• No results found

Documentation of the Electrical Distribution at the University Hospital in Linköping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Documentation of the Electrical Distribution at the University Hospital in Linköping"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköping University Linköpings Universitet

SE-601 74 Norrköping, Sweden 601 74 Norrköping

LiU-ITN-TEK-G--08/025--SE

Ställverksdokumentering vid

Universitetssjukhuset i

Linköping

Björn Wiklander

2008-06-04

(2)

LiU-ITN-TEK-G--08/025--SE

Ställverksdokumentering vid

Universitetssjukhuset i

Linköping

Examensarbete utfört i elektroteknik

vid Tekniska Högskolan vid

Linköpings universitet

Björn Wiklander

Handledare Per-Olov Eliasson

Examinator Magnus Karlsson

(3)

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

http://www.ep.liu.se/

(4)

Linköping universitet, LiU Norrköping

ITN / TNXB07

Vårterminen 2008

Ställverksdokumentering

vid Universitetssjukhuset i Linköping

Björn Wiklander

08-06-06

(5)

Sammanfattning

Målet med detta arbete är att sammanställa en tabell över alla utgående 3-fas ledningar från ställverket i ett av husen kallat Panncentralen vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Arbetet har blivit aktuellt på grund av att Tekniska Verken har tagit över driften av värme och kyla till Universitetssjukhuset samtidigt som dokumenteringen varit bristfällig när maskiner bytts och blivit omkopplade.

Nu är tanken att utrustningen som Landstinget och Tekniska Verken har ska separeras i två helt skilda ställverk.

Arbetet är nu sammanställt i tabeller och går att se i Bilaga 1 och 2.

Förord

Denna rapport är ett resultat av ett examensprojekt på 10,5 HP utförd vid Universitetssjukhuset i Linköping vårterminen 2008. Jag vill passa på att tacka Per-Olov Eliasson som hjälpt mig att hitta detta examensprojekt. Jag vill även tacka Björn Kallentoft som varit till stor hjälp vid arbetet på Universitetssjukhuset för att hitta diverse utrustning och rum, vilket inte alltid är helt lätt då dokumentationen ofta är flera decennier gammal.

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning...1

1.1 Bakgrund...1

1.2 Syfte...1

1.3 Metod och källor ...1

1.4 Avgränsningar ...1

2 Bakgrundsinformation...2

2.1 Vad är ett ställverk?...2

2.2 Panncentralen vid Universitetssjukhuset...2

3 Genomförande...3

3.1 Planering...3

3.2 Utförande...3

4 Resultat och analys...4

5 Avslutande diskussion ...4 6 Referenser...5 7 Bilagor...6 7.1 Bilaga 1...6 7.2 Bilaga 2...9 7.3 Bilaga 3...11

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I driftteknikerutbildningen på 2 år som finns på Linköpings universitet ingår i slutet av programmet en kurs som heter Examensprojekt. Denna kurs ska vara en sorts introduktion till arbetslivet och ett sätt för studenterna att utöva de teoretiska kunskaperna i praktiken och kunna leda dessa i ett projekt. Studenterna får även själva söka efter företag att göra sitt examensprojekt på.

Detta projekt bygger på ett samarbete med Landstinget i Östergötland där behov fanns av att uppdatera dokumentationen till ett ställverk vid ett av husen kallat Panncentralen vid

Universitetssjukhuset i Linköping. Behovet har uppkommit eftersom Tekniska Verken har tagit över driften av all värme och kyla till Universitetssjukhuset och då inhyst den mesta av utrustningen i Panncentralen. Tekniska Verken har även tagit över driften av viss utrustning tidigare driven av Landstinget, så som pannor och kylutrustning.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att dokumentera alla utgående 3-fas ledningar från ställverket samt vad de matar för någon utrustning och i vilket rum. Samt om denna utrustning tillhör Tekniska Verken eller Landstinget. Detta för att i framtiden separera 3-Fas ledningarna i olika ställverk.

1.3 Metod och källor

I huvudsak började arbetet med att dokumentera vad alla utgående ledningar har för befintligt namn och numrering i ställverket. För att sedan med hjälp av Huvudlinjeschemat (Se bilaga

3) försöka utröna vilket plan dessa går till. Efter detta har de fysiskt letats upp för att utröna

om de verkligen går till den apparatur de är dokumenterade att göra.

Sedan har ledningarna delats upp med hjälp av Björn Kallentoft till att antingen tillhöra Tekniska Verkens utrustning eller Landstingets utrustning.

Dessa ritningar i huvudsak är gjorda för 30 år sedan (med vissa undantag). Samtidigt som många ombyggnationer ägt rum så visade det sig vara en hel del jobb.

