Medierna och naturvetenskaplig undervisning : En litteraturstudie om på vilka sätt medierna kan påverka undervisning i naturvetenskap

1

Linköpings universitet | Institutionen för TEMA Forskningskonsumtion 15 hp | 93XNK1Ämneslärareprogrammet Naturkunskap Vårterminen 2020

Medierna och naturvetenskaplig

undervisning

– En litteraturstudie om på vilka sätt medierna kan

påverka undervisning i naturvetenskap

The Media and Science teaching

– A literature study of how media can have an

influence of science instruction

Daniel Lidström

Handledare: Anders Jidesjö

Examinator: Björn Segrell

Linköpings Universitet, SE-581 83 Linköping, Sverige

3

Sammanfattning

Syftet med litteraturstudien är tudelat. Dels genomförs identifiering och analys av den tidigare forskning som finns att tillgå, därpå kommer även centrala dimensioner vad gäller media att kopplas till styrdokument för naturvetenskapsämnet i svensk gymnasieskola. I skolans

styrdokument ligger det som krav att man ska kunna kritiskt värdera och granska innehåll och därför är det intressant att undersöka vad forskningen säger som ligger till grund för dess förekomst. För att kunna besvara dess förekomst är medierna behjälpligt då medierna har flera inslag som kräver kritiskt granskning. Något som konstaterats är att ämnet naturvetenskap är för abstrakt därför är det av relevans att titta på strategier där medierna och naturvetenskap kan fungera som kompletterande medel till varandra då medierna är kontextualiserande. Då kan ansvarig lärare i förlängningen använda sig av både media och ämnet för att skapa ett innehåll för eleverna där förståelsen för ämnet ökar. Denna litteraturstudie har sin grund i att följa riktlinjerna för en systematisk litteraturstudie där artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats med en kompletterande innehållsanalys. Resultat i litteraturstudien visar på att medierna och naturvetenskap kan fungera ihop om medierna används på korrekt

tillvägagångssätt. Det finns en del i resultatet som pekar mot eleverna och dess förmåga att bli påverkade av olika sorters medier. Resultatet visar även att då det sker en påverkan på elev vid olika sorters medier är det av relevans att kunna tolka medierna, detta för att undvika missförstånd. Resultat visar även att betydelsen av att tolka mediernas bild av ett fenomen går hand i hand med att förstå det korrekta och akademiska innehållet. Andra delar av resultatet handlar om lärares arbete. Detta resultat visar att om lärare kan dels undervisa genom media dels påvisa mediernas sätt att vinkla innehåll kommer lärandet i klassrummet att gynnas då elevernas motivation ökar. Resultatet visar även att mediernas existens skapar möjligheter och risker för lärarens arbete. En figur finns även att tillgå för att resonera om hur det

naturvetenskapliga och media är starkt sammankopplat till individen. Studien avrundas med en diskussion av analysen och därefter kan en slutsats dras av litteraturstudien. Genom litteraturstudien har det varit möjligt att dra slutsatsen att mediers inslag kan berika

undervisningen om ansvarig lärare utnyttjar kontextualiserande exempel från medierna för att göra ämnet mindre abstrakt, men det förutsätter att läraren själv är bekväm med att hantera mediamaterial. En ytterligare slutsats som kan dras av litteraturstudien är att medierna kan användas som strategiskt innehåll för att låta eleverna utveckla ett kritiskt tänkande.

Ytterligare slutsats som har kunnat konstateras med hjälp av litteraturstudien är att det råder brist på forskning inom den nationella gränsen, något som är nödvändigt för att bevara kompetensen inom ämnet.

4

Innehållsförteckning

Innehåll

1.1 Syfte och frågeställningar ...7

2. Metod ...8

2.1 Avgränsningar ...8

2.2 Insamling och urval av litteratur ...9

2.3 Utvalda artiklar ... 12

2.4 Analysmetod av utvalda artiklar ... 13

2.5 Metoddiskussion ... 14

3. Litteraturgenomgång och analys ... 16

3.1 Medierna och naturvetenskap ... 16

3.2 Media literacy education (MLE) ... 17

3.3 Nature of science ... 17

3.4 Den kritiskt granskande linsen ... 19

3.5 Den legitima och den illegitima auktoriteten ... 23

3.5.1 Milgrams experiment – en legitim auktoritet ... 23

3.5.2 Illegitim auktoritet ... 24

3.5.3 Framing as a theory of mind ... 24

3.6 Lärande ur olika perspektiv ... 26

3.7 Medierna och undervisning ... 28

3.8 Sammanfattning av analys ... 29

3.8.1 Sammanfattning av analys kopplat till styrdokument ... 30

4. Slutdiskussion ... 32

4.1 Slutsats... 34

5

1. Inledning

I inledningen av litteraturstudien är målet att läsaren får en förståelse för vad litteraturstudien kommer att handla om. Olika nedslag kommer att göras i att ge dem olika perspektiven som litteraturstudien kommer att bygga på. Ett citat av Svein Sjøberg som ligger till grund för att försöka förmedla det problem och möjlighet som kommer att genomsyra hela uppsatsen kan ses nedan. Något som bör betonas innan vidare beskrivning av litteraturstudien sker är att naturkunskap som ämne enbart existerar i den svenska gymnasieskolan, detta i kombination med att den litteratur som tagits fram har sin grund i ordet ”science,” med det sagt träffar ordet naturvetenskap bättre snarare än naturkunskap genomgående i texten, och har därför använts.

”Nya medier som tv och satelliter kan ”göra världen mindre” genom att ge oss förståelse för främmande kulturer, de kan främja internationell förståelse. Men samma teknologi kan också användas för att främja kulturell förflackning och simplifiering. Små kulturer kan slukas upp av de stora, och det är heller inte säkert att det som säljer bra är det som alltid är det bästa. Vi har sett exempel på att de stora mediemonopolen inte bara förmedlar verkligheten, de skapar verkligheten – ibland i gott samarbete med andra mäktiga intressen. Invånarna i tredje världens byar sitter och ser den verkligheten som delvis förmedlar, delvis skapas av CNN. Parabolantenner gör censur svår – antingen man vill avskärma människor från fri och kritisk information, eller för påverkan som kan undergräva landets värderingar och kultur.” –

(Sjøberg, 2011. s.230)

Ovan går att läsa det citat som är skrivet av Svein Sjøberg i hans bok Naturvetenskap som

allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Nedan följer en introduktion om vad medierna

betyder för ämnet naturvetenskap samt om dem problem och möjligheter som mediala källor skapar ur olika perspektiv.

Att naturvetenskap som ämne är en intressant arena för människor är något som L. Klosterman, D. Sadler & J. Brown (2012) hävdar. Författarna utvecklar och säger att då vetenskapen är relevant blir det därför ett naturligt fokusområde för medierna. Klosterman et al. (2012) belyser i sin tidskrift ett centralt problem. Problemet är att det man ser i medierna inte alltid ses med en källkritisk lins. Tolkning här blir då att publiken som ser något program, där det bakomliggande syftet för programmet inte framkommer. Är det bakomliggande syftet exempelvis att få bra säljsiffror, kan det bakomliggande syftet istället vara att utbilda

6

Förutom frågor om den källkritiska linsen är det av relevans att försöka bena ut den

maktobalans som råder mellan legitim auktoritet och publik. Recuber, T (2015) belyser det experiment som gjordes på 60-talet då man undersökte hur långt det var möjligt att gå innan publiken slutade att lyssna på den legitima auktoriteten.

Dessutom är det av relevans att försöka betona det som (S. Sjøberg, 2011) är inne på, i vilket han menar att det naturvetenskapliga ämnet har idag förändrats då det råder stark kritik mot ämnet eftersom den betraktas som för teoretisk. Här blir det relevans att använda sig av olika strategier för klassrumsundervisning och försöka förklara den vetenskapliga karaktären. Denna karaktär har sin grund i att man som lärare kan sätta den i ett samband med samhällets utmaningar och den teknologiska utvecklingen, för att skapa ett konkretiserande innehåll för eleverna (S. Sjøberg, 2011 & M. Rannikmäe, M. Teppo, J. Holbrook, 2010).

En bro har byggts upp mellan medierna och skolans undervisningsformer (O.P, Marelbi, 2019). I läroplanen för naturvetenskap Skolverket (2011a) står det att eleverna ska orientera sig kring att utveckla kunskaper i naturvetenskap samt att ha förmåga till att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Läroplanen Skolverket (2011a, s.1) tar även upp att detta ska göras såväl med som utan digitala verktyg.

