• No results found

Aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni - en litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni - en litteraturstudie"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C

Vårterminen 2009

Aktivitetens betydelse för livskvaliteten

hos individer med schizofreni

– en litteraturstudie

Författare: Hanna Engman Handledare: Marie Holmefur

(2)

Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet Arbetsterapi. Svensk titel: Aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni –

en litteraturstudie.

Engelsk titel: The significance of occupation on quality of life in people with schizophrenia – a literature review.

Författare: Hanna Engman

Handledare: Marie Holmefur

Datum: 2009-04-21

Antal ord: 7690

Sammanfattning:

Bakgrund: Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för

individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa.

Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer

med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med

schizofreni.

Metod: Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes

systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign.

Resultat: Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer

med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet.

Slutsats: Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni

behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1

SCHIZOFRENI ... 1

AKTIVITET OCH HÄLSA ... 1

LIVSKVALITET ... 2 PROBLEMOMRÅDE ... 3 SYFTE ... 4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4 METOD ... 4 LITTERATURSÖKNING ... 4 ANALYS ... 5 Kvalitetsanalys ... 5 Dataanalys ... 6 RESULTAT... 6 ARTIKELBESKRIVNING ... 6 Resultatet av kvalitetsgranskningen... 8

SAMBANDET MELLAN AKTIVITET OCH LIVSKVALITET ... 8

Aktivitetens betydelse för livskvaliteten ... 8

AKTIVITETSASPEKTERS BETYDELSE FÖR LIVSKVALITETEN ... 9

Aktiviteter som är betydelsefulla för livskvaliteten ... 9

Sociala aktiviteters betydelse för livskvaliteten ... 10

Grad av deltagande i aktivitet och dess betydelse för livskvaliteten ... 11

DISKUSSION... 11

RESULTATDISKUSSION... 11

METODDISKUSSION ... 14

SLUTSATS ... 15

REFERENSER ... 17 BILAGA 1: Sammanställning av inkluderade studier.

BILAGA 2: Protokoll för kvalitetsgranskning, kvalitativ metod. BILAGA 3: Protokoll för kvalitetsgranskning, kvantitativ metod.

(4)

BAKGRUND

Schizofreni

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som drabbar ungefär 7 per 1000 av den vuxna

befolkningen, dvs. ca 24 miljoner människor runt om i världen. Incidensen av sjukdomen är låg men trots detta är prevalensen hög pga. sjukdomens kronologiska förlopp (World Health Organisation [WHO] 2009a). I dagsläget är det ungefär 50 000 personer i Sverige som har schizofreni

(Socialstyrelsen 2009).

Då diagnosen schizofreni sätts måste första insjuknandet vara minst sex månader varav minst en månad manifesteras av en aktiv fas med åtminstone två av följande symtom; inbillning,

hallucinationer, desorganiserat tal, negativa symtom, grovt desorganiserat eller katatoniskt beteende. De karaktäristiska symtomen vid schizofreni kan ses som indelade i två kategorier, positiva och negativa. De positiva symtomen reflekterar ett överskott eller förvrängning av de normala

funktionerna. En förvrängning av tankar, perception, språk och tankeprocesser är exempel på detta. De negativa symtomen innebär ett avtagande eller en förlust av de normala funktionerna. Detta innebär bl.a. en inskränkning av de emotionella uttryckens omfång och intensitet, produktiviteten och flytet i språk och tankar samt initiativförmåga till ett målinriktat beteende. Svårigheter med

koncentration, uppmärksamhet och minne är påtagliga problem många personer med schizofreni upplever. Många har en bristande insikt om sin sjukdom vilket kan medföra att de inte samtycker till behandling och kan öka risken för återfall (America Psychiatric Association [APA] 2000).

Behandling av schizofreni är mest effektivt i det initiala stadiet av sjukdomen. Mer än 50 % av personer med schizofreni runt om i världen får inte lämplig behandling för sin sjukdom (WHO 2009a). I Sverige är mellan 30 000 och 40 000 individer med schizofreni i behov av hjälp från samhällets insatser. För att förhindra akuta återfall behöver dessa individer underhållsdoser av neuroleptika. Medicineringen är en viktig del av behandlingen men oftast inte tillräcklig hjälp för att patienterna ska kunna återhämta sig. De behöver en kombination av medicinering och psykosociala insatser (Socialstyrelsen 2009).

Schizofreni är en ungdomssjukdom om man ser till åldern då de flesta personer har insjuknat. Eftersom många tidigt blir förtidspensionerade medför detta en stor ekonomisk belastning för

samhället (Cullberg 2001). Hofer et al. (2005) menar att den höga arbetslösheten hos dessa individer bl.a. beror på kognitiva svårigheter. Majoriteten av de som insjuknar befinner sig i sen tonår till mitten av trettioårsåldern. Män insjuknar i regel något tidigare än kvinnor. För män är det vanligaste att man insjuknar i början av tjugoårsåldern och för kvinnor sen tjugoårsålder. Insjuknandet kan vara abrupt eller smygande. De flesta upplever dock ofta en prodromalfas (period som föregår diagnosen) som manifesteras av en långsam och gradvis utveckling av olika tecken och symtom, t.ex. social tillbakadragenhet, utbrott av ilska och försämrad hygien (APA 2000). Anhöriga kan ha svårt att tolka detta beteende och anta att det är en övergående fas. Det kan vara först vid mer oroande händelser, såsom att personen uppträder asocialt eller hallucinerar öppet, som de närstående söker hjälp

(Cullberg 2001). Kvinnor tycks ha en bättre prognos än män med avseende på tid till återfall, respons på neuroleptika, total sjukdomsvaraktighet, antal sjukhusvistelser, längden på dessa samt hur de fungerar socialt och arbetsmässigt (APA 2000). Schizofreni är en sjukdom som stör individens arbete, finansiella situation, sociala relationer och fysiska hälsa (Chan & Wai Yu 2004).

Aktivitet och hälsa

(5)

fysiska styrkan och uthålligheten och att bidra till ett hälsosamt psykologiskt tillstånd. Aktiviteter ansågs ha en organiserande effekt och sågs som ett medel för att utveckla goda vanor. De ingav ett sinne av rytm och gav ordning till tankar och handlingar (Mosey 1986).

International Classification of Functioning (ICF) definierar aktivitet (activity) som en persons genomförande av en uppgift eller handling (Socialstyrelsen 2003). Förbundet Sveriges

Arbetsterapeuter (FSA 2005) menar i sin definition av begreppet aktivitet att det även är viktigt att aktiviteterna är meningsfulla, betydelsefulla och sker i interaktion med sin omgivning. Mänsklig aktivitet (human occupation) är enligt Kielhofner (2008) görandet av arbete, lek eller dagliga aktiviteter inom ett tidsbegränsat, fysiskt eller sociokulturellt sammanhang som karaktäriserar mycket av det mänskliga livet. Aktivitet brukar delas in i tre olika kategorier; personlig vård, lek/fritid och produktivitet/arbete. En aktivitet kan tillhöra flera kategorier på samma gång (Creek, 2008). Aktiviteter som har en mening, ett mål och tar upp stor del av individers tid har förändrats genom åren. Från att ha varit fysiskt aktiva med huvudfokus att jaga och samla har aktiviteter blivit mer passiva och stillasittande i den nutida västerländska världen (Creek 2008).

Meningsfull aktivitet (purposeful activity) har varit en del av arbetsterapi sedan yrkets början. I samband med att arbetsterapeuter började använda sig av meningsfulla aktiviteter lärde de sig mer om den potential aktivitet har för att återställa och upprätthålla funktion (Mosey 1986). Mosey (1986) definierar meningsfull aktivitet som processen av görande som kräver tankar och energi och som är riktat mot ett önskat och avsett slutresultat. En individs uppfattning av vad som gör en aktivitet meningsfull är influerat av dennas kultur. Aktiviteten är inte meningsfull om inte deltagandet i aktiviteten är uppenbart för den som utför. Tvingas en individ att delta i en aktivitet anses den inte vara meningsfull, men allt deltagande i aktivitet behöver inte vara helt frivilligt för att aktiviteten ska ses som meningsfull (Mosey 1986).

