Svenska landsmål och Svenskt folkliv_1968_h291

(1)

Archives des traditions populaires sukloises, hyr. 291

SVENSKA

LANDSMÅL

OCH

SVENSKT FOLKLIV

Tidskrift utgiven av

Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala

genom FOLKE HEDBLOM

under medverkan av

MANNE ERIKSSON

och DAG STRÖMBÄCK

1968 • 91:a årgången • Bilaga • IL 291 fr. början

Register till tidskriften

Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv

Årg. 1953-1967 — 76-90

Utarbetat av MANNE ERIKSSON

(2)

(3)

(4)

ARCHIVES DES TRADITIONS POPULAIRES SU£DOISES

Table des matikres

des annees 1953-67

des

Archives des traditions

populaires suedoises

Dress& par

MANNE ERIKSSON

(5)

SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV

Register

till tidskriften

S

venska Landsmål_ och

1

01 Svenskt Folkliv

1953-1967, årg. 76-90

Utarbetat av

MANNE ERIKSSON

(6)

Almqvist & Wiksells

BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

(7)

I. Indelning i serier

Förra serien (1878-1945)

Avslutad, se Reg. I (1878-1938) och Reg. II (1939-1952).

Senare serien (1904-)

1.

Senare seriens årshäften (= årgångshäften)

1904-1938 se Reg. I, 1939-1952 se Reg. II. 1953-54 ( =h. 266,1953-54: 1-8)

Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi.

Resumés en frangais. S. vii-viii.

J. SAHLGREN, Gudhem. S. 1-7. Resumé. S. 7.

Joas. BRONDUM-NIELSEN, Danske Rimstudier. S. 8-13. Resumé. S. 14.

N. LID, Samisk raimas - norrent reimt. S. 15-20. Resumé. S. 20.

GRUNDSTRÖM, »Gortand», »grästand», två lapska symboler. S. 21-25. Resumé.

S. 25-27.

M. ERIKSSON, Ett belägg på ordet lamm i bet. 'vuxet får' från Östergötland? S. 28-32. Resumé. S. 32.

T. SKÖLD, Om uttalet av runan R och några nordiska låneord i lapskan. S. 33-47. Resumé. S. 47-48.

IVERSEN, Om finskens status i de östnorske grensebygdene i dag. S. 49-52. Resumé.

S. 52-53.

EINARSSON, The Origin of Egill Skallagrinasson's Runhenda. S. 54-60.

R. Ta. CHRISTIANSEN, Noen anmerkninger til samiske eventyr og sagn. S. 61-73.

Resumé. S. 73-74.

HELGASON, Två isländska textställen. S. 75-77. Resumé. S. 77.

BROBERG, Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder. S. 78-90. Resumé. S. 91.

E. WAHLBERG, Några fakta ur Antti Keksis liv. S. 92-98. Resumé. S. 98.

B. WicamAN, Objektets kasus i pluralis i sydlapskan. S. 99-111. Resumé. S. 111-112.

LINDQVIST, Eriksmiraklerna. S. 113-157. Resumé. S. 157-158. Y. H. TOIVONEN, Lapp. lulle. S. 159-170.

S.-B. Co, Uralic and Altaie. S. 171-182.

E. ITKoNEN, 'Ober die suffixalen Labialvokale im Lappischen und Ostseefamischen. S. 183-191.

P. RAVILA, Eine Nasalierungserscheinung im Fjeldlappischen von Inari. S. 192-194.

N. HEDIN, Ordet kavaljerer hos Selma Lagerlöf. S. 195-198. Resumé. S. 198.

(8)

L. Posn, On the origin of the voiceless vowel in Lapp. S. 199-209.

HEDBLOM, Bärreck. Ett bynamn i södra Norrland. S. 210-220. R6sum6. S. 220. BERG, Lappland och Europa. Några anteckningar om renar som furstegåvor. S.

221-242. R6sum6. S. 242-244.

K. VILEIINA, Laxfisket som helhetsproblem i Norden. S. 245-251. R6sum6. S. 251-252. Å. CAMPBELL, Om lapparna i svensk folktradition och etnocentrism. Utkast till ett

forskningsprogram. S. 253-274. R6sum6. S. 274-276.

Rtroxu, Om renmjölkningen på sydlapskt område. S. 277-299. R6sum6. S. 299-301. D. A. SEIP, Lördag i norsk og islandsk. S. 302-319. R6sum6. S. 319-320.

Litteratur.

G. BERGMAN, Nordliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket, Lund 1952

(ANF 66). Anm. av G. Holm. S. 321-325. R6sum6. S. 325.

R. WADSTRÖM, Svenska kvarntermer. I. Studier över kvarnens och malningens

termino-logi i svenska dialekter med särskild hänsyn till de västsvenska jämte kortfattad framställning av de svenska kvarntyperna och deras utveckling. Upps. 1952. Anm. av M. Erilcsson. S. 325-341. R6sum6. S. 341-342.

Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1951-1953.

D. STRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkrninnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1951-52.

S. 343-358.

Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1952-53. S. 359-374. G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1951-52. S. 375-381.

Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1952-53. S. 382-388.

T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid

Göteborgs högskola 1951-52. S. 389-390.

Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs hög-skola 1952-53. S. 390-391.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola 1951-52. S. 392-393.

Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola 1952- 53. S. 393-394.

Insänd litteratur 1.1.1953-30.6.1954. S. 395-402.

S. 1-320 även utgivna i Scandinavica et Fenno-Ugrica. Studier tillägnade Björn Collinder den 22 juli 1954.

1955 ( h. 267,1955: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v.

Table des matiåres. S. vii.

I. INGERS, Berättelser av lärare Hans Almgren i Burlöv, upptecknade av I. Ingers.

S. 1-32.

A. NESBEIM, Den samiske grenevevingen og dens terminologi. S. 33-53. Ilksum6. S. 53.

S.-B. VIDE, Några sydsvenska växtnamn. S. 54-66. R6sum6. S. 66. 0. GJERDMAN, Ljungpipare - regnpipare. S. 67-82. R6sum6. S. 82-83.

V. JANSSON, Dalmålets sHnom, sHrom '(vi) skola', skiini, skilri '(I) skolen'. S. 84-94.

R6sum6. S. 94.

D. STRÖMSÄCK, Draken i Hjörungavåg. S. 95-100. R6sum6. S. 100-101.

GRUNDSTRÖM, Modern och barnet i lapsk folktro. S. 102-114. R6sum6. S. 114.

6

(9)

Litteratur.

D. A. SELP, Om norskhet i språket hos Ludvig Holberg, 1954. Anm. av F. Hödnebö. S. 115-116.

D. A. SE1P, Palaeografi. B: Norge og Island, 1954; Nye studier i norsk språkhistorie, 1954; Gjennom 700 år. Fra diskusjonen om norsk språk, 1954. Anm. av M. Eriksson.

S. 117-121.

A. ERNVIK, Glaskogen. Bygd, arbetsliv och folkkultur i Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader under 1800-talet, 1951. Anm. av 5. Björklund. S. 122-123.

D. STRÖMBÄCR, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1953-54. S. 124-138.

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1953-54. S. 139-145.

T. JorusTrussoN, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola 1953-54. S. 146-147.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola 1953-54. S. 147-148.

S. 33-101 även utgivna i Scandinavica et Fenno-Ugrica. Studier tillägnade Björn Collinder den 22 juli 1954.

1966 ( =h. 270,1956: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi.

B. LiNotisr, Till Dalmålsordboken. S. 1-24. Rösumö. S. 176.

B. COLLINDER, Swedish research on the language and folldore of the Lapps. S. 25-50. B. LINotbr, Hednalinda och Hedning(s)hol m. m. S. 51-69. Rösumö. S. 176-177. M. ERnrssoN, Landsmålsalfabetet och modern tryckeriteknik. Ett reformförslag.

5. 70-85. Rösumö. S. 177-178.

H. GIISTAVSON, Samuel Landtmanson 1876-1953. S. 86-89. Rösurnå. S. 178. 5. BJÖRKLUND, Johannes Boöthius 1878-1954. S. 89-93. Rösumö. S. 178-179. - Förteckning över J. Boöthius' arbeten och publikationer. S. 94-95.

S.-B. VIDE, Karl Jakob Nilsson och hans böcker på blekingemål. S. 96-102. Rösumö. S. 179.

E. WESTERLIIND, Folktraditionens pålitlighet. S. 103-105. Rösumö. S. 179. Litteratur.

A. SEIP, Norsk språkhistorie til omkring 1370,1955. Anm. av A. Jakobsen. S. 106-110. Rösum6. S. 179.

HAUGEN, The Norwegian Language in America. A Study in Bilingual Behavior 1-II, 1953. Anm. av D. A. Seip. S. 110-113. Rösumö. S. 180.

B. COLLINDER, Fenno-Ugric Vocabulary. An Etymological Dictionary of the Uralic Languages, 1955. Anm. av 2'. Sköld. S. 114-115. Rösumö. S. 180.

Y. H. TorvoisTEN, Suomen kielen etymologinen sanakirja I, 1955. Anm. av T. Sköld.

S. 115-116. Rösumö. S. 180.

ELvi ERÄMETSÄ, Verzeiclmis der etymologisch behandelten finnischen Wörter II: 1933-50. Anm. av 2'. Sköld. S. 116-117. Rösumö. S. 180.

E. TÖRNQVIST, Substantivböjningen i Östergötlands folkmål 1953. Anm. av

K.-H. Dahlstedt. S. 117-141. Rösumö. S. 180-181.

ANNA BIRGITTA Room, The Cinderella Cycle, 1951. Anm. av L. Bodker. S. 141-145. Rösumö. S. 181-182.

(10)

J. FRÖDIN, Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider, 1954. Anm. av F.

Hed-blom. S. 145-148. R6sum6. S. 182.