Med hjälp av diskussioner kring medierna, att kunna kritiskt granska, frågor om auktoriteter, strategier för undervisning och ett nedslag i den bron som finns mellan undervisning och medierna kommer ett försök göras till att besvara den frågeställning som står beskriven nedan.

7 1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med litteraturstudien är tudelat. Dels genomförs identifiering och analys av den tidigare forskning som finns att tillgå om medier, därpå kommer även centrala dimensioner vad gäller medierna att kopplas till styrdokument för naturvetenskapsämnet i svensk gymnasieskola. För att kunna uppnå syftet med litteraturstudien är det nödvändigt att ta del av redan gjord

forskning på ämnet. Försök till att koppla forskningen till läroplanen kommer att göras för att analysera och identifiera hur medierna överlappar med naturvetenskapsundervisning.

Frågeställningar som ska besvaras i denna studie är följande:

- På vilka sätt kan medierna påverka undervisning i naturvetenskap i svensk

gymnasieutbildning utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv?

- Vad visar tidigare studier om mediernas påverkan utifrån ett lärar- respektive

8

2. Metod

Denna studie är genomförd enligt en systematisk litteraturstudie och har sin grund i att det finns tillräckligt antal studier av god kvalitet och dessa studier ligger då som underlag, i vilket det är möjligt att göra bedömningar samt att dra slutsatser menar Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). Strävan ligger i att identifiera all tillgänglig evidens för ett givet tema, evidensen ska sedan ligga till grund för att kunna få en överblick för ämnet hävdar Eriksson Barajas et al. (2013). Då tidsramen och omfånget för arbetet är begränsande har det inte varit möjligt att ta del av all evidens som finns på ämnet, men förhoppningen är att kunna besvara frågeställningen trots det. Baserat på ovanstående blir denna litteraturstudie därför mindre omfattande jämfört med en fullständig systematisk litteraturstudie men värt att betona är att arbetsmetoden är liknande en fullständig systematisk litteraturstudie.

Eriksson Barajas et al. (2013) utvecklar kring en systematisk litteraturstudie och hävdar här att studien bör mynna ut i en syntes av data från tidigare genomförda empiriska studier samt att studien bör fokusera på aktuell forskning inom det valda området. Ett ytterligare krav menar Eriksson Barajas et al. (2013) är att data som redovisas är från vetenskapliga tidsskriftartiklar eller vetenskapliga rapporter.

Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver metodarbetet av en systematisk litteraturstudie steg för steg. Hon menar att det första som görs är att motivera varför studien görs. Därefter ska frågor formuleras och dessa ska kunna besvaras, detta görs i kombination med en plan för hela litteraturstudien. Sökord och strategi är också nödvändigt menar Eriksson Barajas et al. (2013). Vidare ska litteratur identifieras och väljas i form av vetenskapliga- artiklar eller rapporter och dessa måste kritiskt värderas och kvalitetsbedömas av författaren. Därefter ska resultatet av litteraturstudien diskuteras och analyseras för att sedan kunna sammanställas i vilket slutsatser sedan kan dras avslutar Eriksson Barajas et al. (2013).

Ovanstående är den metod som använts. Nedan kommer beskrivningar som handlar om såväl avgränsningar som urval av litteratur. Det kommer även att beskrivas hur den litteratur som valts ut har analyserats.

2.1 Avgränsningar

Naturvetenskap är enligt Skolverket (2011) ett ämne om i sin karaktär är tvärvetenskaplig. Grunden ligger i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. Ämnet behandlar även frågor om hälsa, energi och hållbarutveckling menar Skolverket (2011a). Dessutom har

9

kunskapsområdet blivit ett ämne där naturvetenskap möter samhällsvetenskap skriver Skolverket (2011a).

Något som blivit väldigt tydligt i sökandet av artiklar är att det är få artiklar som riktar in sig på just ämnet naturvetenskap. Vad som ligger till grund för brist på just ämnet naturvetenskap i artiklarna läggs ingen värdering i. På grund av brist kommer litteraturstudien att ha sin grund i de specifika ämnena och i synnerhet biologi för att belysa den bro som existerar mellan kunskaper i biologiämnet – och därför naturvetenskapsämnet och den mediala påverkan som finns. Värt att betona är att naturvetenskap som ämne endast finns i gymnasieskolan i Sverige, däremot har det inte i litteraturstudien funnits utrymme att avgränsas här då det helt enkelt råder brist på forskning i området och därför har ålder på målgrupp i forskningsartiklarna inte varit av relevans förutom att målgruppen ska infinna sig i en ålder då man går i skolan. Något som motiverar detta val beror på att naturvetenskapliga ämnen tas upp i den svenska skolan även i lägre åldrar än gymnasiet menar Skolverket (2011b).

Då det i Skolverket (2011a) beskrivits att naturvetenskap och samhällskunskap möts och därmed är tvärvetenskapligt är det motiverat att ägna tid åt artiklar som kan vara enbart samhällsvetenskapliga och därmed kunna beskriva det mediala fenomen som existerar. Avslutningsvis är det även relevant att undersöka det psykologiska perspektivet som troligt ligger djupt rotat hos människor att lita på den legitima auktoriteten, i detta fall medierna.

Då det finns en begränsande tidsram och omfång för arbetet kommer antal artiklar vid varje beskrivet delämne att enbart ta upp något eller några exempel. Förhoppningen är att det ger en så pass täckande bild av delämnet att poängen ändå är tydlig för varför just den detaljen är av relevans.

2.2 Insamling och urval av litteratur

Nedan kommer en redogörelse för hur insamlingen och urval av litteratur har gått till. Eriksson Barajas et al. (2013) lyfter att efter avgränsning har gjorts är det av relevans att formulera sökord. Sökorden ska sedan utgöra den grund som ligger för litteratursökningen, och den sökningen betonar Eriksson Barajas et al. (2013) kan göras manuellt eller genom data-sökning samt på egen hand eller med hjälp av bibliotekarie.

Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver manuell sökning som att en intressant artikel hittas och sedan studeras referenslistan för att hitta andra intressanta artiklar. Databassökning utvecklar Eriksson Barajas et al. (2013) är som att gå in via databaser där litteratur kan hittas, dessa finns gratis eller avgiftsbelagda via olika biblioteks hemsidor.

10

Vid denna litteraturstudie användes både manuell sökning och databassökning. Den manuella sökningen är baserad på handledarens tidigare avhandling där intressanta referenser har funnits att tillgå. Databassökningen är baserad på Universitetets hemsida där det finns olika typer av databaser som finns att tillgå. Den databas som är använd är ERIC / Educational Resources Information Center. Anledningen till att ERIC är den som används beror på att det är en bred databas som täcker pedagogik och psykologi menar Eriksson Barajas et al. (2013). Just pedagogik och psykologi är två centrala delar i denna litteraturstudie och är därför särskilt skälig att använda sig av.

Vid databassökningarna användes olika sökord och avgränsande kriterier. Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver peer-review som en avgränsande kriterie vilket är att artikeln ska

granskas av andra experter inom området innan artikeln publiceras. Om artikeln är godkänd efter review innebär detta att artikeln är legitim att använda, därför har endast peer-review artiklar använts. Ett ytterligare krav som använts är att artiklarna är skrivna på det engelska språket. Anledning till att svenskan inte finns med beror på att ingen artikel hittades på svenska, med undantag för handledarens avhandling. Det har även varit naturligt att inte ta artiklar på andra språk än engelska på grund av att risken för missförstånd vid läsning är alldeles för stor på ett språk som inte behärskas.

Andra detaljer vad gäller sökstrategi beskriver Eriksson Barajas et al. (2013) att strategin är att formulera rätt sökord. Till stor hjälp för att formulera rätt sökord är att utgå från ord i frågeställningen, men att inte använda hela frågeställningen utan istället söka på enstaka ord eller ordkombinationer. Dessa ordkombinationer implementeras sedan i databassökningen. Ytterligare strategier som använts är så kallade booleska operatorerna vilket är ord som gör att något läggs till, tas bort eller kombineras. Ord så som ”AND”, ”OR” och ”NOT” är

booleska operatorer menar Eriksson Barajas et al. (2013). I denna litteraturstudie har ”AND”,

”OR”, och ”NOT” använts då det underlättar sökningen av artiklar. Sökords kombinationer som har använts redovisas nedan, (Tabell 1).

