Examensarbete
Grundlärarutbildningen åk 4-6 240 hp
Etik spelar roll i religionskunskap
En kvalitativ studie om hur man kan använda rollspel
som metod i undervisning om etik i religionskunskap
Examensarbete II 15 hp
Halmstad 2020-06-07
Titel
Etik spelar roll i religionskunskap
- En kvalitativ studie om hur man kan använda rollspel som metod i undervisning om etik i religionskunskap
Författare
Hilda Eriksson & Evelina Mattsson
Akademi
LHS- Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Sammanfattning
I denna studie analyseras den estetiska lärprocessen rollspel som metod i undervisning om etik. Syftet med studien är att undersöka hur rollspel kan användas för att eleverna ska utveckla sitt etiska förhållningssätt samtidigt som de tränar olika förmågor. Närmare bestämt undersöker vi hur ett agerande i ett rollspel kan skapa förutsättningar för att förstå vardagliga moraliska dilemman. Det handlar även om en moralisk guidning där eleverna ska inhämta olika normer och värden och där vår förhoppning är att elevernas dramatisering i olika roller kan bidra till att synliggöra flera olika perspektiv för dem. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett handlingsinriktat perspektiv som har anknytning till lärande och estetik som lärande. Utifrån detta ramverk är rollteori studiens teoretiska perspektiv. Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin på detta sätt har vi analyserat en viss handling både på en kognitiv nivå, samtidigt som kunskap bearbetats utifrån upplevelsen av en handling på en känslomässig nivå.
Det empiriska material som används i studien har samlats in med hjälp av videoobservationer som datainsamlingsmetod och är hämtat från olika lektioner under ett arbetsområde inom etik med elever i en årskurs 4. Deltagande observation har gjorts under elevernas uppbyggnadsfas av totalt tre rollspel och ett samtal med en mindre elevgrupp utgör vår studies analysmaterial. Ett resultat är att det är en framgångsrik kombination att använda rollspelet i undervisning om etik för att resonera om vardagliga moraliska dilemman. Rollspel som undervisningsmetod visar även kunna leda till att eleverna gör ställningstagande utifrån olika perspektiv. På detta sätt kan de ges möjlighet att reflektera över etiska frågor när de sätter sig in i en viss roll. Rollspel i undervisningen blir även användbart för att bearbeta sociala koder och värden såväl som för att hantera konflikter. Det åstadkoms genom att eleverna gestaltar olika handlingar av hur man ska bete sig mot varandra i en viss situation, vilket visar sig öppna upp för ett moraliskt beteende.
Nyckelord
Religionskunskap, etik, estetiska lärprocesser, rollspel, drama, handlingsinriktat perspektiv.
Handledare Heike Peter
Förord
Till att börja med så vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Heike Peter som har varit en klok vägledare för oss. Det är tack vare henne som vi fortsatt att utveckla vårt arbete och hela tiden kommit vidare i processen. Hennes ständigt positiva bemötande har bidragit till att vi blivit motiverade till att skriva om vårt ämne.
Utöver vår fantastiska handledare så har vi oss själva att tacka. Genom ett gediget samarbete och en stor tilltro till varandra så har vi båda fått en frihet i vårt skrivande. Vi är väl medvetna om våra styrkor respektive svagheter och kan därför, genom att våra styrkor knyts samman få ut en mycket genomtänkt och transparent text.
Vi har valt att fördela studiens delar på ett jämbördigt sätt mellan oss där båda bistår med att författa samtliga delar av uppsatsen. Vi står således gemensamt för allt innehåll i uppsatsen, från arbetets inledning till konklusion och didaktiska implikationer. Vi har fördelat arbetet av analysen på så sätt att vi båda har gått igenom de olika videoobservationer som transkriberats. På så sätt har vi gemensamt kunnat ta del av all data som använts i analysen och kunnat bearbeta densamma fram till ett färdigt resultat. Studiens empiriska material är hämtat från en skola i Halland under våren 2020. I fråga om tidigare forskning, inledning och bakgrundsinformation till uppsatsen har vi gemensamt valt ut de källor för studien som vi använder. Materialet har tagits fram under en process med gemensamma sökningar i olika databaser till det att dessa används inom skilda delar av studien.
För att avsluta detta förord så vill vi vara tydliga med att ämnet som vi har valt är något som båda brinner för och som vi kommer att ha användning för i vår kommande yrkesroll. Vi har också valt att fördjupa oss inom något som är väsentligt i den tid vi lever i nu. Vår
förhoppning är att du som läsare får upp ögonen för hur viktig etikundervisning är, och även om man inte är lärare kan ta del av detta dagsaktuella ämne.
Trevlig läsning!
Hilda & Evelina
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Estetiska lärprocesser i läroplanen ... 1
1.2 Kursplanen i religionskunskap ... 2
1.3 Problemet med etikundervisning ... 2
1.4 Problemområde & syfte ... 3
1.5 Frågeställningar: ... 4
2. Bakgrund ... 4
2.1 Etikundervisning i religionskunskap ... 4
2.2 Estetiska lärprocesser ... 5
Rollspel som estetisk lärprocess ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Forskning på metoder inom etikundervisning ... 7
3.2 Forskning på drama som estetisk lärprocess ... 10
4. Teoretiskt ramverk ... 11
5. Metod ... 13
5.1 Insamlingsmetod... 13
5.2 Urval och avgränsning ... 14
5.3 Etiska ställningstaganden ... 14
5.4 Analysmetod ... 14
6. Empiri och arbetsområde ... 15
6.1 Presentation av empiri ... 15
6.2 Arbetsområde: Tema etik ... 16
7. Resultatanalys ... 16
7.1 Prova på att gå in i en roll... 17
Analys ... 17
7.2 Planering av rollspel ... 18
Analys ... 18
7.3 Genomförande ... 19
Rollspel ett – Att ljuga för någon annan ... 19
Analys ... 19
Rollspel två – Att vara taskig mot någon annan ... 20
Analys ... 21
Rollspel tre – Att fuska på ett prov ... 22
Analys ... 22
7.4 Sammanfattning ... 23
7.5 Reflektion & avslutande samtal ... 24
Analys ... 25
7.6 Sammanfattning ... 26
8. Resultatdiskussion ... 26
Tanke - handling - reflektion ... 27
Resonemangsförmågan & Perspektiv ... 27
Empati och förståelse för andra ... 28
Utveckling av etiskt förhållningssätt ... 29 9. Metoddiskussion ... 30 10. Konklusion ... 32 11. Didaktiska implikationer... 33 12. Referenslista ... 35 Källmaterial ... 35 Litteratur ... 35 Internetkällor – hemsidor ... 36
1. Inledning
Denna studie riktar in sig på ämnet religionskunskap med fokus på etik som kunskapsområde. Mer specifikt vill vi undersöka hur rollspel som estetisk lärprocess kan gynna elevers lärande i etikundervisning när det kommer till att utveckla de olika förmågor som anges i kursplanen. Inledningsvis tar studien avstamp i läroplanens övergripande råd och riktlinjer för att kunna ta fasta på hur rollspel som estetisk lärprocess kan användas som metod i etikundervisning. Rollspel i förhållande till begreppen delaktighet, kreativitet och nyfikenhet är i fokus i detta arbete. För att ge en bild om etik som ett delområde i religionskunskapsundervisningen kommer först och främst ämnets kursplan gällande etik återges med centrala innehållet, förmågor och syfte. Därefter kopplar vi samman ämnesområdet med samtida forskning om att undervisa i ämnet.
1.1 Estetiska lärprocesser i läroplanen
Estetik är ett ämne där man studerar hur människor uppfattar något med sina sinnen (Nationalencyklopedin, 2020). Med en estetisk lärprocess avses en metod där eleverna får knyta samman sina känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet (Alexandersson & Swärd, 2015). I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket, 2019) anges att det estetiska perspektivet på lärande har en
betydande roll för elevernas utveckling. Det anges bland annat i våra styrdokument att eleverna ska ges möjligheter för att uppleva olika uttryck för kunskaper genom förmågan till eget skapande för att de ska får en möjlighet till att:
… pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet (Skolverket, 2019, s. 9).
