En oväntad diagnos-mäns upplevelser av att få bröstcancer, : - En Litteraturstudie

(1)

En oväntad diagnos-mäns upplevelser av att få bröstcancer, en

litteraturstudie.

An unexpected diagnosis- the experiences of men with breast cancer, a literature

study

Åsa Joelsson & Jennifer Krause

Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper. Omvårdnadsvetenskap

Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp. Vårterminen 2016.

Sammanfattning:

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och en av de

ovanligaste hos män. Ungefär 1 % av alla som drabbas av bröstcancer i västvärlden är män. Bröstcancer hos män upptäcks ofta vid ett senare stadie i sjukdomen än hos kvinnor vilket kan innebära lägre grad av överlevnad. För att hälso- och sjukvården ska få förståelse för de utmaningar det innebär att vara man och få bröstcancer behövs mer kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av bröstcancer. Metod: Studien genomfördes som en

litteraturstudie med beskrivande design och baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys i tre steg. Resultat: Att få bröstcancer var en oväntad diagnos, då majoriteten av männen trodde att det var en kvinnlig sjukdom. Resultaten visade på upplevelser och beteenden av osäkerhet och svårigheter från de drabbade männen och närstående i bemötande utifrån diagnosen. Att genomgå mastektomi beskrevs av vissa män som förlust av manlighet, medan andra såg ärren som en positiv påminnelse att de överlevt cancer. Männen beskrev besvikelse över okunnighet från hälso-och sjukvården och att information var riktat till kvinnor och inte till män. Slutsats: Män med bröstcancer bör ha tillgång till samma utbud av resurser och stöd som kvinnor med bröstcancer. Resurser bör särskilt läggas på psykosocialt stöd och hjälp att förbereda männen inför ett liv efter sjukdomen. Genom informationskampanjer kan medvetenheten öka i samhället och

prognosen för överlevnad och acceptans främjas. Med utbildning inom hälso-och sjukvården kan vården förbättras för patientgruppen.

Nyckelord: Bröstcancer, Bröstcancer hos män, Maskulinitet, Personcentrerad vård,

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

2. Bakgrund ... 3

2.1 Att få cancer ... 3

2.2 Omvårdnad vid cancersjukdomar ... 3

2.3 Bröstcancer ... 3

2.3.1 Epidemiologi ... 4

2.3.2 Riskfaktorer ... 4

2.3.3 Symptom och undersökningar ... 4

2.3.4 Behandling och prognos ... 5

2.4 Maskulinitet och mäns kroppar ... 5

2.5 Personcentrerad vård ... 5 2.6 Problemformulering ... 6 3. Syfte ... 6 4. Metod ... 7 4.1 Design ... 7 4.2 Sökstrategi ... 7 4.3 Urval ... 7 4.4 Granskning ... 7 4.5 Analys ... 8 4.6 Forskningsetiska överväganden ... 8 5. Resultat ... 8

5.1 Att få en oväntad cancerdiagnos ... 8

5.2 Att berätta för närstående ... 8

5.3 Att få en förändrad kroppsbild ... 9

5.4 Bemötande av okunskap från hälso- och sjukvården ... 9

5.5 Behov av anpassad information och stöd ... 9

5.6 Resultatsammanfattning ... 10 6. Diskussion ... 11 6.1 Metoddiskussion ... 11 6.2 Resultatdiskussion ... 12 6.3 Kliniska implikationer ... 13 7. Slutsats ... 13 Referenslista ... 15 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

(3)

3

1. Inledning

Författarnas intresse till arbetet väcktes under en föreläsning i Sjuksköterskeutbildningen där bröstcancer beskrevs som en kvinnlig sjukdom. Författarna försökte hitta information om mäns upplevelser av att få bröstcancer i kurslitteraturen. Kvinnors upplevelser av sjukdomen var väl beskriven men ingenting fanns att läsa om männens. För att få kunskap om männens upplevelser av att få bröstcancer beslutades fördjupning i ämnet som en litteraturstudie.

2. Bakgrund 2.1 Att få cancer

Cancer är ett samlingsnamn för ungefär 200 olika sjukdomar där celler börjat växa till

tumörer på ett okontrollerat sätt (Socialstyrelsen, 2014). Att få en cancerdiagnos kan påverka en person på olika plan; fysiskt, psykiskt och existentiellt. Tiden från att personen fått veta att hen insjuknat i cancer till behandlingen startar upplevs av många som en lång väntan och vägen tillbaka till det vardagliga livet kan vara mödosamt (Bruun Lorentsen & Grov, 2011). Bieffekter av sjukdom och behandling kan påverka utseende och leda till långvarig trötthet, så kallad fatigue och det är inte ovanligt att människor som får cancer drar sig undan sociala situationer eller isolerar sig (ibid.). Smärta är ofta kopplat till cancersjukdomar som spridit sig till skelettet som vid bröstcancer, prostatacancer och lungcancer. Även smärta kan bidra till att personen drar sig tillbaka och/eller inte orkar i den utsträckning som hen gjort innan

insjuknandet (ibid.).

2.2 Omvårdnad vid cancersjukdomar

När en person får en cancerdiagnos i Sverige ska hen bli tilldelad en kontaktsjuksköterska som under behandlingstiden ska stötta patienten och ge information om behandling och prognos (Cancerfonden, 2015). Sjuksköterskan ska ge individanpassad information utifrån patientens behov. Vid sjukhusvistelse är sjuksköterskans uppgift att patienten blir sedd, förbereda hen inför tiden efter behandling eller operation och att ge trygghet i situationen (Myklebust Sørensen & Almås, 2011).

2.3 Bröstcancer

Bröstcancer uppkommer genom mutationer som ändrar i cellens gener (Bergh, 2007). Cellerna börjar då växa okontrollerat och bildar en eller flera tumörer i bröstkörteln.

Tumörerna kan spridas, metastasera, via lymfsystemet och lymfbanorna (Myklebust Sørensen & Almås, 2011). På så sätt kan körtlar i och runt armhålan infiltreras och metastaserna kan ta sig vidare ut i kroppen till bland annat skelett, lungor och lever (ibid.). Beroende på cancertyp tar mutationen olika lång tid och kan i vissa fall ske långsamt och ta mer än tio år (Bergh, 2007).

Risken att få bröstcancer ökar med åldern och medelålder vid diagnos är 60-70 år, men kan uppstå i alla livets skeden bland unga såväl som gamla (Mattarella, 2010). Bröstcancer hos män upptäcks ofta vid ett senare stadie än hos kvinnor vilket kan innebära lägre grad av överlevnad (Sousa, Moser & Cardoso, 2013). Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och en av de mest ovanliga cancerformerna hos män. En typisk person som drabbas av bröstcancer beskrivs som en för övrigt frisk kvinna utan sjukdomssymptom som plötsligt drabbas av en allvarlig diagnos (Myklebust Sørensen & Almås 2011). Att

förekomsten av bröstcancer är så mycket högre hos kvinnor har resulterat i en syn på

sjukdomen som en genuskodad kvinnlig sjukdom (Smirthwaite, 2010). Sjuksköterskan har en viktig uppgift att öka medvetenhet för manlig bröstcancer, prevention och vilka riskfaktorer som finns (Al- Haddad, 2010).

(4)

4

2.3.1 Epidemiologi

Bröstcancer är ett globalt hälsoproblem och den femte vanligaste dödsorsaken av alla

cancersjukdomarna i världen (Ferlay et al., 2014). År 2012 diagnostiserades 1,67 miljoner nya fall bröstcancer i världen vilket är 25 % av alla cancerdiagnoser (Globocan, 2012). Varje år ökar antalet nyupptäckta fall i världen men incidensen varierar mellan kontinenterna. Förekomsten av bröstcancer hos kvinnor är högst i Nordamerika, Europa och lägst i Afrika (Globocan, 2012). Incidensen av bröstcancer hos kvinnor i Sverige har ökat från cirka 3 392 fall år 1970 till 9 730 fall år 2014. Det innebär en ökning av ca 80 till 200 fall per 100 000 under år 1970-2014. Risken för en kvinna att få bröstcancer i Sverige är 176,8 per 100 000 (Socialstyrelsen, 2015).

