Människan kontra Tekniken: Hur påverkar sociala medier oss och hur påverkar vi sociala medier?

Full text

(1)

Människan kontra Tekniken

Hur påverkar sociala medier oss och hur påverkar vi sociala medier?

Sonny Andersson

Mikaela Vidén

2015

Filosofie kandidatexamen

Medie- och kommunikationsvetenskap

Luleå tekniska universitet

(2)

Hur påverkar sociala medier oss och hur påverkar vi sociala medier?

Sonny Andersson & Mikaela Vidén

sonnyandersson@gmail.com & mikvid1@gmail.com

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Intuitionen för konst, kommunikation och lärande V0012F Examensarbete MKV Kandidat

(3)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 2

Abstract

This is a study that focuses on the two social media softwares Facebook and Instagram, and the question “How do social media affect us and how do we affect social media?” was asked. To answer the question a content analysis and a user study were done to get different

perspectives and get depth to the study.

To create structure to the collection of the data a model was used, called Bikakamodellen, where the information was divided into seven categories identity, presences, groups, status, relationships, division and conversation.

The information in the analysis was structured from Bikakamodellens seven categories, and in each category the information contained from the content analysis comes first followed by the information from the user study.

The conclusion was that Facebook and Instagram software affect users to be active and express themselves in their platforms by having functions that effectively satisfy people's innate needs and also encourage them to express themselves. The users in the user study did not think that they have the ability to affect the softwares or change how other people use softwares. According to them, the technology is based on how users use it.

Keywords: Facebook, Instagram, Social media, Technological determinism, Social constructivism, Ideology, Applications, Web 2.0, Software, Impact, Technology

(4)

Sida | 3

Sammanfattning

Det här är en studie med fokus på de sociala medierna Facebook och Instagram, där frågan ”Hur påverkar sociala medier oss och hur påverkar vi sociala medier?” ställdes.

För att besvara frågan valdes det att göra en textanalys och en användarstudie för att få fram fler perspektiv och få ett djup på studien.

För att få struktur vid insamlandet av information valdes det att använda en modell kallad Bikakamodellen där informationen delades in i sju stycken kategorier identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer.

Sammanställningen av materialet är strukturerat utifrån Bikakamodellens sju kategorier där materialet från textanalysen kommer först följt utav materialet utifrån användarstudien. Slutsatsen blev att Facebook och Instagram påverkar användarna till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar genom att ha funktioner som effektivt tillfredsställer människans inneboende behov och samtidigt uppmuntrar användarna att uttrycka sig. Användarna i användarstudien ansåg inte att de har möjligheten att utveckla mjukvarorna eller ändra hur andra människor använder mjukvarorna. Enligt dem utvecklas tekniken utifrån användarnas beteendemönster.

Nyckelord: Facebook, Instagram, Sociala medier, Teknikdeterminism, Socialkonstruktivism, Ideologi, Applikationer, Web 2.0, Mjukvara, Påverkan, Teknologi

(5)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén Sida | 4

Innehållsförteckning

1. Inledning ………..………..6 1.1 Syfte ………...7 1.2 Frågeställningar ………7 1.3 Definition av begrepp ……….7 2. Teori ……….………...8 2.1 Software Studies ……….………8 2.2 Teknikdeterminism ………...9 2.3 Socialkonstruktivism ……..………...9 2.4 Ideologi ………..………...10 3. Tidigare Forskning …….….………...………...12

3.1 Social Studie av Sociala Medier ………12

3.2 Instagram ……….………..………...12

3.3 Facebook ………..…………..………....14

4. Metod och Material ………...………...………....16

4.1 Bikakamodellen ………..………...………..16 4.2 Textanalys ………...………17 4.3 Användarstudie ………..……….18 4.4 Urval ……….………20 4.5 Tillvägagångssätt ……….………..22 4.6 Metoddiskussion ……….23 5. Analys ………..………...25 5.1 Identitet ………..………..25 5.2 Närvaro ……….………...………...27 5.3 Grupper ……….………...……..29 5.4 Status ……….30 5.5 Relationer ………...32 5.6 Delning ………..33 5.7 Konversationer ..……….…………..………..35 5.8 Resultat ………...………..………..37 6. Diskussion ………..……….41 6.1 Tankar .………...………..…41 6.2 Användning ……….………...43 6.3 Fortsatt Forskning ………..43

