40
EVA LILJA
Skaldinnans rörelser på fältet
Elsa Grave gör ett genombrott hos publik och kritik med diktsamlingen
Bort förklaring 1948. Hennes inbrytning pel det mansdominerade litterära fältet
diskuteras här med utgångspunkt i några av den franske kultursociologen
Bourdieus centrala begrepp.
På sista tiden h a r allt ller kvinnolitteraturfor-skare börjat intressera sig för Pierre Bourdieu och hans kultursociologi. Det kan synas naturligt, eftersom Bourdieu framförallt tycks vara sysselsatt m e d att u n d e r s ö k a för-trycksstrukturer. Först på sistone h a r h a n själv börjat intressera sig just för kvinnoför-tryck, m e n de b e g r e p p han utvecklat för a n d r a s a m m a n h a n g kanske kan vara använd-bara också för oss. Toril Mois g e n o m g å n g av Bourdieus viktigaste b e g r e p p i detta n u m m e r u t m y n n a r i ett försök att tillämpa begrepps-a p p begrepps-a r begrepps-a t e n på kvinnligbegrepps-a intellektuellbegrepps-a. I d e n här artikeln ä m n a r jag pröva några av Bour-dieus b e g r e p p i tolkningen av en svensk skal-dinnas rörelser på det litterära fältet.1
Det skall h a n d l a o m Elsa Grave och h e n n e s genombrott omkring 1950. Grave föddes 1918 i ett gruvsamhälle i n o r r a Skåne som dotter till gruvingenjören. H o n avlade fil k a n d i Lund och gick därefter på Isar Grunewalds konstskola i Stockholm. Debuten skedde med Inkräktare 1943. Efter en stipendietid på Capri bosatte sig Grave i mitten av 50-talet u t a n f ö r Halmstad. Förutom poesi h a r h o n även skrivit dramatik och r o m a n e r . Dess-utom målar, k o m p o n e r a r och t u r n e r a r h o n som uppläsare. H o n har fått en rad olika sta-tusfyllda priser och g e n o m g å e n d e högakt-ningsfulla recensioner. H e n n e s centrala te-man är moderskap, kärleksrelationer och ett e n g a g e m a n g i världens problem.
Grave gör ett g e n o m b r o t t hos kritik och publik m e d sin tredje diktbok Bortförklaring
1948. Vid den här tiden lanceras existentialis-men i Sverige och m e d d e n en litterär absur-dism. I Graves h ä n d e r förvandlas d e n n a absurdism till grotesk.2 Grotesk och
absur-dism är två stilkategorier som ligger nära varandra. G e m e n s a m t h a r de t ex språkliga förvrängningar och c h o c k e r a n d e kontraster. Medan d e n absurda texten upphäver tid och rum, slutar i t o m h e t och tystnad, ställer gro-tesken motsättningar m o t varandra ocb dri-ver d e m ut i extremerna. Grotesken har också ett lågkomiskt drag som absurdismen saknar.3
Grotesken var livskraftig inom en kvinnlig subtradition. Den fullföljs av bl a Sonja
Åkes-son och Kristina I.ugn. Grave blir alltså
grun-dare av en tradition. Samtidigt bryter h o n en a n n a n tradition, nämligen raden av s k pate-tiska skaldinnor u n d e r den äldre modernis-m e n såsomodernis-m Edit Södergran, Karin Boye och
Maria WineA Det är Graves traditionsbrott
som j a g vill försöka förklara m e d hjälp av Bourdieus begrepp.
Praktik istället för struktur
Bourdieus begreppsapparat h a r en teoretisk g r u n d i hans praktikbegrepp.5 Del i n n e b ä ren fokusering på verksamhet istället för på vara - på utveckling och förändring.6 För
Bourdieu har b e g r e p p e t praktik varit ett sätt att slingra sig ut u r strukturalismens g r e p p m e d dess stela strukturer och d ä r m e d ö p p n a för f ö r ä n d r i n g .7 Hans syfte har härvid varit
emancipatoriskt, även om hans e n g a g e m a n g i första h a n d h a r gällt klass och inte kön.
Praktik bör förstås som en mänsklig aktivi-tet, vilken u n d e r lång tid vuxit f r a m och utvecklat sina egna konventioner. T ex utgör m o d e r s k a p en praktik m e n också en sådan verksamhet som fiske. Bourdieus övriga be-g r e p p är tätt k n u t n a till praktikbebe-greppet.
m e d a n d r a ord knutet till en verksamhet eller praktik.
Också Bourdieus b e g r e p p habitus är nära knutet lill praktik.9 En person habitueras
g e n o m d e praktiker h o n utövar, h e n n e s per-sonlighet, smak och kroppsliga f r a m t o n i n g växer f r a m i samspel med det h o n gör. Rim-ligen utövar m a n en rad olika praktiker i sitt liv.10 I olika praktiker utvecklar m a n olika
habitus.1 1 Begreppet praktik ger möjligheter
att se h u r olika företeelser samspelar m e d varandra. Det inbjuder till att upptäcka för-ä n d r i n g och utveckling, vilket kvinnoforsk-ningen är betjänt av. Det fokuserar handling och kroppslighet, vilket torde bidra (ill atl synliggöra kvinnors verklighet.