Förekomsten av bröstcancer hos män är högst i Afrika och lägst i Japan (Fentiman, Fourquet & Hortobagyi, 2006). I Zambia står män för 15 % av bröstcancerdiagnoserna och i Uganda 5 %. I Japan är det färre än fem fall per miljon invånare (ibid.). Incidensen i Sverige har ökat från cirka 41 fall år 1970 till 61 fall år 2014, det innebär en ökning av 1,02 till 1,26 fall per 100 000 under åren 1970-2014. Risken för en man att få bröstcancer är 1 på 100 000 (Socialstyrelsen, 2015). Frekvensen av manlig bröstcancer är högre bland mörkhyade män och män av judisk härkomst oavsett vilket land de bor i (Ouzounakis et al., 2014).

2.3.2 Riskfaktorer

Män som får bröstcancer arbetar i högre utsträckning än andra i heta miljöer, som stålverk eller utsätts för olja och avgaser. Grupper av män med obesitas, stressig livsstil eller högt intag av alkohol har också ökad risk att få bröstcancer (Fentiman et al., 2006). Dessutom ger bröstcancer hos nära släkt som mamma eller syster ökad risk för bröstcancer hos män (Al-Haddad, 2010; Sousa et al, 2013). Även historia av äggstockscancer hos nära släkt ökar risken för män att utveckla bröstcancer (Sousa et al., 2013).

Obalans mellan könshormonerna östrogen och androgen ökar risken för bröstcancer och som för kvinnor ökar förekomsten av bröstcancer hos män med överskott av östrogen i kroppen (Matarella, 2010). Östrogenöverskott hos män kan bero på olika anledningar som

leversjukdomar (Al-Haddad, 2010; Fentiman et al., 2006; Mattarella, 2010), testikelskador (Matarella, 2010; Sousa et al., 2013), obesitas och brist på motion (Mattarella, 2010) samt Klinefelter syndrom som innebär att en man är född med en extra X kromosom (Mattarella, 2010). Det leder till att östrogen nivån i kroppen att ökar och androgen nivån minskar (Al-Haddad, 2010; Mattarella, 2010). Män med Kleinfelter syndrom har lika stor risk att få bröstcancer som kvinnor (Al-Haddad, 2010).

Att bli utsatt för olika typer av strålning, särskilt mot bröstkorgen är en riskfaktor för att få bröstcancer (Al-Haddad, 2010; Mattarella, 2010). Män med tillstånd och sjukdomar som leder till upprepade röntgenundersökningar eller strålbehandling har högre risk att utveckla

bröstcancer än andra män (Fentiman et al., 2006; Mattarella, 2010).

2.3.3 Symptom och undersökningar

Symtom på bröstcancer är en eller flera oömma knölar i bröstet eller armhålan, sårig, irriterad och/eller vätskande hud kan förekomma samt indragen bröstvårta (Mattarella, 2010;

Socialstyrelsen, 2014). Tumören upptäcks vanligtvis av mannen själv eller under ett

läkarbesök (Lynn, 2010). För att avgöra om det är bröstcancer används klinisk undersökning, mammografi, ultraljud och vävnadsprov (Ouzounakis et al., 2014). Klinisk undersökning innebär att en läkare känner igenom bröst och armhåla, mammografi innebär röntgen av bröstet som kan kompletteras med ultraljudsundersökning, vävnadsprov innebär att med nål ta ett prov från tumören att undersöka i mikroskop (Ouzounakis et al., 2014; Socialstyrelsen, 2014).

(5)

5

2.3.4 Behandling och prognos

Behandling och prognos är beroende av i vilket stadie bröstcancern upptäcks (Socialstyrelsen, 2014). Prognosen vid bröstcancer är bättre ju mindre tumören i bröstet är. Är sjukdomen begränsad till bröstet vid diagnostisering är den relativa 5 års överlevnaden 95 % jämfört med 15 % vid metastasering (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011).

Bröstcancer delas in i fyra stadier där stadie I och II behandlas med läkemedel eller operation. Stadie III behandlas med läkemedel, operation och strålning. Vid stadie IV har cancern en så stor spridning att den räknas som dödlig och behandlas främst palliativt i syfte att lindra sjukdomsrelaterade besvär och lidande (Socialstyrelsen, 2014).

Kirurgiska ingrepp vid bröstcancer är mastektomi med eller utan axiallarutrymning och bröstbevarande kirurgi. Mastektomi innebär att hela bröstkörteln avlägsnas kirurgiskt dock sparas muskulaturen mellan bröstkorgen och bröstkörteln (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011; Mattarella, 2010). Om cancercellerna har spridit sig till bröstmuskulaturen tas även den bort (Mattarella, 2010). Mastektomi med axillarutrymning innebär att också lymfkörtlar opereras bort från armhålan för bedömning om cancern spridit sig till kringliggande vävnad (Myklebust Sørensen & Almås, 2011). Mastektomi med axillarutrymning utförs i 70 % av de kirurgiska ingreppen hos män med bröstcancer (Sousa et al., 2013). Bröstbevarande kirurgi innebär att endast tumören tas bort för att spara så mycket vävnad som möjligt och

kompletteras med strålbehandling efter operationen (Kiluk et al., 2011) då det kan finnas cancerceller kvar i vävnaden (Myklebust Sørensen & Almås, 2011). Bröstbevarande kirurgi är inte vanligt bland manliga patienter med bröstcancer (Kiluk et al., 2011).

2.4 Maskulinitet och mäns kroppar

Idén om manliga könsroller i västvärlden sträcker sig tillbaka till 1800-talet där uppfattning om att kvinnor och män hade medfödda könsskillnader gjorde kvinnor olämpliga inom områden som ansågs vara manliga, som universitetsstudier eller politik (Connell, 2008). Moderna tankar om maskulinitet grundar sig i Sigmund Freuds psykoanalys som menade att vuxen sexualitet och genus inte är medfött utan skapas under en lång, svår process under livet kantad med konflikter (ibid.). Föreställningar om vad som är manliga och kvinnliga

handlingar, beteenden, kläder eller utseenden kan avgöra om vi uppfattar oss som ”riktiga” kvinnor eller män (Määtä & Öresland, 2009).

Kroppen är i centrum för vår förståelse av vem vi är och vad vi är (Connell, 2008). I människans kropp bor själen och människans värdighet, ethos. Kroppen är personlig och genom kroppen förhåller vi oss till andra och visar vår identitet. Kroppen och själen är oskiljbara och människan kan uppleva att inte längre känna sig hel när kroppen förändras av sjukdom (Lindwall, 2012). Begreppet maskulinitet och maskulint genus utgår nästan alltid ifrån mäns kroppar och med särskilda muskelformer, särskilda hållningar och sätt att röra sig på. Därför kan känslan av maskulinitet påverkas om kroppen förändras, som efter sjukdom (Connell, 2008).

Från födseln är bröstvävnaden liknande i flickor och pojkars bröst, men vid puberteten får östrogen flickors bröstvävnad att utvecklas medan de manliga hormonerna gör att

vävnadstillväxten i pojkarnas bröst hämmas. Med påverkan av viktuppgång, hormonell obalans eller droganvändande kan det manliga bröstet växa och vävnaden öka (Mattarella, 2010).

2.5 Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär att motverka synen på patienten som passiv mottagare av medicinsk behandling (Ekman et al., 2011), vilket innebär skräddarsydda, individuella rutiner och förhållningssätt i motsats till standardiserade rutiner eller förhållningssätt till en

(6)

6

anta att alla med samma sjukdom automatiskt har gemensamma behov och kommer att dra samma fördelar av behandling, rutiner eller bemötande. Även om personer har samma diagnos kommer sjukdomen att upplevas på olika sätt. Individuella behov och beroende av hur långt gången sjukdomen är, vilken kvalitet på vård man får, kultur, politiska beslut, personlighet, erfarenheter, ålder och socialt stöd påverkar upplevelsen (ibid.).

Hur sjukdom upplevs är subjektivt. Personcentrerad vård innebär att värdera en patients upplevelser av sjukdomen och försöka bilda en uppfattning av sjukdomen utifrån patientens ögon, inte bara förlita på synliga symptom. Sjuksköterskan behöver insikt att patienter reagerar olika på sjukdom och behandling. Genom att ta sig tid och att lyssna till patienter med empati och engagemang kan sjuksköterskan uppmärksamma även outtalade behov. Att vara sjuk kan leda till känslomässiga utmaningar och påfrestningar och patienten kan utöver somatisk behandling behöva hjälp att hantera oro, ångest och depression (Leplege et al., 2007).

Människor är sociala varelser och det är viktigt att förstå vilka som ingår i en patients unika sociala miljö för att kunna räkna in dem i omvårdnaden och i upprättande av behandlings- eller rehabiliteringsplaner. För att kunna ge anhöriga stöd, information om sjukdomstillstånd, behandlingar och kunna involvera dem i beslut behövs först en insikt i hur förhållandet mellan patienten och familj och vänner ser ut (Leplege et al., 2007).

