• No results found

Psykisk hälsa i biologiundervisningen: En analys av läromedel för årskurs 4-6

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Psykisk hälsa i biologiundervisningen: En analys av läromedel för årskurs 4-6"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Psykisk hälsa i biologiundervisningen

- En analys av läromedel för årskurs 4-6

Elaine Axelsson

Självständigt arbetet för Grundlärare 4-6 Huvudområde: Naturvetenskap

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2020

Handledare: Hugo von Zeipel Examinator: Nina Eliasson Kurskod: NV004A

(2)

ii

Sammanfattning

Forskning visar att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Därför är syftet med denna studie att analysera i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att få bättre kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Komparativ metod har använts för att analysera tre olika tryckta läroböcker för mellanstadiet inom biologiämnet. Resultatet av studien visar att det är stor skillnad mellan det utrymme psykisk och fysisk hälsa får i de aktuella läroböckerna. Samtliga av läroböckerna gav fysisk hälsa ungefär tre gånger så mycket utrymme än vad psykisk hälsa fick. Läroplanen betonar att det är viktigt för eleverna att relatera psykisk hälsa till sömn, kost, motion, sociala relationer samt beroendeframkallande medel. Resultatet visar att dessa kopplingar görs i liten utsträckning, det är endast läroboken Utkik som sammankopplar psykisk hälsa med samtliga av dessa aspekter. I Boken om biologi och Upptäck relaterar inte psykisk hälsa samman med varken sociala relationer eller beroendeframkallande medel. Eftersom det varierar i vilken utsträckning läroböcker bearbetar psykisk hälsa kan lärares val av lärobok påverka vilken kunskap eleverna får med sig efter avslutad lektion.

(3)

iii

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... ii 1 Inledning ... 1 2 Bakgrund ... 2 2.1 Hälsa ... 2 2.2 Läroplaner i Sverige ... 2 2.3 Läromedelsgranskningens historia ... 3

2.4 Läromedelstyrd inverkan på undervisning ... 4

3 Begreppsramverk ... 6

3.1 Hälsa ... 6

3.1.1 Psykisk hälsa ... 6

3.1.2 Fysisk hälsa ... 7

4 Syfte och frågeställning ... 8

5 Metod ... 9

5.1 Metodval ... 9

5.2 Urval och material ... 9

5.2.1 Presentation av läroböcker ... 9

5.3 Genomförande ... 10

5.4 Forskningsetik ... 11

5.5 Metoddiskussion ... 12

6 Resultat ... 13

6.1 Fysisk respektive psykisk hälsa i läroböckerna ... 13

6.2 Centrala innehållet ... 14 6.2.1 Sömn ... 14 6.2.2 Kost ... 15 6.2.3 Motion ... 16 6.2.4 Sociala relationer ... 18 6.2.5 Beroendeframkallande medel... 19

6.3 Likheter och skillnader ... 20

6.4 Resultatsammanfattning ... 21

7 Diskussion ... 22

7.1 Psykisk och fysisk hälsa ... 22

(4)

iv

7.3 Likheter och skillnader ... 23

7.4 Slutsats ... 23

7.4.1 Fortsatt forskning ... 24

(5)

1

1 Inledning

Läroplanerna som används i skolan ska i många avseenden spegla dagens samhälle. Ett exempel på detta är att i läroplanen från 2011 separerar Skolverket (2019) begreppet hälsa och istället skriver ut fysisk hälsa respektive psykisk hälsa. Att denna ändring har skett kan bero på att man i samhället idag särskiljer fysisk och psykisk hälsa mer tydligt än tidigare.

Att unga mår sämre idag än tidigare visar undersökningar som Folkhälsomyndigheten genomför och enligt dessa undersökningar försämras den psykiska hälsan bland barn och unga. Det är intressant att få veta mer om hur skolan möter denna utveckling som tyvärr sker. Att den aktuella läroplanen skiljer på fysisk och psykisk hälsa kan vara ett steg för att försöka lyfta fram att båda delarna är viktiga att arbeta med i skolan. Enligt Langford et al. (2014) är detta i linje med WHO, World Health Organizations ramverk för hälsofrämjande skola, att ha en formell läroplan som innefattar hälsoutbildning. Det är, med grund i detta, intressant att undersöka om läroböckerna som används i skolan lever upp till detta ramverk.

Skolverket (2020) har en timplan för hur många timmar eleverna ska ha av varje ämne under grundskolan. Där framgår det att eleverna ska få 55 undervisningstimmar i biologi i mellanstadiet men inte hur många av dessa timmar som ska beröra de olika delarna som ingår i ämnet. Hur dessa timmar ska fördelas inom biologins innehåll är lärarens uppdrag att besluta om. Ett bra hjälpmedel i detta beslut kan vara olika läroböcker. Läroboken som läraren väljer att arbeta med kan styra vilket innehåll som eleverna slutligen får i klassrummet.

Genom att göra en jämförelse mellan olika läroböcker kan denna studie ge en insyn i hur de aktuella läroböckerna tar upp psykisk hälsa och lärarens förutsättningar för att bedriva en god undervisning inom ämnet.

(6)

2

2 Bakgrund

För att få mer kunskap om vad hälsa innebär och hur människors hälsa har utvecklats i Sverige kommer det att under denna rubrik redovisas hur hälsoläget sett ut historiskt och ser ut idag. I bakgrunden redogörs även de förändringar som skett i läroplanen samt vilka skillnader som finns i de läroplaner som är relevanta för studien. Dessutom kommer en kort överblick ges över den statliga läromedelsgranskingen i Sverige 1838-1991. Bakgrunden avslutas med att presentera läromedelstyrd undervisning och dess eventuella inverkan på undervisningen.

2.1 Hälsa

Att äta hälsosam mat och att motionera är två förutsättningar för en god hälsa (Granklint Enochson, 2009). Grantklint Enochson menar att elever vanligtvis förknippar en god hälsa med fysisk hälsa och sällan till psykisk hälsa eller till sociala omständigheter vilket även det påverkar välbefinnandet.

Granklint Enochson (2009) lyfter fram en australiensisk studie där elever i skolår 10 och förstaårsstudenter fick svara på frågor om god hälsa. Båda grupperna uppgav att en god hälsa var samma sak som en fysisk hälsa, främst förknippad med mat och träning. De äldre eleverna associerade dock god hälsa i högre grad till den psykiska hälsan.

Varje år genomför Folkhälsomyndigheten en undersökning om hur folkhälsan utvecklas i Sverige. Årsrapporten från 2019 visar att den fysiska hälsan utvecklas positivt, dock sker denna förändring långsamt. Om folkhälsan i Sverige ses utifrån ett globalt perspektiv är den god. Medellivslängden ökar, fler upplever sin allmänna hälsa som god, spädbarnsdödligheten minskar och förstagångsinfarkter samt förstagångsstroke minskar. Den psykiska ohälsan däremot är ett fortsatt stort problem och antal självmordhar inte minskat (Folkhälsomyndigheten, 2019a).

Folkhälsomyndighetens rapport visar även några negativa trender som inte har vänt. Trenden visar en svag ökning av nedsatt psykisk välbefinnande som kan visas som oro eller stress, att flickor i åldrarna, 13, 15 och 18 år oftare uppger att de har upplevt psykosomatiska besvär än pojkar samt att övervikt och fetma ökar (Folkhälsomyndigheten, 2019a). När det gäller de psykosomatiska besvären som till exempel dåligt humör, ont i magen och huvudvärk är det dubbelt så många 13-åringar och 15-åringar som har dessa besvär idag jämfört med i mitten av 1980-talet (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Bland 11-åringar har resultaten varierat, men den senaste undersökningen visar de högsta nivåerna av psykisk ohälsa sedan undersökningen började år 1985/86 (Folkhälsomyndigheten, 2019b).

