God bebyggd miljö – förslag till nytt
delmål för buller inomhus
Boverket juni 2010
2
Titel: God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus – resultat från projektet BETSI
Utgivare: Boverket juni 2010 Upplaga: 1
Antal ex: 300
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-86342-56-2 ISBN pdf: 978-91-86342-57-9
Sökord: BETSI, byggnaders tekniska utformning, God bebyggd miljö, miljökvalitetsmål, buller, inomhusmiljö, hälsa, ljudisolering, enkäter, förslag.
Dnr: 10124-5246/2006
Omslagsfoto: första raden – Conny Fridh/Johnér bildbyrå, Stephan Berglund/Bildarkivet.se, Dan Lepp/Johnér bildbyrå. Övriga bilder Boverket.
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. © Boverket 2010
Förord
Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet. Särskilt fokus har lagts på att få fram underlag om skador och bristande underhåll, samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Boverkets projekt BETSI, Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö, har samlat in uppgifter om det svenska
byggnadsbeståndet med hjälp av besiktningar och mätningar i byggnader samt enkäter till boende. Dessa uppgifter ligger till grund för Boverkets svar på regeringens frågor.
Regeringsuppdraget om byggnaders tekniska utformning m.m. överlämnades till regeringen i september 2009 och kommer att kompletteras med ett antal fördjupningsrapporter varav denna, God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus – resultat från projektet BETSI, är en.
Till denna fördjupningsrapport biläggs rapporten Analys av enkäter, besiktningar och förslag till mål av Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling AB, som också ansvarar för sakinnehållet i bilagan.
Boverkets projektledare har varit Hans-Olof Karlsson Hjorth. Karlskrona juni 2010
Martin Storm
avdelningschef
Innehåll
Förord ... 3
Sammanfattning ... 7
Buller inomhus... 9
Delmål för buller inom God bebyggd miljö... 15
Buller – hur är läget 2010? ... 17
BETSI ... 17
Miljöhälsorapport 2009... 21
Styrmedel för buller ... 23
Boverkets förslag till delmål för buller inomhus ... 27
Uppföljning av målet för buller inomhus... 28
Åtgärder för att nå målet ... 28
Målkonflikter och synergier ... 29
Konsekvenser av förslaget till delmål för buller inomhus... 31
Referensalternativ ... 31
Samhällsekonomiska konsekvenser... 31
Kostnadseffektivitet ... 32
Kostnader för att uppnå målet... 33
Slutsatser ... 34
Referenser... 37
Bilaga 1, Simmons, C. (2009). Analys av enkäter, besiktningar och förslag till mål. Konsultrapport. ... 39
Sammanfattning ... 43
Inledning... 51
Enkäter – analys... 53
Besiktningar – analys ... 91
Samband mellan exponering och störning... 97
Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder ... 109
Konsekvensbedömning – byggnadstekniska åtgärder ... 111
Bilaga 2 Utdrag ur Boverkets rapport ”Så mår våra hus Redovisning av regeringens uppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m.” ... 123
Bilaga 3 M2006/5756/Bo Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska utformning m.m... 131
Sammanfattning
Denna rapport ger förslag till miljökvalitetsmål för buller inomhus. Förslaget är baserat på resultat från Boverkets regeringsuppdrag avseende byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö, BETSI. Data från uppdraget omfattar dels besiktningar av småhus, flerbostadshus och lokaler och dels enkäter till boende i småhus och flerbostadshus. Inga ljudmätningar har utförts.
Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns idag ett befintligt delmål om buller med fokus på trafikbullerstörningar. Att inomhusbuller inte omfattas har konstaterats i flera utredningar, där man också ansett ett sådant mål önskvärt. Boverket föreslår därför att delmålet God
inomhusmiljö inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras med en strecksats enligt följande:
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att:
Alla byggnader uppfyller de krav på bullerskydd som gäller för nya byggnader. I undantagsfall accepteras en avvikelse från
nybyggnadskraven med högst 5 dB.
Inomhusbuller – motiv till målet
I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Trafikintensiteten har ökat inom samtliga trafikslag, vilket är en av de faktorer som behandlas i det befintliga delmålet för buller från trafik. Även byggnaderna själva och de boendes livsstil ger upphov till buller, vilket ligger till grund för det nya förslaget till mål för buller i
inomhusmiljön.
Det är belagt att bullerstörningar påverkar hälsan negativt på olika sätt, exempelvis genom att orsaka försämrad förmåga att uppfatta tal och andra ljud, sömnstörning, andra fysiologiska effekter på blodtryck mm, nedsatt prestationsförmåga samt i vissa fall direkta hörselskador. Det finns ett samband mellan den upplevda störningen och den faktiska nivån på bullret.
I BETSI har bullersituationen kartlagts i bebyggelsen genom besiktningar men även genom enkäter till de boende i småhus och flerbostadshus. Resultaten av dessa enkäter visar att i flerbostadshus besväras upp till 25 procent av de boende av enskilda störningskällor. Analysen av resultat från BETSI fokuserar på flerbostadshus eftersom det är där de stora störningsupplevelserna finns. I småhus är den största störningskällan vägtrafik, som behandlas i trafikbullerdelmålet.
De bedömningar som redovisas i rapporten baseras på en kombination av besiktningsresultat, enkätresultat och tidigare erfarenheter.
8
Buller – åtgärder för att nå målet
Boverket föreslår uppföljning av målet via den årliga miljömålsenkäten som Boverket tillsammans med länsstyrelserna skickar till kommunerna. Det kan vara svårt att göra prioriteringar av vilka av föreslagna åtgärder som ska göras först. Förändringen i ljudnivå måste uppgå till mellan 4 och 8 dB, beroende på frekvens och störningskälla, för att människor ska uppleva en faktisk förändring. Bullerdämpande åtgärder måste därför komma upp i dessa nivåer för att uppfattas som en förbättring. Dessutom finns det flera typer av buller som bidrar till störningsupplevelsen vilket medför att om man sänker ljudnivån från en källa, kan helt plötsligt en annan bullerkälla bli dominerande för störningen.
Mängden åtgärder som behövs för att uppnå målet bedöms översiktligt motsvara drygt 50 000 flerbostadshus i växlande omfattning beroende på vilken konstruktion som är aktuell. Exempelvis beräknas ”Betongbjälklag tjocklek 16–19 cm” förekomma i 20 procent av flerbostadshusen,
företrädelsevis i byggnader byggda före 1975. Av dessa behöver cirka hälften åtgärdas, dvs. 10 procent av flerbostadshusen totalt. Omfattningen av andra åtgärder har bedömts på liknande sätt.
Åtgärdsbehovet för att uppnå målet till år 2020 utgår från att bostäder som idag inte bedöms uppfylla målformuleringen ska åtgärdas, dvs. de som överstiger nybyggnadskraven med maximalt 5dB. Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå dit. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet inte kommer att åtgärdas trots att ljudmiljön inte är tillfredsställande enligt målet. I samband med
ombyggnader är det därför lämpligt att mäta upp utgångsläget och gärna även undersöka vilka ljud de boende uppfattar som störande i sina bostäder. Då hittar man med stor sannolikhet dolda fel som
stickprovsmätningar inte fångar upp, exempelvis ljudläckage i springor och stomljud.
Buller – samhällsekonomiska konsekvenser
Boverkets förslag att införa ett nytt mål för inomhusbuller beräknas kräva ljudrelaterade åtgärder i knappt en tredjedel av samtliga flerbostadshus, totalt cirka 50 000 byggnader. Antal boende i dessa byggnader beräknas till cirka 1,2 miljoner personer. Uppskattningsvis uppgår kostnaderna för de åtgärder som krävs för att nå målet i dessa byggnader till omkring 25 till 50 miljarder kronor. Den genomsnittliga kostnaden per boende som fått en förbättrad ljudmiljö beräknas variera mellan 20 800 och 41 700 kronor. Kostnaderna finansieras av fastighetsägarna och det är oklart om dessa kostnader kan övervältras på de boende.
Förbättrad ljudmiljö i byggnader kan ge samhällsekonomiska vinsterna till följd av mindre hälsopåverkan på grund av buller. Detta har vi inte tagit med i beräkningarna. Vid uppfyllande av det föreslagna målet för buller inomhus bedömer Boverket att fler än 90 procent av de boende kommer att uppleva ljudmiljön i sin bostad som tillfredställande eller bra.