11 Tabell 1: Använda kombinationer av sökord vid databassökning

Använda kombinationer av sökord

1. Media AND science education OR mass medi* AND science 2. School AND mass media

3. STS AND nature of science

4. Authority AND mass media OR milgram

5. Media AND science education (high school or secondary education) 6. Mass media in science education

7. Milgram AND (PT Academic Journal OR PT Periodical OR PT Newsp PT

Conference Paper OR PT Conference Papers OR PT Conference Proceeding OR (PT Periodical NOT RV Y))

Då artiklar hittades utifrån sökorden har sedan sammanfattningen lästs, om sammanfattningen sedan verkar stämma in på frågeställningen som ska undersökas har mer eller mindre hela artikeln lästs. När hela artikeln lästs och den fortfarande klarar av kriterierna för

frågeställningen behålls artikeln för vidare analysering.

Ovan beskrivs det första urvalet, i vilket artiklar som verkar relevanta tas fram. Utifrån de artiklar som väljs ut kommer sedan ytterligare kriterier att läggas till för att artiklarna ska fortsatt verka relevanta (se tabell 2). I litteraturstudien har artiklar som är peer-reviewed valts ut då dessa har högre legitimitet än artiklar som inte är peer-reviewed. Andra krav som litteraturstudien tar hänsyn till är att målgruppen inte får vara vuxna. Litteraturstudien försöker att ta hänsyn till utgivna datum kring forskningen, men vad gäller artiklar som behandlar vinkling av medialt innehåll, i detta fall medierna verkar den forskningen att vara relativt gammal (mitten eller slutat av 1900-tal) och därför används den.

Tabell 2: Inkluderings- och exkluderingskriterier vid urval av artiklar

Inkluderingskriterer Exkluderingskriterer

- Artiklar som är peer-reviewed. – Studier inriktade på äldre målgrupper - Artiklar som är skrivna på engelska. än gymnasiet.

- Undervisning av elever som studerar

naturämnet. - Fokus på medierna i relation till

ämnet naturvetenskap.

12

Nedan kommer att belysa de artiklar som är kvar efter att ha klarat inkluderingskritet, dessa artiklar presenteras i en tabell, tabell 3.

2.3 Utvalda artiklar

Eriksson Barajas et al. (2013) menar att det är av relevans att presentera artiklarna. I

litteraturstudien kommer tabell 3 att presentera artiklarna. Här kommer det gå att se titel och författare på artikeln men också vilket år artikeln är publicerad samt i vilket land som

författaren eller författarna varit verksamma i, hur man kommit fram till sin slutsats i artikeln samt via vilken metod som artikeln hamnat i denna litteraturstudie.

Tabell 3: Sammanställning av utvalda artiklar

Författare och år Titel Land Metod Sökstrategi

Emily Hestness, Examining the relationship USA Intervjustudie Manuell

Randy McGinnis, between middle school sökning Wayne Breslyn students’ sociocultural

2016 and their ideas about

climate change

Dietram A. Framing as a Theory USA Litteraturöversikt Manuell

Scheufele of Media Effects sökning 1999

Michelle Klosterman, Science Teachers’ Use USA Intervjustudie Manuell Troy Sadler of Mass Media to Adress sökning Julie Brown, Socio-Scientific and

2011 Sustainability Issues

Miia Rannikmäe, Popularity and Relevance Estland Litteraturöversikt Manuell

Moonika Teppo, of Science Education sökning Jack Holbrook, Literacy: Using a Context-

2010 based Approach

Jenny Donovan Blood and Bones: Australien Intervjustudie Manuell Grady Venville, The influence of the sökning 2012 Mass Media on

Australian Primary School Children’s

Understandings of Genes and DNA

Koshi Dhingra, Thinking about Television USA Intervjustudie Manuell 2003 Science: How Students sökning

13

Science from Different Program Genres

Jennie Brotman, Urban High School USA Intervjustudie Manuell Felicia Mensah, Students’ Learning sökning 2009 About HIV/AIDS in

Different Contexts

Sally Farley, ”I Would never Fall for USA Experimentiellstudie Unisearch Deborah Carson, That”: The Use of an

Terrence Pope, Illegitimate Authority 2019 to Teach Social Psych-

ological Principles

Timothy Recuber, From obedience to USA Litteraturöversikt Unisearch 2016 Contagion: Discourses

of power in Milgram, Zimbardo, and the Facebook experiment

Olmos Pérez, The bridge is broken Colombia Litteraturöversikt Manuell Marelbi How will we repair sökning 2019 it? The articulation

of the Media and Teaching in Public Education Institutions

2.4 Analysmetod av utvalda artiklar

Denna litteraturstudie har sin grund i en kvalitativ ansats. Eriksson Barajas et al. (2013) hävdar att i en kvalitativ är uppdraget att beskriva, analysera och tolka forskning. Författaren utvecklar och menar även att uppdraget är att göra stora mängder data förståelig, samt att minska volymen och att identifiera mönster. Eriksson Barajas et al. (2013) hävdar att i förlängningen ska det göra möjligt att kunna kommunicera och presentera kärnan i resultatet. Hon utvecklar även och säger att kvalitativa forskningsmetoder har sin grund i att bygga ett induktivt analysförfarande, i vilket specifika observationer beskriver, tolkar och förklarar fenomen.

Då litteraturstudien utgått från en kvalitativ ansats är det sedan möjligt att presentera kärnan av resultatet. Risken kvarstår dock i och med att det råder omfång och tidsbrist på

litteraturstudien att artiklar som är av relevans för ämnet har missats. Målet med

14

har ämnet för litteraturstudien i samråd med handledare tagits fram och andra sidan har frågeställningen bearbetats i samtid med att arbetet fortskridit.

Innehållsanalys har varit litteraturstudiens utgångspunkt. Barajas Eriksson et al. (2013) menar att innehållsanalys bygger på att forskaren gör specifika observationer som beskriver, tolkar och förklarar, detta bygger i förlängningen upp en teori om fenomenet. Barajas Eriksson et al. (2013) utvecklar och hävdar att en innehållsanalys präglas av fem steg. 1) Läs igenom texten som ska analyserar ett flertal gånger för att bekanta dig med materialet. 2) Vad handlar texten om? 3) Gör om texten till kategorier. 4) Kategorisera och sammanfatta texten till flera teman. 5) Tolka och diskutera resultatet.

På det sätt som Barajas Eriksson et al. (2013) beskriver hur man går tillväga kring metodiken av en konsumtionsuppsats och det som tagits upp i detta metodavsnitt är på det sätt som litteraturstudien är gjord på. Ytterligare för att göra det möjligt att diskutera analysmetoden var det av största relevans att läsa igenom artiklarna ytterligare en gång, då med fokus på metoden av artiklarna för att kunna skapa en helhetsbild av vilken metod, forskarna har använt sig av i artiklarna. Efter att skapat en förståelse för hur artikeln är utförd kunde detta kategoriseras in i tabell (se tabell 3.) Vidare gjorde kategoriseringen det möjligt att besvara vilken artikeln som är relevant för vilket innehåll.

För att precisera ytterligare har rubrikerna som använts i litteraturstudien kommit till är för att ge en förklaring till hur medierna, utbildningsarenan och samhället är starkt sammankopplat, där det exempelvis är nödvändigt att ge en förklaring för historien bakom mediernas framfart och sammanlänka den med skolan och i synnerhet hur skolan arbetar. Vidare är det

nödvändigt att skriva om varför individer i samhället lyssnar på auktoriteter vilket gör det nödvändigt att skriva om Milgrams experiment. För att sedan sammankoppla dessa två perspektiv återfinns i litteraturstudien även ”lärande ur olika perspektiv.” (Se figur 2) för ytterligare förklaring senare i litteraturstudien.

Nedan följer en diskussion om metoden.

2.5 Metoddiskussion

Det finns på flera ställen möjlighet att kritisera denna litteraturstudie. Att till exempel hävda att all relevant forskning inte hittats och inkluderats i texten är ett sätt att kritisera

litteraturstudien. Eriksson Barajas (2013) hävdar att en litteraturstudie som är baserad på systematisk litteraturanalys får innehava hur många artiklar som helst. Däremot, då det finns ett omfång som är begränsade likväl en begränsning kring tid kommer det naturliga utfallet

15

vara att relevant forskning uteblir. Dessutom är det troligt att man måste ägna mer tid åt frågeställningen än detta arbete omfattar, i vilket författarens tolkning och subjektivitet kommer att påverka resultatet. Ponera att samma studie utförs av någon annan, detta leder troligtvis till att utfallet av studien kan komma att bli annorlunda, åtminstone modifierat.