Folkhälsomyndigheten (2020b) har genomfört en undersökning där syftet var att kartlägga skolans betydelse vid inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Ett av resultaten som undersökningen gav var att skolan kan hjälpa eleverna förhindra inåtvända psykiska problem genom att lära dem mer om vad psykisk hälsa är och vad som kan påverka detta (Folkhälsomyndigheten, 2020b).

2.2 Läroplaner i Sverige

Läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) trädde i kraft 1 juli 2011. Lgr11 är indelad i fem övergripande områden, skolans värdegrund och

(7)

3

uppdrag, övergripande mål och riktlinjer, förskoleklassen, fritidshemmet samt kursplaner (Skolverket, 2019). Kursplanerna i Lgr11 delas upp i tre delar: ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Det centrala innehållet delas sedan i sin tur in i tre olika årskursintervaller vilka är 1-3, 4-6 och 7-9. Vidare innehåller kursplanerna kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9. Det avsnitt i Lgr11 som är relevant för denna studie är det centrala innehållet för årskurs 4-6 i kursplanen för biologi.

Innan Lgr11 infördes användes läroplanen Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94). Den är indelad i två övergripande områden vilka är skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer (Skolverket, 2006a). I Lpo94 delas kursplanerna upp i ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå i grundskolan ” (Skolverket, 2006a, s. 9-10). I denna studie kommer Lpo94 endast att användas som jämförelsematerial för hur läroplanerna speglar samhället.

I Lpo94 står det under ”mål att uppnå i grundskolan” (Skolverket, 2006a, s. 10) att eleverna: ”har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan […]” (Skolverket, 2006a, s. 10). I motsvarande del i Lgr11 som återfinns under det centrala innehållet står det: ”Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas” (Skolverket, 2019, s. 166). Dessa utdrag från respektive läroplaner visar att det finns en förändring i innehållet där psykisk och fysisk hälsa separeras från varandra. I Lgr11 finns mer konkreta teman och kopplingar jämfört med Lpo94. Det är timplanen som styr hur stort utrymme varje ämne ska tilldelas. Texterna från kursplanen säger ingenting om hur stor andel av undervisningen som ska behandla innehållet. Det texterna däremot kan tänkas visa är hur Lgr11 särskiljer psykisk och fysisk hälsa åt jämfört med Lpo94.

Läroplanen är ett av flera styrdokument som reglerar undervisningen i skolan. Utöver dessa regelverk finns det även andra faktorer som påverkar undervisningen, däribland läroboken (Johnsson Harrie, 2009). I nästa del kommer en kort sammanfattning om läromedelsgranskningens historia i Sverige att redovisas för att ge en bakgrund till varför marknaden för läroböcker ser ut som den gör idag.

2.3 Läromedelsgranskningens historia

Från 1938 till 1991 genomförde staten läromedelsgranskningar i varierad utsträckning i Sverige. Efter 1991 genomförs inte längre dessa granskningar vilket innebär att vem som helst kan skriva, publicera och sälja läromedel i Sverige. Beslutet att avreglera läromedelsgranskningar kom efter att skolan ändrades från statlig styrning till kommunal styrning. Då beslutet skulle tas i riksdagen blev det inte en stor diskussion om att avskaffa läromedelsgranskningen utan avskaffningen skedde utan debatt. Producenterna och konsumenterna är de som avgör vilken innehåll det blir i läroböckerna. De som avgör kvaliteten på läromedel idag är producenterna och konsumenterna. Producenterna behöver göra läromedel som är attraktiva för konsumenterna då de väljer läromedel utifrån kursplanen. Då läromedlen ska anpassas till kursplanerna styr staten fortfarande till viss del (Johnsson Harrie, 2009). Staten kan även genomföra stickkontroller i en så kallad efterhandsgranskning som innebär tillfälliga tillsatta undersökningar av läromedel. Enligt Johnsson Harrie har detta endast genomförts en gång under de 18 år som möjligheten har funnits. Regeringen beslutade

(8)

4

att Skolverket skulle genomföra en granskning av läromedel för att undersöka om de bidrog till undervisningen i frågorna gällande ”kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder” (Skolverket, 2006b, s. 6). Vad som framkom i detta stickprov framgår inte i artikeln och utöver detta har inte fler stickkontroller hittats som kan beskrivas i det här arbetet.

Wikman (2004) menar att läromedlen har förändrats i samband med att samhället har utvecklats, från jordbrukssamhälle till industrisamhälle men även från industrisamhälle till informationssamhälle. Vidare menar Wikman att eftersom samhället genomgår förändringar påverkas även undervisningen och läromedel. Denna snabba förändring är en utmaning för både lärare och för läromedelsproducenter (Wikman, 2004).

2.4 Läromedelstyrd inverkan på undervisning

Enligt Johnsson Harrie (2009) påverkar läromedlen undervisningen och vad eleverna lär sig. Englund (1999) påstår att läromedel alltid har kritiserats, att undervisningen är för styrd av läromedel och att elevernas inflytande över undervisningen blir åsidosatt. I sin avhandling har Englund försökt att redogöra för om läromedelsstyrd undervisning är bra eller inte. Englund anser att man måste se det utifrån ett bredare perspektiv, inte som att undervisningen är läromedelsstyrd utan snarare att undervisning har en riktning med stöd i läromedlet. Det som är styrande i användningen av läromedel anser Englund är lärarens yrkeskompetens eller avsaknaden av denna.

Läromedel kan användas som en trygg bas av de lärare som saknar relevant kompetens inom vissa områden. Dessa lärare kan luta sig mot och använda sig av läromedlet i större utsträckning jämfört med lärare som har mer erfarenhet och som är mer säker på sin yrkesroll (Englund, 1999; Nelson, 2006). Englund (1999) menar att det finns en fördel med att använda läromedlet som underlag för undervisning. Hon anser att användning av läromedel gör det lättare att planera och genomföra undervisningen samt att se till att eleverna arbetar i samma takt.

Det finns enligt Englund (1999) fem aspekter som förklarar varför läromedel är styrande i undervisningen. Den första aspekten är att ”Läroboken har en kunskapsgaranterande, auktoriserande roll” (Englund, 1999, s. 339). Med det menar Englund att läraren upplever läroboken som en garanti för att kursmålen uppnås. Den andra aspekten är ”Läroboken har en gemensamhetsskapande, sammanhållande roll” (Englund, 1999, s. 339), och med detta menas att alla elever och lärare arbetar mot samma mål och de följer samma linje fram till detta mål. Den tredje aspekten är ”Läroboken underlättar utvärderingen” (Englund, 1999, s. 339). Genom att kombinera den första och den andra aspekten kan läraren lättare utvärdera elevernas kunskaper inom området. Den fjärde aspekten är ”Läroboken underlättar i övrigt arbetet och livet” (Englund, 1999, s. 339). Englund menar att läroboken underlättar både för eleverna och för läraren, men framförallt för lärare som kan använda läroboken som stöd. Den femte och sista aspekten är ”Läroboken har en disciplinerande roll” (Englund, 1999, s. 339). Med denna aspekt menar Englund att det är lättare att hålla ordning i klassrummet och att eleverna vet vad de ska göra.

Englund (1999) hävdar att det är svårt att säga om det är positivt eller negativt att undervisningen styrs av läroboken eftersom man då måste dra alla läromedel över samma kam. Stämmer innehållet i läroboken överens med lärarens egna tankar och

(9)

5

kunskaper kan läromedelstyrd undervisning vara positivt. Däremot kan läromedelstyrd undervisning vara negativ om läraren känner sig låst till materialet, och läroboken inte stämmer överens med lärarens egna tankar och kunskaper (Englund, 1999).