Textualitet eller person
Litteraturvetare brukar arbeta m e d texter och inte m e d människor. Bourdieus kultur-sociologi handlar naturligtvis o m p e r s o n e r i sociala situationer. Men visst f u n g e r a r Bour-dieus b e g r e p p också i textuella samman-hang. Även texter rör sig i det litterära fältet, de besitter habitus och symboliskt kapital.1
-För litteraturvetaren gäller det att hålla isär b e g r e p p e n , att inte s a m m a n b l a n d a textens habitus m e d dess författares. Toril Moi an-vänder också i sin artikel texter som agenter på fältet.13
Bourdieu talar om textualitet i sin uppsats "Flauberfs Point of View". Han m e n a r atl Flaubert g e n o m att utveckla sin nya realistis-ka texttyp srealistis-kaffar sig och sin text h ö g r e sym-boliskt kapital. Dåtidens r o m a n ansågs tillhö-ra en lägre g e n r e än poesin. G e n o m att förse r o m a n e n m e d drag lånade f r å n poesin gav h a n sin text och sin genre högre status och ett h ö g r e symboliskt kapital. Detta är ett exempel på h u r en textuell omständighet kan få social betydelse.
Skaldinnan på fältet
Slutet av 40-talet utgör en av d e n svenska poesins glansperioder. Det litterära fältet
do-om kvinnorna r e d d e sig ganska väl i detta lit-terära fält. Bland fyrtiotalisterna fanns en betydande g r u p p kvinnliga lyriker såsom Elsa
Grave, Rut Hillarp, Ingeborg Erixson, Ann Mar-gret Dahlquist-Ljungberg, Ella Hillbäck, Kerstin Hed, Maria Wine, Anna Greta Wide, Karin Ly-beck m 11. Recensenterna u t n ä m n d e
fyrtiota-let till de kvinnliga lyrikernas genombrottsde-c e n n i u m .1 5 Så ser det inte ut idag, få av de
u p p r ä k n a d e kvinnorna läses n u m e r a aktivt, m e d a n d e manliga fyrtiotalisterna lyckats behålla sina positioner.
Moi diskuterar i sin artikel möjligheten att tala o m ett könets fält, m e n väljer att placera kön inom r a m e n för ett allmänt socialt fält. Enligt min u p p f a t t n i n g blir dock detta så stoi t och lösligt att det blir meningslöst. Kan m a n då tala om ett speciellt kvinnolitterärt fält? Så kan knappast vara fallet. Kvinnor och m ä n agerar n o g efter samma (androcentris-ka) regler, l6
Bourdieu fryser ett fält vid en viss tidpunkt för att få det överblickbart (se diagrammet över det franska litterära fältet i slutet av 1800-talet). 17 J a g vill frysa det svenska litterä-ra fältet åren r u n t 1950. Fyrtiotalismen är på väg att tona ut, och de u n g a femtiotalisterna börjar göra sig hörda. Det råder brytningstid, och just då finns, enligt Bourdieu, möjlighe-ten till f ö r ä n d r i n g .1 8
Man kan konstatera att Bourdieu definie-rar fältet på ett synnerligen manscentrerat sätt, nämligen som en a r e n a där deltagarna strider om något g e m e n s a m t och d ä r de själ-va avgör vilka investeringar och intressen som krävs för f r a m g å n g i n o m filtet. Själva striden mellan aktörerna k ä n n e t e c k n a r ett fält.1 9 D e n n a strid om positioner i g e n k ä n n e r
jag som ett led i en manlig socialisation. Bourdieus definition är avsedd för en mans-d o m i n e r a mans-d offentlighet, en värlmans-d som kvin-nor först nyligen börjat få tillgång till. I Bourdieus studier f ö r e k o m m e r sällan kvin-nor.'-0 När vi tillämpar Bourdieu i våra
kvin-nostudier så k o m m e r det därför alltid att h a n d l a om h u r kvinnor klarar sig (eller inte klarar sig) i d e n offentliga sfären. En kvinna
42
Det franska litterära fältet i slutet av 1800-talet
Hög gra (I av konsekration (gammalt)
Karismatisk k o n s e k r a t i o n höger A k a d e m i e r (institutionell kon-sekration) D e n parnassiska diktskolan Symbolisterna (Mallarmé) 4 Art b o u r g e o i s Psykologisk r o m a n M o n d ä n r o m a n Naturalistisk r o m a n T h é å t r e d e 1'ouvre (Lugné-P< >e De d e k a d e n t a (Verlaine) Småtidskrifter -M-T h é å t r e d e b o u l e v a r d T h é å t r e libre (Antoine) B o h e m e r (fattiga, u n g a , o k ä n d a ) vänster Vaudeville J o u f n a - S e d e r o m a n listik Folklig r o m a n ( f ö l j e t o n g e r ) B o n d e r o m a n Kabaré (visdiktare)
Lag grad av konsekration ( u ngt)
s a m h e t e r . Bruket av b e g r e p p e t kan också l e d a till e n f o k u s e r i n g på "manliga" egenska-p e r h o s k v i n n o r g e n o m e n ö v e r e x egenska-p o n e r i n g av h u r d u k t i g a d e varit i striden p å fältet. Moi tycks inte se d e n n a svårighet m e d Bour-d i e u t i l l ä m p n i n g e n i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n . H o n e x e m p l i f i e r a r h a n s teorier g e n o m att visa h u r Hélene Cixous förhållit sig till Simone
de Bauvoir. Det h a n d l a r alltså i h ö g g r a d o m
två kvinnor som lyckats g ö r a sig gällande i en offentlig praktik. Pä så sätt u t g ö r d e u n d a n -tag s n a r a r e än regel. Moi slipper d ä r m e d ta itu m e d det svårare o c h m e r typiska proble-met, n ä m l i g e n h u r d e n å g o t m e r o r d i n ä r a k v i n n o r n a b ö r f ö r h ä l l a sig till fältets m a n l i g a praktik för att k u n n a g ö r a sig gällande. O m B o u r d i e u skall erövras f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n måste rimligen d e t t a p r o b l e m åtgärdas.