5. SJÖBERG, Söderfors. En historisk framställning, 1956. Anm. av M. Eriksson. S. 148 -149. R6sum6. S. 182.

D. S'TRÖMBÄCK, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsberättelse 1954-55. S. 150-165. R6sum6. S. 182.

G. HEDSTBÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1954-55. S. 166-172. R6sum6. S. 182.

T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg 1954-55. S. 173-174. R6sum6. S. 183.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1954-55. S. 174-175. R6sum6. S. 183. R6sum6s en frangais. S. 176-183. Insänd litteratur 1.6.1955-31.10.1956. S. 184-191. 1957 ( =h. 271,1957: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi.

N. TIBERG, Frän den estlandssvenska undersökningen. Adjektivtypen *sten död*. S. 1-21. R6sum6. S. 22.

S.-B. VIDE, »Hallenbergs Botaniks. S. 23-44. R6sum6. S. 44. D. A. Snu', Kinkling - kylling. S. 45-50. R6sum6. S. 50.

N. DENCKER, Kung Orre skulle till gästabud fara. S. 51-73. R6sum6.5. 74.

0. ~GARP, Engelsk dialektologi. S. 75-87. R6sum6. S. 87-88.

H. GusTevsoN, Mathias Klintberg och laumålsordboken. S. 89-103. R6sum6. S. 103. M. VON PLÅTEN, En landsmålsdikt 1752. S. 104-108. R6sum6. S. 110.

M. EluxssoN, Anm. till En landsmålsdikt 1752. S. 108-110.

M. VON PLÅTEN, Signerier och folktro. Ur Skara stifts- och landsbiblioteks samlingar. S. 111-114.

E. WESTERLUND, Rövarna i Finnforsberget. Några reflexioner kring en norrländsk sägen. S. 115-118.

B. LtrNDmAN, Byar, släkter, människotyper. Socialantropologiska iakttagelser under 25 års undersökningsresor. S. 119-123.

D. SrnömnÄcx, Erik Modin 1862-1953. S. 124-128. R6sum6. S. 128. - Levi Johansson 1880-1955. S. 129-133. R6sum6. S. 133-134. H. GUSTAVSON, Gideon Danell 1873-1957. S. 135-137. R6sum6. S. 137. F. HEDBLOM, Alfred Vestlund 1891-1954. S. 138-143. R6sum6.5. 143. Litteratur.

B. Quenni, Aufgaben und Methoden der onomasiologischen Forschtmg, 1952. Anm. av

K.-H. Dahlstedt. S. 144-149.

I. INGERS, Språket i Lund. Dialekt och riksspråk i Lund och omnejd, 1957. Anm. av

K.-H. Dahlstedt. S. 149-154.

E. DAL, Nordisk folkeviseforskning siden 1800. Omrids af text- og melodistudiets historie og problemer, isEer i Danmark, 1956. Anm. av Aa. Kabell. S. 154-157. Undersökning av svenska dialekter och folkminnen 1955-56.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1955-56. S. 158-174. R6sum6. S. 174.

(11)

G. HEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1955-56. S. 175-181. R6sum6.

S. 181.

T. JOHANNISSON, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i

Göteborg 1955-56. S. 182-183. R6sum6. S. 183.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg

1955-56. S. 183-184. R6sum6. S. 184.

Insänd litteratur 1.11.1956-31.3.1958. S. 185-195. 1958 ( =h. 272, 1958: 1-4)

Titelblad. S. i-iv. S. v.

R6sum6s en frangais. S. vii.

0. T. BEITO, Drag av utviklinga i hallingmålet dej siste maimsaldrane. S. 1-43. R6sum6.

S. 40-42.

E. TÖRNQVIST, Substantivböjningen i Östergötlands folkmål. S. 44-81. R6sum6. S. 82.

M. ERIKSSON, Tallen på torpet. S. 83-103. R6sum6. S. 104-105.

0. ODENIUS, Brev från Wilhelm Mannhardt till Hans Hildebrand. Med inledning och

kommentar. S. 106-147. R6sum6. S. 148.

S. FRIES, Slutljudande m istället för äldre n i fornsvenskan och i uppsvenska dialekter.

S. 149-168. 11,6sum6. S. 169.

BROBERG, Åke Campbell 1891-1957. S. 170-176. R6sum6. S. 177.

Litteratur.

E. Kona, Alemannisch-nordgermanisches Wortgut, 1956. Anm. av M. Eriksson. S. 178-181. R6sum6. S. 190.

E. WESSÅN, Våra folkmål, 5. uppl. 1958; - Svensk språkhistoria I, 5. uppl. 1958. Anm.

av M. Eriksson. S. 182-186. R6sum6. S. 190.

Atlas över svensk folkkultur, utg. av K. Gustav Adolfs Akademien I: Materiell och social kultur, red. av S. Erixon, 1957. Anm. av M. Eriksson. S. 186-190. R6sum6. S. 190. Undersökning av svenska dialekter och follrminnen 1956-57.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala årsbe-

rättelse 1956-57. S. 191-204. R6sum6. S. 204.

BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1956-57. S. 205-210. R6sum6.

S. 210.

JoHANNissoN, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg 1956-57. S. 211-212. R6sum6. S. 212.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg

1956-57. S. 213-214. R6sum6. S. 214.

Titelblad. S. i-iv. Innehåll. 5. v-vi.

R6sum6s en frangais. S. vii.

V. EKEN-VALL, En bohuslänsk bröllopsdikt på dialekt från 1778. S. 1-30. R6sum6. S. 30.

PELL FE. ANDERSSON, Bondens år 1913 i Als socken i Dalarna upplevt och berättat av

Pell Fr. A. S. (31)-122. R6sum6. S. 122.

B. BofiTnius, Förord till P. Fr. Anderssons Bondens år 1913. S. 31-40.

B. LINDåN, Till dalmålsordboken. 1. Allmanvägen. 2. Dalmålsbeläggen av ordet

hugster, hygster (fvn. h.ggstr) belysta med ortnamn. S. 123-128. R6,sum6. S. 129.

(12)

A. ETZLER, Svenskt tattarspråk. S. 130-150. R6sum6. S. 151.

E. WESTERLIIND, Etnologi och grafiska metoder. S. 152-155. R6sum6. S. 155. Litteratur.

H. H. RONGE, Konung Alexander. Filologiska studier i en fornsvensk text, 1957. Anm. av T. Sköld. S. 156-157. Resumé. S. 157.

Lautbibliothek der deutschen Mundarten, herausgegeb. vom Deutschen Spracharchiv. H. 1-16, 1958-59. Anna. av F. Hedblom. S. 157-161. R6surn6. S. 161.

J. LANGE, Ordbog over Danmarks Plantenavne, udg. af Det danske Sprog- og Littera- turselskab, bd 1, 1959. Anm. av S. Fries. S. 161-165. R6sum6. S. 166.

A. H. Slum, English Place-Name Elements 1-II, 1956. Anm. av M. Eriksson. S. 166-167. 116sum6. S. 173.

A. SEEN Aktuelle spersmål i norsk språkutvikling, 1958. Anm. av M. Eriksson.

S. 167-168. R6sum6. S. 173.

WESSAN, Svensk språkhistoria II. Ordbildningslära. 3. uppl., 1958. Anm. av M. Eriksson. S. 169. R6surn6. S. 173.

VON HOPSTEN, Eddadikternas djur och växter, 1957; - Segerlöken. Allium victoria-lis, i folktro och folkmedicin, 1958. Anm. av M. Eriksson. S. 169-171. &burne. L. E. Semla:ETT, Deutsche Wortforschung in europäischen Bezilgen. Untersuchungen zum Deutschen Wortatlas 1, 1958. Anm. av M. Eriksson. S. 171-173. R6sum6.

D. STRÖMBÄOK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkmirmesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1957-58. S. 175-188. R6sum6. S. 188.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1957-58. S. 189-195. R6sum6. S. 195.

V. EK.ENVALL, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1957-58. S. 196-197. R6sum6. S. 197.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1957-58. S. 198-199. R6sum6. S. 199. Insänd litteratur 1.12.1958-20.12.1959. S. 200-208. 1960 (=h. 278, 1960: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v. R6sum6s en francais. S.

C. WITTING, över ett prov på vadsbomål. En hörfonetisk studie med spektrografiska kontroller. S. 1-57, 1 pl. R6sum6. S. 57-58.

K.-H. DARLSTEDT, Hedenvinds debutroman och dialekt. S. 59-77. R6sum6. S. 77-78. G. Holm, Om det nordiska u-omljudet. S. 79-134. R6sum6. S. 134-136.

L. THomAssorr, Den lapska bebyggelsen i Offerdal. S. 137-181, 1 karta. 116sum6. S. 181-182.

G. ROSANDEB, Njuoravuolle - en ödemarksby. S. 183-210. R6sum6. S. 202, 211. K.-H. DAHLSTEDT, Om arv och lån i Norrlands svenska folkmål. S. 212-229. R6sum6.

S. 229-231.

J. LANGE, Hallon - Hindbwr. Forseg til ny tydning af de to i Sverige-Danmark gmngse Rubus idmus-navne. S. 232-240. Resumé. S. 240.

B. COLLINDER, Harald Grundström - en märklig forskare. S. 241-244. R6sum6. S. 246. ERIKSSON, Förteckning över fil. dr Harald Grundströms tryckta arbeten. S.244-246. 10

(13)

H. GUSTAVSON, Einar Törnqvist 1891-1959. Några minnesord. S. 247-251. R6sum6. S. 251.

P. JoirNssoN, En svartkonstbok från Göinge. S. 252-254. Resumé. S. 254. Litteratur.

N. VON HOFSTEN, Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider, 1960. Anm. av M. Eriksson. S. 255-258. R6sum6. S. 258.

J. LANGE, Ordbog over Danmarks Plantenavne, udg. af Det danske Sprog- og Littera-turselskab, 2,1960. Anm. av S. Fries. S. 258-259.

H. STiIIL, Om Rättviks ortnamn och gårdsnamn (i Rättvik III, 1959). Anm. av B.

Linan. S. 259-263. Resumé. S. 264.