Nelson (2006) menar att lärare ofta använder lärobokens innehåll och arbetsgång som underlag för sin planering istället för att själv planera utifrån kursplanerna och sina egna tankar. Nelson påstår även att det är lärarna i de naturvetenskapliga ämnena som använder läroboken mest i sin undervisning. Han har tagit del av en svensk studie som genomfördes via intervjuer, där det visade sig att de flesta lärarna inte använder kursplanerna i Lgr11 som underlag för sin planering. Lärarna litar helt på läromedlen och att dessa uppfyller kraven i Lgr11.

Tidigare forskning visar att det som presenteras i läromedlen i hög grad påverkar vad eleverna får lära sig samt att läromedlen är en viktig aspekt för många lärare i sin planering. Många elever relaterar god hälsa till fysiska aspekter av hälsobegreppet men väldigt få kopplar det till psykisk hälsa. De undersökningar som bland annat Folkhälsomyndigheten genomfört påvisar att den psykiska ohälsan ökar bland de yngre. Skolverket har även valt att skilja på fysisk och psykisk hälsa i den senaste läroplanen. Med grund i detta är det intressant att undersöka vilka möjligheter några utvalda tryckta läromedel ger eleverna i avseendet att de ska lära sig mer om vad psykisk hälsa är och hur de kan påverka denna.

(10)

6

3 Begreppsramverk

Som grund för studiens analysverktyg har två begreppsramverk utformats. För att få en förståelse för dessa begreppsramverk kommer denna del av texten först ge en övergripande beskrivning av vad hälsa är och sedan förklaras hur begreppsramverken framställts.

3.1 Hälsa

Ordet hälsa beskriver WHO som ”the state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 2020) vilket innebär att människor både ska ha en bra fysisk hälsa och ett psykiskt välbefinnande.

3.1.1 Psykisk hälsa

Begreppet psykisk hälsa användes i denna studie på grund av att Skolverket (2019) använder det i det centrala innehållet för biologi. Psykisk hälsa kan även benämnas som psykisk välbefinnande, detta är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att definiera. I samhället idag är det mer vanligt att prata om psykisk ohälsa vilket ses som ett synonym till nedsatt psykiskt välbefinnande. Begreppet psykisk ohälsa kan användas till att beskriva olika besvär så som oro, stress, ångest och nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten, 2020a). WHO beskriver psykisk hälsa som följande:

Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community (WHO, 2018).

Folkhälsomyndigheterna genomför undersökningar i Sverige för att kartlägga hur befolkningen mår. Vid dessa undersökningar utgår de från WHOs synsätt på hälsa när de utformar enkäterna som ska besvaras. De använder bland annat en General Health Questionnaire, GHQ, som är ett screeningmaterial för att mäta graden av den psykiska hälsan. Det finns flera olika typer av GHQ-material men den som Folkhälsomyndigheten använder för att undersöka psykisk hälsa heter GHQ10 (Folkhälsomyndigheten, 2018).

En tematisk analys användes för att framställa begreppen som skulle användas i begreppsramverket för psykisk hälsa i denna studie. En tematisk analys innebär att organisera och sammanställa det empiriska materialet i olika teman (Bryman & Nilsson, 2018). Braun och Clarke (2006) har en beskrivning i sex steg om hur en tematisk analys ska genomföras. I denna studie gjordes inte analysen för att bearbeta det empiriska materialet utan istället för att ta fram begreppen som skulle användas vid läromedelsanalysen och därför användes inte alla dessa steg.

I en tematisk analys ska forskaren först lära känna materialet genom att läsa det flera gånger, det andra steget innebär att man ska börja koda genom att hitta specifika delar i rådata. I det tredje steget är det dags att utforma de olika teman som ska användas för att sedan i steg fyra granska dessa teman för att eventuellt separera eller sammanfoga några av dem. Det femte steget, som även blev det sista i den här studien, innebär att dessa teman ska namnges och definieras (Braun & Clarke, 2006).

(11)

7

I denna studie användes definitionen som WHO (2018; 2020) har för hälsa och psykisk hälsa som underlag när stegen skulle genomföras. Med hjälp av WHOs definition om vad psykisk hälsa är analyserades sedan de tio frågorna som Folkhälsomyndigheten (2018) använder i den nationella folkhälsoenkäten. För att hitta teman i denna studie har tankekartor använts som hjälpmedel och de tio frågorna reducerades till slut i sex teman: Välbefinnande, Nedstämdhet, Självkänsla, Oro/stress, Kognitiv förmåga, Mental ork/sömnkvalité, och i Svenska akademiens ordlista (u.å) redovisas dessa begrepp så här:

Välbefinnande: känsla av att må bra

Nedstämdhet: som inte känner någon glädje och hoppfullhet

Självkänsla: medvetenhet om den egna personlighetens värde

Oro/stress: (lättare) upprördhet, rädsla och olust/ kroppens reaktion på psykisk och fysisk påfrestning, överansträngning

Kognitiv förmåga: intellektuell, kunskapsmässig kapacitet

Mental ork/sömnkvalité: själslig kraft/ grad av sömn

3.1.2 Fysisk hälsa

För att en jämförelse mellan vilket utrymme fysisk hälsa respektive psykisk hälsa hade i läroböckerna krävdes även ett begreppsramverk för fysisk hälsa. I denna studie användes fem begrepp som begreppsramverk för att definiera fysisk hälsa. Begreppen baseras på kroppens olika system och organ och dessa var: Huden/Immunförsvaret, Nervsystemet, Muskler, Cirkulationssystemet och Matspjälkning. Dessa begrepp valdes för att de är viktiga delar för att kroppen ska fungera fysiskt, och i Svenska akademiens ordlista (u.å) redovisas dessa begrepp så här:

Huden/Immunförsvaret: yttersta skikt av kroppen/ system av verksamma faktorer som ger organiskt skydd mot smittämnen

Nervsystemet: system av organiska förbindelser som samordnar olika kroppsliga funktioner med varandra och med omvärlden

Muskler: vävnad av trådformiga celler som kan dra sig samman i sin längd-riktning och därigenom åstadkomma kroppsrörelser

Cirkulationssystemet: ständig rörelse i en sluten bana och alltså med (ofta regel-bundna) återkomster till utgångspunkten

(12)

8

4 Syfte och frågeställning

Då det är vanligt att läroboken styr undervisningens innehåll är det intressant att analysera läroböcker. Det är intressant att se hur böckerna lyfter den psykiska hälsan i undervisningssyfte, detta då den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland de unga. Syftet med denna studie är att analysera i vilken utsträckning eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig mer kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Detta görs genom att analysera tre olika läroböcker för elever i årskurs 4-6 och de frågeställningar som används för att undersöka syftet är:

1. I jämförelse med fysisk hälsa hur mycket utrymme ges psykisk hälsa i läroböckerna?

2. På vilket sätt relaterar läroböckerna psykisk hälsa till aspekterna sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel som skrivs fram i det centrala innehållet för biologi?

3. Vilka likheter och skillnader finns i elevernas möjlighet att få kunskap om psykisk hälsa i tre olika biologiläroböcker för årskurs 4-6?

(13)

9

5 Metod

Denna del av texten presenterar det val av metod som gjorts för studien samt urvalet av material. Vidare redovisas genomförandet och bearbetningen av data, hur studien svarar mot forskningsetiska krav och slutligen en resultatsammafattning.

5.1 Metodval

Det är alltid viktigt att välja rätt metod, den måste vara relevant för syftet (Denk, 2012). För att besvara frågeställningarna i denna studie kommer texter i tre olika läroböcker att analyseras och jämföras mot varandra genom en komparativ metod. Enligt Denk innebär en komparativ metod att oavsett vad vi jämför, måste det vara minst två föremål som ställs mot varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns.