Ritningar och enlinjescheman har tagits ur Landstingets internwebb med hjälp av Per-Olov Eliasson. Samt även vissa kompletterande uppgifter från Björn Kallentoft.[1] [2] [3]

Rapporten är skriven med hjälp av ” Mall för tekniska rapporter” [4] 1.4 Avgränsningar

Efter att arbetet kommit en bit på väg bestämdes det att undercentraler inte skulle dokumenteras.

(8)

2 Bakgrundsinformation

2.1 Vad är ett ställverk?

Ett ställverk är normalt den del i en anläggning där elektrisk energi samlas och fördelas. Ställverkets uppgift är att fördela den energi som kommer in från det nät det är anslutet mot. Det kan också vara tvärtom där man har en produktionsanläggning för elkraft och där ställverket används för att distribuera den elektriska energin ut på nätet.

Ett ställverk kan ha många olika utseende, allt från små på bara några kvadratmeter och till att täcka ett stort område på flera 100 kvadratmeter. I ett ställverk finns oftast tillgång till övervakning, styrning och viss reservkraft till manövrering av brytare eller till styrning av viktig apparatur. [5]

Ställverket i Panncentralen är ett inomhus ställverk där den utgående spänningsnivån är 230/400 volt. Där finns också tillgång till fjärrmanövrering av vissa brytare, viss energimätning och övervakning.

2.2 Panncentralen vid Universitetssjukhuset

Panncentralen byggdes i början av 1970-talet. Det var då tänkt som ett komplett

försörjningshus till hela sjukhuset och inhyste då utrustning som tex olje- och elpannor för värme, destruktionsugn. kompressorer, reservkraft och även en viss kylutrustning. All el matades då även också från Panncentralen.

På 70-talet var sjukhuset fortfarande relativt litet och man gjorde inte någon direkt

överdimensionering så när man då började bygga ut sjukhuset. Fick man lämna detta till viss del. Nu finns utrustning på fler ställen på området.

Vid början på 90 talet tog Tekniska Verken över ansvaret för värme och kyla. Energin levereras nu i form av fjärrvärme och fjärrkyla. Mottagningscentralen för detta är panncentralen där man även har reservutrustning.[2] [3]

(9)

3 Genomförande

3.1 Planering

Innan arbetet började pågick ett par möten med Per-Olof Eliasson där det diskuterades hur projektet skulle utformas och vad syftet var, samt vilka avgränsningar som skulle gälla. Efter mötena fortsattes det med rundvandring kring det berörda området samt även en presentation av personalen.

Efter ett par veckor var projektet igång och nycklar och diverse ritningar gick att hämta ut och en mindre genomgång av ställverket gick att utföra.

3.2 Utförande

Arbetet började genom att först bekanta sig någorlunda med huset då det är på ungefär

6-7våningar beroende på om man räknar med takplan och det nedersta kullvertplanet. Det var mycket att ta in för den oinsatte. Arbetet fortskred genom att först börja med att göra en tabell över alla utgående ledningar i ställverket med namn och nummer. Vissa av namnen på

ledningarna beskrev väldigt bra vad de var avsedda för för utrustning medans andra inte beskrev mer än vilket plan de gick till.

Vidare fortskred arbetet med att leta upp alla ledningar fysiskt i huset genom att först gå efter namnet om det var tydligt. Om inte det gick så kunde man ta hjälp utav Huvudlinjeschemat

(se bilaga 3) där alla utgående ledningar syns. Om inte detta hjälpte så fick man gå från rum

till rum tills man hittade den berörda ledningen.

Därefter dokumenterades varje ledning genom att införas i tabellen om den gick till rätt utrustning gentemot namnet. Om den inte gjorde det så skrevs en anteckning in där det beskrevs till vad den gick.

Efter att ha kommit en bit på väg med arbetet sorterades tabellerna upp med utrustning för Tekniska Verken i en tabell samt Landstingets utrustning i en tabell (se Bilaga 1 och 2). Detta gjordes till fördel med hjälp utav Björn Kallentoft då han har många års erfarenhet av all utrustning på plats.

Anteckningar har gjorts i bilagorna till förslag för att ändra på vissa av namnen i ställverket. Detta är i hopp om att detta blir gjort vid en utbyggnad eller ett underhåll. Då det kan visa sig vara viktigt att hitta rätt ledning till rätt utrustning fort vid ett eventuellt fel eller avbrott.