C.-M. BERGSTRAND, Gammalt från Kind. Folkminnen från Kinds härad i Västergötland 1-II, 1959-60. -, Livet i Mark på 1700-talet I, 1960. Anm. av R. Broberg. S. 264-267.

R6sum6. S. 267-268.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1958-59. S. 269-282. R6sum6. S. 282.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1958-59. S. 283-289. R6sumå. S. 289.

V. ENVALL, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1958-59. S. 290-291. R6sum6. S. 291.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse frän Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1958-59. S. 292-293. Eksurne. S. 293. Insänd litteratur 21.12.1959-30.11.1960. S. 294-301. 1961 (=h. 279,1961: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. 5. v. R6sum6s en fran9ais. S.

GUNNEL ABRAHAMSON, Den muntliga traditionen om mordet på solbergaprästen herr Arne och Selma Lagerlöfs novell »Herr Arnes penningar». S. 1-49. R6sum6. S. 49-50. F. HEDBLOM, The Tape Recording of Dialect for Linguistic Sound Archives. Some

Experiences and Views Conneated with Recording Work in Sweden. S. 51-100. A. HELLsom, Dativböjning i Medelpads bygdemål. S. 101-130. R6sum6. S. 130. N. DENOKER, Then frantzöske melodien Gredellin i nordisk tradition. S. 131-150.

R6sum6. S. 150-151.

S. FRIES, Till dalmålsordboken: 1. Ordet rönn och utvecklingen av äldre fin i Ovan- siljan. 2. Ordet ängsgård. S. 152-159. R6sum6. S. 159-160.

Litteratur.

S. ERIXON, Svenska byar utan systematisk reglering. En jämförande historisk under- sökning, 1960. Anm. av G. Bänk. S. 161-166. R6sum6. S. 166-167.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1959-60. S. 183-189. R6sum.6. S. 190.

V. EKENVALL, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1959-60. S. 191-192. R6sum6. S. 193.

(14)

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1959-60. S. 194-195. R6sum6. S. 195. Insänd litteratur 1.12.1960-31.5.1961. S. 196-200. 1962 ( =h. 281, 1962: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi.

}Usum& en francais et anglais. 5. vii-viii.

M. vox PLÅTEN, Några landsmålsdikter. S. 1-25. R6sum6. S. 25-26.

H. ARESKOLFG, _{Ljudhistoriska bidrag i anslutning till ett skånskt ortnamn (Farboret).}

S. 27-48. R6sum6. S. 48.

G. HEDIN, Gotländska bottensnaror. S. 49-68. R6sum6. S. 68. G. HOLM, Om tilljämningen i dalmålet. S. 69-106. R6sum6. S. 106-107.

ML ANDERSSON, _{Dalmålsformen 188 'lada' hos Rietz. S. 108-112. R6sum‘. S. 112.}

F. HEDBLOM, Om svenska folkmål i Amerika. Från Landsmåls- och folkminnesarkivets bandinspeliiingsexpedition 1962. S. 113-153. Summary. S. 153-157.

A. THomsoN, E. G. Geijer om ön Jungfrun. S. 158-159. Ramm& S. 159. 0. IsAxssox, Folklig gravkonst - en notis. S. 159-161. R6sum6. S. 162. Litteratur.

ÖSTERBERG, Bilingualism and the first school language-an educationa1 problem illustrated by results from a Swedish dialect area, 1961. Anm. av K.-H. Dahlstedt.

S. 163-170. R6sum6. S. 170-171.

J. LANGE, Ordbog over Danmarks Plantenavne, udg. af Det danske Sprog- og Littera-turselskab, vol. 3, 1961. Anm. av S. Fries. S. 171. 116sum6. S. 173.

P. N. JoNssox, Kärlväxter i Lits kommun, 1956. Anm. av S. Fries. S. 171-172. R6sum6. S. 173.

C. G. FÄRJE, Älvdalens flora. Med artförteckning och kommentar samt växternas älv. dalska benämningar, 1958; -, Transtrands flora. Med artförteckning och kommen-tar samt de dialektala namnen, 1961. Anm. av S. Fries. S. 172-173. R6sum6. S. 173. Lautbibliothek der Deutschen Mundarten. Herausgegeb. vom Deutschen Spracharchiv.

H. 17-30, 1961-63. Anm. av F. Hedblom. S. 173-174. R6sum6. 5. 174.

Folk-Liv. Acta ethnologica et folkloristica europaea XXIV-XXV, 1960-61. Amn. av

R. Västerlund. S. 174-176. Ramm6. S. 176.

J. E. RIETZ, Svenskt dialekt-lexikon 1-II. Nytryck 1962.-, Svenskt dialekt-lexikon III. Register och rättelser av E. ABRAHAMSON, 1955. Anm. av M. Eriksson. S. 176-177.

R6sum6. S. 184.

Estlandssvenskarnas folkliga kultur: 1. N. TIBERG, Ståndssamhället, 1951; 2. G. DANELL,

Ordbok över Nuckömålet, 1951; 3. A. LOIT och N. Trim», Gammalsvenskbydoku-ment, 1958; 4. G. FRANZEN, Runö ortnamn, 1959; 5. N. TIBERG, Runöbondens ägor, 1959; 6. N. TIBERG, Estlandssvenska språkdrag, 1962. Anm. av M. Eriksson. S. 178-180. R6sum6. S. 184.

P. WIESELGREN, Ortnamn och bebyggelse i Estlands forna och hittillsvarande svensk-bygder. Ostharrien och Nargö, 1951; -, Ormsö ortnamn och bebyggelsehistoria, 1962. Anm. av M. Eriksson. S. 180-181. R6sum6. S. 184.

E. LAGMAN, Studier över Nuckömålets nominala ordbildning, 1958. Amn. av M.

Eriks-son. S. 181. R6sum6. S. 184.

N.-A. BIUNGItUS, Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790-1791, 1961. Anm. av

M. Eriksson. S. 181-182. R6sum6. S. 184.

Finlands svenska folkdiktning VIII: Lekar och spel, utg. av V. E. V. WESSMAN, 1962.

Anm. av M. Eriksson. S. 182-183. R6sum6. S. 184.

(15)

Ä. HULTKRA_NTZ, General Ethnological Concepts. International Dictionary of Regional European Ethnology and Folklore. Vol. 1, 1960. Anm. av M. Eriksson. S. 183-184. R6sum6. S. 184.

Undersökning av svenska dialekter och forIrminnen 1960-61.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkruinnesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1960-61. S. 185-199. R6sum6. S. 199.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1960-61. S. 200-207. R6sum6.

S. 207.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1960-61. S. 210-211. R6sum6. S. 211.

Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v.

R6sum6s en frangais et anglais. S. vii.

Gu-kr Wmmeux, Ordgeografi och språkhistoria. Ett klarläggande och ett genmäle. S. 1-74. Stunmary. S. 74-79.

HOLM, U-omljud och språkgeografi. S. 80-100. Summary S 100-101.

V. J. BRONDEGAARD, Onde Urter. Traditioner om Gul Okseoje (Chrysanthemum sege- tum). S. 102-123. R6sum6. S. 123.

ANDERSSON, Traditioner kring tre skånska naturläkare. S. 124-140. R6sum6. S. 140. S. BJÖRKLUND, Demonstrativpronomen av särskilt intresse i dalmålet. S. 141-146.

R6sum6. S. 146.

M. ERIKSSON, Natan Lindqvist 1882-1963. S. 147-154. R6sum6. S. 155.

H. GUSTAVSON, Nils Dencker 1887-1963. Några minnesord. S. 156-161. R6sum6. S. 164. H. GUSTAVSON, Till Nils Denckers bibliografi. S. 161-163.

S. BJÖRKLUND, Nils Sjödahl 1891-1962. S. 165-168. R6sum6. S. 170-171. S. BJÖRKLUND, Nils Sjödahls arbeten och publikationer. S. 168-170.

Litteratur.

0. T. BEITO, Norske målforetekster. Oslo 1963. Arun. av

M.

Eriksson. S. 172-173. R6sum6. S. 175.

Schwedische Volkskunde. Quellen - Forschung - Ergebnisse. Festschrift fiir Sigfrid Svensson 1.6 1961. Anm. av M. Eriksson. S. 173-175. R6sum6. S. 175.

Undersökning av svenska dialekter och follrminnen 1961-62.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och Folkmirmesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1961-62. S. 176-190. R6sum6. S. 190.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1961-62. S. 191-197. R6sum6. S. 197.

V. EKENVALL, Årsberättelse för Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1961-62. S. 198-199. R6sum6. S. 199.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse från Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1961-62. S. 200-201. R6sum6. S. 201.

(16)

1964 ( =h. 285, 1964: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi.

RiSsum<Ss en frangais et anglais. S.

STRÖMBACK, Landsmålsarkivet 50 år. Tal vid Landsmåls- och Folkminnesarkivets minneshögtid den 8 december 1964. S. 1-24. Summary. S. 25-27.

N. VON HOTSTEN, Medeltida kryddor i Sverige. S. 28-39. Rhaum6. S. 39-40.

1. RIIONG, Jåhkåkaska sameby. 5. 41-158. Pir s. 99-158. Summary: Jåhkåkaska Lapp Community. S. 95-98, 1 karta.

N. RYDING, Underrättelse rörande åkerbruket m. m. i Dalarne år 1800. Meddelad med inledning av 0. MIISTELIN. S. 159-177. R6sum6. S. 178.

ABRAHAMSON, Två traditionsuppteckningar: Sägner om Nils Dacke. Traditioner om Pehr Osbeck. S. 179-184. ReSsumf3. S. 184.

Å. HANSSON, Om vokalljud och vokalfonem i en sydöstskånsk dialekt. S. 185-188. R6sumiS. S. 188.

MÄRTA TAMM-0öTLIND, Ett tiggeri för Landsmålsarkivet i Uppsala. S. 189-195. R5sum(5. S. 195.

Gm x WinmAnx, U-omljud och språkhistoria. S. 195-205. Summary. S. 205-206. Litteratur.