Denk (2012) menar att det är tre komponenter som utgör en komperationsmatris, dessa är analysenheter, faktorer och faktorvärde. Analysenheter innebär de objekt som ska jämföras, vilket i denna studie är tre läroböcker som behandlar människan inom biologi för mellanstadiet. Faktorer innebär vad som ska jämföras. I denna studie är det hur mycket läroböckerna lyfter fram den psykiska respektive den fysiska hälsan, och detta jämförs med hjälp av begreppsramverket. Faktorvärde visar vilka egenskaper som objekten har. I denna studie kommer faktorvärdet att vara ett mått på förekomsten av begreppen som beskrivs i begreppsramverket.

5.2 Urval och material

I urvalet av läroböcker har två kriterier använts. Det första kriteriet är att läroboken ska vara skrivet i linje med Lgr11 och det andra kriteriet är att allt ämnesstoff om människa och hälsa ska finnas i samma bok för årskurserna fyra, fem och sex. I Lgr11 är det inte preciserat i vilken årskurs det centrala innehållet ska bearbetas och därför har det andra kriteriet använts.

Nedan kommer de tre böcker som använts i studien att redovisas. Till alla dessa läroböcker finns det arbetsböcker och även digitala plattformar att arbeta genom, men det är endast den tryckta boken som har analyserats. Böckerna som har analyserats i denna studie är Upptäck människan: kropp och hälsa (Hansen Puke & Naenfeldt, 2011), Bi - biologi 4-6 (Kanstedt-Rylander & Andersson, 2014) samt Boken om biologi (Persson, 2014). Vidare i arbetet kommer böckerna att benämnas Upptäck, Utkik samt Boken om biologi.

5.2.1 Presentation av läroböcker

Upptäck är en bok som är skriven av två lärare som även är legitimerade sjukgymnaster. Enligt författarna är syftet med boken att den ska knyta an till elevernas vardag, och berätta om hur vanor påverkar människans välbefinnande. Boken är enligt förlaget framtagen helt i linje med Lgr11. Upptäck människan ingår i en serie läroböcker inom biologin.

Utkik är en basserie i NO och innehållet är i linje med Lgr11 enligt förlaget. Utkik biologi är uppdelad i tre teman: Natur och samhälle, Kropp och hälsa samt Biologins metoder och arbetssätt. Utkik är ett samlingsverk i biologi.

Boken om biologi är skriven av en lärare med lång erfarenhet i yrket. Boken bygger på exempel som är hämtade ur vardagen och på ett språk som är enkelt och elevnära.

(14)

10

Enligt förlaget utgår boken helt från det centrala innehållet i Lgr11. Boken om biologi är ett samlingsverk i biologi.

Vid analysen av de tre utvalda läroböckerna begränsades analysen till de sidor som berörde människan. Det innebar att endast kapitlet som berörde människan i läroböckerna Utkik och Boken om biologi analyserades, men eftersom hela boken Upptäck handlade om människan så analyserades hela läroboken.

5.3 Genomförande

För att en annan person ska kunna gå tillbaka och granska undersökningen och vad som har genomförts i varje steg kommer här nedan en stegvis beskrivning om vad som har utförts.

För att kunna genomföra denna studie krävdes lämpliga läroböcker som kunde analyseras. Som tidigare beskrivits i urvalsavsnittet var det två kriterier som styrde vilket urvalet av dessa läroböcker blev. När detta var fastställt kunde studien fortsätta till nästa steg som innebar att definiera vad psykisk och fysisk hälsa innebär i två begreppsramverk.

Metoden som användes för att ta fram ett begreppsramverk för psykisk hälsa var tematisk analys. Genom att samla olika teman kunde psykisk hälsa definieras utifrån sex olika begrepp. För fysisk hälsa baserades begreppsramverket på centrala organ och funktioner. För att det skulle vara möjligt att genomföra nästa steg som innebar att skapa ett analysschema krävdes att definitionen för psykisk och fysisk hälsa var klar.

En komparativ jämförelse bygger på att det är samma saker man söker efter i två eller flera objekt (Denk, 2012). Genom att använda begreppsramverken för psykisk och fysisk hälsa som definition kunde analysschemat användas för att säkerställa att det vara samma saker som jämfördes i läroböckerna.

Variabel Variabelvärden

V1 Berör stycket psykisk hälsa? 0: Nej 1: Ja

V2 Berör stycket sömn? 0: Nej 1: Ja

V3 Berör stycket kost? 0: Nej 1: Ja

V4 Berör stycket motion? 0: Nej 1: Ja

V5 Berör stycket sociala relationer? 0: Nej 1: Ja V6 Berör stycket beroendeframkallande medel? 0: Nej 1: Ja

V7 Berör det fysisk hälsa? 0: Nej 1: Ja Tabell 1. Analysschema för komparativ jämförelse.

Efter att ha tagit fram analysschemat var nästa steg att bestämma vad som skulle definieras som analysenhet. Att använda en hel sida som enhet skulle bli för omfattande och varje enskilt ord skulle bli en för liten analysenhet. Avvägningen blev att analysenheten skulle motsvara ett stycke, med stycke menas löpande text som särskiljs genom indrag eller blankrad. Varje stycke som innehöll någon berörd aspekt gav 1 ”poäng” i variabelvärde. Texter som tillhörde bilder räknades inte med i denna studie. Variabel V1 och V7 användes för att undersöka forskningsfrågorna ett och tre. Variablerna V2-V6 användes för att svara på forskningsfråga två.

(15)

11

Först räknades de totala antal stycken som fanns på varje sida och detta noterades i datafilen. Efter det var det dags att analysera varje enskilt stycke. Om stycket berörde någon aktuell variabel gav det ”1 poäng”. Om psykisk hälsa berördes fick variabel V1 en poäng. Därefter ortsatte analysen för att undersöka om stycket även berörde variablerna V2-V6. Ett stycke kunde beröra flera av variablerna och det gav då poäng i samtliga variabler som berördes. Om stycket berörde fysisk hälsa fick variabel V7 en poäng.

När alla sidor hade räknats lades läroboken åt sidan i två dagar. Efter två dagar genomfördes sedan en slumpmässig dubbelkodning av cirka 20 procent av böckernas stycken. Dubbelkodningen överensstämde till 91 procent. Då samtliga av läroböckerna hade analyserats och dubbelkodats var det dags att sammanställa rådatafilen. Där summerades varje variabel för sig. Procentsatsen för variabel V2-V6 räknades ut i förhållande till V1. Detta för att ta reda på hur många procent av de stycken som bearbetade psykiska hälsa samt relaterade detta vidare till något av V2-V6 men även för att ta reda på likheter och skillnader mellan läroböckerna.

Vad analysen gav kommer att redovisas under resultat.

5.4 Forskningsetik

På 1940-talet formulerade Robert Merton fyra principer som visar hur moralen ska vara inom vetenskapen och dessa har haft en stor betydelse när diskussioner om forskningsetik sker (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa principer brukar kallas ”CUDOS-kraven (Communism, Universalism, Disinterestedness, Organized Scepticism)” (Vetenskapsrådet, 2017, s.13). I denna studie har dessa principer tagits i beaktande under arbetets gång.

Communism (C) betyder att samhället ska ha rätt att ta del av resultatet efter avslutad forskning (Vetenskapsrådet, 2017). För att möta denna princip har resultatet och metoden redovisats öppet i studien.

Universalism (U) innebär att arbetet inte ska bedömas utifrån något annat än vetenskapliga aspekter. Därför ska man inte fråga efter ursprung, kön och ställning när man ska ta ställning till resultatet i forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). Denna studie baserar slutsatserna på vetenskapliga grunder och genom att studien inte involverar människor har inte de övriga tre aspekterna varit relevanta för denna studie.

Disinterestedness (D) betyder att forskaren inte ska ha några andra motiv i sin forskning än att bidra med ny kunskap till forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Inför arbetet med den här studien har ingen tidigare erfarenhet funnits om i vilken utsträckning psykisk hälsa omnämns i läroböcker. Därför har det inte funnits några andra motiv än att just ta reda på vilket sätt läroböckerna hjälper läraren att undervisa om psykisk hälsa.