Femtiotalsfältet
Låt oss 1111 se h u r Elsa Grave rör sig på det lit-t e r ä r a fällit-telit-t. H e n n e s lit-tidigare b ö c k e r h a d e varit m e r traditionellt fyrtiotalistiska. M e n
Borljörklaring 1948 i n n e h å l l e r flera dikter
m e d groteska djursymboler, som bryter m o t fyrtiotalsstilen. Framförallt d i k t e n "Svinborst-natt" väckte berättigad u p p m ä r k s a m h e t m e d sin allt a n n a t än h ö g s t ä m d a skildring av sug-gan som m o d e r . G r o t e s k e n s skrivsätt i n n e b ä r överdrift, ambivalens o c h olika d u b b l a för-hållningssätt. K ä n n e t e c k n a n d e är också en svart h u m o r som består av skräck och komik. Grotesk i n n e b ä r att k r o p p e n och inte själen står i c e n t r u m . D e n älskar överdriften, d r a r ut e x t r e m e r n a till sin konfliktfyllda spets. "Svinborstnatt" i n n e h å l l e r alla dessa drag.
Dikten h a r tolkats p å flera olika sätt.-1 D e n
h a r bl a blivit läst som en kritik av välfärds-samhället m o d e l l 1948, eller biografiskt som e n ful flickas klagan, m e d a n Jenny LjungkiU u p p f a t t a t d i k t e n s o m e n lovsång till a m n i n g -e n , d ä r d -e n s n a r k a n d -e suggan b ö r förstås som en bild av d e n g o d a (?) modern.22 J a g i n s t ä m m e r m e d Ljunghills läsning m e n
Svinborstnatt och kvalmig lukt i stian, suggan snarkar i sin dröm
dröm av dubbelhakor, galtabetar surnad mjölk och här och där ett brunt potatisskal, djupast ner i drömmen glider strömmar utav blåmjölk
där en Jlik av grädden ännu döljer svarta liket av en fluga.
svinborstnatt,
och suggans långa öron röjer med en viftning luftens stilla kamp med den skära stanken och den mjuka, lösa lukten, utanför står nallen blå
som en lagårdskarl i nya, blåa kläder, svinborstnatt
och denna ljusrött leta värme
fylld av Jlämtningar ur runda näsor, rörliga är dessa näsor,
sökande och trevande, ofta fin na de en möglig skuta mitt i strida blåmjölkströmrnen, djupt på botten ligger alltid drunknad någon rutten godbit, svinborstnatt, o,
på blåmjölkströmrnen flyter kanske något gulvitt svinborst, slukas kanske utav samma svin som tappat borstet,
sätter sig i svinets hals -svinborstnatt,
och kvalmig lukt i stian, suggan sover i sin vrå,
drömmer tunna blåmjölksdrömmar, varma som buljong
-kanske ligger djupt på botten någon drunknad gammal godbit ? (Elsa Grave ur B o r t f ö r k l a r i n g 1948.)
44
måste då tillägga att d e n n a modersbild är påfallande grotesk.
På Bourdieus litterära fält från det franska 1800-talets slul kännetecknas d e n vänstra sidan av dålig profit m e n högt symboliskt kapital. H ä r återfinner vi den kultur, som ger mer status än pengar. Bourdieu placerar där hl a Mallarmé och symbolisterna. Diagram-mets högra sida står för motsatsen, dvs låg status m e n gott försäljningsvärde. Boulevard-teatern är ett av Bourdieus exempel. Den ver-tikala d i m e n s i o n e n innebär en tidsfaktor. Längst ner finner vi avantgardet och bohe-men. Högst u p p tronar det som vid d e n aktu-ella t i d p u n k t e n har integrerats i d e kulturaktu-ella institutionerna, det gamla och det vedertag-na. Nära fältets mittaxel går en vertikal linje som skiljer smalare och b r e d a r e kultur frän varandra.