Buller inomhus
Delmålet God inomhusmiljö under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kommer ursprungligen från regeringens proposition 2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor. Propositionen beskrev också behovet av uppföljning för att komma till rätta med fukt, mögel, buller och kemiska ämnen samt att förbättra luftkvaliteten inomhus i framför allt skolor och förskolor. Regeringsuppdraget BETSI har, förutom buller inomhus, omfattat bland annat också fukt och mögel samt uppföljning av det befintliga inomhusdelmålet avseende ventilation och radon. Dessa frågor behandlas i andra fördjupningsrapporter.
Till följd av propositionen om vissa inomhusmiljöfrågor tillsattes utredningar om plan- och bygglagstiftningen, om byggfelsförsäkring, om byggnadsdeklarationer samt om möjligheterna till utvidgande av
fastighetsregistret att även omfatta uppgifter om radonstatus, OVK-status samt uppgifter om byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Sedan dess har
byggfelsförsäkring och lagstiftning om energideklarationer införts, inklusive ett register för energideklarationer som också medger kartläggning av radon- och av OVK-status.
Denna rapport ger förslag till miljökvalitetsmål för buller inomhus. Förslaget är baserat på resultat från Boverkets regeringsuppdrag avseende byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö, BETSI. Data från uppdraget omfattar dels besiktningar av småhus, flerbostadshus och lokaler och dels enkäter till boende i småhus och flerbostadshus. Inga ljudmätningar har utförts.
Vad är buller?
I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Den senaste tiden har trafikintensiteten ökat inom samtliga trafikslag, vilket är en av orsakerna till dagens trafikbullerproblem. Även våra byggnader och vårt sätt att leva i övrigt ger upphov till buller. Buller definieras som oönskat ljud. Ljud är tryckförändringar i luften, som sprids som vågrörelser och uppfattas som ljud av örat. Ljud karaktäriseras av sin styrka, ljudtryck och antalet svängningar per sekund, ljudets frekvens.
10
Styrkan anges i decibel, dB. Decibelskalan för ljudtrycksnivåer är logaritmisk med nollpunkten vald vid det lägsta hörbara ljudet för en människa med god hörsel. En ökning av ljudtrycksnivån med 8–10 dB upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 dB upplevs alltså dubbelt så starkt som 45 dB. Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser vägs därför vid
mätningar för att få ett sammanfattningsvärde, ett hörselanpassat mått. A-vägning tillämpas för normala frekvenser och ljudstyrkor och skrivs med mätvärdet dBA. Då ljudtrycksnivåerna varierar anges de som ekvivalent ljudnivå över en viss tid. Maximalnivån anger ljudnivån vid en enskild ljudhändelse. Buller är alltså olika störande och skadligt beroende på flera olika faktorer, som förutom exempelvis frekvens kan vara vilken typ av ljud och tid på dygnet, vilket gör bullerproblematiken särskilt
komplicerad.
Hälsoeffekter av buller
Buller påverkar hälsan och möjligheten till en god livskvalitet.
Hälsoeffekterna och störningsupplevelsen beror av till exempel vilken typ av buller det är, vilken styrka och frekvens det har, hur det varierar över tiden och vilken tid på dygnet det förekommer. Dessutom är individer olika känsliga och störningsupplevelsen är olika i olika situationer. Nedan beskrivs de främsta direkta och indirekta effekterna på hälsa och
välbefinnande mycket kortfattat. Allmän bullerstörning
Allmän bullerstörning inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn, samt upplevelsen av obehag och irritation. Hur störande bullret upplevs beror i stor utsträckning på egenskaper hos ljudet, men också på skillnader hos olika individer.
Försämrad förmåga att uppfatta tal och annat
Buller gör det svårare att uppfatta tal och andra ljud genom att talljudet maskeras. En stor del av befolkningen är särskilt känslig för
bullerstörningar som påverkar möjligheten att uppfatta tal. Mest känsliga är äldre, personer med nedsatt hörsel samt skolbarn och personer som tillägnar sig ett främmande språk.
Sömnstörning
Ostörd sömn är en förutsättning för att vi ska fungera både fysiskt och mentalt. Sömnstörningar är därmed en mycket allvarlig effekt av buller. De primära effekterna av sömnstörning är bland annat svårighet att somna, uppvaknanden, förändringar i hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck. Dessutom följer trötthet, nedstämdhet och minskad prestationsförmåga. Fysiologiska effekter
Det är inte helt klarlagt i vilken utsträckning bullerexponering ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, men flera studier tyder på fysiologiska
förändringar till följd av bullerexponering1. Det handlar om ökade nivåer av stresshormon i blodet, kärlsammandragningar, ökad hjärtfrekvens, ökat blodtryck och immunologiska förändringar.
Som exempel på hur vi störs av buller anges att vid 50 dBA blir 10–25 procent av befolkningen ganska eller mycket störda och vid 55 dBA blir 10–25 procent av befolkningen mycket störda. Vid 65 dBA finns även risk för bullerorsakat högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom.2
Nedsatt prestationsförmåga
Studier har visat på ett samband mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i tankekrävande uppgifter. Främst är det
uppmärksamheten, förmågan till problemlösning, minnesförmågan och läsinlärningen som försämras. Även inlärning påverkas alltså negativt av bullerexponering, och barns inlärning påverkas mer än vuxnas.3
Hörselskador
Hörselskador orsakas främst av höga och långvariga ljudnivåer.
Bullernivåer upp till 70 dBA väntas inte orsaka hörselförsämring hos de allra flesta. Hörselskadande buller är därmed främst ett problem i arbetslivet där särskilt höga ljud kan förekomma.
Samband mellan bullerexponering och hälsopåverkan
För att kunna värdera förändringar i exempelvis bullerexponering krävs att vi känner till hur buller påverkar hälsan. Sådan information får man genom så kallade responsfunktioner (eller exponerings-responssamband, ER-samband). Dessa beskriver sambandet mellan exponering (av exempelvis buller) och påföljande hälsoeffekter. För buller är de specifika sambanden mellan bullerexponering och de olika hälsoeffekterna inte helt klarlagda, men några ER-samband framgår av tabellen nedan. Sammanställningen är hämtad från en rapport där Konjunkturinstitutet ställt samman olika värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem.4
För att underlätta tolkningen av sambanden i tabellen använder de följande exempel. För att beräkna antalet förväntade hjärtinfarkter (sjukdomsfall) av en bullernivå motsvarande LDEN = 70 dB(A) görs följande beräkning: (0,028*70) – 1,75 = 0,21 ytterligare hjärtinfarkter bland 1 000 individer, enligt tabell 1.1, rad fyra. 5
1 Exempelvis Haralabidis et al (2008), Björk et al (2006), Bluhm et al (2007), Eriksson et
al (2007), Selander et al (2008), Babisch (2006).
2 Tyst i bullerbyn, SKL, 2008
3 Exempelvis Hygge et al (2002), Haines et al (2002) och Stansfeld et al (2005). 4 Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade problem. Forslund et al,
2007
5 L
DEN är ett viktat medelvärde för ljudtrycksnivån dag-kväll-natt, där störningar olika tider på dygnet ges olika vikt.
12
Tabell 1.1. ER-samband för stressrelaterade effekter och sömnstörningar på grund av bullerutsläpp
Ändpunkt Förväntad effekt a)
(per 1000 exponerade vuxna) Hjärtinfarkt, dödlig, förlorade levnadsår 0,084 LDEN – 5,25
Hjärtinfarkt, icke dödlig, sjukhusvistelse
(dagar) 0,504 LDEN – 31,5
Hjärtinfarkt, icke dödlig, arbetsfrånvaro
(dagar) 0,896 LDEN – 56
Hjärtinfarkt, förväntade sjukdomsfall 0,028 LDEN – 1,75 Kärlkramp, sjukhusvistelse (dagar) 0,168 LDEN – 10,5 Kärlkramp, arbetsfrånvaro (dagar) 0,684 LDEN – 42,75 Kärlkramp, förväntade antal sjukdagar 0,240 LDEN – 15 Högt blodtryck, sjukhusvistelse (dagar) 0,063 LDEN – 4,5
Sömnstörningar, vägtrafik 0,62 ( LAeq,23-07h– 43,2) b) Sömnstörningar, järnvägstrafik 0,32 (LAeq, 23-07h – 40,0)c) Sömnstörningar, flygtrafik 0,48 (LAeq,,23-07h – 32,6) d) a) Tröskelvärdet är 70 dB(A) L
DEN med undantag för b) 43,2 dB(A), c) 40 dB(A) och d) 32,6 dB(A); Övriga antaganden: Hjärtinfarkt, 7 förlorade levnadsår per dödlig hjärtattack i genomsnitt; basrisk för hjärtinfarkt: 0,005; sannolikhet för överlevnad av hjärtinfarkt: 0,7; basrisk för kärlkramp: 0,0015; LAeq, 23-07h bedömt utanför den mest exponerade fasaden.
