• No results found

En litteraturstudie om främjandet av fysisk aktivitet viddiabetes typ 2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En litteraturstudie om främjandet av fysisk aktivitet viddiabetes typ 2"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

!

!

!

!

En litteraturstudie om främjandet av fysisk aktivitet vid

diabetes typ 2

A literature study about promoting physical activity

among patients with type 2 diabetes

Författare: Agnes Holmquist och Lise Tretteteig

!

!

!

!

!

!

VT 2019 Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Mervyn Gifford, universitetslektor, Örebro universitet. Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet.

! !

(2)

Abstrakt!

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom där prevalensen ökar och kommer bli en stor belastning på hälso- och sjukvården i framtiden. Fysisk aktivitet ses som en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2, men globalt ökar stillasittandet och mindre än 23% av den vuxna befolkningen når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Syfte: Syftet var att beskriva fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid diabetes typ 2.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserat på nio vetenskapliga artiklar. Systematiska sökningar genomfördes i MEDLINE och Cinahl. Artiklar riktade mot fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2 valdes ut för granskning och analys. Studien var av deduktiv ansats.

Resultat: Tre kategorier användes för att presentera resultatet: Effekten av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2, Olika metoder för att främja fysisk aktivitet och Patientens följsamhet till fysisk aktivitet.

Slutsats: Prevalensen av diabetes typ 2 anses öka och åtgärder bör vidtas för att spara på kostnaderna för samhället men framför allt lidandet hos patienterna. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på hälsan hos individer med diabetes typ 2 och är därför en hälsofrämjande åtgärd som måste prioriteras i behandlingen av diabetes typ 2. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor samt self-efficacy har en betydande roll gällande motivation och stöttning.

Nyckelord: Diabetes typ 2, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, omvårdnad ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

(3)

! !

Innehållsförteckning0

1.Inledning! 1! 2.!Bakgrund! 1! 2.1.1$Diabetes$typ$2$ 1! 2.1.2!Prevalens!och!incidens! 1! 2.1.3!Risk5!och!skyddsfaktorer! 2! 2.2$Fysisk$aktivitet$kopplat$till$diabetes$typ$2$ 2! 2.3$Sjuksköterskans$roll$i$omvårdnaden$av$patienter$med$diabetes$typ$2$ 2! 2.4$Self?efficacy$ 2! 2.5$Centrala$begrepp$ 3! 2.5.1!Hälsa! 3! 2.5.2!Hälsofrämjande!arbete! 3! 2.5.3!Omvårdnad! 3! 3.!Problemformulering! 3! 4.!Syfte! 3! 5.!Metod! 3! 5.1$Design$ 3! 5.2$Sökstrategi$ 4! 5.3$Urval$ 4! 5.4$Granskning$ 5! 5.5$Dataanalys$och$bearbetning$ 5! 5.6$Forskningsetiska$överväganden$ 5! 6.!Resultat! 5! 6.1$Effekten$av$fysisk$aktivitet$vid$diabetes$typ$2$ 6! 6.2$Olika$metoder$för$att$främja$fysisk$aktivitet$ 7! 6.3$Fysisk$aktivitet$och$följsamhet$ 7! 6.4$Resultatsammanfattning$ 7! 7.!Diskussion! 8! 7.1$Metoddiskussion$ 8! 7.2$Resultatdiskussion$ 9! 7.2.1!Effekten!av!fysisk!aktivitet!vid!diabetes!typ!2! 9! 7.2.2!Olika!metoder!för!att!främja!fysisk!aktivitet! 9! 7.2.3!Fysisk!aktivitet!och!följsamhet! 10! 8.!Slutsats! 11! 8.1!Klinisk!nytta!och!fortsatt!forskning! 11! 9.!Referenslista! 13! ! Bilaga!1.!Sökmatriser! ! Bilaga!2.!Artikelmatriser!

(4)

1.Inledning0

Inaktivitet är en riskfaktor för ett flertal sjukdomar, bland annat hjärt- kärlsjukdomar, stroke och diabetes typ 2 (Hansen & Sundberg, 2014). Enligt Booth, Gordon, Carlson och Hamilton (2000) finns det evidens på att inaktivitet och stillasittande är en bidragande faktor till att prevalensen av diabetes typ 2 ökar. Förekomsten av fysisk aktivitet minskar i ett flertal länder och globalt uppnår inte ens 23% av den vuxna befolkningen World Health Organization’s (WHO) rekommendationer för fysisk aktivitet. Då behandlingen av diabetes typ 2 är kostsam kommer fysisk aktivitet vara avgörande för många länders möjlighet att möta

hälsoutmaningar (World Health Organization [WHO], 2018). Sjukvårdspersonalens uppmuntran av fysisk aktivitet till patienter med diabetes typ 2 är av vikt (a.a.) då fysisk aktivitet och viktnedgång anses vara två viktiga delar i behandlingen av diabetes typ 2 (Yates, Khunti, Troughton & Davies, 2008). Self-efficacy anses ha en betydande roll i motivationen av fysisk aktivitet (Bandura, 1994). Därav är self-efficacy ett centralt begrepp som används genomgående under hela litteraturstudien.

2.0Bakgrund0

2.1.10Diabetes0typ020

Diabetes typ 2 är en sjukdom med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar och förkortad

livslängd (Nationella diabetesregistret, 2017) och den utgör 80-90% av alla diabetes diagnoser (Östenson, Birkeland & Henriksson, 2008). Sjukdomen orsakas av ett flertal samverkande faktorer (Mulder, 2011), där bland annat övervikt och bristande fysisk aktivitet anses vara två grundläggande faktorer. Vid diabetes typ 2 finns ett ökat behov av insulin i muskel och fettceller, på grund av insulinresistens. Det kan förekomma att kroppens insulinproduktion till slut inte räcker till för kroppens basala behov och då utvecklas diabetes typ 2 (Statens

beredning för medicinsk utvärdering, 2009). Grunden i behandlingen av sjukdomen handlar om att reducera insulinresistensen och bland de nydiagnostiserade med diabetes typ 2 visas tydligt en mer ogynnsam riskprofil vad gäller livsstil. Balans i kost, motion och

diabetesläkemedel är centralt för att hålla en optimal blodglukosnivå och är därav betydande för behandlingen. Även god kunskap hos patienten är en viktig förutsättning i främjandet av beslut i sin egenvård (Nationella diabetesregistret, 2017).

2.1.20Prevalens0och0incidens0

Prevalensen av diabetes typ 2 anses ha haft en ökning i medel - och låginkomstländer. Globalt har antalet personer med diabetes typ 2 ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner år 2014 (WHO, 2018) och antalet insjuknande i sjukdomen förväntas öka i framtiden (Bagust, Hopkinson, Maslove & Currie, 2002). I Nationella diabetesregistrets årsrapport framkom det att 8458 personer i Sverige diagnostiserades med diabetes typ 2 år 2018 varav 64% var män. Andelen personer som diagnostiseras med sjukdomen har ökat med 6216 personer sedan år 1996. (Nationella diabetesregistret, 2018). I dagens samhälle rör sig befolkningen mindre och äter mer därav råder en obalans mellan kost och motion. Livsstilen har ändrats radikalt vilket ibland leder till ökad kroppsvikt (Cordain, Gotshall & Eaton, 1998) samt en ökande

utveckling av diabetes typ 2 (Bagust et al., 2002). Personer med diabetes typ 2 kommer vara en belastning för hälso- och sjukvården i framtiden och därav är det av vikt att arbeta

(5)

2.1.30RiskA0och0skyddsfaktorer0

Människan exponeras ständigt för både risk- och skyddsfaktorer när det gäller hälsa och ohälsa. Yttre miljön, social gemenskap och bostadsförhållanden är exempel på faktorer som påverkar individen (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017). Inaktivitet,

ohälsosamma kostvanor, rökning och alkohol påstås vara centrala riskfaktorer gällande utveckling av diabetes typ 2 (Frank et al, 2001). Människor som lever en ohälsosam livsstil anses ha en relativt hög risk att utveckla diabetes typ 2 samt drabbas av komplikationer kopplat till sjukdomen (Nationella diabetesregistret, 2018). Däremot anses en hälsosam livsstil ha en positiv inverkan på personer med diabetes typ 2 (Cavalot et al., 2006). Hälsosam kost, bibehållandet av en normal vikt samt att avstå från tobak är sätt att förebygga

förekomsten av sjukdomen (WHO, 2018). Fysisk aktivitet som en del av vardagen vid

diabetes typ 2 anses vara en enkel och effektiv strategi för en hälsosam livsstil (Cavalot et al., 2006).