E. WAHLBERG, Finska ortnamn i norra Sverige, 1963 (Akad. avh.). Anm. av T. Sköld. S. 207-231. R6sum6. S. 232-233.

T. BucaT, Språket i Härnösand, 1962. Anm. av K.-H. Dalasterlt. S. 233-242. R6sum6. S. 243.

Lautbibliothek der deutschen Mundarten. Herausgegeb. vom Deutschen Spracharchiv. 31-35, 1964. Anm. av F. Hedblom. S. 243-244. RiSsum6. S. 245.

S. Far», Stätt och stätta i Norden. Ett verbalabstrakts betydelseutveckling och ett bidrag till studiet av hägnadsterminologien, 1964. Anm. av M. Eriksson. S. 245-251. RoSsum6. S. 252.

G. FRANZEN, Laxdcelabygdens ortnamn. The Place-Names of the Laxdcela Region, 1964. Anm. av M. Eriksson. S. 252-253.

J. SAHLGREN, Valda ortnamnsstudier, 1964. Anm. av M. Eriksson. S. 253-254. L. ~KEIL m. fl., The Nordic Hiddle. Terminology and Bibliography, 1964. Anm. av

M. Eriksson. S. 254-255. RtSsum6s. S. 255.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1962-63. S. 256-269. RtSsum6. 5. 269.

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1962-63. S. 270-276. RoSsum(5. S. 277.

V. EKENVALL, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1962-63. S. 278-279. R6sum(5. S. 280.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse för Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1962-63. S. 281-282. 116sumå. S. 282.

Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v.

(17)

F. HEDBLOM, Bandinspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika 1964. En reserapport. S. 1-31. Summary S 31-34.

T. P. A. FuLToN, Gravordningen på Aspeboda kyrkogård under tiden 1820-1900. S. 35-110. R6sum6. S. 110-113.

ELMEVIK, Ordet /öt 'hjullöt'. S. 114-133. R6sum6. S. 133-134.

0. ISAKSSON, Centraldirigerad kultur. Några byordningar från pitebygden. S. 135-156. R6sum6. S. 156.

0. GJERDMAN, Om mina undersökningar av svenska stadsmål. S. 157-174. R6sum6. S. 177.

ERIKSSON, Efterskrift [till Gjerdman, Om mina undersökningar ...] S. 174-177. M. ERIKSSON, _{Olof Gjerdman 1883-1965. S. 178-184. R6sum6. S. 184.}

EVA B. LÖRINCZY, En ny ungersk dialektordbok under arbete. S. 185-190. R438111116. S. 190.

Litteratur.

A. Szurx, Umlaut und Brechung. Zur inneren und äusseren Geschichte der nordischen Sprakhen, 1964. Anm. av G. Widmark. S. 191-192. R6sum6. S. 194-195.

G. HASSELBRINK, Alternative Analyses of the Phonemic System in Central South-Lappish, 1965. Anm. av T. Sköld. S. 192-194. R6sum6. S. 195.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och Folkminnesarkivets i Uppsala årsbe- rättelse 1963-64. S. 196-210. R6sum6. S. 210.

S. BENSON, _{Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1963-64. S. 211-218. R6sum6.} S. 218.

C.-M. BERGSTRAND, Årsberättelse för Institutet för folkminnesforskning i Göteborg 1963-64. S. 222-223. R6sum6. S. 223. Insänd litteratur 1.1.1965-31.5.1966. S. 224-236. 1966 ( = 287,1966: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v. R6sum6s. S.

E. Roma, Furan på fjällhyllan. S. 1-20. Zusammenfassung: Die Föhre auf dem Felsabsatz. S. 21-23.

OLssoN, Gotl. hdimd 'foderrum'. S. 24-37. R6sum4). S. 38. EJDESTAM, En förnamnsstudie. S. 39-60. R6sum6. S. 60-61.

C. JOHANSSON, Något om lapsk spädbarnsvård i äldre tider. S. 62-73. R6sum6. S. 73-74. B. LINDItN, Vassel, en vattendragsbeteckning med förekomstcentruin i övre Dalarna. Jämte anmärkningar om några svenska Viissl- Vätd-namn. S.75-96. Råsurn6. 8.96. F. HEDBLOM, Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från

resan 1966. S. 97-114. Summary. S. 114-115.

F. HEDBLOM, _{Nytt hjälpmedel vid utskrivning av fonogram. S. 116-117. R6sum6.} S. 117.

Litteratur.

A. VANVIK, _{A Phonetic-Phonemic Analysis of the Dialect of Trondheim, 1966. Anm. av}

G. Hasselbrink. S. 118-121. R6sum6. S. 122.

L. BODKER, _{Folk Literature (Germanic). International Dictionary of Regional European}

(18)

Etlmology and Folklore, Vol. H, 1965. Anm. av

M. Eriksson. S.

122-124. R6sum6. S. 124.

BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1964-65. S. 139-144. R6sum6.

S. 144.

V. EKENVALL, Årsberättelse från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte-

borg 1964-65. S. 145-147. R6sum6. S. 147.

J. EJDESTAM, Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs universitet, årsberät-

telse 1964-65. S. 148. R6sum6. S. 148. Insänd litteratur 1.6.1966-31.1.1967. S. 149-155. 1967 ( = 289, 1967: 1-4) Titelblad. S. i-iv. Innehåll. S. v-vi. R6sum6s. S.

SKÖLD, Har svenskans

(h)ven

f. 'sank mark, sidländ ort' lånats in i finskan och

est-niskan? S. 1-11. R6sum6. S. 11-12.

N.-A. BRINGRUS, Västboprästens svartkonstböcker. S. 13-26. Zusammenfassung: Die

Schwarzkunstbilcher des Pfarrers von Västbo. S. 27.

M. ERIKSSON, Tallen och det farliga torpet. S. 28-48. Zusammenfassung: Die Föhre und

das gefährliche Porp. S. 48-50.

B. LaNntx, Till dalmålsordboken och dalmålets grammatik. S. 51-58. R6sum6. S. 58. R. BROBERG, Invandringar från Finland till mellersta Skandinavien före 1700. S. 59-95.

Summary S. 95-98.

M. ERIKSSON, Erik Holmkvist 1895-1966. S. 99-102. R6sum6. S. 104-105.

- Erik Holmkvists författarskap. S. 102-104.

F. HEDBLOM, Ella Odstedt 1892-1967. S. 106-109. R6sum6. S. 111.

D. HoLmxvisT, Fil. dr Ella Odstedts uppteckningar av folkminnen och folkspråk. S. 109 -110.

R. VÄSTERLUND, Fil. dr Ella Odstedts tryckta skrifter. S. 110-111.

D. STRÖMBÄCK, Anna-Lisa Jansson 1910-1967. S. 112-113. R6sum6. S. 113.

F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets nya lokaler. S. 114-121. R6sum6.

S. 121.

DJUPEDAL, To eventyr frå Selje. S. 122-124. R6sum6. S. 124. BENGTSSON, Om r-ljudet i västgötamålen. S. 124-125. R6sum6. S. 125.

Litteratur.

S. BJÖRKLUND, Indor i Våmhus socken. Något om en dalabys tillkomsthistoria etc.,

Malung-Uppe. 1966. Anm. av

M. Eriksson. S.

126-128. Rasum6. S. 128-129. S.-B. VIDE, Sydsvenska växtnamn. Lund 1966. Anm. av

S. Fries. S.

129-132. R6sum6.

S. 132.

Lapps and Norsemen in Olden Times. Inst. for sanamenlign. kulturforskning, ser. A: XXVI. Bergen 1967. Anm. av

T. Sköld. S.

132-134. Summary S 134.

N. W. OtssoN, Swedish Passenger Arrivals in New York 1820-1850. Sthlm 1967. Anm. av

F. Hedblom. S.

134-135. R6sum6. S. 135.

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala årsbe-

rättelse 1965-66. S. 136-147. Compte rendu. S. 147.

(19)

S. BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelse 1965-66. S. 148-153. Compte rendu. S. 153.

V. EKENVALL, Årsberättelse för Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte- borg 1965-66. S. 154-155. Compte rendu. S. 155.

J. EJDESTAM, Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs universitet, årsbe- rättelse 1965-66. S. 156. Compte rendu. S. 156.

Insänd litteratur 1.2.1967-21.2.1968. S. 157-.164.

2. Senare seriens bilagor (= »B-serien»)

1-26. Se Reg. I, 1940, s. 22-39.

27-55. Se Reg. II, 1955, s. 11-12, nedan:

Register till tidskriften Svenska Landsmål 1939-1952, utarbetat av R. Liljefors t och H. Gustavson. Upps. 1955. vi, 56 s. (h. 268, 1955: bil.).

B. Lrgatx, Dalska namn- och ordstudier I: 3. Upps. 1954. xiii, 187 s. (h. 265, 1953-54: bil.).

S. BJÖRKLUND, Älvdalsmålet i Andreas Johannis Prytz' Comoedia om Konung

Gustaf then första 1622. Upps. 1956. 192 s., 1 karta (h. 269, 1956: bil.).

CArax Pull, Livet i det gamla överkalix skildrat av överkalixbor på överkalixmål. Uppe. 1959. S. xi-xii, 1-80 (h. 273, 1958: bil.). Upps. 1959. S. i-x, 81-256 (h. 274, 1959: bil.).

CARIN Prar, överkalixmål. Ordregister till överkalixmålet I (1924), Verben i över-kalixmålet (1948), Om utvecklingen av äldre dh i överkalixraålet (1948) och Livet i det gamla överkalix (1959). Upps. 1960. viii, 109 s. (h. 276, 1960: bil. 1).

L. L. LlESTADIUS, Fragmenter i lappska mythologien. Med inledning och kommen-tar utg. av H. Grundström. Upps. 1959. 185 s. (h. 277, 1960: bil. 2).

M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. En översikt över det svenska lands-målsalfabetets utveckling och användning huvudsakligen i tidskriften Svenska Landsmål. Uppe. 1961. viii, 187 s. (h. 280, 1961: bil.).

