8702008
p
D31
D
(mm
Åsa Rutfjäll
Kartläggning av den
framtida ROT-marknaden
TräteknikCentrum
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N GAsa R u t f j ä l l , T r ä i n f o r m a t i o n AB K a r t l ä g g n i n g av den f r a m t i d a R O T - m a r k n a d e n TräteknikCentrum Rapport P 8702008 Nyckelord cormeraial oonstruotion lymber maintenance markets refurbishment repair residential oonstruotion Stockholm f e b r u a r i 1987
INNEHÅLLSFÖRTECKNING S i d Sammanfattning 3 I n l e d n i n g 4 En ny byggmarknad 5 Bostadsbyggandet 6 Nyproduktion: Bostadsbyggande 7 Industribyggande 8 Övrigt husbyggande 8 Väg- och anläggningsbyggande 9 Sammanf a t t n i g 10 Bostadsförbättringsprogrammet 11 Ombyggnadsbehov 16 Utförda ROT-åtgärder 1985 18 K o r t b e s k r i v n i n g av hus från o l i k a produktionsår.... 20 Trä i ROT-sammanhang 22 Virkesanvändning 1985 24 Träförbrukning inom ROT-sektorn 1985 25
I n v e s t e r i n g a r i bostäder 26 Fönstermarknadens sammansättning 1985 27
I n t e r v j u e r med entreprenörer 29 ökade möjligheter för trä inom ROT-sektorn 31
Källförteckning 33
B i l a g a 1 35 B i l a g a 2 37
SAMMANFATTNING
De t o t a l a byggnadsinvesteringarna kommer a t t fortsätta l i g g a på en k o n s t a n t nivå, s e t t i f a s t a p r i s e r . ROT-investeringarna, dvs
i n v e s t e r i n g a r n a i r e p a r a t i o n , ombyggnad och t i l l b y g g n a d , s p e c i e l l t för underhåll, kommer däremot a t t öka. Beträffande materialåtgången vid ombyggnad av f l e r b o s t a d s h u s kommer denna a t t minska i och med a t t ombyggnaderna i n t e b l i r l i k a genomgripande som t i d i g a r e . Det årliga ombyggnadsbehovet på ca 27000 lägenheter fram t i l l år 1993 kvarstår dock. A n t a l e t e j moderna lägenheter uppgick 1985 t i l l ca
165000 s t . 1990 bedöms a n t a l e t ha minskat t i l l ca 115000 lägenheter. En ökad om- och t i l l b y g g n a d s v e r k s a m h e t inom småhusbeståndet är a t t förvänta, mycket beroende på förbättrade s t a t l i g a subventioner samt införandet av e t t förenklat byggnadslov för t i l l b y g g n a d e r . A t t säga hur s t o r volymökning för trä d e t t a s k u l l e innebära är omöjligt. Men en förutsättning för en ökning är a t t träet i n t e förlorar marknadsandelar t i l l andra m a t e r i a l .
Beträffande ROT-åtgärder i övriga byggnader kommer en mindre ökning a t t ske, denna avser de o f f e n t l i g a byggnaderna samt byggnader inom näringslivet. Industribyggnaderna kommer däremot i n t e a t t b l i
föremål för någon ökad ROT-verksamhet.
T o t a l t s e t t innebär ovanstående en mindre volymökning för trä fram t i l l s l u t e t av 1 9 8 0 - t a l e t . Därefter s t a b i l i s e r a s läget för a t t på m i t t e n av 1 9 9 0 - t a l e t åter öka. Då kommer en s t o r d e l av de småhus
som byggdes under 1 9 6 0 - t a l e t a t t vara i behov av r e p a r a t i o n och även t i l l v i s s d e l ombyggnad. Det årliga ombyggnadsbehovet
u p p s k a t t a s då t i l l ca 25000 hus jämfört med nuvarande 15000 s t . V i d denna t i d p u n k t avser ROT i f l e r b o s t a d s h u s t i l l största delen hus byggda mellan 1960-1970. Ombyggnadsbehovet kommer a t t vara lågt om i n t e en förändring av önskad lägenhetssammmansättning sker.
A v s l u t n i n g s v i s påpekas behovet av ökad t e k n i s k u t v e c k l i n g . E t t systemtänkande borde kunna u t v e c k l a s även för trävaror, också i kombination med andra m a t e r i a l .
D e t t a sagt 19 86 då förbrukningen av stålreglar och skenor inom byggnadssektorn uppgår t i l l ca 18000000 löpmeter där dimensionerna 35x40, 35x70 och235x90 dominerar. Omvandlat t i l l kubikmeter rör d e t sig om ca 60000m . Volymen är kanske i n t e påfallande s t o r , men
INLEDNING
Denna undersökning har g j o r t s i s y f t e a t t kartlägga den f r a m t i d a r e p a r a t i o n s - , om- och t i l l b y g g n a d s s e k t o r n (ROT).
ROT-sektorn har kommit a t t få en a l l t större betydelse för avsättningen av trävaror i en t i d då nyproduktionen t e n d e r a r a t t minska.
Målet har v a r i t a t t få fram träförbrukningen i ovannämnda sektor samt a t t ge förslag t i l l hur denna ska kunna utökas.
De ekonomiska förutsättningarna har g j o r t a t t j a g v a l t a t t
koncentrera undersökningen på a t t främst gälla åtgärder i bostäder Men övriga t y p e r av byggnader l i k s o m n y p r o d u k t i o n behandlas också, om än i mindre o m f a t t n i n g .
Bakom r e s u l t a t e t l i g g e r s t u d i e r av b e f i n t l i g t m a t e r i a l samt k o n t a k t e r med sakkunniga personer inom området.
S l u t l i g e n har en undersökning g j o r t s hos e t t mindre a n t a l entreprenadföretag v i l k a är a k t u e l l a i ombyggnadssammanhang.
EN NY BYGGMARKNAD
Sedan m i t t e n på 1 9 7 0 - t a l e t har s t o r a förändringar s k e t t inom den svenska byggsektorn.
Påfallande är a t t nybyggnadsinvesteringarna, som 1970 u t g j o r d e 80% av den t o t a l a p r o d u k t i o n e n , 1985 hade minskat t i l l ca 54%.
ROT-andelen har alltså mer än fördubblats. Här bör man n o t e r a a t t av ROT-investeringarna u t g j o r d e 67% underhåll och 33% ombyggnad
(ombyggnaden avser endast bostäder).
S a m t i d i g t har den t o t a l a byggproduktionen l e g a t på en k o n s t a n t nivå på d r y g t 80 mdkr s e t t i f a s t a p r i s e r (1985 124,5 m i l j k r ) , se f i g u r e n . Mkr 90 000 J 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 -TOTAL BYGGNADSPRODUKTION NYINVESTERINGAR REPARATION OCH Of€YGGNAD I—r—i—I—I—I—r 1970 75 T — I — I — I — I — r -80 84 > A r Källa: SCBs nationalräkenskaper
Någon a b s o l u t gräns mellan de o l i k a s e k t o r e r n a inom ROT förekommer i n t e . Reparation i n k l u d e r a r t ex även underhåll. Hädanefter
r e d o v i s a s dessa som underhåll. Detsamma gäller om- och t i l l b y g g n a d v i l k a fortsättningsvis benämns ombyggnad.
B O S T A D S B Y G G A N D E T
Lägenheter i inflyttningsfärdiga Prognos^ hus åren I960 - 1985 1986 - 1995
A n t a l lägenheter A / ' ' \ ^ I Flerfco- > JS ^. Smahyis I 110 000 100 000 - 90 000 - 80 000 - 70 000 - 60 000
-
50 000 - 40 000-
30 000 20 000 - 10 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 Källa: SCB, Bostadsbyggandet samt B o s t a d s s t y r e l s e n A n t a l färdigställda lägenheter1980 1981 1982 1983 1984 1985 Flerbostadshus 15902 17601 18338 20231 17097 17124 Småhus 35536 33996 26770 23143 17891 15808 A l l a 51438 51597 45108 43394 34988 32932
A n t a l inqångsatta lägenheter^ §55}t_El§2§Iä5É
1983 1984 1985 1986 1987 Flerbostadshus Småhus A l l a 18300 16700 14000 22570 27390 19500 17200 13600 14430 14110 37800 33900 27600 37000 41500,
NYPRODUKTION
För a t t få en överblick av nyproduktionen ges här en k o r t f a t t a d b e s k r i v n i n g av de o l i k a s e k t o r e r n a :
bostadsbyggande, i n d u s t r i b y g g a n d e , byggande av övriga hus samt väg-och anläggningsbyggande. De f l e s t a av u p p g i f t e r n a är hämtade u r Byggkonjunkturen 1986, Byggentreprenörerna. Nybyggandets u t v e c k l i n g inom o l i k a s e k t o r e r 1985-1987 Sektor I n v e s t e r i n g a r o underhåll 1985 1 000 Mkr Förändring från 1985 1986 Prognos året innan 1987 Nyproduktion Bostäder I n d u s t r i 16,1 5,4 + 10,0 -7,5 -1,0 0,0 +10,0 +2,5 övrigt husbyggande i n k l f r i t i d s h u s Anläggningar 26,5 18.6 + 1,0 -1,5 -1.0 -1,0 -1,5 -2,0 Summa n y p r o d u k t i o n 66,6 -1,0 -1,0 0,0 Ombyggnad Bostäder Underhåll 38,7 19,2 + 9,5 +5,0 -6,0 + 4,5 -1,0 +4,5 T o t a l t 124,5 +2,5 0,0 + 1,5 Bostadsbyggande
Nyproduktionen av bostäder kommer även i fortsättningen a t t l i g g a på en r e l a t i v t s t a b i l nivå. T o t a l t färdigställdes 1985 32 932 lägenheter varav 15 808 i småhus (15 175 trähus) och 17 124 i
f l e r b o s t a d s h u s . Beträffande småhusproduktionen fortgår den n e g a t i v a t r e n d som i n l e d d e s i början av 1 9 8 0 - t a l e t .