2.20Fysisk0aktivitet0kopplat0till0diabetes0typ020

För vuxna i Sverige är rekommendationerna att vara fysisk aktiv i minst 150 minuter per vecka. Rekommendationerna gäller vid måttlig intensitet där fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter samt aktiv transport i vardagen. Aktiviteten bör spridas ut på veckans dagar och utföras i pass om minst tio minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Tidigare studier har påvisats att fysisk aktivitet anses ha en inverkan på personer som lever med diabetes typ 2 genom att påverka HbA1c (långtidssocker), midjemått, kolesterol och body mass index (BMI) (Akinici, Yeldan, Satman, Dirican & Ozdincler, 2018; Andrews et al., 2011; De Greef,

Deforche, Tudor-Locke & De Bourdeaudhuij, 2010).

2.30Sjuksköterskans0roll0i0omvårdnaden0av0patienter0med0diabetes0typ020

Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd hos personer med diabetes typ 2 men även hos individer som riskerar att utveckla diabetes typ 2. Omvårdnad anses vara sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområde. Då sjuksköterskan har störst ansvar över omvårdnaden av patienterna är sjuksköterskan som “spindeln i nätet” mellan den övriga vårdpersonalen. Sjuksköterskan besitter kunskap om såväl medicin och beteende och ansvarar självständigt om beslut som rör sjukdom, funktionsnedsättning samt att erbjuda ökade möjligheter till förbättring (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Prata om riskerna anses varanyckeln till att börja den livsstilsförändrande processen (Yates, Jarvis, Troughton & Davies, 2009).

2.40SelfAefficacy0

Self-efficacy definieras som individens tilltro till sin förmåga att klara av en handling i en särskild situation. Egna tankar om self-efficacy avgör hur individen känner, tänker och motiverar sig själv i olika situationer (Bandura, 1994). Flera modeller har använts för att få förståelse och förklara livsstilsförändring inom olika hälsorelaterade områden (Glanz, Rimer & Viswanatha, 2008). Enligt Wester, Wahlgren & Wedman (2008) är Health belief model (HBM) en modell som använts vid forskning av livsstilsförändring inom området fysisk aktivitet. HMB beskriver flera grundläggande principer om varför människan kommer vidta åtgärder för att förebygga eller hantera ett sjukdomstillstånd vilket inkluderar blant annat förståelse för upplevda hinder och fördelar vid ett beteende samt self-efficacy.

(6)

2.50Centrala0begrepp0

2.5.10Hälsa0

Hälsa är ett begrepp som enligt WHO definieras som fysiskt, mentalt och socialt

välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO, 1946). Personer med diabetes typ 2 kan uppleva livet som problematiskt och uppleva en rädsla relaterat till sin kroniska sjukdom (Vicente, Candila, Thomas, Gomes-Aguilar & Oliva-Aviles, 2019).

2.5.20Hälsofrämjande0arbete0

Hälsofrämjande arbete är något som i dagens samhälle anses ska finnas i all hälso- och sjukvård. Begreppet beskrivs som främjande av hälsa vilket syftar till att stärka hälsan hos en individ, något som är väsentligt hos patienter med diabetes typ 2 (Socialstyrelsen, 2012). För sjuksköterskor är det hälsofrämjande arbetet en central del vilket tydliggörs i International Council of Nurse’s (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017), samt i strategin för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete (Svenska sjuksköterskeförening, 2008). Enligt WHO är grunden till det hälsofrämjande arbetet hälsa i sig. En bra metod i arbetet är att utveckla en hälsosam omgivning, stärka sociala relationer, främja hälsosamma beteenden samt öka mängden kunskap och information hos befolkningen vilket anses viktigt hos patienter med diabetes typ 2 men även i främjandet av fysisk aktivitet (WHO, 1984). 0

2.5.30Omvårdnad0

Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) anses sjuksköterskans uppgift med omvårdnaden vara att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa samt att lindra lidande. Hos patienter med diabetes typ 2 är omvårdnaden nödvändig för att sjukdomen ska kunna hanteras på ett korrekt sätt och för att patienten ska må bra. Enligt Fransson-Sellman (2014) är en annan central del i sjuksköterskans omvårdnad att arbeta patientfokuserat. Alla patienter är olika och har sina egna behov vilket innebär att det är sjuksköterskans uppgift att på ett så passande sätt som möjligt anpassa sig efter den enskilda individen (a.a.).

3.0Problemformulering0

Diabetes typ 2 är ett globalt hälsoproblem som medför allvarliga hälsorisker. Det är ett ökande problem som är kostsamt för samhället och även fast forskning om sjukdomen finns kvarstår problemet med en ökning av diabetes typ 2. Behandlingen av diabetes typ 2 måste prioriteras högre av hälso- och sjukvården och det finns visst belägg för att fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd skulle minska kostnaderna i samhället och även lidande hos patienterna.Syftet är därför med den här litteraturstudien att beskriva fysisk aktivitet som en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid diabetes typ 2.

4.0Syfte0

Syftet var att beskriva fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid diabetes typ 2.

5.0Metod0

5.10Design0

För att svara på studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematisk sökning för att sammanställa tidigare forskning. Studien var av deduktiv ansats och enligt Kristensson (2014) definieras deduktiv ansats som att man går från helheten till delarna.

(7)

5.20Sökstrategi0

Sökningar gjordes i databaserna MEDLINE och Cinahl för att få fram tidigare forskning som svarade på syftet i studien. De två databaserna valdes ut då de innehåller material inom området omvårdnad (Karlsson, 2012). För att undersöka syftet med studien valdes

meningsbärande ord ut ur syftet för att underlätta sökningen (Kristensson, 2014). Orden som valdes var: fysisk aktivitet, diabetes typ 2, hälsofrämjande arbete samt omvårdnad som sedan översattes till de engelska orden: physical activity, Type 2 diabetes Mellitus, health promotion och nursing.

!

I databasen MEDLINE söktes ämnesord fram via MeSH. Genom att göra om sökord till ämnesord blir sökningen mer precis då irrelevanta artiklar sorteras bort (Karlsson, 2012). Sökorden type 2 diabetes, physical activity, health promotion och nursing gjordes alla om till ämnesord men physical activity resulterade i ämnesordet (MH “Exercise”). Även fritextordet physical activity användes i MEDLINE.

!

I databasen Cinahl söktes ämnesord fram via Cinahl Headings. Orden söktes fram med hjälp av de meningsbärande orden som tidigare tagits fram. Sökorden var: Type 2 diabetes, physical activity, health promotion och nursing. De resulterade alla i ämnesord förutom “Nursing” som inte fanns. Ordet användes då istället som fritextsökning.

!

I de båda databaserna söktes ämnesorden samt fritextsökningarna var för sig för att sedan bindas samman med hjälp av booleska operatorerna OR och AND för att göra sökningen mer specifik (Kristensson, 2014). Sökningarna begränsades även i de båda databaserna till

engelskt språk samt publikationsåren 2009-2019. I Cinahl var även en begränsning att endast peer-reviewed användes. I MEDLINE används inte begränsningen peer-reviewed då 99 procent av de publicerade artiklarna anses vara peer-reviewed enligt hemsidan EBSCO connect

(https://connect.ebsco.com/s/article/Can-I-limit-to-peer-reviewed-titles-in-MEDLINE-on-EBSCOhost?language=en_US). En överblick över sökningen finns i Bilaga 1.

5.30Urval0

Inklusionskriterierna förstudien var artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats, artiklarna skulle innehålla information om diabetes typ 2 samt någon koppling mellan fysisk aktivitet och sjukdomen, artiklarna skulle även vara etisk godkända och uppnå medelhög-hög kvalitet vid kvalitetsgranskning . Exklusionskriterierna för artiklarna var diabetes typ 1, prediabetes samt barn under 18 år. Artiklarna skulle även beröra hälsofrämjande arbete och omvårdnad. Studien var av deduktiv ansats varav rubriker till resultatet fastställdes för att

konstatera/definiera studiens delar. Artiklar valdes sedan ut för att svara till både rubrikerna och studiens syfte.

Urvalsförfarandet i studien skedde i fyra steg. Det första urvalet innefattade totalt 467 artiklar där titlarna granskades enskilt av författarna. De artiklar där titeln ansågs relevant till studiens syfte valdes ut till urval två. I andra urvalet lästes totalt 53 abstrakt av författarna var för sig. Fanns osäkerhet kring artiklarna diskuterades abstraktet tillsammans av båda författarna för att avgöra om artiklarna var relevanta för studien eller inte. Urval tre innefattade alla de artiklar från steg två vars abstract tycktes vara relevant för studien. Totalt 23 artiklar lästes i sin helhet enskilt av författarna och de artiklar som ansågs svara på litteraturstudiens syfte valdes vidare ut till urval fyra. I det sista urvalet valdes totalt 11 artiklar ut för att

kvalitetsgranskas (Kristensson, 2014). Författarna var överens gällande val av artiklar. Se bilaga 1 för sökmatris.