Vilka aktörer kan m a n nu placera in i de olika positionerna i ett motsvarande svenskt litterärt fält ca 1950? I det övre vänstra hör-net kan kanske Hjalmar Gullberg placeras, som vid d e n t i d p u n k t e n t r o n a d e i institutio-nerna. Erik Lindegren och de övriga fyrtiotalis-terna har övergett vänstra n e d r e h ö r n a n , där de huserat u n d e r några år, och flyttat u p p en hit. I avantgardets h ö r n finns n u Lars Forssell. Där finns också d e n s k Lundaskolan vilken stod Grave nära.2 3
Lundaskolans Ingemar Gustafsson introdu-cerade fransk absurdism i Sverige. G r u p p e n intresserade sig för existentialismen.24 J a g har redan antytt att Grave, som en av få sven-ska lyriker, införde existentialistisven-ska drag i sin dikt, däribland en sartresk grotesk såsom suggan i "Svinborstnatt". H o n beskriver alltså en ovanlig t e n d e n s i det litterära fältet. Vid sin d e b u t 1943 tillhörde h o n avantgardet, d e nya fyrtiotalisterna, och fanns i det statusfyll-da n e d r e vänstra h ö r n e t i diagrammet. Sestatusfyll-dan följer hon sina generationskamrater då de börjar glida u p p å t i fältet på väg mot institu-tionalisering. Men m e d de existentialistiskt påverkade groteska dikterna 1948 b e f i n n e r hos sig i bland avantgardet i det n e d r e vän-stra h ö r n e t . 1 lon lyckas alltså - vilket är ovan-ligt - tillhöra de nyskapande u n g a diktarna i två omgångar.
Kanske vi kan använda Bourdieus
fältbe-g r e p p för att finna specifika mönster för kvinnors rörelser i fältet. Själv tycker j a g mig se att de kvinnliga författarna ofta rör sig kring det vertikala mittstrecket. Skriver d e "riktig" litteratur eller blir d e gärna misstänkt populära? Bourdieu b e t o n a r 1)1 a i Les Régles
de V Art att ett fält växer f r a m enligt sin egen
logik. O m kvinnor inför kvinnliga ä m n e n och kvinnliga b e t e e n d e n i det litterära fältet b o r d e alltså detta m e d tiden m e d f ö r a att fäl-tet ändras till kvinnornas f ö r m å n .
Olika sorters symboliskt kapital
Ett a n n a t av Bourdieus h u v u d b e g r e p p är det symboliska kapitalet. Aktörerna i n o m varje fält avgör vid varje tillfälle vilket symboliskt kapital som är gångbart. Det kan t ex vara utbildning, g o d a förbindelser eller förenings-tillhörighet, dvs olika omständigheter som ger status vid striden på fältet.Vi k o m m e r h ä r in på frågor som h a r att göra m e d kvinnors förhållande till offentlig-heten. Bourdieu tycks inte ifrågasätta själva k a m p e n . Han tycks m e n a att det är naturligt att strida sig f r a m i världen.25 På så sätt blir han fånge i sin egen manliga socialisation. Offentlighetens belöningar tycks för h o n o m vara det e n d a värdefulla. Men så är knappast fallet för kvinnor, som ju socialiseras in i pri-vatsfären, vilken e r b j u d e r en helt a n n a n upp-sättning belöningar. Dessa tycks inte existera i Bourdieus värld.
Härtill följer att m ä n och kvinnor tillmäts olika slags symboliskt kapital. Olika saker räk-nas som tillgångar för respektive kön. Samma symboliska kapital värderas också olika för m ä n och kvinnor. Lakoff och Scherr resonerar utförligt om detta i Face Value. Vad ger en kvinna riktigt högt symboliskt kapital? De väl-j e r Maribin Monroe som d e n maximalt status-fyllda kvinnan. En verkligt framgångsrik kv in-na värderas för sådant som har att göra m e d h e n n e s utseende. Den b e r ö m d a filmstjärnan blir ett kvinnoideal, en mytisk figur. En man-lig filmstjärna erhåller inte lika högt symbo-liskt kapital, m e n a r Lakoff och Scherr. De väljer president John Kennedy som d e n maxi-malt statusfyllde m a n n e n , h a n som har makt över hela världen. Kärlekshistorien mellan
g u d a r n a i en m o d e r n m y t v ä r l d . 2 6 Även e n kvinnlig p r e s i d e n t m e d m a k t över hela värl-d e n skulle besitta ett ansenligt symboliskt kapital, samtidigt som h o n skulle f ö r l o r a sta-tus som kvinna, e f t e r s o m m a k t anses som okvinnligt. Kvinnan som strider på offentlig-h e t e n s fält är offentlig-h a n d i k a p p a d f r å n b ö r j a n , efter-som h o n t a p p a r symboliskt kapital g e n o m det okvinnliga k ä m p a n d e t . D e n s t r i d a n d e m a n n e n d ä r e m o t v i n n e r status också g e n o m att h a n k ä m p a r sä manligt.2 7
Jag f i n n e r B o u r d i e u s b e g r e p p symboliskt kapital synnerligen nyttigt för kvinnoforsk-n i kvinnoforsk-n g e kvinnoforsk-n , e f t e r s o m det tydligt blottlägger dessa o m s t ä n d i g h e t e r . E f t e r s o m respektive köns symboliska kapital värderas olika k a n aldrig m ä n och kvinnor strida p å s a m m a villkor i ett fält. Kvinnor blir alltid f ö r l o r a r e i d e n n a strid, som förutsätts vara s t e n h å r d .
