Susanne Dodillet undersöker de ideologiska förutsättningarna
för prostitutionsdebatterna i Tyskland och Sverige.
Ideologiska förutsättningar
för den svenska och den tyska
prostitutionslagstiftningen
Susanne Dodillet
Såväl i den svenska riksdagen som i det tyska parlamentet Bundestag pågick i slutet av 1990-talet intensiva debatter om prostitu-tion. Diskussionerna resulterade i två lagstiftningar som skiljer sig grundläggande ifrån varandra. I Sverige blev det 1999 olag-ligt att köpa sex. Enolag-ligt Lagen om förbud
mot köp av sexuella tjänster bestraffades
"den som mot ersättning skaffar sig en till-fällig sexuell förbindelse" med böter eller fängelse i upp till sex månader.2- Det tyska
parlamentet däremot antog i oktober 2001 en lag som erkänner prostitution som yrke. Genom Lagen för regleringen av de
prostitu-erades rättsförhållanden har prostituerade
fått möjligheten att lagsöka för uteblivna löner samt rätten att delta i arbetslöshets-, hälsovårds- och pensionssystemet.3 Varför har två länder vars politiska klimat vid förs-ta ögonkastet liknar varandra i mångt och mycket, så olika handlingsprogram när det gäller att hantera denna fråga?
Tesen som drivs i denna artikel är att län-derna utgår ifrån olika definitioner av prosti-tution och tolkar fenomenet enligt olika tradi-tioner.
Tolkningen av prostitution i riksdagen
De svenska lagstiftarna grundar sitt arbete på en feministisk samhällsanalys som visar att kvinnor inte har samma tillgång till arbete, pengar och makt som män. I en patriarkal samhällsstruktur har de socialt mäktigare -det vill säga männen (de svenska debattörerna utgår ifrån att de prostituerades kunder är män, medan de prostituerade är kvinnor) -möjligheten att köpa sexuella objekt. Obero-ende av vad som för en kvinna in i prostitution så bestäms hennes status av patriarkatets struktur. Prostitution kan inte vara ett person-ligt och frivilperson-ligt val då den är en del av det all-männa kvinnoförtrycket i vårt samhälle. Sex-köpslagens förespråkare betraktar prostitu-tion som ett av de värsta uttrycken för
bris-tände jämställdhet. Så här skriver några social-demokrater i en motion till riksdagen:
Genom att prostitutionen "godtas" av samhället accepteras också en förnedran-de kvinnosyn. Uppfattningen att kvinnor kan köpas uttrycker ett förakt för kvinnan som människa. Hon är underlägsen och kan följaktligen behandlas som en vara som man betalar för att utnyttja efter eget önskemål.4
I förslagen till lagpaketet Kvinnofrid, där pro-stitution behandlas bredvid bland annat våld-täkt, könsstympning och sexuella trakasserier, förklarar den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson att det i ett jämställt samhälle är "ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor mot ersättning".5 Socialdemo-kraten Inger Segelström, som var en av lagens starkaste förespråkare, menade i ett riks-dagstal den 28 maj 1 9 9 8 att: " V i s-kvinnor kan inte i världens mest jämställda parlament tillåta att män köper kvinnor för pengar".6
Den svenska sexköpslagen betraktas av lagstif-tarna som resultatet av en feministisk politik.
Tolkningen av prostitution i Bundestag
Förespråkarna för den tyska lagstiftningen håller inte med om att prostitution per defini-tion är ett uttryck för en patriarkal struktur. Enligt dem är det snarare särbehandlingen av sexarbetare gentemot andra yrkesgrupper som innebär en diskriminering och kan betraktas som ett exempel på kvinnoförtryck. Det patriarkala förtrycket som prostituerade i dagens samhälle ofta lider under ska övervin-nas genom en förbättring av sexarbetarövervin-nas ställning i samhället. Denna strategi formule-ras i det lagförslag med vilket det tyska
miljö-partiet Die Griinen inledde prostitutionsde-batten i Bundestag 1 9 9 0 . Där förklarar Die Griinen att prostituerade diskrimineras på grund av männens rädsla för att deras fruar kan betrakta prostitution som alternativ till Kvinnans, Hustruns och Moderns traditio-nellt monogama sexualitet. Med hänvisning till att det är första steget in i prostitution var-nas kvinnor för polygami. Enligt Die Griinen berättar män skräckhistorier om kvinnor med avvikande tänkande och beteende för att hind-ra sina fruar från att ifrågasätta konventionel-la förhålkonventionel-landemönster. En annan orsak till dis-krimineringen är enligt Die Griinen de prosti-tuerades intima kännedom och därmed desil-lusionerade inställning till den manliga sexua-liteten, som män vill förhindra och därför begränsa till den omoraliska kvinnan. Även undermineringen av den för män nödvändiga fiktionen av samlaget som ett framgångsbevis, när sexualitet blir en ekonomisk process, spe-lar enligt Die Griinen en viktig roll för diskri-mineringen av prostituerade. Den prostituera-de ifrågasätter mannen genom att umgås med många män:
Detta faktiska ifrågasättande är inte öns-kat och får inte bli medvetet, därför dis-krimineras prostituerade, därför överdras de med omoralens och ovärdighetens dom. De blir trängda in i positionen som en minoritetsgrupp för att kunna upprätt-hålla en dubbelbottnad moral.7
Att engagera sig för rätten till självbestäm-mande för de prostituerade och mot deras dis-kriminering ligger enligt Die Griinen i alla kvinnors intresse:
Målet för Die Griinens feministiska poli-tik är utvidgandet av möjligheterna till
självbestämmande för kvinnor. Prostitue-rade diskrimineras som kvinnor och som prostituerade, det vill säga på grund av den typ av förvärvsarbete de utför. Deras diskriminering är också ett medel för alla kvinnors (sexuella) förtryck [...]. Att för-svara rätten till självbestämmande för prostituerade och rikta sig mot deras dis-kriminering och exploatering är på så sätt ett steg i alla kvinnors intresse.8
Det är viktigt att betona att framställningen av prostitution som tecken på kvinnoförtryck tonades ned i alla följande lagförslag från Die Griinen samt i debattinläggen från socialde-mokraterna och det tyska vänsterpartiet PDS som också förespråkade antidiskriminerings-lagen. Istället understryker man längre in i debatten att även prostituerade män är drab-bade av den rättsliga diskrimineringen samt att man vill arbeta mot såväl kvinnliga som manliga prostituerades förtryck.9 Könspers-pektivet, som är så viktigt i Sverige, släpptes som argument i den tyska debatten. Istället förespråkade de tyska lagstiftarna prostitu-tionslagen som ett uttryck för en liberal inställning gentemot sexuella beteenden som strider mot en konservativ sexualmoral. Jag återkommer längre ner till en möjlig anledning till denna förskjutning av debattens f o k u s .1 0
Både den svenska och den tyska prostitu-tionslagstiftningen har initierats och genom-drivits av ländernas socialdemokrater, miljö-och vänsterpartister. I Sverige har även center-partiet röstat för sexköpslagen. De svenska kristdemokraterna lade ner sina röster medan moderaterna och folkpartiet röstade mot lag-förslaget. I Tyskland fick den röd-gröna reger-ingen, förutom av vänsterpartiet, även stöd av det liberala FDP. De tyska kristdemokraterna däremot röstade emot prostitutionslagen.