Organized Scepticism (OS) innebär att forskaren kontinuerligt ska ifrågasätta och granska empirin, men hen inte ska göra en bedömning innan det finns tillräckligt med material för att göra en kvalificerad bedömning (Vetenskapsrådet, 2017). Under tiden arbetet med denna studie genomfördes, har anteckningar. Däremot började inte själva bearbetningen av empirin förrän allt material var insamlat.

(16)

12

5.5 Metoddiskussion

I denna studie har en komparativ metod används för analys av läroböcker. Själva metoden är enligt Denk (2012) bra att använda om målet med studien är att visa på likheter och skillnader mellan objekt. För att det skulle bli en mer rättvis jämförelse var ett av kriterierna när läroböckerna valdes ut att de skulle bearbeta all biologi som är aktuell för undervisning i mellanstadiet. Två av böckerna som valdes ut var samlingsverk, vilket innebar att läroböckerna tog upp allt som skulle bearbetas i biologin i mellanstadiet. Den tredje läroboken ingick i en seriesamling, vilket innebar att hela boken handlade om människan. För att det skulle bli lättare att jämföra böckerna användes endast de kapitel som berörde människan i de två läroböcker som var samlingsverk.

En stor del av denna studie handlade om att ta fram begreppsramverket. För att definiera psykisk hälsa fanns det en liten vägledning genom GHQ frågorna som Folkhälsomyndigheten (2018) använder i sina nationella folkhälsoenkäter. Tyvärr var det betydligt svårare att hitta motsvarande hjälp för att definiera fysisk hälsa. Där blev det istället så att begreppen togs fram utifrån vilka funktioner som är viktiga för att kroppen ska fungera fysiskt. Eftersom både begreppen för psykisk och fysisk hälsa är tolkningar kan det påverka validiteten negativt.

Att en studie har en hög validitet innebär att studien verkligen mäter det som är avsett att mäta (Eliasson, 2013). I den här studien användes ett analysschema för att jämföra de olika läroböckerna. Detta analysschema baseras på att begreppsramverket tolkas lika oavsett vem som väljer att genomföra studien. Begreppen kan tolkas olika beroende på vem som läser texten och validiteten kan påverkas negativt eftersom tolkningsutrymmet kan ge olika resultat. En ytterligare aspekt som kan påverka validiteten är att det endast är den löpande texten som har blivit analyserad, vilket innebär att det finns en risk att viktig information i bildtexter inte kom med i studien.

Eliasson (2013) menar att om en studie har en hög reliabilitet betyder det att samma resultat skulle kunna uppnås om undersökningen skulle genomföras igen med samma typ av population. Genom att denna studie bygger på tolkningar av läroböcker och hur dessa knyter an till psykisk hälsa kan texten i läroboken tolkas olika beroende på vem som genomför studien. För att försöka höja reliabiliteten användes i denna studie ett begreppsramverk som stöd vid analysen. Som det har skrivits ovan finns det tolkningsutrymme beroende på vem som använder begreppsramverket vid analysen. Bergström och Boréus (2012) menar att det kan finnas utrymme för tolkningar när man letar efter formuleringar i texter. De menar att det därför är viktigt att nämna att författarens tidigare erfarenheter och tolkningar i viss mån påverkar utfallet och därigenom även reliabiliteten i studien. För att säkerställa reliabiliteten kan man genomföra en dubbelkodning, alltså att man genomför en analys vid två olika tillfällen. I studien genomfördes ingen fullständig dubbelkodning då studiens tidsram inte möjliggjorde det, utan istället genomfördes slumpmässig dubbelkodning. Vid den slumpmässiga dubbelkodningen visades, som tidigare nämnts, en överensstämmelse på över 91 procent vilket kan anses som godtagbart.

(17)

13

6 Resultat

Under detta kapitel i studien kommer resultaten att redovisas. För att tydliggöra resultatet kommer det att delas in i underrubriker som representerar de tre forskningsfrågorna.

6.1 Fysisk respektive psykisk hälsa i läroböckerna

Att eleverna ska få möjlighet att lära sig om psykisk och fysisk hälsa framgår i kursplanen för biologi. Nedan redovisas hur utrymmet fördelades i de analyserade styckena i respektive lärobok.

Lärobok Antal stycken totalt Antal stycken psykisk hälsa Antal stycken fysisk hälsa Upptäck 401 16 162 Utkik 361 31 124 Boken om biologi 164 16 53

Tabell 2. Antalet stycken i respektive lärobok samt antal stycken som berör respektive hälsoaspekt.

Tabell 2 visar totalt antal stycken som analyserades, samt hur många av dessa som berörde psykisk respektive fysisk hälsa. I tabellen framgår det att fysisk hälsa lyfts fram i fler stycken än psykisk hälsa.

Diagram 1. Fördelningen procentuellt för de båda hälsoaspekterna.

3,99% 8,59% 9,76% 40,40% 34,35% 32,32% 55,61% 57,06% 57,92% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning av de räknade styckena

(18)

14

Diagram 1 visar den procentuella fördelningen av stycken och förhållandet mellan de båda hälsoaspekterna. Knappt 4 procent av styckena bearbetade psykisk hälsa i läroboken Upptäck.

Ett exempel på ett stycke som behandlar psykisk hälsa har hämtats ur läroboken Utkik under kapitlet pubertet, identitet och kärlek där det står ”[…] När du blir kär händer en massa saker i din kropp, kanske har du känt det? Ett speciellt hormon utsöndras i hjärnan och du känner dig extra glad och pirrig.” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 164). Detta exempel relaterar till den psykiska hälsan genom begreppet välbefinnande.

Ett exempel på ett stycke som istället behandlar fysisk hälsa har också hämtats ur Utkik, under kapitlet hälsa där det står ”[…] Att äta rätt, motionera och vila stärker ditt immunförsvar. […]” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 173). Detta exempel har en koppling till den fysiska hälsan genom begreppet immunförsvar.

6.2 Centrala innehållet

I det centrala innehållet för biologiämnet i läroplanen står det skrivet att eleverna ska få kännedom om hur den psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Under denna rubrik presenteras i vilken utsträckning läroböckernas innehåll, utifrån begreppen i begreppsramverket, har en koppling mellan psykisk hälsa och dessa aspekter.

6.2.1 Sömn

Att läroböckerna ska binda samman vikten av sömn till psykisk hälsa framgår som tidigare nämnts i texten. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning som läroböckerna relaterar aspekten sömn till den psykiska hälsan.

Lärobok Antal stycken totalt Antal stycken psykisk hälsa Antal stycken Psykisk hälsa - sömn Upptäck 401 16 1 Utkik 361 31 2 Boken om biologi 164 16 3

Tabell 3. Tabellen visar totalt antal stycken, hur många som berör psykisk hälsa samt hur många av dessa som berör aspekten sömn.

Som tabell 3 visar är det endast i ett fåtal av de aktuella styckena läroböckerna kopplade till aspekten sömn.

Ett exempel på när läroböckerna behandlar aspekten sömn relaterat till psykisk hälsa är till exempel i läroboken Utkik under kapitlet hälsa där det står ”Om din kropp inte får tillräcklig med sömn kan ditt minne bli sämre, du kan lättare bli irriterad och du kan få svårare för att koncentrera dig och lära dig” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 169). Detta exempel relaterar till den psykiska hälsan genom begreppet kognitiv förmåga.

(19)

15

Ett exempel på när innehållet i läroböckerna inte relaterade aspekten sömn till psykisk hälsa var till exempel i läroboken Boken om biologi under kapitel människan och människokroppen där det står ”Eftersom kroppens immunförsvar också behöver sömn, blir vi också lättare sjuka om vi inte sover tillräckligt. Ett bra råd för bättre sömn är regelbundna kvälls- och nattningsrutiner” (Persson, 2014, s. 134). Här har stycket en koppling till aspekten sömn men det är inte relaterat det till den psykiska hälsan.

