Stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter

Stöd till

utvecklings-projekt för jämställda

offentliga miljöer i städer

och tätorter

- slutrapport

Boverket

Stöd till

utvecklings-projekt för jämställda

offentliga miljöer i städer

och tätorter

Titel: Stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter - slutrapport

Rapportnummer: 2017:14 Utgivare: Boverket, juni, 2017 Upplaga: 1

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-474-6 ISBN pdf: 978-91-7563-475-3

Sökord: utvecklingsprojekt, jämställda offentliga miljöer, städer, tätorter, redovisning, anslaget, stödet, erfarenhetsspridning, reflektioner

Diarienummer: 3.4.1 1771/2014 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00

Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Förord

För att skapa en hållbar bostadsförsörjning och livsmiljö räcker det inte att enbart bygga det antal bostäder som efterfrågas. Att människors närmiljöer ger förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa är även viktigt.

Att ha möjlighet att röra sig fritt i offentliga miljöer - exempel torg, par-ker, lekplatser, stråk eller innecenter - är en förutsättning för att kunna ta del av samhällsaktiviteter, upprätthålla sociala kontaktnät med mera. Detta kräver att offentliga miljöer gestaltas så de upplevs som trygga, jämställda, tillgängliga och intresseväckande. Platser där människor finns drar ofta till sig ännu fler människor och det är genom möten som den so-ciala tilliten byggs upp.

Boverket har under åren 2014-2016 fördelat anslaget till utvecklingspro-jekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Enligt 14 § för-ordningen (2013:1102) om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda of-fentliga miljöer i städer och tätorter ska Boverket följa upp de åtgärder som det har beviljats stöd för och senast den 30 juni 2017 redovisa detta i en rapport till regeringen.

Rapporten är sammanställd av projektledare Kerstin Andersson, tf. en-hetschef Carl-Magnus Oredsson och expert Suzanne Pluntke.

Karlskrona 13 juni 2017

Susann Bard

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Inledning och bakgrund ... 7

Jämställda offentliga miljöer ...7

Tidigare uppdrag om jämställdhet i det offentliga rummet ...7

Fördelning av stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer ... 10

Om stödet ... 10

Beskrivning av projekten ... 12

Informations-, resultat- och erfarenhetsspridning ... 32

Informationsspridning om stödet ... 32

Spridning av projektens erfarenheter och resultat ... 36

Reflektioner ... 39

Jämställd process, jämställd plats eller jämställt användande ... 39

Behovet att skapa mångfunktionella platser ... 39

Nyttan med separatistiskt förhållningssätt ... 40

Nyttan med ett intersektionellt perspektiv ... 40

Använd relevant kompetens och samverka ... 41

Trygghet och genus ... 41

Viktigt att gå från ax till limpa ... 42

Svårigheter att involvera medborgare ... 43

Konst, kreativitet och kommunikation som viktiga verktyg ... 43

Att förvalta en plats och aktiviteter ... 44

Ytterligare jämställdhetsintegrering behövs ... 44

Förslag på fortsatt arbete ... 45

Kompetenshöjning... 45

Sammanfattning

Jämställda offentliga miljöer kan sägas vara platser och stråk där kvinnor och män möts och interagerar samt har tillgång till platsen på lika villkor. Det kan gälla ytor såväl inom- som utomhus.

Regeringen har under åren 2014-2016 avsatt 30 miljoner kronor att för-dela i stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. Boverket har fördelat stödet vid fyra tillfällen. Sammanlagt har 187 ansökningar kommit in och 24 projekt har tilldelats stöd. De pro-jekt som fått stöd kan delas in i följande kategorier: metodutveckling (nio projekt), kommunikation (ett projekt), fritidslokaler (två projekt), lekplat-ser (ett projekt), skolgårdar (ett projekt), parker (två projekt), stråk (två projekt) samt torg- och aktivitetsplatser (sex projekt).

Boverkets webbplats har varit central för att informera om stödet, men också kring de olika projekten. Boverket och projektägarna har spridit er-farenheterna vid exempelvis seminarier och konferenser. En slutkonfe-rens genomfördes i november 2016. Erfarenheterna har också lyfts upp i såväl lokal och regional som nationell media samt utställningar. Boverket har också valt att spela in filmer som speglar tre projekt.

Med utgångspunkt från projektens slutrapporter har följande reflektioner lyfts och diskuterats:

 Jämställd process, jämställd plats eller jämställt användande  Behovet att skapa mångfunktionella platser

 Nyttan med ett separatistiskt förhållningssätt1  Nyttan med ett intersektionellt perspektiv2  Använd relevant kompetens och samverka  Trygghet och genus

 Viktigt att gå från ax till limpa  Svårigheter att involvera medborgare

 Konst, kreativitet och kommunikation som viktiga verktyg

1 _{Bruket att begränsa en grupp efter kön, hudfärg eller andra kriterier.} 2 _{Hur olika maktordningar kan samspela.}

 Att förvalta en plats och aktiviteter

 Ytterligare jämställdhetsintegrering behövs Boverket ger följande förslag på fortsatt arbete:

 Kompetenshöjning. En kompetenssatsning kring genus och fysisk pla-nering genomförs, förslagsvis av Boverket tillsammans med SKL, länsstyrelserna och regionerna. Syftet är att höja kompetensen i kom-munerna kring könsmaktsordningens och rådande normers påverkan på det offentliga rummet. Satsningen bör ha ett intersektionellt per-spektiv. Det behövs också kunskapshöjande aktiviteter om hur ett jämställt förhållningssätt kan påverka genom hela PBL-kedjan. Utöver detta behövs kunskap om hur offentliga miljöer långsiktigt kan förval-tas ur ett jämställdhetsperspektiv.

 Främja lokala aktiviteter. Boverket ser ett stort behov av att det lokalt skapas förutsättningar för kommuner, civilsamhälle, näringsliv med flera att kontinuerligt genomföra aktiviteter för att påverka utveckl-ingen i en positiv riktning. Boverket, länsstyrelserna och SKL kan här bistå med hittills gjorda erfarenheter. Den nya jämställdhetsmyndig-heten har i detta arbete en central roll, så även andra myndigheter med uppdrag knutna till civilsamhället.

Inledning och bakgrund

Jämställda offentliga miljöer

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma sam-hället och sina egna liv. Genom att vara medveten om hur den fysiska miljön kan förstärka eller upprätthålla ojämställda strukturer och köns-roller är det möjligt att fatta beslut som främjar jämställdhet. Den offent-liga miljön är en viktig arena för socialt samspel och för deltagande i olika samhälleliga processer. Jämställda offentliga miljöer kan sägas vara mötesplatser och stråk där kvinnor och män möts och interagerar samt har tillgång till platsen på lika villkor. Det kan gälla platser såväl inom- som utomhus.

När en offentlig miljö gestaltas är det viktigt att utgå från platsen, dess historia, förutsättningar och funktion. Vissa mötesplatser kan upplevas uteslutande. Formellt sett kan de vara öppna för alla, men de omgärdas av osynliga kulturella och mentala barriärer som gör att de upplevs som otillgängliga och ojämställda. Gestaltningen är därför central för hur väl mötesplatsen kommer att fungera och hur uppskattad platsen blir av de som använder den. Hur kvinnor, flickor, män och pojkar ges möjlighet att utforma den offentliga miljön kan påverka den sociala utvecklingen på platsen och kan skapa en trygg och hållbar livsmiljö. Därför är det viktigt att involvera de som ska använda platsen för att ta del av deras kunskap, behov och önskemål.

Det är också viktigt att reflektera över vem som använder vilken yta, när och på vilket sätt. Eftersom den offentliga miljön är en spegel av sociala relationer är det viktigt med att inte cementera stereotyper genom en pla-nering baserad på enstaka gruppers erfarenheter. Därför är det alltid ange-läget att ha med ett jämställdhetsperspektiv i planeringen så att den fy-siska miljön utformas på ett sätt som möjliggör att kvinnor och män kan använda den på lika villkor.

Tidigare uppdrag om jämställdhet i det offentliga

rummet

Boverket har under åren 2008-2010 samt 2011-2013 haft två regerings-uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utveckl-ingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jäm-ställdhetsperspektiv.

Tryggt och jämnt 2008-2010

Det första uppdraget var indelat i fyra delar: • stöd till kommunala insatser och andra projekt, • kunskapsuppbyggnad,

• metodutveckling, • seminarier.

Av anslagets 45 miljoner kronor avsattes 34 miljoner till fördelning av stöd för kommunala insatser och andra projekt. Stöd kunde sökas för stra-tegiska, metodutvecklande och fysiska åtgärder eller en kombination av dessa. Totalt beviljades 131 projekt varav 127 genomfördes.