Förutsättningar för en
europeisk prostitutionspolitik
I debatterna om en gemensam europeisk pro-stitutionslagstiftning uttrycker svenska politi-ker regelbundet uppfattningen att företrädar-na för en liberalisering av prostitutionslag-stiftningen borde kunna övertygas om det " r ä t t a " sättet att hantera frågan. M a n vill " ö k a kunskapen" om prostitutionens bak-grund och konsekvenser. " H e l a riksdagen skulle kunna gå ut och tala om att vi är emot den legalisering av prostitutionen som Tysk-land förespråkar", föreslog kristdemokraten Ulla-Britt Hagström som för denna idé fick bifall från moderaten Lars Elinderson. Försla-get förfinades av miljöpartiets Ewa Larsson som rekommenderade att använda Sveriges "goda rykte när det gäller jämställdhetsfrå-gor" för att motverka den tyska politiken.1 1
Det konkurrerande tyska tillvägagångssättet tycks alltså bero på okunnighet och missupp-fattningar. Varken den svenska eller den tyska lagstiftningen har dock tillkommit spontant utan båda har utvecklats inom konkreta tradi-tioner. Det är ingen slump att sexköpslagen tillkom just i Sverige och att man i Tyskland valde att motverka diskrimineringen av de prostituerade. För att kunna förstå den ena respektive andra sidan måste man känna till deras olika förutsättningar. En god kännedom om debatternas politiska och kulturella bak-grund är även nödvändig för att kunna hitta en gemensam europeisk strategi för att bemöta prostitution och trafficking.
Både den svenska och den tyska modellen har tydliga brister och styrkor som är värda att diskuteras. Här står dock debatternas idé-historia i fokus. Jag har inte för avsikt att vär-dera eller kritisera ländernas syn på prostitu-tion utan vill undersöka några av de grund-antaganden som styrt debatterna och beskriva
några av de idéer och traditioner som fått genomslag i lagstiftningsprocessen. N ä r jag skriver om de ideologiska förutsättningarna för den svenska och tyska politiken använder jag mig av ett neutralt ideologibegrepp i Sven-Eric Liedmans anda och utgår ifrån att det finns värderingar, normer och försanthållan-den i "[a]llt som bär spår av medveten mänsk-lig verksamhet".1 2
Kontrasteringen av den svenska lagstift-ningen mot den tyska har syftet att tydliggöra det specifika för respektive handlingspro-gram. Det är de olika huvudlinjerna i den svenska och tyska prostitutionsdebatten som fokuseras på bekostnad av mångfalden inom, samt likheterna mellan, länderna.
Svensk sexualpolitik
En som har undersökt den svenska prostitu-tionsdebatten är antropologen och queerfors-karen Don Kulick.13 Han beskriver den
svens-ka lagstiftningen som ett uttryck för en femi-nistisk sexualpolitik som utanför Sverige är förknippad med namn som Catherine Mac-Kinnon och Andrea D w o r k i n .r4 Feminister
som Janice Raymond och Shiela Jeffreys har regelbundet bjudits in av den svenska regering-en som talare på seminarier om sexualitet. Kulick menar att deras feminism har utvecklats till en "hegemonisk form av svensk statsfemi-nism".15 Hur detta perspektiv har kunnat bli så
dominerande har enligt Kulick inte undersökts närmare. Han antyder dock att detta bör ha skett under 1970-talet när flera aktivister från "vänsterfeministiska organisationer" oppone-rade sig mot 1960-talets sexualliberalism och började organisera sig inom politik, media, uni-versitet och fackföreningar.1 6
Jag vill i det följande argumentera för att den feminism som den svenska sexköpslagen är ett uttryck för, med dess samhällsperspektiv
och maktanalys som skiljer sig från det snara-re sexradikala perspektivet som inledde den tyska debatten, har sina rötter tidigare än Kulick menar. Dess dominans i just Sverige kan förstås i traditionen av det tankekomplex som ingick i den samhällsvision som bland annat gavs i Alva och Gunnar Myrdals Kris i
befolk-ningsfrågan.I7 Denna samhällsvision har till
och med präglat 1960-talets sexualliberalism som, vilket Don Kulick visat, inte var särskilt radikal. Till exempel har prostitution aldrig fått plats inom ramarna för denna liberalism. Idéer som avviker från den myrdalska traditio-nen kan snarast betraktas som undantagsföre-teelse i den svenska sexualpolitiska debatten. Den svenska sexualpolitiken efter andra världskriget kan enligt Kulick delas in i två perioder: en kortare period av sexualliberalism under 1950- och 1960-talet och en period av feministisk sexualpolitik med ett allt tydligare könsmaktperspektiv sedan mitten av 1 9 7 0 -talet.1 8 1 9 5 0 - och 1960-talets
sexuallibera-lism i Sverige förknippas framförallt med två fenomen: sexualupplysningen som infördes 1 9 5 5 som obligatorisk del av skolundervis-ningen samt de liberala censurreglerna som tillät spridning av pornografiska bilder och texter och möjliggjorde nakenscenerna i spel-filmer som Hon dansade en sommar (Arne Mattson, 1 9 5 3 ) och Sommaren med Monika (Ingemar Bergman, 1 9 5 3 ) . Under 1960-talet diskuterades dessutom fri abort och man krävde en större tolerans gentemot homosex-uella och andra sexhomosex-uella minoriteter. Kulick visar att denna liberalism - med dagens mått mätt - inte var särskilt radikal. Han skriver att den "svenska synden" aldrig har varit "deka-dent eller pervers" och ger uttryck för ingen-ting annat än "hälsosam, naturlig, god sex".1?