Utifrån denna bakgrund blir det synligt att undervisning ska kunna ge eleverna möjlighet till att ta del av kunskaper på olika sätt, med både icke-verbala som verbala kommunikationssätt, för att utforska och gestalta kunskaper. För att eleverna ska få möjlighet att testa olika uttryck och uppleva olika känslor och stämningar såväl som pröva att uttrycka sina kunskaper genom olika former, kan det tyckas att en naturlig del av undervisningen ska vara att ge möjlighet till en variation av arbetssätt för att eleverna ska kunna ta del av olika uttrycksformer (Skolverket, 2019, s.9)
1.2 Kursplanen i religionskunskap
För att komma in på etik som ett kunskapsområde inom religionskunskap ska undervisningen förmedla normer och värden för att eleverna ska komma närmare det etiska förhållningssättet. All undervisning inom etik ska behandla kunskapsområden nära förankrad i elevernas vardag inom allt från livsfrågor och mänskliga rättigheter till de mer etiska och existentiella frågorna (Skolverket, 2019, s. 215). Etikundervisning ska vara en plats där eleverna får uttrycka tankar och fördjupa samtalen om etik och andra filosofiska frågor utifrån sig själva och sin omvärld. Det finns flera delar som utgör den etiska kompetensen. Det centrala innehållet nämner bland annat att eleverna ska tillägna sig kunskaper om vardagliga moraliska frågor som rör flickors
och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning (s. 218) Enligt kursplanen i religionsämnet inom etik ska undervisning om etik
även leda till att eleverna får möjlighet att träna sin förmåga att resonera om moraliska frågor. Mer precist ska normer och värden som även anges i läroplanens inledande kapitel i linje med skollagen forma gott moraliskt handlande som framtida ansvarstagande samhällsmedborgare. Andra delar av kursplanen i religionskunskap inom etik anger att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar en förmåga att analysera etiska frågor och reflektera över de värden som utmärker ett demokratiskt samhälle genom att ta ställning utifrån en mängd olika perspektiv (Skolverket, 2019, s. 215).
Sammanfattningsvis upplever vi att detta ämnesområde som intressant att undersöka då undervisning inom etik som kunskapsområde enligt tidigare forskning är ett komplext ämne som framstår som svårt att undervisa om. Det upplevs som att etik blir plattformen som ska föregå med gott moraliskt handlande samtidigt som elever ska utveckla och tillägna sig ämneskunskaper och förmågor.
1.3 Problemet med etikundervisning
Utifrån vår tidigare litteraturstudie, Att undervisa om etik - En litteraturstudie om
undervisningsmetoder och förhållningssätt i religionskunskapsundervisning (Eriksson &
Mattsson, 2020) har en tydlig svårighet blivit synlig med etik som ämne i religionskunskap. Eftersom etik är ett ämne som berör frågor som ofta handlar om djupare ämnen där människor tycker olika och därför också handlar om personlig utveckling är svårigheten att detta samtidigt ska bedömas och betygsättas. Flera förmågor ska utvecklas inom ett ämne som handlar mer om djupare förståelse än kognitiva färdigheter.
I vår förra studie kom vi fram till att för att gå allt djupare in på etikens komplexa strukturer handlar det främst om att eleverna ska få möjlighet till att ta del av en undervisning som kan ge större utrymme åt att resonera och föra kritiska samtal om etik (Eriksson & Mattsson, s. 22). Från studiens resultat visade det sig i analysen av den vetenskapliga litteraturen att det fanns återkommande mönster av undervisningsmetoder som på ett eller annat sätt inkluderade någon
form av estetiska lärprocesser. Det framkom att eleverna gynnas av estetik som en lärandeform på sådant sätt att de då tog del av olika slags diskussionsövningar. En slutsats var att etikundervisning ska vara en plats där inte bara problem ska lösas, utan också ge möjlighet till allt fler reflektioner om vad det kan innebära med ett gott liv, en god människa och samhälle. För att närma sig detta kritiska och perspektivtagande till etiska frågor visar studien att elevernas förmåga att fantisera har betydelse för deras utveckling av sitt etiska tänkande. Till exempel framställer Franck & Löfstedt (2015) att det är viktigt att eleverna ges tillfälle att ta reda på mer om hur andra personer tänker eller handlar i moraliskt relevanta situationer. Det övergripande syftet med etikundervisning i religionskunskapen är även att eleverna själva kan ta personliga ställningstaganden i etiska frågor. I relation till detta är då fokus enligt Cush (2014) på att få fram kritiskt tänkande och autonoma individer som är säkra i sin samhällsidentitet. Enligt Aspán & Balldin (2017) kan eleverna sätta sig in i etiska frågor genom att exempelvis agera i en roll för att möjliggöra alternativa synsätt i en viss fråga eller för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt till sin omvärld. Rollspel handlar även om att på olika sätt förmedla respekt för den andre och ta till sig värden som kan skapa ett gott moraliskt handlande. Sedan kan denna grundförståelse om att det kan finnas flera olika sätt att tolka situationer bidra till att eleverna utvecklar ett självständigt förhållningssätt i relation till olika handlingsalternativ (Aspán & Balldin, 2017, s.28.)
1.4 Problemområde & syfte
Utifrån det som vi har beskrivit ovan samt utifrån kursplanen i religionskunskap framkommer en komplex bild av dubbla uppdrag för etikundervisning, anser vi att problemområdet blir tydligt. Å ena sidan ska eleverna uppnå olika förmågor och inhämta kunskaper om de etiska frågorna. Å andra sidan ska etiska reflektioner och samtal om etik bidra med det moraliska handlandet, ge insiktsfulla och medvetna etiska ställningstaganden som görs utifrån flera olika perspektiv. Utifrån dessa dubbla uppdrag blir det intressant att studera i vad mån som estetiska lärprocesser med specifikt rollspel som metod kan uppfylla båda dessa funktioner, det vill säga att dels stärka elevernas teoretiska och analytiska förmågor, dels ge moralisk vägledning.
Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vad mån och på vilket sätt rollspel som estetisk lärprocess kan användas som metod i etikundervisning för att eleverna ska utveckla förmågor och samtidigt, som en moralisk vägledning, få kunskaper inom etiska frågor och deras komplexitet de medför. För att undersöka detta har vi valt att analysera lektioner från ett tema i etik där rollspel är en metod som används. Dessa lektioner har filmats och används som empiri för att göra vår studie. Som undersökningsobjekt har vi valt att avgränsa urvalet till en årskurs 4 på totalt 28 elever.
1.5 Frågeställningar:
· Vilka färdigheter och förmågor tränas hos eleverna genom rollspel som en metod?
. Hur blir det synligt att elevernas etiska tänkande kring moraliska handlingar utvecklas med rollspel som metod?
2. Bakgrund
I bakgrunden återges forskning om etikundervisning och hur den kan utformas för att elever ska ges förutsättningar att inhämta kunskaper, samt hur estetiska lärprocesser som pedagogiskt redskap kan leda till ett lärande med fokus på drama med rollspelet som undervisningsmetod. Detta avsnitt kommer först att belysa hur undervisning om etik, som en del av religionskunskap, ska utformas för att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig rätt kunskaper. Därefter kommer vi att redogöra hur estetiska lärprocesser som pedagogiskt redskap kan leda till ökat lärande och utveckling genom att mer specifikt gå in på rolltagande som undervisningsmetod.