Ytterligare kritik mot arbetet har sin grund i sökmetoden. Majoriteten av artiklar som hittats är hittade via manuell sökning. Detta efter att tips på sökord kommit från handledare, något som gör att handledarens tycke om relevans av ämne genomsyrar litteraturstudien. För att undvika att det enbart är handledarens analys av relevans är att göra ansatser till att behandla varje artikel likvärdigt. Något som måste kritiseras är att den avhandling som är gjord av

handledaren på samma ämne som litteraturstudien gör ansatser till att täcka, är att liknande slutsatser som handledarens avhandling behandlar, har denna litteraturstudie även kommit fram till.

Annan kritik som bör nämnas är den analysmetod som använts. Innehållsanalys med kvalitativ ansats har sin grund i att man enligt Eriksson Barajas (2013) försöker att se samband och mönster samt att tolka artiklarnas resultat. Detta är enbart egna analyser av litteraturstudiens författare vilket gör att det är troligt att subjektiva spaningar påverkar tolkningen av analysen.

Kritik som bör framföras är även att artiklarna som använts i litteraturstudien kan emellertid tyckas handla om ganska olika saker. Orsak till det varierande innehållet beror på tankar som väckts medan läsning av artiklar sker. Exempelvis tanken som handlar om varför människor lyssnar på auktoriteten kan tyckas vara ganska långt borta från den beskrivningen som har med frågeställningen att göra.

Avslutande kritik är den detalj som Eriksson Barajas (2013) nämner där hon hävdar att man vid en systematisk litteraturstudie bör ha ett etiskt övervägande i val av sin litteratur. Det etiska övervägandet i valet av litteratur är något som inte genomförts. Däremot, då artiklarna är peer-reviewed ska artiklarna anses och förväntas uppfylla de etiska riktlinjerna för

16

3. Litteraturgenomgång och analys

Den utvalda litteraturen behandlar flera olika aspekter i hur medierna kan ses och användas inom ramen för naturvetenskapsundervisning. I detta kapitel kommer den litteratur som hittats, delas in och kategoriseras i olika områden. Det kommer att ha sin början i hur medierna har fått sin framfart och följas av varför medierna är en framgångsrik

informationskälla. Det kommer även beskrivas om hur det är möjligt att undervisa genom medierna men också ge verktyg till eleverna att hantera medierna. Emellertid ska även

riskerna och möjligheterna med medierna och undervisning belysas. Området avslutas med en sammanfattande analys.

Nedan följer en analys om medierna och naturvetenskap.

3.1 Medierna och naturvetenskap

Klosterman, M. Sadler, D & Brown, J (2012) beskriver medierna ur ett historiskt perspektiv. År 1920 fanns information att tillgå för den som ägde en radio medan utvecklingen av Tv-apparaten kom omkring 1940-talet. Innan den teknologiska mediala strategin fanns även i slutat av 1800-talet tidningar att läsa för den som kunde menar Klosterman et al. (2012). Idag är medierna etablerat i det moderna samhället hävdar Klosterman, et al. (2012). Det finns olika sorters medier som är lättillgängliga och vissa av medierna har funktioner där det är möjligt att interagera och kommentera hävdar Klosterman, et al. (2012).

Något som Klosterman, et al. (2012) kan konstatera är att den mediala framfarten har en ovanligt hög fart. Den höga farten gör att andra fält har svårt att hänga med, ett av dessa fält som helt enkelt inte lyckas hålla samma fart, i hur man kan beskriva fenomen är

naturvetenskaplig undervisning och detta skapar då en krock. Klosterman, et al. (2012) hävdar att den naturvetenskapliga undervisningen är kvar i en dekontextualiserande strategi, i vilket konsekvenser skapas av att det är svårt för elever att kunna applicera det som pratas om i naturvetenskaplig undervisning med egna erfarenheter eller händelser. Att just kontextualisera fenomen menar Klosterman, et al. (2012) att medierna gör på ett gynnsamt sätt.

Klosterman, et al. (2012) hävdar att medierna ger en ytterligare dimension till

naturvetenskaplig undervisning då medierna är ett redskap eller instrument för att få ut ett meddelande som är menat att nå en stor skara människor som är spridda geografiskt. Därmed hävdar Klosterman et al. (2012, s.53) att medierna har en stor fördel i förhållande till

klassrumsundervisningen då det i klassrumsundervisning finns en kommunikation mellan ett tiotal individer däribland lärare och elever.

17

Ett sätt att försöka hitta någon typ av balansgång mellan medierna och naturvetenskaplig undervisning kan vara genom ”media literacy education” (MLE) hävdar Klosterman et al. (2012).

Nedan följer en analys om begreppet media literacy education och dess innebörd.

3.2 Media literacy education (MLE)

Klosterman et al. (2012) beskriver MLE som ett sätt att göra mottagargruppen medveten om att det är möjligt att undervisa genom medierna men också den detaljen i att kunna hjälpa mottagargruppen att tolka medierna.

Klosterman et al. (2012) beskriver mediernas förmågor att utelämna detaljer av olika anledningar. Klosterman et al. (2012) hävdar att medierna utgår ifrån 5 grundprinciper:

- Massmedier är konstruerade för specifika orsaker till specifika mottagargrupper. - Massmedier är konstruerade för att ge sin representation av verkligheten.

- Individen tolkar betydelsen av mediernas meddelande.

- Medierna är troligt påverkade av sociala, politiska och ekonomiska perspektiv. - Olika massmedier har olika sätt att kommunicera.

Klosterman et al (2012) tar även upp då det sägs att målet med MLE är att utveckla elevernas förmåga i att göra mediala källor tillgängliga samt att eleverna ska kunna analysera och utvärdera dessa mediala källor. Att göra medierna tillgängliga för undervisning handlar om att hitta källor av information som överensstämmer med det som önskas förmedlas till eleverna, troligtvis något som ligger i samtid med vad man behandlar i det naturvetenskapliga ämnet just då, hävdar Klosterman et al. (2012). Att utveckla förmågan av att analysera den mediala källan handlar om att kunna se och förstå den. Detta ska i förlängningen då kunna ge eleven en förståelse av det som median vill framföra menar Klosterman et al. (2012). Att utvärdera det mediala meddelandet bygger på att avgöra värdet av median utvecklar Klosterman et al. (2012). Klosterman et al. (2012) menar även att det är av högsta relevans att kunna ha tillräcklig kompetens för att tolka det mediala meddelandet.

Nedan följer ett inslag av ett sätt att se på naturvetenskapen samt hur den kan kopplas till medierna.

3.3 Nature of science

Koshi Dhingra (2003) skriver i sin artikel Thinking about Television Science: How students

18

studier, där studierna är präglade av naturämnet, då måste man kunna konstatera att eleverna är och kommer att påverkas av det mediala innehållet som finns i världen. Dhingra (2003) menar även att lärandeprocessen börjar långt utanför klassrumsmiljön, i vilket olika vetenskapliga mediala källor finns att tillgå för eleverna. Författaren hävdar även att dessa mediala källor kommer att påverka elevernas syn på naturvetenskap, trots det kvarstår det faktum att medierna är en informationskälla som är av relevans då den är lättillgänglig för alla. Dhingra (2003) kan konstatera likt Hestness (2016) att beroende på vad eleverna ägnar tid åt när det kommer till mediala informationskällor som handlar om naturvetenskap kommer eleverna att ta med sig in en typ av förståelse av hur naturvetenskapligt innehåll ska förklaras.

Vidare menar Dhingra (2003) något som Hestness (2016) också betonar, något som är av särskild vikt, i vilket det finns en rad olika informationskällor där eleverna kan få en förståelse av vad ett visst innehåll handlar om, oberoende om innehållet är av korrekt akademisk

standard. Dhingra (2003) utvecklar och menar att TV-program kan ge tittaren en strategi för inlärning, detta på grund av tre särskilda komponenter. 1) Tv-program har förmågan att skapa starka känslor hos tittaren, något som ökar den kognitiva förmågan hos individen. 2) Tv-program är bra på att berätta bildliga historier. 3) Tv-Tv-program har förmågan att bygga på en historia samt att det är ofta så att man upprepar samma händelse ur olika perspektiv, något som är en fungerande strategi för inlärning.

