningen av Näkter-galen, ett speciellt tack till Bertil Nilsson.

Alla barn, mentorer, koordinatorer, kontaktpersoner och alla i refe-rensgruppen, utan ert arbete och entusiasm hade inte Näktergalen kunnat sjunga så högt och glatt, tack! Tack också alla ungdomar som öppenhjärtigt delade med sig av sina erfarenheter.

Tack Karin Müntzing för dina glada tillrop, ditt stöd, och din kon-struktiva kritik. Du har varit min skrivarmentor, en mästare på ord och ords valörer.

9

Carina Sild Lönroth

Carina Sild Lönroth, är fil kand. i ämnena pedagogik/ psykologi och sociologi. Sedan 1990 är hon verksam som högskoleadjunkt på lä-rarutbildningen vid Malmö högskola och har undervisat i ämnena pedagogik och psykologi alltsedan.

1998 blev hon, efter att ha suttit ett år i Näktergalens referensgrupp, projektledare för mentorsprojektet Näktergalen. Allt sedan år 200 är hon verksamhetsledare för Näktergalen mentorsverksamhet som då blev en permanent verksamhet vid Malmö högskola.

Mellan åren 2001–2004 var hon biträdande enhetschef för enheten Lek Fritid Hälsa på lärarutbildningen, Malmö högskola.

Hon är projektledare för pilotprojekten Näktergalen Kristianstad och Näktergalen Helsingborg.

Hon är även project coordinator för EU projektet ”MentorMigra-tion” och kommer att under en treårs-period koordinera arbetet för att implementera centrala delar av ”Näktergalen modellen ” i sju Europeiska städer.

Hösten 200 kommer hon även att vara projektledare för det ett åriga pilotprojekt ”Näktergalen Senior”.

InLednIng

Denna Näktergalen är namnet på den mentorsverksamhet vid Malmö högskola som skapar möjligheter för högskolans studenter och Mal-mös barn att mötas, umgås, lära känna varandra, och få en inblick i varandras världar. Studenten ansöker om att få vara mentor, barnet ansöker om att få en mentor. Näktergalens verksamhetsledning ord-nar så att de träffas samt följer och stöttar dem på vägen under de åtta månader som studenten och barnet medverkar i Näktergalen. Varje år deltar mellan nittio och hundra mentorer och lika många barn. Sedan starten 199 har niohundra mentorer och niohundra barn kunnat mötas i Näktergalen.

Näktergalens mål är att främja integration och verka för social- och etnisk mångfald. Integration innebär först och främst att våga mötas inte bara vid busshållplatsen, i affären eller i trappuppgången utan också att umgås och lära känna varandra. Integration är en ömse-sidig process som i Näktergalen börjar som ett möte och efterhand utvecklas till en vänskap. Den vänskapen kan också leda till en ökad förståelse och tolerans för olika sociala och etniska bakgrunder och på sikt leda till ökad integration, förståelse och samverkan mellan människor.

11 Social- och etnisk mångfald handlar om tolerans och ömsesidig res-pekt, men det handlar också om att ta vara på möjligheter att låta sig berikas. Det gör mentorerna och barnen i Näktergalen. Tillsammans omsätter de principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell el-ler religiös bakgrund i konkret handling. De vet och vill att alla barn oavsett kön, etnisk bakgrund, föräldrarnas utbildning eller bostads-område ska ges samma möjligheter och förutsättningar att förverk-liga sina framtidsdrömmar.

Propositionen ”Den öppna högskolan” pekar på nödvändigheten av ökad mångfald inom högre utbildning. En hel del av de barn som medverkar i Näktergalen har ingen tradition av högskolestudier med sig hemifrån. De vet inte vad högskolan är, de har inte någon i sin familj eller släkt som har studerat på högskola. Men efter medverkan i Näktergalen tillsammans med mentorn – som är en student – säger barnen att de också ska studera på Malmö högskola. Via sitt mentor-skap blir studenterna delaktiga i samhällsutvecklingen genom att ge sitt bidrag till att motverka snedrekryteringen till högskolor och uni-versitet, och barnen får en inblick i något som de kanske inte annars skulle ha fått. Dörrar öppnas!

Det finns ett stort intresse för Näktergalen vid andra högskolor och universitet både nationellt och internationellt. Näktergalen har med-verkat vid ett flertal nationella och internationella konferenser, och ett flertal studiebesök har arrangerats under åren för representanter från kommuner, högskolor och universitet.

Näktergalen blev av högskoleverket utsedd som ”ett gott exempel” år 2000 (Högskoleverket rapportserie 2000:9 R) och år 2002 fick Näktergalen Malmö stads integrationspris.

I det Europeiska närverket URBACT har Näktergalen utsetts som ”ett gott exempel”, ”from exclusion to inclusion”( www.urbact.org)

Näktergalen har även två pilotprojekt i Skåne Näktergalen Kristian-stad vid högskolan KristianKristian-stad och Näktergalen Helsingborg vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. Båda är treåriga pilotprojekt som startade i mars 200 med Näktergalen vid Malmö högskola som förebild, i samarbete och finansiering med respektive stad, högskolan/ universitetet, och Region Skåne.

En EU-ansökan (Comenius 2.1) om medel för att implementera cen-trala delar av Näktergals-modellen i sju Europeiska länder bevilja-des år 200, vilket lett till att Näktergalen, ”Nightingale” nu även finns i Ljubljana i Slovenien, Girona i Spanien, Linz i Österrike, Zug i Schweiz, Berlin och Freiburg i Tyskland och Stavanger i Norge. (www.mentormigration.eu)

Hösten 200 startar ett ettårigt pilotprojekt, ”Näktergalen Senior”, i samarbete mellan Malmö högskola, Södra Innerstadens SDF och Fosie SDF (stadsdelsförvaltning). Näktergalen Senior kommer att ge studenter och seniorer möjlighet att mötas och ömsesidigt utbyta er-farenheter. Studenter från Malmö högskolas område Hälsa och Sam-hälle, företrädesvis studenter som läser till äldrepedagoger och socio-nomer, och seniorer i åldern sjuttio plus från Södra Innerstaden och Fosie stadsdel kommer att rekryteras. I detta pilotprojekt kommer båda att vara mentorer till varandra.

13

Bakgrund till näktergalen mentorsverksamhet

pilotprojekt med perach som förebild

Mentorsprojektet Näktergalen startade år 199 då dåvarande Lärar-högskolan beviljades medel av Wallenbergsstiftelsen för att starta ett pilotprojekti Malmö, med det israelsiska mentorsprojekt Perach som förebild. Syftet med pilotprojektet var att skapa ett mentorsprojekt vid en svensk högskola med liknande innehåll och organisation som Perach.

Perach, det hebreiska ordet för blomma, startade 194 och är numera ett integrerat inslag i Israels högskolesystem. Perach´s övergripande syfte är både att bidra till en utjämning av sociala skillnader bland barn och att ge framtidens styreskvinnor/män insikt i och förståelse av andra människors levnadsvillkor. (http://www.perach.org.il/)

Efter ett halvt års planering startade pilotprojektet 199 i ett samar-bete mellan Lärarhögskolan i Malmö, den Kommunala Invandrar-förvaltningen och två skolor i Malmö. Namnet ”Näktergalen” har sin bakgrund dels i Malmöpoeten Hjalmar Gullbergs diktning om näktergalen, dels i den symbolik som fågeln fått: ”Näktergalen som är en liten fågel som sjunger vackert när den känner sig trygg”.

Pilotprojektet pågick fram till juni år 2000 och då hade sammanlagt 204 barn och 204 studenter deltagit.

utvärdering av pilotprojektet

Efter de tre första pilotprojekt åren gjorde år 2001 Lena Rubinstein Reich en utvärdering ”Mentorsprojektet Näktergalen. Möten mellan skolbarn och högskolestudenter”.