Sjukdom kan ha en negativ inverkan på dagliga sysslor och situationer och det kan leda till känslor av isolering och övergivenhet. Sjuksköterskan bör ha som mål att omvårdnaden och rehabiliteringen ska hjälpa patienter att förbereda sig till vardagen och livet utanför sjukhuset genom att stötta patienter i att interagera med andra och mod att be om hjälp om det hen inte klarar av (Leplege et al., 2007). Sjuksköterskan bör i sitt arbete och sitt förhållningssätt stötta patienten att trots sjukdom eller ohälsa behålla den roll, de behov, de vanor och intressen som är viktiga för just den patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska utgå ifrån patientens behov och inte vad som är bäst för omgivningen, att anpassa miljö till patienten och inte tvärt om. Sjuksköterskan ska stå upp för patienten och uppmärksamma att problem kan ligga i reaktioner och attityder hos omgivningen och inte att det är personen som är sjuk som är problemet. Sjuksköterskan bör arbeta för att förhindra att negativa interaktioner utvecklas inom familjen, sociala nätverk eller vårdmiljön runt patienten (Leplege et al., 2007).

2.6 Problemformulering

Bröstcancer är ett globalt hälsoproblem och den femte vanligaste dödsorsaken av alla cancersjukdomarna i världen. Bröstcancer ses av många som en kvinnlig sjukdom då det är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och en av de ovanligaste hos män. Bröstcancer hos män upptäcks ofta vid ett senare stadie än hos kvinnor, det är bekymmersamt då prognos och behandling är beroende på tidig upptäckt. Att genuskoda en sjukdom kan leda till

standardiserade rutiner eller förhållningssätt till både män och kvinnor utifrån kvinnornas perspektiv. I enlighet med personcentrerad vård ska sjuksköterskan ge individanpassad

information utifrån patientens behov. För att kunna göra det krävs kunskap, insikt och intresse att se sjukdomen utifrån patientens ögon. Mäns upplevelser av att få bröstcancer är bristfälligt utforskad och beskriven vetenskapligt. Det behövs mer kunskap om den manliga

patientgruppen så vården kan förbättras. Litteraturstudien vill bidra till ökad medvetenhet om mäns upplevelser av bröstcancer samt hur sjuksköterskan bäst kan stödja och bemöta männen.

3. Syfte

(7)

7

4. Metod 4.1 Design

Studien utfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design (Kristensson, 2014).

4.2 Sökstrategi

Datainsamlingen till studien utfördes som en systematisk sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo och kompletterades med en manuell sökning utifrån referenslistor från vetenskapliga artiklar, uppsatser och böcker (Karlsson, 2012).

Först urskildes de meningsbärande nyckelorden män, bröstcancer och upplevelser utifrån syftet och översattes till engelska ämnesord med stöd av “Termer för upplevelser och bemötande i olika former“ (Karolinska institutet, u.å.) i Cinahl headings i Cinahl, MeSH-termer i Medline och Thesaurus i PsycInfo. Ämnesorden i Cinahl och Medline var breast neoplasms; male, emotions, life change events, attitude och adaption; psychological. Ämnesorden i PsycInfo var breast neoplasms, adaptation, attitude, emotions, life change events, human males och expressed emotion. Booleska operatorerna AND och OR användes för att kombinera sökningarna med varandra och för att få en så bred sökning som möjligt (Karlsson, 2012). Om sökorden hade funktionen explode (+) valdes det då det ger en större bredd på sökningen (se Bilaga 1). I sista steget i sökningarna gjordes begränsningar. Begränsningarna var peer reviewed, English language och publicerade artiklar mellan år 2005-2015. I Cinahl valdes även begränsningen academic journals (se Bilaga 1).

4.3 Urval

Inklusionskriterier var kvalitativa och kvantitativa artiklar som berörde mäns upplevelser av bröstcancer. Exklusionskriterier var review artiklar, artiklar med medicinsk inriktning och artiklar som berörde kvinnors upplevelser av bröstcancer eller mäns upplevelser av att vara närstående till någon med bröstcancer.

Urvalet av artiklarna skedde i tre steg. I steg ett lästes alla titlar som sökningen gav. Titlarna som ansågs svara till syftet gick vidare till steg två där abstracts lästes. I Cinahl lästes 48 abstracts, i Medline lästes 34 abstracts och i PsycInfo lästes 12 abstracts. De artiklar som inte motsvarade inklusionskriterierna exkluderades. I det tredje steget lästes artiklarna i fulltext, i Cinahl lästes 30 artiklar, i Medline lästes 22 artiklar och i PsycInfo lästes fem artiklar. Från Cinahl valdes fem artiklar ut till kvalitetsgranskning, inga artiklar valdes ut från Medline eller PsycInfo. En kompletterande manuell sökning utfördes och gav fyra relevanta artiklar som också valdes ut till kvalitetsgranskning.

4.4 Granskning

Urvalsprocessen resulterade i att nio artiklar valdes att granskas. Granskningen gjordes tillsammans av båda författarna utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], u.å.). Vid granskning av kvantitativa studier utan kontrollgrupp användes granskningsmallen ”Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp” (Örebro universitet, 2015). I studier där mixad metod användes granskades den kvalitativa delen med en kvalitativ mall och den kvantitativa delen med en kvantitativ mall. Artiklarna bedömdes utifrån tre kriterier: hög, medelhög eller låg kvalitet. För att anses ha hög kvalitet skulle artiklarna ha ett tydligt beskrivet syfte, metod, urval och urvalsförfarande samt ett logiskt resultat (Kristensson, 2014) och ha ett etiskt godkännande. I kriterierna medelhög och låg saknades en eller flera kategorier eller var otydligt beskrivna. Av nio kvalitetsgranskade artiklar ansågs en vara av låg kvalitet, en av medelhög kvalitet och sju artiklar ansågs vara av hög kvalitet. Alla artiklar valdes att användas i litteraturstudien då de svarade mot syftet (Se bilaga 2).

(8)

8

4.5 Analys

Analys av resultat i utvalda artiklar utfördes genom integrerad analys i olika steg (Kristensson, 2014). I det första steget lästes artiklarna igenom flera gånger enskilt av författarna för att få en djupare förståelse av helheten. Sedan diskuterades innehållet av resultaten av varje artikel som sammanställdes i artikelmatriser (se Bilaga 2). I steg två identifierades likheter i texterna och sorterades genom färgkodning. I det tredje steget sammanställdes resultatet och fem kategorier bildades som utgör litteraturstudiens resultat.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Inom forskning ska etiska överväganden göras (Kristensson, 2014). Artiklarna som använts till litteraturstudien har fått tillstånd av etiska kommittéer eller att publicerande tidning

genomfört noggranna etiska överväganden och alla deltagare har samtyckt till att delta. Enligt Helsingforsdeklarationen ska forskaren värna om deltagarnas hälsa, värdighet, integritet, självbestämmanderätt, privatliv och personuppgifter (World Medical Association, 2016). I litteraturstudien redovisas alla resultat oavsett författarnas egna åsikter och artiklarna är granskade med öppenhet. Att inte redovisa alla resultat anses oetisk då forskningen blir färgad av forskaren (Forsberg & Wengström, 2013).

5. Resultat

Vid analysen framkom fem kategorier som redovisas i resultatet: Att få en oväntad cancerdiagnos, Att berätta för närstående, Att få en förändrad kroppsbild, Bemötande av okunskap från hälso- och sjukvården och Behov av anpassad information och stöd.

5.1 Att få en oväntad cancerdiagnos

Männen beskrev sina upplevelser av att få bröstcancerdiagnos som chockartat (Naymark, 2006; France et al., 2000), stressfullt (Pituskin et al., 2007) och oväntat (Donovan & Flynn, 2007; France et al., 2000; Iredale et al., 2006; Pituskin et al., 2007) relaterat till bristfällig kunskap om manlig bröstcancer eller uppfattningen att bröstcancer var något som drabbar kvinnor och inte män (France et al., 2000; Naymark, 2006; Pituskin et al., 2007).

‘‘Now when I first knew that I had got it, I thought to myself . . .well how the Dickens did I get breast cancer. I’m not a woman. I’m a man’’ (Iredale et al., 2006, s. 336).

Av 161 tillfrågade män med bröstcancer i Storbritannien visste 40 % att män kan få bröstcancer innan sin diagnos (Iredale et al., 2006).