Grave besitter vid sin d e b u t ett gott symbo-liskt kapital. H o n k o m m e r f r å n en välsitue-rad familj. H o n liar också gott utbildningska-pital m e d en fil k a n d i h u m a n i s t i s k a ä m n e n o c h därtill ett p a r år i en v ä l r e n o m m e r a d målarskola. H o n h a r rest i E u r o p a . Till vän-kretsen r ä k n a r h o n a n d r a b e t y d a n d e fyrtio-talslyriker som Sven Alfons o c h Karl Vennberg.
Vid g e n o m b r o t t e t m e d Bor/förklaring i n f ö r Grave ett groteskt d r a g som väcker u p p m ä r k -samhet. N ä r Grave f ö r in olika "låga" kvinnli-ga ä m n e n i d i k t e n - a m n i n g t ex - u p p s t å r e n spricka m e l l a n diktens h ö g a o c h kvinnlig-h e t e n s låga symboliska kapital.2 8 A m n i n g h a r
inte s a m m a kapitalvärde på litteraturens fält som t ex metafysik. I n t e d e s t o m i n d r e förstår r e c e n s e n t e r n a att u p p s k a t t a d e n n a kvinnliga innovation. Vi k u n d e kanske säga att Grave utnyttjar en sorts symboliskt kapital (kvinnlig g r o v k o r n i g h e t ) f ö r att skapa en a n n a n sorts symboliskt kapital (litterärt g e n o m b r o t t ) , s k k o n v e r t e r i n g .2 9 M e d tiden får h o n också e n
lång r a d kvinnliga e f t e r f ö l j a r e i d e n n a h u m o -ristiska lågstatusvariant.
De m a n l i g a s k a l d e r n a tar inte u p p d e n kas-tade h a n d s k e n . De u n g a m ä n n e n i fältets n e d r e vänstra h ö r n f ö r s ö k e r vid d e n h ä r tiden b e t o n a diktens symboliska kapital
ge-och långa b l o n d a lockar.
Idag h a r Elsa Grave visserligen en t u n g position i det litterära fältet, m e n h o n h a r inte fått s a m m a g r a d av legitimitet som t ex A s p e n s t r ö m eller V e n n b e r g . Varför? H o n k o m in i fältet u t r u s t a d m e d rätt sorts kapital, h e n n e s dikt är k o m p l e x och av h ö g kvalitet och h a r ansetts vara fyrtiotalistiskt "svår". Men h e n n e s dikt är kvinnlig till ämnesval och symboler o c h d ä r i g e n o m sluten f ö r m å n g a m ä n .3 0 H o n s a k n a d e också
karriärpla-n e r i karriärpla-n g , vågade t ex ikarriärpla-nte läsa r e c e karriärpla-n s i o karriärpla-n e r av sina b ö c k e r .3 1 H o n g j o r d e inte a n s p r å k p å e n
l e d a n d e litterär position, dvs h o n k ä m p a d e inte m o t m ä n n e n p å fältet.
B o u r d i e u r ä k n a r m e d att enstaka u n d a n -tag kan erövra t u n g a p o s i t i o n e r på fältet s a s av misstag. H a n s e x e m p e l är d e n naivistiske mästaren Rousseau le Douanier, som lyckades gå till konsthistorien u t a n varje spår av karri-ä r p l a n e r i n g .3 2 Man kan l i n d r a h u r m å n g a av
d e fåtaliga b e r ö m d a k v i n n o r n a i historien som h a r fått sin legitimitet på l i k n a n d e sätt?
B o u r d i e u hänvisar till brytningstider som p e r i o d e r av f ö r ä n d r i n g då nya g r u p p e r , t ex kvinnor, lyckas ta sig in på fältet.3 3 H ä r finns
kanske d e n viktigaste m ö j l i g h e t e n för kvin-nor. Kvinnors s a m m a n h å l l n i n g b o r d e också k u n n a vara en f o r m av kapital d å det gäller att erövra positioner.