Denna visade bl. a att Näktergalen hade en hög genomförandepro-cent, 9 % av mentorerna fullföljde sitt uppdrag som mentor. Utvär-deringen visade vidare att den största lärdom som mentorerna fått

var att få inblick i en annan värld än den de själva tillhörde eller var uppväxta i, och hur detta kunde avspegla sig i traditioner, normer och relationer i familjen. Flera framhöll att det inte gick att läsa sig till det de lärt sig som mentor. När barnen beskrev hur det har varit att ha en mentor så var ett återkommande tema: ”jätteroligt” och ”mentorn har varit som en kompis/vuxenkompis”.

Studenterna gav också många exempel på hur deras mentorsbarn ut-vecklats, t ex blyga barn som fått bättre självförtroende och barn som förbättrat sitt språk.

Malmö högskola

199 beslutade regeringen att förlägga en ny högskola till Malmö. Denna satsning var ett led i en nationell utbyggnad av antalet hög-skoleplatser i Sverige och en vision om ett nytt Malmö, en stad som dittills varit en traditionell industristad. En ny högskola i Malmö för-väntades kunna bidra till att fler Malmöungdomar skulle gå vidare från gymnasieskola till högskola. Och den förväntades även kunna bidra till att de studenter som utexaminerats från den blivande hög-skolan skulle välja att bli yrkesverksamma inom Malmö regionen. En högskola i Malmö skulle dessutom höja utbildningsnivån hos stadens befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings - och kunskapsintensivt näringsliv. (propositionen 199/9: 1 utgifts-område 1)

I juli 1998 inrättades Malmö högskola.Nu år 200 har Malmö hög-skolan drygt 20 000 studenteroch är den åttonde största högskola i Sverige. Studenterna är fördelade på sex flervetenskapliga utbild-ningsområden: Hälsa och samhälle (HS), Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Konst, kultur och kommunikation (K3), Lärarutbildningen (LUT), Odontologiska fakulteten (OD) samt Teknik och samhälle (TS).(Läs gärna mer www.mah.se)

1 som ska genomsyra högskolans verksamhet så att personal och stu-denter verkar för och drar nytta av den etniska och sociala mångfald som finns både i samhället och på högskolan.

(Malmö högskola, 2004)

Malmö stad

Mer än var tionde barn i Sverige levde i fattigdom år 2002. Värst var situationen för barn med ”utländsk bakgrund”, av dem levde var tredje i ekonomisk utsatthet. (Rädda barnen 2004).

År 2004 finns Malmö med sina 32 % överst på listan över kommuner med störst andel fattiga barn. (Rädda barnen 2004).

Malmö är Sveriges mest mångkulturella stad. År 200 består Malmös befolkning av cirka 2 000 invånare som kommer från 11 olika länder och 2 % av Malmös barn och unga har annan bakgrund än svensk (antingen födda utomlands eller med båda föräldrarna födda i utlandet). Trots att flera viktiga beslut under 1990-talet bidragit till en positiv vändning för Malmö, bland annat tillkomsten av Öre-sundsbron och etableringen av Malmö högskola, har segregationen tilltagit. (www.malmo.se ”Strategisk utveckling, Malmö stad”)

Stadsdelen Fosie där fem av de sex skolor som medverkar i Näk-tergalen finns, visar upp betydande skillnader när det gäller männis-kors levnadsvillkor. Barnens levnadsvillkor i hemmen, i skolorna och på fritiden skiljer sig markant från det som gäller i andra delar av Malmö. Arbetet med att bryta segregationens negativa effekter kräver samordnade insatser från många olika sektorer i samhället. Skolan är den arena där alla barn och ungdomar vistas under en stor del av sin tid och skolans roll i ansvaret för att åstadkomma breda attityd-förändringar är central.För att bryta denna negativa spiral krävs det flera olika insatser, och bland dessa kan Näktergalen kan vara ett verksamt instrument.

”Storstadssatsningen”

Riksdagen beslutade 1999 om en särskild satsning med det dubbla syftet att stödja storstadsregioner som landets tillväxtmotorer, samti-digt som den negativa utvecklingen av socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade bostadsområden skulle vändas. I avtalet kom Malmö och staten överens om ett åtgärdsprogram gällande fyra utsatta stadsdelar i Malmö, däribland Fosie. Näktergalen som då redan samarbetade med skolor i Fosie fick medel att fortsätta projektet, med krav om att det årligen skulle utökas med en skola.

Näktergalen utökades då också till att inte enbart gälla lärarstudenter utan studenterna skulle rekryteras från Malmö högskolas alla områ-den, t ex blivande tandläkare, ingenjörer, socionomer och studenter med inriktning på globala och internationella relationer och som tidi-gare lärarstudenter.

näktergalen - en permanent verksamhet

Från och med 1 juli 200 heter verksamheten Näktergalen mentors-verksamhet ( PRV registrerat, se bilaga 1) och är en permanent verk-samhet vid Malmö högskola. Näktergalen är unik i Sverige, det finns ingen annan verksamhet där studenter är mentorer åt skolbarn.

Jag kommer här att använda mig av ”Näktergalen” som enhetligt begrepp både som projekt och som verksamhet.

grundtanken

Grundtanken bakom Näktergalen är dels att verksamheten ska vara till ömsesidig nytta för alla inblandade, dels att det ska leda till att nätverk skapas mellan barnen, deras familjer, deras skolor, studenter-na och högskolan. För både barn och mentorer innebär Näktergalen ny vänskap, nya kunskaper och nya erfarenheter. Samspelet mellan mentorn och barnet kan ses som en första länk i skapandet av ökad förståelse och tolerans för varandras olika sociala och kulturella bak-grunder, vilket på sikt kan bidra till en ökad integration i samhället.

1

Syften

Barnen:

Ska få ökad möjlighet att skapa god självkänsla.

Ska få en vuxen förebild, en studerande vid Malmö högskola. Ska få nya erfarenheter och kunskaper i en relation med en högskolestuderande.

Mentorerna:

Ska få möjlighet att vara en vuxen förebild i en nära relation med ett barn.

Ska få inblick i ett barns liv och härigenom ökad kunskap, för-ståelse och empati för människors olika livsvillkor.

Ska få ett komplement till sin högskoleutbildning, ”kunskaper som man inte kan läsa sig till”.

Mål

Målet är att vänskapen mellan barn och mentor ska leda till en ökad förståelse, respekt och tolerans för varandras olika sociala och kulturella bakgrunder.

Målet är att barnen ska klara sig bättre i och utanför skolan och i högre utsträckning söka till högskolestudier.

Målet är att mentorerna genom sitt mentorskap långsiktigt ska motverka snedrekrytering på högskolor och universitet, och därigenom bidra till en utjämning av sociala och utbildnings-mässiga skillnader.

näktergalens organisation

Näktergalen verkar som spindeln i nätet i ett nära samarbete mellan högskolan, deltagande skolor och staden. Näktergalen har en platt organisation bestående av koordinatorer och en verksamhetsledare. Kontoret finns som en del i Lärarutbildningens enhet ”Skolutveckling och ledarskap”. • • • • • • • • •

koordinatorer

Koordinatorerna arbetar med verksamhetens dagliga drift i ett nära samarbete med verksamhetsledaren. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att rekrytera studenter – de blivande mentorerna – till verksam-heten, informera olika studentgrupper, intervjua studenter samt göra urval av dessa. I rekryteringsarbetet ingår även intervjuer av barn och matchning av barn och mentorer.