E n l i g t kommunernas bostadsförsörjningsprogram planeras 14 110 småhus a t t påbörjas under 1987. T o t a l t s e t t kommer en ökning av bostadsbyggandet a t t ske under de närmaste två-tre åren. 1987
planeras 41 500 lägenheter a t t påbörjas, ökningen hänger samman med de försenade igångsättningarna under 1985 och 1986, v i l k a främst berodde på k o s t n a d s u t v e c k l i n g e n under hösten 1985 som b i d r o g t i l l a t t s t a t l i g a bostadslån i n t e kunde lämnas på grund av för höga överkostnader. Under 1985 påbörjades endast ca 27 000 lägenheter jämfört med ca 34 000 1984.
Vissa förutsättningar för e t t ökat bostadsbyggande f i n n s dock. Främst är d e t t a beroende på de befolkningsförändringar som kommer a t t ske. E n l i g t långtidsutredningen LU84 bedömdes b e f o l k n i n g e n a t t fram t i l l 1990 öka med 27 000 personer. Men redan under 1984-1985 hade denna s i f f r a uppnåtts, mycket beroende på den k r a f t i g t ökande i n v a n d r i n g e n .
Under 8 0 - t a l e t kommer också de hushållsbildande åldrarna, 20-29 år, a t t öka l i k s o m a n t a l e t personer i yrkesverksam ålder.
Tillgången på l e d i g a lägenheter v a r i e r a r s t a r k t , och den är främst koncentrerad t i l l de f l e r b o s t a d s h u s som byggdes under 1965-1975. R e g i o n a l t s e t t är tillgången på lägenheter god i kommuner med mindre än 75 000 invånare men även i dessa kommuner börjar d e t nu råda balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder och a l l t f l e r r e d o v i s a r en b r i s t på bostäder.
Sammanfattningsvis kan man u r de kommunala planerna för kommande n y p r o d u k t i o n utläsa a t t en mindre ökning av bostadsbyggandet kommer a t t ske de närmaste åren. Främst gäller d e t t a f l e r b o s t a d s h u s dSr både p l a n e r i n g s - och b y g g i n i t i a t i v för e t t ökat byggande f i n n s . Någon motsvarande u t v e c k l i n g för småhus har dock i n t e k o n s t a t e r a t s .
Industribyggande
Under 1987 beräknas b y g g i n v e s t e r i n g a r n a öka beroende b l a på en g e n e r e l l expansion inom i n d u s t r i n . Däremot görs i dag en a l l t större d e l av i n v e s t e r i n g a r n a i effektivitetshöjande s y f t e v i l k e t fått t i l l följd a t t byggnadsinvesteringarnas andel av de t o t a l a m a t e r i e l l a i n v e s t e r i n g a r n a minskat och idag endast utgör 20% av ovannämnda. S a m t i d i g t ökar i n v e s t e r i n g a r n a för f o r s k n i n g s - och u t v e c k l i n g s a r b e t e , v i l k e t utgör ca 1/3 av i n d u s t r i n s t o t a l a
i n v e s t e r i n g a r .
Beträffande k a p a c i t e t s u t n y t t j a n d e t inom i n d u s t r i n bedömer SCB a t t d e t t a nått en maximal u t n y t t j a n d e g r a d med tillgängliga r e s u r s e r . För a t t bibehålla en hög tillväxt av p r o d u k t i v i t e t e n måste därför i n v e s t e r i n g a r n a öka, framför a l l t de e x p a n s i o n s i n r i k t a d e . En förutsättning för d e t t a är dock a t t p o s i t i v a förväntningar på marknadsutvecklingen f i n n s hos i n d u s t r i n . ( I t i d i g a r e nämnda
långtidsutredning, LU84, bedömdes i n d u s t r i n s byggnadsinvesteringar behöva öka mellan 70 och 85 procent i volym mellan 1984-1990 om ekonomins b a l a n s b r i s t s k u l l e kunna försvinna.)
övrigt husbyggande
Här avses annat husbyggande än bostäder och i n d u s t r i .
De o f f e n t l i g a byggnadsinvesteringarna förväntas minska beroende b l a på s t r i k t a r e krav på sparande men också på den omfattande expansionen under 1 9 7 0 - t a l e t . En d e l p l a n e r a t byggande återstår dock inom den s t a t l i g a s e k t o r n , såsom högskolor och p o l i s h u s . Mot
s l u t e t av decenniet i n d i k e r a s en minskning av byggnadsinvestering-arna, v i l k e t även gäller den kommunala s e k t o r n .
I n v e s t e r i n g a r n a inom den p r i v a t a s e k t o r n anses nu ha nått s i n
kulmen, däremot förväntas expansionen inom den tjänsteproducerande s e k t o r n fortsätta a t t öka, förutsatt a t t ekonomin får en f o r t s a t t p o s i t i v u t v e c k l i n g .
I nedanstående diagram bör noteras a t t i n v e s t e r i n g a r n a avser både ny- och ombyggnad. Av de o f f e n t l i g a myndigheternas byggnadsinveste-r i n g a byggnadsinveste-r avsebyggnadsinveste-r t ex 25% ombyggnadebyggnadsinveste-r. H u s i n v e s t e r i n g a r (Mkr 1985) Mkr O f f e n t l i g a myndigheter Kommuner Staten 10 300 2 200 Summa Myndigheter 12 500 Näringsliv J o r d - och skogsbruk Varuhandel Tjänstenäringar övriga verksamheter 2 700 3 000 5 200 1 000 Summa Näringsliv 11 900 F r i t i d s h u s 1 900 T o t a l t 26 300 Väg- och anläggningsbyggande
En ökning av p o s t - och t e l e v e r k s i n v e s t e r i n g a r n a är under de närmas-t e åren a närmas-t närmas-t förvännärmas-ta medan väg- och framför a l l närmas-t VA-invesnärmas-teringarna fortsätter a t t minska. Transport och e n e r g i i n v e s t e r i n g a r n a bedöms komma a t t l i g g a på ungefär samma nivå som i d a g .
10
Sammanfattning
Någon större expansion av nyproduktionen av byggnader och bostäder kommer i n t e a t t ske under den närmaste 5-årsperioden, snarare
kommer n y i n v e s t e r i n g a r n a a t t l i g g a på en lägre nivå än i d a g , s e t t i f a s t a p r i s e r . Däremot kommer underhålls- och ombyggnadsinvestering-arna a t t svara för en a l l t större d e l av t o t a l i n v e s t e r i n g a r n a . Främst är d e t r e p a r a t i o n e r och underhåll som kommer a t t öka. Redan
idag utgör t ex dessa i n v e s t e r i n g a r inom bostadssektorn en större d e l än de för nyproduktionen av bostäder. Beroende på den k r a f t i g a tillväxten av både byggnads- och anläggningsbeståndet under 1960t a l e 1960t är den p o 1960t e n 1960t i e l l a underhållsvolymen s 1960t o r . Inom d e 1960t o f f e n 1960t -l i g a byggnadsbeståndet är underhå-l-lsverksamheten dock -låg fastän dessa byggnader har samma ålderssammansättning som de övriga. Här kan d e t i stället b l i fråga om en ökad ombyggnad b l a inom lands-t i n g s s e k lands-t o r n och kommunala förvallands-tningsbyggnader genom ändrade f u n k t i o n s k r a v . Det minskande e l e v u n d e r l a g e t g e r dessutom möjlig-h e t e r t i l l e t t a l t e r n a t i v t u t n y t t j a n d e av skolbyggnader.
Ombyggnadsbehovet av i n d u s t r i n s byggnader l i k s o m av anläggningar och s k övriga husbyggnader förefaller i n t e akut utan här b l i r d e t istället t i l l största delen fråga om r e p a r a t i o n e r och underhåll. Kostnader för r e p a r a t i o n e r och underhåll 1985
Mkr Bostäder I n d u s t r i övriga hus Anläggningar 17 600 3 000 8 600 9 500 T o t a l t 38 700
A v s l u t n i n g s v i s kan d e t vara av i n t r e s s e a t t studera SIND:s t a b e l l över byggnadspotentialen över nuvarande byggnadsnivå. Den v i s a r s k i l l n a d e n i d e t årliga byggnadsbehovet och den f a k t i s k a genom-s n i t t genom-s p r o d u k t i o n e n under åren 1980-1984 i o l i k a t i d genom-s p e r i o d e r . (Se b i l a g a 1.)
Den t o t a l a byggnadsproduktionen kommer t r o l i g t v i s a t t l i g g a på samma nivå som nu, s e t t i f a s t a p r i s e r . Däremot f i n n s d e t mycket som pekar på a t t ROT-investeringarna inom en snar f r a m t i d kommer a t t överstiga nybyggnadsinvesteringar.