Kroppens habitus
H a b i t u s är ett a n n a t av B o u r d i e u s centrala b e g r e p p .3 4 H a b i t u s är resultatet av ett
sam-spel mellan värld och individ.3 5 Det är en
s t r u k t u r som s t r u k t u r e r a r o c h u t g ö r resulta-tet av k o m b i n a t i o n e n ; m ä n n i s k a n , h e n n e s sociala situation och f ö r v ä n t n i n g a r n a på h e n n e .3 6 B o u r d i e u b e t o n a r att h a b i t u s h ö r
h e m m a i k r o p p e n .3 7 K r o p p e n lagrar m i n n e n
av p e r s o n e n s e r f a r e n h e t e r , vilka bl a speglas i u t s e e n d e t , som resultatet av i n k o r p o r e r a d e samhällsföreteelser.3 8 H a n f ö r e d r a r att säga
i n k o r p o r e r a d e f r a m f ö r i n t e r n a l i s e r a d e f ö r att b e t o n a d e n sociala k r o p p e n och d e n
beto-46
n i n g e n förefaller viktig f ö r kvinnoforskning-en.™
I sitt h a b i t u s f ö r k r o p p s l i g a r d e n u n g a flick-an samhällets krav och tar u p p d e m som sina e g n a , inklusive förtrycksstrukturerna, som h o n n u själv upprätthåller.40 Samhällets för-v ä n t n i n g a r på flickan består delför-vis aför-v stereo-typa f ö r e b i l d e r eller fasta kvinnobilder som vår k u l t u r utvecklat.41 Vi kan h ä r väga in h e l a konsthistorien, såsom Camille Paglia h a r gjort i Sexual Personae. I n o m k o n s t v e t e n s k a p e n b e n ä m n s dessa bilder ikonografi, dvs fasta m ö n s t e r för f r a m s t ä l l n i n g av ett motiv t ex kvinnor. S t e r e o t y p e r n a i n g å r d ä r m e d i d e t symboliska våld som B o u r d i e u m e n a r att varje b a r n utsätts f ö r d å d e h a b i t u e r a s in i ett samhälle.42
Även lyriker är f ö r e m å l f ö r stereotypa före-ställningar. Dessa finns m e d d å h o n eller h a n h a b i t u e r a s till poet. Olika historiska s k e d e n h a r o d l a t olika föreställningar o m skaldeska-pet. O m d e t t a finns e n o m f a t t a n d e litteratur. Då kvinnor b ö r j a d e k o m m a in i d e t litterära fältet u t f o r m a d e s stereotyper också f ö r skald-i n n o r . De ä l d r e m o d e r n skald-i s t e r n a ( S ö d e r g r a n , Boye, Lindqvist) m ö t t e kravet på u p p h ö j d h e t och utvalclhet.4 3 D e n n a ä l d r e skaldinnetyp
gick också tillbaka på föreställningar o m jung-frulighet o c h hängiven hustru. S a m m a n t a g e t var d e t ett ljuvt o c h eteriskt ideal, eller ett ljuvt symboliskt våld.
Låt oss å t e r v ä n d a till Grave o c h h e n n e s grisdikt. Jag m e n a r att h e n n e s f r a m g å n g 1948 bl a orsakades av att h o n lyckades bryta m e d d e n ä l d r e m o d e r n i s m e n s skaldinnebild och skapa sig en ny sorts habitus. H e n n e s e g e n p e r s o n var inte särskilt ljuv. H o n h a d e sna-rast en dsna-rastisk f r a m t o n i n g p g a sin skånska dialekt, sitt lockiga h å r och sina ironiska utspel. Ett personligt u t f o r m a t m o d e r s k a p h a r också präglat h e n n e .4 4 För h e n n e gällde
a n d r a kvinnobilder än j u n g f r u n och d e n h ä n g i v n a h u s t r u n . D e t var s n a r a r e föreställ-n i föreställ-n g a r o m m o d e r föreställ-n som d e föreställ-n starka o c h själv-ständiga k v i n n a n som tar ansvar f ö r sin e g e n och sina b a r n s existens. D e n n a kvinna är inte b e r o e n d e av en m a n , varken e k o n o m i s k t eller e m o t i o n e l l t . H u m o r o c h ironi k ä n n e -t e c k n a r h e n n e s sä-t-t a-t-t -tala.
Grave skapar sig ett nytt sorts habitus, som
s e d a n k o m att bli u t g å n g s p u n k t för utveck-lingen av e n ny skaldinnestereotyp. H ä r e f t e r e t a b l e r a r sig skaldinnor, som inte b e h ö v e r m ö t a kravet pä ljuvhet och u p p h ö j d h e t . Det verkar som o m ett nytt och a n n o r l u n d a
habi-tus fått g e h ö r och bekräftelse på fältet. N ä r d e t t a nya h a b i t u s väl är a c c e p t e r a t u t g ö r d e t e n tillgång för i n n e h a v a r e n o c h kan inspire-ra till efterföljd.
M e n även texter k a n h a sitt habitus.45 Grisen i "Svinborstnatt" h a r till e x e m p e l sitt. D e n n a sugga bidrog, som n ä m n t s , verksamt till Graves g e n o m b r o t t 1948. H o n var i besitt-n i besitt-n g av ett besitt-nytt h a b i t u s (groteskt) i jämförel-se m e d d e n äldre m o d e r n i s m e n s diktarjag.
NOTKR
1 Uppsatsen vilar pä diskussioner om Bourdieus teorier med Anna Nordenstam och Isabell Pettersson, båda vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Göteborg. Canius odlade absurdismen, medan Sartre utmärkte sig för mer groteska drag. Se Stenström 1966.
1 Helge Nielsen Det groteske, Köpenhamn 1976, s 30f, 204, 235ff
1 Birgitta Holm har delat in de svenska skaldinnorna i patetiker och ironiker. "Patetiskt" används här i den retoriska betydelsen av "starkt känslosam".
"> Esquisse d'une théorie de la pratique (1972). En
omarbe-tad engelsk översättning kom 1977. Se litteraturför-teckningen.
(1 Också för feministfilosofen Ulla Holm har praktikbe-greppet haft en avgörande betydelse då hon har grep-pat kvinnors verklighet. Del intressanta är vad kvinnor gör, inte vad de är, säger Holm. Titeln på hennes av-handling är Modrande och praxis, 1992.