Arbetsterapeuten ser människan som av naturen aktiv med en förmåga att påverka sin hälsa genom aktivitet och handling. För att uppnå hälsa krävs en balans mellan aktivitet och vila (FSA 2005). Hälsa definieras av WHO (2009b) som ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Arbetsterapeuter kan enligt Creek (2008; 2003) definiera hälsa som ett funktionellt tillstånd som möjliggör det för en individ att utföra dagliga aktiviteter på en tillfredsställande och effektiv nivå och svara positivt på förändringar genom att anpassa aktiviteter utifrån nya behov. Den arbetsterapeutiska professionens

grundantagande är att vår hälsa och ohälsa påverkas av vad vi gör. Aktivitet är den högsta nivån av mänsklig funktion och utvecklas och integreras i individens kropp, sinne och vilja genom görandet. Aktivitet skapar vad vi blir, fysiskt, psykiskt, socialt och spirituellt (Creek 2008).

Livskvalitet

Livskvalitet är ett svårdefinierat begrepp då det kan betyda olika saker för olika människor (Creek 2008). Det är en abstrakt och komplex term som representerar den individuella responsen på de fysiska, psykiska och sociala faktorer som bidrar till det normala dagliga livet (Holmes & Dickerson 2003). World Health Organization Quality of Life (WHOQOL) Group definierar livskvalitet som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Denna definition

reflekterar synen att livskvalitet hänvisar till en subjektiv bedömning som är inbäddad i ett kulturellt, socialt och miljömässigt sammanhang (WHOQOL Group 1998). Niemi et al (1988) menar precis som WHOQOL Group (1998) att livskvalitet är en subjektiv upplevelse. Livskvalitet beskrivs av dem som en persons subjektiva välbefinnande och livstillfredsställelse, vilket inkluderar både psykisk och fysisk hälsa, materiellt välbefinnande, interpersonella relationer i och utanför familjen,

(6)

arbete och andra aktiviteter i samhället, personlig utveckling och självförverkligande samt aktiv rekreation.

Livskvalitet och subjektivt välbefinnande har av flera forskare blivit identifierat som ett viktigt behandlingsresultat hos personer med schizofreni (Hofer et al. 2005; Ruggeri et al. 2005). Då begreppet livskvalitet studeras måste man se till helheten utifrån alla innefattade komponenter (Holmes & Dickerson 2003). Livskvalitet mäts ofta ur två olika synvinklar, den subjektiva livskvaliteten där en person själv skattar sin livskvalitet och den objektiva livskvaliteten där en observatör är skattaren (Yamauchi et al. 2008). Objektiv livskvalitet innefattar ofta indikatorer på hälsa och levnadsvillkor samt sociodemografiska faktorer. Subjektiv livskvalitet mäter däremot allmän livstillfredsställelse utifrån olika livsområden (Voruganti et al 1998). Det har tvistats om individer med schizofreni själva kan ge en trovärdig värdering av sin subjektiva livskvalitet (Chan & Wai Yu 2004; de Souza & Coutinho 2006). Voruganti et al (1998) menar dock att självvärdering av livskvalitet hos denna grupp kan uppnå höga nivåer av reliabilitet. Beskrivande och strukturerade självskattningsinstrument anser de är ett känsligt och korrekt sätt att mäta livskvalitet på hos denna grupp. Atkinson, Zibin och Chuang (1997) säger däremot att självskattande mätinstrument för personer med svårt psykisk sjukdom kan innehålla bias (fel) pga. kognition, periodiska emotionella svängningar och nyligen upplevda livshändelser som bättre reflekterar psykopatologin och

symtomen snarare än de faktiska livsvillkoren eller fungerandet.

Individer med svår psykisk sjukdom har ofta sämre upplevd livskvalitet än den generella

populationen (Chan & Wai Yu 2004; Ruggeri et al. 2005). Både Holmes och Dickerson (2003) och Mayers (2000) menar att livskvalitet påverkas av flera olika faktorer. Mayers (2000) har funnit att faktorer såsom att inte ha ett jobb, brist på personliga prestationer (achievements), svårigheter att forma och bibehålla relationer, ensamhet, hälsoproblem, personlig trygghet och att se efter sig själv samt brist på fritidsaktiviteter påverkar upplevelsen av livskvaliteten för personer med långvariga psykiska hälsoproblem. Forskning av Ruggeri et al (2005) visar att faktorer såsom att vara kvinna, ogift, ha en låg utbildningsnivå och vara i kontakt med sin psykiatriska klinik över tid förutsade en sämre livskvalitet med avseende på arbete och inkomst. Den främsta förutsägande faktorn för en bättre livskvalitet har utifrån en studie av Narvaez et al (2008) visat sig vara färre psykiatriska symtom. Samma studie fann även att sämre subjektiv livskvalitet är relaterat till svåra depressiva symtom, samt att sämre objektiv livskvalitet är signifikant korrelerat till mer svåra negativa symtom och ett sämre kognitivt utförande. Negativa symtom visade sig begränsa individerna bl.a. i deras utförande av dagliga aktiviteter (Narvaez et al. 2008).

PROBLEMOMRÅDE

Början av 2000-talet har karaktäriserat av ett ökat intresse för hälsoprevention för personer med psykisk sjukdom och ett främjande av deras välbefinnande (Blair, Hume & Creek 2008). Schizofreni är en sjukdom som bl.a. påverkar individens aktivitetsförmåga (APA 2000). Ett av arbetsterapins grundantagande är att aktivitet främjar hälsan (FSA 2005). Då livskvalitet identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni (Hofer et al. 2005; Ruggeri et al. 2005) är det viktigt för den framtida psykiatriska hälsovårdens utveckling att se vad forskning säger kring aktivitet och livskvalitet hos denna grupp människor. I dagsläget finns det ingen review som lyfter detta tema (Cochrane, Medline, Cinahl, Amed, PsycINFO). För att kunna effektivisera de

arbetsterapeutiska insatserna för dessa individer behövs en sammanställning av tillförlitliga forskningsrön som kan vägleda verksamma arbetsterapeuter i deras arbete.

(7)

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos personer med diagnosen schizofreni.

Frågeställningar

1. Vilket samband finns det mellan aktivitet och livskvalitet för individer med schizofreni? 2. Vilka aspekter av aktivitet har betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni?

METOD

En systematisk litteraturöversikt (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006) valdes som metod för att ge fördjupad kunskap inom valt område och besvara uppsatsens syfte och frågeställningarna. Att göra en systematisk litteraturöversikt innebär att alla tillgängliga vetenskapliga arbeten inom ett visst område har söks på ett systematiskt sätt med en dokumenterad sökstrategi och därefter granskats och sammanställts (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006).

Litteratursökning

Litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl, Amed, Medline, Medline in-process & other non-indexed citations och PsycINFO. En samsökning gjordes i databaserna Medline och Medline in-process via Ovid. Sökord som användes var occupational therapy, schizophrenia, occupation,

activity och quality of life. Alla sökord förutom schizophrenia och quality of life som användes som

ämnesord, söktes i fritext i samtliga databaser. Söktermerna occupational therapy, occupation samt

activity trunkerades för att säkerställa att även pluralis och andra tänkbara ändelser av orden

inkluderades i sökningen. De sökordskombinationer som användes och antalet träffar framgår av sökmatrisen (tabell 1). Databassökning gjordes i följande kronologiska ordning: Medline och

Medline in-process, Cinahl, Amed och PsycINFO. Sökningarna avgränsades med inklusionskriterier:

• Artiklarna ska vara publicerade från 1999 och framåt. • Artiklarna ska vara skrivna på engelska.

• Artiklarna ska innehålla ett abstrakt.

Inom svensk arbetsterapi har vi endast ett begrepp för vad man på engelska benämner occupation och activity (Ivarsson & Müllersdorf 2008). Det kan vara svårt att översätta den svenska

benämningen av aktivitet till dess exakta engelska term. Ivarsson och Müllersdorf (2008) har studerat dessa begrepp närmare och kommit fram till att det vi i svensk arbetsterapi menar med aktivitet bäst benämns med termen occupation. Trots detta användes båda termerna vid databassökningen i denna studie för att utesluta eventuella bortfall pga. denna faktor.

(8)

Tabell 1. Sökmatris över databassökning (*=trunkerade).

Medline/ Medline

in-process Cinahl Amed PsycINFO

Sökord Träffar 1:a

urvalet 2:a urvalet Träffar 1:a urvalet 2:a urvalet Träffar 1:a urvalet 2:a urvalet Träffar 1:a urvalet 2:a urvalet

schizophrenia AND quality of life AND occupation* OR activit*

140 10 7 32 5 1 6 0 0 102 4 1

schizophrenia AND quality of life AND occupational therap*

4 0 0 6 0 0 3 0 0 18 0 0

Totalt 7 1 0 1

Inklusionskriterier

• Relationen mellan aktivitet och livskvalitet har undersökts i studien. • Majoriteten av studiedeltagarna har diagnosen schizofreni.