11
BOSTADSFÖRBÄTTRINGSPROGRAMMET
I dag råder ingen akut b o s t a d s b r i s t , däremot har de b e f i n t l i g a bostädernas b r i s t e r och behov av modernisering uppmärksammats a l l t mer. 1983 f a t t a d e s b e s l u t om e t t 10-årigt
bostadsförbättringspro-gram v a r s huvudmål är: b r a bostäder t i l l samtliga invånare. Bostadsbeståndet
U p p g i f t e r n a är hämtade u r F o l k - och bostadsräkningen 19 80. A l l a Flerbostadshus Småhus A n t a l lägenheter j 1 0 0 0 - t a l 3670 Bostadsyta m i l j m 330 2043 140 1626 190 Lägenheter e f t e r färdigställandeår Liigvnff^tar titrbostadshus 1000 tal
600 Lig«nh«t«r småhua 1000 tal
0
-1920 1971-
I9«l-1940 19)0 19)1- 19*1-1940 1970 1971- 197»-I97S i9ao • a k a a *
0
-1910
I9JI-I9«0 19*1- I9JI-19)0 19M »9»l- 1971-1970 197} I9a0 • • k a a a i9;»- oppsirc
Färdigstäl-landeår -1920 1921-1940 - 1941 1950 1951 1960 1961 1970 1971 1975 1976 1980 U p p g i f t saknas F l e r b o s t a d s -hus 146 253 257 407 603 234 69 75 Småhus 326 260 142 162 274 215 183 64 A l l a hus 472 513 398 568 877 449 253 139
12
Under 1984-1993 beräknas sammanlagt 275 00 bostäder i
f l e r b o s t a d s h u s och 150 000 bostäder i småhus behöva byggas om. S a m t i d i g t beräknas kostnaderna för underhåll öka k r a f t i g t .
De beräkningar som g j o r t s berör i huvudsak f l e r f a m i l j s h u s . T r o t s a t t behovet av ombyggnad i småhus bedöms t i l l 150 000 hus f i n n s här mycket få u p p g i f t e r a t t tillgå v i l k e t får antas bero på:
"Svårigheterna a t t göra tillförlitliga bedömningar e l l e r a t t ställa upp r e a l i s t i s k a mål".
Bostadsförbättrinqsprogrammets mål för ombyggnad och underhåll av bostäder. Ärligt ombyggnadsbehov 1984 1993 T o t a l t Flerbostadshus Småhus 24 000 15 000 30 000 15 000 275 000 150 000 Underhåj,lsvolymer i f l e r b o s t a d s h u s och småhus åren 1984-1993, m i l j , m bostadsyta per år
1984-1986 1987-1989 1990-1993
10-års-underhåll underhåll 20-års- underhåll 10-års- underhåll underhåll 20-års- 10-års- underhåll 20årsF l e r
-
bostads-hus 9.6 3.1 10.9 3,9 12.2 4,6
Småhus 13,4 5,0 14,7 5,5 17,4 6,3
Utöver d e t t a p e r i o d i s k a underhåll f i n n s i d e t moderna bostadsbestån-det e t t r e p a r a t i o n s b e h o v beroende på byggnadstekniska b r i s t e r . Här anser j a g d e t vara onödigt a t t i d e t a l j b e s k r i v a
ROT-programmets innebörd, utan väljer a t t i stället behandla de förslag t i l l förändringar inom detsamma som g j o r t s .
13
I B o s t a d s s t y r e l s e n s utvärdering av ROT-programmet som g j o r d e s i maj 1986 framkom b l a a t t den ombyggda volymen, 24 000 I g h i f l e r f a m i l j s -hus, motsvarar den planerade. Däremot v i s a r d e t s i g a t t ombyggna-derna, som utförts med bostadslån, fått n e g a t i v a konsekvenser för de boende. Alltför genomgripande ombyggnader har g j o r t s , o f t a utan a t t några väsentliga förbättringar kommit t i l l stånd. Dessutom har de boendes påverkansmöjligheter v a r i t begränsade både v i d ombyggnad och v i d underhållsarbeten.
Åtgärder för a t t förbättra tillgängligheten h a r i n t e utförts i önskad o m f a t t n i n g och d e t särskilda h i s s b i d r a g e t har i n t e
u t n y t t j a t s som beräknat. Däremot är e r f a r e n h e t e r n a av räntestödet för underhåll i s t o r t s e t t goda.
Nu föreslår B o s t a d s s t y r e l s e n a t t de g e n e r e l l a r e g l e r n a för stöd i f l e r b o s t a d s h u s ska ändras (inom parentes anges v i l k e n e f f e k t v a r j e regeländring kan få för ombyggnadsvolymen):
Den s k 30-årsregeln bör slopas g e n e r e l l t . Denna innebär i d a g a t t huset måste vara minst 30 år gammalt e l l e r i n t e b l i v i t
ombyggt på minst 30 år för a t t s t a t l i g a bostadslån ska b e v i l j a s . (+)
Mindre angelägna förbättringsåtgärder i lägenheter som redan uppnått LGS*) och har t i d s e n l i g u t f o r m n i n g och u t r u s t n i n g bör i n t e f i n a n s i e r a s med s t a t l i g a bostadslån. (-)
Möjligheterna a t t bostadsbelåna d e t gemensamma underhållet i lägenheter som u p p f y l l e r LGS bör begränsas. Underhåll av själva lägenheterna bör i n t e a l l s kunna belånas med s t a t l i g a lån. (-) Byte av stammar och l e d n i n g a r föreslås b l i en
räntestödsberättigad åtgärd med livslängd på 30 år. (0)
Kommunerna ska få i n f l y t a n d e över 30-åriga räntestödsåtgärder. (0)
För erhållandet av bostadslån t i l l i c k e b y g g n a d s l o v s p l i k t i g a åtgärder samt räntestöd för 30-åriga underhållsåtgärder bör hyresgästintyg föreligga. D e t t a innebär a t t fastighetsägare och hyresgäster är överens om de åtgärder som ska göras, (r-) T i l l åtgärder som höjer nyare områdens attraktionsvärde och avhjälper byggnadstekniska b r i s t e r samt v i s s t e f t e r s a t t underhåll bör s t a t l i g a lån kunna lämnas. (+)
14 I n v e s t e r i n g a r i bostäder (Mkr löpande p r i s e r K ä l l a : K o n j u n k t u r i n s t i t u t e t ) 20 000 15 000 4-10 000 5 000 -r Ombyggnad bostäder Ombyggnad f l e r b o s t a d h u s Nybyggnad bostäder Ombyggnad småhus 1983 1984 1985 1986 O m b y g g n a d s i n v e s t e r i n g a r n a i småhus fortsätter a t t m i n s k a . 1986 u p p g i c k de f a s t a o m b y g g n a d s b r u t t o i n v e s t e r i n g a r n a i småhus t i l l 2620 m i l j k r jämfört med 1985 då s i f f r a n v a r 3191 m i l j k r (löpande p r i s e r ) . I n v e s t e r i n g a r n a i f l e r f a m i l j s h u s u p p g i c k t i l l 15 963 m i l j k r 1986 mot 16 019 m i l j k r 1985 (löpande p r i s e r ) så även här h a r e n m i n s k n i n g s k e t t .
M i n s k n i n g e n a v o r a b y g g n a d s i n v e s t e r i n g a r n a i småhus b e r o r b l a p å inskränkningar a v o l i k a stödmöjligheter, framför a l l t i ifråga om e n e r g i s p a r å t g ä r d e r .
För m ö g e l - o c h f u k t s k a d a d e h u s b y g g d a e f t e r s e p t . 1975 k a n man numera få stöd från e n s t a t l i g f u k t - o c h m ö g e l s k a d e f o n d .
Tilläggslånet för åtgärder a v s k a d o r i ovanstående h u s upphörde i j a n u a r i 1 9 8 6 .
D ä r e m o t g e s d e t f o r t f a r a n d e t i l l h u s med röt- o c h k o r r o s i o n s s k a d o r e l l e r med b y g g n a d s t e k n i s k a b r i s t e r förutsatt a t t h u s e t i n t e k a n
"bära" k o s t n a d e n . D e t t a är många gånger f a l l e t , även om d e n e n s k i l d e fastighetsägaren e j k a n "bära" d e n .
T i l l d e t t a t a s i n g e n hänsyn u t a n m å n g a ansökningar avslås, t r o l i g t v i s med u t b l i v n a åtgärder som följd.
15
B o s t a d s s t y r e l s e n föreslår här följande förändringar av lånereglerna för småhus:
30-årsregeln slopas även här. (+)
T i l l energibesparingsåtgärder bör bostadslån lämnas. (+)
Bostadslån bör kunna lämnas t i l l r e p a r a t i o n e r som i n t e kan få s t a t l i g t stöd. Liksom t i l l r e p a r a t i o n e r i samband med om- e l l e r t i l l b y g g n a d . (+)
Belåningen t i l l invändigt underhåll bör inskränkas så a t t lån endast lämnas t i l l åtgärder i samband med t i l l b y g g n a d e l l e r u t v i d g n i n g a l t e r n a t i v t nyordning av utrymmen. (+)
Genomförande av ROT-programmet
Ombyggnadsbehovet i f l e r b o s t a d s h u s uppgår t i l l ca 24' Igh/år 1986 för a t t öka t i l l 30' Igh/år mot s l u t e t av 1 9 8 0 - t a l e t . Huruvida den f a k t i s k a ombyggnaden kommer a t t uppgå t i l l behovet är h e l t upp t i l l fastighetsägarna och kommunerna a t t avgöra. Någon s t y r n i n g från s t a t l i g t håll förekommer alltså i n t e . Däremot är man beroende av de igångsättningstillstånd som arbetsmarknadsstyrelsen lämnar.