Dhingra (2003) menar även att det mediala innehållet kan skilja sig. Författaren utvecklar och hävdar att innehållet av medierna kan vara exempelvis timmeslånga dokumentärer till

minutlånga nyhetsprogram, det kan även bestå av thrillers, men också vetenskapliga historier. Här menar Dhingra (2003) något som Scheufele (1999) också är inne på, i vilket det går att vinkla innehållen från medierna på olika sätt, där Dhingra (2003) väljer att stapla upp det enligt: nyheter, underhållning, verklighetsbaserat och ej verklighetsbaserat där varje innehåll har sitt eget sätt att vinkla historien beroende på hur man vill spegla programmet.

Vidare menar Dhingra (2003) att det är av relevans att titta på hur det vetenskapliga tas fram i olika typer av mediala källor. Författaren utvecklar och menar att tv-programmen har frekvent målat upp det på ett sådant sätt att det är förklarande, berättande och grundläggande i vilket tv-programmet tillhandahåller kultur till en publik av passiva konsumenter som ser på ett skådespel.

Dhingra (2003) utvecklar och säger att det är av relevans för tittaren vem som berättar eller skådespelar historien, exempelvis har David Attenborough haft stor framgång i

19

dokumentärserierna Planet Earth. The X-files är ett annat exempel med framgångsfaktorer då serien har sin utgångspunkt i att både lyckas med att fånga tittarna men också ha viktiga och korrekta aspekter av vetenskapliga inslag. Dhingra (2003) menar att The X-files kan vara en strategi att engagera elever i vetenskaplig dialog då serien efter granskning av Dhingra (2003) och innehåller korrekt naturvetenskapligt innehåll och då, med The X-files som utgångspunkt kunnat skapa bra diskussioner i klassrumsklimatet.

Något som Dhingra (2003) lägger stor vikt vid i sin artikel är att det är nödvändigt att ifrågasätta vad som ligger bakom olika mediala innehåll. Dhingra (2003) menar att det är av relevans att det mediala innehållet har en ideologi som går hand i hand med naturvetenskapen, vilket är att ge en korrekt bild av den naturvetenskapliga verkligheten. För att försäkra sig om det mediala innehållet ger en korrekt bild menar Dhingra (2003) att det är av relevans att innehållet har sin utgångspunkt i att vara en legitim institution (auktoritet). Dhingra (2003) problematiserar då han hävdar att även om institutionen är legitim är det nödvändigt att ifrågasätta. Författaren utvecklar då en analys har gjorts av programmet Science for thePeople av BBC, där BBC fungerar som legitim institution. Dhingra (2003) menar att det som

granskats, är om programmet har några ekonomiska- eller politiska intressen. Efter granskningen har Dhingra (2003) kunnat konstatera att programmet inte har några

ekonomiska intressen, programmet har inte heller engagerat sig politiskt och heller inte skapat en felaktig bild av metodologin bakom naturvetenskapligt innehåll. Därför bör programmet

Science for thePeople anses vara god att titta på.

Dhingra (2003) kan avslutningsvis konstatera att genom att utnyttja exempelvis The X-files i naturvetenskaplig undervisning kommer det att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elev, vilket i förlängningen ger en inblick i vad eleverna ägnar tid åt för typer av medialt innehåll.

Nedan följer en analys av relevans av att vara kritiskt granskande vid olika innehåll samt vad skolverket säger om att vara kritiskt granskande.

3.4 Den kritiskt granskande linsen

Klostermann et al. (2012) beskriver den risk som finns med medierna i naturvetenskaplig undervisning om det inte tittas på med en granskande lins. Just den granskande linsen är något som tas upp i läroplanen och specifikt det centrala innehållet för naturvetenskap (lgy11). Läroplanen beskriver det centrala innehållet om kritiskt granskande enligt: ”Hur

20

användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundande påståenden.” (Skolverket, Läroplan

för Naturkunskap. 2011. s.1).

Orsaken till att den kritiskt granskande linsen är intressant att ta upp bygger på att eleverna får mycket information om olika naturvetenskapliga fenomen utanför skolans arena, detta

beskriver Donovan, J & Venville, G (2012) i sin artikel Blood and Bones: The Influence of the

Mass Media on Australian Primary School Children’s. Författarna betonar även att medierna

har stor påverkan på målgrupper, där målgrupperna är inom åldrarna för skolundervisning. Donovan & Venville (2012) beskriver program inom mediala källor som gått på TV för 20 år sedan, där man historiskt hävdat att detta program har korrekt och relevant akademiskt innehåll men som idag har blivit konstaterade inte alls ha det korrekta och akademiska innehåll som tidigare hävdats.

Ett annat exempel som Donovan & Venville (2012) belyser är den mängd kommersiella TV-shower som handlar om kriminaldramor. Författarna hävdar att dessa typer av program ger en missvisad bild av fundamentala detaljer i naturvetenskaplig undervisning. Det exemplet som forskargruppen tar upp är synen på genetik och då i synnerhet DNA.

Donovan & Venville (2012) kan i sin studie konstatera att den mediala källan som primärt används hos deltagarna i studien består till största del av TV-program, men studien tar även upp andra mediala källor såsom radio, internet, spel och tidningar. Här kan Donovan & Venville (2012) se att just tidningar kan ofta kopplas till bilder som är tänkta att kunna visa DNA. Författarna belyser ett särskilt exempel där en bild ska föreställa en forskare i

plasthandskar med pipett som gör experiment. Bilden ska även visa en förstoring av vad som ses i mikroskopet, i vilket DNA ska kunna synas. Donovan & Venville (2012) hävdar här att bilden blir missvisande då det inte är möjligt att se DNA-helixen med hjälp av mikroskop.

Donovan & Venville (2012) belyser även att DNA och gener är allmänt förekommande i media. Författarna berättar om frasen ”World Champ Gene” som användes i en artikel som ska ha handlat om en elektriskt driven racingbil. Donovan & Venville (2012) kan även konstatera att det inte råder någon brist på hur många gånger som genetik kan användas i mediala syften men som inte alls har något innehåll som ska handla om den akademiska definitionen av genetik. Författarna lyfter ett varningens tecken där man hävdar att elever står inför en risk då man är väldigt utsatt för olika typer av information som handlar om gener och DNA, men som i själva verket handlar om något helt annat. Donovan & Venville (2012)

21

betonar dock att det råder individuell skillnad bland medierna i hur genetik används och i vilket syfte.

Donovan & Venville (2012) kan avslutningsvis konstatera att fokusgruppen, i detta fall barn i Australien mellan 10–12 år spenderar i genomsnitt omkring fem timmar framför medierna. Mycket av det innehåll som medierna visar har innehåll av genetik, däribland sjukdomar baserat på genetik men även olika sorters kriminaldramor, såväl släktforskning som att identifiera personer. Donovan & Venville (2012) fann även att medierna inte lyckades att förklara vetenskapen bakom genetik då en missvisad bild av DNA förekom. Något ytterligare som Donovan & Venville (2012) hävdar är att eleverna som deltog i studien inte kan förklara genetik på ett korrekt sätt baserat på det eleverna sett i medierna.

Donovan & Venville (2012) förklarar orsakerna till intresset för medierna att det handlar om att medierna emellertid bygger på att vara underhållande och då är underhållande på

bekostnad av en missvisad bild av det akademiska och korrekta genetiken. Med orsak av det underhållande fenomenet hävdar Donovan & Venville (2012) att medierna inte bör ses som något att använda sig av i skolan då det helt enkelt inte fyller det vetenskapliga innehållet som krävs.

Förutom Klosterman (2012) och Donovan & Venville (2012) är även Emily Hestness, J. Randy McGinnis & Wayne Breslyn (2016) inne på att se saker med en kritiskt granskande lins. Författarna skriver i sin tidskrift Examining the relationship between middle school

students’ sociocultural participation and their ideas about climate change ett annat perspektiv

av synen på att använda medialt innehåll jämfört med Donovan & Venville (2012). Hestness et al. (2016) menar att 75% av alla deltagare i studien refererade till medierna som

informationskälla när klimatförändringar som ämne lyftes i lärandesyfte.