När försök gjordes att diskutera prostitu-tion inom sexliberalismens ramar - vilket
enbart hände i undantagsfall - togs dessa knappt på allvar.2 0 I Riksdagen diskuterades
legaliseringen av bordeller enbart vid ett tillfäl-le. Det var under åren 1972./1973 efter att folk-partisten Sten Sjöholm hade föreslagit statliga bordeller. Sjöholm menade att 1960-talets sex-ualliberala våg hade lett till en större acceptans för sexklubbar, men dock inte förbättrat det sociala läget för de prostituerade. Han krävde därför att staten skulle ta sitt ansvar och genom inrättandet av en kontrollerad bordellverk-samhet hjälpa dem som var verksamma i sexbranschen till en tryggare tillvaro.2 1
För-slaget fick inget gehör. Efter en rundringning till speciellt insatta i frågan kom både Dagens
Nyheter och Expressen fram till att få i
sam-hället ställde sig bakom bordellmotionen.2 2 I
riksdagen tog Sjöholms partikamrater avstånd från kollegans initiativ. "Vi betraktar prostitu-tionen som en från socialmedicinsk och huma-nitär synpunkt skadlig verksamhet för indivi-den och icke som ett av samhället sanktionerat yrke", fastslog de i en motion mot Sjöholms förslag. Folkpartistens kollegor var överens:
Ett samhälle som präglas av aktivt intres-se för varje enskild medborgares välfärd kan inte underlåta att motarbeta det mäns-kligt förnedrande i den senaste tidens svenska bordellverksamhet.23
Socialutskottet framhöll i sitt betänkande till bordellförslaget att:
upprättandet av bordeller, som drivs eller godkänts av samhället, skulle innebära att samhället aktivt medverkade till att ett antal människor utnyttjades för en verk-samhet som erfarenhetsmässigt ofta leder till både allvarliga psykiska skador och till livsvarig social missanpassning för dem.24
Socialdemokraten Nancy Eriksson tillfogade att kvinnor som prostituerar sig "kommer allt längre bort från möjligheten att bli vanliga människor igen."25
Debatten kring Sten Sjöholms bordellför-slag visar var gränserna gick för den svenska sexualliberalismen. Sjöholms kritiker hade en tydlig bild av hur ett människovärdigt liv skul-le se ut. En viktig anskul-ledning till att prostitution skulle bekämpas var att den tycktes oförenlig med "varje enskild medborgares välfärd", att den tycktes leda till "social missanpassning" samt fjärma kvinnorna från möjligheten att vara "vanliga människor". Levnadsmönster som avviker från ett liv i det som definierades som välfärd, jämlikhet och rättvisa betrakta-des som irrationella och skulle motverkas. Denna ståndpunkt är, enligt min läsning, uttryck för en specifik svensk tradition.
Prostitution i den myrdalska
samhällsvisionen
För makarna Myrdal var välfärd, jämlikhet och rättvisa de centrala beståndsdelarna av det moderna rationella samhället. Det är dessa tankar som präglar befolkningens föreställ-ning om det goda livet och det lyckliga sam-hället, och de måste vara utgångspunkten för allt politiskt handlande. Samhället skulle utvecklas tills välfärd, jämlikhet och rättvisa är uppnått för hela befolkningen. Ett samhäl-le där delar av befolkningen samhäl-lever utanför dessa mål kan inte vara framgångsrikt, var Myrdalarnas uppfattning. Liksom Myrdalar-na tyckte även Sten Sjöholms motståndare att välfärdsstatens ideal är bra för individen och att det därför är rationellt av individen att anpassa sig till och leva i överensstämmelse med samhällsidealet.26
Hur det svenska samhället skulle utvecklas och hur prostitution skulle betraktas i det
framtida samhället beskrevs även av den så kallade befolkningskommissionen, som under 1930-talet var verksam med att utarbeta för-slag till hur man skulle kunna stoppa den sjun-kande nativiteten i Sverige. I kommissionens
Betänkande i Sexualfrågan från 1 9 3 6
fram-ställs prostitution som ett uttryck för bor-garklassens dubbelmoral. Kommissionen påminner om att denna dubbelmoral innebär att det ställs olika moraliska krav på kvinnors och mäns sexuella livsföring. Både före och inom äktenskapet medgavs borgarklassens män vid 1900-talets början att ha lösa köns-förbindelser medan kvinnorna skulle strängt iaktta avhållsamhet för att behålla sitt goda anseende, förklarar kommissionen:
I överensstämmelse med denna mycket allmänt tolererade dubbelmoral föregicks ofta och kanske vanligen äktenskapets ingående av ett stort antal lösa könsför-bindelser å mannens sida, medan hustrun förväntades ingå i äktenskapet såsom jungfru.i7
Som orsaker till dubbelmoralen nämner kom-missionen den ekonomiska och sociala ojäm-likheten mellan kvinnor och män. Kommissio-nen understryker att dubbelmoralen innebär:
en uppdelning av kvinnorna i en större, för familjelivet ägnad och som akt-ningsvärd ansedd kategori [...] och en mindre, nödvändig men föraktad och till en kropp och själ ruinerande levnad utlämnad kategori.2-8
Prostitution betraktas av befolkningskommis-sionen som ett uttryck för de ojämlika makt-förhållandena mellan kvinnor och män inom den borgerliga samhällsklassen.
Arbetarklassens "sedvänjor i fråga om könsförbindelser och giftermål", som tycks härstamma från arbetarklassens ursprung i lantbefolkningen, beskrivs i Betänkande i
Sex-ualfrågan som alternativ till den borgerliga
sexualmoralen:
I bondeklassen är det en gammal sedvän-ja, att de unga kommer samman i relativ oskuld och trohet, och att de gifta sig, då barn väntas bliva följden av deras förbin-delse. I vissa trakter har därvid detta system kommit närmare en mera allmän promiskuitet i ungdomen; [...] I alla hän-delser har bland lantbefolkningen den för dubbelmoralen typiska olikheten i krav på man och kvinna ej i samma grad utvecklats.
Av detta citat framgår tydligt att lösa sexuella förbindelser inte betraktades som någonting negativt av befolkningskommissionen så länge de ingicks mellan jämlika parter. Inte heller ökningen av föräktenskapliga "köns-förbindelser" var för kommissionen anled-ning till oro. Dessa förbindelser välkomnades snarare som tecken för att borgarklassens dubbelmoral höll på att ge vika för arbe-tarklassens normer:
Då två unga människor nu för tiden bliva förälskade i varandra, men de ekonomis-ka förhållandena förbjuda familjebild-ning, låta de detta i allt flera fall icke för-hindra sig från att träda i könsförbindelse med varandra. Dessa föräktenskapliga förbindelser, knutna mellan socialt lik-ställda människor på känslogrund, kunna enligt kommissionens mening icke helt summariskt bedömas ur etiska synpunk-ter. De torde under alla förhållanden
utgö-ra en lösning av ett invecklat livsproblem, som icke minst ur etiska och alldeles bestämt ur hygieniska och sociala syn-punkter i varje fall är en bättre lösning än den gamla dubbelmoralens.3°
Kommissionen utgår från "normen, att det är till lycka för både individerna och samhället, att unga människor komma att knyta på kär-lek grundade monogama könsförbindel-ser".31 Prostitution ska motverkas då den
för-hindrar jämlika relationer på känslogrund. Beskrivningen av lantbefolkningens och arbetarklassens sexualmoral i Betänkande i
Sexualfrågan kan tolkas som exempel på den
"goda sexualiteten" som Don Kulick skriver om. Den viktigaste anledningen till att befolk-ningskommissionen fördömer prostitutionen är att den motverkar "varaktiga könsförbin-delser på känslogrund och knutna mellan soci-alt jämställda personer".32 Sexuella
beteen-den som avviker från detta ideal betraktas som "dekadenta eller perversa", för att låna Kulicks terminologi, och har ingen plats i sam-hället.