Kommunerna upprättar i d a g r u l l a n d e bostadsförsörjningsprogram om 3 år, i dessa är även bostadsförbättringsverksamheten i n k l u d e r a d . T y d l i g t är a t t i många kommuner har bostadsförbättringsverksamheten l i t e t utrymme i programmet, v i l k e t beror på osäkerheten om hur
verksamheten ska b e d r i v a s och genomföras. Det råder också en v i s s osäkerhet om i v i l k e n t a k t bostadsförbättringarna ska genomdrivas
för a t t t i l l g o d o s e d e t r i k s o m f a t t a n d e bostadsförbättringsprogrammets mål, l i k s o m a t t många saknar kännedom om behoven av förbättringar.
I kommunernas ombyggnadsplaner inför 1987 planeras 31 900 lägenheter i f l e r b o s t a d s h u s byggas om. Detta innebär en ökning från 1985 på d r y g t 20%.
Beträffande ombyggnad av småhus l i g g e r avgörandet här hos ägaren själv. Ca 90% av a l l a småhus är i d a g privatägda. Här s p e l a r de s t a t l i g a subventionerna en betydande r o l l även om många åtgärder genomförs utan s t a t l i g t stöd.
16
OMBYGGNADSBEHOV Flerbostadshus
Även om många förslag på förändringar av s t a t l i g a stöd lämnats, se s i d 9, återstår dock ombyggnadsbehovet. V i l k a konsekvenser
förändringarna får är svåra a t t säga men a l l t t y d e r på a t t ombygg-naderna fortsättningsvis i n t e kommer a t t b l i l i k a genomgripande som t i d i g a r e . Däremot är behovet av ombyggnad i nyare områden säkerli-gen avsevärt större än vad som anges nedan. Med nyare avses hus byggda 1960 och senare.
Årligt ombyggnadbehov i f l e r b o s t a d s h u s
Ätgärdstyp A n t a l I g h före ombyggnad
Atgärdstyp 1986 1993 Begränsad ombyggnad Ombyggnad Genomgripande ombyggnad 5 000 12 000 7 000 12 000 16 000 2 000 T o t a l t 24 000 30 000
Ombyqqnadsbehov i lägenheter (1000-tal) i o l i k a ( åldersklasser Byggnadsår -1930 31-45 45-60 61-75 Summa Begränsad ombyggnad Ombyggnad Genomgripande ombyggnad 5 60 35 40 60 20 22 23 10 77 143 55 T o t a l t 100 120 45 10 275 I b i l a g a 2 v i s a s de o l i k a ombyggnadsbehoven i diagramform l i k s o m förväntade ombyggda lägenheters standard.
17
Nyare bostadsområden
D r y g t 900 000 lägenheter f i n n s i hus byggda m e l l a n 1960-1975. Den f u n k t i o n e l l a standarden vad gäller u t r u s t n i n g och ytmått är i r e g e l god och medför i n g e t ombyggnadsbehov i s i g . De är också uppförda med en t e k n i k som gör dem svåra a t t förvandla. T r o t s d e t t a kommer a l l t f l e r hus i d e t t a bestånd a t t byggas om v i l k e t b e r o r på följande
lågt attraktionsvärde
många outhyrda lägenheter, s p e c i e l l t bottenvåningarna e n s i d i g lägenhetssammansättning
dålig tillgänglighet
- dåligt planerade förrådsutrymmen och tvättstugor s t e r e o t y p y t t r e miljö.
H e l t k l a r t är dock a t t åtgärderna i dessa hus främst kommer a t t avse byggnadstekniska b r i s t e r för a t t återställa husen i
u r s p r u n g l i g t s k i c k . Småhus
Behovet av ombyggnad av dessa hus uppgår t i l l ca 15 000 hus/år. T i l l d e t t a kommer hus som i n t e erhåller s t a t l i g t stöd. Dessa är säkerligen f l e r men åtgärderna i n t e l i k a omfattande.
Uppskattnirg av den s t a t l i g t finansierade an- och tillbyggnadsverksamheten inan småhussektörh åren 1984 - 1993
ulg«nn«t«r 1D0O-t«l
90 Ar 197S a s
Källa: Bättre Bostäder, Ds Bo 1983:2
A n t a l e t t i l l b y g g n a d e r kommer t r o l i g t v i s a t t öka även om tillgången på r e l a t i v t s t o r a hus är s t o r . D e t t a hänger samman med a t t i den nya P l a n - och bygglagen (PBL), som är p l a n e r a d a t t börja gälla från 1987,förenklas byggnadslovsförfarandet för t i l l b y g g n a d e r .
Tillståndet lämnas d i r e k t av kommunerna, förutsatt a t t man u p p f y l l e r en d e l mindre krav som t ex minsta avstånd t i l l tomtgräns. Här kan man t ex använda en ny t y p av
t i l l b y g g n a d s t e k n i k , v i l k e n går u t på a t t man på e n p l a n s v i l l o r h e l t e n k e l t bygger på en våning t i l l . Denna metod t o r d e också kunna b l i a k t u e l l för t i l l b y g g n a d i lägre f l e r b o s t a d s h u s .
18
UTFÖRDA ROT-ÅTGÄRDER 1985 ROT i f l e r b o s t a d s h u s 1985
Under föregående år avslutades moderniseringar i 23 158 I g h , före åtgärder v a r a n t a l e t 26 184. A n t a l e t r i v n a lägenheter uppgick t i l l 1 351. Jämfört med årsgenomsnittet av r i v n a lägenheter i början av 1 9 7 0 - t a l e t har en minskning s k e t t med 70%. 99% av lägenheterna byggdes om med s t a t l i g a lån, varav 40% av lägenheterna fanns i de t r e storstadsområdena.
Lägenheter med o l i k a moderniserings-Zombyggnadsåtgärder
T5H13 m\ m2—\m—\m—isss
Hela Hela Hela Hela Hela Hela r i k e t r i k e t r i k e t r i k e t r i k e t r i k e t Samtliga ( a n t a l lägenheter) B o s t a d s t e k n i s k a åtgärder ( I ) I n s t a l l a t i o n av cv Utbyte av c v I n s t a l l a t i o n av c e n t r a l t varmvatten Utbyte a v c e n t r a l t varmvatten I n s t a l l a t i o n av h i s s I n s t a l l a t i o n av sopnedkast Utbyte av k a l l v a t t e n l e d n i n g Utbyte av avloppsledning I n s t a l l a t i o n av tvättstugeutrustning Utbyte a v tvättstugeutrustning
Utbyte av köksinredning och - u t r u s t n i n g I n s t a l l a t i o n av WC samt bad/dusch I n s t a l l a t i o n av endast bad/dusch Utbyte av WC samt bad/dusch Utbyte av endast UC Byggnadstekniska åtgärder ( I ) Grundrdrstärkning Stomförstärknina Utbyte av f a s a d y t s k i k t R e p a r a t i o n av f a s a d y t s k i k t Utbyte a v takbeläggning R e p a r a t i o n av takbeläggning Källa: SCB, BO SI-I 8601 8 118 8 300 15 376 16 727 17 313 23 158 12.7 14,5 12,3 6.5 6.7 4.3 13.8 14.7 16,0 17,6 17,0 20.2 23,0 24,3 15,3 10,0 9,6 7.2 21.1 24.3 30,0 30,7 33,3 33,6 14,8 20.1 14,6 13.2 18,9 21,8 5,0 6.2 3,2 2,4 1.7 1.7 88,6 87.4 85,0 86,8 92,1 92.0 84,6 84.8 80,0 84,7 85,4 85.2 51,7 53,4 33.3 27,9 25.3 18.1 29,9 32.5 47.2 55,7 57.8 65.6 91,2 92.3 90.0 89,7 89.9 91.1 12.9 12.9 11.7 41.5 11.2 12.7 9,7 50,6 50,9 41.5 11.7 34,0 32.0 21.6 33,2 34,0 44,0 53,0 52.6 66.6 50,6 51,0 42,6 34,0 33.7 21.6 3.1 3.2 3.4 3,3 2,5 3.8 3.5 3,6 3 . 2 2.8 3,8 3,3 55,6 37.3 34,1 36.2 46.1 51.1 3,3 55,6 21.9 26,4 19.7 20,3 18.7 17.3 21,3 25,8 26.8 38,6 52,2 49,3 31,8 32.2 27,1 23,7 16.0 22,0
A n t a l moderniserade lägenheter e f t e r produktionsår
Ar Byggnadsperiod Före 1901 1901-1920 1921-1930 1931-1940 E f t e r 1940 1980 940 2 209 1 194 1 606 2 169 1981 1 439 2 477 775 1 523 2 086 1982 2 100 3 543 1 534 3 580 4 619 1983 1 922 3 153 1 548 4 151 5 953 1984 2 035 3 170 1 749 4 011 6 348 1985 1 968 3 184 2 331 4 689 10 986 Källa: SCB, BO SM 8601
19
ROT i nyare f l e r b o s t a d s h u s 1985
Av de räntestöd och e n e r g i b i d r a g som lämnades under andra halvåret 1985 avseende underhåll, r e p a r a t i o n e r och energisparåtgärder
investerades över hälften av dessa i hus byggda e f t e r 1960. Nedan v i s a s några av de h i t t i l l s v a n l i g a s t e genomförda åtgärderna i dessa hus.
u p p r u s t n i n g av entréer, trapphus
tvättstugor k o m p l e t t e r a s och upprustas, f l y t t a s ev. från källarplanet t i l l b o t t e n p l a n e t
lägenhetsförråd r u s t a s upp, f l y t t a s i b l a n d t i l l våningsplan burspråk
balkonger r e p a r e r a s , förlängs e l l e r byggs i n , a l t a n e r byggs t i l l tilläggsisolering av fasad o c h / e l l e r n y t t f a s a d s k i k t , tätning av fogar i fasad
omläggning e l l e r r e s n i n g av t a k
nya plåtarbeten, stuprör, hängrännor e t c
k o m p l e t t e r i n g e l l e r byte av fönster t i l l 3-glas - soprum k o m p l e t t e r a s och r u s t a s upp
k o m p l e t t e r i n g av stammar och rör, mekanisk v e n t i l a t i o n
nya y t s k i k t i s a m t l i g a rum samt ny i n r e d n i n g i kök och badrum. ROT i småhus 1985
Några fullständiga u p p g i f t e r om ombyggnad av dessa hus f i n n s i n t e . Utöver a n t a l e t nedanstående hus som erhållit s t a t l i g t stöd av något s l a g t i l l k o m m e r säkerligen 20 000 hus i v i l k a åtgärder utförts h e l t på ägarens bekostnad.