Hestness et al. (2016) menar att olika typer av medialakällor utnyttjades, däribland wikipedia, google, böcker och tidningar. Den förstnämnda hävdar Hestness et al. (2016) efter

intervjustudier att deltagaren ska ha redogjort för att wikipedia inte är en trovärdig källa då det är tillgängligt för alla att redigera. En annan deltagare i intervjustudien menar Hestness et al. (2016) ska ha nämnt att då googlesökning har använts är det möjligt att gå vidare till andra länkar och den nya länken ska då ha redogjort för vilken källa som informationen är tagen från. Hestness et al. (2016) utvecklar och menar att flera av deltagarna också har fått sin information om klimatförändringar från populärkultur.

22

Något som Hestness et al. (2016) har kunnat konstatera är att eleverna har kunnat interagera om olika sorters information om klimatförändringarna även om det ännu inte tagits upp i klassrumsformat, då genom interaktion mellan elever. Hestness et al. (2016) utvecklar om en intervjustudie då en elev har googlat på global uppvärmning och sedan läst om ämnet.

Hestness et al. (2016) kan även konstatera att det råder metakognition hos eleverna. Exempel här som Hestness et al. (2016) belyser är att genom intervjustudie har eleverna kunnat dra slutsatser om att global uppvärmning och energianvändning har hög korrelation. Detta har som Hestness et al. (2016) beskriver skapat tankar hos eleverna om hur ofta sin egen laptop laddar i vägguttaget och då beroende på laddningstid av laptopen skapar ett avtryck för den globala uppvärmningen.

Något som författarna också betonar är att förutsättningarna för varje elev beror på i vilken sociokulturell status, eleverna kommer ifrån. Hestness et al. (2016) menar att föräldrar till eleven som lever enligt normerna för en högre sociokulturell status tenderar att vara öppna för diskussion om global uppvärmning. Dialog om ämnet kan Hestness et al. (2016) konstatera är gynnsamt för inlärning. Om dialog förs om ämnet kommer även ämnet att lyftas i högre frekvens något som Hestness et al. (2016) menar gör att eleverna också ha en högre förståelse för global uppvärmning när det väl tas upp i klassrumsmiljö. Hestness et al. (2016) betonar dock att det är av relevans att informationskällorna som eleverna utnyttjar, exempelvis en lärare eller trovärdig vuxen är avgörande för att eleverna ska få den korrekta informationen om global uppvärmning.

Avslutningsvis hävdar Hestness et al. (2016) att sociokulturell status har en påverkan på vilka aktiviteter man ägnar sig åt. En gynnsam förutsättning för att skapa en förståelse för global uppvärmning är att föräldrar har ett aktivt deltagande i diskussionen om global uppvärmning, till exempel genom att följa mediala källor. Hestness et al. (2016) menar att beroende på hur väl informerade föräldrar är kommer detta att leda till vilka typer av idéer som eleverna tar med sig in i klassrummet men också vilka typer av källor som eleverna refererar till i frågor om global uppvärmning. Detta skapar då en förståelse om vilken källa som är trovärdig av eleverna. Hestness et al. (2016) menar även att beroende av föräldrarnas inverkan kommer eleverna att skapa en syn på global uppvärmning som är antingen problematisk eller neutral.

Nedan följer analyser av varför det är troligt att man som samhällsmedborgare och individ kan komma att lyssna på auktoriteten samt hur auktoriteten kan manipulera innehållet.

23 3.5 Den legitima och den illegitima auktoriteten

Att vara auktoritet innebär: en social relation där en person, grupp eller institution har inflytande över en annan person, grupp eller institution, i vilket inflytande uppfattas som legitimt av den senare hävdar (NE.se). Orsak till mediernas inflytande beror på att medierna är en auktoritet gentemot individerna i samhället. Denna tanke har sin grund i Milgrams experiment och för att problematisera kommer exempel att tas upp då en illegitim auktoritet används. Det är motiverat att skriva om detta avsnitt eftersom det förklarar varför individer i samhället och däribland elever i skolan har en tro på vad som sägs i media också är det korrekta innehållet för olika naturvetenskapliga föreställningar.

3.5.1 Milgrams experiment – en legitim auktoritet

Timothy Recuber (2016) beskriver i sin artikel From Obedience to Contagion: Discourses of

power in Milgram Zimbardo, and the Facebook experiment om Milgrams experiment.

Exprimentet har sin utgångspunkt i att experimenteraren och psykologen Stanley Milgram undersöker varför och hur långt en individ kan gå utan att sluta följa auktoriteten.

Experimentet bygger även på två olika delar där det ena är ett experiment som bygger på skådespelare, det är det experiment med skådespelare som ligger som fokus i denna

litteraturstudie. I experimentet finns tre deltagare. En vetenskapsman, en lärare och en elev menar Recuber (2016). Det är läraren som är subjektet och därför den som undersöks hävdar Recuber (2016).

Recuber (2016) beskriver Milgrams experiment enligt att eleven är vid experimentets genomförande en skådespelare klädd i en stol där stolen ska ge ut elektriska stötar efter att läraren dragit i en spak. För att eleven ska få elektriska stötar kräver det att eleven svarar fel då läraren ställer en fråga hävdar Recuber (2016). Recuber (2016) utvecklar och menar att frågorna bygger på att eleven ska para ihop ordkombinationer. Exempelvis om läraren säger naturvetenskaps ska eleven säga lärare menar Recuber (2016). Om det totala ordet var naturvetenskapslärare menar Recuber (2016). Om eleven inte lyckas para ihop ordet får eleven sedan en stöt av läraren hävdar Recuber (2016). Läraren är dock ovetandes om att stöten aldrig sker utan att det i själva verket är eleven som skådespelar att den får en stöt utvecklar Recuber (2016). Då eleven svarar fel vid flera tillfällen kommer kraften på stöten att öka menar Recuber (2016).

Recuber (2016) förklarar att alla subjekt (läraren) i experimentet kommer att vara medgörliga fram tills objektet (eleven, skådespelaren) får oäkta stötar fram tills 300 volt. Däremot visar studien att 26 av 40 deltagare gick hela vägen till 450 volt. Recuber (2016) beskriver

24

subjekten som påverkade och till och med arga för att de var tvungna att ge upp sin egen åsikt för att göra det som auktoriteten hävdade var nödvändigt.

Recuber (2016) beskriver orsaken till att subjekten är medgörliga för att vetenskapsmannen anses vara i auktoritet. Något som Recuber (2016) återberättar då Milgram beskriver det som särskilt framgångsrikt var då vetenskapsmannen uttryckt sig enligt, att det var nödvändigt att subjektet (läraren) drog i spaken. Trolig orsak till att experimentet fungerar beror på att Milgram ser de tre deltagarna i en hierarki. Om subjektet och objektet ger upp sina egna viljor till auktoriteten (vetenskapsmannen) är det möjligt för auktoriteten att styra deltagarna under sig själv i hierarkien. Troligtvis är det av liknande orsaker som individer i samhället lyssnar på auktoriteten, i denna litteraturstudie, medierna.

3.5.2 Illegitim auktoritet

Ovan beskriver ett experiment som bygger på en legitim auktoritet. Farley. S, Carson. D & Pope, T (2019) undersöker ett exempel på en illegitim auktoritet i sin artikel I Would Never

Fall for That”: The Use of an Illegitimate Authority to Teach Social Psychological

Prinmciples. Experimentet bygger på då två äldre individer i en klassrumssituation ska plocka

in mobiltelefoner via en låda av eleverna i klassrummet. De två individerna kommer in vid separata tillfällen, en äldre herre och en äldre kvinna. Farley et al. (2019) har instruerat båda individerna att gå runt med lådan och meddela eleverna att sätta mobiltelefonen i lådan. Författarna instruerar även att herren och kvinnan inte får säga något mer än att sätta

mobiltelefonen i lådan annat samt heller inte ge en förklaring till varför eleverna ska lämna in sin mobiltelefon. Vid båda försöken lämnas alla telefoner in.

Farley et al. (2019) beskriver i sin tidskrift att experimentet har sin grund i att visa exempel på att elever idag är väldigt utsatta för olika auktoriteter däribland medierna. Det är av största relevans att elever tänker efter en extra gång och därmed inte alltid litar blint på auktoriteten då det som tidigare uppmärksammats finns andra syften med medierna än korrekt och akademisk utbildning.

Nedan följer beskrivningar av hur det är möjligt att vinkla mediala inslag beroende på dolda agendor, något som medierna kan ägna sig åt.