(8)

5.40Granskning0

Kvalitetsgranskningen gjordes gemensamt för att kunna föra en diskussion kring artiklarnas kvalitet. För att avgöra den vetenskapliga kvaliteten på de 11 utvalda artiklarna granskades artiklarna noggrant utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Kristensson, 2014). Granskningsmallarna bestod av ett flertal frågor som innefattade syfte, metod, resultat och diskussion. Frågorna besvarades med “ja” eller “nej” och artiklarna granskades var för sig. För att avgöra kvaliteten på den granskade studien vägdes svaren ihop för att avgöra om studien höll en låg, medelhög, eller hög kvalitet. Om majoriteten av svaren var “ja” ansågs artikeln hålla en hög kvalitet. Fyra av de granskade artiklarna ansågs hålla en hög kvalitet, fem ansågs hålla en medelhög kvalitet och två ansågs hålla en låg kvalitet. De artiklar som ansågs hålla en låg kvalitet exkluderades från litteraturstudien. Totalt

inkluderades nio vetenskapliga artiklar i litteraturstudien.

0

5.50Dataanalys0och0bearbetning0

Då litteraturstudien var av deduktiv ansats valdes tre huvudrubriker ut innan artiklarna lästes för att sedan sammanställas och svara på studiens syfte. Rubrikerna var: effekten av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2, olika metoder för att främja fysisk aktivitet och patientens

följsamhet till fysisk aktivitet. Huvudrubrikerna valdes ut före genomgång av artiklarna då de ansågs vara relevanta och svara på studiens syfte men även för att underlätta

granskningsprocessen samt göra den mer strukturerad. De nio granskade och utvalda

artiklarna lästes ett flertal gånger och de väsentliga delarna markerades och sammanställdes.

5.60Forskningsetiska0överväganden0

Etik är en viktig aspekt i forskningsprocessen . Genom att ständig värna om etiken och deltagarna behålls tilliten till forskning och högre utbildning. Forskning är viktigt för både samhället och individen då det ska medföra användbar kunskap, bidra till utveckling och förbättringar. Grunden i forskningsetik bygger på respekt för personer, om att göra gott eller inte skada och om rättvisa (Sandman & Kjellström, 2013). Ingen av deltagarna ska komma till skada eller utsättas för risker under medverkan i en studie (Kjellström, 2012).

Sju av nio artiklar som valts ut till litteraturstudien var granskade av en etisk kommité samt att de tydligt framgår att deltagarna lämnat ett informerat samtycke som stärker att de är

medvetna om vad de har för rättigheter som delaktiga i en studie vilket ökar tillförlitligheten. De andra två artiklarna i litteraturstudien var granskade och etiskt godkända av olika

universitet. Även i de studierna framgår det att deltagarna lämnat ett informerat samtycke. För att öka trovärdigheten i litteraturstudien har författarna bland annat ansvarat för korrekt referenshantering, redovisning av resultat, datainsamling och dataanalys samt granskat kvaliteten i använda artiklar.

6.0Resultat0

Resultatet var en sammanställning av nio vetenskapliga artiklar varav en med kvalitativ ansats och åtta med kvantitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna var i från Belgien (n=1), USA (n=3), Vietnam (n=1), Australien (n=2), Iran (n=1) och Malaysia (n=1). Sammanlagt i de vetenskapliga artiklarna deltog 1390 deltagare varav det i ena artikeln inte framkom kön, sammanlagt i resterande artiklar var det 521 manliga deltagare och 653 kvinnliga.

(9)

Litteraturstudien resulterade i tre huvudrubriker: Effekten av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2, olika metoder för att främja fysisk aktivitet och patientens följsamhet till fysisk aktivitet.

Tabell 1. Artikelöversikt Artiklar! Effekten!av!fysisk!aktivitet! vid!diabetes!typ!2! Olika!metoder!för!att! främja!fysisk!aktivitet! Fysisk!aktivitet!och! följsamhet! De!Greef!et!al.! (2010)! X! X! X! Diedrich!et!al.! (2010)! X! X! ! Dutton!et!al.! (2009)! ! ! X! Jennings!et!al.! (2013)! X! X! X! Lari!&!Noroozi!et! al.!(2018)! X! X! ! Lari!&!Tahmasebi! et!al.!(2018)! X! X! ! Lawler!et!al.!(2010)! X! X! X! Olson!&!McAuley! (2015)! X! X! X! Pham!&!Ziegert! (2016)! X! ! ! 6.10Effekten0av0fysisk0aktivitet0vid0diabetes0typ020

Fysisk aktivitet hade en positiv inverkan på kroppen vid diabetes typ 2 och ökandet av vardagsmotionen samt reducerande av stillasittandet vid diabetes typ 2 ansågs ge en signifikant skillnad i värden som blodtryck och HbA1C. Även kroppsvikten påverkades i positiv riktning (De Greef, Deforche, Ruige, Bouckaert, Tudor-Locke, Kaufman & De Bourdeaudhuij, 2010; Diedrich, Munroe & Romano, 2010; Jennings, Vandelanotte, Caperchione & Mummery, 2013). Genom främjandet av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd samt att ge information, främja målsättning, ge uppföljning och återkoppling sågs en signifikant ökning i den regelbundna motions-nivån, en reduktion av stillasittandet per vecka (De Greef et al., 2010; Jennings et al., 2013) samt en ökning i antalet steg per dag (De Greef et al., 2010; Diedrich et al., 2010). Vid uppföljning efter en längre tid sågs oftast aktivitetsnivån gå ner, något som kan tolkas vid att den positiva ökningen av fysisk aktivitet var kortvarig (De Greef et al., 2010; Jennings et al., 2013).

(10)

6.20Olika0metoder0för0att0främja0fysisk0aktivitet0

Telefonrådgivning för att främja hälsosamma beteenden hos patienter med diabetes typ 2 har visats reducera flera negativa hälsobeteenden med mer än 50%. Det har även påvisats att patienter som mottagit rådgivning via telefon förändrat antalet riskfyllda beteenden (Lawler, Winkler, Reeves, Owen, Graves & Eakin, 2010). Vidare forskning har även uttryckt vikten av stöd från vänner och familj samt en stark self-efficacy. Genom att regelbundet skicka

meddelanden med bland annat uppmaningar till fysisk aktivitet, regler på olika sporter och vandringstips samt metoder för att hålla koll på blodsockret till patienter med diabetes typ 2 kan den allmänna hälsan hos individer påverkas drastiskt. Den upplevda hälsostatusen, de upplevda barriärerna hos patienterna med diabetes typ 2, upplevt familjestöd samt upplevd self-efficacy var de variabler som påverkades. Genom att få en påminnelse via ett meddelande kan en ökning av upplevd hälsostatus, familjestöd och self-efficacy ses tillsammans med en minskning av upplevda barriärer kopplat till fysisk aktivitet (Lari, Noroozi & Tahmasebi, 2018). Även elektronisk utbildning där för- och nackdelar med fysisk aktivitet, samt steg-för-steg förändring i träningen, berörs har visats ge en positiv effekt på upplevd hälsostatus, self-efficacy, upplevt stöd av familj och vänner samt upplevda fördelar med fysisk aktivitet (Lari, Tahmasebi & Noroozi, 2018).

6.30Fysisk0aktivitet0och0följsamhet0

Utveckling och genomförandet av strategier för att förbättra följsamheten gällande fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 var av vikt för upplevd livskvalitet (Olson & McAuley, 2015). Fysisk aktivitet ansågs ha samband med self-efficacy där främjandet av self-efficacy ansågs vara en bidragande faktor till ökad aktivitetsnivå (Dutton, Tan, Provost, Sorenson, Allen & Smith, 2009), samt minskning i upplevda barriärer gällande fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Den långvariga ökningen av fysisk aktivitet och bibehållandet av aktivitetsnivån ansågs vara svår vid diabetes typ 2 då motivationen kvarstod en stund men sedan avtog successivt (Olson & McAuley, 2015).Sjuksköterskor beskrev att deras hälsofrämjande arbete var en viktig del i omvårdnaden kring patienter med diabetes typ 2. Hälsofrämjande arbete beskrevs som ett sätt att främja en hälsosam livsstil där fysisk aktivitet lyftes fram som en betydelsefull del (Pham & Ziegert, 2016). Genom att sjuksköterskan stöttade och följde upp sina patienter ansågs följsamheten öka då patienten fick en relation till sjuksköterskan och det upplevdes mer naturligt att prata om ämnen som kan vara svåra. Stödet från sjuksköterskan påverkade även patientens motivation till fysisk aktivitet. Stöd från andra patienter i samma situation med samma sjukdom sågs även de som en resurs i det hälsofrämjande arbetet (Pham & Ziegert, 2016).