På Boverkets uppdrag genomförde Nordregio en internationell jämfö-relse. Utifrån en förstudie valdes ett antal länder ut: Finland, Storbritan-nien, Österrike och länderna kring Baltikum. I fyra fallstudier beskrevs ländernas arbete med trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställd-hetsperspektiv.

Totalt togs det fram fem skrifter inom metodutvecklingen. Tillsammans speglar de den bredd som funnits inom uppdraget:

• ”Trygghetsvandring – en vägledning” • ”Trygghetsvandring – tankar på vägen”

• ”Jämställdhet på dagordningen - planera för ett tryggt och jämställt samhälle”

• ”Vidga vyerna – planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet” • ”Plats för trygghet – inspiration för stadsutveckling”

Skrifterna översattes även till engelska. Boverket tog också fram ljudbild-spel som innehöll presentationer av elva projekt som fått stöd. I dessa be-rättar projektägarna om resultat, framgångsfaktorer och eventuella effek-ter.

Inom uppdragen genomfördes cirka 25 kunskapsseminarier kring jäm-ställdhet och trygghet. Uppdraget avslutades med en stor slutkonferens i Stockholm, som genomfördes i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Konferensen öppnades av dåvarande civil- och bo-stadsministern Stefan Attefall. Även ett rundabordssamtal mellan prakti-ker och forskare genomfördes.

Utvärdering av Tryggt och jämnt 2011-2013 samt spridning av erfarenheterna av det tidigare uppdraget

År 2011 fick Boverket i uppdrag att utvärdera effekterna av de genom-förda projekten samt att sprida erfarenheterna från det tidigare uppdraget. Av utvärderingen framkom bland annat:

• flera projekt angav att de inte skulle ha jobbat med trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv utan ekonomiskt stöd,

• genom ”Tryggt och jämnt” har trygghets- och jämställdhetsfrågorna lyfts inom verksamheter som arbetar med samhällsplanering och be-byggelseplanering,

• en betydande medborgardialog har skett i projekten,

• projekten har i flera fall fokuserat på tryggfrågor på bekostnad på jämställdhetsperspektivet.

Med anledning av den sista punkten lämnade Boverket ett förslag i sin slutrapport om att erhålla ett anslag till ett antal pilotprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer. I budgetpropositionen för 2014 föreslogs ett anslag till utvecklingsprojekt för detta.

Inom uppdraget genomfördes fyra seminarier. I dessa ingick bland annat temaseminarier kring ljussättning och kopplingen till planeringsprocessen samt ett rundabordssamtal mellan forskare och praktiker.

Fördelning av stöd till

utvecklingsprojekt för jämställda

offentliga miljöer

Om stödet

Regeringen har under åren 2014-2016 avsatt 30 miljoner kronor att för-dela i stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter. År 2014 avsattes fem miljoner kronor, 2015 femton miljoner kronor och 2016 tio miljoner kronor.

Boverket har beslutat om fördelning av stöd vid fyra tillfällen: den 1 ok-tober 2014, den 3 februari 2015, den 18 december 2015 och den 12 janu-ari 2016. Vid beslutstillfällena beviljades stöd till sex, tretton, ett respek-tive fyra projekt. Sammantaget har 24 projekt tilldelats stöd.

Sammanlagt har 187 ansökningar kommit in. Vid samtliga beslutstill-fällen har det ansökts om betydligt mer medel än det funnits att tillgå. Boverket har därför tvingats prioritera mellan ansökningarna. Boverket har lagt särskild vikt vid att det i projekten finns ett tydligt jämställdhets-perspektiv, åtgärdernas effekt, att åtgärderna är varaktiga, att flickor och pojkar särskilt uppmärksammas samt sökandes förmåga att sprida in-formation och erfarenhet om projektetet. Boverket har även vägt in att stödet bör få geografisk spridning samt att olika typer av projekt bör få stöd. De projekt som fått stöd kan delas in i följande kategorier: metodut-veckling (nio projekt), kommunikation (ett projekt), fritidslokaler (två projekt), lekplatser (ett projekt), skolgårdar (ett projekt), parker (två pro-jekt), stråk (två projekt) samt torg- och aktivitetsplatser (sex projekt).

Beskrivning av projekten

Ett jämställt Övre

Projektägare: Trelleborgs kommun och Nyréns Arkitektkontor Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder

Beviljat stöd: 900 000 kronor

Syftet har varit att inleda ett arbete med jämställda offentliga miljöer i Trelleborgs kommun och bidra till ett kunskapslyft för kommunens tjäns-tepersoner, politiker och medborgare. Projektet, som inriktades mot ung-domar, ville visa hur kommunen genom en jämställd samhällsplanering kan bryta och ifrågasätta cementering och reproducering av hur killar och tjejer traditionellt använder sig av det offentliga rummet. Projektet var också en del i att fullfölja och konkretisera den nyligen framtagna för-djupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad, vilken har ett stort fokus på social hållbarhet.

Projektet har bestått av fyra delar: analys, dialog, fysisk åtgärd och upp-följning. Nyréns Arkitektkontor har inom projektet även vidareutvecklat metoden ”Designdialog” genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv. Projektet har arbetat utifrån att en tillfällig utformning skulle skapas på en plats som kallas för Övre. Det sågs som ett sätt att snabbt implementera och testa ungdomarnas idéer samtidigt som det fanns ett stort behov av att något skulle hända på platsen.

Jämställt medskapande: utformning av offentliga parkmiljöer

Projektägare: Hallstahammar kommun Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 600 000 kronor

Syftet har varit att ta fram ett metodstöd som kan användas i detaljplane-arbetet utifrån ett jämställdhets- och barnperspektiv. Detta har skett ge-nom att involvera barn och ungdomar i arbetet med att utforma parkmil-jöer i Östra Nibble och i Hallstahammar centrum. Dialoger har genom-förts i fyra olika delprojekt som dokumenterats och utvärderats. En rapport har tagits fram som innehåller ett metodstöd om varför och hur kommunen kan genomföra mer inkluderande dialoger som inkluderar jämställdhet och barnperspektivet. För att projektet skulle få maximalt genomslag och god hållbarhet har kompetenshöjande åtgärder för tjänste-personer och politiker i Hallstahammar kommun genomförts. Samverkan har skett med länsstyrelsens sakkunnige i jämställdhet.

Invigning Trollstigen i Hallstahammar. Foto: Emma Mossberg

Jämställda utemiljöer i förskola och skola

Projektägare: Skellefteå kommun Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 743 754 kronor

Skellefteå kommun har kartlagt sina skolors utemiljöer ur ett jämställ-hetsperspektiv. Detta genom att göra observationer på förskole- och skol-gårdar för att se hur eleverna leker, rör sig och vistas på gården. De yngre barnen har fått samtala i grupp om vad som är det bästa med deras ute-miljö. Sedan har barnen fått visa sin utemiljö och svara på frågor om var de leker, hur många som leker och om könsuppdelad lek. På låg- och mellanstadiet har barnen fått arbeta med foto där de själva har fotografe-rat sin utemiljö utifrån orden: flicka, pojke, tillsammans, ensam, svag och stark. På högstadiet har barnen intervjuats kring hur de använder sin skolgård, vad det bästa är med den och hur miljön kan förbättras.

Även trygghetsvandringar har genomförts där barnen har berättat och ritat på kartor samt fotograferat otrygga och trygga platser. Dessutom har nyckelpersoner inom berörda förvaltningar utbildats i jämställdhet. Resultatet har blivit ett funktionsprogram som innehåller en checklista som kan användas när utomhusmiljön vid förskolor och skolor är i behov av förändring och/eller vid nybyggnationer.

Årstidernas park: inkluderande planeringsprocesser för jämställda miljöer

Projektägare: Umeå kommun

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 500 000 kronor

Med jämställdhet i fokus genomförde och testade Umeå kommun olika metoder och workshops för att bättre nå och engagera tjejer i åldrarna 15-18 år. Mötesplatserna har varierat från skolor, fritidsgård och caféer till platsen där den jämställda parken numera är byggd.

Varje workshop byggde på diskussioner utifrån en frågeställning. Re-spektive diskussion sammanfattades av tjejerna på två olika sätt. Anting-en med Anting-en skiss (som sedan blev symboler på vykort och skyltar med sammanfattande text) eller med fotografier på citat som representerade deras olika upplevelser av staden och skolan. Därefter fick Tyréns AB i uppdrag att i samarbete med konstnären Kerstin Bergendal gestalta och projektera mötesplatsen utifrån dialogarbetet. Mötesplatsen innehåller bland annat ytor för att umgås, sittplatser och eluttag.