5.2 Att berätta för närstående

Männen beskrev varierade upplevelser av att berätta för närstående att de fått bröstcancer och hur de blev bemötta. Många män upplevde sig stöttade av närstående men det fanns också män som möttes av skratt (France et al., 2000; Iredale et al., 2006) och osäkerhet från närstående i hur de skulle bemöta och stötta männen (Naymark., 2006). Det fanns män som blev ifrågasatta av närstående om sin diagnos då de anhöriga ansåg att män inte kunde få bröstcancer (Iredale et al., 2006; Naymark, 2006). En del män valde att kalla bröstcancer för någonting annat när de pratade om det med närstående, som ”cancer” (Iredale et al., 2006) eller ”cancer i bröstet” (eng. chest) (Pituskin et al., 2007). Det fanns män som inte berättade att de fått bröstcancer för någon (Donovan & Flynn, 2007; Williams et al., 2003) då de skämdes över sin diagnos eller för att de inte ville att närstående skulle känna sig obekväma (Donovan & Flynn, 2007; France et al., 2000; Iredale et al., 2006; Williams et al., 2003). Bland de män som inte skämdes för sin diagnos fanns det ändå de som valde att kalla

bröstcancer för någonting annat när de skulle berätta för närstående till exempel att de skulle få en knöl bortopererad i bröstet (France et al., 2000). Andra män ville informera närstående

(9)

9

om att de fått bröstcancer, för att öka kunskapen om manlig bröstcancer (Donovan & Flynn, 2007; Pituskin et al., 2007).

5.3 Att få en förändrad kroppsbild

Män som genomgått mastektomi beskrev olika sätt att se på sin förändrade kropp. En del män beskrev svårigheter med att anpassa sig till en ny kropp utan bröstvårta och en känsla av att inte länge känna sig komplett och att någonting saknades (Donovan & Flynn, 2007; Iredale et al., 2006). Andra beskrev känslor av förlust av manlighet (Donovan & Flynn, 2007; Pituskin et al., 2007) eller att det tagit lång tid att anpassa sig till och accepterat sin kropps förändrade utseende (Iredale et al., 2006; Naymark, 2006). Männen beskrev att de hade gjort förändringar i sin vardag eller slutat med intressen relaterat till en förändrad kropp som att sluta gå

barbröstad (Donovan & Flynn, 2007; France et al., 2000; Naymark, 2006; Iredale et al., 2006; Williams et al., 2003) och slutat simma (France et al., 2000; Williams et al., 2003). Vissa män hängde en handduk över den opererade sidan på gymmet och vände sig bort från andra i duschen eller badet för att dölja sin kropp (Donovan & Flynn, 2007; Pituskin et al., 2007). Av 66 stycken tillfrågade män med eller som haft bröstcancer i USA ansåg 47 % att de inte var så fysiskt aktiva som de skulle vilja på grund av upplevda fysiska, mentala eller känslomässiga begränsningar (Andrykowski, 2012). Andra män beskrev att de inte fått en förändrad

kroppsbild efter mastektomi (Williams et al., 2003) och att de kände sig stolta över sin kropp, ärren var en positiv påminnelse att de överlevt cancer (Pituskin et al., 2007).

5.4 Bemötande av okunskap från hälso- och sjukvården

Männen beskrev upplevelser av besvikelse över okunskap från hälso-och sjukvården gällande både diagnos och behandling. Det fanns män som fått försenad diagnostisering då deras symptom inte blev tagna på allvar när de sökt professionell hjälp utan fick söka flera gånger eller hos olika läkare (France et al., 2000; Pituskin et al., 2007). En del män hade inte blivit erbjudna möjligheten att få hjälp av särskilda specialistsjuksköterskor (eng. breast care nurse) som ger information och stöttar patienter med problem med brösten (France et al., 2000). Männen som blev hänvisade till sådana specialistsjuksköterskor upplevde det som hjälpsamt och värdefullt (Iredale et al., 2006; Williams et al., 2003) men att även de gav begränsad information till männen relaterat till okunskap inom ämnet (France et al., 2000; Iredale et al., 2006). En man beskrev svårigheter att få ta ut sin medicin då apotekspersonalen hävdade att det var fel på receptet då medicinen bara skrevs ut åt kvinnor (France et al., 2000).

5.5 Behov av anpassad information och stöd

Gemensamt för männen var att de beskrev svårigheter i hitta och få information om

bröstcancer hos män och att det mesta var anpassat för och riktat till kvinnor. Informationen de fick av hälso- och sjukvården var i form av samtal av läkare eller sjuksköterskor och/eller genom pamfletter. Pamfletterna upplevdes innehålla könsspecifik information riktat till kvinnor, till exempel hur behandling och medicin påverkar kvinnokroppen (Donovan & Flynn, 2007; France et al., 2000; Iredale et al., 2006; Iredale et al., 2007; Williams et al, 2003).

”The brochures I was given recommend things like ‘if you feel uncomfortable after your mastectomy, try a sleep bra, this may help. If you are feeling a little depressed while in hospital, put on a little make up or your favourite perfume’. This I could not comprehend and switched myself off.’’ (Naymark, 2006, s.162).

En del av männen fick utöver en diagnos ingen information om bröstcancer hos män (France et al., 2000; Iredale et al., 2006; Iredale et al., 2007). Männen beskrev alternativa sätt att ta reda på information om sin sjukdom som att söka på internet (Iredale et al., 2006; Pituskin et al., 2007) eller genom kvinnliga närstående som haft bröstcancer (France et al., 2000). Av 161 tillfrågade män med bröstcancer i Storbritannien uppgav 56 % att de ville ha mer information

(10)

10

om bröstcancer hos män och 44 % uppgav att de inte ville ha mer information (Brain et al., 2006). Männen som ville ha mer information önskade information om hur behandling och biverkningar kan komma att påverka en manlig kropp, antingen i en särskild pamflett eller som ett tillägg i det material som redan finns (France et al., 2000; Iredale et al., 2006; Iredale et al., 2007; Pituskin et al., 2007; Williams et al., 2003).

Män som genomgått mastektomi tyckte att det hade varit hjälpfullt att få se ett foto av en man som genomgått mastektomi för att få en uppfattning av hur de skulle se ut efter operationen och på så sätt kunna förbereda sig för en förändrad kropp och minska oro (Iredale et al., 2006; Iredale et al., 2007; Williams et al., 2003). Av 130 tillfrågade män med bröstcancer i

Storbritannien som genomgått mastektomi hade 12 % sett en bild av en man med mastektomi ärr innan sin operation (Iredale et al., 2006).

Männen beskrev den närmsta familjen och närstående som källa till stöttning och att lite blev erbjudet till dem från samhället i form av professionell hjälp. Det fanns män som ville ha mer stöd och de som inte ville ha mer stöd. Män som ville ha mer stöd önskade en stödgrupp för män med bröstcancer eller för de män som är oroliga för att få bröstcancer (Iredale et al., 2006; Naymark, 2006; Pituskin et al., 2007; Williams et al., 2003). Av 161 män med bröstcancer i Storbritannien uppgav 27 % att de önskat få prata med andra män med samma diagnos under sin behandling och 19 % uppgav att de hade pratat med en annan man med bröstcancer (Iredale et al., 2006).

Tabell 1-Resultatöversikt med litteraturstudiens inkluderade artiklar och utformade kategorier Artiklarnas författare Att få en oväntad cancer diagnos Att berätta för närstående Att få en förändrad kroppsbild Bemötande av okunskap från hälso- och sjukvården Behov av anpassad information och stöd Andrykowski, M.A.(2012) X Brain et al., (2006) X Donovan & Flynn (2007) X X X X France et al., (2000) X X X X X Iredale et al., (2006) X X X X X Iredale et al., (2007) X Naymark, P. (2006) X X X X Pituskin et al., (2007) X X X X X Williams et al., (2003) X X X X 5.6 Resultatsammanfattning

Männen beskrev upplevelser av chock och skam av att få en diagnos de trodde bara drabbade kvinnor. En del män fick sin diagnos ifrågasatta av närstående och en del valde att inte berätta om sin diagnos eller att kalla det för någonting annat då de skämdes över att få en diagnos de upplevde var omanlig. Känslor av omanlighet beskrevs också av vissa män som genomgått mastektomi. De hade svårt att anpassa sin tillvaro till en förändrad kropp och ansåg att det hade varit hjälpfullt att få förbereda sig innan operationen genom att få se bilder på hur en man ser ut efter mastektomi. För en del män var ärren en positiv påminnelse att de överlevt

(11)

11

cancer. Männen beskrev besvikelse över okunnigt bemötande om bröstcancer hos män från hälso-och sjukvården och att de fått information som var riktat till kvinnor och inte till män. Majoriteten av männen blev inte erbjudna psykosocialt stöd från hälso-och sjukvården, de män som blev tilldelade en specialistsjuksköterska upplevde det som positivt.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Som metod för att beskriva mäns upplevelser av bröstcancer valdes litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes fram från flera databaser för att få en så bred sökning som möjligt.