Kulick menar som tidigare nämnts att en "vänsterfeminism" växte fram i Sverige under 1970-talet. Även befolkningskommissionen utgick dock ifrån att prostitutionen skulle för-svinna i ett samhälle där kvinnor och män har samma tillgång till arbete, pengar och makt. Prostitution ses alltså i Sverige redan på 1 9 3 0 -talet som föranledd av ekonomiskt beroende och ojämna maktförhållanden mellan könen. Således har ett könsmaktperspektiv präglat den svenska politiken - och då även dess syn på sexualitet - redan innan 1970-talets kvin-norörelse. Till och med 1960-talets sexualli-berala våg höll sig i Sverige i mångt och myck-et inom ramarna för denna jämställdhmyck-etsideo- jämställdhetsideo-logi. Hotades den "enskilde medborgarens
v ä l f ä r d " och jämställdheten mellan männi-skorna ledde detta till protester. Reaktionen mot Sten Sjöholms bordellförslag är inte det enda exemplet. Våren 1 9 7 6 mobiliserade den autonoma kvinnorörelsen tillsammans med de politiska kvinnoförbunden omkring 500.000 kvinnor i demonstrationer mot den så kallade
Sexualbrottsutredningen som hade kommit
med förslaget att liberalisera lagstiftningen rörande sexuella övergrepp och avdramatisera våldtäktsbrottet. Bland annat föreslogs att kvinnans handlande före övergreppen skulle beaktas vid bedömningen av brottens svårig-hetsgrad. Kvinnorörelsens invändningar gäll-de främst sexualbrottsutredningens syn på kvinnor som sexualobjekt som ständigt är till-gängliga för män.3 3 Kvinnornas protester hade stor genomslagskraft i riksdagen, där man förkastade hela betänkandet och skynda-de sig att tillsätta en ny sexualbrottsutredning samt en utredning om prostitution.34 Dessa utredningar utgick ifrån ett könsmaktperspek-tiv och knöt därmed an till den ovan beskriv-na visionen av ett jämställt välfärdssamhälle. Den långa traditionen av könsmaktper-spektivet i Sverige har gett denna ideologi en stark förankring i den politiska kulturen och i samhället i stort. I prostitutionsdebatten argu-menterar inte enbart socialdemokrater utan även företrädare från de andra partierna utifrån detta perspektiv som har blivit en själv-klar tolkningsram för jämställdhetspolitiken. Prostitutionslagstiftningen är en av de refor-mer som har tillkommit inom denna ideologi. Könsmaktteorin betraktas av många föresprå-kare för den svenska prostitutionslagstiftning-en som dprostitutionslagstiftning-en prostitutionslagstiftning-enda möjliga vägprostitutionslagstiftning-en att beskriva sexhandeln. Människor som inte argumente-rar inom denna tolkningsram betraktas som okunniga och ska upplysas om den patriarka-la samhällsstrukturen. Kritiken som yttrades i
riksdagen mot den tyska prostitutionslagstift-ningen är ett exempel på denna hållning.
Lagens normerande funktion
Tolkningen av prostitutionen som uttryck för ojämna maktförhållanden mellan könen är inte den enda aspekten av den svenska debat-ten som kan tolkas i folkhemsideologernas anda. Även sexköpslagens normbildande funktion kan ses i denna tradition. Riksdagens ledamöter diskuterar och utvärderar med hjälp av utvalda experter hur samhället ska utvecklas på bästa sätt. Diskussionerna ska leda till ett beslut som alla kan enas om och som ska gälla för hela samhället. Under pro-stitutionsdebatterna yttrades att riksdagen har ett ansvar för samhällets värderingar. Vänsterpartiets motion i samband med utred-ningen Kvinnofrid från 1998 är ett represen-tativt exempel på denna hållning:
Att kriminalisera de prostituerades kun-der och inte den prostituerade är en klar markering från samhället, hur man ser på könsköpet. Vänsterpartiet tror inte [...] att vi därmed avskaffar eller ens minskar prostitutionen. [...] Lagstiftning syftar inte bara till att komma åt brottslingar och en lags effektivitet kan inte bara bedö-mas utifrån hur många lagbrytare som döms. Lagstiftning handlar också om samhällets normer och värderingar. När barnaga förbjöds var det många som häv-dade att det var en meningslös lagstiftning eftersom det var svårt att kontrollera om den efterföljdes. Men den lagen har verkat starkt normerande och på samma sätt markerar en lag som kriminaliserar könsköp hur samhället skall se på ojämli-ka maktförhållanden mellan könen.3 5
Den svenska prostitutionslagen skulle ha en normerande funktion och göra tydligt att man i ett jämställt samhälle inte kan acceptera "att män köper kvinnor för pengar".36
Riksdags-ledamöternas beslut att prostitution ska mot-verkas, skulle förmedlas till resten av samhäl-let.
Sexköpslagen motiveras alltså med att det finns för hela samhället gemensamma normer och värderingar som måste vara utgångs-punkten för allt politiskt handlande. Männi-skor eller hela subkulturer som inte lever i enlighet med dessa värderingar övertygas om riktigheten med de gemensamma normerna och integreras på så sätt i samhället. De all-mängiltiga värdena ska garantera (en viss typ av) jämställdhet och social välfärd för sam-hällets alla medlemmar. M a n skulle kunna säga att sexköpslagen möjliggjordes av den stora moraliska uppslutningen kring folk-hemstanken som finns i Sverige. Hur specifik denna modell är för den svenska debatten ser man när man jämför den svenska synen på prostitution med debatten i Tyskland.
Politiska förutsättningar i Tyskland
I Tyskland har inget feministiskt perspektiv kunnat utvecklas lika kontinuerligt som i Sve-rige, vilket bland annat kan förklaras med den tyska utvecklingen på 1930-talet. När man i Sverige började förverkliga Myrdalarnas reformförslag genom att inrätta daghem och annan social service som skulle skapa möjlig-heter till förvärvsarbete trots barnafödandet, bedrev Hitler en kvinnoförtryckande frukt-samhetspolitik i moderlighetens namn med bland annat medaljer till flerbarnsmödrar. Först under 1960-talet började kvinnorörel-sen återhämta sig efter nazisternas politik men hade då en jämförelsevis svag förankring i den politiska kulturen.