En viktig del av arbetet har varit att utbyta erfarenheter kring hur jäm-ställdhetsperspektivet syns i kommunens dialogarbete. Projektet har haft två interna erfarenhetsutbytesträffar med andra berörda kommunala

verk-samheter. Syftet har varit att nå en ökad medvetenhet om roller/makt-positioner i medborgardialog i stadsutvecklingsprocesser. Vidare har en utställning om projektet har tagits fram som ställts ut på Västerbottens museum.

Frizon i Umeå. Foto: Umeå kommun

Ljusare konst - tryggare stad

Projektägare: Katrineholms kommun Typ av åtgärder: Fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 401 862 kronor

Projektet har huvudsakligen skett i samverkan med det så kallade IM-programmets språkklasser på Duveholmsgymnasiet. Tillsammans med konstnärsparen Andy Best och Merja Puustinen respektive Karen Froede och Mikael Richter har ungdomarna arbetat fram förslag på hur två stråk i staden med hjälp av ljus och offentlig konst skulle kunna bli tryggare och mer jämställda.

Projektet har omfattat två platser i Katrineholm. Det ena är en tunnel där ett neonkonstverk har satts upp. Verket har två delar: den ena består av symboler för hem, död, skapande och kärlek och den andra av ord på flera olika språk med stor betydelse för ungdomar. Den andra installat-ionen återfinns i en av Katrineholms parker. Där har den befintliga belys-ningen byggts om så att lyktstolparna har fått lampskärmar som man van-ligtvis hittar inomhus. Detta i syfte att förstärka en hemkänsla.

Genom att placera ut två ljuskonstverk - och på så vis ge respektive plats en unik karaktär och också stärka dess identitet - har projektet velat ta ett nytt grepp i frågan om tryggheten i det offentliga rummet.

Belysning i en av parkerna i Katrineholm. Foto: Boverket

Alby Folkhälsopark

Projektägare: Botkyrka kommun och Konyaspor Kultur- och idrottsför-ening.

Typ av åtgärd: Fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 500 000 kronor

Botkyrka kommun initierade en upprustning av Alby IP eftersom folkhäl-san och idrottsverksamheten var ojämställt fördelad i Alby. Med fokus på att tjejer skulle känna sig välkomna till platsen anlades en folkhälsopark. Projektidén kom från en tidigare dialog med unga tjejer i Alby.

Parken innehåller bland annat ytor för spontan bollek, dans/uppträdande, skate, parkour och stadsodling samt sittplatser, dj-bås, utegym, sandplan, kafeteria, lekplats, mobil isbana och löparbana.

Genom observationer genomförda under parkens första 18 månader i drift kan det konstateras att användandet är ganska jämnt fördelat mellan tjejer

och killar. Utegymmet verkar vara den yta som flest besökare använder sig av och parkourytan hittills minst.

Konstnärer i Alby Folkhälsopark. Foto: Botkyrka kommun

Beslutsomgång 2 – 2015

Resan till den jämställda platsen

Projektägare: Add Gender och Belatchew Arkitekter i samarbete med Malmö stad och Nacka kommun

Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 1 071 808 kronor

Syftet var att skapa ett verktyg som alla kan använda för att diskutera, planera och utvärdera jämställda offentliga platser, med särskilt fokus på flickors och pojkars behov. Projektet har genomförts i tre delar och som ett samarbete mellan arkitekter, jämställdhetsexperter och stadsplanerare. Projektet inleddes med insamling av material och inläsning på forskning i ämnet. Därefter genomfördes en dialog med elever på Eklidens grund-skola och Nacka gymnasium, där eleverna fick i uppgift att gestalta en jämställd plats i Nacka. Efter det genomfördes intervjuer med verksamma på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, planavdelningen och strategiska ledarposter hos parterna.

Resultatet blev kortleken ”MethodKit för jämställda platser” med 30 be-grepp som beskriver viktiga delar inom jämställdhet och stadsplanering. Bifogat kortleken finns ett faktablad om jämställdhetsintegrering. Kortle-ken är även översatt till engelska.

Purple Flag för tillväxt och jämställd kvällsekonomi

Projektägare: Svenska stadskärnor Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 750 000 kronor

Purple Flag är en kvalitetscertifiering med syftet att lyfta fram städer som på ett framgångsrikt sätt arbetar med utveckling av kvällsekonomin. Den lila flaggan är symbolen för en säker stad som håller hög kvalitet även under kvälls- och nattimmarna. Med hjälp av ett antal pilotkommuner har Svenska Stadskärnor överfört den engelska Purple Flag-modellen med dess innehåll till Sverige. Detta genom att lägga till ytterligare två per-spektiv som genomgående krav i hela processen: jämställdhet och mång-fald.

Purple Flags fokusområden anger fem framgångsfaktorer för utveckling och ledning av kvällsekonomin och fem kriterier för att klara certifiering-en. Arbetsprocessen är uppdelad i sex steg och pågår under drygt ett år. Gemensamma träffar för städerna genomfördes ungefär varannan månad i deltagande städer.

Jämställda platser i Malmö

Projektägare: Malmö stad, MKB Fastigheter AB, Fastighets AB, Fastig-hets AB Trianon, Tjejer i förening och ABF Malmö

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 3 050 000 kronor

Projektet har byggt på erfarenheter från det tidigare stadsutvecklingspro-jektet ”Rosens Röda Matta”: en aktivitetsyta i stadsdelen Rosengård, som planerats, utformats och drivits lokalt av unga tjejer. Arvet från projektet löper som en röd tråd genom ” Jämställda platser i Malmö”, där projektä-garna tillsammans med ungdomar utvecklat nya mötesplatser i stadsde-larna Kroksbäck, Lindängen och Nydala.

I en park i Kroksbäck har en aktivitetsyta tillkommit med syfte att öka tryggheten i området. I Lindängen har en grönyta skapats mellan husen för att öka trivseln och möjligheten till sociala möten för de boende i om-rådet. I Nydala har ytor för fysisk aktivitet skapats i en park.

De sammanlagt 25 ungdomar som anställdes i projektet har nu ökad kun-skap och kompetens inom jämställdhet, antidiskriminering och hållbar stadsutveckling. Processen har erbjudit dem möjligheten att påverka sina bostadsområden och skapa offentliga platser där deras idéer förverkligas. Tjejer i förening (en av projektägarna) har tagit fram en metodbok om hur jämställdhet kan inkluderas i stadsutvecklingen. Boken baseras på de processer som föreningen har varit med och drivit inklusive lärdomar.

Jämställd plats i Lindängen. Foto: Sanna Dolck

Torsbo ut och in

Projektägare: Vara kommun, Vara SK, Studieförbundet Vuxenskolan Vara, Vara konserthus och BILDA Väst

Typ av åtgärd: Fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 500 000 kronor

En parkeringsplats och angränsande mark i anslutning till den befintliga fritidsgården har, utifrån pojkars och flickors perspektiv, omvandlats till en attraktiv mötesplats. Genom indelning i olika närliggande "öppna rum" för kreativitet, exponering, rörelse respektive vila har olika typer av

aktiviteter kunnat integreras sida vid sida i mångfunktionella och flexibla lösningar. I gestaltningen har två referensgrupper, en arkitekturpedagog, en konstnär och en landskapsarkitekt deltagit. Referensgrupperna har be-stått av ungdomar och representanter från omkringliggande skolor, gran-nar, föreningsliv och medsökande till projektet.

Parallellt med gestaltningen av platsen har kommunens arbetsgrupp ur ett jämställdhetsperspektiv reflekterat över projektets plats och platser gene-rellt. Detta arbete har resulterat i en checklista i hur man kan planera jäm-ställda miljöer.

Torsbo ut och in. Foto: Vara kommun

Kommunicera mera

Projektägare: AB Kristianstadsbyggen (ABK) och Kristianstads kommun Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder

Beviljat stöd: 1 875 000 kronor

I samarbete med Kristianstads kommun har ABK förändrat Gamlegår-dens centrum till en mer välkommande, trygg och jämställd mötesplats. Tillsammans med referensgrupper i området har ABK arbetat fram ett förslag på förändringar i centret. Särskild vikt har lagts vid flickors och kvinnors önskemål.

Tre digitala skärmar för kommunikation med hyresgäster och andra besö-kare har installerats. Där kan alla aktörer med icke-kommersiella budskap sprida information om exempelvis arrangemang och öppettider. Ytterli-gare två skärmar finns tillgängliga för bildvisningar, videovisning, konst-projekt, skolprojekt med mera. Samtliga skärmar har monterats med till-gänglighetsfokus, så att även barn och rullstolsburna ska kunna ta del av informationen.