3.5.3 Framing as a theory of mind

Något som tidigare varit på tal är det som Klosterman (2012) skrivit då hon hävdade att medierna är ett sätt att få ut kommunikation till människor spridda geografiskt. Dietram A. Scheufele (1999) är inne på samma spår då han i sin tidskrift framing as a theory of mind

25

skriver att masskommunikation är baserad på premissen att media har stor effekt. Scheufele (1999) utvecklar och menar att medierna kan historiskt delas upp i fyra epoker. I skarven mellan 18- och 1900 tal fram tills 1930-tal präglades medierna av propaganda som handlar om första världskriget, något som under samma tid skapade en känsla av rädsla hos lyssnaren.

Scheufele (1999) utvecklar och menar att den andra epoken som hade sin tid mellan 1930 och 1960 tal ska ha präglats av att lyssnaren måste bilda sin egen uppfattning om vad som sägs i medierna. Uppfattningen ska i sin tur bilda en attityd hos individen gentemot medierna menar Scheufele (1999). 1970-talet präglades av menar Sheufele (1999) av sökandet för medierna att hitta innehåll som påverkar individen kognitivt alltså dramatiska inslag snarare än ur

attitydperspektivet. Den fjärde epoken hävdar Scheufele (1999) präglas av social

konstruktivism, det är även på detta sätt som medierna jobbar idag. Med social konstruktivism menar Scheufele (1999) att medierna ägnar sig åt att skapa bilder av något som är så nära verkligheten som möjligt och i förlängningen något som individen kan relatera till.

För att skapa en bild som är så nära verkligheten som möjligt och att den bilden ska kunna påverka individen menar Scheufele (1999) att medierna vinklar innehållet på olika sätt. Scheufele (1999) diskuterar hur vinklingen som medierna kan se ut, i vilket olika teorier har tagits fram. Scheufele (1999) nämner till exempel att en sorts vinkling kan vara att resultatet av det som visas i medierna har sin grund i sociala och profesionella rutiner hos ansvarig journalist. Scheufele (1999) ger ytterligare ett exempel i vilket han nämner att en annan

vinkling kan ha sin grund i medians ideologi eller fördomar. Ett tredje exempel som Scheufele (1999) menar är ett sätt att vinkla medierna har sin grund i samverkan mellan olika

journalister och att resultatet ska göra målgruppen som det mediala innehållet riktar sig åt ska vilja läsa, se eller höra innehållet.

26

Figur 1: figuren indikerar sättet som Scheufele (1999), modifierad av Lidström (2020) väljer

att se på relationen mellan medierna och mottagargrupp. Modifieringen är att färre grupper har inkluderats under rubriken ”inputs”, och ”audience.”

Poängen med bilden såsom Scheufele (1999) modifierad av Lidström (2020) menar är att Journalister aktivt påverkar och förändrar vinklingen av innehållet för att göra det godtagbart utifrån sina egna ideologier, attityder och normer. Dessutom krävs det menar Scheufele (1999) att innehållet behöver förändras utifrån den politiska ståndpunkten. Scheufele (1999) hävdar även att det som medierna i slutändan visar är en spegel av dem ansvariga

journalisternas/institutionernas värderingar. Författaren hävdar dock att det är mer troligt att ett innehåll blir mer vinklat då innehållet anses vara färskare för publiken, exempelvis ny forskning.

Nedan följer analyser av hur det är möjligt i lärandemiljö utnyttja medierna samt vilka risker som finns.

3.6 Lärande ur olika perspektiv

Sjøberg (2010) hävdar att det finns en önskan om att göra NO-undervisning mer praktiskt och orienterad mot tillämpning och teknologi och för att lyckas med det menar Sjøberg (2010) att man bör se vetenskapen som en del av samhället. För att lyckas med den synen på vetenskap är det av relevans att ägna sig åt STS (science technology society) då det initiativet ska göra

27

vetenskapen mer praktiskt och mindre abstrakt. Liknande poänger kan även ses i popularity

and relevence of science education literacy: Using a context-based approach av Rannikmäe

et al. (2010). Författarna hävdar att om det finns möjlighet att göra innehållet då det finns ett värde, samt att innehållet verkar meningsfullt för eleven kommer detta också att öka viljan för eleven att lära sig innehållet. Vidare menar Rannikmäe et al. (2010) att det finns principer för hur man lyckas skapa ett innehåll som har värde för eleven – detta görs genom att använda sig av exempel som är nära förankrade med vardagen samt att innehållet gärna får ha sin

utgångspunkt i problem som har uppstått lokalt samt att det är av så pass stort värde att det skulle vara värt att ta upp i medierna.

J. Brotman & F. Mensah (2010) belyser i sin tidsskrift Urban high school students’ learning

about HIV/AIDS in different contexts liknande tankar som Sjøberg (2010 & Rannikmäe et al.

(2010) i vilket Brotman et al. (2010) tar upp att vetenskapliga ämnen influerar elever på olika sätt. Exempelvis kan eleverna skapa dialog om vetenskapliga ämnen genom att det blir en diskussion i familj, vänskapskrets om vetenskapligt innehåll i medierna menar Brotman et al. (2010). Vidare hävdar Brotman et al. (2010) att det är ett naturligt utfall att tidigare

diskussioner om ett visst ämne kommer att prägla förståelsen av ämnet då det tas upp i skolan vid ett senare tillfälle. Brotman et al. (2010) menar även att elevernas förståelse av ämnet har breddats då det tas upp i olika typer av kontexter eftersom inlärningen ökar då ett ämne berörs vid fler tillfällen, något som både Hestness et al. (2016) och Dhingra (2003) också är inne på. Däremot konstaterar Brotman et al. (2010) att något som inte kan undvikas ifrån är att elever kommer att stöta på naturvetenskapliga ämnen utanför skolans arena.

Brotman et al. (2010) beskriver i sin tidskrift att medierna inte var den primära

informationskällan för deltagarna i studien. Däremot beskriver Brotman et al. (2010) då eleverna fått frågan om att reflektera över hur mycket medierna influerar deras förståelse för HIV/AIDS visar det sig att film, tv, nyheter, böcker och musik påverkat synen på HIV/AIDS. För att konkretisera väljer Brotman et al. (2010) att exemplifiera genom dialog med en av deltagarna i studien där man hävdar att:

” When you see pictures of people of the TV, they look like they’re in a lot of pain, and the say that they have to take a lot of medication, and they say it’s not easy.” – (Brotman et al., 2010.

s.18).

Vidare beskriver författarna då olika tv-program starkt har kopplat HIV/AIDS med fenomenet att dö för dramatiskt syfte. Brotman et al. (2010) utvecklar även och menar att vid flera

28

tillfällen har man kunnat koppla ihop HIV/AIDS med att man bör ha på sig kondom vid samlag. Diskussioner om huruvida det är kvinnan eller mannens ansvar att just en kondom används tas även upp i lärandemiljö där man till slut kan konstatera att det är bådas ansvar menar Brotman et al. (2010). Mediernas påverkan kan Brotman et al. (2010) konstatera har gjort elevernas förmåga att fundera över olika sorters förhållanden, i vilket homo- och heterosexuella förhållanden är av relevans.

Brotman et al. (2010) kan även konstatera att det mest relevanta informationskällan har sin grund i skolan och då i synnerhet ”Mr.P” som är den lärare eleverna har haft samtal med i gymnasieskolan. Brotman et al. (2010) beskriver efter en diskussion med ”Mr.P” att samtalen i klassrumsmiljö varit väldigt givande då ämnet HIV/AIDS är av relevans att diskutera

eftersom det är samhällsnära och allvarligt.

Nedan följer analyser av hur medierna och naturundervisning kan kopplas samman. 3.7 Medierna och undervisning

Olmos Perez, M. (2019) hävdar i sin tidskrift att det råder en relation mellan undervisning och media. Författaren beskriver relationen som en bro mellan undervisning och kommunikation. Att förstå relationen mellan kommunikation och undervisning kommer att leda till

teknologiska innovationer och en förändring av undervisningen i sig själv hävdar Olmos (2019).

Olmos (2019) utvecklar och säger att det är av största relevans att det råder kommunikation mellan lärare och elev(grupper) av olika fenomen. Detta då ”utbildning ligger till grunden för

vår humanisering. Vi lever i en värld där det är möjligt att utnyttja sig av språk, att se, att känna och att både ha kultur och att använda det pedagogiska instrumentet, vilket är

förutsättningar för att kunna föra sig kommunikativt. Vi kan inte drömma om utbildning eller sociala förändringar utan att spela till kärnan, vårt behov och förmåga att kommunicera. –

(Olmos, 2019. s.47).