6.40Resultatsammanfattning0

Fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd beskrevs av sjuksköterskor som en väsentlig del i sjuksköterskans arbete. Ett flertal hälsofördelar sågs på patienter med diabetes typ 2 kopplat till fysisk aktivitet där bland annat en reducering av vikt, sänkt blodtryck samt sänkt HbA1c syntes. Även olika metoder till att främja fysisk aktivitet redovisades där regelbundna meddelanden samt elektronisk utbildning nämndes som bidragande metoder till förändring i upplevd hälsostatus, upplevd self-efficacy, upplevt stöd från familj och vänner samt upplevda barriärer. Nyckeln i en lyckad livsstilsförändring var däremot följsamhet vilket dessvärre kan vara problematisk. Genomförandet och utvecklingen av strategier för att

förbättra följsamheten av fysisk aktivitet för individer med diabetes typ 2 var därför av stor vikt samt att ha ett socialt stöd.

(11)

7.0Diskussion0

7.10Metoddiskussion0

En litteraturstudie utfördes med deduktiv ansats för att påvisa och uppmärksamma tidigare forskning inom det valda området (Kristensson, 2014). Deduktiv ansats valdes för att kunna hålla en objektivitet till ämnet då författarnas förförståelse diskuterades innan påbörjad litteraturstudie vilket minimerar risken att författarnas subjektiva bedömningar påverkar resultatet (Davidson & Patel, 2003). Den deduktiva ansatsen styr bland annat datainsamlingen vilket påverkar risken att annan relevant information kring ämnet uteblir. Då syftet med studien var att beskriva fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd vid diabetes typ 2 var en litteraturstudie den mest lämpade metoden då tidsbegränsningar hade gjort det problematiskt att genomföra en intervjustudie. Litteraturstudie med systematisk sökning ökar även studiens tillförlitlighet samt bidrar till bättre förståelse för vikten av att belysa ämnet för att kunna nyttjas kliniskt.

Databaserna Cinahl och Medline användes för att söka fram relevanta artiklar till studien. Genom att använda två databaser ökar antalet sökträffar och chansen är större att rätt artiklar påträffas (Kristensson, 2014). Databaserna Cinahl och Medline användes då de är inriktade på omvårdnadsvetenskap och chansen var därför större att hitta relevanta artiklar till studien (Forsberg & Wengström, 2014). Om flera databaser använts i sökningen hade eventuellt flera relevanta artiklar kunnat inkluderas för att höja litteraturstudiens trovärdighet ytterligare. Sökorden som användes i litteraturstudien valdes ut då de ansågs relevanta mot syftet och de meningsbärande orden gjordes om till ämnesord. Däremot varierade ämnesorden lite

beroende på vilken databas som användes men innebörden av orden var liknande. I Medline söktes de meningsbärande ordet “Physical activity” i MeSH. Orden fanns inte som ämnesord utan förslaget var då “exercise” vilket var det ord som sedan valdes. Istället användes

“physical activity” som fritextsökning. I Cinahl fanns “physical activity” som ämnesord och användes tillsammans med “exercise” som även det fanns som ämnesord. Det

meningsbärande ordet “nursing” användes i Cinahl som fritextsökning. Genom att kombinera ämnesord med fritextsökning blir resultatet bredare (Kristensson, 2014). Om ytterligare synonymer eller trunkering hade använts i sökningen hade sökningen kunnat bli bredare och flera relevanta artiklar kunnat inkluderats i litteraturstudien vilket hade ökat trovärdigheten i litteraturstudien.

Inklusions- och exklusionskriterier samt avgränsningar i sökningen användes vilket stärker resultatets överförbarhet (Kristensson, 2014). Sökningen i Cinahl begränsades till

peer-reviewed för att artiklarna skulle hålla en hög vetenskaplig kvalité. I Medline är 99 procent av alla artiklar som är publicerade redan peer-reviewed så begränsningen går inte att göra. Genom att använda peer-reviewed som en begränsning ökar litteraturstudiens trovärdighet då peer-reviewed innebär att artikeln är vetenskapligt granskad innan den publicerats

(Kristensson, 2014). Att begränsa till endast engelskt språk ansågs hanterbart av författarna. Vid osäkerhet gällande text skriven på engelska diskuterades textens innebörd samt att relevanta ord översattes för att minimera risken för feltolkning av artikelns innebörd. Forskning inom ämnet fysisk aktivitets inverkan på diabetes typ 2 utvecklas ständigt vilket gjorde det relevant att göra en tidsavgränsning på 10 år. Genom att inte inkludera studier publicerade innan 2009 kan relevanta artiklar som kunnat öka trovärdigheten i

litteraturstudien uteblivit, men även kunnat påverka litteraturstudiens kvalitet genom att inte inkludera artiklar vars resultat ej är aktuellt längre på grund av nyare forskning.

(12)

Granskningen av artiklarnas titlar, abstrakt och fulltext gjordes enskilt av författarna för att minimera risken för bortfall av artiklar relevanta för litteraturstudien. De bortvalda artiklarna diskuterades och antalet dokumenterades noggrant (Kristensson, 2014). Endast artiklar som kvalitetsgranskas som medelhög-hög kvalitet inkluderades i litteraturstudien, vilket även det ökar tillförlitligheten samt trovärdigheten. Kvalitetsgranskningen utfördes tillsammans så en diskussion kring artikelns kvalitet kunde genomföras.

Genom att inkludera både en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar ökar trovärdigheten då flera perspektiv bidrar med kunskap och till ett rikare resultat. Författarnas förförståelse diskuterades innan påbörjad litteraturstudie samt under analysprocessen vilket ökar

tillförlitligheten samt verifierbarheten i studien då resultatet baseras på insamlad data och inte författarnas förförståelse (Kristensson, 2014). Litteraturstudien har ett flertal gånger lästs och granskats av utomstående personer vilket minimerar risken för subjektivitet och ökar

trovärdigheten. Även om förförståelsen diskuteras och medvetandegörs finns en risk för påverkan vilket är oundvikligt.

Enligt Kristensson (2014) ökar tillförlitligheten i en studie om urvalet är varierat,

datamaterialet är fylligt samt att analysmetoden redogörs i tabeller eller text. I litteraturstudien presenteras resultatet i text, urvalet är varierat då de valda artiklarna inkluderar både kvinnor och män samt är från olika länder. Resultatet visar på att litteraturstudien är överförbar globalt då de vetenskapliga artiklarna som inkluderas är från olika länder i olika delar av världen.

7.20Resultatdiskussion00

7.2.10Effekten0av0fysisk0aktivitet0vid0diabetes0typ020

I litteraturstudiens resultat framkom det flera positiva effekter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 där bland annat bättre blodtrycksvärden, lägre HbA1c och reducerad vikt ses. Även den totala aktivitetsnivån ökade och det dagliga stillasittandet minskade i flera av de genomförda studierna som används i litteraturstudiens resultat. Tidigare forskning påvisar att lågintensiv träning kan ha stor inverkan på hälsan överlag men specifikt på blodsockret (Manders, Van Dijk & Van Loon, 2010). En tänkbar tolkning kan vara att en ökad nivå av vardagsmotion på längre sikt ses ha bättre effekt på patienter med diabetes typ 2 jämfört med kortare pass av högintensiv träning.

0

7.2.20Olika0metoder0för0att0främja0fysisk0aktivitet0

Enligt litteraturstudiens resultat kan telefonrådgivning vara en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Genom att få ett påminnande samtal fick deltagarna i studien motivationen och stödet som behövdes för att hålla igång med träningen under interventionen. Vidare ses en positiv effekt av elektroniska hjälpmedel till att öka den fysisk aktiviteten hos individer med diabetes typ 2. Även upplevd hälsostatus, upplevt familjestöd och self-efficacy sågs öka tillsammans med en minskning av upplevda barriärer kopplat till fysisk aktivitet vilket styrks avHealth Belief Modellen (HBM) som påvisar vikten av att de förväntade fördelarna vid den nya livsstilen väger tyngre än de upplevda hindrena vid en livsstilsförändring (Wester et al., 2008).