Även fysiska åtgärder i centret har genomförts: ett nytt färgglatt innertak, väggarna har fått ny färg, nya sittmöbler, lekmöbel, träd, offentlig toalett och ett "levande golv", där bilder kan projiceras. Projektet har också bi-dragit till ett mer gemensamt engagemang och intresse från ABK och Kristianstads kommun kring jämställdhetsfrågor.

Omvandling av innecentrum i Gamlegården. Foto: Boverket

Ett jämställt och tryggt Kronogården

Projektägare: Trollhättans stad

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 500 000 kronor

Kronogården är ett bostadsområde i Trollhättan där övervägande del av de boende har utomeuropeiskt ursprung. Projektets syfte har varit att

flickor och kvinnor oavsett härkomst ska känna sig tryggare i att ta del av det offentliga rummet.

I samverkan med de boende har dialoger och olika evenemang i området genomförts, följt av analyser och fysiska åtgärder. De fysiska åtgärderna har resulterat i att gång- och cykelvägar med angränsande ytor har blivit tryggare genom omfattande röjningsarbeten samt förstärkt belysning. Ut-över dessa åtgärder har ett utegym, en mindre fotbollsplan samt en boule-plan anlagts. Insatserna har skett i samarbete med bostadsbolaget Eidar.

Nytt utegym i Kronogården. Foto: Trollhättans kommun

Jämlika barn leka bäst

Projektägare: Eslövs kommun, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU Skåne), För barn, unga och vuxna med utvecklings-störning (FUB Skåne län) och Synskadades Riksförbund (SRF)

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 2 000 000 kronor

Tillsammans med RBU Skåne, FUB Skåne län och SRF har Eslövs kommun anlagt en jämställd och jämlik temalekplats. Syftet var att ut-forma en lekplats som inte tvingar in barn i traditionella beteendemönster, samtidigt som tillgängligheten för barn med funktionsvariationer är god.

Genom ett antal workshops har barn, föräldrar och pedagoger involverats för att utforma lekplatsen. I workshoparna kom det fram att barnen ville ha dinosaurer, tunnlar, prinsesslott och gungor - som nu finns på lekplat-sen. Handikappföreningarna lyfte fram exempelvis hur viktigt det var att det inte finns grenar som hänger ner, fördelen med en gunga för rullstols-burna, att färgerna kontrasterar samt att betydelsen av bra underlag och belysning.

En jämlik lekplats i Eslöv. Foto: Boverket

Ett jämställt resande för tjejer och killar i en regional stadskärna

Projektägare: Haninge kommun, Ekologigruppen AB och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen vid Stockholms läns landsting (TMR)

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 256 250 kronor

Projektet har undersökt hur tjejer och killar i åldern 9-13 år transporterar sig och använder det offentliga rummet i Handen. Målet med projektet var att kunna förändra hierarkin i infrastruktur till tjejer och killars lika fördel. Både i förhållande till varandra, men också i förhållande till bil-burna resenärer.

Projektet har varit indelat i tre faser: analys, dialog och genomförande. Ekologigruppen AB har undersökt hur pojkar och flickor rör sig i det of-fentliga rummet och vilka målpunkter de har besökt. I dialogen ingick en

utställning som visades på Haninge kulturhus. Tjejer från Vikingaskolan har tillsammans med arkitektkontoret White i workshopar utformat ett cykeluterum där det går att cykla, klättra, få utblick, krypa in och vara i fred eller bara hänga med sina kompisar. Där finns också en cykelpump och verktyg så det går att laga en cykel.

Projektet arrangerade också en nationell konferens i vad en jämställd in-frastruktur i Handen kan vara och hur den bidrar till ett mer jämställt och klimatsmart resande.

Invigning av cykeluterummet. Foto: Haninge kommun

Equal Park

Projektägare: Sölvesborgs kommun Typ av åtgärd: Fysiska åtgärder Beviljat stöd: 789 467 kronor

Aktivitetshuset Skofabriken öppnade 2013 i syfte att skapa en jämställd och attraktiv innemiljö för verksamheter och projekt. För att förbättra utemiljön vid aktivitetshuset, som tidigare bestod av en asfalterad parke-ringsyta, startades projektet ”Equal Park”. På platsen har det skapats in-bjudande sittplatser, prunkande rabatter, belysning, cykelparkering och olika ytor för spel, lek, dans och konserter. Utformningen av utemiljön har skett i dialog med de verksamheter och ungdomar som finns i aktivi-tetshuset.

Utemiljön vid allaktivitetshuset. Foto: Sölvesborgs kommun

En jämställd mötesplats för ungdomar

Projektägare: Täby kommun

Typ av åtgärd: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 916 250 kronor

Målet med projektet har varit att skapa en jämställd mötesplats för äldre tonåringar så att de kan ta del av Täby kommuns fritidsutbud på lika vill-kor. Berörda verksamheter har varit fritidsgårdar, bibliotek, kulturskolan samt kulturenhetens arrangemang.

Projektet har varit uppdelat i två integrerade delar. Grundutbildning i hur det metodiskt går att arbeta jämställt med ungdomar har genomförts för bibliotekarier, fritidsledare, teaterlärare och kulturenheten. I ett andra steg har en ny och centralt belägen mötesplats skapats.

Genom metoden Open world café har idéer från ungdomar samlats in. Dessa har sedan prioriteras och bryts ner till mer konkreta tankar och önskemål inom fem teman: Jämställdhet, bemötande, fysisk miljö, mö-tesplats och aktiviteter.

Bergaparken – en trygg och jämställd grannskapspark

Projektägare: Kalmar kommun Typ av åtgärd: Fysiska åtgärder Beviljat bidrag: 1 500 000 kronor

Syftet har varit att utveckla grannskapsparken Bergaparken ur ett jäm-ställdhetsperspektiv. Som ett första steg har arbetsgruppen utbildats i jämställdhet och läst in sig på litteratur kring jämställdhet i offentliga miljöer. Därefter har arbetsgruppen, med hjälp av en fokusgrupp bestå-ende av flickor samt en referensgrupp med pojkar, tagit reda på hur flick-or respektive pojkar använder Kalmars parker och hur en park bör vara utformad för att de ska vilja använda den. Förutom dialogerna med ung-domarna har arbetsgruppen även kontaktat hyresgäster som bor i anslut-ning till parken för att få in deras synpunkter.

Med utgångspunkt vad som kommit fram i dialogerna har parken gestal-tats. Parken är indelad i olika rum och omfattar nu sittplatser, grill, scen samt ytor för umgänge, fysisk aktivitet och lek. För att stärka tryggheten i parken har särskild omtanke ägnats belysning och grönska.

Bergaparken. Foto: Kalmar kommun

Kvinnoväxt i Järva - för en rättvis gestaltning av stimulerande offentliga miljöer

Projektägare: Spånga Blåbandsförening och Medborgarskolan Stock-holmsregionen.

Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd:1 122 691 kronor

Projektets huvudsyfte har varit att främja en utveckling av jämställda of-fentliga miljöer i Järva så att tjejer och kvinnor i området ska känna sig tryggare att ta plats i det offentliga rummet samt att skapa bättre förut-sättningar att utvecklas och utöva ett aktivt medborgarskap.

Genom en intervjuundersökning har problembilden kartlagts. Vidare har studiecirklar om stadsodling, kvinnors rättigheter, hälsa, ekonomisk egenmakt och entreprenörskap, könsroller och jämställdhet genomförts. Även stadsvandringar har skett i området.

Det har också bildats en samverkan/partnerskap för att synliggöra ojäm-ställdhet och för att ta fram ett gemensamt arbetssätt för en mer jämställd och inkluderande stadsutveckling i Järva. En konferens om att våga ta plats i det offentliga rummet har genomförts.

Jämställdhetsintegrering av grönstrukturplanen genom sociotopkartering

Projektägare: Västerås stad

Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 335 755 kronor

En sociotopkartering är en kartläggning av sociala värden i stadens ute-miljöer. Den handlar om att synliggöra de värden och betydelser som platserna har utifrån brukarnas kön och ålder. Det empiriska materialet bygger på observationer och intervjuer. Värden tas fram genom en kart-läggning av social samvaro på en specifik och avgränsad plats under olika säsonger och tider på dygnet.

I studien har fyra stadsdelar ingått: Gideonsberg, Haga, Malmaberg och Barkarö. Dessa har flera grönområden av olika karaktär: stadsdelsskogar, skogsområden, grannskapsparker, närparker och motionsspår. I de valda stadsdelarna bor människor med olika ekonomiska förutsättningar. Av resultatet framgick att kvinnor använder Västerås grönområden i större utsträckning än män. Resultatet visade också kvinnorna gillar natu-ren i grönområden mer än vad männen gör och att kvinnorna generellt är mer nöjda med grönområdena. Karteringen utgör ett underlag till kom-munens kommande grönstrukturplan.

