1
Foto: Sven Oredson / Bildhuset.
Från redaktionen
I d e n politiska och ekonomiska d e b a t t e n h a r »välfärdsstatens kris» blivit ett allt oftare åter-k o m m a n d e t e m a . De g o d a t i d e r n a ä r förbi, f å r vi veta. Klassklyftorna ökar i Sverige — m e -d a n ett fåtal h a r h a f t e n h ö g löneutveckling u n d e r 80-talet, h a r stora g r u p p e r d r a b b a t s av reallönesänkningar. B o e n d e m ö n s t r e t k ä n n e tecknas av ökad s e g r e g e r i n g — h ö g i n k o m s t -t a g a r n a b o r i s -t a d s k ä r n o r n a , arbe-tarklassen t r ä n g s ut i f ö r o r t e r n a . Det statsbärande social-demokratiska partiet framställer som sin u p p g i f t att » r ä d d a välfärden».
Att k v i n n o r och m ä n h a r lika del i (eller li-d e r lika stor brist på) »välfärli-den» f ö r u t s ä t t s i d e b a t t e n . Då och d å s i p p r a r i n f o r m a t i o n ige-n o m som m o t s ä g e r d e t t a : ige-n å g o ige-n påtalar att av d e lågavlönade ä r faktiskt m a j o r i t e t e n kvinnor, plötsligt k o m m e r e n r a p p o r t o m att löneskillnaderna mellan k ö n e n ökar. M e n dessa s p r i d d a fakta f ö r m å r inte f ö r ä n d r a ra-m a r n a f ö r diskussionen — bilden av en könsneutral stat, befolkad av k ö n s n e u t r a l a m e d -borgare, ä r k o m p a k t .
KVT fick ett brev f r å n A n n Kristin Carl-ström, Kvinnofolkhögskolan i G ö t e b o r g . H o n påtalar tystnaden i d e n politiska d e b a t -ten o m kvinnors villkor. Sammanställ d e n forskning s o m finns! u p p m a n a r h o n .
O c h det h a r vi gjort—resultatet håller d u i din h a n d — t e m a n u m r e t Välfärd och ofärd.
*
M a u d L a n d b y E d u a r d s inleder n u m r e t m e d att ställa d e n g r u n d l ä g g a n d e f r å g a n h u r en feministisk forskning o m välfärd b ö r se ut. B e g r e p p e t välfärd måste vara n o r m a t i v t , häv-d a r h o n , och u t g å f r å n en feministisk vision o m d e t g o d a livet. 1 ett s å d a n t välfärdsbe-g r e p p är kvinnors reella m a k t och politiska d e l t a g a n d e e n viktig k o m p o n e n t . Forskning-en b ö r kritiskt och n o r m a t i v t granska väl-färdstaten och dess politik. H ä r ä r d e n över-g r i p a n d e f r å över-g a n : i vilken u t s t r ä c k n i n över-g b i d r a r välfärdstaten till att u p p r ä t t h å l l a - e l l e r bryta n e r — o r d n i n g e n mellan k ö n e n ?
2
D e n n a f r å g a h a r givits motstridiga svar i der. statsvetenskapliga k v i n n o f o r s k n i n g e n , visar Birte Siim. A e n a sidan h a r kvinnofor-skare betraktat d e n m o d e r n a välfärdstaten s o m en i h u v u d s a k patriarkal institution, vil-ken r e p r o d u c e r a t k ö n s m a k t s s y s t e m e t i ny f o r m . A a n d r a sidan h a r d e t framhållits att k v i n n o r givits nya sociala och politiska rättig-h e t e r i d e skandinaviska välfärdsstaterna. De skilda t o l k n i n g a r n a h a r fokuserat olika as-p e k t e r av kvinnors relation till staten, m e n a r Siim. Själv a r g u m e n t e r a r h o n f ö r att kvin-nors politiska praktiker måste integreras i analysen och d ä r m e d måste diskussionen o m v ä l f ä r d e n också gälla f r å g o r o m fred, miljö och global rättvisa.