Källa: Forslund et al (2007), hänvisar till Bickel et al (2006) och De Kluizenaar et al (2001).
Hälsorelaterade samhällskostnader
Buller påverkar alltså hälsan negativt, vilket resulterar i
samhällsekonomiska kostnader. Dessa består bland annat av direkta kostnader, som sjukvårdskostnader, och indirekta kostnader för produktionsbortfall. Psykosociala kostnader för mänskligt lidande och obehag tillkommer, och är ofta svåra att värdera. Vi känner inte till de specifika sambanden mellan bullerexponering och de olika
hälsoeffekterna, och det är därför svårt att bedöma hur stora hälsoeffekter buller leder till. Därmed är kostnaderna som dessa hälsoeffekter är förknippade med svåra att uppskatta.
Den vanligaste metoden för att värdera bullerexponering har hittills varit hedoniska prismetoden. Metoden innebär att skillnader i
fastighetspriser vid olika bullerexponering speglar individers värdering av exponering för buller. Ett problem med den här metoden är att det är svårt att använda det framtagna värdet på andra platser och för andra källor. Dessutom förutsätter det att individen känner till alla hälsoeffekter en viss exponering har, vilket troligtvis sällan är fallet. I brist på direkta
värderingsstudier är det alltså hedoniska prisstudier som ligger till grund för de värden som finns tillgängliga idag. De värderingar som framför allt är relevanta i dagsläget är de så kallade ASEK-värden som myndigheten Trafikanalys, tidigare SIKA – Statens institut för kommunikationsanalys, presenterar samt svenska delen av EU-projektet ExternE.
Trafikanalys, ny myndighet sedan 1 april 2010
Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkylvärden presenterar via Trafikanalys, tidigare SIKA, så kallade ASEK-värden som utgår från
antagandet att störningsgraden ökar med tilltagande takt ju högre bullernivån är. Värderingen baseras på ekvivalentnivåer, dvs.
genomsnittlig ljudnivå för en viss tidsperiod. Man använder också vikter för att beakta skillnader i genomsnittlig ljudnivå inomhus respektive utomhus.
Det samhällsekonomiska värdet av bullerstörningar utgörs av direkta, medvetna störningar samt ackumulerade omedvetna störningar, där de ackumulerade omedvetna störningarna utgörs av kostnader för
exempelvis sjukvård och produktionsbortfall. Det är svårt att avgöra hur stor del av individens samlade bullerstörning som kommer till uttryck vid en hedonisk värdering (som alltså ligger till grund för värdena nedan). Ackumulerade omedvetna störningar värderades inte i de tidigare
versionerna av kalkylvärdena, men ska nu vara inkluderade (SIKA 2008). I övrigt är nedanstående värden (ASEK4) en uppdaterad och justerad version av tidigare kalkylvärden (t.ex. ASEK3).
Tabell 1.2. Rekommenderade kalkylvärden för buller från vägtrafik, 2006 års prisnivå. Källa: SIKA (2008)
Vägbuller inomhus (fasadreduktion 25 dBA)
Vägbuller utomhus Vägbuller utom- och inomhus (fasadreduktion 25 dBA) Buller (dBA) Ekv.nivå Bullervärde kr/utsatt och år Buller (dBA) Ekv.nivå Bullervärde kr/utsatt och år Buller (dBA) Ekv.nivå Bullervärde kr/utsatt och år 25 0 50 0 50 0 26 149 51 93 51 243 27 299 52 187 52 485 28 448 53 299 53 747 29 597 54 411 54 1 008 30 765 55 523 55 1 288 31 933 56 635 56 1 568 32 1 101 57 747 57 1 848 33 1 288 58 859 58 2 147 34 1 475 59 989 59 2 464 35 1 680 60 1 120 60 2 800 36 1 885 61 1 251 61 3 136 37 2 091 62 1 400 62 3 491 38 2 333 63 1 549 63 3 883 39 2 595 64 1 736 64 4 331 40 2 893 65 1 941 65 4 835 41 3 267 66 2 184 66 5 451 42 3 752 67 2 501 67 6 254 43 4 424 68 2 949 68 7 374 44 5 320 69 3 565 69 8 886 45 6 496 70 4 331 70 10 827 46 7 915 71 5 283 71 13 198 47 9 576 72 6 384 72 15 961 48 11 424 73 7 616 73 19 041 49 13 385 74 8 923 74 22 308 50 15 550 75 10 379 75 25 929
14
Bland annat i Danmark används ovanstående kvantifierade samband vid bullervärdering. I SIKA (2008) hänvisas till en omräkning till svenska förhållanden vad gäller befolkning och spridning i olika bullerzoner motsvarar kostnaderna för direkta och medvetna störningar ca 3,24 miljarder kr/år och kostnaderna för ackumulerade störningar 1,35 miljarder kr/år, dvs. totalt 4,59 miljarder kr/år i 1999 års priser. Därtill kommer människors betalningsvilja, (SIKA, 2008).
Svenska ExternE
Värderingen av de bullerrelaterade effekterna utgår inom ExternE från en hedonisk prisstudie. Resultatet från studien har bearbetats vidare och översatts till ett så kallat NSDI-värde6, vilket i sin tur speglar en
betalningsvilja för att undvika bullerrelaterat obehag som uppgår till cirka 160 kr per dB(A), person och år.7
6 Noise Sensitivity Depreciation Index (NSDI) används för att kunna jämföra
bullervärderingar från olika hedoniska prisstudier och speglar den procentuella fastighetsprisförändringen i förhållande till bullerexponering.
7 Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade problem. Forslund et al,
Delmål för buller inom God
bebyggd miljö
Det finns idag både riktvärden och miljökvalitetsmål som avser buller från trafik. Här redovisas de existerande målen, samt de förslag till förändringar av det befintliga bullerdelmålet som presenterades av Boverket i samband med den fördjupade utvärderingen av
miljökvalitetsmålen 2007. Riktvärden
Riksdagen antog 1997 följande riktvärden för trafikbuller.
Riktvärden
för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av
bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av
transportinfrastruktur, fastställda av riksdagen 1997:
30 dBA – dygnsekvivalentnivå, inomhus (under 24 timmar) 45 dBA – maximalnivå, inomhus nattetid (kl. 22-06) 55 dBA – dygnsekvivalentnivå, utomhus vid fasad 70 dBA – maximalnivå, uteplats i anslutning till bostad Miljökvalitetsmål
Delmål 3 Buller inom God bebyggd miljö lyder:
”Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.”
Den nuvarande formuleringen har kritiserats för att både vara svår att följa upp och ha för låg ambitionsnivå. Enligt den senaste fördjupade utvärderingen är osäkerheten i uppföljningen så stor att det är svårt att säga om delmålet kan uppnås i tid. 8 Det finns också synpunkter om att
8 Buller – underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007.
16
målet skulle bli mer träffsäkert om det uttrycks i termer av hälsa och välbefinnande istället för i termer av specifika ljudnivåer.9
Eventuell förändring av det befintliga bullerdelmålet
Miljömålsrådet föreslog i samband med den fördjupade utvärderingen 2008 följande nya målformulering10:
”Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska till år 2020 minska med minst 5 dBA jämfört med 1998, främst genom minskat källbuller. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås.” Miljömålsrådets förslag skiljer sig från det som Boverket lämnade i samband med den fördjupade utvärderingen av miljömålet God bebyggd miljö 200711, 12. Boverket föreslog då följande formulering:
Delmål 2020
Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska minska med 5 dBA jämfört med 1998 genom mindre källbuller. Dessutom ska ingen inomhus i bostadsrum utsättas för ljudnivåer om mer än 5 dBA över riktvärdena. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras.
Långsiktigt mål 2050
Det förekommer ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen. Komplettering av det befintliga delmålet för buller
Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns idag ett befintligt delmål om buller med fokus på trafikbullerstörningar. Att inomhusbuller inte omfattas av det befintliga delmålet för buller har konstaterats i flera utredningar, och har också framförts att ett sådant mål vore önskvärt. Boverkets ansats har därför varit att arbeta parallellt med att föreslå ett mål för buller inomhus eftersom det både motiveras och behandlas något annorlunda än buller från trafik.