Ytterligare forskning inom området finns och i en studie av Akinic et al. (2018) påvisas effekterna av elektronikbaserade träningsmetoder som positiva. Deltagarna i studien av Akinic et al. fick ett internet-baserat träningsprogram som visade sig ha lika bra effekter på deltagarna som aerobicsträning som utförs i grupp.

(13)

Fördelarna med elektronikbaserade träningsmetoder anses vara dels att användarna kan utföra sin fysiska aktivitet när det passar dem själva, men även att utbudet då skulle kunna bli mycket bredare så att alla hittar en träningsform de trivs med.

Enligt HBM kan andra faktorer som demografiska, sociopsykologiska och strukturella-faktorer påverka individens uppfattningar kring hälsa och levnadsvanor och därmed ha en indirekt inverkan på livsstilen (Wester et al., 2008). Ökning av välfärdsfaciliteter har bidragit till en reduktion i aktivitetsnivån bland befolkningen. I dagens samhälle är det lättare att vara inaktiv jämfört med tidigare. Ett exempel är att det bland annat finns hiss tillgängligt i de flesta byggnader vilket av bekvämlighetsskäl gör att flera tar hissen istället för trappan. Ytterligare ett exempel är att allt fler använder bilen även vid kortare sträckor istället för att ta cykeln eller promenera (Halali, Mahdavi, Jarafabadi, Mobasseri & Namazi, 2015).

Befolkningen anses bli mer bekväm vilket resulterar i minskad vardagsmotion och ökad stillasittande. Om flera patienter med diabetes typ 2 rekommenderas till ökad vardagsmotion, genom till exempel ta cykeln eller gå till arbetet istället för att ta bilen så bidrar personen i fråga inte bara till en bättre hälsa för egen del utan även till en hållbar utveckling (Sandman & Kjellström, 2013; Gardsten et al., 2018).

7.2.30Fysisk0aktivitet0och0följsamhet0

Vidare framkom det i litteraturstudiens resultat att många individer med diabetes typ 2 har svårt med följsamheten till träning då resultat av den fysiska aktiviteten ses under

interventionens gång samt en kortare tid därefter men ses sedan minska med tiden. Enligt HBM måste patienten förstå allvaret i sjukdomen samt riskerna vid nuvarande livsstil innan implementering av nya hälsofrämjande åtgärder för att lyckas kvarhålla nya livsstilen (Wester et al., 2008). I en intervjustudie genomförd av Gardsten et al. (2018) framkom det att patienter med diabetes typ 2 ansåg det vara svårt att förstå sambandet mellan blodsockret och dagliga rutiner samt hur blodsockret påverkas vid fysisk aktivitet. Det skulle kunna vara en tänkbar anledning till varför aktivitetsnivån sjunker och följsamheten avtar. Enligt en studie av Halali et al. (2015) anses ett flertal patienter med diabetes typ 2 ha en negativ inställning till fysisk aktivitet på grund ut av rädsla att skada sig, rädsla för hypoglykemi samt rädsla att blodtrycket ska öka. Vidare visas bristande viljestyrka, rädsla att vara ensam samt tanken att fysisk

aktivitet inte kommer ha effekt vid diabetes typ 2 som hinder till fysisk aktivitet. Det visar på vikten av information, kunskap och utbildning till patienter med diabetes typ 2 (Gardsten et al., 2018). Ytterligare en utmaning patienterna belyste i en studie av Gardsten et al. (2018) var att anpassa sig efter nya rutiner och en ny livsstil samt att samtala med närstående gällande nya livsstilen vilket även det kan vara en trolig anledning till att det i litteraturstudien framkom att individerna har svårt med följsamheten i sin fysiska aktivitet. Även McGuire, Anderson och Fulbrook (2013) påvisar i sin studie att intresset för fysisk aktivitet ofta är måttligt. Individerna känner sig trötta och anser att förändringarna de gör inte ger resultat, vilket kan vara bidragande faktorer till att följsamheten minskar.

Self-efficacy framkom i litteraturstudiens resultatet vara en bidragande faktor till ökad aktivitetsnivå. I HBM beskrivs self-efficacy som en viktig del i livsstilsförändring samt kvarhållandet av nya beteendet (Wester et al., 2008). Self-efficacy anses vara en nyckelroll i individens motivation och människans förmåga att forma sitt självförtroende och self-efficacy kan även tänkas vara en bidragande faktor till förbättring i bibehållandet av aktiviteten

(Bandura, 1994). Samtliga deltagare i studien av Gardsten et al. (2018) beskriver att deras självförtroende och motivation är de viktigaste faktorerna för att hantera de dagliga valen vilket stärker self-efficacy som en bidragande faktor till följsamheten.

(14)

Vidare i litteraturstudiens resultat ses sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet spela en viktig roll i patientens livsstilsförändring och motivation för fysisk aktivitet genom att patienterna får motivation till fysisk aktivitet. Det styrks i studien av Chen, Creedy, Lin & Wollin (2012) som visar att genom samtal med sjuksköterska ökar self-efficacy bland patienter med diabetes typ 2 signifikant och även hanterandet av sjukdomen ses förbättras.

Dessvärre kan det för sjuksköterskor vara svårt att avgöra när det är acceptabelt att prata om känsliga ämnen med patienter, till exempel frågor som rör viktnedgång (Jallinoja et al., 2009). En uppfattning är att för vissa personer kan samtal kring levnadsvanor upplevas kränkande, omotiverande och påstridigt från sjukvårdens sida. Samtal som berör levnadsvanor är ett vanligt etiskt dilemma inom sjukvården och för sjuksköterskan anses vikten av att respektera patientens känslor samt anpassa sig till den enskilda individen vara en stor fördel vid

implementering av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för personer med diabetes typ 2. Även kunskap om genus behövs för att som sjuksköterska kunna bemöta patienten på bästa sätt. Genom att sjuksköterskan har ett genusperspektiv synliggörs

könsnormer och nya förhållningssätt och beteendemönster kan skapas vilket leder till främjande av patientens medverkan och delaktighet i planeringen av sin egen vård (Socialstyrelsen, 2004).

Ökad fysisk aktivitet bland patienter med diabetes typ 2 kan vara utmanande (Foster, Hillsdon, Thorogood, Kaur, & Wedatilake, 2005), så det är särskilt viktigt att skräddarsy råden till individernas behov. Det är av liten praktisk fördel att främja träningsbaserade insatser om majoriteten inte kan eller vill utföra träningen (Thurston & Green, 2004). Det är därför viktigt att betona vikten av rätt information, stöd och motivation för att patienterna med diabetes typ 2 ska få så bra förutsättningar för att lyckas som möjligt. I slutändan beror allt på individens inre lust att röra på sig för att må bra samt förståelsen av allvaret kring en

stillasittande livsstil vid diabetes typ 2.

8.0Slutsats0

Då prevalensen av diabetes typ 2 ökar finns en antydan till att ett problem inom sjukvården finns. Fysisk aktivitet kan ha en dramatisk inverkan på hälsan hos individer med diabetes typ 2 och sjuksköterskor arbetar dagligen med omvårdnad och hälsofrämjande åtgärder.

Relationen mellan patienter och sjuksköterskor har en betydande roll i motivationen och stöttningen av fysisk aktivitet för patienter med diabetes typ 2, men även self-efficacy spelar en stor roll. HBM beskriver tron på förändring som en värdefull fördel för patienten som ska göra en livsstilsförändring och påvisar även att andra faktorer kring människan kan ha en inverkan på patientens levnadsvanor. Genom att få stöd och motivation av sjuksköterskor, men även familj och vänner, ses även följsamheten till fysisk aktivitet öka. Behandlingen av diabetes typ 2 måste tas på större allvar av hälso- och sjukvården och genom att aktivt främja fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 skulle både kostnader för samhället samt lidande hos patienterna kunna minskas.

8.10Klinisk0nytta0och0fortsatt0forskning0

Litteraturstudien kan användas för att öka medvetenheten och kunskap om problemet med diabetes typ 2 och inaktivitet. Även genom att i resultatet av litteraturstudien belysa de positiva hälsoeffekter som ses av fysisk aktivitet skulle inaktiva personer med diabetes typ 2 kunna övertygas samt motiveras genom att vetenskapligt visa att fysisk aktivitet ger resultat.