Varje koordinator handleder cirka 40 mentorer individuellt och i grupp, och ansvarar för gemensamma aktiviteter för barn och men-torer. I arbetet ingår även informationsspridning både på verksamhe-tens hemsida och såväl inom som utanför högskolan.

verksamhetsledare

Verksamhetsledaren är ytterst ansvarig för verksamhetens planering, genomförande, utvärdering och är dessutom budgetansvarig. Verk-samhetsledaren har det övergripande ansvaret för att verksamhetens ramar, mål och syften hålls men också att det finns en vidareutveck-ling inom dessa. Planering, organisation och uppföljning utgör vik-tiga hörnstenar i arbetet. I arbetet ingår också att ”vara ansiktet utåt” och sprida information på bland annat konferenser, både nationellt och internationellt.

Mycket tid har lagts ner på att utveckla projektet till en permanent verksamhet samt sprida information såväl inom högskolan som ut-anför. Verksamhetsledaren är arbetsledare för koordinatorerna men också koordinatorernas medarbetare.

Deltagande grundskolor

Näktergalen riktar sig till mångkulturella skolor som har en blandad socioekonomisk närmiljö. Elevunderlaget på skolan ska vara årskurs

19 2- (dvs. årskurs 1- under rekryteringsperioden) och av de eleverna ska minst 20 % ha anmält sitt intresse för att få en mentor.

I Näktergalen (200/200) medverkar fem grundskolor samt en s.k. Mottagningsenhet, som tillhör en av skolorna. Barn som tillhör Mot-tagningsenheten är relativt nyanlända i Sverige. De går i skolan på Mottagningsenheten cirka ett år innan de börjar i förberedelseklass, och därefter slussas de vidare till en vanlig klass. Av sex skolor, in-klusive Mottagningsenheten, finns fem skolor i området Fosie och en skola ligger i centrum av Malmö. Cirka 1–20 barn från varje skola brukar delta.

Näktergalen är ett tillskott som implementeras och utvecklas på de medverkande skolorna. Det är därför viktigt att det finns engagerad skolpersonal som kan informera, inspirera och stötta föräldrar och barn att söka till Näktergalen. Det som krävs av skolan är ett genuint intresse och en kunskap om vad Näktergalen kan innebära för både barn och mentorer.

I skolan tenderar klasserna att bli allt större och lärarnas tid för enskilda elever allt mindre. En mentor kan därför för barnet bli en mycket speciell person att träffa, en person som indirekt också kan påverka barnet positivt i skolarbetet. Det är därför extra viktigt att skolan har en god förståelse av den mångbottnade nyttan av men-torns insatser. Detta är av betydelse både för det enskilda barnet och för klassgemenskapen då t ex flera barn i samma klass kan ha varsin mentor. Det samarbete som utvecklats mellan de medverkande sko-lorna och Näktergalen upplevs som väldigt positivt av alla, ett sam-arbete som är till för barnens bästa. Skolan uppgift är att informera föräldrar och barn om verksamheten vilket sker i utvecklingssamtalen och på föräldramöten.

verksamhetsgrupp

I verksamhetsgruppen ingår förutom koordinatorerna och verksam-hetsledaren en kontaktperson från varje deltagande skola. Verksam-hetsledaren är ordförande i gruppen, vars huvudsakliga uppgift är att hålla fortlöpande kontakt mellan verksamhetsledningen och del-tagande skola. Verksamhetsgruppen fungerar som en länk mellan mentorerna, barnen, föräldrarna och skolan. Verksamhetsgruppen är delaktig i planeringen av Näktergalens verksamhetsår och samman-träder cirka en gång var sjätte vecka.

kontaktperson

En kontaktperson från varje skola ingår i verksamhetsgruppen. Kontaktpersonen sköter distribueringen av informationsbroschyrer, brev, blanketter och har huvudansvaret för arbetet med att prioritera bland de sökande barnen. Kontaktpersonen sköter även kontakten med barnet och familjen och om problem i mentor - barn - relatio-nen skulle uppstå, samt hjälper till vid behov. Kontaktpersorelatio-nen ska vara en person som har många barnkontakter och god kännedom om barnen på skolan. På de deltagande skolorna har detta oftast varit en skolsköterska eller en kurator.

Referensgrupp

Under tiden för pilotprojektet hade referensgruppen som uppgift att ansvara för uppföljningen och utvärderingen och därtill vara diskus-sionspart. Numera tjänar gruppen som diskussionspart till verksam-hetsledningen. Gruppen får både ta del av det fortlöpande arbete som sker i verksamheten och den dokumentation och utvärdering som görs kontinuerligt. Gruppen består av Malmö högskolas rektor som är ordförande, samt representanter från staden och högskolan. Verk-samhetsledaren är föredragande.

21

näktergaLenS arBetSår,

en överSIkt

Mars

Skolan får informationsbroschyrer inför utvecklingssamtal med barn/föräldrar.

Kontakt med schemaläggare, lärare, enhetschefer, studentam-bassadörer och informatörer m fl. inför rekrytering av studenter.

Mars–maj

Rekrytering av studenter.

Maj

Föräldrar och barn lämnar intresseanmälan, skolan gör priorite-ringslistor.

Rekrytering av studenter, intervjuer av studenter, kontroll av referenser.

Prioriteringsmöte med skolans kontaktperson om vilka barn som sökt, och vilka som ska prioriteras.

• • • • • •

juni

Fortsatta intervjuer av studenter, kontroll av referenser.

Mail skickas ut till alla sökande studenter, preliminärt antagna som mentorer.

Augusti

September

Matchning av barn och mentorer. Mentorsutbildning 1.

Mentorsutbildning 2, studiebesök på barnets skola.

oktober

Startdag – första mötet mellan barn/föräldrar och mentorer. Mentorerna utvärderar mentorsutbildning och startdag.

November

Första individuella handledningen för mentorer.

Gemensamma aktiviteter för barn och mentorer, genomförda av koordinatorerna.

December/januari

Grupphandledning, utbetalning av lön till mentorer.

Gemensamma aktiviteter för barn och mentorer, genomförda av koordinatorerna.

januari –(maj.)

Mentorsgruppsaktiviteter för barn och mentorer, genomförda av mentorerna. • • • • • • • • • • • • • • •

23

Februari

Frivillig handledning.

Mars

Mentorsutbildningstillfälle 3, föreläsning om separationen. Rekrytering av nya mentorer.

April

Individuell handledning.

Fortsatt rekrytering av nya mentorer.

Maj

Avslutningsdag för barn/föräldrar/syskon och mentorer. Fortsatt rekrytering och intervjuer av nya mentorer. Mentorerna gör utvärdering, skriver årsberättelse, lön och arbetsintyg.

Utskick till preliminärt antagna mentorer.

rekrytering av studenter

Jag stannar till vid en affisch som hänger på väggen i en av korrido-rerna på Malmö högskola. På bilden ser jag en tjej i min egen ålder och en flicka som gömmer sig bakom ett konstverk. Under bilden står det: ”Bli mentor, sök till Näktergalen mentorsverksamhet”. Några dagar senare får jag ett mail från Näktergalen, de söker studenter till verksamheten. Jag går in på deras hemsida och lä-ser. När jag sitter där och läser så lockar faktiskt tanken mig. Jag skulle också vilja göra något för någon annan, stötta och finnas till, det hade nog känts bra!

Jag saknar också den barnkontakt som jag hade tidigare med mina syskonbarn men som nu blivit begränsad i och med att jag flyttade till Malmö. Men har jag tid?