Diagram 2 Procentuell fördelningen för de stycken som tar upp aspekten sömn och relaterar det till psykisk hälsa.

Som diagrammet ovan visar är det Boken om biologi som avviker. Denna bok kopplar till aspekten sömn i 18,75 procent av de stycken som kopplade till psykisk hälsa jämfört med de övriga läroböckerna som analyserats.

6.2.2 Kost

Att läroböckerna ska binda samman hur viktigt det är med kost till den psykiska hälsan framgår i det centrala innehållet som tidigare nämnts. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning läroböckerna relaterar aspekten kost till den psykiska hälsan.

Lärobok Antal stycken totalt

Antal stycken psykisk hälsa

Antal stycken Psykisk hälsa - kost

Upptäck 401 16 1

Utkik 361 31 6

Boken om biologi 164 16 0

Tabell 4. Tabellen visar totalt antal stycken, hur många som berör psykisk hälsa samt hur många av dessa som berör aspekten kost.

6,25% 6,45% 18,75% 93,75% 93,55% 81,25% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning sömn och övrig psykisk

hälsa

(20)

16

Som tabell 4 visar är det endast i ett fåtal av de aktuella styckena läroböckerna kopplade till aspekten kost som det centrala innehållet i biologi lyfter fram som centralt.

Ett exempel på när läroböckerna relaterade aspekten kost till psykisk hälsa finns i läroboken Utkik under kapitlet hälsa där det står ”Du mår som du äter! Du behöver äta olika sorters mat utan att det går för lång tid mellan varje måltid. Det behöver du för att din kropp ska kunna växa och må bra” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 169). Detta stycke relaterar till den psykiska hälsan genom aspekten välbefinnande.

Ett exempel på när läroboken inte relaterade aspekten kost till psykisk hälsa är i läroboken Boken om biologi under kapitel människan och människokroppen där det står ”Det är också viktigt att äta regelbundet. Med regelbundet menas inte att man äter hela tiden, utan vid regelbundna måltider. Äter man hela tiden hamnar kroppen i obalans. Man måste också se till att man inte äter för mycket fett. Det kan leda till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar” (Persson, 2014, s. 136). Här har stycket kopplat till aspekten kost men inte relaterat det till den psykiska hälsan.

Diagram 3. Procentuell fördelning för de stycken som tar upp aspekten kost och relaterar det till psykisk hälsa.

Som diagrammet (Diagram 3) visar är det Utkik som avviker. Den kopplar till aspekten kost i 19,35 procent av de stycken som kopplade till psykisk hälsa jämfört med de övriga läroböckerna som analyserats.

6.2.3 Motion

Att läroböckerna ska associera vikten av motion till den psykiska hälsa framgår som studien har visat tidigare. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning som läroböckerna relaterade aspekten motion till den psykiska hälsan.

6,25% 19,35% 0,00% 93,75% 80,65% 100,00% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning kost och övrig psykisk

hälsa

(21)

17

Lärobok Antal stycken totalt Antal stycken psykisk hälsa Antal stycken Psykisk hälsa - motion Upptäck 401 16 3 Utkik 361 31 1 Boken om biologi 164 16 1

Tabell 5. Tabellen visar totalt antal stycken, hur många som berör psykisk hälsa samt hur många av dessa som berör aspekten motion.

Som tabell 5 visar är det endast i ett fåtal av de aktuella styckena läroböckerna kopplade till aspekten motion som det centrala innehållet i biologi lyfter fram som centralt.

Ett exempel på när läroböckerna relaterade aspekten motion till psykisk hälsa var till exempel i läroboken Upptäck under kapitlet du och din kropp där det står ”Om du tränar regelbundet orkar du mer. Du kan gå uppför trappor utan att flåsa och du kan koncentrera dig bättre under lektionerna” (Hansen et al., 2010, s. 12). Detta exempel kopplade till den psykiska hälsan genom begreppet kognitiv förmåga.

Ett exempel på när läroboken inte relaterade aspekten motion till psykisk hälsa är till exempel i läroboken Boken om biologi under kapitel människan och människokroppen där det står ”Många människor skulle behöva röra på sig mer. För mycket mat och för lite motion leder till hälsoproblem som övervikt. Då kan det fastna fett i blodkärlen som gör att de blir trängre. Hjärtat måste då slå hårdare för att pressa fram blodet att åla runt i samma fart. Dessutom sliter vi på muskler och leder när vi bär på för många kilon.” (Persson, 2014, s. 137). Här har stycket kopplat till aspekten motion men inte relaterat det till den psykiska hälsan.

Diagram 4. Procentuell fördelningen för de stycken som tar upp aspekten motion och relaterar det till psykisk hälsa.

18,75% 3,23% 6,25% 81,25% 96,77% 93,75% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning motion och övrig

psykisk hälsa

(22)

18

Som diagrammet (Diagram 4) visar är det Upptäck som avviker. Den kopplar till aspekten motion i 18,75 procent av de stycken som kopplade till psykisk hälsa jämfört med de övriga läroböckerna som analyserats.

6.2.4 Sociala relationer

Att läroböckerna ska binda samman på vilket sätt sociala relationer påverkar den psykiska hälsa framgår som studien har visat tidigare. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning som läroböckerna relaterade aspekten sociala relationer till den psykiska hälsan. Antal stycken totalt Antal stycken psykisk hälsa Antal stycken Psykisk hälsa – sociala relationer Upptäck 401 16 0 Utkik 361 31 3 Boken om biologi 164 16 0

Tabell 6. Tabellen visar totalt antal stycken, hur många som berör psykisk hälsa samt hur många av dessa som berör aspekten sociala relationer.

Som tabell 6 visar är det endast en lärobok som kopplade psykisk hälsa till aspekten sociala relationer som det centrala innehållet i biologi lyfter fram som centralt.

Ett exempel på när läroböckerna relaterade aspekten sociala relationer till psykisk hälsa är till exempel i läroboken Utkik under kapitlet hälsa där det står ”Kompisar, flickvänner, pojkvänner, husdjur och familj är viktiga för vår hälsa. Människan har ett behov av sociala relationer, utan dem mår vi inte bra. När vi kramas eller får närhet på andra sätt skickas hormoner som kallas för oxytocin ut i kroppen som gör att vi känner oss lugna och trygga […]” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 170). Detta exempel kopplade till den psykiska hälsan genom begreppet välbefinnande.

Ett exempel på när läroboken inte relaterade aspekten sociala relationer till psykisk hälsa var till exempel i läroboken Boken om biologi under kapitel människan och människokroppen där det står ”Att umgås i familjen eller med kompisar eller bara att ha någon att prata är det bästa som finns. […]” (Persson, 2014, s. 147). Här har stycket kopplat till aspekten sociala relationer men inte relaterat det till den psykiska hälsan.

(23)

19

Diagram 5. Procentuell fördelningen för de stycken som tar upp aspekten sociala relationer och relaterar det till psykisk hälsa.

Som diagrammet (Diagram 5) visar är det Utkik som avviker. Den kopplar till aspekten sociala relationer i 9,68 procent av de stycken som kopplade till psykisk hälsa jämfört med de övriga läroböckerna som analyserats.

6.2.5 Beroendeframkallande medel

Att läroböckerna ska binda samman på vilket sätt beroendeframkallande medel påverkar den psykiska hälsa framgår som studien har visat tidigare. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning som läroböckerna kopplade aspekten beroendeframkallande medel till den psykiska hälsan.