(15)

Problemet med inaktivitet hos patienter med diabetes typ 2 är kostsamt för samhället och plågsamt för patienterna. Bristande kunskap och intresse hos patienter med diabetes typ 2 uppfattas vara anledningen till bristande aktivitetsnivå hos patienterna.Genom att tillföra ytterligare forskning inom området hoppas författarna kunna bidra med kunskap inom området för att få flera individer med diabetes typ 2 fysiskt aktiva med framför allt beskriva vikten av fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd.

Framtida forskning bör innehålla fortsatt utveckling av strategier för att få patienternas följsamhet att öka. Patienterna med diabetes typ 2 behöver bli mer medvetna om fysisk aktivitet för deras egen hälsas skull och själva bli motiverade till att göra en hälsofrämjande livsstilsförändring. Följsamheten framkommer av litteraturstudien ha en väsentlig roll i aktivitetsnivån hos patienter med diabetes typ 2 och anses därför vara av vikt att forskas vidare på. Genom att påbörja en implementeringsprocess inom området skulle evidens för fysisk aktivitet som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd kunna stärka litteraturstudien ytterligare och även bidra till en klinisk förbättring inom sjukvården för patienter med diabetes typ 2.

0

0

0

0

0

0

0

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

(16)

9.0Referenslista0

*= artiklar i resultatet

Akinci, B., Yeldan, I., Satman, I., Dirican, A., & Ozdincler, A. R. (2018). The effects of Internet-based exercise compared with supervised group exercise in people with type 2 diabetes: a randomized controlled study. Clinical Rehabilitation, 32(6), 799-810. doi: 10.1177/0269215518757052

Andrews, R. C., Cooper, A. R., Montgomery, A. A., Norcross, A. J., Peters, T. J., Sharp, D., … Dayan, C. M. (2011). Diet or diet plus physical activity versus usual care in patients with diagnosed type 2 diabetes: the Early ACTID randomized controlled trail. The Lancet, 378, 129-139. doi: 10.1016/S0140-6736(11)60442-X

Bagust, A., Hopkinson, P. K., Maslove, L., & Currie, C. J. (2002). The projected health care burden of type 2 diabetes in the UK from 2000 to 2060. Diabetic Medicine, 19(4), 1-5. doi:10.1046/j.1464-5491.19.s4.2.x

Bandura, A. (1994). Self-efficacy. Encyclopedia of human behavior, 4, 71-81. Från

https://www.uky.edu/~eushe2/Bandura/Bandura1994EHB.pdf

Booth, F. W., Gordon, S. E., Carlson, C. J., & Hamilton, M. T. (2000). Waging war on modern chronic diseases: primary prevention through exercise biology. Journal of applied physiology. American physiological society, 88(2). Från

https://www.physiology.org/doi/full/10.1152/jappl.2000.88.2.774?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed

Cavalot, F., Pagliarino, A., Valle, M., Di Martino, L., Bonomo, K., Massucco, P., Anfossi, G., & Trovati, M. (2011). Postprandial blood glucose predicts cardiovascular events an all-cause mortality in type 2 diabetes in a 14-year follow-up. Diabetes care, 34(10). 2237-2243. doi:10.2337/dc10-2414

Chen, S. M., Creedy, D., Lin, H. S., & Wollin, J. (2012). Effects of motivational interviewing intervention on self-management, psychological and glycemic outcomes in type 2 diabetes: a randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 49(6). doi: 637-644. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.11.011

Cordain, L., Gotshall, R. W., & Eaton, B. (1998). Physical activity, energy expenditure and fitness: An evolutionary perspective. International Journal Of Sport Medicine, 19(5), 328-335. doi:10.1055/s-2007-971926

*De Greef, K. P., Deforche, B. I., Ruige, J. B., Bouckaert, J. J., Tudor-Locke, C. E., Kaufman, J.-M., & De Bourdeaudhuij, I. M. (2010). The effects of a pedometer-based behavioral modification program with telephone support on physical activity and sedentary behavioral in type 2 diabetes patients. Patient Education and Counseling, 84(2), 275-279. doi:10.1016/j.pec.2010.07.010

(17)

De Greef, K., Deforche, B., Tudor-Locke, C., & De Bourdeaudhuij, I. (2010). Increasing Physical Activity in Belgian Type 2 Diabetes Patients: Three-Arm Randomized Controlled Trail. International Society of Behavioral Medicine, 18(3), 188-198. doi:10.1007/s12529-010-9124-7

*Diedrich, A., Munroe, D. J., & Romano, M. (2010). Promoting Physical Activity for Persons With Diabetes. The Diabetes EDUCATOR, 36(1), 132-140. doi:10.1177/0145721709352382 *Dutton, G. R., Tan, F., Provost, B. C., Sorenson, J. L., Allen, B., & Smith, D. (2009). Relationship between self-efficacy and physical activity among patients with type 2 diabetes. Journal of Behavioral Medicine, 32(3), 270-277. doi: 10.1007/s10865-009-9200-0

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2014). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Författaren och Natur & kultur. Foster, C., Hillsdon., Thorogood, M., Kaur, A., & Wedatilake, T. (2005). Interventions for promotion physical activity. Cochrane Database of Systematic Reviews, 25(1), CD003180. doi:10.1002/14651858.CD003180.pub2

Frank, B., Manson, J. E., Meir, J., Stampfer, M. D., Graham Colditz, M. D., Simin Liu, M. D., Caren, G., Solomon, M. D., & Walter, C. (2001). Diet, lifestyle, and the risk of type 2

diabetes mellitus in women. The New England Journal of Medicine, 345(11), 790-797. doi:10.1056/NEJMoa010492

Fransson-Sellgren, S. (2014). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A.

Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 253-278). Lund: Studentlitteratur.

Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing, 27(19-20), 3666-3678. doi:10.1111/jocn.14330

Glanz, K., Rimer, K. B., & Viswanatha, K. (2008). Health behavior and health education: Theory, Research, and practice (4. uppl.). San Francisco: Jossey-Bass.

Halali, F., Mahdavi, R., Jafarabadi, M. A., Mobasseri, M., & Namazi, N. (2015). A cross-sectional study of barriers to physical activity among overweight and obese patients with type 2 diabetes in Iran. Health and Social Care in the Community, 24(5), 92-100.

doi:10.1111/hsc.12263

Hansen, A., & Sundberg, C. J. (2014). Hälsa på recept. Den gyllene halvtimmen. Stockholm: Fitnessförlaget.

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2009). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perception among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244-249. doi: 10.1080/02813430701691778

(18)

*Jennings, C. A., Vandelanotte, C., Caperchione, C. M., & Mummery, W. K. (2013).

Effectiveness of a web-based physical activity intervention for adults with Type 2 diabetes: A randomized controlled trial. Preventive Medicine, 60, 33-40.

doi:10.1016/j.ypmed.2013.12.011

Karlsson, E. K. (2012) Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

*Lari, H., Noroozi, A., & Tahmasebi, R. (2018). Impact of Short Message Service (SMS) Education Based on a Health Promotion Model on the Physical Activity of Patients with Type II Diabetes. Malays J Med Sci, 25(3), 67-77. doi:10.21315/mjms2018.25.3.7

*Lari, H., Tahmasebi, R., & Noroozi, A. (2018). Effect of electronic education based on health promotion model on physical activity in diabetic patients. Diabetes & Metabolic Syndrome: Clinical Research & Reviews, 12(1), 45-50. doi:10.1016/j.dsx.2017.08.013 *Lawler, S. P., Winkler, E., Reeves, M. M., Owen, N., Graves, N., & Eakin, E. G. (2010). Multiple Health Changes and Co-variation in a Telephone Counseling Trial. The Society of Behavioral Medicine, 39(3), 250-257. doi:10.1007/s12160-010-9188-2

Manders, R. J. F., Van Dijk, J. W. M., & Van Loon, L. J. C. (2010). Low-Intensity Exercise Reduces the Prevalence of Hyperglycemia in Type 2 Diabetes. Med. Sc. Sports Exerc., 42(2), 219-225. doi: 10.1249/MSS.0b013e3181b3b16d

McGuire, A. M., Andersson, D. J., & Fulbrook, P. (2013). Perceived barriers to healthy lifestyle activities in midlife and older Australian women with type 2 diabetes. Collegian, 21(4), 301-310. doi:10.1016/j.colegn.2013.07.001

Mulder, H. (2011). Patogenetiska mekanismer vid utveckling av typ 2-diabetes. I C.-A- Agardh (Red.), Typ 2-diabetes: Klassifikation, Diagnostik, Behandling (s. 30-39). Stockholm: Liber.