(10)

4 Resultat och analys

Resultatet av arbetet är i huvudsak det som framgår i Bilaga 1 och 2. Där man ser en tabell med två nummer förteckning, en för den gamla numreringen och en för den nya. Samt också två stycken olika serier där de som börjar på 600 eller 610 är prioriterade grupper och de som börjar på 900 och 910 är oprioriterade grupper.

Per-Olov Eliasson hoppas på att kunna använda detta arbete till att bygga ett nytt ställverk där man har frånskilt Tekniska Verkens utrustning och Landstingets utrustning från varandra till två olika ställverk. Detta för att underlätta reparationer samt att även kunna fördela underhåll och kostnader lättare..

5 Avslutande diskussion

Att genomföra projektet har varit intressant och lärorikt. Jag har fått se en del utrustning jag inte sett förut, främst då Tekniska Verkens stora utrustningar för fjärrkylan. Det har även känts roligt att få detta förtroende och förhoppningsvis kommer detta arbete leda till att det vid en utbyggnad blir mycket lättare att koppla om och framförallt spara tid till undersökning. Jag hoppas detta arbete kommer att användas och uppskattas vid en framtida utbyggnad. Och att mina kommentarer om att byta namn på vissa av de utgående ledningarna kommer att göras för att i framtiden slippa problem vid ett avbrott eller underhåll.

(11)

6 Referenser

Elektroniska källor

[1] Internwebb Landstinget, kontaktperson, Per-Olov Eliasson.

[4] MTS, Campus Norrköping LiU [www] http://www.isv.liu.se/sprakverkstader Hämtat 22/5 2008

Muntliga källor

[2] Björn Kallentoft, El-ansvarig, Dalkia Facilities Management AB [3] Per-Olov Eliasson, El-teknisk samordnade, Landstinget Östergötland

Tryckta källor

[5] Elkraftsystem 1 (1997), Liber AB. 1. uppl.

(12)

7 Bilagor

7.1 Bilaga 1

Prioriterade matningar. Landstinget

Gammal

numrering Nynumrering

610:

Ampere Namn, Övrig information

alla grupper kompletteras med rumsnummer. Och om inget annat står så överstämmer allting med namnet

601 1-2 100 Destruktion

Rum 1007a, 0915

602 1-3 100 Sotrum

Omkopplad och matar nu Tryckstegringspumpar i rum 0904 matar pump 1 och 2.

659 11-27-9 16 Oljepump Pl.09

Rum 0916, Till destruktion och reservkraft

627 2-10 64 Avsaltning

Rum 1002, Är helt urkopplad

2-13 64 Reservkraft Rum 1109 630 2-14 630 Kompressorum Rum 0917, 10918 632 3-19 100 Kompressorum Rum 0917, 10918 622 11-27-4 25 Kompressorum Rum 0917, 10918 652 15-51 80 Kompressor 1 Rum 0917, 10918 654 15-53 80 Kompressor 2 Rum 0917, 10918 631 2-15 100 OBJ. 560 633 3-20 125 Tryckstegring

Rum 0904. Matar pump P4

635 3-21 125 Växelriktare Rum 1012 629 11-28-1 50 Datorrum Rum 1103A 11-27-10 25 Radiostation 11-27-7 25 MS1 HSP

636 11-28-2 63 Reserv till växelriktare

Rum 1012 11-27-6 25 LSP Ställverk

Plan 10. Finns även uttag i DG rum

(13)

Prioriterade matningar. Landstinget Gammal numrering Ny numrering 610:

Ampere Namn, Övrig information

alla grupper kompletteras med rumsnummer. Och om inget annat står så överstämmer allting med namnet

606 11-27-2 20 Korridor Pl.10

Belysning Plan 09 ”bör bytas namn på” 624 11-27-5 25 Elförråd Pl.10

Belysning Plan 10 ”bör bytas namn på” 655 15-54 100 OBJ.560 Hiss 656 15-55 100 OBJ.560 Hiss 605 11-27-1 16 Oljepump Reservkraft Rum 0916A 205 3-23 160 Högvoltsstation 203 3-22 250 Kök/Matsal 7

(14)

Oprioriterade matningar. Landstinget Gammal numrering Ny numrering 910:

Ampere Namn, Övrig information

alla grupper kompletteras med rumsnummer. Och om inget annat står så överstämmer allting med namnet

944 27-2 160 El föråd Pl.10

Belysning i garage(Obj.870) samt tvätthal.