V Callewaert 1992 s 112.
8 Definitionen kommer från Broady 1990 s 270, och uttrycks också mer strikt som "ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner, vilka strider om någonting gemen-samt". Se även Bourdieu 1992d.
'•> Broady definierar habitus som ett system av dispositio-ner att handla och tänka. Broady 1990 s 228. Se även nedan!
10 Bourdieu 1991b s 3001. u Callewaert 1992 s 114.
12 Symboliskt kapital definieras av Broady som det som erkänns som värdefullt av en grupp (1990 s 171). Det är alltså gruppens trosföreställningar om vad som är hög status.
1 3Se Moi i detta nummer.
1 'l Se t ex Bonniers Litterära Magasin 1946:6. lr>Se t ex Wahlund 1949.
16 Under sjuttiotalet växte det fram en början till ett kvinnligt litterärt fält med särskilda kvinnoförlag och kvinnolitteraturtidskrifter.
20 Ku u n d a n t a g finns i samtalet m e d Terry Eagelton, där Eagellon f ö r u n d r a r sig över att Bourdieus hela världs-bild t e n d e r a r att bli krigets. Bourdieu svarar att han måste vara sann mot verkligheten, "I feel obliged to by reality". Det e n d a ställe som undslipper livets krig är samvaron i n o m familjen och m e d de nära vännerna, säger h a n , just d e n privatsfär där kvinnorna skall fin-nas. Bourdieu 1992as 116.
-i Se t ex uppsatser och recensioner av Ingvar Holm, Göran Palm och Per Erik Wahlund.
22 Ljunghill 1983.
1 fältets högra n e d r e h ö r n kanske finns plats för Snoddas Nordgren? I det övre högra h ö r n e t platsar kanske Sigge Starks romaner?
24 Källa är här en intervju med Elsa Grave 1993-07-12. 25 Bourdieu 1992a s 119.
26 l.akoff & Scherr 1984 s 117-25.
2~ Lakoff & Scherr har en lång utredning om m a n n e n s handling och kvinnans utseende. Den utgår från den klassiska dikotomin aktiv - passiv. En m a n är mest attraktiv när han handlar, arbete är en g r u n d för hans attraktionsförmåga. Kvinnor d ä r e m o t är mest attrakti-va n ä r de inget gör och söker göra sig åtråvärda g e n o m att avstå från arbete, k o m p e t e n s och autono-mi. En kvinna kan lä makt, dvs p e n g a r och inflytande, g e n o m ett vackert yttre, dvs saker h o n inte kan kon-trollera själv. En m a n får makt g e n o m det han gör och det kan h a n kontrollera. Lakoff & Scherr 1984 s 180,213,216,224 m fl.
28 Ett vanligt drag i kvinnliga lyriska författarskap är atl klä in existentiella ä m n e n i vardagliga bilder. Vid granskning av recensioner etc märker m a n atl detta varit e n vanlig orsak till att skaldinnor blivit missför-stådda. Manliga kritiker har inte uppfattat de "höga" ä m n e n a bakom de "låga" sakerna.
29 Broady 1990 s 1811.
3°Se t ex mottagandet av nio elegier 1953, där varken S; en Lindneri BLM (1954), Sigvard Cederroth i Perspektiv (1953) eller Johannes Edfeldt i Dagens Nyheter (1953) fin-ner n å g o n ingång i dikterna.
31 Intervju m e d Elsa Grave 1993-07-12. 32 Bourdieu 1992d s 47, Bourdieu 1991a s 26. 33 Se Mois artikel eller Bourdieu 1990.
34 Det definieras som ett system av generativa scheman, vilka styr praktiker hos en person eller en grupp. Bourdieu 1991b s 298f.
35 "Habitusteorin syftar till att grundlägga möjligheter till en vetenskap o m praktikerna som u n d k o m m e r ett finalistiskt eller automatiskt tänkande". Bourdieu 1992 s 1371. D e n n a ansats torde vara gynnsam ur kvinno-forskningssynpunkt. J ä m f ö r Ulla Holms avhandling. 36 Se t ex Callewaert 1992 s 112ff.
3" Bourdieu 1992b s 43, 152 m fl. Gerd Lindgren säger att habitus betecknar samhället i människan. Kanske kan m a n spetsa till det och säga att habitus är samhäl-let i k r o p p e n . Lindgren 1992 s 14.
38 Bourdieu använder i första h a n d habitus-begreppet
kroppsliga f r a m t o n i n g och de betydelser den förmed-lar till omvärlden. Se ovan o m symboliskt kapital. Enligt Lakoff & Scherr m fl blir vi i första h a n d bemöt-ta som utseende, inte som handling. I lur har m a n lätt det yttre m a n bär på?
39Jämför Moi i detta n u m m e r .
4,1 Callewaert 1992 s 136.
41 De finns beskrivna i flera amerikanska feministiskt hållna filmvetenskapliga avhandlingar, pä svensk mark hosTytti Soila 1991.