Beslutsomgång 3 – 2015

Centrum för alla

Projektägare: Bodens kommun Typ av åtgärd: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 240 750 kronor

Projektets syfte har dels varit att ta fram ett planeringsunderlag till en fördjupning av översiktsplanen för centralorten, dels att kompetensut-veckla kommunens personal inom jämställdhet och fysisk planering. Pro-jektet har genomförts i tre delar: kartläggning och dialog, analys samt förankring.

Kartläggningen visar hur parker, torg och gator i Bodens centrum upplevs och används. Metoder som användes var webbenkät, fältinventering och workshops/stadsvandringar med fokusgrupp och kommunala förvaltning-ar.

Resultaten visade att om Bodens centrum ska bli en plats för alla så krävs insatser från och samverkan mellan flera delar av kommunens organisat-ion. Samtidigt behöver flera förvaltningar utveckla metoder för hur de kan arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Beslutsomgång 4 - 2016

Vuxna är inte ute på kvällen - ett gestaltningsprojekt om ungas (o)trygghet

Projektägare: Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) och Ös-tergötlands museum

Typ av åtgärder: Strategiska åtgärder Beviljat stöd: 916 800 kronor

VTI och Östergötlands museum har gemensamt tagit fram en vandrings-utställning. Projektets syfte var att undersöka ungas upplevelser av (o)trygghet i det offentliga rummet.

Ungdomar på högstadiet och gymnasiet har blivit intervjuade om sina er-farenheter av att röra sig i det offentliga rummet under kvällstid. Ungdo-marna berättade om miljöer och situationer där de känner sig otrygga. De diskuterade också alternativ för att öka tryggheten för olika grupper. Re-sultatet har blivit en interaktiv utställning där besökarna kan ta del av fyra fiktiva personers hemväg. Utställningen innehåller foton, texter, ljudin-stallationer och ett moment där besökarna själva får reflektera över vilka platser de upplever som trygga eller otrygga.

Utställningen finns tillgänglig att hyra av skolor, bibliotek och andra kommunala förvaltningar som vill väcka frågor om hur unga upplever otrygghet. För att stödja skolornas arbete har även en pedagogisk hand-ledning tagits fram som riktar sig till grundskolans senare år samt gymna-sieskolan. Materialet finns på svenska och engelska. En workshop för po-litiker och tjänstepersoner som vill jobba med ungdomars perspektiv i stadsplaneringen har också genomförts.

Det könade landskapet 2.0

Projektägare: Umeå kommun och Umeå universitet Typ av åtgärder: Strategiska åtgärder

Beviljat stöd: 133 397 kronor

Projektet har handlat om att skapa en förståelse för hur könade maktstruk-turer hela tiden skapas och återskapas i staden, presentera goda exempel och effekter av ett aktivt jämställdhetsarbete samt att visa på historia, nu-tid och kvarstående problem.

Under 2009 arbetade Umeå kommun fram en guidad stadsrundtur baserad på en rapport som heter ”Det könade landskapet”, som innehåller statistik och analys kring kvinnor och män i Umeå. Turen hade fokus på proble-matiserande, men också att på ett lättillgängligt sätt synliggöra staden som en könad plats - en plats som präglas av hur kvinnor och män rör sig och på vilka villkor.

”Det könade landskapet 2.0” har genom digitalisering vidareutvecklat konceptet. Fem platser har filmats i 360 grader. Filmerna kommer till-sammans med filmer från ytterligare ett tiotal platser att presenteras på Umeå kommuns webbplats. Verktyget kan användas och brytas ner på stadsdelsnivå.

Skäggetorpsskolan

Projektägare: Linköpings kommun genom Skäggetorpsskolan och Fastig-hetsägarna i Skäggetorp

Typ av åtgärder: Strategiska och fysiska åtgärder Beviljat stöd: 749 706 kronor

I projektet har också Fastighetsägarföreningen i Skäggetorp, Urban Ut-veckling och Samhällsplanering AB samt Urbio AB deltagit. Genom ob-servationer, enkäter, samtal, diskussioner, intervjuer, gåturer och works-hops med elever och personal har Skäggetorpskolans yttre miljö analyse-rats ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån insamlad data har ett förslag på utformning av utemiljön arbetats fram, vilket har presenterats i form av en utställning på skolan. I samband med utställningen fick eleverna svara på en individuell enkät och diskutera med projektgruppen vad de tyckte

om de planerade förändringarna. Synpunkterna samlades in och förslaget reviderades utifrån dessa.

De fysiska förändringarna på skolgården har mycket handlat om att skapa mindre rumsliga indelningar på skolgården, i form av sittgrupper och hängplatser i olika format och studsmattor. Allt är tänkt att vara okodade miljöer, där flickor och pojkar kan röra sig på lika villkor och utan förut-fattade meningar om hur de förväntas vara.

AKTIVIA - jämställd aktivitetsplats på Klostergården

Projektägare: Lunds kommun Typ av åtgärd: Fysiska åtgärder Beviljat stöd: 1 125 000 kronor

Klostergården är en av de större stadsdelarna i Lund. I parken Kloster-gårdsfältet fanns lekplats och bollplan, men det saknades en aktivitetsyta som gav utrymme för spontana aktiviteter och som kunde fungera som mötesplats för unga i området. Målsättningen med projektet har varit att skapa en attraktiv och inkluderande plats att hänga på och samtidigt vara en tillgång för den närbelägna fritidsverksamheten.

Projektet har genomförts i tre olika faser: dialog/gestaltning, anläggning och aktivering. Alla delar var lika viktiga i strävan att göra AKTIVIA till en jämställd plats även i praktiken. Platsen kom att innehålla studsmatta, möjligheter att klättra och hänga knäveck, plats för pingis och en scen med inbyggd musikanläggning. Den innehåller också lite lugnare områ-den där man kan hänga och softa. Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan Tekniska förvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen.

Informations-, resultat- och

erfarenhetsspridning

Informationsspridning om stödet

Boverkets webbplats har varit central i att sprida information om stödet. En informationsfolder har tagits fram, vilken varit tillgänglig både digitalt och har spridits på egna och andra aktörers konferenser. Kunskap om stö-det har förmedlats på både egna och andras arrangemang, ofta genom sär-skilt framtagna vykort. Boverket har även marknadsfört stödet via Fa-cebook, Twitter och på sin blogg. Vid ett flertal tillfällen har information om stödet spridits via myndighetens nyhetsbrev.

Extern samverkan

Både stödet och uppdragets slutkonferens har marknadsförts på www.hallbarstad.se. Informationsutbyte och informationsspridning har även skett med hjälp av ArkDes, Sveriges Arkitekter, Riksantikvarieäm-betet och Statens konstråd.

Seminarium, konferenser och utställningar

Seminarier och konferenser anordnade av Boverket

Inspirationsträff för projektägarna i Stockholm 2015

I juni 2015 arrangerades en inspirationsträff för de projekt som dittills beviljats stöd. Syftet var att utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Un-der dagen varvades korta projektpresentationer med föreläsningar om de jämställdhetspolitiska målen, genus och stadsbyggnad. Möjlighet till dis-kussion gavs, både utifrån i förväg givna frågor och spontant uppkomna sådana. Vid detta tillfälle upprättades också kontakter projekten emellan, som har bland annat lett till att man har medverkat på varandras semi-narier, men också gett råd och tips till varandra under projektens gång.

Inspirationsträff 10 juni 2015. Foto: Boverket

Slutkonferens i Stockholm 2016

Slutkonferens syfte var att inspirera och sprida erfarenheter. Pernilla Ba-ralt, statssekreterare hos Åsa Regnér, inledde. Därefter avlöste en kaval-kad av projektpresentationer varandra, både från scen och i form av tre filmer som Boverket tagit fram. Dagen avslutades med en utblick mot Danmark. Deltagarna kom från civilsamhället, länsstyrelser, näringsliv, centrala myndigheter, kommuner och akademi. Slutkonferensen ägde rum i november 2016.

Seminarier och konferenser där Boverket har medverkat

Nordiska Ministerrådets konferens i Köpenhamn 2013

I oktober 2013 var Boverket inbjudet av Nordiska Ministerrådet för att föreläsa om satsningen ”Tryggt och jämnt”. I presentationen lyfte ket även fram regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering av Bover-kets kärnverksamhet samt det då nya anslaget om jämställda offentliga miljöer. I sessionen medverkade Ane Rottbøll Jørgensen från Köpen-hamns kommun, som berättade om projekt i Köpenhamn där barn invol-verades i processen att utforma platser. Ane Rottbøll Jørgensen blev se-nare inbjuden att föreläsa på Boverkets slutkonferens.