• • • • • • • • •

Alla studenter vid Malmö högskola kan söka till Näktergalen. De sökande studenterna måste dock studera vid Malmö högskola både höst- och vårterminen under det aktuella mentorsåret. Under vårter-minen i februari/mars–maj månad sker rekryteringen av studenter. Informationsbroschyrer delas ut och affischer hängs upp på högsko-lans alla områden. Det finns information och ansökningsformulär på Näktergalens hemsida som pdf-fil, och på Malmö Högskolas hem-sida. Mass-mail skickas också till alla studenter. Broschyrer med in-tresseanmälan delas ut vid gruppinformationer, de finns vid beman-nande informationsbord och de läggs även i studenternas brevlådor på studentboendena.

Verksamma mentorer brukar också vara delaktiga i rekryteringen. De har bl.a. uppmanats att informera om Näktergalen i sin egen stu-dentgrupp. På frivillig basis brukar även mentorerna engagera sig i rekryteringsarbetet och stå vid informationsbord eller göra gruppin-formationer.

Efter att ha funderat några dagar så bestämde jag mig för att söka. Ansökan har fått mig att tänka på om jag själv haft nå-gon mentor eller positiv förebild när jag var liten. Den jag direkt tänkte på var min truppgymnastledare som jag tränade för under hela min barndom och uppväxt. Jag tänkte på hennes ledaregen-skaper, på hennes positiva inställning till oss barn och hur hon kunde entusiasmera en hel grupp barn. Att hon också var så bra på att lyssna och många gånger fick mig att se saker och ting utifrån ett annat perspektiv.

Men skulle jag också kunna vara en sådan positiv förebild för ett barn?

2

Intresseanmälan

Studenterna anmäler sitt intresse genom att fylla i en intresseanmälan. Där lämnar studenten sina personuppgifter, meriter, uppgifter om två referenspersoner och en motivering till varför de vill bli mentor. De ombeds även skriva något om sig själv, sina intressen och erfarenhe-ter och annat som de tror kan vara en tillgång när de ska arbeta som mentor. Sista maj är sista ansökningsdag. Alla intresseanmälningar diarieförs.

Jag har börjat tänka på min barndom och hur jag växte upp och vad det är som gör att jag nu vill bli mentor. Jag har också fun-derat över vilka erfarenheter jag har och hur de nu skulle kunna vara till nytta och tillgång i arbetet som mentor. Sommarvikaria-tet på sjukhuset t ex då jag fick lösa problem och ställdes inför olika dilemman. Där lärde jag mig att ha bättre tålamod. Jag fick också höra patienternas olika berättelser och livsöden. Be-rättelser som många gånger berörde mig djupt och väckte min medkänsla. Men räcker den erfarenheten? Jag har ju egentligen aldrig arbetat med barn.

Studentintervjuer

Efter sista datum för inlämnad ansökan påbörjas intervjuerna, och re-ferenser från sökande kontaktas. Alla sökande studenter blir kallade till intervjuer, vilka genomförs av koordinatorerna. Till intervjun ska studenten ha med sig ett foto på sig själv, som ska vara ett stöd för ko-ordinatorns minne till senare matchning. Studenten ska även ha med sig en ifylld blankett ”Utdrag ur brottsregistret”. I Malmö stad ska alla som arbetar med barn lämna utdrag ur belastningsregistret vilket också mentorerna ska göra innan de påbörjar sitt mentorsuppdrag.

Syftet med intervjuerna är att ringa in vad studenten har för intres-sen, erfarenheter och kvalifikationer. Dessa uppgifter ligger till grund

för de avgöranden som gäller vilket barn som studenten senare kan matchas med.Studenten får berätta om sig själv, sina fritidsintressen, tidigare arbeten och erfarenheter.

Frågor som bl.a. ställs är – Varför vill du bli mentor?

– Vad i din bakgrund/ tidigare erfarenhet, kan du dra nytta av i en mentorsroll?

– Vad kan du tänka dig att göra tillsammans med barnet på era träf-far?

– Vilket vill du helst: att du och barnet har liknande intressen eller att ni har olika intressen?

Koordinatorn undersöker även vilka förväntningar som studenten har, samt redovisar vilka förväntningar som verksamhetsledningen har på en mentor. Ibland används fallbeskrivningar som bas i inter-vjuerna.

Idag fick jag ett mail från Näktergalen att jag var välkommen på intervju. Jag kände mig nästan lite nervös när jag skulle cykla iväg till intervjun men det var också lite högtidligt, för jag har fattat ett viktigt beslut som jag verkligen vill genomföra.

En av intervju frågorna fick mig verkligen att tänka till. – Vad tror du barnet kommer att tycka om hos dig? Blev först lite fun-dersam men sa sen att jag tror att barnet skulle tycka om min lekfullhet och min förmåga att lyssna. Undrar om de tyckte att det var bra svar?

Jag sa också att jag hoppades att jag skulle matchas med ett barn som hade en annan bakgrund än jag själv har.

Nyrekrytering

Då antalet sökande studenter under vårterminen inte brukar vara till-räckligt stort görs även en nyrekrytering kring högskolestart i

septem-2 Sista ansökningsdag 31 maj!

www.mah.se/naktergalen

FÖR DIG SOM ÄR STUDENT PÅ MALMÖ HÖGSKOLA

Sök till Näktergalen Mentorsverksamhet. Ömsesidig nytta för dig och ett skolbarn. Ni träffas en gång i veckan från oktober till maj. Som mentor får du handledning, 5.000 kronor i lön och arbetsintyg.

ber. Syftet är både att få fler intresserade studenter och att ta vara på en extra möjlighet att få fler manliga sökande.

Eftersom huvudkontoret ligger på Lärarutbildningen, brukar nyrek-rytering av praktiska skäl ske bland lärarstudenter i första hand. Ut-skick brukar även göras till samtliga nya studenter som en ”flyers” som läggs bland den information som studenterna får hemskickat före kursstart.

Antagna mentorer och reserver

Alla studenter som har lämnat in en intresseanmälan och blivit inter-vjuade blir i första steget ”preliminärt antagna”. Det som slutligen av-gör om studenten blir mentor baseras på intervjuer med den sökande,

referenserna och om det finns något barn att matcha studenten med. De studenter som inte blir antagna kommer med på en reservlista. Det händer att mentorer måste avbryta under pågående mentorsår. Då kan ett nytt matchningsförsök göras för att ge barnet en ny mentor från reservlistan. Detta sker naturligtvis endast om barnet och barnets familj samtycker till detta.

rekrytering av barn

Idag berättade min fröken att man kunde få en egen mentor. Hon sa att flera barn på skolan haft mentor och att de hade tyckt att det hade varit jättekul. Ahmed berättade om när han och hans mentor lagade mat och när de var på teater tillsammans. Jag tyckte det lät roligt.

På kvällen visade jag min mamma och pappa broschyren som jag fått och lappen med översättningen.

Min mamma sa att om jag fick en mentor så skulle jag kunna öva min svenska och bli ännu bättre på det. Och min pappa sa att min mentor kanske kunde visa mig olika saker i Malmö.

Sen fyllde vi i lappen och jag stoppade ner den i min väska. På kvällen innan jag skulle somna tänkte jag – Tänk om jag får en mentor, vad kul det skulle vara!

Under vårterminen får de medverkande skolornas barn i årskurs 1-, med föräldrarnas medgivande, söka till Näktergalen. I genomsnitt söker nästan dubbelt så många barn som det finns plats för. Under nå-got år delade Malmö högskola och Malmö stad (Storstadssatsningen) på finansierings ansvaret och då fanns det möjligheter att ta emot fler barn. Det antal barn som Näktergalen kan ta emot är avhängigt av hur finansieringen kan ordnas.