9 Enligt exempelvis MISTRA:s forskningsprogram Ljudlandskap för bättre hälsa. 10 Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål
2008.
11 God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet 2007. Boverket 2007. 12 Buller – underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007.
Buller – hur är läget 2010?
Trafik är den vanligaste källan till buller, vilket gör att bullerproblemen till stora delar är storstadsproblem. I många kommuner finns inga större bullerproblem och riktvärdena överstigs sällan. Detta behandlas i God bebyggd miljö delmål 3, buller från trafik.
Resultaten från BETSI visar läget i landets byggnader inklusive inre ljudkällor. BETSI utfördes som besiktningar av fackmän samt till viss del enkäter till de boende
Socialstyrelsen genomför vart fjärde år en miljöhälsostudie som i stället utgår från Sveriges befolkning. Nedan beskrivs resultaten för de två studierna. Socialstyrelsens återkommande studie baseras på en enkät som skickas ut till ett stort antal privatpersoner.
BETSI
Resultaten från BETSI-undersökningen behandlades och analyserades av en konsult, och dennes utförliga rapport bifogas i bilaga 1.13 I bilagan sammanfattas och kommenteras bland annat resultaten från enkäterna som redovisas i tabellerna 1.3 och 1.4 samt ges åtgärdsförslag till hur målet rent fysiskt ska kunna uppnås. Här är några utdrag:
Vilket buller är det som stör mest och som stör flest?
Undersökningar visar att vid bullerexponering finns ett samband mellan den upplevda störningen och den faktiska nivån på bullret.
I BETSI har bullersituationen kartlagts i bebyggelsen genom besiktningar men även genom enkäter till de boende i småhus och flerbostadshus. Resultaten av dessa enkäter visar att i flerbostadshus besväras en knapp fjärdedel av de boende av enskilda störningskällor, se tabell 1.3. I småhus ser störningsbilden något annorlunda ut, se tabell 1.4
18
Tabell 1.3. Andel boende (i procent) som störs i varierande grad av buller i flerbostadshus. Hänsyn har tagits till att inte alla har samtliga störningskällor. Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört mycket Inifrån byggnaden, från: ledningar och rör 53 36 7 2 1 ventilation/fläktar (inomhus) 63 28 5 2 1
röster, radio/TV, musik eller liknande från grannar
38 43 11 4 4 skrapljud, fotsteg, dunsar eller
liknande från grannar 35 42 14 5 4 nöjeslokal i fastigheten 84 11 3 1 1 trapphus, hissar 55 32 8 3 2 Utifrån, från: ventilation/fläktar/värmepumpar 79 16 2 1 2 vägtrafik 44 34 12 6 4 tågtrafik 80 17 2 1 1 flygtrafik 80 16 2 1 0
Tabell 1.4. Andel boende (i procent) som störs i varierande grad av buller i småhus. Hänsyn har tagits till att inte alla har samtliga
störningskällor. Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört mycket Inifrån byggnaden, från: ledningar och rör 81 17 2 0 0 ventilation/fläktar (inomhus) 74 23 3 0 1
röster, radio/TV, musik eller liknande från grannar
87 11 1 0 0
skrapljud, fotsteg, dunsar eller
liknande från grannar 88 11 1 0 0 nöjeslokal i fastigheten 98 1 0 0 0 trapphus, hissar 99 1 0 0 0 Utifrån, från: ventilation/fläktar/värmepumpar 84 14 2 0 0 vägtrafik 66 26 5 1 1 tågtrafik 84 13 2 0 0 flygtrafik 82 16 2 0 0
Analysen av resultat från BETSI fokuserar på flerbostadshus eftersom det är där de stora störningsupplevelserna finns. I småhus är den största störningskällan vägtrafik, som behandlas i trafikbullerdelmålet i God bebyggd miljö. I arbetsmiljöer är det arbetsgivaren som har ansvar för att miljöerna är tillfredställande och därför behandlas inte heller
bullersituationen i arbetsmiljöer i Boverkets analys. Ljudnivån kan bidra till produktivitetsnedsättning om inte ljudmiljön på arbetsplatsen är tillfredsställande. Bedömning av kostnader för föreslagna åtgärder i rapporten omfattar endast flerbostadshus.
De bedömningar som redovisas nedan baseras på en kombination av besiktningsresultat, enkätresultat och tidigare erfarenheter. Vad som är
buller består till stor del av subjektiva uppfattningar. Den mänskliga uppfattningen av ljud gör att förändringen i ljudnivå måste uppgå till mellan 4 och 8 dB, för att människor ska uppleva en förändring. Bullerdämpande åtgärder måste alltså komma upp i dessa nivåer för att uppfattas som en förbättring. Dessutom finns det flera typer av buller som bidrar till störningsupplevelsen vilket medför att om man sänker
ljudnivån från en källa, kan helt plötsligt en annan bullerkälla bli dominerande för störningen. Alltså blir det svårt att göra prioriteringar om vilka av föreslagna åtgärder som ska göras först.
Vad behövs för att minska buller inomhus?
Mängden åtgärder som behövs för att uppnå målet kan bedömas översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI. Det saknas dock mätdata och underlag för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. Behovet bedöms motsvara drygt 50 000 flerbostadshus i växlande omfattning beroende på vilken konstruktion som är aktuell. Tabell 1.5. Åtgärder i inomhusmiljön som krävs för att nå det föreslagna målet.
Byggelement Alternativa åtgärder Isolerar ljud från
Betongbjälklag tjocklek
16-19 cm a) Limma nytt trägolv el. golvskiva+ matta ovanpå befintligt golv på intakt sandbädd
b) Skrota befintligt golv/ spackel/ sand, gjut upp bjälklaget till 460 kg/m2, ny
golvbeläggning i stegljudsklass 7 c) Skrota befintligt golv, lämna ev. kvar sanden, lägg nytt flytande golv i
stegljudsklass 8A Röster, TV, musik, steg, skrap Betongbjälklag tjocklek 20 cm eller mer Ny golvbeläggning i stegljudsklass 7 (parkett el matta) Röster, TV, musik, steg, skrap Träbjälklag a) Skrota befintligt golv, rikta
upp golvbjälkar, nya dämplister, undergolv, parkett el. matta. b) Undertak av 2x13 mm gips på frihängande reglar/pendlar
Röster, TV, musik, steg, skrap, dunsar, vibrationer i inredning
Betongprefab och
murade väggar a) Fogar och sprickor tätas b) Gipsskiva hellimmas Röster, TV, musik Träväggar, lättbetong i
innerväggar Fristående 2x13 mm gips på 70 reglar, 45 mm mineralull i spalten Röster, TV, musik Installationer, t.ex. fläkt, hiss, tvättstuga, WC, tappvatten, rörfixtur, köksskåp a) Stomljudsdämpning, b) ljuddämpare överhörning, radiatorventiler
20
Exempelvis beräknas ”Betongbjälklag tjocklek 16–19 cm” förekomma i 20 procent av flerbostadshusen, företrädelsevis i byggnader byggda före 1975. Av dessa behöver cirka hälften åtgärdas dvs. 10 procent av
flerbostadshusen totalt. De andra åtgärderna har gåtts igenom på liknande sätt och omfattningen har bedömts.
Därutöver finns det åtgärder som tangerar åtgärder som kan behövas för att uppfylla det befintliga bullerdelmålet inom God bebyggd miljö, men som också förhindrar annat buller utifrån som buller från
installationer, industrier med mera.
Tabell 1.6 Fasadåtgärder som kan krävas för att nå det föreslagna målet
Byggelement Alternativa åtgärder Isolerar ljud från
Ytterväggar, tunga,
träväggar med tegelmur Täta sprickor (beständigt mtrl) Ljud från yttre installationer mm. Ytterväggar, lätta, (plankvägg eller träregelstomme) a) 2x13 mm gips inv., dikt b) 2x13 mm gips inv., frist 70-reglar c) 2x13 mm mineral-skiva, utvändig. beklädnad Ljud från yttre installationer mm.
Fönster a) Utbyte till ljudfönster
b) Ny ytterbåge, 8 mm glas, tätlister, ny drevning c) Ny tung isolerruta i innerbågen Ljud från yttre installationer mm.