Antal stycken totalt Antal stycken psykisk hälsa Antal stycken Psykisk hälsa – beroendeframkallande medel Upptäck 401 16 0 Utkik 361 31 5 Boken om biologi 164 16 0

Tabell 7. Tabellen visar totalt antal stycken, hur många som berör psykisk hälsa samt hur många av dessa som berör aspekten beroendeframkallande medel.

Som tabell 7 visar är det endast en lärobok som relaterade psykisk hälsa till aspekten beroendeframkallande medel som det centrala innehållet i biologi lyfter fram som centralt.

Ett exempel på när läroböckerna relaterade aspekten beroendeframkallande medel till psykisk hälsa var till exempel i läroboken Utkik under kapitlet hälsa där det står ”[…]

0,00% 9,68% 0,00% 100,00% 90,32% 100,00% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning sociala relationer och

övrig psykisk hälsa

(24)

20

I början känns det kanske som om kroppen blir avslappnad, glad, pigg eller som att allting runtomkring uppfattas på ett annat sätt. Kanske ser saker och ting extra färgglada ut eller så försvinner dess konturer. Denna effekt är av drogen är ofta liten. Den större effekten kan till exempel vara oro, ångest, krampanfall, hög puls, feber, huvudvärk, yrsel och en rad andra negativa saker.” (Kanstedt-Rylander, & Andersson, 2014, s. 175). Detta exempel kopplade till den psykiska hälsan genom begreppet välbefinnande samt oro/stress.

Ett exempel på när läroboken inte relaterade aspekten beroendeframkallande medel till psykisk hälsa var till exempel i läroboken Boken om biologi under kapitel människan och människokroppen där det står ”Både kroppen och knoppen skadas extra mycket av tobak, alkohol och droger när man är ung. Det beror på att kroppen fortfarande växer och utvecklas. Kroppen är känsligare och utvecklingen av de nya cellerna störs. I tobaken finns många olika giftiga ämnen och en del är cancerframkallande.” (Persson, 2014, s. 147). Här har stycket kopplat till aspekten beroendeframkallande medel men inte relaterat det till den psykiska hälsan.

Diagram 6. Procentuell fördelningen för de stycken som tar upp aspekten beroendeframkallande relationer och relaterar det till psykisk hälsa.

Som diagrammet visar är det Utkik som avviker. Den kopplar till aspekten beroendeframkallande medel i 16,13 procent av de stycken som kopplade till psykisk hälsa jämfört med de övriga läroböckerna som analyserats.

6.3 Likheter och skillnader

De likheter som finns mellan läroböckerna är att den fysiska hälsoaspekten har större utrymme jämfört med den psykiska hälsoaspekten. Skillnaden är att endast en lärobok lyfter samtliga aspekter som står skriva i det centrala innehållet.

Denna studie visar att Upptäck endast behandlar psykisk hälsa i cirka 4 procent av styckena som berörde psykisk hälsa, medan både Utkik och Boken om biologi berörde ca 9 procent av styckena (Se diagram 1 och tabell 2). Det är endast Utkik som ger eleverna

0,00% 16,13% 0,00% 100,00% 83,87% 100,00% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Upptäck Utkik Boken om biologi

Procentuell fördelning beroendeframkallande

medel och övrig psykisk hälsa

(25)

21

möjlighet att lära sig om kopplingen mellan den psykiska hälsan och samtliga aspekter som lyfts fram i kursplanen för biologi.

6.4 Resultatsammanfattning

Studien visar att den psykiska hälsan får mindre plats än den fysiska hälsan i samtliga läroböcker som användes för analysen.

Det framkom även att det endast är en lärobok som relaterar till de samtliga fem aspekterna som lyfts fram i det centrala innehållet för biologin, och det är läroboken Utkik. Varken Upptäck eller Boken om biologi relaterade den psykiska hälsan till sociala relationer eller till beroendeframkallande medel.

Analysen visar att den likhet läroböckerna har med varandra var att den psykiska hälsan har en väldigt liten del, både i förhållande till den fysiska hälsan men också utifrån helheten. Skillnaden är att endast en lärobok lyfter samtliga aspekter som står skriva i det centrala innehållet.

(26)

22

7 Diskussion

Denna studie hade till syfte att undersöka i vilken utsträckning eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig mer kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. För att uppfylla syftet genomfördes en läromedelsanalys på tre biologiböcker för mellanstadiet. I denna del av texten diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning som nämnts i bakgrunden. Slutligen nämns förslag på vidare forskning.

7.1 Psykisk och fysisk hälsa

Studier som Folkhälsomyndigheten (2019a) genomfört visar att den psykiska ohälsan ökar bland de yngre med symtom som oro, ångest och stress. Det är idag dubbelt så många 13-åringar och 15-åringar som lider av psykosomatiska besvär än när studierna började genomföras på mitten av 1980-talet (Folkhälsomyndigheten, 2019b). För att motarbeta detta kan det tänkas att ungdomar och barn behöver lära sig mer om den psykiska hälsan och vad som påverkar detta.

Resultatet av denna studie visar att de aktuella läroböckerna i biologi har en ojämn fördelning av innehåll som behandlar psykisk respektive fysisk hälsa. Den fysiska hälsan tas upp ungefär tre gånger mer än den psykiska hälsan i samtliga läroböcker. Granklint Enochson (2009) menar i sin studie att många elever sällan associerar god hälsa till den psykiska hälsoaspekten. Vidare menar hon att elever anser att en god hälsa är samma sak som en bra fysisk hälsa och att de gärna relaterar detta till mat och träning. Som både Johnsson Harrie (2009) och Englund (1999) påtalar påverkar läroböckerna vilken kunskap som eleverna får i sin undervisning. Om läroboken inte lyfter fram den psykiska hälsan i samma utsträckning som den fysiska hälsan, vilket denna studie pekar på, kan detta tänkas vara en förklaring till att elever associerar god hälsa lättare till fysisk hälsa än till psykiska hälsa.

När lärare planerar sin undervisning är det vanligt att de använder läroboken som grund för sin planering istället för kursplanen och sina egna tankar. Detta är framförallt vanligt bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena (Nelson, 2006). Nelson menar att lärare litar på att läroböckerna uppfyller de krav som Lgr11 har i kursplanerna. För att lärare ska kunna använda läroböcker som utgångspunkt i sin planering krävs det att dessa läroböcker följer kursplanerna som finns i Lgr11. Fram till 1991 genomförde staten läromedelsgranskningar för att säkerställa detta (Johnsson Harrie, 2009). 1991 upphörde dessa granskningar då skolan inte längre styrdes av staten. Detta innebar att vem som helst kunde skriva och sälja ett läromedel i Sverige (Johnsson Harrie, 2009). Viss styrning har staten fortfarande då det finns krav att läromedlen ska knyta an till läroplanen och kursplanerna. Staten kan dessutom göra stickkontroller på läromedel, men detta har bara skett under en gång under de 18 åren som staten har haft möjlighet (Johnsson Harrie, 2009). Skolverket (2020) har en timplan som reglerar antalet biologiundervisningstimmar, men timplanen reglerar inte vilket innehåll som ska bearbetas. Detta gör att läraren har egen befogenhet att planera områdena som undervisningen ska innefatta. Om läromedlen som analyserades i denna studie används som underlag för planering, tänker jag att det indirekt kan bli så att eleverna kommer att få mindre kunskap om den psykiska hälsan jämfört med den fysiska.

(27)

23

7.2 Centrala innehållet

Läroplanen är ett styrdokument framtaget av staten som lärare ska förhålla sig till i undervisningen. Det är viktigt att läroboken behandlar syftet med kursplanerna i respektive ämne. I det centrala innehållet för biologi står det att eleverna ska lära sig om psykisk hälsa och hur denna påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel (Skolverket, 2019).