2.1 Etikundervisning i religionskunskap
Enligt Franck & Löfstedt (2015) är det viktigt att elever får ta del av flera områden inom etik. Exempelvis ska de vardagliga frågorna om hur man ska bete sig mot andra täcka en större del av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de olika förmågor som anges i ämnet. För allting ska kunna ifrågasättas specifikt för etik som ett kunskapsområde inom detta ämne. Franck & Löfstedt (2015) lyfter även förmågan att reflektera och fatta kloka beslut inom etik. Det är viktigt att läraren kan skapa underlag som bidra till att de kan ta kloka beslut i syfte till att bidra till ett gott liv för sig själv och för andra. Författarna lyfter att läraren har olika vägar att gå och det gäller att hitta en balans mellan de formella kraven för etikundervisning och att eleverna har rätt till en personlig utveckling och frihet i sitt sökande (Franck & Löfstedt, 2015, s. 13-17)
Ett sätt att arbeta med etiska frågor är genom diskussion, samtal och kritisk analys i relation till olika handlingsalternativ. Då kan man studera en viss fråga genom att hitta flera olika argument och sedan resonera utifrån olika ställningstaganden. Dessa ställningstaganden blir referenspunkter som eleven kan reflektera kring och det viktiga blir då inte att eleven kommer fram till en viss åsikt utan att hen kan reflektera över olika perspektiv som finns. Vidare är undervisning om etik en viktig faktor för att skapa tillfällen att studera hur andra människor tänker och handlar i olika moraliska situationer. Eleverna kan då skapa sig en förståelse för att
en viss moralisk situation kan tolkas på skilda sätt beroende på vem som tolkar den och beroende av hur man ser på en etisk fråga (Franck & Löfstedt, 2015, s. 19-20).
Även om vardagliga dilemman är centrala för etikundervisning och överensstämmer med vad Skolverket (2019) anger i sina rekommendationer om undervisning inom etik understryker likväl Osbeck (2016) i att det finns olika uppfattningar om vad det innebär med en vardaglig fråga. De vardagliga frågor som används i undervisningssammanhang har en tendens att inte vara sådana frågor som elever uppfattar som vardagsnära. Dödshjälp, abort och dödsstraff är exempel på frågor som ofta tas upp i undervisning men som inte är vardagliga för eleverna. Risken med att använda enbart sådana frågor är att de kan förhindra elevnära frågor från att ta större plats. Unga är mest intresserade av relationer men även andra mer dagliga miljöer. Undervisningen bör därför kunna behandla frågor om ensamhet, gemenskap, kompisrelationer och mobbning (Osbeck, 2016, s. 249)
2.2 Estetiska lärprocesser
Estetiska lärprocesser i undervisning har visats kunna gynna elever i sitt lärande på flera sätt. Estetiken som en lärandeform visar sig ge eleverna en möjlighet för att uttrycka kunskaperpå olika sätt och få tillgång till ett fritt skapande samtidigt som de tillägnar sig ämneskunskaper. Även när det kommer till skolans demokratiuppdrag kan eleverna få uttrycka sig på olika sätt, för att visa och känna respekt för andra, vilket kan utveckla deras demokratiskt förhållningsätt. Estetiska lärprocesser kan skapa fler möjligheter att sätta ord på lärande och kunskaper på så sätt att man även bearbetar känslor samt förstår och upplever en händelse (Aspán & Balldin, 2017, s. 28).
Att exempelvis spela en roll i rollspel kan användas för olika syften inom skolans verksamhet. Det kan antingen vara ett underliggande tema av ett dilemma eller problem som man skildrar. I rollspelet kan mänskliga situationer återskapas och väcka vissa känslor hos oss. Eleverna kan ta del av en kollektiv och kommunikativ process genom en gruppdynamisk övning där kunskap om verkligheten bearbetas genom gemensamma beslut och upplevelser (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 12). Rollspelet kan även stärka deltagarnas moral. Fokus är på att utföra handlingen för att kunna ta till sig kunskap, som en gruppdynamisk övning för att ta ställning till kunskap genom handlande. Sternudd-Groth menar att dramapedagogik grundar sig på att deltagarnas egna erfarenheter lyfts fram i skapande av ny kunskap där deltagarnas olika erfarenheter kan vila på andra grunder, exempelvis religiösa värdegrunder. Det innebär att förhållningssättet i den dramapedagogiska praktiken kännetecknas av ett undersökande förhållningssätt som inte utgår från frågor som förutsätter att det finns ett rätt svar (Sternudd-Groth, 2017, s. 143).
Vidare utgår ett dramapedagogiskt perspektiv från att det är viktigt att elever kan bli medveten om vad som kan driver en viss attityd eller beteende hos en rollperson när det kommer till ett
visst handlingsmönster. Det skapar i sin tur goda förutsättningar för att förändra sitt sätt att förstå det innehåll som undersöks genom att först reflektera kring sina egna tankar och känslor kring situationen. Genom de roller man tar kan även elevernas olika upplevelser och värderingar speglas mot andras, både utifrån det som händer i rollen och utifrån sina egna erfarenheter från roller i sin vardag. Genom att väcka en viss sinnesstämning hos en person kommer även våra livserfarenheter till liv, vilka ligger till grund för personliga värderingar. I skolan kan elever exempelvis få en hjälp med att komma vidare med sina reflektioner kring egna upplevelser genom dramatisering genom att mer konkreta medmänskliga situationer bli synliga (Sternudd-Groth, 2017, s. 147)
Rollspel som estetisk lärprocess
Att arbeta med dramatisering i undervisning kan stärka eleverna i sitt lärande och utveckling, både som ett verktyg som berikar inlärningsprocessen såväl som den personliga utvecklingen. Det kan också användas som ett hjälpmedel för elevernas kommunikativa och sociala färdigheter och förmågor (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 25). Ett vanligt arbetssätt att arbeta med dramatisering i skolans verksamhet är genom pedagogiskt drama eller ett rollspel. Nationalencyklopedin definierar pedagogiskt drama som “dramatisk improvisation som hjälpmedel inom skola och fritidsverksamhet och ibland benämnd “skapande dramatik” eller “drama” (Nationalencyklopedin, 2020). Genom ett rollspel kan eleverna då utgå från en redan bestämd handling eller företeelsesom ska undersökas i syfte att antingen skaffa sig kunskaper i ett ämne eller ytterligare handlingsberedskap, men även för att träna kommunikation eller olika moralisk beteenden (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 12).
Enligt Nilsson & Waldemarson (1988) har vår kultur ett fokus på att människan kan ses som en tänkande varelse, mer än “handlingsvarelser” som kan formulera och uttrycka olika tankar genom handlingar. I olika sociala sammanhang håller vi under vissa situationer uppe en social mask som inte alltid stämmer med vad vi egentligen känner eller beteenden som inte speglar den inre upplevelsen. Att spela en roll i rollspelen innebär däremot inget sådant identitetsbyte eller professionellt sätt att utföra en viss roll. Där får vi istället tillträde att utforska andra delar om oss själva genom att inta olika positioner. Dessa olika rolltaganden, genom andra och mer främmande roller, kan skapa en förståelse över olika sätt att tänka i en viss situation. När eleverna går in i roller och lever sig in i andras perspektiv i rollspel kan ges möjlighet till att upptäcka andra värden från någon annan position än den egna (Nilsson & Waldermarson, 1988, s. 25).
Rollspel som pedagogiskt verktyg ger även en helhetssyn på inlärning och förenar våra tankar och känslor med handlingar (s.26). Enligt Nilsson & Waldermarson (1988) kan rollspel även stärka en upplevelse och en bild av oss själva såväl som vår självkänsla genom att vi tar andra perspektiv än det egna. Utifrån dessa erfarenheter utforskar vi vår identitet, vår bild av andra och vår verklighet. Vi lever i ett mer föränderligt samhälle och vi får en mångfald av sociala
världar och mångdubblade uppsättningar roller att sätta in oss i. Genom rollspel och olika sätt att uttrycka sig på i en roll, kan det bli synligt varför vi övertar olika sociala roller i samhället. Ju större erfarenhet vi har av vårt samhälle och de olika roller vi och andra är en del i vår vardag, desto mer tillägnar vi oss olika handlingsmönster, normer och värderingar som kan stärka utvecklingen av vår identitet och ge en helhetsbild av hur vi vill vara i de olika rollerna (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 27-28).