29 År Antagna barn Antagna flickor Antagna pojkar (1) 199/98 8 (2) 1998/99 4 (3)1999/00 0 (4) 2000/01 100 1 49 () 2001/02 8 4 39 () 2002/03 104 1 43 () 2003/04 11 9 4 (8) 2004/0 94 49 4 (9) 200/0 8 40 4 (10) 200/0 93  3

”Barnbroschyr”

Under vårterminen får alla barn i årskurs 1– på deltagande skolor en ”barnbroschyr”. Barnbroschyrerna finns översatta till ett flertal språk i syfte att kunna nå alla barn och föräldrar. Där finns en kort in-formation om Näktergalen, om vad det innebär att få en mentor, hur ofta barn och mentorer träffas etc. Barnbroschyren innehåller även en intresseanmälan, där barn och föräldrar kan anmäla sitt intresse för att få en mentor samt lämna uppgifter om barnetsålder och kön, uppgifter om barnet har inbokade aktiviteter någon eller några dagar i veckan, och uppgifter om barnet haft mentor tidigare.

Barnet lämnar svarstalongen till sin klasslärare som också har möj-lighet att skriva korta kommentarer i en ruta på intresseanmälan om varför barnet bör prioriteras, eller om något annat som kan vara vik-tigt för verksamhetsledningen att veta, till exempel vid matchningen. Klassläraren lämnar svarstalongen till skolans kontaktperson.

prioritering

Min fröken sa att hon inte visste om jag skulle få någon mentor. Hon sa att det var många barn som hade sökt och att vi skulle få ett brev hem efter sommarlovet. Det är ju jätte länge till dess, tycker jag. Varför måste de leta så länge efter en mentor till mig? Jag skulle vilja ha en mentor nu och en som jag skulle kunna vara med på mitt sommarlov. För det är så tråkigt att bara var hemma hela sommaren och bara vara med mina syskon.

Kontaktpersonen sammanställer intresseanmälningarna och gör en prioriteringslista över alla sökande barn. Lärarnas och skolledningens kunskaper om barnen är viktiga vid prioriteringen av barnen. Syftet är inte att samla information om barnet utan enbart att avgöra vilka barn som ska bjudas in till höstens informationsmöte och senare kun-na vara med i matchningen.

En speciell prioriteringslista har utarbetats. Barn som prioriteras kan vara barn som är relativt nyanlända till Sverige, barn som behöver träna det svenska språket, barn som bor i familjer med många syskon, ensamma barn, barn som behöver en kvinnlig eller manlig förebild, eller barn som behöver vidga sitt kontaktnät och träffa nya vuxna.

Viktigt är också att barnet har tid att träffa sin mentor och inte har för många fritidsaktiviteter inbokade under veckan. Det ska inte hel-ler vara barn från familjer med alltför stora problem elhel-ler svårigheter. Barnen ska kunna klara av att både knyta an i en ny relation och kunna upprätthålla denna. Barn som prioriteras är de barn som man bedömer kan få mest nytta och utveckling av att delta. Ytterligare en aspekt vid prioriteringen är strävan att alltid åstadkomma en jämn ålders- och könsfördelning bland de deltagande barnen.

31 På sommarlovet tänkte jag flera gånger på om jag skulle få en mentor och vad vi ska göra ihop. Jag ska nog visa henne min lekplats och mitt gömställe under vår balkong. Där har jag mina hemliga stenar. Min pappa har sagt att mitt namn Faizah betyder framgångsrik. Han säger att jag är det och därför tror han att jag kommer att få en mentor. Hoppas han har rätt och att det blir så. Då skulle jag bli jätteglad!

Flera gånger under sommaren har jag tänkt på hur jag vill vara som mentor. Jag har också fantiserat om vilket barn jag kommer att få. Flera gånger har jag tänkt – Åh, det här måste jag absolut göra tillsammans med mitt mentorsbarn, om jag nu får ett! Sam-tidigt måste jag hejda mig, för barnet måste ju också få lov att bestämma. Jag har också tänk på om vi inte alls skulle ha samma intresse, vad ska vi då göra?

Informationsmöte med föräldrarna

Prioriterade barn och deras föräldrar bjuds in till ett informations-möte i september månad. Mötet hålls på barnens skola, vilket visat sig vara av avgörande betydelse för att locka familjer att komma. Erfarenheten har visat att högst två tredjedelar av de inbjudna brukar komma, vanligtvis är det endast hälften av de inbjudna som kommer. Inför mötet brukar det också behövas hjälp av kontaktpersonen som kan påminna barnen och föräldrarna om mötet. Målet är att 90–100 barn från de sex deltagande skolorna ska delta. För att uppnå detta – med bortfall inräknat – brukar det bjudas in sammanlagt cirka 10 barn från de sex deltagande skolorna.

På mötet får föräldrarna information om Näktergalen av verksam-hetsledaren, och föräldrarna har vid detta tillfälle också möjlighet att ställa frågor. Erfarenheten har visat att det är mycket viktigt att

för-äldrarna får tydlig information om verksamhetens syfte och ramar och vad deras roll kommer att vara i samarbetet mellan mentorn och dem själva för att relationen mellan barnet och mentorn ska fungera så bra som möjligt. Skolans kontaktperson och skolledningen deltar också i mötet.

I de fall då prioriterade barn inte har kommit till informationsmötet, görs ibland försök att hitta andra lösningar. Koordinatorn har t ex träffat barnen på skolan och intervjuat dem där, och ansvaret för in-formationen till föräldrarna har skickats ut eller överlåtits till skolans kontaktperson. Detta har endast varit tillfälliga lösningar. I de fall där barnets föräldrar inte har fått tillräcklig information på grund av språkproblem eller av att tolkar har saknats, har det ofta senare upp-kommit missförstånd och andra problem i relationen mellan mentorn och familjen.

Parallellt med verksamhetsledarens information, samtalar koordina-torerna med barnen i grupp och intervjuar dem för att få underlag till matchningen.

Nästan direkt efter att skolan började igen så fick vi ett brev från Näktergalen. I brevet stod det att jag och mina föräldrar skulle komma till ett möte på min skola.

På mötet pratade en tant och jag fick gå i in i ett annat rum med några andra barn från min skola. En farbror frågade oss vad vi ville göra med vår mentor och vad vi brukade göra efter skolan och så. Jag sa att jag ville göra en massa kul med min mentor. Undrar om han tyckte att jag svarade bra?

Sen sa han att det inte hade kommit så många barn i kväll så där-för kunde kanske alla få en mentor. Tänk om det är sant!

Mamma och pappa fick fylla i ett papper och så skrev de: Vill att Faizah får svensk mentor.

33

Föräldrars medgivande

Vid informationsmötet undertecknar föräldrarna ett medgivande där de godkänner att barnet får delta i Näktergalen. I detta ingår även ett medgivande om att barnet får åka bil med mentorn eller i sällskap med mentorn, om att barnet får fotograferas vid olika aktiviteter un-der mentorsåret och om att fotot får läggas på Näktergalens hemsida och användas i informationssyfte. Barnets namn används aldrig. På blanketten för medgivandet ska föräldrarna även skriva om barnet har någon allergi – vilket kan vara viktigt att veta inför matchningen – eller om någon annan familjemedlem har allergi som t ex kan inne-bära att barnet inte kan matchas med en mentor som har hund, katt eller häst. De ska även ange om barnet är inbokat på andra aktiviteter i veckan.

Föräldrarna kan ibland också ge uttryck för önskemål antingen munt-ligt eller skriftligen på medgivandet. Det kan till exempel vara öns-kemål om att barnet får en manlig mentor, en mentor som är svensk och kan lära barnet det svenska språket och ge en inblick i svenska seder, eller en mentor som har bil så att barnet kan få se något utanför Malmö.