Databasen Cinahl är mer inriktad på omvårdnadsforskning, Medline har vetenskapliga artiklar som handlar omvårdnad och medicin och PsycInfo innehåller psykologisk forskning inom framförallt omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström, 2013).

För att utforma ämnesord användes syftets nyckelord: män, bröstcancer och upplevelser och översattes till engelska. Då ämnesordslistorna MeSH och Cinahl Headings är dåligt täckta av termer om upplevelser användes sammanställningen ”Termer för upplevelser och bemötande i olika former” (Karolinska institutet, u.å) för att få förslag på bra och användbara sökord. I Medline fanns relevanta artiklar men det var dubbletter från Cinahl och hade redan valts ut då litteraturstudiens författare sökte i Cinahl som första databas, därför inkluderades inga artiklar från Medline. Valet av sökmetod kan ha begränsat resultaten då de begränsades till de valda sökorden.

Då mäns upplevelser av bröstcancer är ett område som det inte forskats så mycket inom upplevdes svårigheter av författarna att finna tillräckligt många relevanta artiklar att bygga resultatet till litteraturstudien utifrån endast systematisk sökning. Den systematiska sökningen kompletterades därför med manuell sökning. Genom att läsa referenslistor från vetenskapliga artiklar, böcker och kandidatuppsatser inom området bröstcancer hos män urskildes artiklar som verkade svara mot syftet och söktes fram via internet utifrån artikelns titel eller

artikelförfattare.

Sökningarna begränsades för att få relevanta artiklar med bästa vetenskaplig kvalitet. Vid sökning av artiklar till en litteraturstudie ska man eftersträva så aktuell forskning som möjligt (Kristensson, 2014), därför begränsades sökningarna till att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2005-2015. Detta val baserades även på den första sökningen som gjordes i Cinahl där inga valda artiklar var publicerade innan 2005. I den manuella sökningen framkom två relevanta artiklar med utgivningsår som skiljde sig från de begränsade årtalen. Dessa valdes ändå att inkluderas till resultaten då det var svårt att finna artiklar att bygga resultatet på. Detta kan ses som en svaghet för litteraturstudien. Begränsningen “peer rewieved”

säkerställer och styrker den vetenskapliga kvaliteten i en artikel då innehållet blivit granskat av forskare kunniga inom det området (Vetenskapsrådet, u.å.). Engelska är det vanligaste publiceringsspråket för forskning och då ingen av författarna har tillräckliga språkkunskaper inom andra språk än svenska och engelska valdes artiklar skrivna på andra språk bort.

Begränsningarna gjordes i slutet av sökningen för att minimera risken att exkludera relevanta artiklar, men det kan inte uteslutas att artiklar kan ha fallit bort. Sökningarna avgränsades även med inklusions och exkulsionskriterier för att utesluta artiklar som inte var primärkällor eller med population utan relevans (Kristensson, 2014).

Till resultatet inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2013) stärks resultatet då båda metoderna används. Några av artiklarna som valdes ut till litteraturstudien hade mixad metod det vill säga både kvalitativt och kvantitativt. Kvalitetsgranskningen av artiklarnas kvalitet gjordes med hjälp granskningsmallar från SBU och Örebro Universitet. Att använda mallar vid granskning leder till systematisk struktur som är en styrka för studien (Forsberg & Wengström, 2013). Granskning av artiklarna gjordes

(12)

12

tillsammans av författarna som ansåg att tillvägagångssättet var en styrka för litteraturstudien. Artiklarna lästes först var för sig och sedan diskuterades innehållet i studierna vilket ansågs som en tillgång för att minska risken för missförstånd av texten. Kvalitetsgranskning ska enligt Kristensson (2014) göras separat, så tillvägagångssättet kan dock ses som en svaghet för litteraturstudien. I kvalitetsgranskningen bedömdes sju artiklar vara av hög kvalitet, en av medelhög kvalitet och en bedömdes vara av låg kvalitet. Alla artiklar valdes att använda i litteraturstudien då de svarade mot syftet. Artikeln med låg kvalitet valdes att ha med i litteraturstudien eftersom det i sökningarna uppkom begränsat antal relevanta artiklar att bygga resultatet på. Att studiens kvalitet bedömdes som låg var att deltagare och metod var otydligt beskriven. Dock bedömdes resultatet vara av värde för litteraturstudien. Att inkludera artiklar av låg och medelhög kvalitet kan ses som en svaghet för litteraturstudien.

Framtagna artiklar som resultatet baseras på är genomförda i olika länder med deltagare från olika delar i världen, det ger ett globalt perspektiv som ansågs vara en styrka för studien. Det hade varit intressant att ha med studier från Zambia eller Uganda, där bröstcancer bland män är vanligast i världen (Fentiman, Fourquet & Hortobagyi, 2006) vilket möjligtvis hade kunnat ge andra resultat.

För att undersöka mäns upplevelser hade en intervjustudie varit ett alternativt sätt att samla in information eftersom kvalitativ forskning strävar efter att beskriva människors upplevelser (Kristensson, 2014). Inom given tidsram ansågs litteraturstudie vara det bästa alternativet.

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visade att männens upplevelser av att få bröstcancer var att få en oväntad diagnos. Enlig Myklebust Sørensen och Almås (2011) är overklighetskänslor vanliga reaktioner hos kvinnor som drabbas av bröstcancer, då kvinnorna ofta är friska för övrigt när de får ett besked om allvarlig sjukdom. Prognos för patienterna och behandling av bröstcancer är beroende av tidig diagnostisering (ibid.), en förutsättning för detta är vetskap hos människor om vilka symptom som kan vara tecken på sjukdom. För kvinnor har mycket arbete lagts ut på informationskampanjer om självundersökning för att identifiera tidiga symptom

(Myklebust Sørensen & Almås, 2011).

Litteraturstudiens författare anser att dessa kampanjer också skulle vara värdefulla att nå ut till män, då män i högre utsträckning dör i följderna av bröstcancer än kvinnor då sjukdomen ofta är i ett senare stadie vid diagnostillfället än för kvinnor. Det är därför bekymmersamt när en sjukdom som kan drabba hela befolkningen tillskrivs en del av den. Alla människor med bröst kan få bröstcancer så det är således inte en kvinnlig eller manlig sjukdom utan en sjukdom som drabbar alla människor, men kvinnor i högre utsträckning. Genom att öka vetskapen i samhället och hos män att män får bröstcancer kan överlevnaden för de drabbade öka. Resultaten visade att det vanligaste var att männen valde att berätta för den närmsta familjen. För ensamstående eller män utan nära familj eller relationer kan sjukdomstiden bli ensam utan stöd. Enligt Beatty, Oxland, Koczwara och Wade (2008) beskriver kvinnor som fått

bröstcancer den närmsta familjen som ovärderlig hjälp, men även känslor av övergivning från omgivningen. Personcentrerad vård innebär att förvisa sig om och få en uppfattning av hur en människas unika liv och hur det ser ut runt omkring just den människan (Leplege et al., 2007). Vilka den har runt omkring sig och vilka för dem som är viktiga. Detta är särskilt viktigt för denna patientgrupp då känslan av skam kan vara så stor att de väljer att inte berätta om sin diagnos och går igenom sin sjukdom utan något utomstående stöd.

Ett resultat som förvånade litteraturstudiens författare var männens upplevelser av att förlora ett eller flera bröst ledde till förlust av manlighet, sociala hinder och i en del fall rädsla att uppfattas som mindre manlig eller som feminin. Förvånande var också spridningen i resultatet från att se ärren som något negativt till de män som såg ärren som ett tecken på styrka.

(13)

13

Resultatet kan jämföras med kvinnors upplevelse av känslor av förlorad kvinnlighet och självförtroende när ett eller flera bröst opereras bort och att sluta med aktiviteter som uppskattades innan operationen relaterat till osäkerhet (Beatty et al., 2008).