Även improvisation genom drama kan göra abstrakta moraliska dilemman allt mer begripliga. Vardagen är full av nya och oväntade situationer som kräver att vi hittar kreativa lösningar för. När det kommer till gestaltningar tränas våra sinnen rörande vår upplevelse, känsla, identitet och empati. Enligt Skogar (2000) kan ett rollspel därav användas för att både träna beslut och konfliktlösning exempelvis genom att man i rollen tar någon annans perspektiv. Rolltagande kan därför användas för att stärka vår empati för andra som för att nå människor. Skogar (2000) lyfter även att abstrakta moraliska dilemman kan bearbetas genom att eleverna använder estetiska lärprocesser, där exempelvis dramatisering, med tillträde till fiktiva världar i ett rolltagande, kan ge oss flera nya synsätt på något. Dessa lärprocesser blir meningsfulla att använda eftersom människor kan ha skilda uppfattningar om vad det innebär med en god moralisk handling. Där kan olika rollspel göra det möjligt att eleverna på ett naturligt sätt tar del av olika moraliska handlingsideal genom att anta en roll som gestaltas (Skogar, 2000, s. 112).
3. Tidigare forskning
Mest relevant forskning för vår studie har varit den som undersöker olika metoder för att undervisa om etik och som går att koppla till rollspel som en metod att använda. De vetenskapliga studier som vi valt att ta med inom tidigare forskning har på ett eller annat sätt alla en anknytning till etikundervisning genom att de tar upp olika sätt att se på undervisningsmetoder och ämnesinnehåll som kan bedrivas för etik som ett ämnesområde. Den vetenskapliga forskning som fokuserar på rollspel som metod är gjord utanför etik-ämnet har tagits med i detta arbete för att ge en uppfattning om hur rollspel kan användas i pedagogisk verksamhet. Innehållet i sådana artiklar fokuserar främst på estetiska lärprocesser med rollspelet som metod på ett mer generellt plan men kan vara relevanta också när det kommer till etikundervisning.
3.1 Forskning på metoder inom etikundervisning
Det finns forskning som tyder på att drama som metod går att koppla till lärande på flera sätt. Dels kan det gynna elevernas kunskapsutveckling och dels kan det ge moralisk vägledning (Fredriksson, 2013; Öfverström, 2006). Relevant till denna studie blir att hålla sig inom fältet
av drama som lärprocess utifrån studier inom dramapedagogik för att se hur rollspel kan användas som metod för att utveckla de förmågor och kunskaper som ingår i delområdet etik. För att komma in på forskning inom kunskapsområdet etik i religionskunskapsundervisningen framställs att drama som estetisk uttrycksform tillför flera olika fördelar i denna undervisning. Det finns forskning som visar att för att resonera om de mer etiska frågorna krävs ett stort utrymme för att träna sig på att formulera olika ställningstaganden i frågor. För att arbeta med förmågan att resonera om etik och samtidigt ta del av moraliskt handlande visar det sig att olika slags diskussionsövningar genom estetiska lärprocesser kan vara relevanta sätt (Anderström, 2017; Brownlee, Walker, Cobb & Johansson, 2011; Lindström, 2018; Teke, 2019).
I licentiatuppsatsen Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på
mellanstadiet inom ramen för de samhällsorienterande ämnena görs en studie av Anderström
(2017) inom lärares syn på etikundervisning. Metoden i studien är fokusgruppsintervjuer med redan befintliga arbetslag. Urvalet är tre arbetslag från tre olika kommuner i södra Sverigesom utgörs av 13 verksamma lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena. Projektet genomfördes under april fram till maj år 2013. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares syn på undervisning om etik för årskurs 4 till 6 i de samhällsorienterande ämnen med särskilt fokus på religionskunskap.
Ett tema som diskuteras i Anderström (2017) studie är att undervisning om etik ska syfta till elevers utveckling av etiskt tänkande som till största del bygger på förmågan att reflektera, resonera och ta ställning i etiska frågor. Lärarna talar om att eleverna ska lära sig att ta ställning i etiska frågor och motivera sina val samt fundera över konsekvenserna. Lärarna tar också upp att det är viktigt att eleverna får undersöka varför människor tar vissa ställningstaganden. Till exempel att det har med olika bakgrund och erfarenheter att göra. Som metod använder lärarna sig av etiska dilemman. Etiska dilemman innebär att eleverna får ta ställning kring frågor om rätt och orätt. Då förbereder lärarna ett dilemma som eleverna får diskutera kring. En variant av etiska dilemman är också att använda sig av fyra hörn som metod. Övningen går ut på att varje hörn i klassrummet har ett svarsalternativ på frågan som läraren kommer att ställa. Läraren läser upp dilemmat och eleverna får därefter ta ställning till frågan genom att välja ett svarsalternativ och gå till det hörn som bäst motsvarar ens personliga åsikt i den ställda frågan (Anderström, 2017, s. 88-91).
Nästa studie som belyser lärares tankar om hur etikundervisning med estetiken kan bidra med en god moral är Moral and social development: teachers´ knowledge of learning and teaching
strategies in the early years (Boulton-Lewis, Brownlee, Walker, Cobb & Johansson, 2011).
Studien har med hjälp av observationer och intervjuer med ett urval av 11 olika lärare från sju olika skolor i South-East Queensland, Australien studerat vilka strategier lärarna använder för att lära ut moraliskt beteende. Av resultatet framgår att lärarna anser att elever lär som bäst och förstår etiska dilemman på ett djupare plan när läraren modellerar under en övning såsom genom learning by doing för att förstå det som undersöks. De flesta av lärarna berättar om att eleverna på sådant sätt kan lära sig lösa ett moraliskt dilemma genom att de reflekterar över konsekvenser av en handling utifrån sin roll. Här tas även rollspel upp som en metod för att
jobba med learning by doing där eleverna får möjlighet att reflektera kring den roll de övertar för att sedan diskutera om sina handlingar. Att reflektera över en viss handling menar Boulton-Lewis med flera (2011) kan leda till fler diskussioner om känslor och val där eleverna kan få upp ögonen för vad som är rätt eller fel att göra i en situation för att även fundera över olika konsekvenser (Boulton-Lewis m.fl,.2011, s.8-9).
Att i etikundervisning utgå från de frågor som har anknytning till elevernas vardag visar Teke (2019) i sin studie kan gagna elevernas utveckling och förståelse inom olika moraliska frågor. Enligt Teke (2019) har den etiska medvetenheten en betydande roll för hur man klarar av att upptäcka olika etiska problem, beroende på hur man förstår och interagerar med sin omvärld. I skolans etikundervisning är det centralt att arbeta med förmågan att ta väl övervägda beslut och hantera etiska problem för att utveckla sitt etiska förhållningssätt inom de etiska frågorna. Det handlar främst om att ges möjlighet att lära sig urskilja etiska problem som går att koppla till sin egen vardag. För att utveckla detta etiska förhållningssätt beskriver Teke (2019) att det handlar om att eleverna ska få möjlighet till att ta sig an sådana moraliska dilemman som på något sätt kan sammanföra etisk teori och moralisk praktik (s.16).
I nämnda studie utgick Teke (2019) från en metod som kallas Trestegsmodellen för att öka elevernas etiska medvetenhet (s. 15). I studien undersökte forskaren hur eleverna gick tillväga för att ta sig an moraliska dilemman genom att studera hur en elevgrupp i en traditionell etikundervisning – jämfört med elever med Trestegsmodellen – går tillväga för att finna lösningar på olika vardagliga moraliska dilemman. Trestegsmetoden bygger på att elevernas personliga färdigheter får mer fokus i jämförelse med en mer traditionell etikundervisning (s. 16). Metoden är inriktad på att främst låta eleverna själva få finna egna lösningar på ett dilemma. Detta ska leda till att eleverna blir självständiga och kan förhålla sig rationella i förhållande till etiska frågor samt att de blir uppmärksamma på sitt egna moraliska handlande (s. 13-14). Genom att ställa en interventionsgrupp av 15 religionslärare och 524 gymnasieelever mot en grupp elever från ordinarie etikundervisning blev det synligt att det skapades fler insiktsfulla reflektioner i interventionsgruppen jämfört med den traditionella etikundervisning (s.135).
