1
Foto: Eva Andersson, Korthuset, Göteborg.
T e o r i n o m livsformsanalys ä r relativt o k ä n d i Sverige. Detta n u m m e r av KVT är ett försök att p r e s e n t e r a d e n i en kvinnovetenskaplig kontext. Livsformsteorin är f r a m f ö r allt ut-vecklad av två danska etnologer. T h o m a s H o j r u p i n t r o d u c e r a d e teorin 1983 i sin bok
Det glemte folk. Livsformer og centraldirigering.
L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n utvecklade teorin och p r e s e n t e r a d e kvinnospecifika livsformer i sin bok Hvervore veje. Livsformer, familietyper
og kvindeliv 1987. Sedan dess h a r d e t varit e n
livlig d e b a t t mellan olika forskare i D a n m a r k o m teorin, dess empiriska a n v ä n d b a r h e t och framförallt dess m ö j l i g h e t att studera sam-h ä l l s f ö r ä n d r i n g . T sam-h o m a s H o j r u p s ocsam-h L o n e R a h b e k C h r i s t e n s e n s senaste bidrag (1989) ä r e n artikel s o m p r e s e n t e r a r »Strukturel livs-formsanalyse». D e s s u t o m h a r L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n också m e d v e r k a t m e d ett bidrag i d e t t a n u m m e r av KVT.
Att leva i en livsform i n n e b ä r att leva i e n
speciell kulturell kontext/praxis, det i n n e b ä r att leva u n d e r speciella livsbetingelser och livsvillkor. I d a g e n s Sverige lever k v i n n o r och m ä n i olika kulturella k o n t e x t e r vilket inne-b ä r att d e ä r inne-bärare av olika livsformer, d e ser o m g i v n i n g e n och livet p å olika sätt, m e d oli-ka perspektiv. Även i n o m k ö n e n finns skillna-d e r i varskillna-dagslivets betingelser. Varskillna-dagsverk- Vardagsverk-ligheten ser olika ut, b å d e i p r o d u k t i o n och i r e p r o d u k t i o n . Eftersom livsformsanalysen b e h a n d l a r människors villkor i och tolkning-ar av sin vtolkning-ardagsverklighet vtolkning-ar d e t lämpligt att i d e t t a n u m m e r föra i h o p p r e s e n t a t i o n e n av livsformsanalysen m e d en diskussion o m kvinnors och m ä n s vardagsliv, s a m t e n vision o m det nya vardagslivet.
Forskning o m vardagslivet och dess villkor är naturligtvis intressant f ö r kvinnoforskare. Det kvinnliga subjektet och kvinnors villkor blir synliga i studier av vardagslivet. Även vad gäller forskning o m vardagslivet h a r
2
forskare i D a n m a r k varit aktiva. Fyra danska kvinnoforskare kom 1988 ut m e d e n antologi m e d titeln Hverdagsliv, kultur og subjektivitet. En av dessa var C h a r l o t t e Bloch, som skrev o m »vardagslivets m e l l a n r u m » och o m kvin-nors situation n ä r d e blir arbetslösa. I d e t t a n u m m e r b i d r a r h o n m e d e n artikel d ä r h o n ser vardagslivet s o m ett analytiskt perspektiv. U t i f r å n e n empirisk u n d e r s ö k n i n g av outbil-d a outbil-d e arbetslösa k v i n n o r u n outbil-d e r s ö k e r h o n för-hållandet mellan vardagslivsbetingelser och känslokvaliteter. G e n o m att beakta vardagsli-vets känslokvaliteter kan vi förstå kvinnors vardagslivsverklighet och h a n d l i n g a r och d e s s u t o m få en bättre g r u n d f ö r att ställa kvinnopolitiska krav, m e n a r C h a r l o t t e Bloch.