Barnen intervjuas

Barnen intervjuas av koordinatorerna i grupp, intervjuerna sker i samtalsform. Grupperna sätts samman så att det blir jämn fördelning avseende kön och ålder. Varje koordinator intervjuar cirka fem-sex barn åt gången. Koordinatorn ringar in barnets intressen och önske-mål genom att ställa frågor om vad barnet brukar göra på raster, efter skoltid och varför hon/han vill ha en mentor och hur de vill att men-torn ska vara. Svaren ger dels viktig information inför matchningen, dels framkommer det också om det är barnet själv som vill ha en mentor eller om det är någon i omgivningen som trycker på och vill att barnet ska vara med, utan att barnet själv vill det.

Barnen får också möjlighet att uttrycka egna önskemål om vad de skulle vilja göra tillsammans med en mentor. Det vanligaste svaret på frågan ”Varför vill du ha en mentor?” är att barnen vill göra något trevligt tillsammans med sin mentor, de vill gärna prova att göra så-dant som de annars inte skulle ha gjort eller fått göra, eller helt enkelt ha något att göra efter skolan.

”Jag vill ha en mentor som vill göra saker och gå på bio för där har jag aldrig varit”.

Några barn kan även ha något orealistiska önskningar om vad de helst skulle vilja göra tillsammans med en mentor, aktiviteter som kan vara dyra som till exempel att gå på Aq-va-kul (badhus), bio, Laserdome (skjutbana), köra go-cart eller åka till Köpenhamn. För-modligen har barnen hört andra barn berätta om vad de gjort med sin mentor och kanske tror att det ska vara ”häftiga” aktiviteter varje gång.

3 Barnen framför ofta också specifika önskemål om hur mentorn ska vara.

”Min mentor ska vara snäll, snällare än fröken i alla fall!” ”Han ska ha bil.”

Det finns också en hel del barn som uppger att de vill ha någon att prata med, någon att vara med eller få göra något tillsamman med under sin fritid.

”När min mamma och pappa arbetar i restaurangen då har jag ingen att vara med.”

”Jag vill gå ut med någon stor person, för när jag går med mamma måste hela familjen gå med.”

Mot slutet av intervjusamtalet brukar koordinatorn berätta för bar-nen om vad man kan göra med en mentor och då också ge lite mer konkreta vardagliga exempel på olika aktiviteter som barn och men-torer gjort tillsamman under åren, som att prata med varandra, laga mat eller baka tillsammans, träffa varandras familjer, pyssla, cykla, sporta, gå ut med hunden, göra promenader, eller besöka högskolan.

Efter avslutade intervjuer tar koordinatorn ett gruppfoto på barnen samt gör minnesanteckningar som båda sen används vid matchningen.

Matchning

Efter att barn och studenter intervjuats är det dags för matchningen. Matchningen görs i september månad, efter nyrekryteringen av stu-denter och efter barnintervjuerna.

Matchningen är ett viktigt moment i verksamheten där grunden för en bra mentorsrelation mellan barn och mentor ska läggas.

Koordi-natorerna försöker matcha paren utifrån intressen och önskemål men också utifrån studenternas tidigare erfarenheter. Det är viktigt att stu-denten har de förutsättningar som behövs för att kunna möta barnets behov, intressen och personlighet. Av denna anledning är det angelä-get att ha tillgång till ett så brett underlag som möjligt av studenter och att det finns en spridning beträffande ålder, kön, utbildning, och bakgrund.

Ofta gäller det att hitta en gemensam nämnare hos barnet och stu-denten vilket till exempel kan vara ett gemensamt intresse. Men den gemensamma nämnaren kan också vara att studenten kompletterar barnet i något avseende. Ett barn som är mycket stillasittande och mest gör inneaktiviteter kan önska sig en mentor som vill vara ute, gå i skogen eller cykla. Ibland är det bra att använda sig av olikheter vid matchningen. Ett blygt barn bör inte matchas med en tystlåten men-tor. Ett oerhört sportintresserat barn kanske inte alltid ska matchas med en sportintresserad mentor. För både barn och mentor kan det ibland vara nyttigt att försöka lyfta blicken från alltför invanda möns-ter. Matchningen ska göras så att de bästa förutsättningarna skapas för varje barn och mentor, och för att relationen dem emellan ska kunna utvecklas så bra som möjligt. Det händer ofta att mentorerna vid handledningen berättar om den lyckade matchningen.

Vid matchningen gäller regeln att flickor alltid matchas med kvinnliga mentorer. Pojkar i åldern 11–12 år matchas med manliga mentorer så långt möjligt. Bland barnen brukar antalet flickor och pojkar vara ganska jämt men med en tendens till något fler flickor. Anledningen till detta kan vara medvetenheten om att inte bara prioritera pojkar som syns och märks utan att även prioritera skötsamma eller blyga flickor.

3

Antagna mentorer och barn

I slutet av augusti fick jag äntligen beskedet som jag väntat så på. Jag var antagen som mentor och var välkommen till första utbildningstillfället. Jag blev verkligen glad. Nu har de matchat mig med ett barn och jag undrar så vem jag har blivit matchad med. Jag har så smått fantiserat om vem det är och i min fantasi så är det en liten flicka, från ett annat land. Tänk om det istället blir en svensk pojke!

När matchningen är gjord skickas brev hem till mentorerna om att de är antagna (matchade med ett barn) och välkomna till mentorsut-bildningen. De får ännu inte veta vilket barn de har fått, detta besked lämnas vid mentorsutbildning 1.

Efter första mentorsutbildningstillfället skickas även ett brev hem till barnet och föräldern/föräldrarna om att de har fått en mentor och att de är välkomna till startdagen. I brevet finns namnet på mentorn, men inget annat.

Mentorsutbildning

Mentorerna deltar i tre obligatoriska utbildningstillfällen under sitt mentorsår. Dessa är förlagda till sen eftermiddag/kvällstid. Två av ut-bildningstillfällen ges före start och ett utbildningstillfälle ges i slutet av mentorsåret. Syftet med mentorsutbildningen är både att mento-rerna ska få en gemensam grund att stå på när de ska utföra sitt men-torsuppdrag och att de ska kunna sätta uppdraget i ett sammanhang. Utbildningens mål är också att mentorerna ska få insikt i vilka ramar, syften och mål som gäller för mentorskapet och Näktergalen. Alla studenter oavsett inriktning eller utbildning går samma mentorsut-bildning, med samma innehåll.

De första två mentorsutbildningstillfällena ges i slutet av september. Det tredje och sista utbildningstillfället ges inför mentorskapets av-slutning i slutet av mars. Verksamhetsledningen ansvarar för men-torsutbildningen ett och tre. De deltagande skolorna ansvarar för och arrangerar mentorsutbildning 2 som ett studiebesök på respektive skola. (se mer Mentorsutbildning 2)

Mentorsutbildning 1

När jag tittar igenom mappen som jag fått och läser vad som förväntas av mig blir jag lite orolig. Tänk om jag inte hinner med allt? Jag ska dokumentera mitt arbete, göra utvärderingar, ingå i en mentorsgrupp och dessutom träffa mitt mentorsbarn en gång per vecka. Hur ska jag hinna detta och dessutom studera?

Efter fika-pausen får vi se ett bildspel med en massa barn och sen säger verksamhetsledaren att de barn som vi nyss sett var de mentorsbarn som vi blivit matchade med. Det riktigt pirrar till i min mage. – Vem kan det vara? Och när jag sen får veta att jag fått ett mentorsbarn som heter Faizah som är 9 år, så känns allt otroligt kul. När jag kommer hem ska jag skriva ett vykort till mitt mentorsbarn Faizah och berätta om vem jag är och att jag ser jättemycket framemot att få träffa henne i Folkets park om två veckor!