Studien visar att metoden, genom tre distinkta steg och fem olika övningar, på flera sätt gav eleverna allt bättre förutsättningar för att hantera olika moraliska dilemman än mer traditionell etikundervisning. Av resultatet framgick att när eleverna fick sätta sig in i moraliska dilemman som de kände igen och kunde relatera till genom att utforska med egna lösningsförslag använde de flera perspektiv och metoder för att lösa ett moralisk dilemma. Studien resultat var att Trestegsmodellen kan användas för att hantera mer vardagsnära etiska dilemman genom att den låter eleverna bli medvetna om sina personliga ställningstaganden. Detta visar på vikten av att kunna resonera genom att ta ställning till olika former av problemformuleringar, vilket vardagliga frågor kan leda till (Teke, 2019, s. 136).
Ytterligare en forskare som undersökt etikundervisning när det kommer till mer vardagsnära frågor är Lindström (2018). Studien baseras på tidigare forskning om hur individer under en viss situation eller moraliskt dilemma väljer att agera och resonera, vilket ofta brukar handla
om att de först reagera känslomässigt för att sedan motivera sig med hjälp av mer förnuftiga argument. Om detta stämmer menar Lindström (2018) att etikundervisning behöver byggas upp didaktiskt. Metoden för studien är en enkät som 45 religionslärare har fått besvara. Enkäten utgick ifrån två etiska dilemman varav den ena har en större emotionell koppling. I resultatet framgick att när dilemmat inte har någon känslomässig koppling så reagerar deltagarna med förnuftiga resonemang. Medan när det finns en känslomässig koppling så reagerar deltagarna utifrån denna och resonerar utifrån sina känslor. Lindström (2018) kommer fram till att utformningen av frågorna har en stor betydelse för hur deltagarna reagerar. Vidare föreslår Lindström ett metodbaserat arbetssätt för etikundervisning där man kan jobba med etiska dilemman där både känslomässigt och förnuftigt resonerande tränas. Genom att aktivt arbeta med resonerade kring etiska dilemman så kan man lära sig att hantera den känslomässiga reaktionen (Lindström, 2018, s. 55- 59).
3.2 Forskning på drama som estetisk lärprocess
Forskning om etik som kunskapsområde i religionskunskapsundervisning åskådliggör att drama som estetiskt uttryckssätt kan ha flera fördelar för ämnet. Det finns forskning som visar att det ska ges ett utrymme för att träna på att formulera ställningstaganden i mer vardagliga etiska frågor. För att arbeta med förmågan att resonera om etik och samtidigt ta del av moraliskt handlande framkommer att olika slags diskussionsövningar genom estetiska lärprocesser kan vara ett sätt (Anderström, 2017; Brownlee, Walker, Cobb & Johansson, 2011; Lindström, 2018; Teke, 2019).
Det som framställs är bland annat att lärande ur ett dramapedagogiskt perspektiv arbetar med både elevernas kunskapsutveckling, det sociala klimatet och elevernas personliga utveckling. När det kommer till förmågan att resonera om vardagliga moraliska frågor i etikundervisning framställer Christel Öfverström (2006) i sin doktorsavhandling Upplevelse, inlevelse och
reflektion – drama som en aktiv metod i lärandet hur man kan använda sig av drama i
undervisningen. I en fenomenologisk forskningsansats redovisas 19 lärares synsätt på denna undervisningsmetod. Resultatet bland de intervjuade lärarna inom olika ämnen på både grund- och gymnasienivå, visar att drama stärker både självkännedomen hos elever och andra viktiga förmågor. Det framgår att metoden utvecklar elevers förståelse för andra och deras empatiska förmåga, likväl som att dramatisering stärker den kreativa förmågan och de kommunikativa förmågorna. Vidare framställs drama som ett sätt för att stärka samarbetsförmågan i sociala interaktioner, gagna elevers kunskapsinhämtning och höja motivationen över att ta ansvar för sitt lärande. Enligt Öfverström (2006) kan dramatiseringar som en metod i undervisningen, även kallad dramakommunikation, gå på djupet för se hela människan i sitt lärande genom att elever som lärare får lära av varandra. Det handlar om att med känslomässig intelligens skapa förutsättningar för intellektuella såväl som emotionella utvecklingsstadier som kan göra att man sedan utvecklas på ett djupare plan (Öfverström, 2006, s. 13).
Vidare kan dramakommunikation enligt forskaren förstärka elevers skapande i lärandemiljön. Det handlar enligt Öfverström (2006) om att få möjlighet att testa olika uttryck för sina kunskaper genom att uppleva olika känslor och stämningar. Att integrera mer estetiska ämnen i undervisningen menar forskaren även kan bidra till en utveckling av elevens identitet. Det är påtagligt att den verbala- och icke-verbala kommunikationen som undervisningsmetoder på flera sätt kan användas för att stärka kunskaperna utifrån elevernas egna upplevelse om något (Öfverström, 2006, s. 12).
På liknande sätt som dramakommunikation kan utveckla elevers kunskaper enligt Öfverström (2006), visar kvalitativa forskningsintervjuer om drama som estetisk lärprocess i Fredrikssons (2013) avhandling Drama som pedagogisk möjlighet att drama stärker eleverna i sitt lärande. I studien görs intervjuer av 11 lärare för att studera deras upplevelser av att använda drama utifrån ett socialkonstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Det framkommer i resultatet ett återkommande tema (bland lärarna från förskoleklassen till årskurs nio) var att dramat kan bidra till personlighetsutvecklande dimensioner hos elever. De flesta av informanterna som deltog fick ökat självförtroende och stärkt identitet. Det var även synligt att eleverna visade allt mer empati och stärkta kommunikationsförmågor. Lärarna i studien beskriver drama som ett mångfacetterat och kraftfullt verktyg som leder till ökad förståelse och fördjupad kunskap. De lyfter både att drama blir en källa till kunskap och att det gynnar undervisningen på så sätt att det går att studera något från flera perspektiv (Fredriksson, 2013, s. 123).
4. Teoretiskt ramverk
Som teoretiskt ramverk för vår studie anser vi att det blir lämpligt att utgå ifrån ett handlingsinriktat perspektiv med rollspel som teori. Utifrån ett handlingsinriktat perspektiv förenas tanke, handling och känsla i en helhetssyn av lärande. För att kunna skapa viss förändring i människors förståelse finns enligt Sternudd-Groth (2013) flera fördelar med att använda en handlingsinriktad metod. En handling kan då bli en förlängning av våra olika beteenden och vara som ett avsiktligt agerande mot ett visst mål. Handlingsinriktade metoder möjliggör en reflektion över kunskap, och reflektion i relation till begreppet handling utgör en central del när det kommer till att bearbeta erfarenheter eller pröva sina tankar i verkligheten. Genom att eleverna ges en personlig upplevelse som är konkret men även känsloladdad kan de förstå sig själva och sin omvärld genom att skapa sig en förståelse för en känslomässig dimension samtidigt som de ges verktyg för att bearbeta kunskapen på en högre kognitiv nivå (Sternudd-Groth, 2017, s. 146).
Att undervisa utifrån ett handlingsinriktat perspektiv handlar om att använda sig av en metod som på ett eller annat sätt ger deltagarna handlingsberedskap att gå in i roller i olika situationer. Därför kan rollteori vara ett lämpligt teoretiskt utgångsläge för ett handlingsinriktat perspektiv. Utifrån ett rollteoretiskt perspektiv sker reflektion i relation till de erfarenheter som individen
gör genom egna och andras rolltagande i dramatiseringar eller en annan form av rollspel. Genom ett rollspel blir det möjligt att prova en viss handling för att sedan reflektera kring sin upplevelse i en viss roll, vilket i sin tur kan omsätta teoretiska kunskaper till praktiska erfarenheter. Som en gruppdynamisk övning uppstår aktivitet genom handlingar (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 26).
Utifrån ett dramapedagogiskt synsätt kan man se på rollspel och andra former av rollagerande som en lärandeprocesser där elevernas sätt att agera i en viss roll bearbetar kunskap på både en känslomässig och kognitiv nivå genom att binda samman tankar, känslor och handlingar. Rollspel som pedagogisk metod kan utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv ge en helhetssyn på inlärning där kunskapen sätts i ett större sammanhang för att studera ett fenomen. Detta meta-tänkande om kunskap; att kunna bestämma vad som är hållbart eller lösa problem i grupp utvecklas då med utgångspunkt i känslomässig och intellektuell förståelse.