Uteluftsintag Dämpinsats i vägg eller
påbyggd invändigt
Ljud från yttre installationer mm
Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar eller detaljerad
dokumentation av ingående konstruktioner som hade kunnat användas för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer, men besiktningspersonerna gjorde en bedömning av ljudmiljön ute och inne. Avsaknaden av underlag medför att det har varit svårt att bedöma vilka åtgärder som krävs för att man ska nå uppställda mål och framförallt i vilken omfattning åtgärder måste vidtas. Bedömningarna grundas därför på en kombination av besiktningsresultat, allmän byggnadsakustisk erfarenhet och enkätresultaten.
Åtgärdsbehovet för att uppnå delmålen till år 2020 presenteras i tabellerna 1.5 och 1.6. Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens uppfyller målformuleringen, dvs. överstiger nybyggnadskraven med maximalt 5dB, ska åtgärdas. De principiella åtgärder inom byggnaden som föreslås syftar till att nå upp till samhällets minimikrav på
nyproducerade bostäder. Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå dit. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet inte kommer att åtgärdas trots att ljudmiljön inte är tillfredsställande enligt målet.
Det är väsentligt att effekterna av vidtagna åtgärder uppgår till minst 4 dB och helst 8 dB för att de boende ska uppleva en tydlig förbättring av ljudmiljön. Man bör undvika att vidta enstaka åtgärder utan att försäkra sig om att övriga krav uppfylls. I samband med ombyggnader är det därför lämpligt att mäta upp utgångsläget och gärna även undersöka vilka ljud de boende uppfattar som störande i sina bostäder. Då hittar man med stor sannolikhet dolda fel som stickprovsmätningar inte fångar upp, exempelvis ljudläckage i springor och stomljud. Åtgärder som har förankrats hos de boende kan öka den upplevda kvaliteten i bostaden och ge fler motiv för de kostnader som uppstår. Vid ändring av byggnader bör också de eventuella akustiska konsekvenserna tänkas över.
Miljöhälsorapport 2009
Socialstyrelsens miljöhälsorapport visar att andelen av befolkningen som störs av vägtrafik har ökar från 9 till 12 procent mellan 1999 och 2007, vilket innebär en ökning med cirka 200 000 personer. 8,6 procent av befolkningen (13 procent i flerbostadshus respektive 5,1 procent i småhus) har sitt sovrumsfönster i ett bullerutsatt läge (dvs. mot en större gata, trafikled, järnväg eller industri) och 18 procent (25 respektive 13) något fönster i ett bullerutsatt läge.
Ungefär lika stor andel av befolkningen störs av spårtrafikbuller som flygbuller, trots att ca tio gånger fler utsätts för spårtrafikbuller än för flygbuller. Det stämmer med uppfattningen att flygbuller stör betydligt mer än exempelvis spårtrafikbuller vid samma exponeringsnivåer.
Näst vägtrafik är ljud från grannar den vanligaste störningskällan. Andelen störda har inte ökat sedan 1999. Detsamma gäller buller från fläktar. Det finns skillnader mellan stora och små städer respektive mellan flerbostadshus och småhus, där andelen boende som störs av buller är större i storstäder och i flerbostadshus.14
Styrmedel för buller
De flesta styrmedel som reglerar buller är av administrativ art, men det finns också en rad åtgärder som finansieras genom olika former av bidrag. Här beskrivs kortfattat de mest väsentliga styrmedlen och åtgärderna.
Administrativa styrmedel
Boverkets byggregler
För nybyggnadstillfället finns krav på att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas.15 I byggreglerna hänvisas i ett allmänt råd till att de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267 för bostäder respektive SS 25268 för vissa lokaler ska uppfyllas av byggherren. 16
Även vid ändring av byggnad finns regler avseende buller, även om kraven inte är lika specifika. I princip gäller samma regler som vid nybyggnad, men vid ändring ska hänsyn även tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. 17
Boverkets allmänna råd vid planering
Boverket har gett ut allmänna råd om buller i planeringen. De allmänna råden avser bl.a. lokalisering och placering av bebyggelse och principer för intresseavvägningar.18 Boverket har 2010 gett ut allmänna råd särskilt om flygbuller i planeringen.19
15 Boverkets byggregler – BBR. BFS 1993:57.
16 Ljudklass C motsvarar ljudförhållanden som är tillfredsställande för en majoritet av de
boende. Standarden anger olika krav för exempelvis luftljudsisolering och reduktionstal, stegljudsisolering, ljudtrycksnivå och efterklangstid.
17 Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR. Boverkets allmänna råd 1996:4, ändrad
genom 2006:1.
18 Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets allmänna råd 2008:1.
24
Miljöbalken
Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd till stöd för tillämpningen av miljöbalken avseende buller inomhus. Dessa allmänna råd gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende.20
Naturvårdsverket meddelar också föreskrifter med stöd av
Miljöbalken. Utomhus finns riktlinjer från Naturvårdsverket när det gäller Buller från industriverksamhet, Buller från skjutfält och skjutbanor och Buller från byggplatser. De sistnämnda riktlinjerna innehåller även inomhusriktvärden.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverket ger med stöd av Arbetsmiljölagen ut föreskrifter om arbetsmiljöer, bland annat beträffande buller.
EU-direktiv om omgivningsbuller
EU införde år 2002 ett direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen ska stora kommuner, Trafikverket och Luftfartsstyrelsen21 kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram.
Ekonomiska styrmedel
Ekonomiska styrmedel finns via trafikverkens22 bidrag till avskärmning av trafikbuller. Dessa bidrag är dock inte tillräckliga och avser endast utbyte eller komplettering av fönster, åtgärder som i mindre grad påverkar det föreslagna målet.
Buller inomhus från installationer utomhus kan få en viss samverkan med de ekonomiska styrmedel som Trafikverket administrerar för åtgärder i det statliga vägnätet, framförallt när det gäller fasadåtgärder. Dessa åtgärder har främst riktats till de mest utsatta, dvs. de med ljudnivåer över 65 dBA ekvivalentnivå utomhus.
Det har sedan 1998 även funnits ett statligt bidrag för bullerdämpande åtgärder vid det kommunala vägnätet. Kommunerna måste söka detta statliga bidrag för utbetalning till fastighetsägare. De lämnar bidrag i egenskap av väghållare inom kommunen. Bidrag lämnas bland annat till ljudisolering av fasader, byte av fönster och bullerskärmar.
20 SOSFS 2005:6, Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus.
21 Luftfartsstyrelsen övergick 2010 till den nya myndigheten Trafikstyrelsen. I 6§
förordningen (2004:675) om omgivningsbuller anges dock fortfarande Luftfartsstyrelsen.
22 Trafikverken används som samlad benämning på Trafikverket, Sjöfartsverket och
Spårtrafikutövarna ger bidrag tillåtgärder för dem som utsätts för tågtrafikbuller över riktvärdena. Även SL ger ett bidrag för åtgärder där bullernivåerna inomhus är höga.
Då de flesta av dessa styrmedel egentligen är riktade till åtgärder som ryms inom det befintliga delmålet för trafikbuller inom God bebyggd miljö, hänvisar vi till detta. Om mer information om de olika
skyddsåtgärderna önskas så finns det i Boverkets underlag till den fördjupade utvärderingen 2007 av det befintliga bullerdelmålet.
Informativa styrmedel
Informativa styrmedel finns exempelvis i form av:
- Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler, - Socialstyrelsens handbok Buller. Höga ljudnivåer och buller
inomhus, och
- Arbetsmiljöverkets handbok Buller och bullerbekämpning, samt - SIS ljudklassningsstandarder:
o SS 25267 Byggakustik - ljudklassning av byggnader – Bostäder, och
o SS25268 Byggakustik – ljudklassning a byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag och fritidshem, kontor och hotell.
Det finns också andra aktörer som ger ut handböcker för buller och bullerskydd, till exempel Sveriges kommuner och landsting och vissa enskilda kommuner.
Boverkets förslag till delmål för
buller inomhus
I uppdraget ingår att föreslå ett nytt delmål om buller inomhus inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, under förutsättning att resultaten från BETSI-undersökningen visat att det finns ett behov av ett nytt delmål inom området.