A n t a l b e v i l j a d e ansökningar av s t a t l i g a lån och b i d r a g budgetåret 1984/85. Bostadslån t i l l ombyggnad 5 751 I n v a l i d b o s t a d s b i d r a g / b o s t a d s -anpassningsbidrag 7 711 Bidrag t i l l energibesparande åtgärder 4 527 Tilläggslån för ombyggnad 125 Förbättringslån 479 Summa 18 59 3
Här får man anta a t t en husägare kan ha b e v i l j a t s f l e r a lån, så a n t a l e t hus l i g g e r snarare r u n t 15 000.
20
KORT BESKRIVNING AV HUS FRAN OLIKA PRODUKTIONSÅR
Hus byggda t o m 1930
2 Flerbostadshus: 24 000 hus, 238 000 lägenheter Y t a : 17 m i l j m . De lägre husen, ca 6 500, är o f t a s t trähus. De halvhöga, ca 7200, är byggda i sten ( t e g e l ) e l l e r sten och trä. Storstadshusen, ca 10 300, är byggda av s t e n .
Hälften av husen har putsade fasader, övriga huvudsakligen trä-fasader.
Underhållet är bristfälligt hos många av husen främst vad gäller fönster, men även t a k och fasader har skador.
Begränsade möjligheter för t i l l b y g g n a d , däremot f i n n s t e k n i s k a möjligheter t i l l förändringar inne i husen. Här f i n n s dessutom oinredda, men i n r e d n i n g s b a r a , v i n d a r i ca 4000 hus.
2 Småhus; 460 000 hus Y t a : 55 m i l j m
Husen är t i l l övervägande d e l byggda i trä med träfasader. Ca 1/3 av husen är i behov av underhåll, särskilt fasaderna. Hus byggda mellan 1931-1945
2 Flerbostadshus: 22 000 hus, 294 000 lägenheter Yta 15 m i l j m Nära hälften av husen är av trä. Underhållsskicket är bättre än i de äldre, men mer än v a r t t r e d j e hus har fönster som behöver
åtgärdas, l i k s o m många av husen har skador på t a k och fasader. 7000 hus har inredda v i n d a r och 2000 har oinredda.
9000 hus har v i n d v i l k e n e j är möjlig a t t i n r e d a på grund av för låg takhöjd, övriga saknar v i n d .
övrigt: Konkurrensen om utrymmet inomhus är hård, bättre utrymme för t i l l b y g g n a d e r .
2 Småhus: 190 000 hus Yta 19 m i l j m
Mestadels trähus, varav hälften med träfasad. Hus byggda mellan 1946-1960
2 Flerbostadshus: 32 000 hus 546 000 lägenheter Yta 35 m i l j m De f l e s t a av husen är byggda i sten e l l e r lättbetong. Mer än hälften av husen har putsade fasader, men även f a s a d t e g e l är v a n l i g t .
Husen är av allmänt god k v a l i t e t och g o t t utförande, men ca 1/3 har fönster som är i behov av r e p a r a t i o n e r och underhåll. Lamellhusen dominerar s t a r k t , ca 20000 s t . 2000 hus har v i n d a r som ännu är oinredda.
övrigt: Konkurrensen om utrymmet inomhus är hård, bättre möjlig-h e t e r för t i l l b y g g n a d .
2 Småhus; 215 00 hus Yta 23 m i l j m
Mestadels trähus med regelstomme, men även många lättbetonghus. Fasader av trä, puts och t e g e l .
21
Hus byggda mellan 1961-1975
2 Flerbostadshus: 40 000 hus, 918 000 lägenheter Yta 65 m i l j m Husen är o f t a elementbyggda och många har t i d i g a r e oprövade m a t e r i a l som ställt t i l l problem. Välkända är fönster-, t a k - och balkongskadorna.
Utrymmesstandarden är god men i n r e d n i n g s - och d e t a l j u t f o r m n i n g är av sämre k v a l i t e t än i äldre hus.
Utrymmet för t i l l b y g g n a d e r f i n n s o f t a s t och även m a r g i n a l e r för t i l l s k o t t inomhus. K o n s t r u k t i o n e r n a kan dock begränsa möjligheterna t i l l i n g r e p p i husens stommar.
1000 hus har v i n d a r som är i n r e d n i n g s b a r a . Småhus: 490 000 hus Yta 63 m i l j m^
Husen har o f t a s t ytterväggar av träreglar med fasad av t e g e l och i b l a n d träpanel. B r i s t e r vad d e t gäller i n r e d n i n g , k o n s t r u k t i o n e r och d e t a l j e r är v a n l i g t .
22
TRÄ I ROT-SAMMANHANG
Bakom följande sammanställningar l i g g e r en r a d undersökningar och jämförelser både vad gäller a k t u e l l a u p p g i f t e r från b r a n s c h f o l k och mellan t i d i g a r e g j o r d a undersökningar. A k t u e l l s t a t i s t i k beträffande bostadsbyggande, b y g g n a d s i n v e s t e r i n g a r e t c har också använts.
U p p g i f t e r n a från ovanstående har sedan s a t t s i förhållande t i l l varandra.
Beträffande träförbrukningen inom o l i k a byggsektorer härrör r e s u l -t a -t e -t från beräkningar g j o r d a på de -t o -t a l a byggnadsinves-teringarna 1985. Därefter har använts b l a de beräkningsmallar för m a t e r i a l
-förbrukning v i d o l i k a t y p e r av byggande som f i n n s i Byggnadsmaterial-i n d u s t r Byggnadsmaterial-i n och byggandet (SIND 1986:3) samt u p p g Byggnadsmaterial-i f t e r om "AnvändnByggnadsmaterial-ing av den sågade trävaran" hämtade u r Marknadsmöjligheter och nya produktområden för trä (STU 176-1980). De senare är därefter anpassade t i l l idag rådande förhållanden, v i l k a j a g bedömt e f t e r y t t e r l i g a r e "skrivbordsundersökningar" och k o n t a k t med kunniga personer inom d e t t a område.
Bostadsbyggandet och träförbrukningen avser färdigställda småhus och f l e r b o s t a d s h u s 1985. Beräkningsunderlag Träåtgång för e t t förtillverkat småhus 23 m^ Träåtgång för e t t p l a t s b y g g t småhus 25 m^ Träåtgång för en lägenhet i f l e r b o s t a d s h u s 5 m^ Träåtgång för e t t f r i t i d s h u s 15 m^ Träåtgång för e t t ombyggt småhus ca 9 m Träåtgång för en ombyggd lägenhet i -f l e r b o s t a d s h u s ( i n k l v i n d a r ) ca 1 m
Av 15 808 byggda småhus är ca 96% trähus, dvs 15 175 s t .
Av dessa är ca 70% h e l t e l l e r d e l v i s förtillverkade, dvs 10 622. övriga är platsbyggda, 4 553 s t .
F r i t i d s h u s p r o d u k t i o n e n är uppskattad t i l l ca 1500 s t .
T a b e l l e n över inhemsk träförbrukning avser a t t i huvudsak v i s a vad som förbrukas på byggmarknaden. Därför är en d e l av de
träbearbetande i n d u s t r i e r n a s förbrukning redan i n k l u d e r a d i
ovanstående. Varor som e j förbrukas på byggmarknaden, som t ex d e t som e x p o r t e r a s , r e d o v i s a s under övrig t i l l v e r k n i n g .
Andelen trä som går t i l l ROT-sektorn bygger t i l l s t o r d e l på den u p p f a t t n i n g som råder inom trä- och byggvaruhandeln a t t ca 34,5% av träförsäljningen avser ROT-byggande. Den t o t a l a träförsäljningeg genom trä- och byggvaruhandeln^uppgick 1985 t i l l ca 2 000 000 m . Av dessa beräknas ca 400 000 säljas t i l l e m b a l l a g e i n d u s t r i n . 34,5% av resterande 1600 000 m , ca 550 000 m , används således inom ROT-sektorn. Av den t o t a l a träförbrukningen utgör d e t t a ca 15%. Därtill kommer s n i c k e r i p r o d u k t e r , varav ca 50% av d e t som säljs genom trä- och byggvaruhandeln beräknas förbrukas inom ROT-sektorn. S n i c k e r i i g d u s t r i n förbrukar ca 385 gOO m . Av dessa e x p o r t e r a s ca 60 000 m . Av r e s t e r a n d e 325 000 m förbrukas således 163 000 m inom ROT-sektorn.
23
Av t o t a l träförbrukning inom s a m t l i g a i c k e träbearbetande i n d u s t r i e r , dvs byggande av bostäder och övriga byggnader (här medräknas även trähusindustrin e x k l e x p o r t ) samt d e t a l j försäljning, utgör ROT-andelen ca 34% ( e x k l s n i c k e r i e r ) .