*
De svenska forskare som a r b e t a r m e d livs-förmsanalys och vardagslivsforskning kom-m e r f r å n en kom-m ä n g d olika dicipliner. För so-ciologer och a n d r a samhällsvetare kan kan-ske livsformsteorin i n n e b ä r a ett alternativ till a n d r a teorier o m social skiktning, s o m byg-g e r p å m e r e n d i m e n s i o n e l l a materialistiska a n a l y s g r u n d e r . Livsformsanalysen är m å n g -dimensionell och g e r t y n g d åt b å d e faktiska p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n (levnadsnivå) och åt villkor och v ä r d e r i n g a r (livskvalitet). Livs-formsanalysen tar p å detta sätt h ä n s y n till b å d e f o r m och innehåll. S t u d i e r n a av kvin-nors vardagsliv f o k u s e r a r kvinkvin-nors specifika livsvillkor och livsformer, i n n e h å l l a n d e obetalt arbete, r e p r o d u k t i o n m m. G e n o m k u n -skaper o m vardagslivet kan kvinnoforskarna f o r m u l e r a ett h a n d l i n g s p r o g r a m och utveck-la visioner o m ett önskvärt nytt vardagsliv. Birgit Krantz försöker sig p å d e t t a i sin arti-kel. H o n m e n a r att det ä r i g r a n n s k a p e t på d e n lokala nivån som l ö s n i n g e n till ett nytt vardagsliv ligger. G e n o m att även låta kvin-n o r få akvin-nsvar f ö r d e kvin-n fysiska p l a kvin-n e r i kvin-n g e kvin-n och decentralisera m å n g a samhälleliga u p p g i f t e r n e r till d e n lokala b o e n d e g e m e n s k a p e n kan »det nya vardagslivet» bli verklighet.
Livsformsanalysen presenteras som e n teori och ett analysredskap. Vad som m e n a s m e d analysredskap tolkas olika av olika fors-kare. T h o m a s H o j r u p och L o n e R a h b e k C h r i s t e n s e n m e n a r a t t m a n inte kan a n v ä n d a
teorin f ö r att empiriskt placera m ä n n i s k o r i olika livsformer. D ä r e m o t kan m a n exempli-fiera teorin m e d analyser och e x e m p e l u r en-skilda personers vardagsliv, ett arbetssätt som L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n a n v ä n d e r i sin arti-kel h ä r i KVT. H o n kontrasterar två k v i n n o r som lever i olika livsformer m o t varandra och u n d e r s t r y k e r att livsformsanalysen också ä r ett redskap f ö r att t r ä n g a i g e n o m d e n etno-centrism som p r ä g l a r såväl forskning S0IT1 politisk verksamhet.
Målet för livsformsanalysen är, enligt T h o -m a s H 0 j r u p och L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n , att förstå vilka livsvillkor som är g r u n d e n f ö r olika kulturella v ä r d e r i n g a r och d ä r i g e n o m livsformer. Gunilla Bjerén tar i sin artikel u p p f r å g a n o m livsformsanalysen kan a n v ä n -das på ett m e r empiriskt sätt. Är d e t möjligt att placera in olika g e n e r a t i o n e r s k v i n n o r och m ä n i livsformer e f t e r deras försörjningssätt och analysera s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g u t i f r å n detta?