(6)

Sida | 5 7. Källförteckning …………..………..44 7.1 Tryckta Källor ……….44 7.2 Elektroniska Källor…..………45 7.3 Mobilapplikationer………..48

(7)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 6

1. Inledning

”Sociala medier” kunde för några år sedan upplevas som en främmande term för gemene man. Under ett fåtal år har termen expanderat och blivit känd bland alla åldrar. Detta beror på deras tillväxt och särskilt pga. tillväxten av Facebook (Sjökvist, 2013). Idag är Facebook det populäraste mediet med 1,49 miljarder månatliga aktiva användare. År 2012 förvärvade Facebook Inc, företaget bakom Facebook, bilddelningstjänsten Instagram som är den tionde populäraste sociala mediet med 300 miljoner månatliga aktiva användare (Statista. 2015). Via Facebook och Instagram kan användarna enkelt och snabbt dela bilder, texter och länkar till andra användare. Detta sker via användarens konto och kan göras inför en bred och varierad publik. Dessa sociala medier är därmed verktyg och plattformar för att uttrycka sig

(Myhr & Stenström, 2014)

. Studien undersöker hur Instagrams och Facebooks mjukvaror

uppmuntrar användarna att uttrycka sig på deras plattformar, vilka reaktioner mjukvarorna främjar hos ett antal användare som gör att de är aktiva användare och hur dessa användare tror att de kan påverka sin och andras användning. Då detta undersöks ställs frågan ”Hur påverkar sociala medier oss och hur påverkar vi sociala medier?”.

Det finns forskning med resultat som visar att aktivitet på Facebook och Instagram bidrar till ensamhet

(Winter, 2013), resultatet gör det svårt att förstå de höga antalen användare. Om

människan påverkas negativt, varför används dessa sociala medier aktivt? Det finns studier

som anser att den aktiva användningen beror på behovet att motta bekräftelse (Beijer &

Widelund, 2012), vilket den tidigare nämnda forskningen även anser är en stor orsak till att

känslan av ensamhet uppstår vid aktiv användning (Kross, 2013).

Det saknas ingående

information om hur människan påverkar och påverkas av sociala medier och dess agenda. Denna studie hoppas kunna bidra med information som ger större förståelse för detta. Denna studie är inomvetenskapligt relevant pga. att den bidrar till kunskapstillväxt om hur människan och tekniken samverkar, i synnerhet hur människan och sociala medier

samverkar. Den utomvetenskapliga relevansen uppstår pga. att studien behandlar hur intressen utanför forskarsamhället påverkar och påverkas av teknik, i synnerhet hur intressen påverkas och påverkar sociala medier samt hur sociala medier bör bemötas. Intresset för denna studie uppstod utifrån sociala mediers växande position i samhället.

(8)

Sida | 7

1. 1 Syfte

Syftet är att få en insikt i hur Facebooks och Instagrams mjukvaror påverkar aktiva

användare till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar. Följande undersöks även om och hur användarna anser sig kunna påverka sin och andras användning av mjukvarorna.

1. 2 Frågeställningar

1. Hur påverkar Instagrams och Facebooks mjukvaror användarna till att uttrycka sig på deras plattformar?

2. Vilka reaktioner främjar Instagrams och Facebooks mjukvaror hos deras användare som får dem att fortsätta vara aktiva användare?

3. Hur tror användare att de kan påverka sin och andras användning av Facebooks och Instagrams mjukvaror?

1. 3 Definition Av Begrepp

Socialt medium: Applikation som ger människor möjligheten att interagera med varandra Web 2.0: Webbapplikationer möjliggör interaktivitet och användargenerat innehåll. Mobilapplikation: Datorprogram specifikt utvecklade för mobila enheter.

Mjukvara: Det användargränssnittsorienterade bearbetningen. Med andra ord det användaren bemöter och behandlar när de är aktiva på Facebook och Instagram. Användare: Individer som är medlemmar i och användare av sociala medier.