Nationella diabetesregistret. (2017). Årsrapport 2017. Göteborg: Nationella diabetesregistret. Från: https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2017.pdf

*Olson, E. A., & McAuley, E. (2015). Impact of a brief intervention on regulation, self-efficacy and physical activity in older adults with type 2 diabetes. Journal of Behavioral Medicine, 38(6), 886-898. doi:10.1007/s10865-015-9660-3

Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

*Pham, L., & Ziegert, K. (2016). Ways of promoting health to patients with diabetes and chronic kidney disease from a nursing perspective in Vietnam: A phenomenographic study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 11(1), 30722. doi:10.3402/qhw.v11.30722

(19)

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2004, mars). Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Hämtad 20 maj, 2019, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10285/2004-103-3_20041033.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patientutbildning vid diabetes: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 195). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet [Broschyr]. Stockholm: Elanders. Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.indikatorer.for.halsoframjande.omvardnad_webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Thurston, M., & Green, K. (2004). Adherence to exercise in later life: how can exercise on prescription programmes be made more effective?. Health promotion international, 19(3), 379-387. doi: 10.1093/heapro/dah311

Vicente, A., Candila, J., Thomas, J. J., Gomes-Aguilar, P., & Oliva-Aviles, C. (2019). Living With Type 2 Diabetes in San Jose Tecoh, Yucatan, Mexico: A Phenomenological Study. Journal of Transcultural Nursing 2019, 30(3), 214-221. doi: 10.1177/1043659618790090 Wester, A., Wahlgren, L., & Wedman, I. (2008). Att bli fysiskt aktiv. I A.Ståhle (Red.), FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 64-78). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

World Health Organization. (2018). Diabetes. Hämtad 3 april, 2019, från World health organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes

(20)

World Health Organisation. (1984). Health Promotion: A Discussion Document on the Concept of and Principles. Hämtad 18 april, 2019, från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/107835/E90607.pdf?sequence=1&isAllowed =y

Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. I L. Wiklund-Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.157-172). Lund: Studentlitteratur.

Yates, T., Jarvis, J., Troughton, J., & Davies, M. J. (2009). Preventing type 2 diabetes: applying the evidence in nursing practice. Nursing times, 105(41). Från

https://www.nursingtimes.net/clinical-archive/public-health/preventing-type-2-diabetes-applying-the-evidence-in-nursing-practice/5007484.article#

Yates, T., Khunti, K., Troughton, J., & Davies, M. (2008). The role of physical activity in the management of type 2 diabetes mellitus. Postgrad Med J, 85(1001), 129-133.

doi:10.1136/pgmj.2008.067900

Östenson, C.-G., Birkeland, K. & Henriksson, J. (2008). Diabetes mellitus – typ 2-diabetes. I A. Ståhle (Red.), FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 301-311). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

(21)

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar Ural 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S1: (MH “Diabetes Mellitus, Type 2”) 121,192 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S2: (MH “Exercise”) 98,165 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S3: physical activity (fritext) 221,345 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S4: S2 OR S3 283,580 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S5: (MH “HEALTH Promotion”) 68,947 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S6: (MH “Nursing”) 50,795 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S7: S5 OR S6 119,489 Medline 2019-04-09 kl. 09.30 S8: S1 AND S4 AND S7 •! English language •! 2009-2019 264 264 25 9 4

(22)

Databas Sökord Antal träffar Ural 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S1: (MH “Diabetes Mellitus, Type 2”) 50,680 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S2: (MH “Physical Activity”) 33,970 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S3: (MH “Exercise”) 43,804 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S4: S2 OR S3 74,720 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S5: (MH “Health Promotion”) 55,087 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S6: Nursing (fritext) 647,407 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S7: S5 OR S6 695,028 Cinahl 2019-04-09 kl. 14.30 S8: S1 AND S4 AND S7 •! Peer-Reviewed •! English Language •! 2009-2019 203 203 28 14 5

(23)

!

Bilaga&2.&Artikelmatris!

! &

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

De Greef, K. P., Deforche, B. I., Ruige, J. B., Bouckaert, J. J., Tudor-Locke, C. E., Kaufman, J.-M., & Bourdeaudhuij, I. M. (2010). The effects of a pedometer-based behavioral modification program with telephone support on physical activity and sedentary

behavioral in type 2 diabetes patients. Patient Education and Counseling, 84(2), 275-279. doi:10.1016/j.pec.2010.07.010 Belgien.

1.

The purpose of this study was to investigate the effects of a pedometer-based behavioral modification program with telephone support on physical activity and sedentary behavioral in diabetes patients. Metod

Randomiserad kontrollerad studie. Inklusionskriterier

35-75 års ålder, 25-35 kg/m2, ≤12% HbA1c, ≥ månader efter diagnosen diabetes typ 2, farmakologisk behandling för diabetes typ 2, inga fysiska hinder, tysktalande, ett telefonnummer och en uppföljningstid med sin endokrinolog under rekryteringsperioden.

Exklusionskriterier Redogörs ej.

Urvalsförfarande

Potentiella deltagare togs fram via elektroniska medicinska register från endokrinologiska avdelningen på Ghent Universitetssjukhus, Belgien. Bekvämlighetsurval. Urval Totalt n=92 Interventionsgrupp n= 60 Kontrollgrupp n=32 Datainsamlingsmetoder Stegräknare, accelerometer, frågeformulär (IPAQ). Analysmetoder

Bivariata korrelationsanalyser, ANOVA.

Styrkor Inklusionskriterier beskrivs tydligt. Tydlig beskriven metod. Litet bortfall (n=4) Svagheter Exklusionskriterier beskrivs ej. Ojämna grupper. Studien anses ha medelhög validitet. Kombinationen av stegräknare, personligt möte samt sju

uppföljande

telefonsamtal visas ha effekt.

Interventionsgruppen ökade antalet steg/dag markant jämfört med kontrollgruppen. Interventionsgruppen visar även resultat även ett år efter

(24)

!

!

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Diedrich, A., Munroe, D. J., & Romano, M. (2010).

Pormotiong Physical Activity for Persons With Diabetes. The Diabetes EDUCATOR, 36(1), 132-140.

doi:10.1177/0145721709352382 USA

2.

The purpose of this study was to evaluate the effectiveness of a self-help physical activity program for persons with type 2 diabetes.

Metod

Kvasiexperimentell studie med pre- och post-test design. Inklusionskriterier Redovisas ej. Exklusionskriterier Redovisas ej. Urvalsförfarande Bekvämlighetsurval. Deltagarna rekryterades genom medverkan i DSMEP vid ett kommunalt sjukhus. Urval Totalt n=53 Interventionsgrupp n=27 Kontrollgrupp n= 26 Datainsamlingsmetod Stegräknare, frågeformulär, kardiovaskulära mätningar, kliniska laboratorietester Analysmetod

Deskriptiv analys och bivariata analyser. Styrkor Uppföljning efter interventionen. Bortfall beskrivs. Svagheter Inklusionskriterier och exklusionskriterier redovisas ej.

Deltagarna fick $50 (ca 462 kr) i ersättning för att delta.

Studien anses ha medelhög validitet.

Resultatet visar att deltagarna i

interventionsgruppen minskat värderna på A1C, vikt och kroppsfett signifikant. AV de deltagare som

rapporterade stegräknare visar en signifikant ökning i antal steg/dag.

(25)

!

!

! !

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Dutton, G. R., Tan, F., Provost, B. C., Sorenson, J. L., Allen, B., & Smith, D. (2009). Relationship between self-efficacy and physical activity among patients with type 2 diabetes. Journal of Behavioral Medicine, 32(), 270-277. doi: 10.1007/s10865-009-9200-0 USA 3.

The purpose of this study was to examine whether self-efficacy mediated the relationship between participation in a 1-month, print-based physical activity intervention and improvements in activity levels. Metod Randomiserad kontrollerad studie. Inklusionskriterier 18 år, diagnostiserad med diabetes typ 2, gjort färdigt tre kurser om diabetes.

Exklusionskriterier Om läkare anser olämpligt att utföra regelbunden måttlig fysisk aktivitet. Urvalsförfarande Bekvämlighetsurval. Rekryterade på det lokala diabetescentret.

Urval Totalt n=85

Datainsamlingsmetod “7-day physical activity recall” (PAR). Frågeformulär om sjukdomshistoria etc. Analysmetod Mediations analys Styrkor Inklusionskriterier och exklusionskriterier tydligt redovisat. Svagheter

Syftet beskriv på två olika sätt, fast med samma innebörd.

Deltagarna fick $10 (ca 92 kr) i ersättning.