*
Ett p r o b l e m som aktualiseras i flera av artik-larna är möjligheten till förändring. H u r är s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g över h u v u d taget möjlig n ä r livsformerna r e p r o d u c e r a s till nästa ge-neration? Vad ä r det s o m g ö r att samhällsut-vecklingen f o r t g å r och att »andelen» kvinnor och m ä n som är bärare av olika livsformer för-ä n d r a s över tid? L i v s f o r m e r n a g r u n d a r sig f r a m f ö r allt på relationen till p r o d u k t i o n s f ö r -h å l l a n d e n a . Men vad ä r d e t som g ö r att dessa f ö r ä n d r a s ? På vissa ställen i artiklarna a n a r m a n att samhället i sig själv skulle vara en ak-tör som f ö r ä n d r a r sig o b e r o e n d e av d e enskil-d a i n enskil-d i v i enskil-d e r n a som lever i enskil-det. Utvecklingen av p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n a , tekniken och livsvillkoren sker, enligt s a m m a synsätt, ovan-ifrån. H u r konstrueras i så fall våra visioner o m ett »bättre» vardagsliv i f r a m t i d e n ? Kom-m e r vi att få se d e t nya vardagslivet? Kan vi påverka samhällsutvecklingen g e n o m att via visioner och politisk aktivitet a r b e t a f ö r ett nytt vardagsliv? Kan studier av kvinnors var-dagsliv ge oss idéer o m vad k v i n n o r finner glädje i och d ä r f ö r b o r d e få större möjlighe-ter att utveckla? Ä r kanske vardagslivets mell a n r u m mellösningen på f ö r ä n d r i n g s p r o b mell e
-3 met? Ä r d e t i dess brott, sprickor och
över-g å n över-g a r som vi kan f ö r ä n d r a oss och vår var-dagsverklighet och gå över i e n ny livsform? I d e försök till f ö r ä n d r i n g som n u p å g å r m e d kollektivt b o e n d e , ekologiska byar och självförvaltning inom b o e n d e s f ä r e n etc är det f r ä m s t mellanskiktens kvinnor som del-tar. Ser visionen o m »det nya vardagslivet» li-kadan ut för k v i n n o r i arbetarklassen? Visio-n e Visio-n kaVisio-n vara m e r eller m i Visio-n d r e tillämplig f ö r k v i n n o r i olika livssituationer. Dess betydelse ligger i att d e n visar på t ä n k b a r a alternativ, varav vissa finns r e d a n idag som praktiska fö-rebilder, skriver Birgit Krantz i sin artikel.
Artiklarna aktualiserar alltså f r å g a n o m en
gemensam kvinnokamp är möjlig. Man kan f r å
-ga sig o m k v i n n o r m e d olika livsformer, som lever i olika vardagsverkligheter och »kulturer», h a r m ö j l i g h e t a u ha några g e m e n s a m -m a intressen? H a r vi n å g r a g e -m e n s a -m -m a g l ä d j e ä m n e n ? Livsformsanalysen kan ses som e n kritik av e n h e t s p e r s p e k t i v e t i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n . Det m o d e r n a differen-tierade samhället i n n e b ä r enligt livsforms-teorin att k v i n n o r lever i olika k u l t u r e r och
d ä r i g e n o m tolkar sin vardagsverklighet oli-ka. Feminister och kvinnoforskare, liksom alla a n d r a , är enligt livsformsteorin e t n o c e n t -riska och f å r svårt att förstå a n d r a kvinnors tolkningar, ö n s k n i n g a r och aspirationer i li-vet. Kan livsformsteorin kanske h j ä l p a oss fe-minister att hitta politiska strategier f ö r att u p p n å j ä m s t ä l l d h e t mellan alla k v i n n o r och m ä n ? Eller i n n e b ä r livsformsteorin att vi le-ver i ett etnocentriskt tillstånd som g ö r att vi aldrig kan förstå varandra och hitta g e m e n -s a m m a lö-sningar och g e m e n -s a m m a politi-ska krav? Ä r d e t möjligt att f o r m u l e r a g e m e n -s a m m a mål n ä r vi h a r olika per-spektiv på verkligheten?
*
Nästa n u m m e r av Kvinnovetenskaplig tidskrift k o m m e r ut i b ö r j a n av o k t o b e r och h a n d l a r o m etnicitet: ett synnerligen aktuellt och vik-tigt ä m n e j u s t n u , som ä r centralt speciellt i internationell forskning. Vi v ä l k o m n a r artik-lar, recensioner, rapporter, notiser, tips och s y n p u n k t e r !