Jag anser a t t s i f f r o r n a överensstämmer med vad som t o r d e vara möjligt i e t t dagsläge där ROT-investeringarna utgör ca 50% av de t o t a l a b y g g n a d s i n v e s t e r i n g a r n a .
N a t u r l i g t v i s är a l l a beräkningar av dessa s l a g behäftade med v i s s osäkerhet, men f e l k a l k y l e r i n g e n överstiger knappast 10%.
24
VIRKES ANVÄNDNING 1985 1000 m"^ SUMMA % Nyproduktion ( e x k l . s n i c k e r i e r ) Flerbostadshus 86 Förtillverkade småhus 244 P l a t s t i l l v e r k a d e småhus 114 F r i t i d s h u s 23 Export småhus 65 Summa n y p r o d u k t i o n bostäder 532 14,7 ROT bostäder ( e x k l . s n i c k e r i e r ) 290 8,0 övrig n y p r o d u k t i o n ( e x k l . s n i c k e r i e r ) O f f e n t l i g a s e k t o r n 125 Näringsliv ( j o r d b r u k 135 varuhandel tjänstenäringar övr. verks.) Anläggningar, i n d u s t r i 85 ( i n k l . vägar, b r o a r ) Summa övrig n y p r o d u k t i o n 345 9,5 övrig ROT ( e x k l . s n i c k e r i e r ) 260 7,2 D e t a l j försäljning 295 8,1 Emballage 900 24,8 S n i c k e r i i n d u s t r i n 385 10,7 (Fönster 150) (Dörrar 100) (Kök 40) (Golv 80) (Trappor 15) Möbelindustri och h y l l t i l l v e r k n i n g 200 5,5 övrig t i l l v e r k n i n g 415 11,5 (Byggkomplement) (Impregnering) (Limträ) ( F r i g g e b o d s t i l l v e r k n i n g ) ( I n n e r p a n e l e r , l i s t e r e x p o r t ca 190) (övrig f a s t i n d u s t r i ) . TOTALT 3622 100,0
Den t o t a l a p r o d u k t i o n e n av^sågade trävaror 1985 uppgigk t i l l 11 400 000 m . 7 861 000 m exporterades och 83 000 m
25
TRÄFÖRBRUKNING INOM ROTSEKTQRN 1985 lOOOm'^
Totalförbrukning ROT 713 Varav s n i c k e r i e r 163 Varav övrigt 550 FÖRBRUKNING TRÄ INOM OLIKA SEKTORER, SAMTLIGA EXKL. SNICKERIER
Bostäder och f r i t i d s h u s ROT: i Flerbostadshus 25 i Småhus 140 E j s t a t l i g t subventionerad ROT: Småhus + f r i t i d s h u s 125 T o t a l ROT 290 O f f e n t l i g a byggnader T o t a l ROT 95 Näringsliv T o t a l ROT 110 Anläggn. I n d . T o t a l ROT 55 Summa ROT 550 S n i c k e r i e r
övervägande delen avser bostäder och f r i t i d s h u s .
FÖRBRUKNING TRÄ INOM OLIKA SEKTORER PROCENT Bostadsbyggande ( i n k l . f r i t i d s h u s ) 14,7 övrig n y p r o d u k t i o n 9,5 ROT-byggande ( e x k l . s n i c k e r i e r ) 15,2 Emballage 24,8 S n i c k e r i i n d u s t r i n 10,7 Möbelind + h y l l t i l l v . 5,5 övrig t i l l v . 11,5 Detaljförsäljning 8,1 Summa 100,0 Av ovanstående kan man utläsa a t t knappt 40% av träförbrukningen
används inom bostads- och byggnadssektorn.
Nedan v i s a s hur s t o r d e l av den t o t a l a träförbrukningen inom v a r j e s e k t o r som går t i l l ROT. Samtliga e x k l u s i v e s n i c k e r i e r .
Bostäder ( e x k l . e x p o r t ) 35%
O f f e n t l i g a s e k t o r n 43%
Näringsliv 45% Anläggn. i n d u s t r i 39%
26
INVESTERINGAR I BOSTÄDER
Av vad som t o t a l t i n v e s t e r a d e s i ROT-åtgärder i bostäder, som erhöll s t a t l i g a subventioner, u t g j o r d e i n v e s t e r i n g a r n a för trä ca 0,63%. Här räknas e t t g e n o m s n i t t s p r i s på 1400 kr/m .
Vid n y p r o d u k t i o n av bostäder v a r andelen trä av i n v e s t e r i n g a r n a 3,9% e n l i g t samma beräkningsmetod. Man måste dock t a hänsyn t i l l a t t m a t e r i a l a n d e l e n v i d ROT-åtgärder och n y p r o d u k t i o n endast utgör 35% r e s p e k t i v e 49% av i n v e s t e r i n g a r n a .
Andelen trä av m a t e r i a l i n v e s t e r i n g a r n a b l i r då ca 1,8 % v i d ROT-åtgärder och ca 8% v i d n y p r o d u k t i o n av bostäder.
(Här bör man tillägga a t t många ROT-åtgärder utförs utan s t a t l i g a subventioner. Ovanstående i n k l u d e r a r i n t e träförbrukningen i
samband med sådana åtgärder, då v i i n t e känner de t o t a l a i n v e s t e r i g a r n a för dessa.)
Byggnadspotential ROT
Om man a n t a r a t t träförbrukningen/lSgenhet i n t e ökar men a t t den b y g g n a d s p o t e n t i a l som v i s a s i b i l a g a 1 u t n y t t j a s , ökar
trä-förbrukningen/år e n l i g t nedanstående. Här räknas t o t a l
träförbrukning, dvs a t t ingen s k i l l n a d görs beroende om åtgärden i sammanhanget v a r s t a t l i g t subventionerad e l l e r i n t e .
Flerbostadshus 26%
Småhus 50%
Procentsatsen är e t t genomsnitt för ombyggnad och underhåll i r e s p e k t i v e hustyp.
Av träförbrukningen för ROT-åtgärder i bostäder användes 8,5%, 25000m , i f l e r b o s t a d s h u s och 91,5%, 265000m , i småhus ( i n k l
f r i t i d s h u s ) . 3 U t n y t t j a s ovanstående p o t e n t i a l b l i r volymen i stället 31500m i
-f l e r b o s t a d s h u s och 398000m i småhus, en t o t a l ökning av 140000m . Nedan v i s a s förväntad ökning av träförbrukning v i d övriga t y p e r av
byggande. , 3 Förb.m 1985 P o t e n t i a l % P o t e n t i a l m
Nyprod. f l e r b o s t a d s h u s 86000 20 17000 småhus 358000 20 71000 Nyprod. och ROT
övr.byggn. 605000 35 212000 U t n y t t j a s h e l a b y g g n a d s p o t ^ n t i a l e n ökar träförbrukningen inom
byggnadsektorn med 440000m /år, e l l e r d r y g t 40%.
I b i l a g a 1 anges o l i k a t i d s i n t e r v a l l e r . Ovanstående beräkningar avser en årlig förbrukning fram t i l l år 1993.
27
FÖNSTERMARKNADENS SAMMANSÄTTNING 1985
Det t o t a l a fönsterbeståndet uppgår i d a g t i l l ca 31 m i l j fönster. Av dessa f i n n s ca 8,3 m i l j i f l e r b o s t a d s h u s byggda mellan 1960-1974. Det är inom d e t t a bestånd f l e s t skadade fönster f i n n s , s p e c i e l l t i hus byggda mellan 1967-1973.
Av den t o t a l a fönsterproduktionen avsätts ca 55% inom ROT-sektorn. Dessa utgör ca 770 000 l u f t e r , v i l k e t räknat i fönster b l i r
ca 335 000 s t . (Här räknas 2 lufter/fönster.) E n l i g t samma
beräkningsmetod t i l l k o m m e r r e n o v e r i n g a r och k o m p l e t t e r i n g a r för ca 178 000 fönster.
Svenska fönstermarknadens ungefärliga sammansättning 1985
A n t a l l u f t Varav t i l l Procent-andel ROT Procent-andel Nya fönster - Träfönster 1 000 000 70-75 524 000 68 - Aluminiumbeslagna träfönster 300 000 20 154 000 20 - Plastfönster 50-75 000 4-6 77 000 10 - Helmetallfönster 25 000 1-2 15 000 2 - övriga något t u s e n t a l Summa 1 400 000 100 770 000 100 R e n o v e r i n g / k o m p l e t t e r i n g - Enbart beklädnad av karm & båge m l a c k e -rad plåt i aluminium e l l e r stål 130 000 36 - Beklädnad med aluminiumpro f i l e r + ny ytterbåge i aluminium 175 000 50 - Tilläggsbåge på i n s i d a n (3:e r u t a n ) 35 000 10 - övriga system (PVC m m) 10-15 000 3-4 Summa 335 000 100 Källa: HB Byggintresse och SIND
28
1982 bedömdes ca 30% av f l e r b o s t a d s h u s e n ha skador av o l i k a s l a g på fönster. Således fanns 620000 lägenheter med skadade fönster, dvs 3 100 000 fönster (här räknas 5 fönster/lgh).
Hur många av dessa som behöver bytas u t r e s p e k t i v e repareras är svårt a t t säga. Men utgår man från a t t d e t t a behov motsvarar de åtgärder som utfördes 1985, dvs 65% u t b y t t a fönster och 35%
reparerade, får man a t t ca 2 015 000 fönster s k u l l e behöva bytas u t och 1 085 000 r e p a r e r a s .