945 27-3 160 OBJ.560 947 27-5 160 OBJ.560 948 27-6 160 OBJ.560 949 28-12 160 OBJ.560 929 28-10 100 Korridor PL.09 912:1 28-13-1 25 Fläktrum 0905A

Matar även undercentral i rum 0930 932 28-13-2 25 Uttag i DG-rum(32A)

968 28-13-3 25 Korridor Pl.09

969 32-21 64 Elförråd Pl.09

Rum 1011 Borde döpas om till Pl.10

931 27-7 100

---Borde heta ”Tvätthall” 402-403 25-25 500 Kök/Matsal 404-405 25-30 500 Kök/Matsal 406-407 25-36 500 Kök/Matsal 408 34-32 160 Högvoltstation Fack 3 409 34-33 160 Högvoltstation Fack 3 8

(15)

7.2 Bilaga 2

Prioriterade matningar. Tekniska Verken

Gammal numrering

Ny

numrering

610:

Ampere Namn, Övrig information

alla grupper kompletteras med rumsnummer. Och om inget annat står så överstämmer allting med namnet

600 1-1 100 Oljeförvärmare

Rum 1014

603 1-4 100 Pannrum

Rum 1111

620 1-5 64 Oljeintag

går till oljeintaget utanför hus 410

1-7 400 Kylmaskin Rum 1003. 2-16 800 Kylmaskin Rum 1002 628 2-11 64 Kondenspumpar Rum 0911 3-24 400 Kondensator T1 623 1-6 64 Pannrum Rum 1111 621 11-27-3 25 Skorsten 658 11-27-8 25 Elvärme olja Pl.09 Rum 0916B 641 12-34 100 Panna 2

Går till diverse utrustning på plan 11,12,13 642 12-35 160 Panna 3

Går till diverse utrustning på plan 11,12,13 643 12-36 160 Panna 4

Går till diverse utrustning på plan 11,12,13 644 12-37 160 Panna 5

Går till diverse utrustning på plan 11,12,13 12-38 400 Kondensator T2 646 13-42 125 Värmepump 6 Plan 12 647 13-43 125 Värmepump 7 Plan 12 13-44 400 Kondensator T2 651 15-50 100 Apparatskåp Pl.13

Plan 13, Går till diverse utrustning på plan 11,12,13 653 15-52 80 Oljepumpar Pl.09 Rum 0916

16 1200 Kylmaskin Rum 1003

(16)

Oprioriterade matningar. Tekniska Verken Gammal numrering Ny numrering 910:

Ampere Namn, Övrig information

alla grupper kompletteras med rumsnummer. Och om inget annat står så överstämmer allting med namnet

943 27-1 160 Apparatskåp Pl.13

Plan 13, matar bara kraftuttag

946 27-4 125 Värmepump 8 Pl.12

900:14 28-11 63 Aut.Kyla Pl.10

Rum 1003. Går till VKA pumpar 994:1 28-13-6 35 VKA 6 Rum 1003 28-14 400 Kondensatorbatteri T3 953 32-16 100 Pannrum Pl.11 Rum 1111 955 32-18 100 Central Pl.11

Rum 1202, Borde byta namn till ”Central Pl.12” 956 32-19 100 Verkstad Pl.12

Rum 1201 957 32-20 80 Pannrum Pl.11

Rum 1111 36-37 3200 Kylanl. Skenor

Förmodligen skenor till underliggande grupper i ställverket 36-37-1 1000 Kondensator T4, Faskomp Kylanl.

36-37-2 1000 VKA6, Kompressor Tak plan 11 36-37-8 500 Elcentral i rum 1003 Rum 1003 954 32-16 Verkstad Pl.11 Rum 1112 900:54 Kompressor VKA3

Rum 1003, Verkar vara bortkopplad 901:32-22 Tryckstegringspump

Rum 1111

(17)

References

Related documents

[r]

A sensor fusion approach to estimate the end-effector position by combining a triaxial accelerometer at the end- effector and the motor angular positions of an industrial robot

Angående lärarrollen tyckte de esta att det inte kommer bli mer arbete för oss utan kanske till och med mindre eftersom vi ger studenterna ett verktyg att lösa problem och

Four dierent congurations of the simulation model according to Table 4.1 are suggested to cover model errors in the dynamical model parameters, as well as drift and calibration

A segway was constructed using a LEGO Mindstorms NXT kit and a gyro, and the goal was to construct a self balancing segway.. To do this the motor angles and the gyro measurements

A sensor fusion approach to find estimates of the tool position, velocity, and acceleration by combining a triaxial accelerometer at the end-effector and the measurements from the

Representative docked pNPV TSA molecules, resulting from automated docking to HCAII wt , V121A, V143A and V121A/V143A, superpositioned in the active site of wild type

Compared to classical LS, SR-LS [1] is a computationally very at- tractive approach to the source localization problem, since it can find the global minimum of the cost function