Bortfall redogörs ej. Studien anses ha medelhög validitet. Resultat visar en signifikant fördel för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen när det kommer till antalet fysisk aktiva minuter/vecka. Den höja fysiska aktiviteten var även kopplad till en höjning av self-efficacy värdet i

interventionsgruppen jämfört med

kontrollgruppen. Den direkta kopplingen mellan behandling och fysisk aktivitet är inte signifikant.

(26)

!

!

! !

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Jennings, C. A., Vandelanotte, C., Caperchione, C. M., & Mummery, W. K. (2013). Effectiveness of a wed-based physical activity

intervention for adults with Type 2 diabetes: A randomized controlled trial. Preventive Medicin, 60(), 33-40.

doi:10.1016/j.ypmed.2013.12.011 Australien.

4.

The purpose of this study was to evaluate the long-term effectiveness of a 12-week theory and web-based programme, designed specifically for individuals diagnosed with Type 2 diabetes to increase physical activity. Metod

Randomiserad kontrollerad studie Inklusionskriterier

Diagnostiserad med diabetes typ 2, tillgång till internet och mail, kunna skriva och läsa engelska, äldre än 18 år, svarat nej på alla frågor i

frågeformulär om fysisk aktivitet (PAR-Q), inte få information om diabetes vid tillfället och inte nå upp till riktlinjerna för fysisk aktivitet. Exklusionskriterier Redovisas ej. Urvalsförfarande Bekvämlighetsurval. Urval Totalt n=436 Interventionsgrupp n=220 Kontrollgrupp n=216 Datainsamlingsmetod

Frågeformulär, websida, stegräknare. Analysmetod

Deskriptiv statistik, t-test, chi-2 test.

Styrkor

Tydligt beskrivet bortfall.

Inklusionskriterier tydligt beskrivna. Hänsyn tagen till bortfall. Svagheter Exklusionskriterier saknas. Studien anses ha hög validitet. Efter 12 veckors intervention syns en ökning av fysisk aktivitet i interventionsgruppen men även en liten ökning även hos kontrollgruppen som även de fick använda en stegräknare. Det var dessvärre problematiskt för deltagarna att efter interventionen fortsätta med den ökade fysiska aktiviteten.

(27)

!

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lari, H., Noroozi, A., & Tahmasebi, R. (2018). Impact of Short Message Service (SMS) Education Based on a Health Promotion Model on the Physical Activity of Patients with Type II Diabetes. Malays J Med Sci, 25(3), 67-77.

doi:10.21315/mjms2018.25.3.7 Malaysia.

5.

The aim of this study was to evaluate the impact of short message sevice (SMS) based on a health promotion model (HPM) on the physical activity of diabetic patients. Metod Kvasiexperimentell studie Inklusionskriterier

Förmåga att läsa och skriva, inte ha diabetessår på fötterna, vara villiga att delta i studien och haft diabetes i ett år eller mer.

Exklusionskriterier

Oförmåga att gå utan käpp, oförmåga att gå 1,6 km utan vila, oförmåga att dela under tre månader och hjärt-kärlsjukdom. Urvalsförfarande

Två kliniker valdes ut där deltagare sedan valdes ut genom att granska

inklusionskriterierna. Potentiella patienter kontaktades via telefon och gav sitt medtycke om att delta i studien. Urval

Patienter på de två olika klinikerna. Interventionsgrupp n= 37. Kontrollgrupp n= 36. Datainsamlingsmetoder Frågeformulär, semi-strukturerade intervjuer Analysmetoder

Chi-2 test, oberoende t-test och ANOVA.

Styrkor Tydligt beskrivet bortfall. Inklusionskriterier och exklusionskriterier tydligt beskrivna. Svagheter Studien anses ha hög validitet.

Efter fem månader sågs att ett kort meddelande hade positiv inverkan på nivån av fysisk aktivitet hos deltagarna i interventionsgruppen. Även nivåerna av self-efficacy och familjesupport uppfattades av vara högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen efter interventionen. !

(28)

!

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lari, H., Tahmasebi, R., & Noroozi, A. (2018). Effect of electronic education based on health promotion model on physical activity in diabetic patients. Diabetes & Metabolic Syndrome: Clinical Research & Reviews, 12(), 45-50. doi:10.1016/j.dsx.2017.08.013 Iran.

6.

The aim of this study was to determine the effects of education based on health promotion model (HPM) through multimedia on physical activity in diabetic patients. Metod Kvasiexperimentell studie Inklusionskriterier

Förmåga att läsa och skriva, inte ha diabetessår på fötterna, vara villiga att delta i studien och haft diabetes i ett år eller mer.

Exklusionskriterier

Oförmåga att gå utan käpp, oförmåga att gå 1,6 km utan vila, oförmåga att dela under tre månader och hjärt-kärlsjukdom. Urvalsförfarande

Deltagarna randomiserades in i studien från två utvalda kliniker utifrån

patientjournaler och inklusions- och exklusionskriterierna. Urval Totalt n= 76 Interventionsgrupp n= 40 Kontrollgrupp n= 36 Datainsamlingsmetod Frågeformulär. Analysmetod

Oberoende t-test, chi-2 test och ANOVA

Styrkor Bortfall tydligt redovisat. Inklusions -och exklusionskriterier tydligt redovisat. Litet bortfall (n=4) Svagheter Studien anses ha hög validitet.

Resultatet visar att förändringar finns på hälsostatus, self-efficacy, uppfattade hinder, uppfattade fördelar, familj och vänner. En förbättring av hälsostatus, self-efficacy, upplevda fördelar, vänner och familjestöd. Även en minskning av

upplevda hinder kan ses. I kontrollgruppen syns däremot inga signifikanta skillnader mellan pre- och post-testet på alla ovanstående punkter. ! ! ! !

(29)

!

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lawler, S. P.,

Winkler, E., Reeves, M. M., Owen, N., Graves, N., & Eakin, E. G. (2010).

Multiple Health Changes and Co-variation in a Telephone Counseling Trial. The Society of Behavioral Medicine, 39(3), 250-257. doi:10.1007/s12160-010-9188-2 Australien. 7. The purpose of the study was to examine the extent and co-variation of multiple health behavior changes. Metod Kluster-randomiserad studie. Inklusionskriterier

Patienter med diabetes typ 2 eller hypertension, vara över 30 år och ha ett telefonnummer.

Exklusionskriterier

Patienter med insulinbehandling, pågående hjärtsjukdom, warfarinbehandling, en planerad knä/höftplastik inom 12 månader, regelbunden användning av mobilitetshjälpmedel och andningsproblematik som krävft sjukhusvård eller syrgasbehandling de senaste 6 månaderna

Urvalsförfarande Randomiserad Urval

434 deltagare från 10 olika kliniker i Brisbane, Australien. Interventionsgrupp n= 228 Kontrollgrupp n=206 Datainsamlingsmetoder Datorassisterad telefonintervju. Frågeformulär. Analysmetod Regressionsanalys. Styrkor

Tio olika kliniker utspridda i Brisbane deltog vilket ger studien bredd. Inklusionskriterier och exklusionskriterier tydligt beskrivna. Bortfallen beskrivs tydligt. Svagheter Stort bortfall av deltagare vid uppföljning. Studien anses ha medelhög validitet. Efter 12 månader med telefonrådgivning eller vanlig vård visades att i den gruppen som mottagit telefonrådgivning hade mer än 50% av deltagarna reducerat sitt riskbeteende. I kontrollgruppen sågs ingen förbättring på riskbeteendet hos 53,4% av deltagarna. ! ! ! ! !

References

Related documents

En kvinna som är 23 år beskrev hur familj kopplas till lycka: ”Jag upplever att min familj är min lycka om jag inte har min familj finns det inte mycket kvar i

I föreliggande litteraturstudie visade resultatet att livskvaliteten hos patienter med diabeteskomplikationer som stroke och hjärtinfarkt försämrades jämfört med patienter som ej

Innan enkäten delades ut skickades ett informationsbrev den 23/1-2015 till enhetschefen för institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet samt

ståndpunkter på riksnivå. Saknas politisk vilja till öppenhet kan det påverka systematiskt arbete med prioriteringar negativt i landstingen. Öppenhet i dessa frågor kräver en stor

The Boulder Canyon Project Act approved the Colorado River Compact and authorized construction of the dam to provide flood control; improvement of navigation and

Andra studier styrker också att stödgrupper är både till hjälp och viktigt för att kunna klara av livet som anhörig då närstående drabbats av Alzheimers sjukdom

Vi är intresserade av att undersöka hur diabetiker upplever de råd de får gällande fysisk aktivitet från sjukvården och om de upplever någon rädsla för att vara fysisk aktiva på