Undersökningar v i s a r dock a t t r e n o v e r i n g a r och u t b y t e n e j görs i önskad o m f a t t n i n g . Likaså får man anta a t t skadade fönster ökat i a n t a l sedan 1982, s p e c i e l l t gäller d e t t a i hus byggda under
miljonprogrammet. Dessutom t i l l k o m m e r skadade fönster i småhus, där ca 20 000 fönster byts/år samt fönsterbyten i övriga byggnader
v i l k a uppgår t i l l ca 40 000/år.
Om fönsterbyten utförs i samma o m f a t t n i n g som i d a g s k u l l e en p o t e n t i e l l marknad f i n n a s i åtminstone 10 år t i l l . E v e n t u e l l t kan a n t a l e t fönsterbyten/år öka med något tusental/år, någon större volymförändring t o r d e d e t alltså i n t e b l i fråga om. Likaså f i n n s t i d i g a r e prognoser för h e l a fönstermarknaden som v i s a r a t t någon påtaglig volymförändring och expansion inom de närmaste åren i n t e är a t t förvänta.
29
INTERVJUER MED ENTREPRENÖRER
Här följer en sammanställning av de svar som lämnats av fem o l i k a entreprenörer i Stockholmsområdet i samband med p e r s o n l i g a besök och t e l e f o n k o n t a k t e r . U p p g i f t e r n a gäller f l e r b o s t a d s h u s .
Genomförande
De a l l r a f l e s t a av ombyggnaderna genomförs på t o t a l e n t r e p r e n a d och är o f t a s t genomgripande. V a n l i g a s t är ombyggnad i hus byggda 1930 och t i d i g a r e men nu börjar man även a t t bygga om hus byggda e f t e r denna p e r i o d .
Träförbrukning
M y c k e t ^ l i t e t trä används överhuvudtaget. I s n i t t rör d e t s i g om ca 1 m /lägenhet och då i n k l u d e r a r d e t t a även ombyggnad av v i n d a r . Fönster
Samtliga tillfrågade sätter i n träfönster, t i l l v i s s d e l aluminiumbeslagna. V a n l i g t är dock a t t man i möjligaste mån
behåller och r e p a r e r a r de gamla b l a därför a t t "man v e t a t t de är av mycket god k v a l i t e t " . E t t k l a r t motstånd f i n n s mot plastfönster Dörrar
De b e f i n t l i g a sparas o f t a s t och r e p a r e r a s . Ofta rör d e t s i g om s k spegeldörrar. Då man k o m p l e t t e r a r med nya dörrar är d e t l i k a
v a n l i g t med dörrar av massivt trä som dörrar av o l i k a s k i v m a t e r i a l på v i l k a l i s t e r fästs för a t t man s k a l l få e t t e n h e t l i g t utseende. A n t a l e t nya dörrar är l i t e t och t i l l k o m m e r endast då nya
mellanväggar sätts upp. I s n i t t t i l l k o m m e r 3 nya väggar/våning. Däremot sätter man i b l a n d i n en e x t r a dörr innanför ytterdörren. B e f i n t l i g a ytterdörrar sparas i s t o r o m f a t t n i n g .
L i s t e r
Byts v a n l i g t v i s i n t e u t . Skadade repareras och nya kommer t i l l då nya innerväggar sätts upp.
Golv
Massiva trägolv läggs nästan i n t e i n a l l s . Förekommer i enstaka f a l l då v i n d a r byggs om.
O f t a t a s b e f i n t l i g a g o l v m a t t o r b o r t och underliggande trägolv renoveras.
Kök
Nya skåp och l u c k o r sätts genomgående i n . V a n l i g a s t är l u c k o r av spånskivor, t y p Marbodal.
I enstaka f a l l förekommer rena träluckor. Tak
30
Paneler
Förekommer endast då v i n d a r byggs om. I b l a n d bara i t a k e t , i b l a n d även på väggarna. I taken är dock g i p s s k i v o r l i k a v a n l i g t , v i l k a v a n l i g t v i s är uppreglade på trä.
Fasader
Av de fåtal hus som byggts om med träfasad har skadade p a r t i e r på dessa b y t t s u t , dvs inga h e l t nya träfasader har s a t t s upp. O f t a
har b e f i n t l i g fasad v a r i t av god k v a l i t e t . S k i l j a n d e mellanväggar
Här dominerar stålreglarna. Endast en av fem tillfrågade använde träreglar, denne använde överhuvudtaget i n t e stålreglar.
Motiven för a t t använda stålreglar i stället för träreglar v a r b l a: Stål är lättare a t t hantera och b l i r därför b i l l i g a r e än trä i längden, även om inköspriset är lägre för trä. Stålreglarna är lättare a t t bära för byggarna, de t a r mindre p l a t s och de v r i d e r s i g i n t e . Dessutom ger de mindre s p i l l . Exaktkapat v i r k e ansågs för d y r t . En av de tillfrågade sade också a t t trä utgår i d e t t a
sammanhang på grund av brandbestämmelserna! Tilläqgsisolering av väggar och t a k
Även här dominerar stålreglarna, även om e t t par av de tillfrågade använde träreglar för a t t de är lättare a t t fästa på b e f i n t l i g a u n d e r l a g .
Bärande k o n s t r u k t i o n e r
Nya sådana t i l l k o m m e r v a n l i g t v i s endast då v i n d a r byggs om, men då används nästan u t e s l u t a n d e trä, t y p bjälkar och r e g l a r samt en d e l
limträ. M a t e r i a l v a l
Görs o f t a s t av entreprenören. Fastighetsägaren e l l e r hyresgästerna godkänner sedan d e t t a . V a n l i g t är a t t byggherren kommer med
önskemål av e s t e t i s k a s l a g , t y p a t t b e f i n t l i g a dörrar ska sparas och v i l k a köksluckor som ska sättas i n . När d e t kommer t i l l i c k e s y n l i g a åtgärder, t y p m a t e r i a l v a l i innerväggar, är man i stället oerhört kostnadsmedveten. Däremot råder även hos denna grupp e t t k l a r t plastmotstånd.
Kommentarer
Ovanstående påståenden gäller en mycket begränsad ombyggnadsvolym inom en l i k a begränsad åldersgrupp hus (byggda före 1930). Ändå ger dessa u p p g i f t e r en v i s s i n d i k a t i o n om hur ombyggandet genomförs. Här bör man tillägga a t t träanvändningen är något större v i d
ombyggnad av övriga byggnader, t ex affärslokaler och b a r n s t u g o r , i form av t r a p p o r , dörrar, r e c e p t i o n s d i s k a r e t c .
31
ÖKADE MÖJLIGHETER FÖR TRÄ INOM ROT-SEKTORN
Följande resonemang avser ombyggnad både i f l e r b o s t a d s h u s och
småhus, den senare b e t y d l i g t v i k t i g a r e i träförbrukningsammanhang. I allmänhet är m a t e r i a l a n d e l e n mindre v i d e t t ROT-projekt än v i d nybyggnad. Men ROT-andelen kommer med a l l s a n n o l i k h e t a t t fortsätta ta a l l t större andel av den t o t a l a byggproduktionen.
T r a d i t i o n e l l t s e t t har m a t e r i a l v a l e t s k e t t i e n t r e p r e n a d l e d e t . T r o l i g t är a t t d e t t a a l l t mer kommer a t t göras t i d i g a r e i bygg-processen, dvs hos byggherren, såväl hos fastighetsägare som
hyresgäster. Dessa har v a n l i g t v i s i n t e tillräcklig kunskap i denna fråga, så här f i n n s e t t enormt i n f o r m a t i o n s b e h o v . Det gäller alltså för träföreträdarna a t t snabbt nå denna målgrupp och framhäva
träets fördelar gentemot andra m a t e r i a l . Saknas kunskap om en
p r o d u k t är s a n n o l i k h e t e n s t o r a t t man väljer e t t annat m a t e r i a l om v i l k e t mer i n f o r m a t i o n f i n n s a t t tillgå. Detta gäller i n t e enbart byggherren utan också a r k i t e k t e r , projektörer, konstruktörer och k o n s u l t e r av o l i k a s l a g .
Genom personkontakt ges även möjlighet a t t bemöta invändningar för a t t i n t e använda trä.
Den ökade i n f o r m a t i o n e n bör i n t e enbart gälla träets egenskaper och p r i s utan även förutsättningar för inbyggnad, användning och
skötsel.
Det senare är mycket v i k t i g t då k r a v e t på lägre underhållskostnader b l i r a l l t v i k t i g a r e . Man strävar nu a t t minimera årskostnaden i
stället för i n v e s t e r i n g s k o s t n a d e n . Detta gynnar träet, framför a l l t som k v a l i t e t s b e g r e p p e t b l i r en a l l t mer betydande f a k t o r även i fråga om m a t e r i a l v a l .
Dessutom anses trä som e t t beprövat m a t e r i a l utan några miljörisker, ännu e t t argument för a t t använda trä. Däremot är mögelproblemen " v a n l i g a " och även om de i n t e b e r o r på a t t träet är dåligt så är det j u t r o t s a l l t så a t t d e t o f t a s t är träet som möglar och r u t t n a r . Här krävs k r a f t t a g för a t t u t v e c k l a bättre t e k n i s k a lösningar och k o n s t r u k t i o n e r . Även en u t v e c k l i n g av trä-reglar är a k t u e l l . Jag
tänker b l a på a t t man bör få fram en ny t y p av r e g e l a t t användas v i d l j u d i s o l e r i n g . Denna r e g e l s k u l l e ha mindre benägenhet a t t v i d a r e b e f o d r a v i b r a t i o n e r - ljudsvängningar. Stålbyggnadstekniken har u t v e c k l a t mindre v r i d s t y v a r e g l a r , s p e c i e l l t anpassade för ljudisoleringsändamål. Detta är en av anledningarna t i l l a t t man h e l l r e väljer stålreglar.