Kroppsuppfattning och kroppsideal påverkas av det samhälle och den kultur som råder just där. Idealet är ofta en kropp som är frisk och vacker medan en kropp som avviker kan uppfattas som något negativt (Lindwall, 2012).

Resultaten utgår ifrån kroppsuppfattningen i väst, då alla artiklarna till resultatet baserades på män från västvärlden. Det är möjligt att resultatet hade blivit annorlunda om studier från andra delar av världen inkluderats. Sjuksköterskan har enligt personcentrerad vård (Leplege et al., 2007) en viktig uppgift att förbereda patienten som ska genomgå mastektomi hur utseendet kommer att förändras och sedan stötta patienten efter operationen att återgå till livet och det som han tyckte var viktigt innan operationen. Sjuksköterskan bör även uppmärksamma för patienten att problem kan ligga i andras attityder och inte i patientens utseende.

Resultatet visade på att männen möttes med okunskap och brist på engagemang från hälso-och sjukvården. Resultatet överensstämmer inte med kvinnors upplevelse av bemötande beskrivet av Beatty et al. (2008) där i stället behandlande läkare och sjuksköterskor var

viktiga källor till information om sjukdom, behandling och prognos. Männens bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen överensstämmer heller inte med bemötande utifrån

personcentrerad vård, där det är viktigt att se det unika i människan (Leplege et al., 2007). Bemötandet från hälso-och sjukvården och vårdkvaliteten påverkar hur sjukdomen upplevs och ett dåligt och bemötande kan leda till en svårare sjukdomstid.

Resultaten visade även att männen upplevde att de fick irrelevant information när de sökte vetskap om sin diagnos och hur behandlingen skulle påverka dem. Kvinnor som fått

bröstcancer beskriver att information och kunskap om sjukdom, behandling och prognos gav en känsla av att få tillbaka kontrollen över sina liv (Beatty et al., 2008). Kvinnorna tyckte också att det hade varit hjälpsamt att träffa andra kvinnor med bröstcancer, något som även en del av männen i resultaten uttryckte. Utifrån personcentrerad vård bör vården vara anpassad till den patient man har framför sig och skräddarsys utifrån denne. Att ge en man information om vad som kan komma att påverka den kvinnliga kroppen vid sjukdom är inte i linje med personcentrering. Hade detta synssätt praktiserats i de situationer som männen beskrev i resultaten hade de inte uppstått och männen hade besparats onödigt lidande och obehag.

6.3 Kliniska implikationer

– Studiens resultat ger viktig kunskap om mäns upplevelser av bröstcancer användbara för alla som jobbar inom hälso- och sjukvården.

– Författarna vill med denna litteraturstudie betona vikten av kunskap och vidareutbildningar då kunskapen utifrån sjuksköterskans grundutbildning inte räcker till att möta denna grupp på bästa sätt.

– Författarna föreslår att i material om bröstcancer lägga till information om bröstcancer hos män. Detta för att motverka tankar och uppfattningar om kvinnlig och manlig bröstcancer och för att öka medvetenheten i patientgrupperna.

– Med denna studie hoppas författarna öka kunskapen och medvetenheten om manlig bröstcancer hos all hälso- och sjukvårdspersonal så dessa resultat inte ska återupprepas.

7. Slutsats

Genom att öka medvetenheten i samhället i stort om bröstcancer hos män tas ett stort steg för överlevnaden i denna patientgrupp. Med informationskampanjer och information om

självundersökning av brösten riktat till både män och kvinnor kan bröstcancer hos män upptäckas i ett tidigare stadie och chanser för överlevnad öka. Brist på engagemang, kunskap och psykosocialt stöd från hälso-och sjukvården kan bidra till och/eller förvärra upplevelserna för män att få bröstcancer. Med utgångspunkt i personcentrerad vård bör män med

(14)

14

bröstcancer bli erbjudna samma resurser och stöd som kvinnor. Upplevelser både skiljer sig och liknar varandra inom sjukdomens olika områden. I vissa fall kan särskilt riktade insatser behövas och större vikt läggas på det psykosociala stödet, hjälp att förbereda inför anpassning av ett nytt liv utan bröst och en förändrad kroppssyn efter operation som kanske inte längre överensstämmer med den man innan sett i spegeln. Det behövs mer forskning inom området, mäns upplevelser behöver bli mer belysta för en bättre och säkrare vård och ökad kunskap hos allmänheten så bröstcancer kan upptäckas i ett tidigare stadie hos män.

(15)

15

Referenslista

Al- Haddad, M. (2010). Breast Cancer in Men: The Importance of Teaching and Raising Awareness. Clinical Journal of Oncology Nursing, 14(1), 31-32. doi: 10.1188/10.CJON.31-32

Andrykowski, M-A. (2012). Physical and mental health status and health behaviors in male breast cancer survivors: a national, populationbased, case control study. Psyco-Oncology, 21(9), 927-934. doi: 10.1002/pon.2001

Beatty, L., Oxland, M., Koczwara, B., & Wade, TD. (2008). The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative study of patient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 11(4), 331-342. doi:10.1111/j.1369-7625.2008.00512.x

Bergh, J. (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Brain, K.,Williams, B., Iredale, R., France,L., & Gray, J. (2006). Psychological Distress in Men With Breast Cancer. Journal of Clinical Oncology, 24(1), 95101. doi:

10.1200/JCO.2006.10.064

Bruun Lorensen, V., & Grov E-K. (2011). Omvårdnad vid cancersjukdomar. I H, Almås D-G, Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 405-407). Stockholm: Liber AB Cancerfonden. (2014). Att vara närstående. Hämtad 8 mars 2016, från Cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/att-vara-narstaende

Cancerfonden. (2015). Efter cancerbeskedet. Hämtad 2 mars 2016, från Cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/efter-cancerbeskedet

Connell, R. (2008). Maskuliniteter (2. uppl.). Göteborg: Daidalos.

Donovan, T., & Flynn, M. (2007). What Makes a Man a Man? The Lived Experience of Male Breast Cancer. Cancer Nursing, 30(6), 464-470. doi: 10.1097/01.NCC.0000300173.18584.37 Ekman. I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, KS. (2011). Personcentered care - Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Fentiman, IS., Fourquet, A., & Hortobagyi, GN. (2006). Male Breast Cancer. The Lancet, 367 (9510), 595-604. Från

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=58b51 432-ac2f-4a29-b9e1-43897c1cb993%40sessionmgr4003&vid=27&hid=4114

Ferlay, J., Soerjomatarm, I., Dikshit, R., Eser, S., Mathers, C., Rebelo, M., … Bray, F. (2014). Cancer incidence and mortality worldwide: Sources, methods and major patterns in GLOBOCAN 2012. International Journal Of Cancer, 136(5). 359-386. doi:

10:1002/ijc.29210

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

France, L., Michie, S., Barret-Lee, P., Brain, K., Harper, P., & Gray, J. (2000). Male cancer: a qualitative study of male breast cancer. The Breast, 9(6), 343348. doi:

(16)

16

Globocan. (2012). All Cancers (excluding non-melanoma skin cancer) Estimated Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in 2012. Hämtad 14 mars 2016, från International agency for research on cancer, http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_cancer.aspx Helsingforsdeklarationen. (2008). Hämtad 9 mars 2016, från Sveriges läkarförbund, https://www.slf.se/Lonarbetsliv/Etikochansvar/Etik/WMAdokument/Helsingfo rsdeklarationen/

Iredale, R., Brain, K., Williams, B., France, E., & Gray, J. (2006). The experiences of men with breast cancer in the United Kingdom. European Journal of Cancer, 42(3), 334-341. doi:10.1016/j.ejca.2005.09.027

Iredale, R., Williams, B., Brain, K., France, E., & Gray, J. (2007). The information needs of men with breast cancer. British Journal of Nursing, 16(9), 540-544. Från

http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=58b51 432-ac2f-4a29-b9e1-43897c1cb993%40sessionmgr4003&vid=4&hid=4114

Jørgensen, L., Garne, JP., M. Søgaard, M., & Laursen, BS. (2015).The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 612-618.

doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.009

Karolinska institutet. (u.å.). Termer för ”upplevelser” och bemötande i olika former”. Hämtad 5 februari 2016, från Universitetsbiblioteket, Örebro universitet,

http://careof.kib.ki.se/wpcontent/uploads/2013/11/Upplevelsebegrepp_2013.pd f

Karlsson, EK. (2012). Informationssökning. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-112). Lund: Studentlitteratur. Kiluk, J., Lee, MC., Park, C., Meade, T., Minton, S., Harris, E.,Kim, J., & Laronga, K. (2011). Male breast cancer: Management and follow up recommendations. The Breast Journal, 17(5), 503-509. doi:10.1111/j.15244741.2011.01148.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Natur & Kultur

Leplege, A., Gzil, F., Cammelli, M., Lefeve, C., Pachoud, B., & Ville, I. (2007). Person-centeredness: Conceptual and historical perspectives. Disability and Rehabilitation, 29(20-21), 1555-65.