Solveig Bergman beskriver den tyska kvin-norrörelsens ifrågasättande av statens förmå-ga och vilja att förbättra kvinnornas situation samt rörelsens betoning av autonomi och obe-roende från statliga institutioner.37 Enligt Thomas Etzemiiller reagerade staten och de politiska eliterna i Tyskland å sin sida kon-frontatoriskt mot 1960-talets radikala rörel-ser, medan man i Sverige försökte samtala och samarbeta med aktivisterna.38 Sveriges
kor-poratistiska författning har lett till en politisk stil där konsensus mellan alla relevanta sam-hällsgrupper framstår som ett viktigt mål, vil-ket skiljer sig från det politiska klimatet i Tysk-land som snarare är präglat av splittrade sär-intressen. Enligt Etzemiiller gav i Sverige även staten 1960-talets radikala grupper materiella resurser och plattformar för att kunna sprida sina revolutionära budskap. De svenska akti-visterna å sin sida riktade många av sina krav till staten, vars inflytande tycktes oproblema-tiskt sålänge den byggde ut välfärdsstaten, genomförde sociala reformer och utvecklade jämlikhet och jämställdhetspolitiken.39 Detta förhållande till staten skiljer den svenska kvin-norörelsen från den tyska som fruktade en normerande stat som bestämmer vilka tolk-ningsramar som ska gälla för samhället.
Samtidigt som den autonoma kvinnorörel-sen i Tyskland betonade sitt oberoende, ifråga-satte den tyska befolkningen kvinnornas delta-gande i de etablerade politiska organisationer-na. Bundestag hade i mitten av 1970-talet enbart 6 % kvinnliga ledamöter vilket kan jämföras med 2 1 % kvinnor i Sveriges riksdag 1 9 7 4 . Vid slutet av 1980-talet visade en Euro-barometer-undersökning att reservationerna mot kvinnornas deltagande i politiken var stör-re i Tyskland än i något annat EG-land. En tredjedel av befolkningen menade att politiken borde vara männens angelägenhet.4°
Skepticismen mot kvinnorörelsen och mot feministiska idéer var utbredd i Bundestag. Detta ändrades inte heller avsevärt när delar av kvinnorörelsen organiserade sig tillsam-mans med freds- och miljöaktivister, grundade partiet Die Griinen och röstades in i Bundestag 1 9 8 3 . Partiet som hade ärvt aktivisternas ifrå-gasättande av statens roll som normbildare samt kritiken av de konservativa falangerna i Bundestag, är också partiet med det mest tyd-ligt uttalade feministiska partiprogrammet.41
Ett exempel på partiets feministiska strävan är bildandet av det så kallade "Feminiat" när den gröna fraktionen i Bundestag valde en helt kvinnlig ledning 1984. Som jag har visat ovan kan även Die Griinens förslag om en ny pro-stitutionslag från 1 9 9 0 betraktas som uttryck för partiets feministiska politik. Uppenbarli-gen visade sig de feministiska argumenten i lag-förslaget från 1990 dock vara ett hinder när det gällde att genomdriva initiativet. Frånvaron av explicita feministiska argument i därpå följan-de lagförslag och diskussionsinlägg beträf-fande prostitution kan ses som en anpassning till en latent skepsis mot feministiska ideal i Bundestag även under 1990-talet. Den femi-nistiska intentionen bakom kraven på en ny prostitutionslagstiftning behövde förpackas i en ny retorik för att bli framgångsrik. Politisk antagonism mellan vänstern och den kristna högern, samt kristdemokraternas starka ställ-ning i parlamentet, kan vara en annan anled-ning till att Die Griinen och deras samarbets-partner gav upp sin feministiska retorik och istället organiserade sig som motpol till krist-demokraternas konservativa normer.
Sitten widrigkeit
Ett exempel på motsättningarna mellan de konservativa falangerna och vänstern i Bun-destag är den debatt om prostitutionens
osed-lighet eller omoral (Sittenwidrigkeit), som föregick den tyska prostitutionslagstiftning-en.42
En viktig orsak till att prostitution inte erkändes som legitim sysselsättning, trots att den var laglig redan innan den tyska prostitu-tionslagen trädde i kraft, var det faktum att försäljningen av sexuella tjänster ansågs vara
sittenwidrig (omoralisk). Enligt den 1 9 0 1
ska-pade § 1 3 8 i civillagen (Biirgerliches
Gesetz-buch) definieras en rättshandling som sit-tenwidrig, när den genom sitt innehåll, motiv
och syfte bryter mot alla förnuftigt och rätt tänkandes taktkänsla.43 Definitionen av pro-stitution som sittenwidrig innebar bland annat att prostituerade inte kunde lagsöka för utebliven betalning. Även tecknandet av reguljära arbetskontrakt mellan prostituerade och bordellägare var på grund av lagen omöj-ligt. Prostituerade var vidare utestängda från arbetslöshets-, hälsovårds- och pensionssyste-met, samtidigt som de fick betala skatt på sina inkomster.
I sina lagförslag från 1 9 9 0 och 1 9 9 6 kriti-serade miljöpartiet Die Griinen ett samhälle i vilket gammalmodiga seder och en föråldrad moral är så bindande att människor som inte motsvarar dess värderingar diskrimineras. Miljöpartiet argumenterade att varje männi-ska borde ha rätten att välja vilket liv han/hon vill leva så länge det inte inskränker en annan individs fri- och rättigheter. Denna frihet borde även gälla för prostituerade resonerade partiet, som menade att "ingen skulle väl vilja påstå att de prostituerades tjänst föreställer en sådan inskränkning" av andra människors grundrättigheter, och krävde en likställning av prostituerade med andra "yrkesgrupper".44
Medan Die Griinen med ett citat av 1 9 5 0 -talets mest kända prostituerade Rosemarie Nitribitt - " H u r liberalt ett samhälle är, visar
sig genom dess umgänge med sina horor" -pläderade för ett liberalare samhälle, ville kristdemokraterna hålla fast vid gamla vär-den.45 Enligt kristdemokraterna kränker pro-stitutionen inte bara befolkningens värde-grund, utan också de prostituerade själva:
Marknadsföringen av den mänskliga kroppen sårar inte endast anständig-hetskänslan hos den överväldigande majoriteten av befolkningen, utan sårar också de prostituerades egen värdighet. Avskaffandet av Sittenwidrigkeit ger en felaktig signal. Samhället förändrar sig; oföränderligt är däremot människovär-det. Lagstiftaren får inte lättvindigt över-ge grundläggande värderingar. Den ömse-sidiga aktningen får inte sättas på spel. Det är moraliskt tveksamt att kroppen blir en vara. 46