Boverkets tolkning är att inte göra ett tillägg till det befintliga delmålet för buller från trafik, vad gäller buller inomhus. I stället bör det målet för God bebyggd miljö kompletteras med ett särskilt mål för buller inomhus. Boverket föreslår att det nya målet placeras som en strecksats under delmålet God inomhusmiljö, enligt följande:
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att:
Alla byggnader uppfyller de krav på bullerskydd som gäller för nya byggnader. I undantagsfall accepteras en avvikelse från
nybyggnadskraven med högst 5 dB. Motivering till Boverkets målförslag
I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Buller från trafik behandlas i ett separat delmål. Men även våra byggnader och vårt sätt att leva i övrigt ger upphov till buller. Det sistnämnda ligger till grund för det nya förslaget till mål för buller i inomhusmiljön.
Motiv till att ha ett delmål för buller ligger i att bullerstörningar påverkar hälsan negativt på olika sätt, exempelvis genom:
- allmän bullerstörning (aktiviteter, vila och sömn) - försämrad förmåga att uppfatta tal och andra ljud - sömnstörning
- andra fysiologiska effekter (stresshormoner, blodtryck mm) - nedsatt prestationsförmåga (inlärning, problemlösning) - hörselskador (vid höga och långvariga ljudnivåer)
28
Den valda målnivån
Målet bedöms innebära att fler än 90 procent av de boende i Sveriges byggnader kommer att uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredsställande eller bra. För bakomliggande resonemang se bilaga 1.
Det har inte varit möjligt att kvantifiera förbättringen och uttrycka förbättringen i skillnad i ljudnivå som de bullerutsatta utsätts för. Därmed har det inte heller varit möjligt att monetarisera nyttan av att uppnå det föreslagna målet.
Uppföljning av målet för buller inomhus
Boverket skickar tillsammans med länsstyrelserna en årligmiljömålsenkät till landets kommuner i syfte att följa upp vissa frågor inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Via denna enkät skulle målet för inomhusbuller kunna följas upp enligt följande:
- Vid nybyggnad regleras bullerskyddet i Boverkets byggregler, vilka kan verifieras enligt i reglerna angiven standardiserad metod. Uppgifter bör kunna finnas hos kommunens
byggnadsnämnd. Vid ändring av befintlig byggnad regleras bullerskyddet av Boverkets ändringsregler enligt samma modell som regelverket vid nybyggnad.
- För befintlig bebyggelse gäller miljöbalken, varför uppgifter om bullerstörningar bör kunna hämtas hos kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Åtgärder för att nå målet
Besiktningarna som genomförts inom BETSI omfattar inte ljudmätningar och inte heller någon detaljerad dokumentation av ingående
konstruktioner, som hade krävts för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. Mängden åtgärder kan därmed bara bedömas översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, se konsultrapporten i bilaga 1.
Fokus på flerbostadshus
Åtgärdsbehovet har beräknats enbart för flerbostadshus, eftersom behovet är störst där. Bedömningen av åtgärdsbehovet i flerbostadshus nedan har gjorts på basis av en kombination av besiktningsresultat och tidigare erfarenheter av hur de angivna konstruktionerna brukar fungera vad gäller ljudisolering. Utgångspunkten är att de bostäder som inte ens uppfyller ljudklass D ska åtgärdas. De åtgärder inom byggnaden som föreslås syftar till att uppnå ljudklass C enligt SS 25267, vilket motsvarar Boverkets krav för nybyggda bostäder.
Åtgärder i befintlig bebyggelse
Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå upp till ljudklass C, se Boverkets ändringsråd (BÄR). Konstruktioner som kan
bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass D tas inte med. Det innebär att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet endast kommer att uppfylla ljudklass D även fortsättningsvis.
Målkonflikter och synergier
Samhällets mål kommer ibland i konflikt med varandra, men ibland kan de också hjälpa varandra på vägen. Boverket har identifierat några positiva respektive negativa potentiella överlappningar mellan buller och andra samhällsmål.
Potentiella synergieffekter
Bulleråtgärder i form av exempelvis tätning och isolering av byggnader innebär ofta synergieffekter för energieffektivisering och vice versa. Men det gäller att man tänker på båda effekterna vid åtgärder för att få de mest optimala effekterna.
Förtätning av bebyggelse kan medföra att ljudmiljön i tidigare buller-utsatta byggnader blir bättre genom avskärmning.
Potentiella målkonflikter
Förtätning av bebyggelse kan också medföra att fler människor utsätts för buller i sina bostäder, då fler bostäder byggs där trafiken är intensiv.
Transportpolitikens mål om effektiva transporter och korta restider kan öka antalet bullergenererande transporter per tidsenhet.
Mål för kulturmiljön med önskan att bevara vissa miljöer och byggnadstyper står ibland i konflikt med bullerreducerande åtgärder.
Konsekvenser av förslaget till
delmål för buller inomhus
Referensalternativ
För att kunna bedöma behovet av mål och åtgärder samt för att bedöma effekter och konsekvenser av dessa, behövs ett referensscenario att jämföra med. Referensscenariot syftar till att beskriva hur utvecklingen bedöms se ut utan ytterligare åtgärder. Det innebär alltså inte en beskrivning av dagens situation, utan beaktar också utvecklingen på andra områden och redan beslutade styrmedel och åtgärder.
De senaste åren har det blivit ett något ökat fokus på bullerfrågan i planeringen. Allmänna råd har tillkommit, och EU-direktivet om
omgivningsbuller har gjort att många svenska kommuner behöver arbeta mer aktivt med bullerkartläggning etc.
Enligt Boverkets byggbehovsanalys 2003 – 2020 beräknas byggbehovet till 30 600 bostäder per år. Jämfört med det befintliga byggnadsbeståndets 4,4 miljoner bostäder är det nettotillskottet mycket begränsat. Mer än hälften av byggbehovet finns i våra storstadsregioner. Därtill kommer också de bostäder som byggs för att ersätta rivningar etc. utöver det faktiska behovet av tillskott. Dessa förutsätts uppfylla de byggregler som gäller nybyggnation, och därmed ha ljudisolering etc. som klarar riktvärdena inomhus. Det befintliga byggnadsbeståndet bedöms alltså uppgraderas något, även om omfattningen blir relativt begränsad.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Boverkets förslag att införa ett nytt delmål för inomhusbuller beräknas kräva ljudrelaterade åtgärder i knappt en tredjedel av samtliga
32
byggnader beräknas till cirka 1,2 miljoner23. De åtgärder som är aktuella redovisas i tabellerna 1.5 och 1.6.
Uppskattningsvis uppgår de totala direkta kostnaderna för de åtgärder som krävs för att nå målet i dessa byggnader till omkring 25 till 50 miljarder kronor. Utav dessa omfattas mellan 5 och 15 miljarder av fasad-åtgärder, åtgärder som också ingår i det befintliga trafikbullerdelmålet inom God bebyggd miljö. Det yttre bullret som inte kommer från trafik utan från installationer stör mycket i 4 procent av flerbostadshusen och stör ibland i drygt 20 procent av dem. Baserat på beräkningen av totalt antal boende i de 50 000 byggnaderna innebär detta, att cirka 56 000 boende störs mycket och cirka 280 000 boende störs ibland av det yttre bullret från installationer.
De kostnader som anges ovan finansieras av fastighetsägarna och det är oklart om dessa kostnader kan övervältras på de boende. Vidare är det viktigt att betona att det inte är någon heltäckande beskrivning, utan endast en uppskattning av åtgärdskostnaderna i flerbostadshusen. Andra kostnadsposter som tillkommer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är exempelvis sökkostnader, dvs. kostnader för att hitta 50 000 av de cirka 165 000 flerbostadshus som finns. Tillsynen, såväl den statliga som den kommunala, behöver ökade resurser. Kostnaden för detta är dock svårbedömd.
Boverket har inte heller tagit hänsyn till när i tiden åtgärderna genomförs, utan de beräknade åtgärdskostnaderna ska ses som om investeringar genomförs idag. Kostnadsberäkningarna är angivna i dagens penningvärde. Som framhållits i redovisningen ovan är det väsentligt att de boende upplever en tydlig förbättring av ljudmiljön när åtgärder genomförs. Man bör undvika att vidta enskilda åtgärder utan i stället försäkra sig om ett helhetsperspektiv.
Det finns flera typer av buller som bidrar till störningsupplevelsen. Effekten om man sänker ljudnivån från endast en källa kan bli, att de boende trots detta inte upplever en förbättring. Andra bullerkällor, vilka tidigare inte upplevdes som en störning, blir nu dominerande för störningsupplevelsen.