Den första mentorsutbildningen hålls precis innan mentorn ska på-börja sitt mentorsuppdrag.En föreläsning hålls av verksamhetsleda-ren om Näktergalens syften, ramar och mål, om betydelsen av att bygga en god relation i mötet med barnet och dess familj och hur man kan göra detta. Syftet med föreläsningen är att förbereda men-torn på mötet med barnet och dess familj. Här framhålls betydelsen av att skapa en god relation till barnet bland annat genom att hitta

39 de positiva och starka sidorna hos barnet, och att alltid utgå ifrån dessa. Näktergalens grundidé är att barnet ska få möjlighet att höja sin självkänsla. För att kunna åstadkomma detta är det viktigt att mentorn utgår från det som barnet tycker om att göra eller är bra på, och utgår från ett ”här och nu”. De blivande mentorerna får också höra om hur viktigt själva samspelet med barnet är och att mentorn kan vara en viktig människa i barnets uppbyggnad av sin självbild, en självbild som barnet formar i mötet med andra. Dessutom betonas vikten av att mentorn alltid ska försöka samarbeta med föräldrarna med barnens bästa för ögonen, och att låta bli att generalisera om vad som anses vara rätt och fel, naturligt eller onaturligt i mötet mellan olika kulturer.

En student, som tidigare har varit mentor, medverkar genom att be-rätta om sina erfarenheter som mentor. Vid detta första mentorsut-bildningstillfälle får mentorerna också reda på namnet på det barn som de matchats med.

Mentorsmappen och mentorsguiden

Vid Mentorsutbildning 1 får alla mentorer också en mapp innehål-lande:

Överenskommelse

Blankett för eventuellt skatteavdrag

Månadsrapporter som ska fyllas i varje vecka som mentorn träffat barnet.

Mentorsguide

I mentorsmappen finns även information om Malmö stad, inklusive en karta över staden, som mentorn kan ha nytta av under året. Det finns information om diverse aktiviteter som finns att göra i Malmö, som till exempel kultur - och sportaktiviteter. I mappen finns även en mentorsguide.

• • •

Mentorsguiden

Mentorsguiden innehåller information om Näktergalens mentors-verksamhet, bakgrund, syfte, mål, vad mentorsuppdraget innebär, kort information om handledning och utbildning samt vilka utvär-deringar som mentorerna ska göra under mentorsåret. Guiden inne-håller även information om Näktergalens gemensamma aktiviteter, frikort, rabatter och en lista över material som finns till utlåning.

I mentorsguiden finns även information om vem mentorn ska vända sig till om en olycka eller något liknande skulle hända, samt viktiga telefonnummer. Där finns även en liten lapp att klippa ut och alltid ha med sig i plånbok eller dylikt där mentorn ska skriva in telefonnum-mer till föräldrarna eller annan anhörig som kan nås om en olycka skulle inträffa.

överenskommelse

Mentorerna undertecknar en överenskommelse där hon/han accepte-rar de villkor som finns för mentorsuppdraget. Originalet lämnas till-baka till mentorn vid första handledningstillfället och en kopia sparas av verksamhetsledningen.

Månadsrapport

Här fyller mentorn varje vecka i sina träffar med barnet. Månadsrap-porten lämnas ifyllda till verksamhetsledningen, en gång per månad. (se sid. )

41 Idag kom brevet som jag väntat så länge på. Där stod det att jag hade fått en mentor och att hon hette Tove. Jag hoppade högt upp i luften när mamma läste upp brevet. Jag kan knappast tro att det är sant!

Jag tänker på Tove och jag tror att hon har långt ljust krulligt hår och jag hoppas att hon är snäll. Mina syskon sa att de också ville ha en mentor men då sa jag att det bara var jag i vår familj som kunde få en mentor.

I brevet stod det också att vi skulle komma till Folkets park och där ska jag få träffa Tove, min mentor. Jag längtar till söndag!

Mentorsutbildning 2, studiebesök på barnets skola.

Detta informationstillfälle hålls i samma vecka som startdagen, på varje medverkande skola.

De mentorer vars barn går på aktuell skola bjuds in till denna. Syftet är att mentorerna ska få en inblick i sitt mentorsbarns skolmiljö, få information om skolan och dess närområde. De får också information om vad barnen brukar göra på sin fritid, vad bostadsområdet har att erbjuda och eventuell information från föreningar. Mentorn får också möjlighet att då träffa de andra mentorerna som också matchats med ett barn på skolan. De får dessutom träffa skolans kontaktperson och eventuellt skolledaren. För skolan innebär detta informationstillfälle också en möjlighet att få träffa de mentorer som är knutna till skolans antagna barn.

den gemensamma startdagen

Alla mentorer, barn och föräldrar inbjuds till den gemensamma start-dagen, den första söndagen i oktober. Platsen är Malmö Folkets park, en plats som är väl lämpad för en glad inledningsfest. Verksamhets-ledningen och skolornas kontaktpersoner finns på plats. Mentorerna är inbjudna att komma en halv timme före barnen och föräldrarna. Detta garanterar att inget barn behöver stå och vänta på sin mentor.

Mentorerna och därefter barnen får var sin nummerlapp vid parkens en-tré, och som första uppgift att med hjälp av nummerlappen leta sig fram till varandra. Detta sker med stor nyfikenhet och iver. Paren erbjuds därefter att ge sig ut på en tipsrunda. Den innehåller flera frågor som är direkt riktade till barnen. Tipsrundan har visat sig vara ett bra redskap för att få igång en konversation; isen bryts, nervositeten försvinner och man börjar lära känna varandra på ett avslappnat och roligt sätt.

Äntligen söndag, jag känner mig både glad och nervös. I entrén till parken får jag en nummerlapp med nummer 2. Det känns som ett bra turnummer! Jag har tänkt mycket på Faizah de se-naste dagarna och jag undrar så vem hon är.

Jag känner mig lite spänd inför detta första möte för tänk om Fai-zah inte kommer att tycka om mig, och tänk om det blir svårt att göra sig förstådd med Faizahs föräldrar?

När jag står där lutad mot trädet ser jag plötsligt en flicka komma gåendes mot mig. Pappan och mamman ler och emellan dem går hon, det måste vara Faizah, tänker jag! Sen ser jag att hon har num-mer 2 i handen. Jag går fram och hälsar. Jag ser att Faizah tittar lite extra på mig när jag hälsar på hennes mamma och pappa. Jag får nästan intrycket att hon verkar tänka: – Jaha, så det är du och jag som ska träffas varje vecka och ha kul tillsammans!

43 När vi kommer fram till Folkets park står Lena, från min skola, där vid ingången. Hon prickar av alla barn på en lista och sen delar hon ut nummerlappar till oss. Jag får en lapp med nummer 2.

Jag känner igen några barn från min egen skola men det är jätte många barn som jag inte känner. Hela parken är full av folk! Jag förstår inte hur man ska kunna hitta sin mentor här?

Plötsligt knuffar pappa till mig och säger åt mig att titta bort mot det stora trädet för där står en tjej med ett nummer i handen. Hon ser lång ut och hon skrattar och tittar på mig. Pappa säger åt mig att gå dit bort och se efter vilket nummer hon har. Plötsligt vill jag inte alls gå dit men pappa tar mig i handen och sen går vi bort till henne. Det var Tove, min mentor. Jag tycker hon ser snäll ut.

Föräldrarna får en liten ”föräldraguide” som innehåller dels kort in-formation om Näktergalens verksamhet, dels rader där föräldrarna själva kan skriva in mentorns namn och telefonnummer. Viktigast ändå är att föräldrarna också får möta barnets mentor denna start-dag, och därigenom får en bild av vem det är som de ska lämna sitt barn till. Startdagen brukar avslutas med att verksamhetsledningen, skolornas kontaktpersoner, föräldrar, mentorer och barn har en pick-nick med medhavd fika.