Människovärdet definieras av de tyska krist-demokraterna som människans " f r å n Gud givna värde och frihet". De prostituerades sys-selsättning anses inte förenligt med den krist-na människosynen. När det gäller att bedöma prostitutionens Sittenwidrigkeit skiljer sig partiets strävan att bevara samhällets "krist-ligt präglade värdegrund" från vänsterns libe-ralism.47 Kristdemokraternas definition av människovärdet tillbakavisades av prostitu-tionslagens förespråkare. Irmingard Schewe-Gerigk från Die Grunen förklarade i detta sammanhang att:
den som tror att han/hon måste skydda den mänskliga värdigheten hos prostitue-rade mot deras vilja, förgriper sig i själva verket på deras av människovärdet skyd-dade frihet till självbestämmande.48
Socialdemokrater, miljöpartister samt med-lemmar från socialistiska PDS menade att samhällets uppfattning om moral och rätt hade förändrats. De argumenterade att prosti-tution därför inte längre kunde anses vara
sit-tenwidrig. Den dag den tyska
prostitutionsla-gen godkändes, förklarade socialdemokrater-nas Anni Brandt-Elsweier i Bundestag:
Normer är inga fasta värden utan de är utsatta för ständiga förändringar. Idag betraktar en stor del av befolkningen inte längre prostitution som sedlighetssåran-de. Även domstolar ansluter sig allt ofta-re till denna uppfattning. [...] Vi har med detta lagförslag inte gjort någonting annat än att anpassa lagstiftningen efter befolk-ningens förändrade åsikter.49
Diskussionen om vilken människosyn som skulle ligga till grund för prostitutionslag-stiftningen fick alltså stort utrymme i den tyska debatten, där kristdemokraternas krist-na värderingar skilde sig från vänsterpartier-nas bild av en upplyst människa som själv kan bedöma vad som är rätt eller fel för henne. Vänstern menade att rätten att välja vilka normer man vill leva efter måste gälla för alla subkulturer i samhället och då även för pro-stituerade och andra sexarbetare. Det var allt-så inte på grund av feministiska övertygelser utan på grund av en kristen värdegrund som det var omöjligt för de konservativa att gå med på att beskriva prostitution som ett av samhället välkommet yrke. Trots att prostitu-tion tolererades under flera årprostitu-tionden även av kristdemokratiska regeringar, som tog emot skatteintäkter från landets prostituerade, ville de inte öppet uttala sig för sexarbete. Det är denna dubbelmoral vänsterpartierna vände sig emot.5°
Diskussionen om huruvida prostitution skulle betraktas som sittenwidrig visar också att de tyska vänsterpartierna grundar sin pro-stitutionslag på en liberal samhällsideal, där staten underlåter att föreskriva vilka normer och värderingar som ska gälla för medborgar-na. Lagstiftningen skulle inte som i Sverige sanktionera moraluppfattningar och inte hel-ler basera på den allmänna uppfattningen i samhället om vad som är etiskt riktigt. Istället skulle kriminaliseringen begränsas och lagstif-taren endast ingripa mot handlingar som är skadliga för den enskilde eller samhället.
Till skillnad från sina svenska kollegor argumenterade de tyska vänsterpartierna inte utifrån ett könsmaktperspektiv, utan betonade alla människors rätt att fritt bestämma över sin sexualitet, vilket även innefattar möjligheten att välja prostitution.51 Detta kan som nämnts
betraktas som en kritik mot kristdemokrater-nas konservativa normer och värden - men det är inte den enda möjliga tolkningen. Då flera av förespråkarna för den tyska lagen ifrågasatte normerande idéer om sexualitet överhuvud-taget, skulle deras utgångspunkt även kunna liknas med queerideologin eller kallas för sex-radikal. Trots att den feministiska retoriken släpptes i debatten betraktar vänsterpartierna de prostituerades antidiskrimineringslag också som en del av sin jämställdhetspolitik.52
Dess-utom räknas antidiskrimineringslagen i Tysk-land till den autonoma kvinnorörelsens fram-gångar. Detta då prostitutionsnätverk som Hydra i Berlin, som organiserar mötesplatser där prostituerade får råd och bistånd vid olika problem av både andra prostituerade och icke-prostituerade kvinnor, och som i Tyskland betraktas som just en del av kvinnorörelsen, har samarbetat med Die Griinen under lagstift-ningsprocessen.53
understryka vikten av allmängiltiga normer och värderingar, betonar man i Tyskland sub-kulturernas intressen och självständighet. Förespråkarna för den tyska prostitutions-lagstiftningen betraktar prostitution som en subkultur som ska ges samma berättigande som andra subkulturer. Flera tyska politiker uttryckte uppfattningen att det inte är statens uppgift att moralisera över medborgarnas agerande.
Avslutning
Jag har i inledningen till denna text - med hän-visning till Don Kulicks artikel - betecknat den svenska statsfeminismen som "vänsterfe-minism". Tittar man på den tyska debatten blir det snabbt tydligt att detta begrepp kan vara missvisande och inte alls lämpar sig för att beskriva de tyska vänsterpartiernas strä-van.
Jämförelsen mellan den tyska och svenska prostitutionsdebatten visar även att det inte är lätt att utveckla en gemensam europeisk linje när det gäller prostitutionslagstiftningen. Svenska politiker som vill verka för en krimi-nalisering av sexhandelns kunder har svårt att samarbeta med den tyska vänstern. Även ett samarbete med de konservativa tyska partier-na, som förespråkar en prostitutionslagstift-ning som liknar den svenska, är kantat av pro-blem. Könsmaktideologin, som är den svens-ka sexköpslagens viktigaste fundament, delas inte heller av de tyska kristdemokraterna.
Det är svårt att hitta lämpliga samar-betspartner i prostitutionspolitiken, då aktö-rer med liknande synpunkter på lagstiftningen kan bygga sina förslag på mycket olika vär-deringar. Det är därför viktigt för politiker och aktivister att känna till idétraditionen bakom sina och andras handlingsprogram. Enbart på så sätt är det möjligt att hitta ett gemensamt
språk och gemensamma vägar att samarbeta mot förtryck av prostituerade och mot traf-ficking. Prostitution och trafficking är inter-nationella problem som inte kan lösas utan ett sådant samarbete.
Noter
1 Med dessa ord beskrev den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg samarbetet om prostitution i Europa. Riks-dagens protokoll 2 0 0 1 - 0 2 - 1 5 nr 67. Samt-liga dokument från riksdagen är hämtade från www.riksdagen.se den 1 maj 2006. 2 SFS 1998:408. Lagen trädde ikraft den 1
januari 1999. Den flyttades i lätt föränd-rad form till brottsbalken den 1 april 2005. Sedan dess kan prostituerades inkomster beslagtas av staten. Dessutom måste kunden inte längre betala för mot-tagna sexuella tjänster själv för att begå brott.