Kostnadseffektivitet
Kriteriet för kostnadseffektivitet är att en åtgärd ska genomföras till så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. Applicerat på inomhusbuller-området innebär det att bulleråtgärder bör sättas in så att en given resursinsats leder till att så många boende som möjligt upplever en förbättrad ljudmiljö. En rangordning av byggnaderna efter kostnad per
23 Enligt resultat från BETSI finns det i genomsnitt 14,5 lägenheter per flerbostadshus. I
beräkningarna som presenterades i Så mår våra hus antogs 17 lägenheter per flerbostads-hus, i enlighet med uppgifter från annat håll. Uppgiften att det i varje lägenhet bor i genomsnitt 1,7 personer kvarstår. Därför har antalet berörda reducerats till 1,2 miljoner människor.
boende som fått en förbättrad ljudmiljö skulle uppfylla kriteriet på kostnadseffektivitet. En sådan rangordning har dock inte gjorts.
Beräknas den genomsnittliga kostnaden per boende som fått en förbättrad ljudmiljö varierar den mellan 20 800 och 41 700 kronor24. Buller påverkar hälsan negativt, vilket resulterar i samhällsekonomiska kostnader. Dessa består bland annat av direkta kostnader som sjukvårds-kostnader, och indirekta kostnader i form av produktionsbortfall. Psykosociala kostnader för mänskligt lidande och obehag tillkommer, och är svåra att värdera. Vidare känner vi inte till de specifika sambanden mellan bullerexponering och de olika hälsoeffekter som buller förorsakar.
Kostnaderna för dessa hälsoeffekter är därför svåra att uppskatta. Åtgärdas de cirka 50 000 byggnader som här studeras kommer ljudmiljön att förbättras. I byggnaderna beräknas idag 1,2 miljoner personer bo, varav cirka 56 000 störs mycket och cirka 280 000 störs ibland av yttre buller från installationer. Lägger man sedan till de boende i övriga flerbostadshus samt de boende i småhus, där störningsupplevelserna generellt sett är lägre, bedöms fler än 90 procent av de boende komma att uppleva ljudmiljön i sin bostad som tillfredställande eller bra.
Kostnader för att uppnå målet
De kostnader som inkluderas i den här uppskattningen är endast direkta kostnader i form av material- och arbetskostnader. Även utrymning och ersättningsbostäder skulle kunna tas upp, om kalkylen ska avse åtgärder som genomförs enbart för att öka bullerskyddet. Sådana riktade insatser omfattar oftast bara fönsterbyten och liknande, och då är ersättnings-bostäder normalt inte aktuella.
I samband med mer omfattande renovering (golvbyten, omtapetsering, stambyten, vitvaror, våtrum mm) kan ljudförbättrande åtgärder läggas in. Det förefaller således rimligt att inte ta upp kostnader för utrymning mm. tills vidare, och att arbeta med kostnadsbidrag25 för ljudåtgärderna. Åtgärdskostnaderna är framtagna av Wikells Byggberäkningar AB. Den totala kostnaden för respektive åtgärd (den högra kolumnen) är således åtgärdskostnaden multiplicerad med den kvantitet som behöver åtgärdas för att nå det föreslagna målet, men också multiplicerat med faktorn för
24 De totala kostnaderna divideras med det totala antalet personer som beräknas bo i de
åtgärdade flerbostadshusen. Till följd av de nya beräkningarna av antal lägenheter per byggnad har de bedömda åtgärdskostnaderna per person ökat jämfört med beräkningar presenterade i rapporten Så mår våra hus. Ett alternativ är att beräkna den genomsnittliga kostnaden per byggnad. Kostnaden ligger då i spannet 0,5 – 1 miljoner kronor per byggnad. För att en fastighetsägare som investerar 500 000 kronor idag på
ljudförbättrande åtgärder ska nå “break-even” på denna investering krävs att de årliga intäkterna ökar med cirka 29 000 kronor. Vi antar då att åtgärdernas ekonomiska livslängd är 30 år och sätter kalkylräntan till 4 procent.
25 Med ”kostnadsbidrag” avses här den del av åtgärdskostnaden som kan hänföras till
34
kostnadsbidraget. För ytterligare resonemang om bakomliggande antaganden, se Simmons, bilaga 1.
Åtgärderna i tabell 1.7 ger resultat gentemot buller inom byggnaden medan åtgärderna i tabell 1.8 ger resultat gentemot utifrån kommande buller. Det utifrån kommande bullret kan komma dels från utvändiga installationer men även från trafik vilket gör att dessa åtgärdskostnader kan ge effekt både på detta delmål men även bidra till uppfyllelsen av trafikbullerdelmålet och därför kan de om man inte ser upp, belasta båda konsekvensanalyserna.
Enligt ovanstående uppskattning uppgår de totala direkta kostnaderna för de åtgärder som krävs för att nå målet till mellan 25–50 miljarder kronor. Detta är inte någon heltäckande beskrivning, utan en uppskattning av åtgärdskostnaderna. Vi har inte heller tagit hänsyn till när i tiden åtgärderna genomförs, utan kostnaderna anges odiskonterade i dagens penningvärde.
Slutsatser
Resultaten från BETSI-undersökningen ligger ungefär i linje med tidigare rapporteringar om buller och antal bullerutsatta. Det förslag som lämnas innebär i princip att alla bostäder ska ha en ljudmiljö som motsvarar den lägsta kravnivån enligt reglerna för nybyggnad. Datamaterialet har inte varit tillräckligt för att helt bedöma åtgärdsbehov eller potentiell nytta av att uppnå föreslagen målnivå. Nyttan har inte kvantifierats längre än att fler än 90 procent av de boende i Sveriges byggnader kommer att uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredsställande eller bra om föreslaget mål uppnås. Den nyttan uppnås till en kostnad som är
förknippad med stor osäkerhet. Uppskattningen av åtgärdskostnaden visar på en total kostnad om cirka 25 – 50 miljarder.
Tabell 1.7 Totalkostnad för åtgärder inom byggnad
Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att
åtgärda Alternativa åtgärdskostnader Total kostnad Betongbjälklag
tjocklek 16-19 cm a) Limma nytt trägolv el. golvskiva+ matta ovanpå befintligt. golv på intakt sandbädd b) Skrota befintligt. golv/ spackel/sand, gjut upp bjälklaget till 460 kg/m2, ny golvbeläggning. i
stegljudsklass 7
c) Skrota befintligt. golv, lämna ev. kvar sanden, lägg nytt flytande golv i stegljudsklass 8A
14 miljoner m2 a) 970 kr/m2 b) 1 150 kr/m2 c) 1 420 kr/m2 0 – 8 100 miljoner kr Betongbjälklag tjocklek 20 cm eller mer
Ny golvbeläggning i stegljudsklass 7 (parkett el matta)
14 miljoner m2 a) 520 kr/m2
b) 450 kr/m2
1 600 –1 800 miljoner kr Träbjälklag a) Skrota befintligt Golv, rikta upp golvbjälkar, nya
dämplister, undergolv, parkett el. matta. b) Undertak av 2x13 mm gips på frihängande reglar/pendlar
28 miljoner m2 a) 2 130 kr/m2 b) 590 kr/m2
13 300 - 16 400 miljoner kr
Betong prefab och murade väggar
a) Fogar och sprickor tätas b) Gipsskiva hellimmas a) 18 milj m2 b) 7 milj m2 a) 56 kr/m2 b) 157 kr/m2 ~ 1 000 miljoner kr Träväggar, lättbetong i innerväggar
Fristående 2x13 mm gips på 70 mm reglar, 45 mm mineralull i spalten 7 milj m2 600 kr/m2 4 000 miljoner kr Ytterväggar, tunga, träväggar med tegelmur
Täta sprickor (beständigt mtrl) 7 milj m2 680 kr/m2 0 kr normalt underhåll Ytterväggar, lätta
(plankvägg eller träregelstomme)
a) 2x13 mm gips invändig, dikt
b) 2x13 mm gips invändig, frist 70 mm-reglar c) 2x13 mm mineralskiva, utvändig beklädnad
5 milj m2 a) 290 kr/m2 b) 1 140 kr/m2 c) 970 kr/m2 1 300 – 4 400 miljoner kr Installationer, t.ex. fläkt, hiss, tvättstuga, WC, tappvatten, rörfixtur, köksskåp a) Stomljudsdämpning,
b) Ljuddämpare överhörning, radiatorventiler
Beroende på vilken installation som åtgärdas, se bilaga 1 Se bilaga 2 a) 3 500 + b)1 700 = 4 200 miljoner kr
36
Tabell 1.8 Totalkostnad för åtgärder för åtgärder för ljuddämpning av utifrån kommande ljud Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att
åtgärda Alternativa åtgärdskostnader Total kostnad Ytterväggar, tunga, träväggar med tegelmur Täta sprickor (beständigt mtrl) 7 milj m2 680 kr/m2 0 kr Ytterväggar, lätta (plankvägg eller träregelstomme) a) 2x13 mm gips invändigt, dikt b) 2x13 mm gips invändig, fristående 70-reglar c) 2x13 mm mineralskiva, utvändig beklädnad 5 milj m2 a) 290 kr/m2 b) 1 140 kr/m2 c) 970 kr/m2 1 300. – 4 400 miljoner kr
Fönster a) Utbyte till ljudfönster b) Ny ytterbåge, 8 mm glas, tätlister, ny drevning c) Ny tung isolerruta i innerbågen 3 milj m2 a) 10 360 kr/st b) 2 720 kr/st c) 2 680 kr/m2 2 400 – 9 100 miljoner kr Uteluftsintag Dämpinsats i vägg eller påbyggd invändigt 600 000 st 1 520 kr/st 1 000 miljoner kr
Referenser
Babisch W. Transportation noise and cardiovascular risk: Updated review and synthesis of epidemiological studies indicate that the evidence has increased. Noise Health 2006:8;1–29.