Exlusionskriterier

• Artikeln är en review. • Bokkapitel.

Sammanlagt resulterade databassökningen i 311 träffar, inklusive dubbletter. Ett första urval gjordes utifrån abstrakt och titel där ovanstående inklusions- och exklusionskriterier skulle uppfyllas. Detta resulterade i nitton artiklar för ett andra urval genom granskning i fulltext. Tio artiklar exkluderades vid det andra urvalet utifrån samma kriterier som vid första urvalet. De slutliga nio utvalda artiklarna var av både kvantitativ (n=7) och kvalitativ (n=2) design. En manuell litteratursökning utfördes genom att titta igenom utvalda (n=9) artiklars referenslistor och göra ett urval utifrån titel. Två artiklar togs ut i fulltext och granskades med samma inklusions- och exklusionskriterier som för övriga studier. En av artiklarna uppfyllde samtliga kriterier och inkluderades i översikten. Slutliga antalet artiklar resulterade i tio stycken varav åtta kvantitativa och två kvalitativa. En

sammanställning av inkluderade artiklar återfinns i bilaga 1.

Analys

Kvalitetsanalys

De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsprotokoll för kvantitativ (bilaga 3) och kvalitativ (bilaga 2) design som utformats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). För att kunna bestämma artiklarnas bevisvärde tilldelades varje delfråga i protokollen en poäng för varje positivt svar. Kvalitetsgraderingen bestämdes vara

femgradig där Grad I representerar 90-100% Ja-svar, Grad II 80-89%, Grad III 70-79%, Grad IV 60-69% och Grad V 50-59% (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). För att räkna ut bevisvärdet för varje artikel dividerades antalet poäng med det möjliga antalet poäng.

(9)

Dataanalys

Utifrån översiktens syfte och frågeställningar formulerades fyra frågor för att vägleda analysarbetet av utvalda studiers resultat. För att skapa en överblick av studiernas innehåll och identifiera

framstående fynd lästes varje studie igenom en gång. Analysfrågorna arbetades därefter fram med utgångspunkt från de fynd som identifierats samt de antaganden författaren hade innan studiens början. Den första analysfrågan svarar mot studiens första frågeställning, och de resterande tre analysfrågorna svarar mot frågeställning nummer två.

Analysfrågor

1. Vilken betydelse har aktivitet för livskvaliteten?

2. Vilka aktiviteter har man funnit betydelsefulla livskvaliteten?

3. Vilken betydelse har det för livskvaliteten om aktiviteter utförs tillsammans med någon/några eller ensam?

4. Vilken betydelse har det för livskvaliteten hur ofta en aktivitet utförs?

Samtliga studier har under dataanalysen lästs igenom noggrant flera gånger. Analysfrågorna har fungerat som en vägledning och hjälp till att strukturera upp resultatet.

RESULTAT

Resultatet kommer att inledas med en sammanfattande artikelbeskrivning som bl.a. innefattar en beskrivning av studiernas datainsamlingsmetod samt resultatet utifrån kvalitetsgranskningen. Intentionen med detta är att förenkla läsande och tolkande av efterföljande resultatredovisning. För att tydliggöra hur studiens syfte och frågeställningar hänger samman med resultatet av dataanalysen kommer studiens två frågeställningarna användas som rubriker, med tillhörande analysfrågor som underrubriker. Frågeställningarna och analysfrågorna har omformulerats för att bättre passa som rubriker.

Artikelbeskrivning

Majoriteten av de granskade studierna var tvärsnittsstudier (n=7) (bilaga 1), där deltagarna studerats vid ett tillfälle (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). En av studierna (Bryson, Lysaker & Bell 2002) var en randomiserad kontrollerad prövning (RCT), dvs. där både en randomisering och kontrollerad jämförelse är gjord (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). Två av studierna var av kvalitativ design (Corring & Cook 2007; Laliberte-Rudman et al 2000). Fyra studier var utförda i Sverige, samma antal i Kanada, en var från USA och en från Schweiz (bilaga1). Alla studier var publicerade

tidskrifter som är peer-reviewed, vilket innebär att expertis på området har granskat artiklarna innan de publicerats (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006).

Utifrån de totalt tio artiklarna var det fyra som gjort sin studie på enbart individer med diagnos schizofreni (Bryson, Lysaker & Bell 2002; Bejerholm & Eklund 2007; Eklund, Hansson &

Bejerholm 2001; Laliberte-Rudman et al 2000). De resterande sex artiklarna var studier där individer med schizofreni varit majoriteten av deltagare bland flera andra diagnosgrupper (Rüesch et al. 2004; Eklund & Bäckström 2005; Eklund & Leufstadius 2007; Goldberg, Brintnell & Goldberg 2002; Aubin, Hachey & Mercier 1999; Corring & Cook 2007).

(10)

I de två studier som använt kvalitativ forskningsmetod har ”på djupet” (in-depth) intervju (Corring & Cook 2007) och fokusgrupp med en semistrukturerad intervju (Corring & Cook 2007; Laliberte-Rudman et al 2000) använts som datainsamlingsmetod för att undersöka livskvaliteten.

Studierna med kvantitativ forskningsmetod (bilaga 1) har använt olika instrument för att mäta livskvalitet och aspekter av aktivitet. Tabell 2 och 3 redovisar instrumenten som använts för respektive studie. Av de totalt sju instrumenten med avseende att mäta livskvalitet, var det två som använts av två studier vardera (tabell 2). I alla instrument förutom WHOQOL-BREF och Quality of Life Interview – Finance section, ingår aktivitet som en undersökningsfaktor. Med förutsättningen att aktivitet definieras och klassificeras (arbete/produktivitet, fritid/lek, personlig vård) enligt Kielhofner (2008). Det intervjubaserade formulär (tabell 3) som Eklund, Hansson och Bejerholm (2001) samt Eklund och Bäckström (2005) använde med avseende att undersöka aktivitet, var inte namngivet i någon av studierna. De beskriver dock att det användes för att undersöka demografiska egenskaper, tillfredsställelse med den totala aktivitetssituationen (arbete, fritidsaktiviteter och hushållssysslor) samt tillfredsställelse med vård.

Tabell 2. Instrument som använts för att mäta livskvaliteten.

Studier WHOQOL-BREF Quality of Life Interview (QOLI) Lancashire Quality of Life Profile (LQOLP) Wisconsin Quality of Life Index (W-QLI) Heinrichs Quality of Life Scale (QLS) Quality of Life Interview - Finance section (QLI) Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA) Eklund & Leufstadius X Bryson, Lysaker & Bell X X Eklund, Hansson & Bejerholm X Aubin, Hachey & Mercier X Eklund & Bäckström X Rüesch, Graf & Meyer X Goldberg, Brintnell & Goldberg X Bejerholm & Eklund X

(11)

Tabell 3. Instrument som använts för att mäta aspekter av aktivitet. Studier Intervjubaserat formulär (ej namngivet) The Profile of Occupational Engagement (POES) Engagement in Meaningful Activities Survey (EMAS) Occupational Questionnaire (OQ) Satisfaction with daily occupation (SDO) Occupational value with pre-defined items (Oval-pd) Yesterday diary (24 h) Eklund & Leufstadius X X X Bryson, Lysaker & Bell Eklund, Hansson & Bejerholm X Aubin, Hachey & Mercier X Eklund & Bäckström X Rüesch, Graf & Meyer Goldberg, Brintnell & Goldberg X Bejerholm & Eklund X

Resultatet av kvalitetsgranskningen

Samtliga studier fick utifrån kvalitetsgranskningen låga bevisvärden och ingen av dem nådde upp till det högsta bevisvärdet, Grad I. En av de totalt åtta studierna med kvantitativ metod som

kvalitetsgranskades nådde upp till Grad III i bevisvärde, vilket var det högsta bevisvärde någon av studierna fick. De flesta studierna fick bevisvärde Grad V (n=5). Två av de kvantitativa studierna fick bevisvärde Grad IV. Av de kvalitativa studierna var det en som fick bevisvärde Grad IV och en som fick bevisvärde Grad V. Respektive studies bevisvärde presenteras genom sammanställningen i bilaga 1.