Evy G u n n a r s s o n u n d e r s ö k e r o m b e g r e p -p e t »feminisering av f a t t i g d o m e n » , s o m lan-serats av a m e r i k a n s k a forskare, ä r giltigt även f ö r Sverige. H o n visar att det i d e t sena åttio-talet är d e mycket u n g a k v i n n o r n a s o m ökat b l a n d socialbidragstagarna. G u n n a r s s o n är dock kritisk till tesen o m f e m i n i s e r i n g e n av f a t t i g d o m e n . D e n döljer, m e n a r h o n , det fak-t u m afak-tfak-t k v i n n o r allfak-tid varifak-t e k o n o m i s k fak-t ufak-tsafak-t- utsat-ta — ett f ö r h å l l a n d e s o m följt m e d in i d e n m o d e r n a välfärdsstaten. I i n t e r v j u e r m e d kvinnliga socialbidragstagare låter författa-ren dessa ge sin syn p å vad d e t vill säga att vara fattig i d a g e n s Sverige.
Familjepolitiken ä r ett o m r å d e d ä r välfärds och j ä m s t ä l l d h e t s p o l i t i k gjort g e m e n -sam sak. G e r t r u d Å s t r ö m analyserar i sin artikel vilken ideologi som ligger b a k o m u t f o r m -n i -n g e -n av f ö r ä l d r a f ö r s ä k r i -n g respektive v å r d n a d s b i d r a g . Välfärdssamhället h a r gått f r å n att fokusera p å kvinnan som mor, i syste-m e t syste-m e d syste-m o d e r s k a p s p e n n i n g , till löntagaren som förälder, g e n o m f ö r ä l d r a f ö r s ä k r i n g e n , d ä r även p a p p a n blir formell f ö r ä l d e r och f ö r s ä k r i n g e n knyts till l ö n e a r b e t e t . »Lönta-garen s o m f ö r ä l d e r » är dock e n d a s t e n ideo-logisk k o n s t r u k t i o n , eftersom » f ö r ä l d e r n » till 90 p r o c e n t f o r t f a r a n d e ä r lika m e d m o -d e r n . Å s t r ö m h ä v -d a r att -dessa resultat inte är paradoxala, u t a n f i n n s inbygga i r e f o r m e n s k o n s t r u k t i o n . S o m jämställdhetsreform be-traktat h a r f ö r ä l d r a f ö r s ä k r i n g e n överlåtit an-svaret att skapa j ä m s t ä l l d h e t p å d e n enskilda k v i n n a n .
A s t r ö m konstaterar att f ö r ä l d r a f ö r s ä k r i n g
-e n viss-erlig-en d r a r in d -e t o b -e t a l d a omsorgs-arbetet i d e n betalda s f ä r e n , m e n att d e t ä r lö-n e a r b e t e t som m e r i t e r a r o m s o r g s a r b e t e t till att bli betalt. J o h a n n a Esseveld och Karen Da-vies f r a m h ä v e r , i t e m a n u m r e t s avslutande ar-tikel, att alltsedan d e n svenska välfärdsstaten b ö r j a d e ta f o r m p å 30-talet, h a r d e n präglats av en åtskillnad mellan avlönat, p r o d u k t i v t (manligt) a r b e t e och oavlönat, r e p r o d u k t i v t (kvinnligt) a r b e t e . E f t e r s o m välfärdsreform e r n a knutits till l ö n e a r b e t e t , finns e n o j ä välfärdsreform -likhet mellan k ö n e n inbyggd i välfärdssyste-met. För att få m a x i m a l del i v ä l f ä r d e n b ö r e n individ a r b e t a heltid, u n d e r minst n å g r a de-cennier. M å n g a k v i n n o r r ö r sig i n o m vad för-fattarna kallar ett grått fält av d e l t i d s a r b e t e n , arbetslöshet och tillfälliga a r b e t e n . Esseveld/ Davies analyserar i artikeln speciellt d e n tids-b e g r ä n s a d e a n s t ä l l n i n g s f o r m e n , som i n o m alla y r k e s o m r å d e n är vanligare b l a n d kvin-n o r och särskilt a kvin-n v ä kvin-n d s i d e kvin-n offekvin-ntliga sektorn. Staten, s o m kanaliserar välfärd till m e d -b o r g a r n a via d e n offentliga sektorn, g y n n a r således själv en a n s t ä l l n i n g s f o r m som u p p -rätthåller kvinnors u n d e r o r d n a d e ställning p å a r b e t s m a r k n a d e n .
*
I nästa n u m m e r av KVT, s o m u t k o m m e r i slu-tet av s e p t e m b e r , p r e s e n t e r a r vi nordiska och internationella b i d r a g till d e n feministiska fi-losofin. Förslag på k o m m a n d e t e m a n u m m e r , artiklar och r a p p o r t e r o m f o r s k n i n g som på-går, m o t t a g e s m e d glädje. D ä r m e d ö n s k a r vi läsarna en vilsam, i n s p i r e r a n d e s o m m a r !