Vad saken gäller är alltså a t t förbättra träets redan goda anseende som b y g g m a t e r i a l och skapa en o p i n i o n för trä hos allmänheten,
l i k s o m a t t få fram argument fÖr trä som övervinner konkurrerande m a t e r i a l . Man bör också framhäva v i l k e n b e t y d e l s e trä har för den
svenska ekonomin i form av exportintäkter, något som många idag är ovetande om.
32
Marknadsanpassade v a r o r
I och med a t t lagringsmöjligheterna är små inom ombyggnadsobjekt måste d i s t r i b u t i o n e n av v i r k e underlättas för byggföretaget. Här kan man tänka s i g samordnande l e v e r a n s e r t i l l o l i k a o b j e k t från en träleverantör. Detta s k u l l e i s i g vara e t t utmärkt medel i
konkurrensen om träförbrukande kunder. Det behövs dock en mer marknadsanpassad standard för trä, dvs färre dimensioner i
längdpaket, v i l k e t s k u l l e innebära mindre o m s o r t e r i n g av v i r k e t hos g r o s s i s t e r n a . En sådan standard är under utarbetande och behovet v e r k a r a l l t större i dag än t i d i g a r e . Man v i l l h e l t e n k e l t undvika s p i l l så mycket som möjligt, v i l k e t är h e l t förståeligt. De
ekonomiska förutsättningarna för en mer kundanpassad vara från sågverkens sida behandlar j a g i n t e här då d e t t a l i g g e r utanför denna u t r e d n i n g s g e b i t .
Beträffande ombyggnad av småhus ses den t i d i g a r e nämnda
t i l l b y g g n a d e n i form av en y t t e r l i g a r e våning som en i n t r e s s a n t nyhet. I dag byggs ca 300 hus om på d e t t a sätt men p o t e n t i a l e n är b e t y d l i g t större om man betänker a t t a n t a l e t 1-planshus 1980
uppgick t i l l ca 975 000.
Att skapa e t t i n t r e s s e och behov för denna t y p av byggande torde vara högst i n t r e s s a n t även för byggföretagen då nyproduktionen av bostäder i n t e v i s a r någon tendens t i l l a t t öka i större o m f a t t n i n g . Ovannämnda t e k n i k har även börjat användas för t i l l b y g g n a d e r av lägre f l e r b o s t a d s h u s , dvs med 1-3 våningar. Kravet på
h i s s i n s t a l l a t i o n löser man genom a t t göra etagelägenheter som i s i g är mycket a t t r a k t i v a .
Förutom d e t t a f i n n s en p o t e n t i a l för ombyggnad av v i n d a r i 9000 f l e r b o s t a d s h u s .
I dag används trä i mycket s t o r o m f a t t n i n g v i d ombyggnad av småhus. Det gäller dock a t t se upp för konkurrerande m a t e r i a l som t ex
stålreglar. Xven här måste man påminna om och förbättra träets
anseende som b y g g m a t e r i a l och skapa e t t undermedvetet motstånd t i l l andra konkurrerande m a t e r i a l . Exempelvis har småhusägarna ännu i n t e börjat sätta i n plastfönster. Men här sker en a k t i v marknadsbearbet-n i marknadsbearbet-n g fråmarknadsbearbet-n plastfömarknadsbearbet-nstertillverkarmarknadsbearbet-nas s i d a , v i l k e marknadsbearbet-n träfömarknadsbearbet-nstertillver- träfönstertillver-karna redan nu måste gå u t och bemöta, s p e c i e l l t vad d e t gäller argumenten för e t t underhållsfritt fönster.
Frågan om e v e n t u e l l råvarubrist på grund av en b e t y d l i g t ökad
träanvändning inom ROT-sektorn är i n t e a k t u e l l här. Men genom ökad efterfrågan s k u l l e t r o l i g t v i s e t t högre p r i s kunna t a s u t , v i l k e t i sin t u r s k u l l e innebära e t t mer s t a b i l t förhållande mellan
33 KÄLLFÖRTECKNING
Marknadsmöjligheter och nya produktområden för trä: STU-information nr 176 - 1980 Byggsektorn 1990; Byggforskningsrådet 1982
Bostadsförbättringsprogrammet: Regeringens förslag oktober 1983 Kostnadsbilden i ombyggandet: Svenska
Byggnadsentreprenör-föreningen 1984
Bostadsefterfrågan under 1 9 8 0 - t a l e t : Bostadsdepartementet, Ds Bo 1983:2
Ombyggnad på byggmästarvis: Svenska Byggnadsentreprenör-föreningen 1984
W S - s p e c i a l n r 3/4 1984 Affärsvärlden n r 20 1985
Bostadsbyggandet 1985, SCB BO 20 SM 8602
Bostads- och b y g g n a d s s t a t i s t i s k årsbok 1985, SCB
Byggnadsteknikens u t v e c k l i n g och materialefterfrågan: SIND 1985:4 Forskare om förvaltning och förnyelse: Byggforskningsrådet, T7:1985 M o d e r n i s e r i n g och r i v n i n g av f l e r b o s t a d s h u s 1985: SCB BO 21 SM 8601 Analysunderlag t i l l konjunkturläget: K o n j u n k t u r i n s t i t u t e t 1986 B o s t a d s s t y r e l s e n s utvärdering av Bostadsförbättringsprogrammet maj 1986
Byggkonjunkturen 1/86: Byggentreprenörerna
B y g g n a d s m a t e r i a l i n d u s t r i n och byggandet: SIND 1986:3
Förnyelse av nyare flerbostadshusområden: B o s t a d s s t y r e l s e n , PM 9 1986-05-26 Kommunernas särskilda r e d o v i s n i n g av bostadsförsörjnings-p l a n e r i n g e n : B o s t a d s s t y r e l s e n PM 1 1986-05-25
Låneobjektstatistik 1985, f l e r b o s t a d s h u s : SCB BO 22 SM 8601 Låneobjektstatistik; SCB BO 22 SM 8602
Planerad ny- och ombyggnadsverkamhet under perioden 1986-07-01-1987-12-31: B o s t a d s s t y r e l s e n , Borapporter 1986:13
T i d s k r i f t e n Byggforskning n r 2 mars 1986
Uppföljning av ränte- och energisparstödet: B o s t a d s s t y r e l s e n , PM 10 1986-05-26
B i l a g a 1 .
B y g g n a d s p o t e n t i a l e n över " n u v a r a n d e " byggnadsm'va
Nivåförändring i d e t årliga "byggnadsbehovet" jämfört med årlig g e n o m s n i t t s p r o d u k t i o n under
1980-84 P r o c e n t Mkr (1984 års p r i s e r ) BOSTÄDER 3 100 - 11 900 N y b y a j n a d e r 0 - 3 0 ^ ^ 0 - 4 800^^ - f l e r b o s t a d s h u s - småhus Ombyajnader 0 0 20 - 30 - 30 - 3 5 ^ ^ 1 0 - 2 300 0 - 2 500 500 - 2 200^^ - f l e r b o s t a d s h u s - småhus P e r underhåll 20 5 35 - 25 . 45^^ 1 1 000 - 1 500 500 - 700 200 - 4 500^^ - f l e r b o s t a d s h u s - småhus E x t r o r d underhåll 5 10 - 30 - 45 1521 1 200 - 1 500 000 - 3 000 400^^ * f l e r b o s t a d s h u s - småhus 55 n e g a t i v 600 -200 ANLÄGGNINGAR 2 200 - 2 400 - Järnvägar 5 5 ^ ^ 700^^ - E l e k t r i s k e n e r g i n e g a t i v ^ ^ -100*^ 2) 2) - T e l e k o m m u n i k a t i o n e r 2 0 ^ 600 ' - Vägbyggande 20^^ 700^^ - Kommunala YA-nät 15^^^ 300 - 500"^^ ROT
FÖRVALTNrNG33YGGNADER 3 125^^
- L a n d s t i n g e n s l o k a l e r 25 1 200 ROT - Kommunernas l o k a l e r 75 1 750 ROT - S t a t e n s l o k a l e r 3 5 ^ ^ 175^^ ROT Y I S S A ANDRA SEKTORER . - I n d u s t r i b y g g n a d e r lOO^J 3 000 - 4 000*^' och hamnar - H o t e l l b y g g n a d e r 40 - 50^^ 150 - 2 5 0 ^ ^ T i d s p e r i o d : 1) 1985-1995, 2] 1985-1990, 3) 1983-1995 K ä l l a : B y g g n a d s m a t e r i a l i n d u s t r i n o c h b y g g a n d e t , SIND 1986:3B i l a g a 2. 37
Mål för ombyggnadsverksamheten i f l e r b o s t a d s h u s åren 1984-19 93. Uppskattad fördelning av lägenheternas standard före åtgärd.
Uppskattning av ombyggnadsverksamhetens fördelning på åtgärdstyper
Ombyggda lägenheter per år före litgärd 1 0 0 0 t a l B e g r å n a a d o m b y g g n a d O m b y g g n a d G c n o m g r i p a n d * L ^ o m o y g g n a d O m o d e r n a { . ^ H a l v m o d a m a | | M o d a r n a
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond
TräteknikCentrum
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G
Box 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 091 881 40 Telex: 650 3 oolar s Telefax: 091l > 88 6