Sambandet mellan aktivitet och livskvalitet

Aktivitetens betydelse för livskvaliteten

I samtliga analyserade studier fann man att aktivitet på ett eller annat sätt är relaterat till

livskvaliteten hos individer med schizofreni. Bryson, Lysaker och Bell (2002), som var den studie med högst bevisvärde (Grad III) utifrån kvalitetsgranskningen, undersökte skillnaden mellan betalt och icke betalt arbete och dess betydelse för livskvaliteten. De fann i sin studie att de individer som randomiserats till betalt arbete vid uppföljning efter fem månader visade sig ha signifikant högre skattning på den semistrukturerade intervju man använt för att undersöka livskvaliteten.

Eklund och Bäckström (2005) (Grad IV) kom genom sin studie fram till att begreppet livskvalitet består av två begrepp, generell livskvalitet och trygghet (security). Begreppet generell livskvalitet fann de vara den viktigaste utav de två som främst bestod av faktorerna självkänsla och

tillfredsställelse med dagliga aktiviteter. Påverkades någon av dessa faktorer fick det en direkt effekt på den generella livskvaliteten. Därmed genererade en högre tillfredsställelse med dagliga aktiviteter

(12)

en bättre generell livskvalitet. Rüesch et al (2004) var den andra studien i denna översikt som nådde upp till Grad IV i bevisvärde. Utifrån sin studie kom de fram till att det finns en signifikant koppling mellan aktivitetstyp och flera variabler av den undersöka objektiva livskvaliteten, däribland socialt nätverk. De fann även att aktivitet var relaterat till tre av de fyra undersökta domänerna av subjektiv livskvalitet; fysiskt välbefinnande, sociala relationer och omgivning. Detta stämde även då de kontrollerat för sjukdomsvariabler, bl.a. diagnos och symtom.

Goldberg, Brintnell och Goldberg (2002) (Grad V) fann ett samband mellan deltagande i meningsfulla aktiviteter och livskvalitet, men när de kontrollerade för depression och nervositet (anxiety) stördes detta samband. Depression visade sig ha störst effekt utav de två och hade en stark influens på hur livskvaliteten i stort upplevdes. Detta ansåg de kunna påverka deltagarnas

uppfattning om vad som är meningsfulla aktiviteter samt deltagandet i dessa. Bejerholm och Eklund (2007) (Grad V) kunde utifrån sin studie urskilja en signifikant korrelation mellan livskvalitet och aktivitetsengagemang. Aktivitetsengagemang är enligt dem i vilken utsträckning som individer har en balans mellan aktivitetsrytm och vila, en variation och bredd på meningsfulla aktiviteter samt förmåga och rutiner att interagera socialt.

Flera av studierna med ett lågt bevisvärde (Grad V) lyfter fram en subjektiv aspekt av aktivitet och dess betydelse för livskvaliteten. Aubin, Hachey och Mercier (1999) kom utifrån sin studie fram till att upplevd kompetens och nöje med aktiviteter är starkt positivt relaterat till livskvaliteten. Eklund, Hansson och Bejerholm (2001) fann att tillfredsställelsen med den totala situationen kring dagliga aktiviteterna kan vara viktigare för livskvaliteten än andra hälsorelaterade aspekter. De hittade en signifikant korrelation mellan tillfredsställelsen med dagliga aktiviteter och intervjuskattad livskvalitet, självskattad livskvalitet samt globalt välbefinnande (enligt LQOLP). Eklund och Leufstadius (2007) fann en signifikant relation mellan livskvalitet och både aktivitetsvärde (occupational value) och tillfredsställelse med dagliga aktiviteter.

I de båda kvalitativa studierna var aktivitet ett av de teman som framkom från diskussioner kring livskvaliteten. Laliberte-Rudman et al (1999) var den kvalitativa artikel som fick högst bevisvärde av de två, Grad IV. Aktivitet framkom utifrån denna studie som ett stort tema och ansågs ha betydelse för en ökad livskvalitet. Deltagarna uppgav att aktivitet användes bl.a. för att klara av tiden och att brist på aktiviteter för att strukturera upp sin dag ansågs få negativa konsekvenser. De ansåg även att aktivitet kunde användas för att arbeta mot framtida mål och som ett medel för att få kontakt med andra människor. Den andra kvalitativa studien i denna översikt var Corring och Cook (2007) studie (Grad V) som också fann en koppling mellan aktivitet och livskvalitet. I deras studie urskiljdes fyra domäner som visat sig ha betydelse för livskvaliteten, däribland aktivitet. Meningsfull aktivitet, psykiskt och fysisk hälsa, sociala relationer och positiv självkänsla ansågs grundläggande behov i livet. Kunde man uppnå dessa grundläggande behov ansågs detta leda till en mer tillfredsställande livskvalitet.

Aktivitetsaspekters betydelse för livskvaliteten

Aktiviteter som är betydelsefulla för livskvaliteten

I Corring och Cooks (2007) kvalitativa studie ansåg många av deltagarna att aktivitet i vilken form som helst främjade hälsan (däribland livskvaliteten), uppbyggandet av självförtroende och en känsla av att vara till nytta. Att inte vara aktiv orsakade för många en nedåtgående spiral där de tappade energi och motivation och blev mer upptagna av sina tankar. Även Laliberte-Rudman et al (2000) påträffade deltagare som inte lyfte fram någon specifik aktivitet som betydelsefull för livskvaliteten.

(13)

Vikten av arbete och studier diskuterades men deltagarna framhöll istället de olika fördelarna med att delta i aktivitet utifrån en generell mening och dess betydelse för livskvaliteten.

Flera av de kvantitativa studierna påvisar att arbete som aktivitet är av betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni (Bryson, Lysaker & Bell 2002; Rüesch et al. 2004; Eklund, Hansson & Bejerholm 2001; Aubin, Hachey & Mercier 1999; Eklund & Leufstadius 2007). Bryson, Lysaker och Bell (2002) menar att det finns en skillnad mellan att ha ett betalt arbete jämfört med obetalt arbete. Att ha ett betalt arbete gav utifrån deras studie generella förbättringar i övergripande livskvalitet och mer specifikt en ökad motivation och känsla av meningsfullhet. Deltagarna i denna studie pratade om flera olika fördelar med att arbeta som var relaterade till deras vardagsliv. Arbete hjälpte dem bl.a. med att strukturera upp sina dagar och gav dem en anledning att gå upp på morgonen. De uppgav även att det var mer sannolikt att man med viss planering och beslutsamhet företog sig andra aktiviteter då man hade ett arbete.

Rüesch et al (2004) (Grad IV) gjorde en liknande jämförelse som Bryson, Lysaker och Bell (2002) där de jämförde konkurrenskraftigt (competitive) arbete, skyddat (sheltered) arbete, obetalt (unpaid) arbete och inget (no) arbete. Med konkurrenskraftigt (competitive) arbete menade de arbete inom den konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Skyddat arbete kunde vara arbete på en skyddad (sheltered) arbetsplats inom den konkurrensutsatta arbetsmarknaden, sysselsättning på en verkstad (workshop) eller sysselsättning inom en rehabiliteringsenhet. Obetalt (unpaid) arbete omfattade studier, vård av barn, hushållsarbete samt andra arbetsliknande aktiviteter. Individer utan (no) arbete var de som inte hade någon aktivitet inom de övriga kategorierna. Någon relation återfanns inte mellan enbart konkurrenskraftigt arbete, vilket var den arbetsform där individerna fick mest betalt, och

livskvaliteten. Multipla jämförelser visade att individer med konkurrenskraftigt arbete och obetalda arbetsliknande aktiviteter rapporterade bättre subjektiv livskvalitet än individer utan aktiviteter inom domänerna sociala relationer och miljö. Miljö och sociala relationer som är kopplat till

arbetsliknande aktiviteter verkade vara av störst betydelse utifrån denna studie.

Även Eklund, Hansson och Bejerholm (2001), Eklund och Leufstadius (2007) och Aubin, Hachey och Mercier (1999) (alla Grad V) fann en koppling mellan arbete och livskvalitet hos individer med schizofreni i sina studier. Eklund, Hansson och Bejerholm (2001) framhöll utifrån sin studie vikten av att ha ett arbete jämfört med att inte ha ett arbete. Deltagare med anställning visade sig i deras studie ha signifikant bättre intervjuskattad global livskvalitet och bättre övergripande självskattad livskvalitet än individer utan arbete. De fann även att dagliga aktiviteter i en bred mening var mer nära relaterat till både intervjuvärderade och självvärderade hälsorelaterade variabler än

tillfredsställelsen med anställningsstatus.