Svenska stadskärnors seminarium om Purple Flag i Almedalen 2015

Boverket berättade om vikten av jämställdhet och mångfald på offentliga platser i stadskärnan och om det stöd Svenska Stadskärnor fått från

Bo-verket. Övriga punkter i programmet handlade om Svenska Stadskärnors arbete för levande kvällsmiljöer.

Jämställdhetsdagarna i Malmö 2016

I januari 2016 gick de första jämställdhetsdagarna av stapeln. Boverket deltog med en workshop och en monter. Workshopen handlade om jäm-ställda offentliga miljöer. Förutom en föreläsning om stödet medverkade Umeå kommun med projekten ”Årstidernas park” och” Det könade land-skapet 2.0”. Företaget Add Gender höll i en övning i metoden

”Methodkit”.

I montern presenterades Boverkets arbete med jämställdhetsintegrering av sin kärnverksamhet och besökarna kunde med hjälp av modeller pla-nera en jämställd stad. Umeå kommun och Add Gender fanns också till-gängliga i montern för frågor om sina respektive projekt.

Svenska stadskärnors seminarium om Purple Flag i Almedalen 2016

Inledningsvis beskrev Svenska Stadskärnor hur de arbetat med Purple Flag, en certifiering för att skapa trygga och attraktiva stadskärnor också på kvällstid. Därefter presenterades ett nytt verktyg för att diskutera, pla-nera och utvärdera jämställda offentliga platser, med särskilt fokus på flickor och pojkars behov. Såväl certifieringen som planeringsverktyget omfattas av Boverkets satsning på jämställda offentliga miljöer, som myndigheten också beskrev under seminariet.

Habitat III, i Ecuador 2016

Under konferensen Habitat III (United Nations Conference on Housing and Sustainable Urban Developement) arrangerade Sverige ett Side Event med rubriken”Land is a Fundamental Asset for Smart, Welfare, Gender Equality and Gender Space”. Boverket medverkade där med en föreläs-ning kring jämställda och trygga platser.

Transportforum i Linköping 2017

Transportforum, Nordens största årliga konferens för transportsektorn, genomförs varje år i januari av Statens väg- och transportforskningsinsti-tut (VTI). Tillsammans genomförde Boverket och SKL där sessionen ”Jämställd rörelse”. Förutom att tala om de jämställdhetspolitiska målen lyfte SKL betydelsen av att synliggöra hur olika maktstrukturer samspe-lar, det vill säga att anlägga ett intersektionellt perspektiv. Därefter pre-senterade Boverket myndighetens satsning på jämställda offentliga mil-jöer. Ett av de projekt som genomförts är VTI:s och Östergötlands mu-seums ”Vuxna är inte ute på kvällen”, inom vilken en vandringsutställ-ning om ungdomars erfarenheter att röra sig på kvällen tagits fram. Ut-ställningens syfte är att väckta idéer om hur stadsplanering kan anpassas

för att tjejer, killar och transpersoner ska kunna röra sig obehindrat och utan rädsla. Efter sessionen gavs möjlighet till en guidad visning genom vandringsutställningen.

Transportforum 2017 – Föreläsning av projektet ”Vuxna är inte ute på kvällen”. Foto: Boverket

Utställningar

Nordiskt Forum i Malmö 2014

På Nordiskt Forum i Malmö deltog Boverket med en monter. I montern visades erfarenheter från ”Tryggt och jämnt” och information lämnades om stödet till jämställda offentliga miljöer. Malmö stad och Tjejer i Före-ning föreläste i ett miniseminarium om Rosens Röda Matta. Utöver det fick besökarna möjlighet att markera trygga, otrygga och jämställda plat-ser i Malmö. Kartan med kommentarerna lämnades sedan över till plan-avdelning i Malmö stad för att användas som underlag i deras planarbete. Forum jämställdhet i Örebro 2017

På Forum jämställdhet i Örebro medverkade Boverket med en monter, där de tre filmerna om projekten ”Kommunicera mera”, ”Jämlika barn leka bäst” och ”Ljusare konst – tryggare stad” kontinuerligt visades på en storbildstv. Ett digitalt vykort delades ut där besökarna kunde ta del av övriga projekt inom satsningen och Boverkets arbete med jämställdhets-integrering.

Spridning av projektens erfarenheter och resultat

Digitala kanaler

Boverkets webbplats har varit central i att sprida information om de 24 projektens erfarenheter och resultat. En egen sida har skapats, vilken kon-tinuerligt har uppdaterats i syfte att tillhandahålla det material som re-spektive projekt succesivt velat tillgängliggöra. Samtliga slutrapporter är också publicerade.

Boverket har i sitt nyhetsbrev, på Facebook och Twitter samt på Boverk-tes blogg informerat om de fyra tillfällen då beslut om medelfördelning fattas.

Filmer

Ett annat sätt att sprida erfarenheterna har varit att spela in tre filmer. Filmerna visar en lekplats för barn med funktionsnedsättning (”Jämlika barn leka bäst”), ett innecentrum i ett område med socioekonomiska ut-maningar (”Kommunicera mera”) samt ett konstprojekt som har genom-förts med gymnasieelever under ledning av konstnärer och pedagoger (”Ljusare konst – tryggare stad”). I filmerna beskrivs respektive process fram till platsen är klar. Urvalet speglar stödets innehållsliga bredd. Filmerna premiärvisades på slutkonferensen. De finns att laddas ner på Boverkets webbplats och på Youtube. Filmerna kan användas fritt.

Hur projekten har spridit sina resultat och erfarenheter

Detta avsnitt baseras på projektens slutrapporter. Syftet med avsnittet är att visa informationsspridningens bredd, inte att ge en heltäckande bild av allt som genomförts.

Projektägarnas gängse kanaler

För att sprida erfarenheter och resultat från de olika projekten har en mångfald av kanaler använts. Oftast har projektaktörernas webbplats varit en nav i spridningen, både internt och externt. Även sociala medier har använts, främst Facebook, LinkedIn och Instagram. Några av projekten har arbetat med egna hashtags, t.ex. Add Gender och Täby. Spridning har även skett genom projektbloggar, nyhetsbrev och de tidskifter som aktö-rerna ger ut.

Media

Samtliga projekt har uppmärksammats av media. Detta hänger troligen inte bara samman med den lokala betydelse som projekten har haft, utan

även med att många har arbetat strategiskt gentemot media. I princip alla projekt har presenterats i lokala, regionala eller nationella morgontid-ningar eller i lokaltidmorgontid-ningar. Ett fåtal har även arbetat med tidningsannon-ser. En tredjedel av projekten har uppmärksammats i SVT:s regionala ny-hetssändningar och i Sveriges Radios lokalstationer, enstaka av dem åter-kommande under projektets gång, t.ex. Kristianstad. Några projekt har lyfts fram i nationella radioprogram så som Dagens Eko Ekonomi (Svenska stadskärnor), Kulturnytt (Umeå/Årstidernas park) och på SVT Play (Linköping och Malmö). Ett flertal facktidskrifter har skrivit om en-skilda projekt: Dagens industri (Svenska stadskärnor), Fastighetstidning-en (Add GFastighetstidning-ender), ArkitektFastighetstidning-en (Trelleborg och Umeå/Det könade land-skapet), Hem och hyra (Vara och Kristianstad), Förskola och Fritidshem (Skellefteå), Utemiljö (Skellefteå) och Byggindustrin (Lund).

Konferenser

Mycket av spridningen har också skett på lokala, regionala, nationella och internationella konferenser. Ibland på ett eget arrangemang, ibland genom att aktörerna har deltagit på konferenser ordnande av andra, till exempel Region Skåne, Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO), Winnet Skåne, Nätverket för kvinnor i transportpolitiken, SKL och Folk-hälsomyndigheten. Exempel på återkommande nationella konferenser där enskilda projekt har presenterats är Transportforum, Framtidens idrotts- och fritidsanläggningar, Träffpunkt Idrott, Littfest och Mötesplats social hållbarhet. Exempel på evenemang som hållits vid ett tillfälle är de slut-konferenser som avrundat åtminstone sex av projekten och riksdagssemi-nariet ”Politik för alla tiders städer – visst är det möjligt!” som Svenska Stadskärnor genomförde 2015.