Informanter: Intervjuade individer som har delat med sig om deras erfarenheter, tankar och känslor för Facebooks och Instagrams mjukvaror.

Teknikdeterminism: Tekniken konstruerar samhället utifrån egen agenda.

(9)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 8

2. Teori

2. 1 Software Studies

Software studies är ett växande forskningsområde som studerar mjukvaror och deras sociala och kulturella effekter. En mjukvara är ett programvarusystem bestående utav samling av data, innehållande lager och olika sidor av exempelvis koder, algoritmer, minne m.m. Ofta sorteras mjukvaror upp i tre lager. Plattformen, delen av mjukvaran som tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen för datorns funktion, såsom BIOS, drivrutiner och

operativsystem som Windows 10. Applikationsprogram, vilket är mjukvara som utför en grupp av koordinerade funktioner, uppgifter eller aktiviteter till förmån för användaren, t.ex. sociala medier som Facebook och Instagram. Egna program, enkla program som skapats och/eller programmerats av användaren själv, t.ex. kalkylmallar. Mjukvarornas användning och influens i samhället växer stadigt. ”Vad elektricitet var för det tidiga 1900-talet, är mjukvaran idag för det tidiga 2000-talet” (Manovich, 2013, S. 2). För att förstå hur Facebooks och Instagrams mjukvaror har nåt sina höga antal av aktiva användare, måste man förstå vad som gör en mjukvara attraktiv för potentiella användare och får användare att fortsätta vara aktiva. I Software studies diskuteras det om att Funktion och Preferenser är de två primära faktorerna som avgör om en mjukvara blir attraktiv eller inte (Fuller, 2008). Därför kommer det I denna studie undersökas hur Facebooks och Instagrams mjukvarors Funktion och Preferenser gestaltar sig och hur användarna bemöter, samt använder dem.

Funktion: Behandlar enkelhet och tillgänglighet i mjukvarans funktionaliteter. Ändamålet för

en funktion är att nå optimal enkelhet och tillgänglighet, vilket därpå utvecklar funktionen till

en rutin. Minska onödigt arbete och synlighet är essentiellt för att bilda rutin ur en funktion.

Alfred North Whitehead menar att samhället växer genom att man utökar viktiga utföranden

som kan göras utan att tänka på dem (Fuller, 2008, S. 101).

Preferenser: Behandlar användarnas förmåga att genomföra justeringar inom mjukvaran med

de ramar som existerar, exempelvis inställningar. Preferenser möjliggör användaren att göra

mjukvaran personlig, via att justera profilbild, personlig information, sekretessinställningar

och dylika funktioner. Preferensers syfte är att uppmuntra människor att dela information och

samtidigt uppleva att de kontrollerar informationen (Fuller, 2008, S. 101).

(10)

Sida | 9

2. 2 Teknikdeterminism

Teknikdeterminism är en teori som förutsätter att tekniken driver utvecklingen av strukturen och de kulturella värdena i samhället. Teoretiker inom området anser att tekniken har en egen agenda som är bortom mänsklig kontroll (Wyatt, 2008). Teknikdeterminism har två fundamentala idéer, att teknikens utveckling följer en förutsägbar, samt spårbar väg vars till stor del är utanför kulturellt eller politiskt inflytande, och att tekniken har effekter på

samhällen som är inneboende, vilket innebär att samhällen utvecklas per automatik efter teknikens agenda och inte genom konsensus mellan människa och teknik eller genom social betingning (Andersson & Snickars, 2010). Enligt Marshall McLuhan, är media t.ex. en expansion av människans sinnen. ”All media, from the phonetic alphabet to the computer, are extensions of man that cause deep and lasting changes in him and transform his environment” (McLuhan, 1969, S. 54). Media kan därför förstärka, accelerera och även ersätta människan och deras sinnen. Sociala medier som Facebook och Instagram har t.ex. fått kritik att de ersätter möten och kontakt med andra människor ”offline” (Elander & Gorinjac, 2012). McLuhan upplever tydligt att tekniken avgör människans utveckling och verklighet, men detta är inget den ordinarie människan upplever. De är inte medvetna om effekterna och konsekvenserna, eftersom tekniken har blivit så pass vardaglig och inrotad i samhället (Siapera, 2011). Att teknik som Facebooks och Instagrams mjukvaror uppkom och påverkar människan var därför oundvikligt enligt teknikdeterminism. Detta betyder även att det höga antalet aktiva användare som uttrycker sig på sociala medier också var oundvikligt. Teorin förklarar att teknikens agenda är att effektivisera sätt och metoder för att