Begreppet roll används för att beskriva hur människor beter sig mot varandra. Roll definieras som summan av de förväntningar som riktas mot en viss position. Förväntningar som riktas mot en viss person är beroende av sitt sammanhang. Vi tillägnar oss nya roller i vardagen som kan göra att en viss situation kräver viss kunskap om hur vi ska gå in och bete oss i ett visst sammanhang.
Att agera är ett annat begrepp inom rollteori Att agera innebär att vi, beroende av sammanhanget, övertar en viss roll i ett socialt sammanhang genom att vi agerar efter en viss roll i mötet med en människa. Genom rollspel får vi tillgång till våra direkta och indirekta kunskaper om dessa roller och kan utifrån dessa kunskaper belysa fler aspekter av en situation genom den roll vi övertar. Vi kan då välja att inta en situation genom att agera på olika sätt utan ett sådant identitetsbyte. Exempelvis kan en elev gå in i positionen som lärare genom att studera det beteende som hen tycker att en lärare har Efteråt lämnar eleven rollen och återgår till diskussionen, och rollen som elev, till det sociala sammanhanget som både elever och lärare är en del av i klassrummet (Nilsson & Waldemarson, 1988, s. 8).
Utifrån beskrivningen av dessa nämnda teoretiska perspektiv anser vi att både handlingsperspektivet och rollspelsteorin är relevanta teoretiska utgångspunkter för att göra analyser av elevers dramatiserande som ett led i att tillägna sig kunskaper om och i etik och etiskt resonemang. Med hjälp av rollteori studerar vi hur rollspel som metod kan ge eleverna olika verktyg för att bearbeta kunskap på en hög kognitiv nivå och ges möjlighet att reflektera kring kunskapen på en känslomässig nivå. Vi har urskilt tre begrepp som vi tar med oss till analysen, nämligen känslomässig upplevelse, kognitiv och kommunikativ. De två förstnämnda begreppen har vi valt eftersom kunskap bearbetas på en känslomässig och kognitiv nivå. Det sistnämnda har vi valt eftersom kommunikation är en stor del i arbetet med rollspel och blev därför användbart som analysbegrepp.
5. Metod
I denna del av arbetet presenteras val av metod kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Utifrån intentionen att beskriva hur vi gått tillväga för att samla in och analysera vårt material kommer de avgränsningar som gjorts i studien diskuteras utifrån dess validitet och reliabilitet. Metodkapitlet ska belysa datainsamlingsmetoder såväl som genomförande av datainsamlingen, urvalsmetod och analysmetod som använts samt de etiska överväganden som gjorts i studien.
5.1 Insamlingsmetod
I valet av vårt empiriska material har vi valt att utgå från ett arbetsområde med temat etik för att besvara studiens frågeställningar. Temat består av undervisningsmoment med en koppling till etik som ett undervisningsämne, där vissa delar av denna undervisning tagits med till studien. Som empiri har vi valt att ta ut två olika slags undervisningsmoment som analyseras separat från varandra men som vardera tagits med för att besvara studiens två frågeställningar. Det ena momentet är tre olika rollspel som eleverna planerat, genomfört och reflekterat över under lektioner. Det andra momentet är ett ett avslutande samtal inom etik som utgår från elevernas egna tankar kring en etisk fråga. Syftet med det utvalda empiriska materialet var att undersöka elevernas utveckling av förmågor och etiska förhållningssätt när de fick arbeta med moraliska dilemman genom rollspelen. Metoden för vår studie är videoobservationer som gjorts av elevernas arbete med rollspel. Enligt Eidevald (2015) kan en sådan metod vara lämplig att använda om forskningsfrågan är avgränsad i den utsträckning att forskaren vill fördjupa sin förståelse kring ett visst fenomen i sin studie. Samtidigt som videoobservationer kan vara mer tidskrävande att samla in som analysmaterial kan denna insamlingsmetod fördjupa en förståelse om strukturer och vi interagerar med andra (Eidevald, 2015, s. 114-116).
En metod för att lära känna de som blir inspelade under videoobservationer är enligt Lalander (2015) att kombinera videoinspelning med andra former av deltagande observationer. Som komplement till vår datainsamlingsmetod har även observationer gjorts under flertal lektionstillfällen med fokus på hur eleverna reflekterar om sitt rolltagande men även kring deras arbete med planering och genomförandet. Med hjälp av att kombinera dessa metoder försöker vi att undersöka om det finns mönster i hur eleverna interagerar och ta sig an olika moraliska dilemman tillsammans med andra. Både för att ta reda på bakomliggande orsaker till ett visst ställningstagande i en etisk fråga, men även för att urskilja hur resonemanget som detta påverkas av att eleverna övertar en roll (Lalander, 2015, s. 100).
5.2 Urval och avgränsning
Urvalet är i första hand ett bekvämlighetsurval med syfte att, genom att det fanns bekanta människor och flera goda kontakter, genomföra lektioner där vi var bekanta med elever och personal. Allt material har samlats in i samband med undervisning på en skola under en månad år 2020. Vidare är undersökningen avgränsad till en årskurs 4 på mellanstadiet med 28 elever där sammantaget 11 videoobservationer gjorts varav fem sekvenser togs med i studien. Ett urval som gjorts består av tre olika rollspel med planering och reflektioner i samband med att eleverna hade byggt upp sina kunskaper inom arbetsområdet etik men även fått möjlighet att gå in en viss roll. När vi gjorde detta urval utgick vi från att ta med en så stor variation av material som möjligt, och försöka tydliggöra allt ifrån hur eleverna kommer fram till moraliska dilemman till hur de tänker om repliker som rollerna får, utifrån hur de interagerar med varandra under arbetet med rollspel. Därför gjordes även ett urval av tre olika rollspel som hade olika teman som ett moraliskt dilemma. Arbetsområdet avslutades med ett samtal som gjordes i helklass och ett annat samtal som skedde med en grupp på fyra elever.
5.3 Etiska ställningstaganden
Vid samhällsvetenskaplig forskning ska forskaren enligt fyra olika etiska krav ta hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa riktlinjer är till för att med flera ändamål skydda den enskilde individens integritet. Dels ska deltagarna ha fått ta del av information om den studie som görs, om studien syfte, hur inspelningen genomförs och i vilket sammanhang resultatet presenteras. Vidare ska samtliga ha gett sitt samtycke på att delta i studien och därefter ska allt material sekretessbeläggas så att deltagarna i studien kan garanteras anonymitet genom avidentifiering (Vetenskapsrådet, 2017)
För att uppfylla samtliga etiska principer skickade vi ut en blankett med sådan information till vårdnadshavare, där de bland annat fick ta ställning till om deras barn kommer att kunna delta under någon form av videoinspelning eller inte. Vidare informerades elev och vårdnadshavare om att allt inspelat material används inom ramen för denna studie som enbart vi kan använda. För att uppnå konfidentialitetskravet har vi sedan avidentifierat samtliga deltagare, både när det kommer till namn och kön men även namn på karaktärerna i rollspelen är avidentifierade.
5.4 Analysmetod
Eftersom vi har valt att kombinera videoobservation med deltagande observation har ett urval gjorts till studien från den data som samlats in under dessa observationstillfällen med elever.
Vi har valt ut en mängd data utifrån dessa videosekvenser varav samtliga upplevts användbart för att besvara frågeställningar och syfte. En del av vårt empiriska material kopplades till tre olika rollspel som eleverna planerat och genomfört samt deras reflektioner om metoden. Arbetsområdet etik avslutades med samtal med en mindre grupp på fyra elever som reflekterade kring sina upplevelser av att ha arbetat med ämnet etik. En annan del av vår studies empiriska material kopplas till detta samtal samt övergripande reflektioner om arbetsområdet inom etik.
Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin har gjort en analys utifrån att använda tre utvalda begrepp för att analysera ett analysmaterial. De begrepp som har används för att analysera elevernas planering, genomförande och reflektioner av ett rollspel är känslomässig upplevelse, kognitiv och kommunikativ. Utifrån rollspelsteorin var syftet att med hjälp av dessa begrepp studera elevernas olika resonemang om etiska frågor och vilka andra förmågor de visar sig utveckla med rollspel som metod i etikundervisning. Fortsättningsvis använder vi analysbegreppen för att undersöka hur eleverna under planering, genomförande, och även samtal kring att arbeta med etiska frågor i kombination med rollspel, har utvecklat sina etiska resonemang och tänkande inom ämnet etik i religionskunskapen.
Till att börja med transkriberades de tre rollspelen för att sedan analyseras med hjälp av våra analysbegrepp. Resultatet av denna första del av analysen valde vi sedan att göra en sammanfattning av, där tog vi upp de olika förmågor och färdigheter som eleverna tränat. Även elevernas planering och uppbyggnadsfas av rollspelen samt elevernas reflektioner från samtal i helklass och i mindre grupp transkriberades. De förmågor som framkom visade sig på flera sätt ha koppling till studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk på så sätt att de kunde kopplas till etik som ämne.
6. Empiri och arbetsområde
6.1 Presentation av empiri
I detta avsnitt presenteras ett resultat av det insamlade material som valts ut för analys i studien. Materialet består av observationer med eleverna som gjorts under olika faser inom arbetsområdet. De videoinspelningar som valts ut till analys är tagna från lektionstillfällen från elevernas planering av rollspel, till genomförande och avslutande samtal med fyra elever. Rollspelen som har valts ut går under olika teman som utgår från vardagliga moraliska frågor. De moraliska dilemman som eleverna använder inom de tre rollspel som analyseras handlar om ljuga för någon, att vara taskig mot någon annan och att fuska på ett prov. För att underlätta för läsaren kommer först och främst en beskrivning av arbetsområdet finnas för att ge en övergripande bild av hur eleverna gått tillväga för att göra sina rollspel.
6.2 Arbetsområde: Tema etik
Det valda arbetsområdet inom etik utgick från kursplanen inom religionskunskapen. Målet var att eleverna ska ta del av ett kunskapsinnehåll av etiska frågor om vad av det kan innebära att göra gott, och andra normer och värden inom moraliskt handlande (Skolverket, 2019, 215). Vidare var fokus på att synliggöra att det kan finnas olika sätt att tänka om etiska frågor med, skilda eller liknande bild av vad som är “rätt eller “fel” och inta andra perspektiv än det egna. Dessutom fick eleverna utrymme att träna sin förmåga att resonera och ta ställning genom att de fick ta del av olika vardagliga moraliska dilemman. Efter denna uppbyggnadsfas kring hur de kan tänka i etiska frågor fick eleverna med sina förkunskaper sedan skapa egna dilemman. Utifrån det centrala innehållet har en pedagogisk planering utformats med temat etik. Rollspel är alltså en del av detta tema där det finns flera olika arbetsmetoder. Uppstarten av detta arbetsområde kom att introduceras med en enkät där eleverna fick svara på olika frågor om etik. Syftet med enkäten var att ta reda på elevernas tidigare kunskaper om etik och moral för att således kunna anpassa undervisningen efter. Vidare utformades lektioner med intention att bygga upp elevernas kunskap inför de kommande rollspelen. För att göra det fick eleverna ta del av PowerPoint, kortare filmer och utdrag från religionsböcker som fanns att tillgå på skolan. Inom dessa religionsböcker fokuserade vi på det innehåll som tog upp mat-traditioner, men även gällande vad som ansågs vara rätt och orätt att äta inom de olika världsreligionerna. Ett försök gjordes till ett rollspel för att komma in hur rollspel kan användas som pedagogiskt verktyg och hur man kan behandla ett kunskapsinnehåll genom rollagerandet. Under detta tillfälle fick eleverna möjlighet att ta med sig en struktur på hur rollspel kan gå till. Detta rollspel beskrivs nedan i rubriken “ Prova på att gå in en roll”. Därefter fick eleverna planera egna rollspel som skulle handla om etiska dilemman vilket beskrivs under rubriken “ Planera rollspel”. Processen med de egna rollspelen bestod av planering, genomförande och reflektion. Temat etik avslutades med samtal, och diskussioner i helklass, samt med ett särskilt möte med en mindre grupp som fick reflektera över arbetsområdet etik.
7. Resultatanalys
I detta avsnitt i arbetet kommer vårt analyserade empiriska material att redogöras i flera delar. Analysen är uppdelad efter arbetsprocessen med rollspel. För det första presenteras resultat från en aktivitet där eleverna under arbetsområdet etik arbetade med rollspel som en metod i etikundervisning. För att introduceras till rollspel som metod fick eleverna först testa på att ta andras perspektiv, genom att prova på att gå in i en roll och på så sätt bygga upp sina kunskaper i arbetsområdet. För det andra presenteras resultat från den empiriska studien av elevernas planering av sina rollspel, utifrån moraliska dilemman, för att därefter komma in på
genomförandet av tre olika rollspel. För det tredje analyseras två samtal med elever: en delanalys från ett samtal från arbetsområdet som gjorts med en mindre grupp på fyra elever samt en delanalys med eleverna i helklass. Med hjälp av valda analysbegrepp från rollspelsteorin analyseras samtliga delar av det ovan beskrivna empiriska materialet med fokus på hur elevernas dramatiserande genom rollspel som metod kan leda till utveckling av olika förmågor i ämnet etik i religionskunskap. Även elevernas etiska tänkande när det kommer till etiska frågor är centralt i denna analys. De analysbegrepp som har används är känslomässig upplevelse, kognitiv och kommunikativ.
7.1 Prova på att gå in i en roll
Innan eleverna fick börja arbeta med sina egna rollspel fick de först testa att vara i en roll som var kopplad till en religion. Eftersom att vi hade påbörjat temat etik genom att prata om olika religioner och deras etiska tänk var syftet med denna första övning att eleverna skulle få bekanta sig med olika perspektiv. Eleverna blev indelade i grupper om tre till fyra elever och därefter fick varje grupp en religion som de skulle representera. Eleverna fick färdiga manus-kort om vad människorna i religionen ansågs vara etiskt rätt och fel att äta. Sedan fick eleverna en stund på sig att läsa på sina kort samt läsa på i läroboken för religion som fanns på skolan. Tanken var att det skulle bli ett samtal mellan eleverna, när det var i sin roll, om deras olika tänk kring mat. Eleverna genomförde övningen men det blev ett onaturligt samtal eftersom de läste rakt av från manuset. Efteråt sa eleverna att det var läskigt att göra det i helklass och de önskade att vi skulle vara i halvklass nästa gång. En elev nämnde att det var konstigt att säga en åsikt som man själv egentligen inte tyckte.
Analys
I denna övning har eleverna för första gången fått uppleva hur det kan vara att studera något utifrån ett annat perspektiv än det egna. Utifrån det som en elev säger om att det är konstigt att säga något som hen själv egentligen inte tycker så ser vi att hen har bearbetat den nya insikten på en kognitiv nivå. Eftersom eleven nu har blivit medveten om andra perspektiv så kan slutsatsen dras att hen inte har varit lika medveten om detta innan, och därför visar eleven att hen nu reflekterar kring sitt tänkande, vilket eleven kommunicerar till resten av gruppen. Eleverna får en känslomässig upplevelse av situationen på det sätt att det är en ny övning för dem. I denna fas så handlar det mer om att komma in i rollspelet som en metod, och ta del av andra perspektiv. Därför blir det mer fokus på själva övningen än innehållet.
7.2 Planering av rollspel
I grupper om tre till fyra elever har eleverna kommit överens om ett etiskt dilemma som de har gjort ett rollspel av. Det ska handla om något som de kan ta ställning till. Situationerna hade vi pratat om tidigare, vi hade bland annat spelat upp korta etiska dilemman för eleverna som de sedan fick diskutera. Exempel på situationer var: upphittade saker, fuska på prov eller att ljuga. Uppgiften introducerades genom att eleverna fick ta del av en PowerPoint som återgav ett innehåll av uppgiften och hur övningen var tänkt att gå till som sedan förtydligades muntligt för dem. Eleverna hade tillgång till PowerPointen under hela planeringen.