När deltagarna i studien av Aubin, Hachey och Mercier (1999) ombads skatta den för dem viktigaste aktiviteten av sömn, fritid, arbete, dagliga uppgifter och vila kom arbete först trots att bara 31,1% av deltagarna utförde en arbetsrelaterad aktivitet. En stark korrelation mellan nöje (pleasure) med arbete och livskvalitet påträffades. Eklund och Leufstadius (2007) fann i sin studie en statistiskt signifikant relation mellan alla sina undersökta hälsovariabler, däribland livskvalitet, och arbete, men alla associationer var svaga. Trots detta påträffade de utifrån sin korrelationsanalys att tid spenderad i arbete var den aspekt av det faktiska görandet som var viktigast för en individs upplevda hälsa och välbefinnande.

Sociala aktiviteters betydelse för livskvaliteten

Några av studierna påvisade att sociala aktiviteter har betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni (Rüesch et al. 2004; Bryson, Lysaker & Bell 2002; Laliberte-Rudman et al. 2000). Alla med olika bevisvärde.

(14)

Rüesch et al (2004) kom i sin studie fram till att individer med aktiviteter hade ett större socialt nätverk och upplevde mer socialt stöd från andra. De individer som saknade arbetsliknande

aktiviteter visade sig ha det minsta sociala nätverket. Kollegor på arbetsplatser ansågs vara ett viktigt emotionellt stöd. Att ha dessa stöttande relationer förklarade en bättre subjektiv livskvalitet hos de individer med en arbetsliknande aktivitet. Även Bryson, Lysaker och Bell (2002) gjorde kopplingen mellan aktivitet och sociala aspekter. Deltagarna i denna studie talade om att arbete gav dem större koppling till normala sociala processer och erbjöd en större tillgång till ett mellanmänskligt samspel. Författarna i den studien menar att det kan ta tid att utveckla relationer på en arbetsplats och troligen ännu längre tid utanför en så strukturerad miljö som en arbetsplats. De menar därmed att mer tid spenderat i aktiviteter borde generera fler relationer till andra människor.

Deltagarna i studien av Laliberte-Rudman et al (2002) pratade om att aktivitet var ett avgörande medel för att arbeta mot att bli sedd som ”normal” samt att få kontakt med andra människor. Deltagande i sociala aktiviteter diskuterades som en väg till en förbättrad livskvalitet. Några av deltagarna ansåg att aktiviteter som gav möjlighet till socialt samspel var de aktiviteter de ville delta i.

Grad av deltagande i aktivitet och dess betydelse för livskvaliteten

En av de granskade artiklarna lyfte fram grad av deltagande i aktivitet som betydelsefullt för livskvaliteten hos individer med schizofreni (Bryson, Lysaker & Bell 2002).

Bryson, Lysaker och Bell (2002) delade in sina studiedeltagare i tre jämförelsegrupper, fullt deltagande, delvis deltagande och inget deltagande i arbete. De som deltog fullt i arbete visade sig utifrån multipla jämförelser ha en signifikant bättre livskvalitet än de resterande två grupperna. Detta stämde även då de kontrollerat för randomiseringen in i grupperna betalt och icke betalt arbete. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan grupperna delvis och inget deltagande i arbete. Fullt deltagande i arbete definierades som att man arbetade minst en timma per vecka i sjutton veckor eller mer. Ett delvis deltagande innefattande de deltagare som arbetat minst en timme per vecka men som inte nådde upp till kriterierna för fullt deltagande. De individer som helt saknade tid i arbete tillhörde gruppen för icke deltagande.

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Resultaten visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet. Någon riktning på detta samband går dock inte att urskilja med tanke på att nio av de totalt tio artiklarna är antingen tvärsnittsstudier eller av kvalitativ design. En tvärsnittsstudie är en begränsad

forskningsmetod eftersom man inte utifrån den kan förklara kausaliteten av en relation eller förutsäga ett resultat (Leufstadius & Eklund 2008). Flera av studierna (Aubin, Hachey & Mercier 1999;

Eklund, Hansson & Bejerholm 2001; Bejerholm & Eklund 2007; Rüesch et al 2004; Eklund & Bäckström 2005) har dock gjort antagandet att en ökad aktivitet genererar en bättre livskvalitet. En av studierna (Goldberg, Brintnell & Goldberg 2002) fann att sambandet mellan meningsfulla aktiviteter och livskvalitet stördes då man kontrollerat för symtomen depression och nervositet, där depression skulle ha störst inflytande. Författarna utvecklar detta vidare då de diskuterar om

(15)

meningsfulla. Rüesch et al (2004) menar dock utifrån sin studie att sambandet mellan aktivitet och livskvalitet inte störs av symtom. Då dessa resultat är motstridiga och ingen av de andra studierna lyfter detta fenomen går det inte att dra några slutsatser om depressiva symtoms inverkan på sambandet mellan aktivitet och livskvalitet. Det borde dock undersökas vidare då fler studier där livskvaliteten har undersökts, funnit en koppling mellan symtom och livskvalitet (Narvaez et al 2008).

Några av studierna (Aubin, Hachey & Mercier1999; Eklund, Hansson och Bejerholm 2001) i denna översikt lyfter fram den subjektiva aspekten av aktivitet, t.ex. att aktivitet ska vara meningsfull och tillfredsställande för att kunna influera livskvaliteten. Dessa påståenden stämmer överens med målet med arbetsterapi som är att främja individens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov (FSA 2005). Meningsfullhet i förhållande till aktivitet har följt med sedan tidigt i arbetsterapiyrkets historia (Mosey 1986). Det ligger i arbetsterapeutens grundfilosofi att insatser ska utgå från ett klientcentrerat synsätt (FSA 2005). Utifrån ett arbetsterapeutiskt synsätt är det således inte konstigt att individer med schizofreni inte bara behöver mer aktivitet för en ökad livskvalitet, utan även känna att aktiviteterna är meningsfulla och tillfredsställande.

Arbete utmärkte sig som en betydelsefull aktivitet för livskvaliteten utifrån flera studier. De båda kvalitativa artiklarna menade dock att det är aktiviteten i sin helhet som är det viktigaste för

livskvaliteten (Corring & Cook 2007; Laliberte-Rudman et al 2000). Dessa rön stämmer bra överens med ett av arbetsterapins grundläggande antaganden om aktivitet. Att människan i sin natur är aktiv och utvecklingsbar och att aktiviteten i sin helhet kan påverka hälsan (FSA 2005). Att arbete har en viktig funktion i människors liv stämmer överens med fynd från en studie av Chan och Wai Yu (2004). De menar att arbete inte bara ger ekonomisk ersättning utan även är en normaliserande upplevelse som tillåter individer att delta i samhället och därigenom främja deras självförtroende. Att vara arbetslös menar de är en negativ influens som påverkar individens uppfattning av sitt eget värde. Arbetes betydelse för individer med långvarig psykisk sjukdom bekräftas ytterligare i studien av Eklund & Leufstadius (2007) där de utifrån en korrelationsanalys fann att tid spenderad i arbete var den viktigaste aspekten av det faktiska görandet för en individs upplevda hälsa och välbefinnande. Bryson, Lysaker och Bell (2002) påstår i sin studie att betalt arbete skulle vara mer betydelsefullt för livskvaliteten än icke betalt arbete. Rüesch et al (2004) gjorde dock en liknande jämförelse där de inte fann någon koppling som sade att betalning skulle vara viktigt för en ökad livskvalitet. Av de övriga studierna som gjorde kopplingen mellan arbete och livskvalitet var det ingen som lyfte fram betalningsaspekten. Detta är motstridiga resultat, och även om Bryson, Lysaker och Bell (2002) har ett högre bevisvärde än Rüesch et al (2004) står det klart att detta måste undersökas vidare i fler studier för att man ska kunna avgöra betalningens betydelse för sambandet mellan aktivitet och livskvalitet. Det kan finnas många förklaringar till varför betalning utmärktes sig som betydelsefullt. En tänkbar förklaring kan vara att betalning fungerat som en motivation för deltagarna i studien av Bryson, Lysaker och Bell (2002). När man tolkar resultaten måste man även se till urvalets

representativitet. Deltagarna i studien av Bryson, Lysaker och Bell (2002) bestod nästan enbart av män (96 %) i medelålder. I studien av Rüesch et al (2004) var fördelningen mer jämn mellan män (54 %) och kvinnor (46 %). Vilken betydelse könsskillnaden har i detta fall är omöjligt att avgöra utifrån två studier där detta inte ens undersökts. Det kan dock tänkas att betalning är något mer

betydelsefullt för män än kvinnor.