Olmos (2019) hävdar likt Donovan & Venville (2012) att man inte bör lita på allt som står i media, då det dels kan förekomma brister i att tolka kommunikationen som framförs, då den första kan mena en sak medan den andra förstår något helt annat, och dels att det mediala innehållet kan ha dolda agendor.

29 3.8 Sammanfattning av analys

Den litteratur som analyserats har kunnat påvisa att massmedier har en inverkan på den naturvetenskapliga undervisningen då elever tar med sig erfarenheter in i klassrummet. Något som också går att konstatera är att beroende på hur medialt innehåll används kommer det att ge olika utfall hos elevernas förståelse för naturvetenskapligt innehåll. Det har även i

litteraturanalysen gjorts förklaringsmodeller för hur det är möjligt att vinkla

naturvetenskapligt innehåll och det är något som är av relevans att ta med sig ut i klassrummet då det förs diskussioner med elever om naturvetenskapligt innehåll.

Den legitima och illegitima auktoriteten är något som tagits upp i litteraturstudien, detta för att ge en förklaringsmodell på varför man lyssnar på den legitima auktoriteten då den är just såväl legitim som auktoritet. Ett inslag av illegitim auktoritet är av relevans då det visar att det finns en väldigt stor risk för att bli manipulerad om man inte är ifrågasättande som individ.

Olika förslag på strategier som kan användas vid naturvetenskaplig undervisning för att få med sig det mediala innehållet på ett gynnsamt sätt har litteraturen påvisat, däribland MLE (media literacy education) som föreslår att man bör undervisa genom medierna men också ge verktyg till eleverna att kunna vara kritisk gentemot medierna. Förutom MLE har även NOS (nature of science) tagits upp som föreslår att med hjälp av det mediala skapa innehåll som i förlängningen ökar intresse och engagemang hos eleverna då innehållet är väldigt autentiskt. STS (Science technology and society) har även belysts i litteraturstudien då det finns en önskan om att göra det naturvetenskapliga innehållet mindre abstrakt. Artiklarna hävdar att det finns både en möjlighet och en risk till detta genom medierna.

Litteraturöversikten kan även konstatera att kommunikation är fundamental, där det mediala har en fördel då den har förmågan att nå ut till väldigt geografiska spridda platser och då i ett jämförande perspektiv, då man befinner sig i ett klassrumsklimat enbart kan nå ut till ett tiotal. Artiklarna påvisar även att sättet man för sig genom kommunikationen är fundamental för att lyckas utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Att lyckas kommunikativt kan minska missförstånd mellan parterna i undervisningssammanhang.

Nedan följer en sammanfattning av analys då styrdokument kan sammankopplas med litteraturstudien.

30

3.8.1 Sammanfattning av analys kopplat till styrdokument

Något som redan är nämnt i litteraturstudien är det som också återfinns i styrdokumenten, i vilket det är centralt att kunna kritiskt granska innehåll men också att låta eleverna utnyttja digitala verktyg.

En figur kan göras för att beskriva det samhälle som präglar vardagen för både elev och lärare.

Media

Risker och möjligheter

Legitim & Illegitim auktoritet

Elev

Politiska & Ekonomiska intressen som speglas av

normer och värderingar Familj Lärare

Skolverket & Styrdokument

31

Figur 2 ska beskriva hur Media influerar på samhällsmedborgarna. Figur 2 beskriver den legitima och illegitima auktoriteten som beskrivits men även hur auktoriteterna kan ha

bakomliggande tankar med sina inslag. Medierna skapar förståelser för fenomen i familjer och denna förståelse speglar sedan av sig på barn som är elever i skolklimatet. Den förståelsen tar sig sedan eleven med sig in i klassrummet och i mötet med andra elever och ansvarig lärare. Samma inslag har även troligt setts av läraren som bildat sig sin egen förståelse av inslaget.

Läraren i sin tur står sedan inför den utmaningen som präglas av att koppla det mediala inslaget (om så önskas) till sin undervisning där läraren också måsta hantera elevens troligt påverkade tolkning av innehållet samtidigt som läraren också tar hänsyn till skolverket och styrdokumenten som eleverna ska klara av under läsåret.

Då styrdokumenten hävdar att man i naturvetenskapen måste kunna som elev kritiskt granska innehåll är det som tidigare nämnt aktuellt att använda medierna i undervisning då det är konstaterat att medier kan komma att ha andra intressen än att bidra med akademiskt korrekt innehåll alla gånger. För att som lärare kunna ge eleverna möjligheten att klara av kravet att kritiskt granska innehåll från skolverket kan det förslagsvis vara ett innehåll som läraren redan gjort sig bekant med och då kommit till slutsatsen att det mediala innehållet har felaktiga fakta samt att innehållet har exempelvis ett vinstintresse. Om då eleverna kan lyckas att poängtera liknande poänger samt ge förslag på hur innehållet istället bör se ut har både lärare och elev fått ut något av samverkan med medierna.

Däremot bör man likt flera författare däribland Donovan & Venville (2012) i diskussionen om att medierna har felaktiga inslag och dolda agendor, bör man som samhällsmedborgare vara kritisk. Bakomliggande agendor är något som bör undvikas i undervisning däremot ska undervisningen i sig själv vara förberedande för eleverna att ta sig ut i samhället om

mediernas inverkar ökar förmågan för nästkommande samhällsmedborgare att klara av livet bör medier definitivt inkluderas i undervisningen.

Avslutningsvis är det värt att nämna den detaljen att flera medier verkar digitalt. Då ger det möjligheten för läraren att låta eleverna ägna sig åt medierna vilket går hand i hand med det kravet från skolverket att ägna sig åt digitala verktyg. Samtidigt som en sådan uppgift görs i klassrumsklimatet är det gynnsamt om läraren använder sig av exempelvis föreläsningar eller instruktioner som tar upp lärande strategier i form av MLE, STS och NOS, då detta gör det naturvetenskapliga ämnet mindre abstrakt samt ökar motivation och intresse för eleverna.

32

4. Slutdiskussion

I detta avslutande kapitel ska resultatet av denna litteraturstudie att diskuteras. Inslag av vidare forskning ska också tas i beaktning.

Denna litteraturstudie är som bekant tudelad, dels behöver det ges förklaringsmodeller av det mediala arbetssättet och det krävs även att både ge fördelar och nackdelar med medialt innehåll.

Något som går att konstatera med hjälp av litteraturstudien är att det mediala har en påverkan på naturundervisning inte minst genom exempel som Donovan & Venville (2012) belyser där fullkomligt missvisande bilder av DNA visas och det skapar då en inkorrekt syn på hur genetik bör förklaras och hanteras av tittaren. Det är på grund av sådana exempel som Donovan & Venville (2012) påvisar att man står inför olika åsikter om ett visst fenomen i klassrumsklimatet då ämnet tas upp av legitimerad lärare eftersom eleverna kan ha fått en helt annan syn av fenomenet. Sådana exempel har kunnat konstateras av flera artiklar, däribland Brotman et al. (2010) då man beskriver att AIDS/HIV är starkt sammankopplat med död för dramatisk effekt. Dramatiseringen av ämnet gör att det i förlängningen troligt tappar den poäng i att förklara bakomliggande orsaker till området.

Mediala inslag kan också vara till fördel i undervisningen, detta har påvisats i flera artiklar, däribland Brotman et al. (2010) som då har hävdat att just den dramatiska effekten i mediala sammanhang har skapat engagemang och förståelse för att det är viktigt att skydda sig då en idkar samlag. Ett annat exempel då mediala effekter har varit till fördel återkommer i

Rannikmäe et al. (2010) som menar att det är av relevans att betona händelser som finns lokalt och att detta då skapar engagemang och intresse något som påvisar att det finns val som ansvarig lärare att välja ett innehåll som är gynnsamt för elever.

En annan detalj som litteraturstudien har kunnat påvisa är att naturvetenskapsundervisningen och det mediala ligger olika i tid och detta har nämnts av Klosterman et al. (2012) då

forskargruppen har hävdat att undervisning i naturämnet är dekontextualiserande medan mediala informationskällor ägnar sig åt att kontextualisera. Den dekontextualiserande naturen går emot den önskan som finns i STS (Science technology and society) som bekant bygger på att göra naturvetenskapen mer kontextualiserande, det kan här vara möjligt att öka

kontextualiserandet av ämnet om mediala inslag används i högre frekvens, i synnerhet då ämnet har en tvärvetenskaplig utgångspunkt.