Umeås projekt ”Det könade landskapet 2.0” har 2016 presenterats på FNs konferens Habitat III i Ecuador samt samma år på nätverket CIVITAS möte om hållbara transporter i Polen. Haninge kommun har presenterat sitt arbete på en konferens i Ryssland samt haft utbyte med holländska forskare i samband med en större konferens som hölls inom projektet.

Utställningar

Inom sju projekt har utställningar tagits fram: Add Gender, Vara, Boden, Hallstahammar, Haninge och Umeå kommuner samt VTI. De två sist-nämnda har gjorts tillsammans med respektive länsmuseum. VTI har producerat en vandringsutställning vilken, förutom att den turnerar i Ös-tergötland, kan hyras av skolor och offentliga verksamheter i hela landet. Ett skapande skolprogram, som tagits fram i enlighet med läroplanen, medföljer. Utöver detta har VTI även tagit fram en workshop för tjänste-personer och politiker som vill arbeta med ungdomars perspektiv i

stads-planeringen. Utställningsmaterialet finns tillgängligt på både engelska och svenska.

Böcker och filmer

I Malmöprojektet har Tjejer i förening har tagit fram två böcker om ungas engagemang och delaktighet i omvandlingsprocesser samt metoder för att öka jämställdheten däri. Umeås ”Det könade landskapet 2.0” ingår i Glo-bal utmanings bok om FNs New Urban Agenda. Linköpings kommun har tagit fram en digital bok om erfarenheter från sitt projekt. Trelleborgs kommun, Hallstahammars kommun och båda projekt i Umeå kommun har producerat filmer inom eller om sitt respektive arbete.

Föreläsningar, nätverksträffar, olika verktyg och studiebesök

Ett flertal av aktörerna har i spridningssyfte genomfört externa föreläs-ningar och arbetat med olika former av nätverksträffar. Spridning har även skett genom aktiviteter knutna till invigning av de platser som byggts och vid lansering av framtaget material så som exempelvis stu-diematerial, informationsbroschyrer, checklistor och andra metodstöd. I vissa fall finns materialet även på engelska, exempelvis Add Genders planeringsverktyg och filmer i Umeå kommuns ”Det könade landskapet 2.0”. Inom flera projekt har medvetenheten om ett sammanhållet grafiskt uttryck varit hög.

Flertalet aktörer ser mycket positivt på externa frågor och studiebesök. Exempelvis Botkyrka kommun anger att projektet har medfört så många besök, främst från andra kommuner, att ett särskilt presentationsmaterial tagits fram. Umeås ”Det könade landskapet 2.0” har utvecklat ett samar-bete med det franska regeringskansliet och ett antal franska städer för att öka förståelsen av att se tekniska investeringar i en social kontext.

Intern förankring och spridning

Samtliga projekt har på olika sätt förankrat genomfört arbete i den egna organisationen, till exempel genom interna kunskapsseminarier, olika former av informationsspridning eller föredragningar på såväl tjänste-persons- som politikernivå. Flertalet projekt har arbetat med referens-grupper, både interna och externa.

Reflektioner

Jämställd process, jämställd plats eller jämställt

användande

En central fråga som lyfts inom flera projekt är om det går att skapa en jämställd plats. Är det inte snarare användandet av platsen som ska vara jämställt? Att människors agerande skapar platsen medan den fysiska formen skapar förutsättningar för människors agerande? Det har även ibland rått tveksamhet om stödets syfte har varit att skapa processer där jämställdhetsfrågan synliggörs eller att med hjälp av valda metoder skapa så inkluderande platser som möjligt. Frågan som uppstår då är om fokus ska ligga på processen, den fysiska åtgärden eller både och?

Vidare finns det inte en absolut överensstämmelse mellan process och fy-sisk plats. Det vill säga en arbetsprocess med jämställdhetsfokus behöver inte leda till en jämställd plats och en plats som används jämställt är inte alltid resultatet av en jämställd arbetsprocess kring platsens utformning. Även om några av projekten har brottats med denna problematik, fram-håller flertalet att vinsten har varit att lyfta jämställdhetsfrågorna och sätta fingret på flera frågeställningar, vilket respektive organisation inte tidigare har gjort.

Ett framgångsrikt arbetsätt i flera projekt har varit att arbeta utifrån mål-sättningen att skapa inkluderande platser som inte är kodade utifrån kön. Genom att undvika lösningar där brister i befintliga miljöer löses med särskilda ”tjejplatser” har föreställningar om olikheter försvagats. Många lyfter också behovet av att kombinera medborgardialog med observation-er och analysarbete. På så sätt kan exempelvis skillnadobservation-er i hur deltagarna talar om användandet av en plats och hur de faktiskt använder den fångas upp.

Behovet att skapa mångfunktionella platser

Flera projekt lyfter behovet av att skapa lekfulla platser utan krav på pre-station och förväntningar. Dessutom eftersträvas mångfunktionella platser som också ska fungera för en mängd målgrupper. Ett flertal projekt har därför valt att integrera olika typer av aktiviteter i mångfunktionella och flexibla rum.

Oavsett arbetsmetod och förutsättningar har flera projekt resultaterat i liknande fysiska lösningar. På många platser har det skapats hängplatser i mindre format, ytor för lek och vila, möjlighet att uppträda eller att lyssna

på musik. Många har arbetat med exempelvis avskärmningar, färg och ljus. Hur en plats utformas präglas givetvis av sin samtid, såväl vid till-komst som i förvaltning. Även ekonomiska förutsättningar styr, exempel-vis hur stor investeringen kan vara eller vilken budget som avsätts för förvaltning. Samtidigt finns mänskliga behov av exempelvis trygghet, tillgänglighet, variation, komplexitet, överblickbarhet och platsförankring att ta hänsyn till. Vad som har påverkat i de olika projekten är oklart, men troligen samverkar flera faktorer.

Nyttan med separatistiskt förhållningssätt

En vanlig erfarenhet är att i blandade grupper tar killar och män lätt mer plats. Ett flertal projekt har därför valt att arbeta separatistiskt3_{, även om} slutprodukten har varit exempelvis en icke könskodad plats. Valet att fo-kusera på en grupp har gjorts för att tydligare lyfta gruppens behov och önskemål. Ofta har även andra grupper omfattats av projektet, men då på villkor att lyfta den utvalda gruppen. Ett separatistiskt förhållningssätt är inte ett mål utan ett medel. Om det används krävs en medvetenhet om varför vissa handlingar görs.

Några projekt har arbetat med att påverka pojkar och mäns attityder så att deras förhållningssätt till jämställdhet och könsroller förändras. Syftet är att förändra mäns maktposition, maskulinitetsmönster och attityder så att de utvecklar mer jämställda relationer till kvinnor. Genom att arbeta med pojk- eller mansgrupper ökar gruppens kunskap och därmed även deras förståelse för betydelsen av jämställdhet. Manliga förebilder och ambas-sadörer har i flera fall visar sig vara viktiga för att nå ut till en bredare målgrupp.

Nyttan med ett intersektionellt perspektiv

Kön är inte den enda faktorn som påverkar vår syn på platser och hur vi använder dessa. Därför kan heller inte kön vara det enda perspektivet när platser ska utformas. Många projekt har just pekat på det ohållbara i att arbeta med en diskrimineringrund i taget och istället lyft nyttan av ett in-tersektionellt synsätt. Alla kvinnor och män har olika livserfarenheter el-ler levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete viktigt att se hur olika maktordningar kan samspela - exempelvis socioekonomiska förhål-landen, religion, sexuell tillhörighet och social status - och se vilka kon-sekvenser detta får.

Att arbeta med ett intersektionellt perspektiv påverkar inte automatiskt en plats utformning. Snarare handlar det om att vara medveten om aktuella målgrupper samt att inkludera dessa i syfte att lyfta fram deras behov, rät-tigheter, intressen och erfarenheter. Med ett intersektionellt angreppsätt ställs högre krav på hur urvalet av medverkande personer görs så att ett representativt urval uppnås.

Använd relevant kompetens och samverka

I projekten har många kompetenser samverkat, exempelvis arkitekter, planerare, genusvetare, antikvarier, pedagoger och konstnärer. Oavsett vilka kompetenser som har deltagit har en kontinuerlig kritisk granskning utifrån ett jämställdhetsperspektiv varit viktig för att nå framgång. En del projekt har haft tillgång till egen kompetens, exempelvis genom att anlita konsulter, medan andra har kopplat in kommunens jämställdhetsstrateg alternativt särskilt sakkunnig i jämställdhet på länsstyrelsen.