J. W. Grum, Ur folk-språket på Tylö-skogen. Ord och talesätt antecknade på 1840-talet i Lerbäcks socken i Närke. Med inledning och kommentar utg. av R. Broberg. Lund 1964. xix, 122 s. (h. 282, 1962: bil.).

E. WARLBERG, Finska folkmålstexter från Tornedalen. Inspelade och utgivna av Landsmåls- och Follaninnesarkivet i Uppsala, transkriberade, översatta och kom-menterade. Upps. 1964. 114 s. (h. 284, 1963: bil.).

C. Wirrriva, On Acute and Grave Contours in Central Swedish Dialectal Speech (Uppland). Upps. 1968. 143 s., 4 pir (h. 288, 1967: bil.).

Titelblad till B. 55-58. iv s. (i h. 272, årsh. 1958). Titelblad till B. 59-61. iv s. (i h. 278, årsh. 1960). Titelblad till B. 62-65, iv s. (i h. 289, årsh. 1967).

(20)

II. Häftena fördelade på årgångar

i följd från tidskriftens början

1878-1938, se Reg. I, 1939-1952, se Reg. II

Årg. 1953-54 (hh. 265-266 = 1953-54: 1-8, bil.)

B. 57. B. LINDEN, Dalska namn- och ordstudier, I: 3. Tr. Upps. 1954. xiii, 187s.

Årsh. 1953-54. Tr. Upps. 1954. viii, 403 s. Årg. 1955 (hh. 267-268 =1955: 1-4, bil.)

Årsh. 1955. Tr. Upps. 1955. vii, 155 s.

Register till tidskriften Svenska Landsmål 1939-1952. Utarbetat av R. LILJE-FORS t och H. GUSTAVSON. Tr. Upps. 1955. vi, 56 s.

Årg. 1956 (hh. 269-270 =1956: 1-4, bil.)

H. 269 B. 58. S. BJÖRKLUND, Älvdalsmålet i A. J. Prytz' Comoedia om Konung Gustaf then första 1622. Tr. Upps. 1956.192 s., 1 karta.

S. 270. Årsh. 1956. Tr. Upps. 1956. vi, 191 s. Årg. 1957 (h. 271 =1957; 1-4)

Årsh. 1957. Tr. Upps. 1958, vi, 195 s. Årg. 1958 (hh. 272-273 = 1958: 1-4, bil.)

Årsh. 1958. Tr. Upps. 1958. vii, 220 s.

B. 59. CARIN PIHL, Livet i det gamla Överkalix. Tr. Upps. 1959. S. xi-xii, 1-80 (forts. i h. 274).

Årg. 1959 (hh. 274-275 =1959: 1-4, bil.)

B. 59. CARIN Pim., Livet i det gamla överkalix. Tr. Upps. 1959. S. i-x, 81-256 (forts från h. 273).

Årsh. 1959. Tr. Upps. 1960. vii, 208 s. Årg. 1960 (hh. 276-278 =1960: 1-4, bil. 1-2)

B. 60. CARIN PIHL, överkalixmål. Ordregister till Överkalixmålet I (1924), Verben i överkalixmålet (1948), Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet (1948) och Livet i det gamla överkalix (1959). Tr. Upps. 1960. viii, 109 s.

B. 61. L. L. LZESTADIUS, Fragmenter i lappska mythologien. Med inledning och kommentar utg. av H. GRUNDSTRÖM. Tr. Upps. 1959.185 s.

Årsh. 1960. Tr. Upps. 1961. vii, 301 s. Årg. 1961 (hh. 279-280 = 1961: 1-4, bil.)

Årsh. 1961. Tr. Upps. 1961. vii, 200 s.

B. 62. M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. En översikt över det svenska landsmålsalfabetets utveckling och användning huvudsakligen i tidskriften Svenska Landsmål. Tr. Upps. 1961. viii, 187 s.

(21)

Arg. 1962 (bli. 281-282 =1961: 1-4, bil.) Ärsh. 1962. Tr. Upps. 1963, viii, 224 s.

B. 63. J. W. Gunt, Ur Folk-språket på Tylö-skogen. Med inledning och kom-mentar utg. av R. BROBERG. Tr. Lund 1964. xix, 122 s.

Arg. 1968 (bli. 283-284 =1963: 1-4, bil.) Årsh. 1962. Tr. Upps. 1964. vii, 212 s.

B. 64 E. WAHLBERG, Finska folkmålstexter från Tornedalen. Tr. Upps. 1964. 114 s.

Arg. 1964 (h. 285 =1964: 1-4)

Arsh. 1964. Tr. Upps. 1965. viii, 292 s. Arg. 1966 (h. 286 =1965: 1-4)

Årsh. 1965. Tr. Upps. 1966. vii, 236 s. Arg. 1966 (h. 287 =1966: 1-4)

Årsh. 1966. Tr. Upps. 1967, vii, 155 s. Arg. 1967 (hh. 288-289 =1967: 1-4, bil.)

B. 65. C. WITTrNo, On Acute and Grave Contours in Central Swedish Dialectal Speech (Uppland). Tr. Upps. 1968. 143 s., 4 pli-.

Årsh. 1967. Tr. Uppe. 1968. viii, 164 s.

(22)

III. Sakregister

A. Metodik, historik, bibliografi

1. Metodik

A.

CAMPBELL, Om lapparna i svensk folktradition och etnocentrism. Utkast till ett forskningsprogram. Årsh. 1953-54, s. 253-274.

M. ERIKSSON, Landsmålsalfabetet och modern tryckeriteknik. Ett reformförslag. Årsh. 1956, s. 70-85.

E. WESTERLIIND, Folktraditionens pålitlighet. Några anteckningar från Västerbotten. Årsh. 1956, s. 103-105.

E. WESTERLIIND, Etnologi och grafiska metoder. Ett apropos till Atlas över svensk folkkultur. Årsh. 1959, s. 152-155.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av B. Quadri, Aufgaben und Methoden der onomasiologischen Forschung, 1952. Årsh. 1957, s. 144-149.

C. Wrrrnm, Över ett prov på vadsbomål. En hörfonetisk studie med spektrografiska kontroller. Årsh. 1960, s. 1-58.

F. HEDBLOM, The tape recording of dialect for linguistic sound archives. Some experiences and views connected with recording work in Sweden. Årsh. 1961, s. 51-100. K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Österberg, Bilingualism and the first school language.

1961. Årsh. 1962, s. 163-170.

T. SKÖLD, Anm. av G. Hasselbrink, Alternative analyses of the phonemic system in Central South-Lappish. Årsh. 1965, s. 192-194.

F. HEDBLOM, Nytt hjälpmedel vid utskrivning av fonogram. Årsh. 1966,s. 116-117.

2. Historik

R. IVERSEN, Om finskens status i de östnorske grensebygdene i dag. Årsh. 1953-54, s. 49-53.

R. HEDBERG, Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder. Årsh. 1953-54, s. 78-91.

B. Commamn, Swedish research on the language and folklore of the Lapps. Årsh. 1956, s. 25-50.

0. ARNGABT, Engelsk dialektologi. Årsh. 1957, s. 75-89.

H. Gusmavsobr, Mathias Klintberg och laumålsordboken. Årsh. 1957, s. 89-103. AA. KABEI.L, Anm. av E. Dal, Nordisk folkeviseforslming siden 1800. Omrids af text- og

melodistudiets historie og problemer, ister i Danmark, 1956. Årsh. 1957,s. 154-157. W. MANNHARDT, Brev till Hans Hildebrand. Med inledning och kommentar utg. av

0. Odenius. Årsh. 1958, s. 106-148.

M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. B. 62. viii, 187 s. Upps. 1961.

F. HEDBLOM, Om svenska folkmål i Amerika. Från Landsmåls- och Folkrninnesarkivets bandinspelningsexpedition 1962. Årsh. 1962, s. 113-157.

Internationell dialektforskarkongress (Marburg an der Lalm) 1965. Årsh. 1963, s. 212. D. STRÖMMACK, Landsmålsarkivet 50 år. Tal vid Landsmåls- och Folkminnesarkivets

minneshögtid den 8 december 1964. Årsh. 1964, s. 1-24.

20

(23)

MÄRTA Temm-Göriabm, Ett tiggeri för Landsmålsarkivet i Uppsala. Årsh. 1964, s.

189-195.

F. HEDBLOM, Bandinspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika 1964. En reserapport.

Årsh. 1965, s. 1-31.

0. GJERDMAN, Om mina undersökningar av svenska stadsmål. Årsh. 1965, s. 157-174.

M. Enursson., Efterskrift [till 0. Gjerdman, Om mina undersökningar ...]. Årsh. 1965, s. 174-177.

EVA B. LÖRINCZY, En ny ungersk dialektordbok under arbete. Årsh. 1965, s. 185-190.

F. HEDBLOM, Den tredje inspelningsexpeditionen till Svensk-Amerika. En rapport från

resan 1966. Årsh. 1966, s. 97-114.

HEDBLOM, Landsmåls- och folkrninuesarkivets nya lokaler. Ärsh. 1967, s. 114-121.

Arsberättelser

Uppsala

D. SrnömnÄmr, Landsmåls- och follrminnesarkivets i Uppsala årsberättelser [arbets-året] 1951-52 (Årsh. 1953-54, s. 343-358), 1952-53 (Årsh. 1953-54, s. 359-374), 1953-54 (Årsh. 1955, s. 124-138), 1954-55 (Årsh. 1956, s. 150-165).

D. STRÖMBÄCK och F. HEDBLOM, Landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala

årsbe-rättelser [arbetsåret] 1955-56 (Årsh. 1957, s. 158-174), 1956-57 (Årsh. 1958, s. 191-204), 1957-58 (Årsh. 1959, s. 175-188), 1958-59 (Årsh. 1960, s. 269-282), 1959-60 (Årsh. 1961, s. 168-182), 1960-61 (Årsh. 1962, s. 185-199), 1961-62 (Årsh. 1963, s. 176-190), 1962-63 (Arsh. 1964, s. 256-269), 1963-64 (Årsh. 1965, s. 196-210), 1964-65 (Årsh. 1966, s. 125-138), 1965-66 (Årsh. 1967, s. 136-147). Lund

MEDSTRÖM, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelser [arbetsåret] 1951-52 (Årsh.