Sociala aktiviteter identifierades i tre studier (Rüesch et al. 2004; Bryson, Lysaker & Bell 2002; Laliberte-Rudman et al. 2000) som viktigt för livskvaliteten. Dettavar inte ett överraskande resultat, dock var det oväntat att inte fler studier lyfter fram detta tema. Individer med schizofreni tenderar att ha relativt begränsade sociala kontakter (APA 2000). I en studie gjord av Eklund (2006) menar hon

(16)

att arbetsterapeuter bör fokusera på att involvera individer med psykisk sjukdom i stödjande sociala nätverk eftersom det verkar vara relaterat till deras uppfattning om värdesatta och tillfredsställande aktiviteter. Hon menar att det är viktigt att hjälpa dessa individer med att främst få tillgång till sociala nätverk, men också att få färdigheterna för att kunna delta. I en annan studie diskuteras det att ett lågt deltagande i aktiviteter kan vara kopplad till få nära sociala relationer, men även att relationen kan vara omvänd eftersom få aktiviteter begränsar möjligheterna att skapa nya kontakter (Kelly, McKenna & Parahoo 2001). Detta stämmer överens med resultatet från Laliberte-Rudman et al (2000) där några studiedeltagare uppgav att de valde aktiviteter som gav dem möjlighet till socialt samspel med andra människor. Bryson, Lysaker och Bell (2002) menar att det tar tid att utveckla relationer till andra människor, och att arbetsplatsen är en bra strukturerad miljö för att skapa nya sociala relationer. De individer med det minsta sociala nätverket var utifrån studien av Rüesch et al (2004) de som saknade arbetsliknande aktiviteter. Arbete eller arbetsliknande aktiviteter tycks utifrån detta vara en anledning till att individer har ett större socialt nätverk.

Endast en av studierna lyfte fram grad av deltagande i aktivitet och dess relation till livskvalitet, vilket var ett överraskande litet resultat. Individer med psykos spenderar ofta lite tid i ett fåtal

aktiviteter (Leufstadius & Eklund 2008; Kelly, McKenna & Parahoo 2001). Många tenderar att lägga mycket av sin tid på sömn, vilket resulterar i en ojämn dygnsrytm (Leufstadius & Eklund 2008). Kelly, McKenna och Parahoo (2001) menar att det finns flera olika faktorer som kan påverka deltagandet i aktiviteter, däribland brist på färdigheter och motivation. Leufstadius och Eklund (2008) säger att generella symtom, såsom ångest, självklander och svårigheter att samarbeta med andra förklarar mycket av den risk individer med psykos har för att spendera lite tid i dagliga aktiviteter. Bryson, Lysaker och Bell (2002) var den enda studien som tog upp relationen mellan livskvalitet och grad av deltagande i aktivitet. De fann att ett fullt deltagande i arbete genererade signifikanta skillnader i livskvalitet i jämförelse med delvis deltagande och icke deltagande i arbete. Någon skillnad mellan delvis deltagande och icke deltagande återfanns dock inte. Detta resultat antyder att det inte räcker med att delta i arbete för att förbättra livskvaliteten utan att deltagandet måste vara återkommande. I detta fall minst en timmes arbete per vecka under minst sjutton veckor. Med tanke på att det endast var en studie som undersökte deltagandet i aktivitet går det inte att dra något slutsatser utifrån detta resultat. Det var dock en aning överraskande att det inte återfanns någon skillnad mellan delvis deltagande och icke deltagande. Detta går i viss mån emot arbetsterapins grundantagande att aktivitet påverkar hälsan (FSA 2005), eftersom man där inte säger något om grad av deltagande i aktivitet.

Att arbete verkar vara en viktig komponent i personer med schizofrenis liv är måhända inte så konstigt då arbete tar upp en stor del av de flesta människors liv runt om i världen. Om målet är att bli sedd som ”normal”, precis som deltagarna i studien av Laliberte-Rudman et al (2000) uttrycker, och arbete ses som något normalt är det onekligen inte oväntat att arbete är viktigt för livskvaliteten hos dessa personer. Rüesch et al (2004) och Bryson, Lysaker och Bell (2002) gör båda en koppling mellan arbete och sociala aspekter. Arbete tycks öka individers sociala nätverk och Rüesch et al (2004) menar att arbetskollegor är ett viktigt emotionellt stöd för individer med schizofreni. Det kan tänkas att den sociala aspekten som följer med arbete kan vara av större betydelse än arbetet i sig med avseende på livskvaliteten.

Frågan är då vad det egentligen är som influerar livskvaliteten hos personer med schizofreni. Det kan tänkas att både sociala aspekter, arbete och aktivitet krävs för att få betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni och inte det ena eller det andra. Definitionen av livskvalitet som Niemi et al (1988) arbetat fram innefattar både mellanmänskliga relationer och arbete. De föreslår precis som WHOQOL Group (1998) att livskvalitet är en subjektiv upplevelse som enligt WHOQOL Group

(17)

grund för denna litteraturöversikt kommer alla från länder (bilaga 1) som kan tänkas likna varandra gällande kultur. Det går således inte att bortse från den inverkan kulturen har på människans uppfattning av vad som är viktigt och betydelsefullt i livet. Livskvalitet är onekligen ett komplext begrepp vilket gör det svårt att avgöra vad som påverkar vad. I framtida forskning bör främst arbete och sociala aktiviteter, men även grad av deltagande i aktivitet undersökas vidare under mer

kontrollerade förhållanden, såsom i randomiserade kontrollerade prövningar, för att säkerställa vilket egentligt samband som finns med livskvaliteten.

Metoddiskussion

För att undersöka aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni hade en alternativ forskningsmetod kunnat användas, där både kvalitativ och kvantitativ metod passat. Då syftet med denna studie var att kartlägga de senaste tio årens forskningsrön kring betydelsen av aktivitet för livskvaliteten för denna grupp, är systematisk litteraturstudie är ett bra metodval,

eftersom intentionen med en litteraturöversikt är att systematiskt eftersöka tillgängliga vetenskapliga arbeten inom ett visst område (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006).

Sökorden som användes i databassökningen valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Två av sökorden (livskvalitet och schizofreni) användes som ämnesord för att avgränsa sökningen mot aktuellt syfte. Dessa två valdes som ämnesord eftersom de fanns med i samtliga utvalda databaser och eftersom de inte lämpar sig för trunkering. Två olika sökkombinationer genomfördes vid databassökning och anledningen till detta var att täcka in så mycket av undersökningsområdet som möjligt. En manuell litteratursökning utfördes även på de artiklar som valdes ut utifrån

databassökningarna, i samma syfte som sökkombinationerna utfördes. Då arbete framstod utifrån resultatet kan det tänkas att fler sökord, förutom occupation, som är förknippat med arbete möjligtvis hade givit fler relevanta träffar. Studien syfte var dock att undersöka aktivitetens betydelse för livskvaliteten, där arbete ingår i definitionen av aktivitet, vilket gör att använda sökord bedöms som relevanta.

Trots att databassökningen avgränsades både med specifika inklusionskriterier och ämnesord blev antalet träffar stort i några av databaserna. Detta stora antal träffar kan utan närmare specifikation tolkas som att det finns mycket skrivet inom detta område, vilket inte riktigt är fallet. Flera av träffarna var dubbletter både mellan databaserna och mellan sökkombinationerna inom databaserna. Det var även många artiklar som inte föll inom samtliga inklusionskriterier för denna översikt. Några artiklar föll t.ex. bort pga. att fördelningen av studiedeltagarnas diagnos inte var beskriven i studien. Det hade då blivit svårt att avgöra hur många av deltagarna som hade diagnos schizofreni och om det går att generalisera resultaten av studien utifrån en majoritet. Flera av träffarna var inte heller riktade till denna studies huvudsakliga syfte, dvs. att undersöka relationen mellan aktivitet och livskvalitet. Ett flertal studier var riktade mot att validera bedömningsinstrument med avseende att mäta

livskvalitet.

Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med protokoll utformade med inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Ingen skillnad mellan de kvantitativa studiernas design gjordes vid denna kvalitetsgranskning utan samtliga kvantitativa artiklar granskades utifrån samma protokoll. Granskningen av kvaliteten utfördes i denna studie av en person, författaren själv. Då författaren själv utfört kvalitetsgranskningen kan det ha förekommit bias. Granskningen hade fått en större tyngd om den utförts av minst två oberoende granskare (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). Detta var dock inte möjligt och resultaten av

kvalitetsbedömningen bör således tolkas med försiktighet då viss subjektivitet vid bedömning inte går att frånkomma.