Samtliga tre läroböcker som analyserades kopplar psykisk hälsa till aspekterna sömn och motion, dock i varierad utsträckning. Den lärobok som relaterade stycken om psykiska hälsa mest till aspekten sömn var Boken om biologi, medan Upptäck och Utkik tog upp detta i mindre utsträckning. När det gäller kopplingar till motionsaspekten var det istället Upptäck som hade högst antal. Att alla tre läroböcker bearbetar dessa två aspekter kan anses vara positivt då det ska tas upp enligt läroplanen.

När det gäller psykisk hälsa relaterat till aspekten kost är det Upptäck och Utkik som kopplar samman dessa och Boken om biologi gör inte detta. Endast boken Utkik relaterar psykisk hälsa till aspekterna sociala relationer och beroendeframkallande medel.

Analysen visar att de läroböcker läraren väljer att använda kan påverka i vilken utsträckning elever får kunskap om psykisk hälsa. Valen läraren gör kan även påverka elevernas kunskap om den psykiska hälsan och dess koppling till de aspekter som skrivs fram i det centrala innehållet. Att läroböcker bearbetar detta innehåll i så ojämn utsträckning visar vikten av att läraren måste hitta material utanför läroboken.

7.3 Likheter och skillnader

Läroböckerna som analyserats i denna studie visade sig ha vissa likheter och skillnader. De likheter som studien visar är att samtliga läroböcker lyfter den psykiska hälsan i väldigt liten utsträckning, framförallt jämfört med den fysiska hälsan. Inget av läroböckerna har mer än 10 procent av styckena som behandlar den psykiska hälsan och samtliga har över 30 procent som handlar om den fysiska hälsan. Den fysiska hälsan upptar en väldigt stor del av det kapitel som handlar om människan.

Studien visar på en stor skillnad mellan de tre läroböckerna som analyserades. Det är endast läroboken Utkik som relaterar psykisk hälsa till de fem aspekterna sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel som skrivs fram i det centrala innehållet för biologi. Varken Upptäck eller Boken om biologi relaterar psykisk hälsa till sociala relationer eller beroendeframkallande medel. Om en lärare använder böckerna Upptäck eller Boken om biologi som underlag för sin planering och undervisning, som Nelson (2006) hävdar att många lärare inom naturvetenskapliga ämnen gör, innebär det att eleverna inte får någon undervisning om hur den psykiska hälsan påverkas av sociala relationer och beroendeframkallande medel om inte läraren kompletterar med annat material.

7.4 Slutsats

Syftet med studien var att analysera i vilken utsträckning elever får möjlighet att tillgodogöra sig mer kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Genom att samhället förändras påverkar det även skolans styrdokument, i Lpo94 separerades inte den psykiska hälsan från den fysiska. Detta ändrades när Lgr11 2011. Då den psykiska ohälsan har ökat bland de yngre måste skolan följa med i den utvecklingen för att motarbeta denna trend. Där är läroböcker ett viktigt verktyg för

(28)

24

lärare då många använder detta som underlag i sin planering. Många lärare använder inte kursplanerna i tillräcklig utsträckning i sin planering, vilket kan påverka elevernas kunskap om psykisk hälsa eftersom läroböckerna inte bearbetar psykisk hälsa i så stor utsträckning. Att den fysiska hälsan har betydligt större utrymme i samtliga läroböcker som analyserades kan bero på att man tidigare kanske inte hade samma kunskap om vad den psykiska hälsan innebar och det är lättare att relatera till den fysiska hälsan.

Att läroböckerna inte relaterar den psykiska hälsan till samtliga aspekter som skrivs fram i det centrala innehållet kan påverka kunskapsnivån bland eleverna i stor grad. Om en lärare endast använder läroboken som underlag kommer eleverna indirekt inte ha uppfyllt de krav som ställs från staten.

7.4.1 Fortsatt forskning

Denna studie visar att det finns begränsningar i läroböckerna för att ge eleverna förutsättningar att lära sig om psykisk hälsa och vad som påverkar denna. Tidigare forskning har visat att många lärare använder läroböcker som underlag i sin planering, vilket kan leda till att eleverna inte får samma undervisning om psykisk hälsa som fysisk hälsa. Vidare intressant forskning skulle vara att undersöka i vilken utsträckning lärare faktiskt undervisar om psykisk hälsa på mellanstadiet i ämnet biologi, men även hur styrda lärarna är av läroboken i sin planering.

(29)

25

Referenser

Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder.

Denk, T. (2012). Komparativa Analysmetoder. Studentlitteratur AB, Lund Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur.

Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(4), s. 327–348.

Folkhälsomyndigheten. (2018) Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Hämtad 2020-03-08 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d16468d6725b48f7bfbad5f56 c9a81cf/syfte-bakgrund-nationella-folkhalsoenkaten-2018.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2019a) Folkhälsans utveckling Årsrapport 2019. (2019a). Hämtad 2020-03-08 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78 e54dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2019b). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2020-03-08

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d2 5b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Folkhälsomyndigheten (2020a) Vad är psykisk hälsa? Hämtad 2020-03-27 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2020b) Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. Hämtad 2020-04-14 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/skolans-betydelse-for-inatvanda-psykiska-problem-bland-skolbarn-/?pub=67680

Granklint Enochson, P. (2009). Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Doktorsavhandling. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Hämtad 2020-04-14 från

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:157961/FULLTEXT01.pdf Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga

förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Langford, R., Bonell, C. P., Jones, H. E., Pouliou, T., Murphy, S. M., Waters, E., Komro, K. A., Gibbs, L. F., Magnus, D., & Campbell, R. (2014). The WHO Health

Promoting School framework for improving the health and well-being of

students and their academic achievement. Cochrane Database of Systematic Reviews. Hämtad 2020-04-14 från https://doi.org/10.1002/14651858.CD008958.pub2

Nelson, J. (2006). Hur används läroboken av lärare och elever? NorDiNA, 2006(4), 16-27.

Skolverket. (2006a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Skolverket : Fritze.

(30)

26

Skolverket. (2006b). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. 6. uppl. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2020). Timplan för grundskolan Hämtad 2020-02-08 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan7

Orden till begreppsramverken. (u.å). SAOL, SO, SOAB. Hämtad 2020-06-02 från https://svenska.se/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo: Åbo akademi.

World Health Organization. (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 2020-03-27 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

World Health Organization. (2020). Health Systems Strengthening Glossary. Hämtad 2020-04-03 från https://www.who.int/healthsystems/hss_glossary/en/index5.html

Empiriskt material

Hansen Puke, I., & Naenfeldt, K. (2010). Upptäck Människan, kropp och hälsa. Liber AB, Stockholm.

Kanstedt-Rylander, M., & Andersson, K. (2014). Bi - biologi 4-6, 1. uppl, Gleerup, Malmö.

References

Related documents

 2018-12-05 Planen uppdaterades efter utvärdering och dragning för Styrgruppen.. 11 Handlingsplanen återkopplar till Inflytandedagarna för brukare respektive anhöriga på

Den ständiga växelverkan mellan olika faktorer som påverkar psykisk hälsa anses av lärarna också vara något som gör att det finns många olika sätt att lägga upp sin

Individer som är rustade för att nå sin fulla potential och välmående2. Hållbara stöd till de som

Kraftsamling för psykisk hälsa, som kommer att fungera som en samlande arena för ett långsiktigt och tvärsektoriellt utvecklingsarbete för en bättre psykisk hälsa..

menar att det finns en lika omfattande kunskap om effektiva insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsofaktorer hos barn i skolåldern.. Tyvärr finns denna forskning

Stödlistan - www.stodlistan.se - Här finns samlad information och tips kring psykisk hälsa i kristider samt råd och länkar anpassade för olika målgrupper och behov..

Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns

Slutligen arbetar nätverket för att förbättra tillgången till högkvalitativ vård och prisvärt stöd för psykisk hälsa och psykosocialt stöd.. Några av aktörerna som ingår