Det behövs kunskap för att uppfatta befintlig miljö ur ett jämställdhets-perspektiv och därefter tillvarata iakttagelserna och koppla dem till fy-siska åtgärder. Inom en kommun måste kunskapen dessutom delas av många förvaltningar, därför krävs samverkan över förvaltningsgränser. Hur och vem som ska stärka kommunens jämställdhetsarbete är en viktig fråga och bör lyftas i kommunens övergripande strategiska planering och budget. Ett framgångsrikt arbete kräver att flera förvaltningar utvecklar metoder för hur de arbetar med jämställdhet.

Boverket har skapat möjligheter för projekten att mötas och byta erfaren-heter. Detta har medfört att samverkan har uppstått mellan projekten. Det finns flera exempel på kunskapsutbyten under projektens gång.

Trygghet och genus

Det är oklart varför trygghetsaspekten i många projekt varit mer central än genusfrågan. Är det begränsande att tala om trygghet eller är det en förutsättning för att kunna arbeta med genus? När framförallt flickor och kvinnor upplever otrygghet i offentliga miljöer, och kopplar detta till ris-ken att råka ut för våld, får det konsekvenser. Det är svårt att vara aktiv och delaktig i samhället om otryggheten begränsar möjligheterna att vis-tas i offentliga miljöer.

Några projekt har genomförts i bostadsområden med socio-ekonomiska utmaningar där majoriteten av de boende har sitt ursprung i utomeurope-iska länder. Att män har en mer framträdande roll än kvinnor i det offent-liga rummet har där varit centralt att arbeta med. Genomförda åtgärder

har visat att en ökad känsla av trygghet på platser och utmed stråk i re-spektive område är nödvändig för att flickor och kvinnor över huvudtaget ska vilja ta del av det offentliga rummet. Det fanns i några projekt ibland även en känsla av att vissa enskilda grupper tog för mycket utrymme och att dessa grupper därmed bidrog till att de boende, framför allt kvinnorna, kände sig otrygga. Genom att också vistas i dessa områden och möta de boende har kommun och bostadsföretag skapat förtroenden. Det blir där-för också mer naturligt där-för de boende att dela med av sin kunskap om om-rådet vid framtida dialoger.

Upplevd trygghet och faktisk risk

Det finns några gemensamma kännetecken för platser som upplevs som trygga. Det är platser som går att överblicka, ger kontakt med omgivning-en, är befolkade, går att orientera sig i, blandar vägar och bebyggelse samt är välskötta.

Brottsförebyggande arbete bedrivs ofta med målet att skapa trygghet. Men trygghetsskapande arbete och brottsförebyggande arbete är inte all-tid samma sak. Det är inte givet att människors trygghetsupplevelse går hand i hand med den faktiska risken för brott. En enskild människas känsla av otrygghet på en plats kan avspegla den faktiska risken, men det förekommer också att situationer och platser upplevs som otrygga trots risken för brott är låg.

Enligt BRÅ:s senaste trygghetsundersökning avseende 2016 är andelen personer som känner sig otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet 19 procent. Det är en ökning med fyra procent jämfört med året innan. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än män. Andelen otrygga är särskilt hög bland de yngsta och äldsta kvinnorna.

Viktigt att gå från ax till limpa

Många projekt har lyft den relativt korta projektiden som något positivt. Även om gestaltnings- och byggprocesserna i många fall blev stressiga ser flera värdet i att inom en relativt begränsad tid gå från ax till limpa. Det framhålls att det inte minst för barn och unga är viktigt att inom en överskådlig tid se ett konkret resultat av sitt engagemang. På så sätt skap-as förtroende och därmed stärks möjligheterna för fortsatta samarbete. Att delta i projekt av denna sort kan också vara ett praktiskt exempel hur en demokratisk process inom samhällsbyggnad går till.

Dialogens omfattning kan variera från information över förankring och delaktighet till medbestämmande. Det är viktigt att ha klart för sig vad det

egentligen är fråga om vid varje enskilt tillfälle och att vara tydlig med det redan i ett tidigt skede. Deltagarnas medvetenhet om vilken sort infly-tande de har på arbetet påverkar nämligen deras syn på utfallet.

Svårigheter att involvera medborgare

En hel del projekt har haft svårt att involvera de målgrupper som avsågs. Detta har i vissa fall påverkat upplägget och även ibland inneburit för-skjutningar i projektplanen. Problem att engagera har inte hängt samman med val av metod.

Många har valt att använda lokala föreningar för att nå enskilda medbor-gare, något som ibland visat sig medföra svårigheter att nå kvinnor. Å andra sidan har det ibland varit vara ännu svårare att nå oorganiserade. I några projekt har språkförbistring varit en utmaning.

Arbetet i en skola kräver noggrann planering, struktur och rutiner för att fungera väl och uppfylla läroplanens krav och mål. Flera av de projekt med skolelever som målgrupp upplevde att skolans dagliga arbete är starkt styrd av det pågående skolarbetet och det därför saknas utrymme för något utöver detta. Projekt som ville nå barn och ungdomar på deras fritid anger å andra sidan att det kan vara svårt att nå ungdomar efter skoltid. Även det faktum att ungdomar ofta är mer intresserade av att vis-tas på andra platser på orten, framförallt centrum, har i vissa projekt gjort det svårt att engagera unga i en stadsdel.

Dialog bygger på en tillit som är färskvara, vilket medför att arbetet måste fortgå kontinuerligt. Flera projekt vittnar om att genomfört dialog-arbete har skapat tillit och förståelse. Engagemanget bör uppmuntras och användas i kommunens kommande dialoger när staden eller tätorten ska vidareutvecklas. Vissa projekt vill permanenta delaktigheten genom att förvaltningen delvis axlas av föreningar aktiva i berört område.

Konst, kreativitet och kommunikation som viktiga

verktyg

Flera projekt har lyft konst och konstärliga processer som framgångsfak-torer, så även kreativitetens och kommunikationens betydelse. Att arbeta med frågor kring jämställdhet med hjälp av normbrytande konst och bild kan bidra till en mer inkluderande dialog i planeringsprocessen. I ett pro-jekt har det konstnärliga argreppssättet inte bara ökat deltagarnas kunskap om konst och kreativitet utan även lärdomar om att arbeta tillsammans. Att använda konst stärker en plats identitet. Där ljus har använts i den konstnärliga gestaltningen har dessutom även tryggheten ökat. Medveten om betydelsen av att gestalta med hög konstnärlig kvalitet har exempelvis

medfört upphandlingskrav gällande konstnärers och ljusdesigners med-verkan.

Att förvalta en plats och aktiviteter

Många upptäckte mot slutet av projekten att förvaltningen inte var med i planeringen. Detta är visserligen viktigt, men flera kom samtidigt fram till att det är minst lika viktigt att arbeta med aktiveringen av en plats ur ett jämställdhetsperspektiv när den väl är byggd. Hur detta garanteras med ett projektorienterat arbetssätt är en utmaning. Dessutom rör det ju delvis andra grupper än de som skapade platsen.

Flera efterlyser en form av underhålls- och utvecklingstänk som inte bara handlar om skötseln och underhållet av den fysiska platsen, utan om att uppmuntra till eller aktivt förlägga aktiviteter, händelser eller liknande till platsen. Ett flertal projekt har för avsikt att knyta såväl kommunala insat-ser som civilsamhällets engagemang till respektive plats.

Att utvärdera ett projekt kopplar starkt till dessa frågor. En god förvalt-ning gynnas av att inte enbart utvärdera den fysiska platsen i sig, utan även att reflektera över vad projektet har lärt deltagande aktörer.

Ytterligare jämställdhetsintegrering behövs

Genom tydlig rollfördelning, löpande kommunikation och fungerande projektadministration känner alla parter starkare delägarskap i ett projekt. Många vittnar dock om svårigheter när projektet avslutas, även om del-ägarskapet varit starkt. Endast i enstaka slutrapporter framförs tankar kring hur gjorda erfarenheter ska förvaltas och påverka framtida arbete. De aktörer som arbetat med jämställdhet länge, och sen tidigare införlivat den i sin ordinarie verksamhet, har här ett försprång.

Det är inte projektformen i sig som är problemet utan att inlemma jäm-ställdhet i ordinarie verksamhet. När projekt avslutas upplöses ofta ar-betsgrupperna, vilket ofta försvårar såväl kunskapsöverföring som konti-nuitet i arbetet. Jämställdhetsarbete handlar om att förändra på ett struktu-rellt plan och inom många olika politikområden. Några projekt belyser detta dilemma i sina slutrapporter och ställer frågan hur arbetet med att öka jämställdheten i fysisk planering kan ske kontinuerligt och hela tiden bygga på gjorda erfarenheter. Om detta kommer till stånd kan den fysiska planeringen troligen på ett mer effektivt sätt bidra till att förändra orsa-kerna till ojämställdhet i vårt samhälle.