(18)

Studier som är randomiserade kontrollerade prövningar har ofta ett högt bevisvärde och kan ses som en kvalitetsstämpel på en studie (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006; Polit & Beck 2008). Bryson, Lysaker och Bell (2002) var den enda studie i denna översikt med en randomiserad kontrollerad prövning. Vid kvalitetsgranskningen av denna artikel utföll bevisvärdet inte så högt som en RCT-studie brukar generera. En anledning till detta var att RCT-studiens urval inte var representativt för populationen individer med schizofreni. Samtliga studiedeltagarna var krigsveteraner och 96 % av dem var män i fyrtioårsåldern. Trots att förekomsten av schizofreni visat sig vara lite högre för män än kvinnor (APA 2000) är andelen män i denna studie för stor för att det ska bli representativt för hela populationen. Detta medför att studiens resultat blir svåra att generalisera. En annan anledning till att studiens bevisvärde blev lågt var det faktum att varken patienter eller behandlare varit ”blindade”. Att man är ”blindad” betyder att man är ovetande om vilken behandling eller kontroll man utsatts för eller vad studien mätte (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). Författarna (Bryson, Lysaker & Bell 2002) uppger att de försökt att ha ”blindade” behandlare vid uppföljningen i studien, men att detta inte alltid var genomförbart. Att ha ”blindade” patienter i denna studie är inte

genomförbart eftersom deltagarna rimligtvis bör vara medvetna om de fick betalt eller inte för sitt arbete för att kunna bli påverkade utav det. Däremot borde det inte ha varit omöjligt att blinda de personer som utförde uppföljningen på deltagarna.

Samtliga studier i denna översikt erhöll ett lågt bevisvärde utifrån kvalitetsgranskningen vilket sänker bevisvärdet på översikten i sin helhet (Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006). Det är allmänt vedertaget att kvalitativa studier i jämförelse med kvantitativa studier har ett lågt bevisvärde. Även tvärsnittsstudier kommer långt ner i evidenshierarkin (Polit & Beck 2008). Trots att alla studier pekar åt samma håll, att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med

schizofreni, blir samtliga resultat svåra att generalisera pga. överlag låga bevisvärdena. Fler studier, främst studier med ett högt bevisvärde såsom RCT-studier, behövs för att få mer tillförlitliga resultat samt för att kunna dra mer reliabla slutsatser. RCT-studier behövs även för att kunna avgöra det kausala sambandet mellan de två undersökta variablerna, dvs. om det är ökad aktivitet som bidrar till en ökad livskvalitet eller om sambandet är det omvända. Som nämndes tidigare går det inte att med tvärsnittsstudier avgöra ett kausalt samband.

Fler än hälften (n=6) av studierna i denna översikt var studier där deltagarna inte enbart hade diagnosen schizofreni. Anledningen till detta var att databassökningen inte genererade tillräckligt många artiklar enbart riktade till denna grupp. Artiklar med en majoritet av individer med schizofreni valdes därför att inkluderas i denna översikt. Detta medför dock en ytterligare svaghet för översikten då tillförligheten av resultaten sjunker.

Dataanalysen utfördes med hjälp av utformade analysfrågor av enbart en person, författaren. Någon vedertagen dataanalysmetod användes inte. För att öka tillförlitligheten av dataanalysens resultat hade det varit bra om någon mer analyserat artiklarna med samma metod. Likväl hade en etablerad dataanalysmetod för systematiska litteraturöversikter ökad tillförlighet av dataanalysen.

SLUTSATS

Resultaten utifrån denna översikt visade att aktivitet är betydelsefullt för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Tre aktivitetsaspekter lyftes fram utifrån analyserade studiers resultat. Arbete identifierades av flera studier som en betydelsefull aktivitet och verkade vara den aktivitetsaspekt med störst betydelse för livskvaliteten. Sociala aktiviteter och dess koppling till livskvaliteten var

(19)

utifrån resultaten en annan framstående aktivitetsaspekt. Grad av deltagande i aktivitet lyftes endast fram av en studie och var därmed det fynd med minst forskningsstöd.

Kvaliteten på studierna är alldeles för låg för att någon tillförlitlig slutsats ska kunna dras utifrån resultatet, trots att samtliga studier fann att aktvitet är betydelsefullt för livskvaliteten. I framtiden behövs det fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni. Arbete och sociala aktiviteter är aktivitetsaspekter som bör utredas vidare för att tillförsäkra dess betydelse för livskvaliteten hos denna grupp människor. Grad av deltagande i aktivitet verkade utifrån resultatet mindre betydelsefullt för livskvaliteten. Det vore dock intressant om fler studier i framtiden lyfter detta tema för att utforska dess betydelse.

Denna studie ger trots sitt låga bevisvärde en ökad förståelse för vad individer med schizofreni behöver för att erhålla en bättre livskvalitet. Resultaten kan fungera som en vägledning för verksamma arbetsterapeuter i att effektivisera insatserna för dessa individer, då de får en ökad förståelse för vad som är betydelsefullt för livskvaliteten.

(20)

REFERENSER

(Artiklar markerade med * ingår i analysen)

Atkinson, M. Zibin, S. & Chuang, H. (1997). Characterizing quality of life among patients with chronic mental illness: A critical examination of the self-report methodology. American Journal of

Psychiatry, vol. 154: 1, ss. 99-105.

American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and Statistical manual of mental disorders:

DSM-IV-TR. 4th ed. text revision. Washington DC: American Psychiatric Association.

*Aubin, G. Hachey, R. & Mercier, C. (1999). Meaning of daily activities and subjective quality of life in people with severe mental illness. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, vol. 6, ss. 53-62.

*Bejerholm, U. & Eklund, M. (2007). Occupational engagement in persons with schizophrenia: relationship to self-related variables, psychopathology and quality of life. The American Journal of

Occupational Therapy, vol. 61: 1, ss. 21-32.

Blair, S. Hume, C. & Creek, J. (2008). Occupational perspectives on mental health and well-being. In Creek, J (eds.). Occupational Therapy and mental health. (4th ed. pp. 17-30). Edinburgh: Churchill Livingstone.

*Bryson, G. Lysaker, P. & Bell, M. (2002). Quality of life benefits of paid work activity in schizophrenia. Schizophrenia Bulletin, vol. 28: 2, ss. 249-257.

Chan, S. & Wai Yu, I. (2004). Quality of life of clients with schizophrenia. Journal of Advanced

Nursing, vol. 45: 1, ss. 72-83.

*Corring, D. & Cook, J. (2007). Use of qualitative methods to explore the quality-of-life construct from a consumer perspective. Psychiatric Services, vol. 58: 2, ss. 240-244.

Creek, J. (2008). Occupational therapy and mental health. 4th ed. Edinburgh: Churchill Livingstone.

Creek, J. (2003). Occupational therapy defined as a complex intervention. London: College of Occupational Therapists.

Cullberg, J. (2001). Dynamisk psykiatri. 6:e upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.

de Souza, L. A. & Silva Freire Coutinho, E. (2006). The quality of life of people with schizophrenia living in community in Rio de Janerio, Brazil. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, vol. 41, ss. 347-356.

Eklund, M. (2006). Occupational factors and characteristics of the social network in people with persistent mental illness. The American Journal of Occupational Therapy, vol. 60(5), ss.587-594. *Eklund, M. & Bäckström, M. (2005). A model of subjective quality of life for outpatients with schizophrenia and other psychoses. Quality of Life Research, vol. 14, ss. 1157-1168.

(21)

*Eklund, M. Hansson, L. & Bejerholm, U. (2001). Relationship between satisfaction with

occupational factors and health-related variables in schizophrenia outpatients. Social Psychiatry and

Psychiatric Epidemiology, vol. 36, ss. 79-85.

*Eklund, M. & Leufstadius, C. (2007). Relationship between occupational factors and health and well-being in individuals with persistent mental illness living in the community. Canadian Journal of

Occupational Therapy, vol. 74: 4, ss. 303-313.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: FSA. *Goldberg, B. Brintnell, S E. & Goldberg, J. (2002). The relationship between engagement in meaningful activities and quality of life in persons disabled by mental illness. Occupational Therapy

in Mental Health, vol. 18: 2, ss. 17-44.

Hofer, A. Baumgartner, S. Edlinger, M. Hummer, M. Kemmler, G. Rettenbacher, M A.

Schweigkofler, H. Schwitzer, J. & Fleischhacker, W W. (2005). Patient outcomes in schizophrenia I: correlates with sociodemographic variables, psychopathology, and side effects. European

Psychiatry: the Journal of the Association of European Psychiatrists, vol. 20:5-6, ss. 386-394.