När eleverna började planera sitt rollspel valde de först och främst ut det moraliska dilemmat. De olika grupperna tog olika lång tid på sig för att komma fram till ett innehåll i sina rollspel. I de elevgrupper det krävdesstöd fanns lärare tillgänglig som gick runt för att hjälpa eleverna. Ett rollspel handlade om att ljuga och när eleverna planerade detta så var de noga med namn på karaktärerna. Under detta rollspel gjordes videoobservation och det blev synligt hur eleverna gör för att komma hitta på fiktiva namn. I rollspelet berättade de att de ska finnas två tuffa, lite nonchalanta personer. När eleven frågade vad karaktärerna ska heta visade de andra i gruppen att visa med sitt kroppsspråk hur karaktärerna ska vara. De viftar lite med handen och ser obrydda ut, vilket leder till att de bestämmer sig för att rimma på rollfigurernas namn.
Analys
I denna första del med arbetet av rollspel är det tydligt att eleverna tränar sin förmåga att reflektera om det etiska dilemmat men också att de kan ta ställning i frågan och kommunicera. Även samarbetsförmågan tränas i grupperna när de kommer fram till det moraliska dilemmat. För att samarbeta under denna planeringsfas var det synligt att eleverna använde både verbala som icke-verbala kommunikationssätt för att kunna uttrycka sig och göra sig bättre förstådda. Under denna planeringsfas av det moraliska dilemmat till rollspelen reflekterar eleverna över moraliska dilemman de ansåg var viktiga, så som att ljuga och fuska som handling och tar ställning till hur de genom roller ska visa olika sätta agera i situationen. Med hjälp av PowerPointen så kommer eleverna snabbt fram till vad de vill göra för rollspel. Det var synligt hur eleverna valde att utgå från olika dilemman som på olika sätt var elevnära. Elevernas planering av rollspelen visar även att de under denna process uppmärksammat små detaljer. De kommunicerar med varandra muntligt och med ett kroppsspråk för att visa hur de tänker att karaktärerna ska vara. Det finns en föreställning hos eleverna om hur “tuffa” personer beter sig och likaså en föreställning om att de personerna har namn som speglar deras personlighet. Troligtvis har de reflekterat över stereotyper när de gestaltar karaktärerna.
7.3 Genomförande
Rollspel ett – Att ljuga för någon annan
En av grupperna valde att göra ett rollspel där temat var att ljuga. Huvudpersonen Alex har en bror som har downs syndrom och hen är rädd för att andra ska få reda på detta. Det finns två till karaktärer i rollspelet, dessa är skolans populära elever Conny och Ronny. Alex ljuger om sin bror inför eleverna genom att säga att hen är en popstjärna. Rollspelet avslutas sedan med att de populära eleverna konfronterar Alex tillsist som då väljer att berätta sanningen för dem. Anledningen till att hen inte har sagt sanningen från början är eftersom de andra eleverna är coola. Hen ber också om ursäkt till brodern Billie. Nedan finns ett exempel på dialogen i rollspelet:
Nej! Vänta! Förlåt…, kom du kan komma fram Billie. Jag har ljugit, min bror har down syndrom och jag vågade inte säga det till er för jag trodde att ni skulle skratta. ( Elev 1)
Varför sa du inte bara sanningen från början? ( Elev 2)
För, det är lite jobbigt ibland när min bror har downs syndrom och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Ni är liksom de coola i klassen och jag vet inte … förlåt Billie, Förlåt. ( Elev 1)
Analys
I detta rollspel är det synligt att eleverna har valt de olika rollerna efter hur de tänker kring att inte berätta sanningen som ett moraliskt dilemma. När den elev som gestaltar rollfiguren med brodern som har down syndrom berättar att han istället är en popstjärna, förmedlas rollen som syster/bror att en bakomliggande orsak till att hen väljer att ljuga i detta fallet har att göra med att inte passa in. Genom att sedan berätta bakgrunden till varför hen tidigare inte berättat som det är på grund av att verka annorlunda inför de andra, förmedlar eleven en förståelse för situationen på en hög kognitiv nivå. Detta blir synligt hur eleven väljer att hantera det etiska dilemmat som uppstår efter att hen har ljugit. När eleven sedan berättar sanningen och att hen ångrat sitt val av handling förmedlar eleverna genom rollens repliker och handling att när den fiktiva systern/brodern har ljugit för de andra ger det en känsla av vad som är mer moraliskt rätt. Genom att berätta att hen ångrar sitt val av handling förmedlar denna roll genom sina repliker att gå från att ljuga till att förstå sin handling där rollfiguren uttrycker de känslor som uppstår. Eleverna visar genom den fiktiva systern/broderns repliker att göra moraliskt rätt i situationen är att berätta sanningen, vilket kräver att bearbeta sitt egna agerande på såväl ett känslomässigt plan som kognitivt för att hantera dilemmat och uttrycka sin känslomässiga upplevelse som uppstår.
Mimiken är tydlig hos de elever som ska spela karaktärerna Conny och Ronny som visar med hela sitt kroppsspråk att de är tveksamma till det som eleven som spelar Alex säger. Med en
kaxig attityd så ifrågasätter eleverna hela tiden Alex. Hen som spelar brodern använder hela sitt kroppsspråk för att visa att hen har en funktionsnedsättning. Alla som är med i rollspelet är helt naturliga kring hens gestaltning. Eleven som spelar Alex visar med röst och mimik hur jobbig hon tycker att hela situationen är. I samtliga roller som eleverna tar visar de tydlig med sin mimik, kroppsspråk och dialog att de tillsammans förmedlar olika känslor i rollspelet. Det finns även en tydlig röd tråd från början till slut. I dialogen är rädslan en framträdande känsla samt ånger över att ha ljugit. I den första repliken ovan vågar karaktären äntligen berätta sanningen och be om förlåtelse. I replik två är det en konfrontation och i replik tre en förklaring av ett beteende. Genom denna dialog finns möjlighet att åstadkomma en känslomässig upplevelse för såväl skådespelare som publik. Eftersom eleverna kommunicerar olika känslor på flera sätt så blir upplevelsen starkare. Ytterligare något som behandlas i rollspelet är roller i klassrummet. Anledningen till att karaktären ljuger från början är eftersom hon är rädd för vad de tuffa tjejerna i klassen ska tycka. Denna känslomässiga upplevelse är något som antagligen flera elever kan känna igen sig i.
Sammanfattningsvis har eleverna visat ett gott moraliskt handlande och förmågan till reflektion i rollspelet när dem tänker över sitt egna agerande från att först ljuga till att sedan berätta sanningen. Eleven sätter den egna handlingen i situationen i ett större perspektiv genom att se situationen utifrån flera olika synvinklar genom de olika rollerna. Genom att bli medveten om de konsekvenser som finns av att ljuga skildrar rollspelet att denna reflektion kan leda till en djupare reflektion över det egna handlandet och ett meta-tänk om ett dilemma om att ljuga. Eleverna förmedlar också hur det kan kännas via eleven som är huvudpersonen i rollspelet. Som åskådare till rollspelet med en handling som detta ges det en möjlighet till att sätta sig in i handlingen med flera av dina sinnen, vilket även bidrar till en mer känslomässig upplevelse.
Rollspel två – Att vara taskig mot någon annan
Det andra rollspelet som valts ut från empirin utgår från dilemmat att vara taskig mot någon annan. Detta är en kort scen med totalt tre olika karaktärer som deltar. Två av dem är kompisar och den tredje är en person som säger ifrån. Det som skildras under rollspelet är att de två kompisarna råkar gå in i varandra varav den ena blir irriterad och säger till. Därefter försöker hen att slå sin kompis men då kommer den tredje eleven emellan. Nedan följer en del av dialogen från rollspelet:
Vad gör du?! (elev 1)
Vad håller du på med? (elev 2/Taskig kompis)
Jag försöker hjälpa henne! (elev 1)
Men det är ju min kompis? (elev 2/Taskig kompis)