1953-54, s. 375-381), 1952-53 (Årsh. 1953-54, s. 382-388), 1953-54 (Årsh. 1955, s. 139-145), 1954-55 (Årsh. 1956, s. 166-172), 1955-56 (Årsh. 1957, s. 175-181).

BENSON, Landsmålsarkivets i Lund årsberättelser [arbetsåret] 1956-57 (Årsh. 1958,

s. 205-210), 1957-58 (Årsh. 1959, s. 189-195), 1958-59 (Årsh. 1960, s. 283-289), 1959-60 (Årsh. 1961, s. 183-190), 1960-61 (Årsh. 1962, s. 200-207), 1961-62 (Årsh. 1963,8. 191-197), 1962-63 (Årsh. 1964,s. 270-276), 1963-64 (Årsh. 1965, s. 211-218), 1964-65 (Årsh. 1966, s. 139-144), 1965-66 (Årsh. 1967, s. 148-153).

Göteborg

JOHANNISSON, Årsberättelser från Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid

Göteborgs högskola [arbetsåret] 1951-52 (Årsh. 1953-54, s. 389-390), 1952-53 (Årsh. 1953-54, s. 390-391), 1953-54 (Årsh. 1955, s. 146-147), 1954-55 (Årsh. 1956, s. 173-174), 1955-56 (Årsh. 1957, s. 182-183), 1956-57 (Årsh. 1958, s. 211-212). V. EKENvALL, Årsberättelser från Institutet för ortnamns- och dialektforskning i

Göte-borg [arbetsåret] 1957-58 (Årsh. 1959, s. 196-197), 1958-59 (Årsh. 1960, s. 290-291), 1959-60 (Årsh. 1961, s. 191-193), 1960-61 (Årsh. 1962, s. 208-209), 1961-62 (Årsh. 1963, s. 198-199), 1962-63 (Årsh. 1964, s. 278-279), 1963-64 (Årsh. 1965, s. 219-221), 1964-65 (Årsh. 1966, s. 145-147), 1965-66 (Årsh. 1967, s. 154-155).

0.-M. BERGSTRAND, Årsberättelser från Institutet för folkminnesforskning vid

Göte-borgs högskola (universitet) [arbetsåret] 1951-52 (Årsh. 1953-54, s. 392-393), 1952-53 (Årsh. 1953-54,s. 393-394), 1953-54 (Årsh. 1955,s. 147-148), 1954-55 (Årsh. 1956, s. 174-175), 1955-56 (Årsh. 1957, s. 183-184), 1956-57 (Årsh. 1958, s. 213-214), 1957-58 (Årsh. 1959, s. 198-199), 1958-59 (Årsh. 1960, s. 292-293), 1959-60

(24)

(Årsh. 1961, s. 194-195), 1960-61 (Årsh. 1962, s. 210-211), 1961-62 (Årsh. 1963, s. 200-201), 1962-63 (Årsh. 1964, s. 281-282), 1963-64 (Årsh. 1965, s. 222-223). J. EJDESTAM, Årsberåttelser från Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

universitet [arbetsåret] 1964-65 (Årsh. 1966, s. 148), 1965-66 (Årsh. 1967, s. 156).

3. Levnadsteckningar

JOHANNES BofiTnrus. Årsh. 1956, s. 89-93 (av S. Björklund).

ÅKE CAMEBELL. Årsh. 1958, s. 170-177 (av I?. Broberg).

GIDEON DANELL. Årsh. 1957, s. 135-137 (av H. Gustavson).

NILS DENCKER. Årsh. 1963, s. 156-161 (av Il. Gustauson).

OLOF GJERDMAN. Årsh. 1965, s. 178-184 (av M. Eriksson).

HARALD GRUNDSTRÖM. Årsh. 1960, s. 241-244 (av B. Collin,cler).

ERIK HOLMKVIST. Årsh. 1967, s. 99-102 (av M. Eriksson).

ANNA-LISA JANSSON. Årsh. 1967, s. 112-113 (av D. Strömbäck).

LEVI JOHANSSON. Årsh. 1957, s. 129-134 (av D. Strömbäck).

ANTTI KEKSI. Årsh. 1953-54, s. 92-98 (av E. Wahlberg).

MATHIAS KLINTBERG och laumålsordboken. Årsh. 1957, s. 89-103 (av H. Guattoson).

SAMUEL LANDTMANSON. Årsh. 1956, s. 86-89 (av H. Gustavson).

NATAN LINDQVIST. Årsh. 1963, s. 147-154 (av M. Eriksson).

ERIK MODIN. Årsh. 1957, s. 124-128 (av D. Strömbäck).

KARL JAKOB NILSSON. Årsh. 1956, s. 96-102 (av S.-B. Vide).

ELLA ODSTEDT. Årsh. 1967, s. 106-109 (av P. Hedblom).

Nrrs SJÖDAHL. Årsh. 1963, s. 165-168 (av S. Björklund).

EINAR TönNqvIsT. Årsh. 1960, s. 247-251 (av H. Guqtavson).

ALFRED VESTLUND. Årsh. 1957, s. 138-143 (av P. Hedblom).

4. Bibliografi

T. SKÖLD, Om uttalet av runan R och några nordiska låneord i lapskan. Årsh. 1953-54, s. 46-47.

S.-B. Cao, Uralie and altaic. Ärsh. 1953-54, s. 182.

B. COLLILTDER, Swedish research on the language and folklore of the Lapps. Årsh. 1956, s. 33-50.

S. BJÖRKLUND, Johannes Boäthius' arbeten och publikationer. Årsh. 1956, s. 94-95. S.-B. VIDE, Karl Jakob Nilsson och hans böcker på blekingemål. Årsh. 1956, s. 96-102. S. BJÖRKLUND, Älvdalsmålet i Andreas Johannis Prytz' Comcedia om Konung Gustaf

then första 1622. B. 58,1956, s. 174-181.

THOMASSON, Den lapska bebyggelsen i Offerdal. Årsh. 1960, s. 179-181. J. LA.NGE, Hallon — Hindbser. Årsh. 1960, s. 239-240.

EnrirssoN, Förteckning över fil. dr Harald Grundströms tryckta arbeten. Årsh. 1960, s. 244-246.

GUNNEL ABRAHAMSON, Den muntliga traditionen om mordet på solbergaprästen herr Arne och Selma Lagerlöfs novell *Herr Arnes penningars. Årsh. 1961, s. 48-49. A. HELLBOM, Dativböjningen i Medelpads bygdemål. Årsh. 1961, s. 128-130.

F. HEDBLOM, The tape recording of dialect for linguistic sound archives. Select bibliography. Årsh. 1961, s. 97-99.

M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. B. 62,1961, s. 178-184.

V. J. BRONDEGAARD, Onde urter. Traditioner om Gul Okseelje (Chrysanthemum sega- tum). Årsh. 1963, s. 119-123.

H. GUSTAVSON, Till Nils Denckers bibliografi. Årsh. 1963, s. 161-163.

5. BJÖRKLUND, Nils Sjödahls arbeten och publikationer. Årsh. 1963, s. 168-170. N. VON HOFSTEN, Medeltida kryddor i Sverige. Årsh. 1964, s. 37-39.

(25)

M. ERIKSSON, AII/11. av L. Bedker, The Nordic Riddle. Terminology and Biblio- graphy, 1964, Årsh. 1964, s. 254-255.

T. P. A. FurzoN, Gravordningen på Aspeboda kyrkogård. Årsh. 1965, s. 109-110. C. JOHANSSON, Något om lapsk spädbarnsvård i äldre tider. Årsh. 1966, s. 72-73. M. ERIKSSON, Erik Holmkvists författarskap. Årsh. 1967, s. 102-104.

DAGMAR HoLmxvisT, Fil. dr Ella Odstedts uppteckningar av folkminnen och folkspråk. Årsh. 1967, s. 109-110.

R. VÄSTERLUND, Fil. dr Ella Odstedts tryckta skrifter. Årsh. 1967, s. 110-111. Insänd litteratur. Årsh. 1953-54, s. 395-402; Årsh. 1955, s. 149-154; Årsh. 1956, s. 184-191; Årsh. 1957, s. 185-195; Årsh. 1958, s. 215-220; Årsh. 1959, s. 200-208; Årsh. 1960, s. 294-301; Årsh. 1961, s. 196-200; Årsh. 1962, s. 212-224; Årsh. 1963, s. 202-211; Årsh. 1964, s. 283-292; Årsh. 1965, s. 224-236; Årsh. 1966, s. 149-155; Årsh. 1967, s. 157-164.

B. Språklig avdelning

1. Fonetik och ljudbeteckning

1. INGERS, Berättelser av lärare Hans Almgren i Burlöv. Årsh. 1955, s. 1-32.

M. ERIKSSON, Landsmålsalfabetet och modern tryckeriteknik. Ett reformförslag. Årsh. 1956, s. 70-85.

C. WITTING, över ett prov på vadsbomål. En hörfonetisk studie med spektrografiska kontroller. Årsh. 1960, s. 1-58.

F. HEDBLOM, The tape recording of dialect for linguistic sound archives. Årsh. 1961, s. 51-100.

M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. En översikt över det svenska landsmålsalfa-betets utveckling och användning huvudsakligen i tidskriften Svenska Landsmål. B. 62,1961. viii, 187 s.

Å. HANSSON, Om vokalljud och vokalfonem i en sydöstskånsk dialekt. Årsh. 1964, s. 185-188.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand, 1962. Årsh. 1964, s. 233-242.

G. HASSELBRINX, Anm. av A. Vanvik, A phonetic-phonemic analysis of the dialect of Trondheim, 1966, Årsh. 1966, s. 118-121.