Holmes, S. & Dickerson, J. (2003). The quality of life: design and evaluation of a self-assessment instrument for use with cancer patients. International Journal of Nursing Studies, vol. 40, ss. 515-520.

Ivarsson, A-B. & Müllersdorf, M. (2008). Aktivitet – ett centralt begrepp inom arbetsterapi.

Arbetsterapeuten, 6.

Kelly, S. McKenna, H. & Parahoo, K. (2001). The relationship between involvement in activities and quality of life for people with severe and enduring mental illness. Journal of Psychiatric and Mental

Health Nursing, vol. 8, ss. 139-146.

Kielhofner, G. (2008). Model of human occupation. 4th ed. Baltimore: Lippincott Williams &

Wilkins.

*Laliberte-Rudman, D. Yu, B. Scott, E. & Pajouhandeh, P. (2000). Exploration of the perspective of persons with schizophrenia regarding quality of life. The American Journal of Occupational

Therapy, vol. 54: 2, 137-147.

Leufstadius, C. & Eklund, M. (2008). Time use among individuals with persistent mental illness: Identifying risk factors for imbalance in daily activities. Scandinavian Journal of Occupational

Therapy, vol. 15, ss. 23-33.

Mayers, C A. (2000) Quality of life: Priorities for people with enduring health problems. The British

Journal of Occupational Therapy, vol. 63: 12, ss. 591-597.

Mosey Cronin, A. (1986). Psychosocial components of occupational therapy. New York: Raven Press.

(22)

Narvaez, J M. Twamley, E W. McKibbin, C L. Heaton, R K. & Patterson, T L. (2008). Subjective and objective quality of life in schizophrenia. Schizophrenia Research, vol 98, ss. 201-208. Niemi, M-L. Laaksonen, R. Kotila, M. & Waltimo, O. (1988). Quality of life 4 years after stroke.

Stroke, vol. 19: 9, ss. 1101-1107.

Polit, D. & Beck, C. T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing

practice. 8th ed. Philadelphia: Wolters Kluwerts Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Ruggeri, M. Nose, M. Bonetto, C. Cristofalo, D. Lasalvia, A. Salvi, G. Stefani, B. Malchiodi, F. & Tansella, M. (2005). Changes and predictors of change in objective and subjective quality of life.

British Journal of Psychiatry, vol. 187, ss. 121-130.

*Rüesch, P. Graf, J. Meyer, P C. Rössler, W. & Hell, D. (2004). Occupation, social support and quality of life in persons with schizophrenic or affective disorders. Social Psychiatry and Psychiatric

Epidemiology, vol. 39, ss. 686-694.

Socialstyrelsen (2009). Psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande

tillstånd. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/AZ/sakomraden/

nationella_riktlinjer/specnavigation/lasbestall/schizofreni/index.htm> (2009-04-07).

Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. (Elektronisk). PDF-format. Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/62BEB497-5297-42F2-9EE7-6FE5A546372B/1035/200342.pdf > (2009-03-02).

Voruganti, L. Heslegrave, R. Awad, A. G. & Seeman, M. V. (1998). Quality of life measurement in schizophrenia: reconciling the quest for subjectivity with the question of reliability. Psychological

Medicine, vol. 28, ss. 165-172.

Willman, A. Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2009a). Schizophrenia. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.who.int/mental_health/management/schizophrenia/en/ > (2009-02-05). World Health Organization. (2009b). Definitions. (Elektronisk) Tillgänglig:

<http://www.who.int/hac/about/definitions/en/ > (2009-03-31).

World Health Organization Quality of Life Group. (1998). Development of the World Health Organization WHOQOL-BREF Quality of Life Assessment. Psychological Medicine, vol. 28: 3, ss. 551-558.

Yamauchi, K. Aki, H. Tomotake, M. Iga, J. Numata, S. Motoki, I. Izaki, Y. Tayoshi, S. Kinouchi, S. Sumitani, S. Tayoshi, S. Takikawa, Y. Kaneda, Y. Taniguchi, T. Ishimoto, Y. Ueno, S. & Ohmori, T. (2008). Predictors of subjective and objective quality of life in outpatients with schizophrenia.

(23)

20 Bilaga 1

Sammanställning av inkluderade studier (n=10)

Referens Design Syfte/Urval Resultat Slutsats Bevisvärde

Författare: Bryson, G. Lysaker, P. & Bell, M. År/Land: 2002/USA Titel: Quality of life benefits of paid work activity in schizophrenia. Tidskrift: Schizophrenia Bulletin

Författare: Rüesch, P. Graf, J. Meyer, P C. Rössler, W. & Hell, D. Titel: Occupation, social support and quality of life in persons with schizophrenia or affective disorder. År/Land: 2004/Schweiz Kvantitativ, RCT-studie Kvantitativ, Tvärsnitsstudie

Syfte: Systematiskt undersöka det longitudinella förhållandet mellan deltagande i ett

arbetsrehabiliteringsprogram och livskvalitet.

Urval: 114 veteraner med diagnosen schizofreni eller schizoaffektiv störning bjöds in att delta i studien. Urvalet bestod av mestadels män (96 %) och genomsnittsålder var 43 år. Inget bortfall.

Syfte: Undersöka relationen mellan arbetsstatus och objektiv och subjektiv livskvalitet hos personer med svår psykisk sjukdom.

Urval: Var fjärde slutenvårdspatient som kom till två utvalda sjukhus i Zurich och som uppfyllde inklusionskriterierna valdes ut för studien. 1168 individer identifierades utifrån detta, varav slutliga urvalet bestod av 261, 39 % kvinnor och 61

De deltagare som randomiserats till undersökningsgruppen för betalt arbete visade sig ha en generell förbättring av den övergripande livskvaliteten samt en ökad motivation och känsla av syfte än de deltagare som var med i gruppen för icke betalt arbete. Deltagare med ett fullt deltagande i arbete hade en signifikant bättre livskvalitet än deltagarna i grupperna delvis deltagande och icke deltagande i arbete. Detta stämde även då man kontrollerat för randomiseringen in i grupperna betalt och icke betalt arbete. Ingen skillnad återfanns mellan grupperna delvis deltagande och icke deltagande i arbete. Arbete visade sig ge deltagarna bl.a. en anledning till att gå upp på morgonen och en större tillgång till normala sociala processer.

Aktivitet visade sig vara klart relaterat till livskvaliteten. Aktivitetstyp var signifikant relaterat till variabler av objektiv livskvalitet, däribland socialt nätverk. Individer med

konkurrenskraftigt arbete visade sig ha bäst socialt nätverk vid jämförelse med individer utan arbetsliknande aktiviteter, skyddat (sheltered) arbete och obetalt arbete. Individer utan

Studiens resultat avslöjade att betalning har en signifikant effekt på deltagande i

arbetsaktiviteter. Grad av deltagande i arbete och om man fick betalt för arbete var relaterat till en förbättrad livskvalitet.

Att ha en arbetsliknande aktivitet verkade utifrån studien vara viktigt för livskvaliteten. Detta stämde med avseende på sociala nätverk, upplevt socialt stöd och

livstillfredsställelse, dock inte för inkomst.

Grad III

References

Related documents

Att bedöma karies- prevalensen, paro- dontala hälsan och munhygienen samt behandlingsbehovet hos patienter med psykisk ohälsa på psykiatrisk slutenvård i Goa, Indien 129

Kanske är det så att färre av de förskolor med ute- inriktning anser att de inte kan ge barnen möjlighet till rörelse inomhus just därför att rörelse och fysisk aktivitet innebär

S~0&gt; B: C: D: MELETEMA PHILOSOPHICVMt De IND1FFERENTIA MOTUS PHYSlCl Inaäione humana, Quod?. Sujfragante

Svarsalternativen bygger på positiv och negativ tolkningar där Inte alls, i liten grad och i någon grad tolkas som en negativ upplevelse av patienter i den perioperativa vården

After 3 years, almost 25% of the TIRA patients were in remission, but approximately 15% had sustained high or moderate disease activity during all 3 years, indicating that this

Man skall inte blunda för att Gérard strävar efter att bidraga till upp­ rättelse för romantikerna efter den nedvärde­ ring som de i engelsk kritik ett bra

curves/markers correspond to the reference values, whereas the blue curves/markers are the outcome of the simulation. In the Doppler plot, the green curve represents the

This is done using a semi-physical, or grey-box, approach where a physical model is derived and used as model structure for system identification where measured flight data is used