4-Callewaert 1992 s 1241. Exempel pä m o d e r n a kvinnli-ga stereotyper kan vara rakvinnli-gatan, s e x b o m b e n , d e n för-virrade h ö n a n , ljuva jungfrun etc. Konsthistorien kal-lar stereotyperna vid mytiska n a m n , Venus, Maria, Sara osv.
43 Se Algulin 1977 kap I.
44 Grave var u n d e r några år gift med en läkare, men har från tidigt femtiotal levt som ensam m o r till tre dött-rar.
45Jämför Bourdieu 1988.
LITTERATUR
Algulin, I n g m a r Den orfiska reträtten. Studier i svensk
40-talslxrik neli dess litterära bakgrund, Stockholm, 1977. Bonniers Litterära Magasin. Stockholm, 1946:6.
Bourdieu, Pierre Outline to a Theory of practice, Cam-bridge, 1977.
"Flaubert's Poinl of View", Critical Inquiry n r 3, 1988. "La Domination Masculine" Actes de la recherche en
scien-ces sociale, n r 83, Paris, 1990.
"Le C h a m p Littéraire", Actes de la recherche en sciences
sociale, n r 89, Paris, 1991a.
Kultursociologiska texter. LIrval av Donald Broady och
Mikael Palme. Ny utg Stockholm, Symposium, 1991b. "Doxa a n d C o m m o n Life", tillsammans m e d Terry Eagleton, New Left Review, n r 191, 1992a.
Kultur och kritik. Anföranden. Göteborg, 1992b.
Les Regles de LArt. Genése et Structure de Champ Littéraire,
Paris, 1992c.
Texter om de intellektuella, red Donald Broady,
Stock-holm, I992d.
Broady, Donald Sociologi och Epistemologi. Om Pierre
Bour-dieus författarskap och den historiska epistemologin,
Stock-holm, 1990 (avhandl).
Broady, Donald & Palme, Mikael "Inträdet. O m littera-turkritik som intellektuellt fält" i Ord och Bild, n r 4, 1991 och n r 1, 1992.
Callewaert, Staf Kultur, paedagogik og videnskab.
Habitusbegrebet og praktikteorien hos Pierre Bourdieu,
K ö p e n h a m n , 1992.
Cederroth, Sigvard, recension i Perspektiv 1953. Grave, Elsa 8c Holm, Ingvar "Jungfru Maria och
Hagen-beck" i Vänkritik, red Ingvar Holm, Stockholm 1959. Holm, Ulla Modrande och praxis. En feminist/ilosofisk
48
Lakoff, Robin Tolmach K: Scherr, Raquel, I Eace Vallie.
The Politics of Beauty, Boston, 1984.
Landgren, Gerd, Doktorer, systrar och flickor. Om informell
makt, Stockholm 1992.
Lindner, Sven "Elegier nr en svår vinkel", Bonniers
Litte-rära Magasin. 1954.
Ljunghill, Jenny "Intelligens är ett vredesutbrott — som måste styras av fantasin. O m Elsa Grave" i Kvinnornas
litteraturhistoria. 1) 2, Stockholm, 1983.
Moi, Toni "Appropriating Bourdieu. Feminist Theory and Pierre B o u r d i e u s Sociology of Gulture", New
l.itermy History, nr 4, 1991.
Paglia, Camille Sexual Personae. Art and Decadence from
Nefertiti to Emily Dickinson, London &: New Haven,
1990.
Palm, Göran "Elsa Graves poesi", Bonniers Litterära
Maga-sin, 1957.
Soila, Tytti Kvinnors ansikte. Stereotyper och kvinnlig identitet
i trettiotalets svenska filmmelodram, Stockholm 1991
(av-handl).
Stenström, T h u r e Existentialismen. Studier i dess
idétradi-tion och litterära yttringar, 2:a uppl., Lund 1966.
Robbins, Derek The Work of Pierre Bourdieu. Recognizing
Society, Buckingham, 1991.
Wahlund, Per-Erik "Frihet, kvinnlighet, moderskap" i
Expressen 1949-02-02.
van den Berg, Axel "Logiken i Bourdieus praktik. En avvikande uppfattning", Sociologisk forskning, nr 1, 1992.
S U M M A R Y
The poet Elsa Grave had lier public break-through with the collection Bortförklaring 194<S. This arlicle interprets her success in terms of Bourdieu s sociology of culture. His concept "syni-bolic capital" is proved usefnl for women studies. It helps in analysing how different vallies are applied to men and women. The concept of habi-tus is also found useful as it concentrates on the body as a social construction. The field-concept, however, might - wrongly used - easily t u m into a trap. It focuses onlv public life and can thereby serve to hide vvomens reality and practice. It has to be used carefully.
Grave is not a typical actor in the literary fteld. She manages to get into the avant garde position twice with a couple of years in between. She had a good symbolic capital in her university education, but in the long run she could better use her expe-rience as a mother. Grave broke the tradition of pathetic women poets when she turnd into a gro-tesque style of writing. In her public image she represented the selfsufficient mother rather than the inspired muse. With her new and different habitus she introduced and broke new ways for women poets that followed.
Eva l.ilja Avdelningen Jör kulturvetenskap Göteborgs u n iversitet Box 5439, 402 29 Göteborg