T. SKÖLD, Anm. av G. Hasselbrink, Alternative analyses of the phonemic system in Central South-Lappish, 1965. Årsh. 1965, s. 192-194.

C. Wrrnam, On acute and grave contours in central Swedish dialectal speech. An audio-phonetic study. B. 65,1967, tr. 1968, 143 s., 4 pir.

S. BENGTSSON, Om r-ljudet i västgötamiden. Årsh. 1967, s. 124-125.

2. Accent

N. TIBERG, Från den estlandssvenska undersökningen. Adjektivtypen »sten död». Årsh. 1957, s. 1-21.

M. ERIKSSON, Svensk ljudskrift 1878-1960. B. 62,1961, s. 126-128.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand, 1962. Årsh. 1964, s. 237- 240.

3. Ljudhistoria

T. SKÖLD, Om uttalet av runan R och några nordiska låneord i lapskan. Årsh. 1953-54, s. 33-48.

(26)

M. Ennrsson., Anmärkningar till en landsmålsdikt 1752. Årsh. 1957, s. 108-110. S. FRIES, Slutljudande ra i stället för äldre n i fsv. och i uppsvenska dialekter. Årsh.

1958, s. 149-168.

M. ERIKSSON, Anm. av E. Wess6n, Svensk språkhistoria I. Ljudlära och ordböjnings- lära, 5 uppl. 1958. Årsh. 1958, s. 185-186.

G. HOLM, Om det nordiska u-omljudet. Årsh. 1960, s. 79-134.

H. ARESKOUG, Ljudhistoriska bidrag i anslutning till ett skånskt ortnamn (Farboret). Årsh. 1962, s. 27-48.

G. HOLM, Om tilljämningen i dalmålet. Årsh. 1962, s. 69-106. GUN WIDMARK, U-omljud och språkhistoria. Årsh. 1964, s. 195-205.

Guu- Wrnmenx, Anm. av A. Szule, Urrdaut und Brechung. Zur inneren und äusseren Geschichte der nordischen Sprachen, 1964. Årsh. 1965, s. 191-192.

4. Ordböjning

V. JANSSON, Dalmålets skiinom, skiirom '(vi) skola', skiini, '(I) skolen'. Årsh. 1955, s. 84-94.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av E. Törnqvist, Substantivböjningen i Östergötlands folk- mål 1—II, 1953. Årsh. 1956, s. 117-141.

E. TörtunvIsT, Substantivböjningen i Östergötlands folkmål. Svar på en kritik. Årsh. 1958, s. 44-81.

HELLBOM, Dativböjningen i Medelpads bygdemål. Årsh. 1961, s. 101-130.

S. BJÖRKLUND, Demonstrativpronomen av särskilt intresse i dalmålet. Årsh. 1963, s. 141-146.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand, 1962. Årsh. 1964, s. 233- 242.

LrNDAN, Till dalmålsordboken och dalmålets grammatik. Årsh. 1967, s. 51-58.

5. Ordbildning

M.

EurKssobr, Anm. av E. Lagman, Studier över nuckömålets nominala ordbildning, 1958. Årsh. 1962, s. 181.

6. Syntax

B. WICKMAN, Objektets kasus i pluralis i sydlapskan. Årsh. 1953-54, s. 99-112. I. INGEns, Berättelser av lärare Hans Almgren i Burlöv. Årsh. 1955, s. 31. K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand. Årsh. 1964, s. 240.

7. Dialektbeskrivningar

I. INGEBS, Berättelser av lärare Hans Almgren i Burlöv. Årsh. 1955, s. 29-30. K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av I. Ingers, Språket i Lund och omnejd. Årsh. 1957, s. 149-

154.

0. T. BEITO, Drag av utviklinga i hallingmålet dej siste mannsaldrane. Årsh. 1958, s. 1-43.

M. ERIKSSON, Anm. av E. Wess6n, Våra folkmål, 5 uppl. 1958. Årsh. 1958, s. 182-185. C. Wrprnvu, Över ett prov på vadsbomål. En hörfonetisk studie med spektrografiska

kontroller. Årsh. 1960, s. 1-58.

K.-H. DAHLSTEDT, Hedenvinds debutroman och dialekt. Årsh. 1960, s. 59-78. K.-H. DAHLSTEDT, Om arv och lån i Norrlands svenska folkmål. Årsh. 1960, s. 212-229. M. Ennessox, Anm. av N. Tiberg, Estlandssvenska språkdrag, 1962. Årsh. 1962, s. 180.

24

(27)

M. ERIKSSON, Anm. av E. Lagman, Studier över nuckömålets nonainala ordbildning, 1958. Årsh. 1962, s. 181.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand, 1962. Årsh. 1964, s. 233-242.

8. Språkgeografi

a. Utredande framställningar

HOLM, Om det nordiska u-omljudet. Årsh. 1960, s. 79-134.

Gorr WIDMARK, Ordgeografi och språkhistoria. Ett klarläggande och ett genmäle. Årsh. 1963, s. 1-74.

G. Holm, U-onaljud och språkgeografi. Årsh. 1963, s. 80-100.

M. ERIKSSON, Anm. av S. Fries, Stått och stätta i Norden, 1964. Årsh. 1964, s. 245-251.

b. Språkkartor

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av E. Törnqvist, Substantivböjningen i Östergötlands folk- mål 1-II, 1953. Årsh. 1956, s. 117-141.

E. TÖRNQVIST, Substantivböjningen i Östergötlands folkmål. Svar på en kritik. Årsh. 1958, s. 44-81.

M. ERIKSSON, Anm. av Atlas över svensk folkkultur I. Materiell och social kultur, red. av S. Erixon, 1957. Årsh. 1958, s. 186-190.

9. Slang och hemliga språk

A. ETZLER, Svenskt tattarspråk. Årsh. 1959, s. 130-151.

10,

Danska

Jons. BRONDUM-NIELSEN, Danske rimstudier. Årsh. 1953-54, s. 8-14.

S. FRIES, Anm. av J. Lange, Ordbog over Danmarks plantenavne 1,1959. Årsh. 1959, s. 161-166, — 2,1960. Årsh. 1960, s. 258-259. — 3,1961. Årsh. 1962, s. 171. J. LANGE, Hallon — Hindbmr. Forsog til ny tydning af de to i Sverige-Danmark

gzengse Rubus idams-navne. Årsh. 1960, s. 232-240.

V. J. BRONDEGAARD, Onde Urter. Traditioner om Gul Okseoje (Chrysanthemum sega- tum). Årsh. 1963, s. 102-123.

11. Norska

D. A. Snus, Lördag i norsk og islandsk. Årsh. 1953-54, s. 302-320.

HÖDNEB13, Anm. av D. A. Seip, Om norskhet i språket hos Ludvig Holberg, 1954. Årsh. 1955, s. 115-116.

A. JAKOBSEN, Anm. av D. A. Seip, Norsk språkhistorie til omkring 1370,1955. Årsh. 1956, s. 106-110.

D. A. SEIP, Anm. av E. Haugen, The Norwegian language in America. A study in bilingual behavior 1-II, 1953. Årsh. 1956, s. 110-113.

D. A. SEIP, Kjukling — kylling. Årsh. 1957, s. 45-50.

0. T. BEITO, Drag av utviklinga i hallingmålet dej siste mannsaldrane. Årsh. 1958, s. 1-42.

M. ERIKSSON, Anm. av D. A. Seip, Aktuelle sporsmål i norsk språkutvikling, 1958. Årsh. 1959, s. 167-168.

M. ERIKSSON, Anm. av 0. T. Beito, Norske målforetekster, 1963. Årsh. 1963, s. 172-173. R. DJUPEDAL, To eventyr frå Selje. Årsh. 1967, s. 122-124.

(28)

12. Isländska

S. EINARSSON, The origin of Egill Skallagrimsson's Runhenda. Årsh. 1953-54,5.54-60. J. HELGASON, Två isländska textställen. Årsh. 1953-54, s. 75-77.

D. A. SE1P, Lördag i norsk og islandsk. Årsh. 1953-54, s. 302-320. STRöm:aiiox, Draken i Hjörungavåg. Årsh. 1955, s. 95-101.

M. ERIKSSON, Anm. av D. A. Seip, Palteografi B. Norge og Island, 1954. Årsh. 1955, s. 117-121.

M. EnricssoN, Anm. av N. von Hofsten, Eddadikternas djur och växter, 1957, Årsh. 1959, s. 169-171.

M. EniirssoN, Anm. av G. Franzen, Laxdcelabygdens ortnamn, 1964. Årsh. 1964, s. 252-253.

M. EnuessoN, Tallen på torpet. Årsh. 1958, s. 83-103. RooTH, Furan på fjällhyllan. Årsh. 1966, s. 1-20.

M. ERIKSSON, Tallen och det farliga torpet. Årsh. 1967, s. 28-50.

13. Engelska

0.

S. ARNGART, Engelsk dialektologi. Årsh. 1957, s. 75-88.

M. ERIKSSON, Anm. av A. H. Smith, English Place-Name Elements 1-II, 1956. Årsh. 1959, s. 166-167.

14.

Tyska

M. ERIKSSON, Anm. av E. Kolb, Alemannisch-nordgermanisches Wortgut, 1956. Årsh. 1958, s. 178-181.

M. ERIKSSON, Anm. av Deutsche Wortforschung in europäischen Bezilgen I, 1958, Årsh.

1959, s. 171-173.

F. HEDBLOM, Anm. av Lautbibliothek der deutschen Mundarten, herausgegeb. vom

Deutschen Spracharchiv. H. 1-16, 1958-59. Årsh. 1959, s. 157-161. H. 17-30, 1961-63. Årsh. 1962, s. 173-174. H. 31-35,1964. Årsh. 1964, s. 243-244.

15. Finsk-ugriska språk

N. Lm, Samisk

raknat. —

norrent

reimt.

Årsh. 1953-54, s. 15-20.