tillfredsställa inneboende behov hos människan (Wyatt, 2008), därför kommer denna studie undersöka vilka dessa inneboende behov kan vara och på vilka effektiva sätt och metoder mjukvarorna kan tillfredsställa dessa behov. Om teknikdeterminism är ett korrekt perspektiv på teknik och människa, då skulle användarna inte kunna påverka andras användning av mjukvaror som Facebooks och Instagrams.

2. 3 Socialkonstruktivism

Socialkonstruktivism är oppositionen till teknikdeterminism, denna teori förutsätter att samhället är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Människor skapar verklighet genom kontinuerlig interaktion och kommunikation med varandra. ”Indeed I cannot exist in everyday life without continually interacting and communicating with others” (Berger & Luckmann, 1966, S. 23). Människor skapar en modell av den sociala världen och

(11)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 10 dess funktionaliteter när de rationaliserar deras erfarenheter med sig själva och andra.

Därför är språket det primära systemet människor använder för att konstruera verkligheten (Burr, 2003). Peter L. Berger och Thomas Luckmann förklarar i The Social Contruction Of

Reality att kunskapen om det vardagliga livet för en individ styrs av vad som är relevant,

vilket determineras emellanåt av individens personliga intressen och generella situation i samhället. Det är t.ex. irrelevant för individen att aktierna i ett företag går ner i värde, ifall individen inte äger dessa aktier eller har någon annan form av anknytningar till företag. Likaså är det irrelevant för individen hur restaurangen tillagar hens mat, så länge maten tillfredsställer individen. Dylikt är det irrelevant för användarna hur Facebooks och Instagrams mjukvaror är konstruerat, så länge användarna blir tillfredsställda av deras tjänster. Dock finner individen relevans i ämnen och information som anses vara allmänt intressanta, även om det inte berör individens personliga intressen. ”However, my relevance structures intersect with the relevance of others at many points, as a result of which, we have ”interesting” things to say to each other” (Berger & Luckmann, 1966, S. 45).

Socialkonstruktivism ger upphov till idén att användarna kontrollerar deras aktivitet på Facebooks och Instagrams mjukvaror, de är verktyg användarna använder för deras behov och agenda. Användarna förändrar deras och andras användning av mjukvarorna, samt även förändrar mjukvarorna i samspel med andra användare. Detta betyder att det är användarnas förtjänst och förmån att mjukvarorna uppkom och har fått sina höga antal aktiva användare. Studien kommer undersöka hur användarna kan förändra användningen av mjukvarorna och förändra själva mjukvarorna i samspel med de andra användarna.

2. 4 Ideologi

Ideologier är idéer skapta utifrån samhällsåskådning och handlar om hur ett samhälle skall organiseras och styras, hur dess institutioner ska vara utformade, och hur människor ska samarbeta med varandra i vardagen. ”Att vara anhängare av en ideologi betyder att man accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar dess grundläggande värderingar och stöder dess handlingsprogram” (Ekström & Larsson, 2010, S. 268).

Ideologi kan sammanfattas i tre punkter:

1. Ideologi är en samling idéer som konstituerar en tro eller övertygelse om något. 2. Ideologi har en materiell karaktär i form av konkreta institutioner.