3 Gesetz zur Regelung der Rechtsverhältnisse der Prostituierten (ProstitutionsgeRechtsverhältnissetz -ProstG) B G B 1 1 . 2 0 0 1 , 3983. Lagen trädde ikraft den 1 januari 2002. Den består av 3 paragrafer: § 1 och 2 ger prostituerade rät-ten att driva in uteblivna löner. § 3 ger till-träde till socialförsäkringen. Samtidigt som prostitutionslagen stiftades ändrades också § 180a i tyska brottsbalken (Strafgesetz-buch). Förr hette paragrafen "Förderung der Prostitution" (främjande av prostitu-tion) och förbjöd bland annat drift av bor-deller. Det var dock tillåtet att ge prostitue-rade bostad, vilket möjliggjorde viss bor-dellverksamhet. Paragrafen heter nu "Aus-beutung von Prostituierten" (exploatering av prostituerade) och omfattar enbart människor som tvingar andra att prostitu-era sig eller gör prostituprostitu-erade ekonomiskt eller socialt beroende. Även § 1 8 1
"Zuhäl-terei" (hallickverksamhet) ändrades något. Avsnitt 2 i paragrafen förbjöd tidigare all förmedling av sexuella tjänster. Nu är det enbart förbjudet att förmelda prostitu-tionskontakter när den prostituerades per-sonliga eller ekonomiska rörelsefrihet inskränks av detta.
4 Motion 1 9 9 0 / 9 1 J U 6 2 5 . 5 Proposition 1997/98:55.
6 Riksdagens protokoll 1998-05-28 nr 1 1 4 . 7 "Diese faktische Infragestellung ist nicht
erwiinscht und darf nicht zu Bewusstsein kommen, deshalb werden Prostituierte dis-kriminiert, werden sie mit dem Verdikt des Unmoralischen, der Wiirdelosigkeit iiber-zogen. Sie werden in die Position einer Randgruppe gedrängt, um eine doppelbö-dige Moral aufrechterhalten zu können." Gesetzentwurf der Fraktion DIE GRU-N E GRU-N (lagförslag), Bundestagsdrucksache n / 7 1 4 0 , 16 maj 1990, s. 1 2 . Samtliga Bundestagsdrucksachen och Plenarproto-kolle är hämtade från www.parlamentsspi-egel.de den 1 maj 2006.
8 "Ziel feministischer Politik der G R U N E N ist die Erweiterung der Selbstbestimmungs-möglichkeiten fur Frauen. Prostituierte werden als Frauen diskriminiert und als Prostituierte, das heisst aufgrund der Art ihrer Erwerbstätigkeit. Ihre Diskriminie-rung ist auch ein Mittel zur (sexuellen) Unterdriickung aller Frauen [...]. Fur das Recht auf Selbstbestimmung fiir Prostitui-erte einzutreten und sich gegen ihre Diskri-minierung und Ausbeutung zu wenden ist somit ein Schritt im Interesse aller Frau-en." Bundesdrucksache 1 1 / 7 1 4 0 , s. 1 2 . 9 Till exempel Gesetzentwurf der Fraktion
BUNDNIS 90/DIE G R U N E N (lagförslag), Bundestagsdrucksache 13/6372, 26 november 1996, s. 1 f.
1 0 En utförligare sammanställning av argu-menten i den svenska och den tyska prosti-tutionsdebatten finns i Susanne Dodillet: "Cultural Clash on Prostitution: Debates on Prostitution in Germany and Sweden in the 1990S", Genealogies of Identity, Mar-garet Sönser Breen och Fiona Peters (red.), Rodopi 2005.
1 1 Riksdagens protokoll 2 0 0 1 - 0 2 - 1 5 n r 67
och riksdagens protokoll 2 0 0 1 - 0 3 - 1 3 nr 78.
1 2 Sven-Eric Liedman: "Om ideologier", Om
ideologi och ideologianalys, Sven-Eric
Liedman och Ingemar Nilsson (red.), Arachne 1989, s. 23.
1 3 Även Petra Östergren och Yvonne Svan-ström har skrivit och forskar fortfarande om den svenska prostitutionslagstiftningen och dess historia.
14 Don Kulick: "Four Hundred Thousand Swedish Perverts", GLQ: A Journal for
Lesbian and Gay Studies 1 1 : 2 , Duke
Uni-versity Press 2005, s. 2 1 1 f. 1 5 Kulick, 2005, s. 2 1 2 .
1 6 Kulick, 2005, s. 2 1 2 . Kulicks beskrivning av denna feminism som "vänsterfeminism" kan vara problematisk i ett internationellt perspektiv, vilket jag återkommer till läng-re fram.
1 7 Alva och Gunnar Myrdal: Kris i
befolk-ningsfrågan, Bonnier 1 9 3 4 .
18 Med könsmaktperspektiv avses i denna artikel tolkningen av samhället och dess förhållanden som uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män.
19 Kulick, 2005, s. 2 1 0 .
20 Två exempel på detta är Jörgen Eriksson och Lars Ullerstam som i mitten av 1960-talet förespråkade inrättandet av bordeller i två debattböcker, Lars Ullerstam: De
ero-tiska minoriteterna, Zinderman 1964;
Jör-gen Eriksson: Svenska botten, Prisma 1965. Lena Lennerhed har i sin bok om 1960-talets sexualdebatt sammanställt reaktioner på männens debattinlägg, Lena Lennerhed: Frihet att njuta: sexualdebatten
i Sverige på 1960-talet, Norstedt 1994, s.
1 5 7 f.
2 1 Motion 1 9 7 2 : 5 9 och motion 1 9 7 3 : 2 7 . 22 Se "Protester mot statliga bordeller" i
Expressen 1 3 januari 1 9 7 2 samt "Ett
rung-ande nej till statliga bordeller" i Dagens
Nyheter 1 3 januari 1 9 7 2 .
23 Motion 1 9 7 2 : 3 1 0 . 24 SoU 1 9 7 2 : 3 6 , s. 6.
25 Riksdagens protokoll 1 9 7 2 - 1 1 - 1 5 nr 1 1 7 , 1 1 9 .
26 För en mer ingående jämförelse av Myrda-larnas samhällsvision och prostitu-tionsmotståndarnas argument se Susanne Dodillet: "Visionen av det prostitutionsfria samhället", Humanistdagboken 2.004, Göteborgs universitet 2004. 27 SOU 1936:59, s. 67. 28 SOU 1936:59, s. 68. 29 SOU 1936:59, s. 68 f. 30 SOU 1936:59, s. 69. 3 1 SOU 1936:59, s. 75. 32 Ibid.
33 För en mer ingående analys av kvinnoorga-nisationernas gemensamma protest mot sexualbrottsutredningens förslag se Ulrika Thomsson: "Rätten till våra kroppar -Kvinnorörelsen och våldtäktsdebatten",
Kvinnovetenskaplig tidskrift 2000:4.
Enligt Thomsson föreslog utredningen inte enbart att "[k]vinnans handlande före övergreppet" utan även "hennes klädsel" skulle vägas in i bedömningen av brottens svårighetsgrad (Thomsson 2000, s. 53). Läser man kapitlet om våldtäkt i
utrednin-gens betänkande ser man dock att ledamö-terna framförallt argumenterar för att våldtäkter som föregås av frivillig petting skulle avdramatiseras och bestraffas som "sexuell tvång" istället. Kvinnans klädsel däremot spelar ingen uttalat roll för utre-darna (SOU 1976:9).