H. GRUNDSTRÖM, »Gortand», »grästand», två lapska symboler. Årsh. 1953-54, s. 21-25. T. SKÖLD, Om uttalet av runan

R

och några nordiska låneord i lapskan. Årsh. 1953-54,

s. 33-47.

R. IVERSEN, Om finskens status i de östnorske grensebygdene i dag. Årsh. 1953-54, s. 49-52.

R. Ta. CRRISTIANSEN, Noen anmerkninger til samiske eventyr og sagn. Årsh. 1953-54, s. 61-73.

R. BROBERG, Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder. Årsh. 1953-54, s. 78-90.

E. WABLBERG, Några fakta ur Antti Keksis liv. Årsh. 1953-54, s. 92-98.

B. WICKMAN, Objektets kasus i pluralis i sycllapskan. Årsh. 1953-54, s. 99-111. Y. H. TorvoNEN, Lapp.

lulle.

Årsh. 1953-54, s. 159-170.

S.-B. CR°, Uralic and Altaic. Årsh. 1953-54, s. 171-182.

E. ITKONEN, "Ober die suffixalen Labialvokale im Lappischen und Ostseefinnischen.

Årsh. 1953-54, s. 183-191.

L. Posn, On the origin of the voiceless vowel in Lapp. Årsh. 1953-54, s. 199-209.

(29)

G. Bxao, Lappland och Europa. Några anteckningar om renar som furstegåvor. Årsh. 1953-54, s. 221-242.

A. CAMPBELL, Om lapparna i svensk folktradition och etnocentrism. Årsh. 1953-54, s. 253-274.

I. RIIONG, Om renmjölkningen på sydlapskt område. Årsh. 1953-54, s. 277-299. A. NESHEIM, Den samiske grenevevingen og dens terminologi. Årsh. 1955, s. 33-53. B. COLLINDER, Swedish research on the language and folidore of the Lapps. Årsh. 1956,

s. 25-50.

T. SKÖLD, Anm. av B. Collinder, Fenno-ugric vocabulary, 1955; Y. H. Toivonen, Suomen kielen etymologinen sanakirja I, 1955; E. Erämetsä, Verzeiclmis der etymo-logisch behandelten finnischen Wörter, 1953. Årsh. 1956, s. 114-117.

L. THOMASSON, Den lapska bebyggelsen i Offerdal. Årsh. 1960, s. 137-182. G. ROSANDER, Njuoravuolle — en ödemarksby. Årsh. 1960, s. 183-211.

L. L. Liosnimrcrs, Fragmenter i lappska mythologien. Med inledning och kommentar utgivna av H. Grundström. B. 61,1959.185 s.

I. RITONG, Jåhkåkaska sameby. Årsh. 1964, s. 41-158.

T. SKÖLD, Anm. av E. Wahlberg, Finska ortnamn i norra Sverige, 1963. Årsh. 1964, s. 207-231.

T. SKÖLD, Anm. av G. Hasselbrink, Alternative analyses of the phonemic system in Central South-Lappish, 1965. Årsh. 1965, s. 192-194.

EVA B. LÖRINOZY, En ny ungersk dialektordbok under arbete. Årsh. 1965, s. 185-190. C. JOHANSSON, Något om lapsk spädbarnsvård i äldre tider. Årsh. 1966, s. 62-73. T. SKÖLD, Anm. av Lapps and Norsemen in Olden Times, 1967. Årsh. 1967, s. 132-134.

16. Ordförråd

G. Holm, Anm. av G. Bergman, Nordliga provinsialismer i det bildade svenska tal-språket, 1952. Årsh. 1953-54, s. 321-325.

NESHEIM, Den samiske grenevevingen og dens terminologi. Årsh. 1955, s. 33-53. LINDAN, Till Dalmålsordboken. Årsh. 1956, s. 1-24.

T. SKÖLD, Anm. av B. Collinder, Fenno-ugric vocabulary. An Etymologioal dictionary of the Uralic languages, 1955. Årsh. 1956, s. 114-115.

N. HEDIN, Ordet kavaljerer hos Selma Lagerlöf. Årsh. 1953-54, s. 195-198.

M. ERIKSSON, Anm. av R. Wadström, Svenska kvarntermer I, 1952. Årsh. 1953-54, s. 325-341.

M. ERIKSSON, Anm. av E. Kolb, Alemannisch-nordgermanisches Wortgut, 1956. Årsh. 1958, s. 178-181.

0. T. BEITO, Drag av utviklinga i hallingmålet dei siste mannsaldrane, Årsh. 1958, s. 37-39 (ordlista).

B. LINDAN, Dalska namn- och ordstudier I: 3. B. 57,1954. xiii, 187 s. V. Ex.EN-vALL, En bohuslänsk bröllopsdikt från 1778. Årsh. 1959, s. 6-18.

CARIN Prm, överkalixmål. Ordregister till överkalixmålet I (1924), Verben i över- kalixmålet (1948), Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet (1948) och Livet i det gamla överkalix (1959). B. 60,1960. viii, 109 s.

S. FRIES, Till Dalmålsordboken 2: Ordet ängsgård. Årsh. 1961, s. 157-159. Ta. ANDERSSON, Dalmålsformen låd 'lada' hos Rietz. Årsh. 1962, a. 108-112.

M. ERIKSSON, Anm. av J. E. Rietz, Svenskt dialektlexikon 1-II, nytryck 1962, III, Register och rättelser av E. Abrahamson, 1955. Årsh. 1962, s. 176-177.

M. EanIssoN, Anm. av G-. Danell, Ordbok över nuckömålet, 1951. Årsh. 1962, s. 180. J. W. GRILL, Ur folk-språket på Tylö-skogen. Utg. med inledning och kommentar av

R. Broberg. B 63,1964, xix, 122 s.

K.-H. DAHLSTEDT, Anm. av T. Bucht, Språket i Härnösand, 1962. Årsh. 1964,s. 240-242.

(30)

17. Namnskick

Personnamn och personbeteckningar

J. EJDESTAM, En förnamnsstudie. Årsh. 1966, s. 39-60. Djur- och växtnamn

M. ERIKSSON, Ett belägg på ordet lamm i bet. 'vuxet får' från Östergötland? Årsh. 1953-54, s. 28-32.

S.-B. VIDE, Några sydsvenska växtnamn. Årsh. 1955, s. 54-66. 0. GJERDMAN, Ljungpipare — regnpipare. Årsh. 1955, s. 67-82. S. B. VIDE, »Hallenbergs botanik». Årsh. 1957, s. 23-44.

D. A. SEIP, Kjukling — kylling. Årsh. 1957, s. 45-50.

S. FRIES, Anm. av Ordbog over Danmarks plantenavne, ved J. Lange. I, 1959. Årsh. 1959, s. 161-165.

M. ERIKSSON, Anm. av N. von Hofsten, Eddadikternas djur och växter, 1957. — Seger- löken. Allium victorialis i folktro och folkmedicin, 1958. Årsh. 1959, s. 169-171. K.-H. DAELSTEDT, Om arv och lån i Norrlands svenska folkmål. Årsh. 1960,8.212-229. M. Euntssox, Anm. av N. von Hofsten, Pors och andra humleersättningar och ölkryd-

dor i gammal tid, 1960. Årsh. 1960, s. 255-258.

J. LANGE, Hallon — Hindbser. Foran til ny tydning af de to i Sverige-Danmark gEengse Rubus idseus-navne. Årsh. 1960, s. 232-240.

S. FRIES, Anm. av Ordbog over Danmarks plantenavne, ved J. Lange, II, 1960. Årsh. 1960, s. 258-259.

S. FRIES, Till Dalmålsordboken: 1. Ordet rönn och utvecklingen av äldre dn i Ovansiljan. Årsh. 1961, s. 152-156.

S. FRIES, Anm. av Ordbog over Danmarks plantenavne III, 1961; P. N. Jonsson, Kärl- växter i Lita kommun, 1956; C. G. Färje, Älvdalens flora, 1958 och Transtrands flora, 1961. Årsh. 1962, s. 171-173.

V. J. BRONDEGAARD, Onde urter. Traditioner om Gul Oksecje (Chrysanthemum sege- tum). Årsh. 1963, s. 102-123.

S. FRIES, ALITTI. av S.-B. Vide, Sydsvenska växtnamn, 1966. Årsh. 1967, s. 129-132. Ortnamn

J. SAHLGREN, Gudhem. Årsh. 1953-54, s. 1-7.

Y. H. TorvorrEN, Lapp. lulle. .Årsh. 1953-54, s. 159-170.

F. HEDBLOM, Bärrek. Ett bynamn i södra Norrland. Årsh. 1953-54, s. 210-220. B. LINDIIN, Dalska namn- och ordstudier. I: 3. B. 57,1954, xiii, 187 s.

Till Dalmålsordboken. Årsh. 1956, s. 1-24.

Hednalinda och Heclning(s)hol m. m. Årsh. 1956, s. 51-69.

K.-H. DABIATEDT, Anm. av B. Quadri, Aufgaben und Methoden der onomasiologischen Forschung, 1952. Årsh. 1957, s. 144-149.

M. ERIKSSON, Tallen på torpet. Årsh. 1958, s. 83-103.

B. LINDåN, Till Dalmålsordboken: 1. Allmanvägen, 2. Dalmålsbeläggen av hinder etc. Årsh. 1959, s. 123-128.

M. ERIKSSON, Anm. av A. H. Smith, English Place-Name Elements 1-II, 1956. Årsh. 1959, s. 166-167.

B. LiNntN, Anm. av H. Ståhl, Om Rättviks ortnamn och gårdsnamn, 1959. Årsh. 1960, s. 259-263.

M. ERIKSSON, Anm. av G. Franzen, Runö ortnamn 1959; N. Tiberg, Runöbondens ägor 1959; P. Wieselgren, Ortnamn och bebyggelse i Estlands forna och hittillsvarande svenskbygder. Ostharrien och Nargö 1951; Dens., Ormsö ortnamn och bebyggelse-historia 1962. Årsh. 1962, s. 178-181.