(12)

Sida | 11 Ideologi kan handla om makt och olika gruppers vilja och strävan att nå ut till och påverka så

stor massa som möjligt. Detta kallas för ideologisk makt och är makt över andras tankar, värderingar, känslor och självuppfattning som kan ha skapats genom normer, politiska rörelser, vetenskap, litteratur, musik m.m. Detta innebär att sociala medier kan konstrueras för att skapa ideologisk makt över deras aktiva användare, genom t.ex. de normer och texter användaren bemöter när de är inloggade. Användningen av sociala medier kan t.ex. leda till att användaren bli påverkad av andra användare eller själva sociala mediets mjukvara och funktioner. ”Särskilt viktigt att uppmärksamma är den omedvetna produktionen av ideologi, dvs. att man kan falla ”offer” för en ideologisk makt och inte vara medveten om att ens handlingar är med och skapar densamma” (Ekström & Larsson, 2010, S. 268). I uppsatsen

Facebook as a digital public sphere: Process of Colonization and Emancipation förklaras

hur användarna blir påverkade av Facebooks mjukvara genom sitt användande och de olika funktioner mjukvaran har, ”Furthermore, it is importent to state that like any other public sphere, Facebook is a fluid, everchanging environment, which affects the types of publics, and the agency of different kinds of publics that choose to communicative within its sphere” (Valtysson, 2012, S. 79).

Artikeln byggs på intervjuer av danska Facebook användare, de

presenterar även paralleller till teoretikern Habermas tankar kring ”Public sphere”. Slutsatsen

är

att Facebook är ett för-programmerat socialt medium som tillåter en specifik typ av

interaktion och uppmuntrar till specifika beteenden. Utövarna bakom denna ideologiska makt är Facebook Inc, med andra ord personerna som äger och styr mjukvaran (Valtysson, 2012). Studien kommer därför undersöka ifall denna teori kan stämma genom att undersöka vad för sorts specifik interaktion och specifika beteenden mjukvarorna tillåter och

uppmuntrar, samt hur dessa tillåts och uppmuntras. Teorin i artikeln innebär att användarna inte kan påverka andras användning av Facebooks och Instagrams mjukvaror, de följer omedvetet de instruktioner mjukvaran ger dem.

(13)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 12

3. Tidigare Forskning

3. 1 Social Studie av Sociala Medier

Professorn Mikael Alexandersson och docenten Thomas Hansson publicerade 2011 boken

Unga Nätmiljöer. I stycket Jaget och normbildningen jämförs sociala medium med en

mänsklig superorganism. ”Varje människa är ett nätverk, en organism, där enskilda

molekyler bygger upp celler, som bygger upp organ, som samverkar i ett system. Helheten av detta uppfattar vi som jaget, som en individ.” (Alexandersson & Hansson, 2011, S. 239). Individen påverkar och uppmuntrar sociala medier att utvecklas och samtidigt påverkar och uppmuntrar sociala medier individerna att utvecklas. I samspelen med andra användare bildas det normer och värderingar på plattformen. Detta innebär att de blir medlemmar i en kollektiv gemenskap som formar deras identitet. Alexandersson och Hansson förklarar mer ingående att användare kan få sociala medier att ändra inriktning, t.ex. Badoo som var ämnat att bli ett socialt medium liknande Facebook men pga. hur medlemmarna använde Badoo blev tjänsten en dejtingsida. De nämner även att sociala medium som DevianArt uppmuntrar och utbildar användarna till att bli och vara fotografer och designers. ”Individerna skapar och omskapas av de normer, traditioner och värden som finns runt omkring dem.”

(Alexandersson & Hansson, 2011, S. 241). Deras slutsats är en kombination av socialkonstruktivism och teknikdeterminism, vilket är att användaren och mjukvaran påverkar och påverkas av varandra. Hur detta utspelar sig på Facebook och Instagram är oklart, men det kommer studien förtydliga genom att undersöka mjukvarorna och undersöka hur användarna upplever samspelet eller om de ens upplever ett samspel mellan dem själva och mjukvarorna. Genom att göra detta blir förståelsen större för hur mjukvarorna påverkar aktiva användare till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar. Ifall deras slutsats stämmer, då påverkar användarna varandras användning genom skapandet och

omskapandet av normer, traditioner och värden på mjukvarorna.