34 Den nya sexualbrottsutredningen lade fram betänkanden Våldtäkt (SOU 1981:64) samt Våldtäkt och andra sexuel-la övergrepp (SOU 1982:61). Prostitution-sutredningen resulterade i det officiella betänkandet Prostitution i Sverige (SOU 1 9 8 1 : 7 1 ) och rapporten Prostitution (DsS 1980:9).
35 Motion 1 9 9 7 / 9 8 ^ 2 8 .
36 Riksdagens protokoll 1998-05-28 nr 1 1 4 37 Solveig Bergman: The Politics of Feminism,
Åbo Akademis Förlag 2002, s. 1 0 5 L , 1 2 6 , 194, 236, 239, 2 4 i f , 252.
3 8 Jmf Thomas Etzemiiller: 1^68 - Ein Riss
in der Geschichte? Gesellschaftlicher Umbruch und 68er-Bewegungen in West-deutschland und Schweden, UVK
Verlags-gesellschaft mbH 2005, s. 2 1 9 L 39 Ibid.
40 Bergman, 2002, s. 207; SCB: Riksdagens sammansättning 1929 - 2002 efter parti och kön, www.scb.se.
4 1 Partiet tar än idag regelbundet avstånd från de stora kristdemokratiska partierna
CDU och CSU. Se till exempel Die Grii-nenDie GriiGrii-nenDie Griinen: Eines fur Alle: Das Griine Wahlprogramm 2005, Berlin
2005. Hämtat från www.gruene.de den 1 maj 2006.
42 Det tyska ordet Sitte betyder förutom moral även sed vilket gör det svårt att översätta sittenwidrig till svenska. 43 Jmf. Margareta von Galen: "Uberblick
Bundes-republik Deutschland im Bereich der Pro-stitution", Dokumentation zur rechtlichen
und sozialen Situation von Prostituierten in der Bundesrepublik Deutschland, Beate
Leopold (red.), Bundesministerium fiir Familie, Senioren, Frauen und Jugend 1994, s. 37.
44 "niemand wird wohl behaupten wollen, die Dienstleistungen von Prostituierten stellten eine solche Beeinträchtigung dar" Bundestagsdrucksache 1 1 / 7 1 4 0 , s. 1 2 & Bundestagsdrucksache 13/6372, s. 1 1 . 45 Ibid.
46 "Die Vermarktung des menschlichen Kör-pers verletzt nicht nur das Anstandsgefiihl der iiberwältigenden Mehrheit der Bevöl-kerung, sondern verletzt die Wiirde der Prostituierten selbst. Die Abschaffung der Sittenwidrigkeit ist ein falsches Signal. Die Gesellschaft wandelt sich; unwandelbar bleibt aber die Menschenwiirde. Der Gesetzgeber darf grundlegende Wert-vorstellungen nicht leichtfertig preisgeben. Die gegenseitige Achtung und Respektie-rung der Menschenwiirde darf nicht aufs Spiel gesetzt werden. Es ist moralisch fragwiirdig, wenn der Körper zur Ware wird." Plenarprotokoll (Bundestags proto-koll) 14/196, 19 oktober 2 0 0 1 , s. 1 9 1 9 5 . 47 "von Gott gegebenen Wiirde und
Frei-heit"; "christlich geprägten Wertgrundla-gen"; Grundsatzprogramm der CDU Deut-schlands: "Freiheit in Verantwortung", www.cduhessen.de/downl/pdf/grund-satzprogramm.pdf 1994, s. 9 och s. 6. 48 "Wer die Menschenwiirde von
Prostituier-ten gegen ihren Willen schiitzen zu miissen meint, vergreift sich in Wahrheit an ihrer von der Menschenwiirde geschutzten Frei-heit der Selbstbestimmung." Plenarproto-koll 14/168, 1 1 maj 2 0 0 1 , s. 16490.
49 "Diese Wertvorstellungen sind auch keine starre Gröfée, sondern einem immerwäh-renden Wandel unterworfen. Prostitution wird heute von grol?en Teilen der Gesell-schaft eben nicht mehr als sittenwidrig angesehen. Auch die Gerichte schlieSen sich zunehmend dieser Auffassung an. [...] Wir haben also mit diesem Gesetzentwurf nichts anderes getan, als die Gesetzeslage dem Wandel im Bewusstsein der Gesell-schaft anzupassen." Plenarprotokoll 50 14/196, 1 9 1 9 4 . Till skillnad från i Sverige
betraktas prostitution i den tyska debatten inte som ett enhetligt fenomen, utan man delar in prostitutionen i olika slag med olika frivillighetsgrad. Bredvid den yrkes-mässiga prostitutionen, som i den tyska debatten tycks vara kännetecknad av en hög frivillighetsgrad, nämns trafficking och prostitution, som utförs av människor som på så sätt finansierar sitt drogmissbruk, som kategorier med en mycket stark kopp-ling till tvång, våld och missbruk. Debattö-rerna i Tyskland är överens om att traffick-ing och prostitutionen av drogberoende människor (Beschaffungsprostitution) måste bekämpas. De anser dock att dessa prostitutionstyper inte är jämförbara med den yrkesmässigt utförda prostitutionen och tycker därför att de borde diskuteras i andra sammanhang. Uppsplittringen av prostitutionen i olika kategorier är också en förklaring till varför flera problem som förknippas med prostitution i Sverige inte behandlas i den tyska (yrkes)prostitu-tionsdebatten. Jmf. Dodillet, 2005, s. 4of. 51 Ett undantag är som nämnts Die Griinens första lagförslag från 1990, där diskrimi-neringen av de prostituerade betraktas som ett kännetecken för kvinnoförtryck. Bun-destagsdrucksache 1 1 / 7 1 4 0 .
52 Die Griinen nämner prostitutionslagen i sitt valprogram från 2005 under rubriken "Frauenrechte sind Menschenrechte" (Kvinnornas rättigheter är mänskliga rättig-heter). Die Griinen, 2005, s. 86. På socialis-tiska PDSs hemsidan diskuteras lagen under rubriken "Frauenpolitik" (kvinnopolitik) (www.sozialisten.de) och i koalitionskon-traktet av socialdemokratiska SPD med kristdemokraterna (CDU/CSU) nämns pro-stitutionslagen under "Gleichstellungs- & Frauenpolitik" (Jämställdhets- och kvinno-politik). SPD & CDU/CSU: Gemeinsam fur Deutschland. Mit Mut und Menschlichkeit. Berlin 2005. Hämtat från www.spd.de den 1 maj 2006.
53 Jmf. Dodillet, 2005, s. 47L