Pressmeddelande skickas ut dagen innan, vilket ofta lett till att start-dagen lockat journalister och pressfotografer. Efter startstart-dagen kan barn och föräldrar glädja sig åt att se trevliga reportage om Näkter-galen i tidningarna.

Mentorer och barn tillsammans

I Näktergalen är det mentorerna som ska göra den största arbetsin-satsen. Mentorns uppdrag är att skapa en personlig relation med bar-net och vara ett stöd och en positiv förebild. Mentorn ska ge barbar-net tid och uppmärksamhet och göra sådant tillsammans med barnet som barnet inte gjort tidigare, vidga barnets vyer, ge barnet nya erfaren-heter.

4 Vår första träff var jag hembjuden till Faizah och hennes familj. Alla hennes syskon tittade storögt på mig när jag kom och sen följde de med oss när Faizah visade runt i lägenheten.

Jag blev bjuden på middag, det var kyckling och saffranris med berbaris-bär och pistage-nötter. De var jättegott och speciellt gott var riset längst ner i kastrullen som hade en så god knaprig skor-pa. Faizahs pappa var den som ställde flest frågor och vad jag förstod så hade han varit i Sverige längre än både Faizah, hennes mamma och syskon.

Faizah verkade lite blyg men svarade på alla frågor och hon nickade och log glatt när jag sa att jag kunde komma och hämta henne efter skolan nästa vecka, på tisdag.

Verksamhetsledningen rekommenderar mentorerna att göra första träffen med barnet efter startdagen hemma hos barnet, där barnet känner sig tryggast. Efter detta kan de successivt vidga vyerna tillsam-mans och vid nästa tillfälle vara i barnets bostadsområde, låta barnet visa lekplatser, fotbollsplaner och besöka barnets skola. Därefter kan de kanske vara i mentorns bostad. Träffarna planeras oftast utifrån barnets intressen och önskemål. De flesta brukar göra ganska vardag-liga aktiviteter som att laga mat tillsammans, baka, spela spel, eller åka till staden för att fika. Ibland görs besök på bibliotek, museer, konsthallar eller högskolan. Många ägnar sig även åt olika sportak-tiviteter såsom badminton, bowling, skridskoåkning, bad och många deltar även i de ”gemensamma aktiviteterna ”(se sid. 1).

Alla barn och mentorer är försäkrade under tiden de träffas samt till och från träffarna.

För barnet innebär samvaron med mentorn att få vara i samspel med en vuxen som är där enbart för barnet självt, inte också för syskon eller klasskamrater. Mentorn kan vara den som låter barnet vara i centrum, som ser barnet och lyssnar, uppmärksammar och

uppmunt-rar barnet. Språket, ett av de viktigaste verktygen för att möjliggöra integration i samhället, övas naturligt i denna relation. Ett barn lär sig svenska som nytt språk allra bäst i ett nära möte med någon som är intresserad av barnets funderingar och också kan dela med sig av sina egna. För de barn som är relativt nyanlända innebär mötet med men-torn en ytterligare möjlighet att få träna det svenska språket två–tre timmar i naturliga sammanhang en gång per vecka, vilket nästan kan jämföras med privatlektioner i svenska. Detta har bidragit till mycket goda resultat i dessa barns språkutveckling.

Vi har varit på det stora biblioteket och lånat böcker. Tove har hjälpt mig att hitta böcker på svenska som jag kan läsa. Vi har hittat jätteroliga böcker. Jag vill åka till det stora biblioteket igen.

Vi skriver dagbok tillsammans. Vi har köpt en jättefin bok som vi skriver i. Tove säger att jag har blivit bra på att stava. Ibland tittar jag i boken och så minns jag allt vi har gjort. Vi har klistrat in foto på varandra och skrivit lite om oss. Vi har klistrat in bio biljetterna och andra biljetter som vi har fått.

Nästa gång när jag ska träffa Tove så ska vi spela spel hemma hos mig. Tove säger att det heter sällskapspel och att hon har flera sådana spel hemma hos sig som hon ska ta med sig nästa gång.

Mentorn som en länk till nya vyer

För en del barn kan isoleringen i det egna bostadsområdet tillfälligt brytas när barnet får träffa sin mentor. En del barn har inte tidigare varit i centrum av Malmö mer än vid enstaka tillfällen som till ex-empel Malmö-Festivalen. En del barn tillbringar även sin sommar i bostadsområdet, utan möjlighet att uppleva vare sig skog, landsbygd eller hav. Att få en mentor kan innebära att barnet och mentorn till-sammans upptäcker de möjligheter som erbjuds i barnets

bostadsom-4 råde. Men de kan också ta vara på tillfället att vidga sina vyer genom att utforska vad som finns att tillgå utanför det egna bostadsområdet.

För några barn blir mötet med mentorn också första gången som de får prova på aktiviteter eller komma till platser som de aldrig har be-sökt. Att få gå på bio för första gången, att få prova att åka skridskor, att få besöka konsthallar, teatrar och bibliotek kan ge upplevelser som vidgar vyerna. Även mentorerna får tillfällen att vidga sina vyer. Många av dem är nyinflyttade studenter och mentorskapet innebär även för dem ett bra tillfälle att lära känna Malmö stad och upptäcka dess möjligheter.

Vi har gjort en massa saker som jag inte gjort innan. Det är kul för vi bestämmer alltid tillsammans vad vi ska göra. Vi har badat på Aq-va-kul, varit på museet och sen har vi varit i en stor gym-nastikhall som Tove haft gymnastik i. Hon visade mig hur man hjular och sen gjorde hon en stor volt i luften. Jag skulle också vilja gå på gymnastik och göra volter.

Det är oftast jag som föreslår vad vi kan göra tillsammans. Ef-tersom både Faizah och jag är relativt nyinflyttade till Malmö har vi upptäckt och provat på olika aktiviteter. Jag är förvånad över hur roligt man kan ha det tillsammans med en nioåring! Jag har upptäckt Malmö på ett sätt som jag inte gör med mina kompisar. Dessutom tycker jag att jag fått tillbaka lite av mitt eget barnasinne.

Mentorn som en kvinnlig/manlig förebild

Mentorn ska vara en kvinnlig eller manlig förebild, vilket till exem-pel innebär att föregå med gott exemexem-pel i ord och handling i frågor som rör normer, moral, etik och allas lika värde. Det brukar finnas

många tillfällen till samtal om olika föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara. I dessa samtal kan barnen bli medvetna om – och kanske även ifrågasätta – en del av sina föreställningar.

Jag tycker det är ett privilegium att jag får del av en flickas var-dag på ett så här nära vis. Jag har försökt att inte pracka på henne några av mina egna åsikter om kläder, musik eller sätt att leva på. Utan istället har jag diskuterat olika frågor för att få ta del av hur hon ser på saker och ting men även berättat om hur jag själv ser på det.

Faizah tycker att det är konstigt att jag inte är gift. Jag var en uppståndelse i hennes familj när jag berättade att jag bodde själv i en lägenhet. Samtidigt funderar jag över med vilken själklarhet familjen ser på att deras 1 åriga dottern snart ska bli bortgift. Jag har funderat på de två olika världsbilder som nu Faizah får med sig genom att träffa mig, kanske också ett alternativt sett att leva på.

Vi har varit hemma hos Tove flera gånger. Det är så tyst hemma hos henne för hon har inga barn.

En gång bakade vi en tårta och då färgade vi vispgrädden grön och så lekte vi att vi var grodor som skulle äta vår grodtårta. Det var tokigt.

Jag tycker synd om Tove som inte har någon man att gå hem till efter våra träffar. Tove bor alldeles själv, hon har ingen man fast hon är så snäll. Hon har en stor lägenhet med massor av böcker. Hennes stora rum ser ut som ett bibliotek. När jag blir stor vill jag också ha så många böcker.