Lindwall, L. (2012). Kroppen. I L, Wiklund Gustin., & I, Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.

Lynn, K. (2010). Rare male breast cancer has similarities to female disease. Medical laboratory Observer, 42(12), 34-36. Från

http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=79470 24e-5c08-4265-9f38-33f3665b42f5%40sessionmgr102&vid=4&hid=116

Mattarella, A. (2010). Breast Cancer in Men. Radiation Therapist, 19(1), 51-67. Från http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=214c0 90c-90d9-44a0-adbe-7f70e9933b62%40sessionmgr4002&vid=25&hid=4114

Myklebust Sørensen, E., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H, Almås., D-G, Stubberud & R, Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 239- 453). Stockholm: Liber AB

(17)

17

Määtä, S., & Öresland, S. (2009). Genuskoll i omvårdnad. I F, Friberg., J, Öhlén.,. & A, Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 89-103). Lund: Studentlitteratur.

Naymark, P. (2006). Male breast cancer: incompatible and incomparable. The Journal of Men's Health and Gender, 3(2), 160-165. doi:10.1016/j.jmhg.2005.10.014

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Ouzounakis, P., Tsiligiri, M., & Kourkouta, L. (2014). Prevention of Male Breast Cancer. International Journal of Caring Sciences, 7(2), 375-380. Från

http://www.internationaljournalofcaringsciences.org/docs/5.%20Kourkouta-1.pdf Pituskin, E., Williams, B., Au, H-J., & Martin-McDonald, K. (2007). Experiences of men with breast cancer: a qualitative study. The Journal of Men's Health and Gender, 4(1), 44-51. doi:10.1016/j.jmhg.2006.12.002.

Smirthwaite, G. (2010). Mellan biologism och diskursfundamentalism- om kön och genus i medicin. Genus och kön inom medicin-och vårdutbildningar. I B, Wijma., G, Smirthwaite., & K, Swahnberg (Red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar (s. 71-85). Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (u.å.). Granskningsmallar. Hämtad 11 februari 2016, från Statens beredning för medicinsk utvärdering, http://www.sbu.se/sv/var-metod/ Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård. Hämtad 22 februari 2016, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014- 4-2.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Cancerincidens i Sverige 2014. Hämtad 22 februari 2016, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-26

Sousa, B., Moser, E., & Cardoso, F. (2013). An update on male breast cancer and future directions for research and treatment. European Journal of Pharmacology, 717(1-3), 71-83. doi: 10.1016/j.ejphar.2013.03.037

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 12 mars 2016, från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf

Vetenskapsrådet. (u.å.). Vad innebär peer review. Hämtad 14 mars 2016, från Vetenskapsrådet,

http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forska regranskarforskare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90 680001670.html

Williams, BG., Iredale, R., Brain, K., France, E., Barrett-Lee, P., & Gray, J. (2003).

Experiences of men with breast cancer: an exploratory focus group study. British Journal of Cancer, 89(10), 1834-1836. doi:10.1038/sj.bjc.6601305

World Medical Association. (2016). Helsingforsdeklarationen: Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor. Hämtad 13 mars 2016, från Sveriges

(18)

18

läkarförbund, http://slf.se/Lon-arbetsliv/Etikochansvar/Etik/WMA-dokument/Helsingforsdeklarationen/

Örebro universitet. (2015). Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet.

(19)

19 Sökmatris bilaga 1 Sid 1 (4) Databas Cinahl 160205 Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa i fulltext Artiklar till studien

S1 ”Breast Neoplasm, Male” 430 0 0 0 0

S2 ”Emotions+” 80,891 0 0 0 0

S3 ”Life change events+” 35,593 0 0 0 0

S4 ”Life experiences+” 22,133 0 0 0 0 S5 ”Attitude” 293,840 0 0 0 0 S6 ”Adaption, psychological” 25,040 0 0 0 0 S7 S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 159,497 0 0 0 0 S8 S1 AND S7 *Peer reviewed *English Language *Academic Journals *År 2005-2015 19 19 14 11 3

S9 ”Breast Neoplasm, Male” *Peer reviewed *English Language *Academic Journals *År 2005-2015 333 333 34 19 2

(20)

20 Sökmatris bilaga 1 Sid 2(4) Databas Medline 160210 Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa i fulltext Antal artiklar till studien

S1 MH”Breast Neoplasm, Male” 2,428 0 0 0 0

S2 MH”Emotions+” 185,473 0 0 0 0

S3 MH”Life Change Events” 20,167 0 0 0 0

S4 MH”Attitude+” 285,549 0 0 0 0 S5 MH”Adaption, Psychological+” 107,606 0 0 0 0 S6 S2 OR S3 OR S4 OR S5 542,932 0 0 0 0 S7 S1 AND S6 *English Language *Academic journals *2005-2015 25 25 20 10 0 (3 dubbletter från Cinahl)

S8 MH”Breast Neoplasm, Male” *English Language

*Academic journals *2005-2015

1,188 1,188 14 12 0

(21)

21 Sökmatris bilaga 1 Sid 3(4) Databas PsycINFO 160210 Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa fulltext Antal artiklar till studien

S1 DE "Breast Neoplasms" OR DE "Terminal Cancer" OR DE "Neoplasms" OR DE "Benign Neoplasms" OR DE "Breast Neoplasms" OR DE "Endocrine

Neoplasms" OR DE "Leukemias" OR DE "Melanoma" OR DE "Metastasis" OR DE "Nervous System Neoplasms" OR DE "Terminal Cancer" OR DE "Metastasis" OR DE "Chemotherapy"

38,738 0 0 0 0

S2 DE "Well Being" OR DE "Adaptation" OR DE "Emotional Adjustment" OR DE "Emotional Control" OR DE "Identity Crisis" OR DE "Adjustment" OR DE "Adaptive Behavior" OR DE "Coping Behavior"

108,252 0 0 0 0

S3 DE "Stress and Coping Measures" OR DE "Behavior"

22,624 0 0 0 0

S4 DE "Life Experiences" OR DE "Life Changes" OR DE "Experiences (Events)" OR DE "Quality of Life" OR DE "Quality of Work Life" OR DE "Life Satisfaction" OR DE "Work-Life Balance" OR DE "Identity Crisis"

(22)

22

Sökmatris bilaga 1 Sid 4(4)

S5 DE "Emotions" OR DE "Contempt" OR DE "Desire" OR DE "Emotional States" OR DE "Emotional Style" OR DE "Negative Emotions" OR DE "Positive Emotions"

69,177 0 0 0 0

S6 DE "Expressed Emotion" OR DE "Emotional Adjustment"

16,352 0 0 0 0

S7 DE "Physical Illness (Attitudes Toward)" OR DE "Attitudes" OR DE "Illness Behavior"

27,977 0 0 0 0

S8 DE "Human Males" OR DE "Klinefelters Syndrome" 23,644 0 0 0 0 S9 S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 OR S7 284,404 0 0 0 0 S10 S1 AND S8 AND S9 *Peer reviewed *English language *År 2005-2015 63 63 12 5 0

(23)

23 Artikelmatris bilaga 2 Sid 1 (9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Andrykowski, M-A. (2012).

Physical and mental health status and health behaviors in male breast cancer survivors: a national, population‐ based, case‐control study. Psyco-Oncology, 21(9), 927-934. USA

Syftet var att identifiera aktuellt fysiskt och psykiskt hälsotillstånd och hälsobeteenden hos män som överlevt bröstcancer

Kvantitativ metod, fall-kontrollstudie

Population: amerikanska män med

bröstcancer eller som aldrig haft cancer

Inklusionskriterier: män över 18 år

som haft bröstcancer eller som aldrig haft en cancerdiagnos

Exklusionskriterier: inga Urval: randomiserat urval

Externt bortfall: inga rapporterade Deltagare: 66 män som överlevt

bröstcancer och en kontrollgrupp med 198 män som aldrig haft

en cancerdiagnos

Datainsamlingsmetod: svar från 2009

års Behavioral Risk Factor Surveillance System (BRFSS). Telefonundersökning.