Björk J, Ardö J, Stroh E, Lövkvist H, Ostergren PO, Albin M. Road traffic noise in southern Sweden and its relation to annoyance,
disturbance of daily activities and health. Scand J Work Environ Health 2006:32;392–401.
Bluhm GL, Berglind N, Nordling E, Rosenlund M. Road traffic noise and hypertension. Occup Environ Med 2007:64;122–26.
Buller i planeringen – planera för bostäder i områden utsatta för buller för väg- och spårtrafik. Boverket 2008.
Buller – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. Boverket 2007.
Eriksson C, Rosenlund M, Pershagen G, Hilding A, Östenson C-G, Bluhm GL. Aircraft noise and incidence of hypertension. Epidemiology 2007:18(6);716–2.
Flygbuller i planeringen – Handbok och allmänna råd. Boverket
2010.
Forslund, J., Marklund, P-O. & Samakovlis, E. Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem. Specialstudie nr 13 december 2007. Konjunkturinstitutet.
Haines MM, Stansfeld SA, Head J, Job RFS. Multilevel modelling of aircraft noise on performance tests in schools around Heathrow Airport London. J Epidemiol Community Health 2002:56;139–44.
Haralabidis AS, Dimakopoulou K, Vigna-Taglianti F, Giampaolo M, Borgini A, Dudley ML, et al. Acute effects of night-time noise exposure on blood pressure in populations living near airports. European Heart Journal 2008:29;658–64.
Hygge S, Evans GW, Bullinger M. A prospective study of some effects of aircraft noise on cognitive performance in schoolchildren. Psychol Sci 2002:13;469–74.
Ljudlandskap för bättre hälsa [www].
38
Rosenlund M, Berglind N, Pershagen G, Järup L, Bluhm G. Increased prevalence of hypertension in a population exposed to aircraft noise. Occup Environ Med 2001:58;769–73.
Selander J, Nilsson ME, Bluhm G, Rosenlund M, Lindqvist M, Nise G, et al. Long-term exposure to road-traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology 2008 Dec 29 (Epub ahead of print).
SIKA. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för
transportsektorn: ASEK 4. Statens institut för kommunikationsanalys. PM 2008:3
SKL. Tyst i Bullerbyn! Om regler och åtgärder för minskat buller – för en hållbar bebyggelse. Sveriges Kommuner och Landsting 2008. Miljöhälsorapport 2009. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet 2009. Stansfeld SA, Berglund B, Clark C, Lopez-Barrio I, Fischer P, Öhrström E, et al. Aircraft and road traffic noise and children’s cognition and health: A cross-national study. Lancet 2005:365;1942–9.
Mindre buller 2008-20017 – fördjupningsdokument miljö. Vägverket publikation 2007:47. Vägverket 2007.
Bilaga 1, Simmons, C. (2009).
Analys av enkäter, besiktningar
och förslag till mål.
Konsultrapport.
Konsultrapport till regeringsuppdrag BETSI –
Byggnaders energi, tekniska status och
Innehåll bilaga 1, Simmons, C. (2009). Analys av enkäter,
besiktningar och förslag till mål. Konsultrapport.
Sammanfattning ... 43
Inomhusbuller- hur och när kontrolleras delmålet... 45 Inomhusbuller- vem kontrollerar delmålet... 46 Inomhusbuller: probleminventering och motivering till nytt delmål ... 46
Inledning... 51 Enkäter – analys... 53
BETSI-undersökningen... 53 Samband mellan enkätsvar och byggnadsbesiktningar ... 57 Osäkerheter ... 57 Resultat – sammanställning av enkätsvar (hela riket)... 59 Bostadsenkäten – flerfamiljshus ... 81 Nationella miljöhälsoenkäten 1999 och 2007 (Socialstyrelsen)... 84 Andra studier... 86
Besiktningar – analys ... 91
BETSI-undersökningen... 91 Andra studier... 96
Samband mellan exponering och störning... 97
Vilken ökning av ljudisoleringen upplevs som en tydlig förbättring? ... 97 Luftljudsisolering... 97 Stegljud, skrapljud, dunsar... 99 Trafikbuller... 100
Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder ... 109 Konsekvensbedömning – byggnadstekniska åtgärder ... 111 Trafikbuller – verktyg för en effektiv hantering och uppföljning av miljömål ... 115
Sammanfattning
Beställaren uppdrog den 18 februari 2009 att analysera resultaten från en undersökning av byggnadsbeståndet i Sverige (BETSI) och föreslå nya delmål för byggnaders bullerskydd inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Se vidare i uppdragsbeskrivningen, bilaga 3. Enkäterna visar i huvudsak att:
i flerfamiljshus störs ungefär 20 procent av de boende av ljud från grannar, mest uttalat bland boende i miljonprogramshusen (grannars stegljud, musik och tal)
totalt störs 20–25 procent av de boende i flerfamiljshus ofta eller ibland av trafikbuller som påverkar vila och sömn, främst pga. vägtrafik. I småhusen störs färre, cirka 7 procent
boende i flerbostadshus vädrar mer än de som bor i småhus.
20 procent har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några timmar varje gång de vädrar
av dem som ofta har svårt att somna eller väcks på grund av trafikbul-ler svarar 70 procent att det ofta eltrafikbul-ler ibland är för varmt i bostaden följden blir, att där man både upplever ett behov av att vädra och störs
av trafikbuller räcker det inte att enbart isolera fasaden. Man måste även dämpa på utsidan, eller så förbättras den utvändiga dämpningen så att hela fasaden får låg ljudexponering
Byggnadsbesiktningarna visar i huvudsak att:
bjälklagen är gjorda av betong i cirka 60 procent av byggnaderna och i 30 procent används träbjälklag
träbjälklagen är till största delen (20 procent) byggda före 1960. De har oftast dålig ljudisolering vid låga frekvenser, ibland förvärrad av svikt och vibrationer. De uppfyller inte dagens krav
mellanväggar och ytterväggar (utfackningsväggar) i trä är vanliga även i nyare hus (25 procent)
platsgjutna betongväggar finns i cirka 50 procent av husen, övriga är uppförda med prefabricerade eller murade väggar (cirka 25 procent) otätheter i mellanväggarna eller i anslutningarna försämrar deras
luftljudsisolering, vilket är enkelt att åtgärda och få märkbara förbätt-ringar till låga kostnader
man har noterat ljudläckage genom fönster eller en annan byggnads-del, främst från trafikbuller, i cirka 20 procent av lägenheterna vibrationer har också noterats, i cirka 5 procent av lägenheterna.
Åtgärder i träbjälklagen bör utformas så att vibrationer i angränsande lägenheter minskas till acceptabla nivåer
fönster och uteluftsintag har oftast inte åtgärdats under de senaste 10 åren och är i behov av åtgärder
tamburdörrarnas ljudisolering måste troligen åtgärdas, tätningslister mm slits med tiden och även små springor läcker ljud
stomljud från hissar, tvättmaskiner, fläktar och vatteninstallationer bör åtgärdas för att ge mindre störande ljud