Analysmetod: Analytisk statistik,

logistisk regressionsanalys

Bedömd kvalitet:

Medelhög

Styrkor:

Stort, representativt urval. Tydlig datainsamlingsmetod och analysmetod. Validitet och reliabla instrument. Tydlig statistik och tabeller.

Svagheter:

Otydligt beskrivet bortfall. Bitvis svårtydd.

Deltagarna själva uppgav om de haft eller inte haft cancer och sanningshalten i detta kontrollerades inte.

Män med bröstcancer mådde fysiskt och psykiskt sämre än kontrollgruppen och 47 % av männen med bröstcancer uppgav detta som anledning till att de inte var så fysiskt aktiva som de skulle vilja, jämfört med 22 % i

(24)

Brain, K., Williams, B., Iredale, R., France, L., & Gray, J. (2006).

Psychological Distress in Men With Breast Cancer. Journal of Clinical

Oncology, 24(1), 95-101. Storbritannien

Syftet var att undersöka prevalensen av psykisk ohälsa hos män med bröstcancer och faktorer som associeras med ökad ångest

Kvantitativ metod, tvärsnittsstudie

Population: män med bröstcancer från

Storbritannien

Inklusionskriterier: män med

bröstcancer

Exklusionskriterier: >10 år sedan

diagnos

Urval: strategiskt urval Externt bortfall: 15 stycken

Deltagare: 161 män med bröstcancer

från Storbritannien

Datainsamlingsmetod: frågeformulär Analysmetod: Deskriptiv statistik,

spridningsmått

Hög

Styrkor:

Stort och representativt urval. Tydlig

datainsamlings och analysmetod. Valida och reliabla instrument. Tydlig statistik och tabeller. Lågt bortfall.

23 % av männen hade höga nivåer av

cancerspecifik ångest. Ångest var starkast förknippat med

undvikande, rädsla och osäkerhet om framtiden (42 % av variansen, P < .001)

Depressiva symtom var associerade med förändrad kroppsbild (35 % av variansen, P < .001) Kroppsuppfattning, undvikande, rädsla och osäkerhet och vilja få mer könsspecifik information tillsammans förklarade 51 % av variansen i

cancerrelaterad ångest (P < .001)

(25)

Donovan, T., & Flynn, M. (2007).

What Makes a Man a Man? The Lived

Experience of Male Breast Cancer.

Cancer Nursing, 30(6), 464-470.

Storbritannien

Syftet var att förstålevda erfarenheter hos män med bröstcancer

Kvalitativ, fenomenologisk

Population: män med bröstcancer

bröstcancer

Exklusionskriterier: anges ej Urval: strategiskt urval Externt bortfall: anges ej

Datainsamlingsmetod: 5

semi-strukturerade, djupgående intervjuer och 10 mail svar från medborgare bosatta utomlands

Analysmetod: transkriberade

intervjuer som analyserades utifrån van Manens metod

Låg

Styrkor:

Rätt kontext Citat som stärker resultaten

Trovärdigt resultat

Svagheter:

Deltagare och metod otydligt beskriven

Tanken på att leva med en feminiserad sjukdom var mycket påfrestande och stigmatiserande för vissa män.

Behandling resulterade i förändringar av tankar om jaget, kropps-uppfattning och sexuell förmåga. I vissa fall kunde

vårdpersonal inte erbjuda psykosocialt stöd och deltagarna kände sig marginaliserade från de potentiella fördelarna med sådan behandling.

Deltagarna anpassade sig till sjukdomen genom att omvärdera sin syn på manlighet.

(26)

France, L., Michie, S., Barret-Lee, P., Brain, K., Harper, P., & Gray, J. (2000).

Male cancer: a qualitative study of male breast cancer.

The Breast, 9(6), 343-348. Storbritannien

Syftet var att beskriva psykologiska och sociala konsekvenser av diagnosen bröstcancer hos män Kvalitativ, fenomenologisk

Population: män med bröstcancer Inklusionskriterier: män med

bröstcancer som genomgått radioterapi och/eller kemoterapi

Exklusionskriterier: män utan

förmåga till verbal kommunikation

Datainsamlingsmetod:

ostrukturerade, djupgående intervjuer

Analysmetod: Transkriberade

intervjuer som analyserade genom innehållsanalys Bedömd kvalitet: Hög Styrkor: Väl beskrivet genomförande Representativt urval Tydlig datainsamling och analysmetod.

Rätt kontext

Citat som stärker resultatet Trovärdighet i tolkningen

Vissa deltagare fick försenad diagnostisering då de inte blev tagna på allvar vid läkarbesök och fick söka flera gånger För alla deltagare utom en var det oväntat och chockartat att få

diagnosen bröstcancer. Majoriteten av deltagarna skämdes inte för sin diagnos.

Ingen deltagare hade fått information om manlig bröstcancer eller blivit tilldelade en

specialistsjuksköterska. Ingen deltagare ville delta i en patientgrupp med andra män med samma diagnos.

(27)

Iredale, R., Brain, K., Williams, B., France, E., & Gray, J. (2006). The experiences of men with breast cancer in the United Kingdom. European Journal of Cancer, 42(3), 334-341. Storbritannien Syftet var att undersöka upplevelser hos män med bröstcancer i Storbritannien; hur de upplevt att få en bröstcancer-diagnos, vilken information och stöd som funnits tillgänglig, deras upplevelser av att leva med sjukdomen och ge förslag på förbättringar inom sjukvården i Storbritannien.

Mixad metod i 4 faser, studien baseras på fas 2,3 & 4.

Population: Fas 2 & 3: män med

bröstcancer i Storbritannien. Fas 4: män och kvinnor med bröstcancer i

Storbritannien

Inklusionskriterier: män och kvinnor

med bröstcancer

diagnos, professionell personal

Urval: strategiskt urval

Externt bortfall: 15 stycken i fas 2 Deltagare: Fas 2;161 män med

bröstcancer i Storbritannien. Fas 3;30 deltagare från fas 2. Fas 4; 7 män och 10 kvinnor med bröstcancer från fas 1

Datainsamlingsmetod: fas

2;frågeformulär, fas 3;djupgående intervjuer, fas 4;fokusgrupper

Analysmetod: Fas 2;deskriptiv statistik,

fas 3 & 4 transkriberade intervjuer som analyserade genom innehållsanalys

Medelhög-kvantitativ Hög-kvalitativ

Styrkor: Representativt

urval. Bra syfte. Tidigare pilotstudie. Rätt kontext.

Trovärdig, styrkt med citat och statistik.

Relevant urval.

Svagheter:Bitvis otydlig datainsamling, analys och urvalsförfarande.

Otydlig statistik, inga tabeller och otillräcklig beskrivning.

Majoriteten av männen var chockade att en bröstcancerdiagnos då de trodde att det var en kvinnlig sjukdom. Majoriteten av deltagarna berättade för närstående att de fått bröstcancer, 6 % av männen berättade inte för någon relaterat till skam.

Det var i högre

utsträckning fler yngre än äldre män som bekymrade sig över en förändrad kropp vid masektomi.

Deltagarna upplevde att de fick bristfällig

information som inte var riktad till män.

(28)

Iredale, R., Williams, B., Brain, K., France, E., & Gray, J. (2007).

The information needs of men with breast cancer. British Journal of

Nursing, 16(9), 540-544. Storbritannien

Syftet var att rapportera mäns uppfattningar om deras informations-behov i förhållande till bröstcancer och hur vården bäst kan uppfylla dessa behov

Mixad metod medretrospektiv tvärsnittsstudie

Population: män med bröstcancer i

Storbritannien

bröstcancer

diagnos

Deltagare: 161 män med bröstcancer i

Storbritannien varav 30 intervjuades

Datainsamlingsmetod: Frågeformulär

och intervjuer

Analysmetod:Deskriptiv statistik och transkriberade intervjuer som

analyserade genom innehållsanalys

Hög

Styrkor: Representativt

urval. Tydlig statistik stärker den kvantitativa delen och citat som stärker den kvalitativa. Väl

beskriven datainsamling. Litet bortfall.

Deltagarna fick muntlig eller skriftlig information i form av broschyrer eller häften

Informationen upplevdes som hjälpsam men inte anpassad för män. Av omvårdnadspersonal upplevdes

specialistsjuksköterskor som mest hjälpsamma 56 % av deltagarna ville ha mer relevant

information riktade till män.

Vissa deltagare tyckte att det hade varit hjälpfullt att få se ett foto av en man som genomgått masektomi