3. 2 Instagram

2013 skrev Mari Park Thorsen #instalove for Instagram. En essä som att beskriver vilka funktioner Instagram har och hur, samt varför användarna använder dessa funktioner. Via informanter och semistrukturerade intervjuer samlade hon data till sin essä (Thorsen, 2013). Hon förklarar bl.a. att Instagrams antal aktiva användare beror mycket på mjukvarans

(14)

Sida | 13 tillgänglighet, snabbhet och enkelhet. ”Instagram legger til rette for en ny måte å dele bilder

på og åpner samtidig for en annerledes bruk gjennom at smarttelefonen alltid er med, den er liten og tilgjengelig, og det finnes situasjoner hvor det er enklere å ta fram smarttelefonen enn et kamera” (Thorsen, 2013, S. 1). Thorsen berättar att användarna brukar filtrerna flitigt pga. att dem får användarna och bilderna att upplevas vackrare. Användarna upplever att Instagrams bilder är av hög kvalitet pga. detta. ”Resultatet kan være at bildene til slutt får et falskt eller tilslørt preg.” (Thorsen, 2013, S. 35). Filtrerna är enligt henne ytterligare en orsak till det höga antalet aktiva användare, eftersom de enligt användarna optimerar bildens utseende som t.ex. smink och finkläder kan optimera en persons utseende (Thorsen, 2013). Hennes resultat innebär att Instagram påverkar användarna till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar genom att erbjuda dem tillgängliga, snabba och enkla funktioner som optimerar deras och deras bilders utseende för en publik. Ifall detta stämmer kommer studien pröva genom att undersöka tillgängligheten, snabbheten och enkelheten i mjukvaran och undersöka hur användarna upplever funktionerna som optimerar deras och deras bilders utseende. Vad Thorsens resultat kan betyda för användarnas påverkan på sin och andras användning beror på om användarna medvetet nyttjar mjukvaran för sina egna syften och upplever att deras användning är gynnande för dem eller om de omedvetet motstridigt använder mjukvaran och påverkas negativt av deras aktiva användning.

Identitetspresentation på Instagram publicerades 2012 av Frida Beijer och Pernilla

Widelund. Människors självpresentation via Instagram är ämnet de behandlar. Arbetet krävde data vilket de samlade via enkäter och kvalitativa intervjuer (Beijer & Widelund, 2012). Arbetet diskuterar i den utsträckning som användarna uppenbarar sig själva, hur medvetna användarna är om den sociala ställningen hos andra användare och innehåll, samt den utsträckning användarna relaterar till varandra. Beijer och Widelund gjorde slutsatsen att användarna brukar Instams mjukvara för att tillfredsställa ett socialt behov. Några av användarna är medvetna om detta, vissa av dem har strategier för hur mjukvaran kan

användas för att optimera sin självpresentation. Motivet bakom denna typ av användning är att skapa gemenskap med följare. ”Handlingarna i skapandet av självpresentationen hos samtliga respondenter indikerar på att vara en mindre medveten process i skuggan av de sociologiska processerna där varje individ väljer att presentera sig själv i behovet av att söka gemenskap med andra.” (Beijer & Widelund, 2012, S. 42). Bekräftelsen av sökandet

gemenskap uppstår när andra användare kommenterar, gillar eller/och följer deras konton, vilket gör dessa tre saker blir verktyg för att mäta framgången av självpresentationen (Beijer & Widelund, 2012). Liknande det tidigare nämnda arbetet innebär resultatet att användarna brukar mjukvaran delvis pga. att optimera deras och deras bilders utseende för en publik.

(15)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 14 Här nämner de också att kommenterandet, gillandet och följandet är viktiga för hur och

varför användarna är aktiva, därför kommer studien undersöka hur dessa tre saker gestaltar sig på mjukvaran och hur användarna bemöter dem. Genom att göra detta kan studien även få svar på ifall användarna är medvetna och har kontroll över dessa tre funktioner, vilket kan ge större förståelse för om de kan påverka sin och andras användning.

3. 3 Facebook

Jimmy Sjökvist har studerat människors självpresentation på Facebook. Studien publicerads 2013 och gjordes utifrån sex kvalitativa intervjuer. Sjökvist analyserade det personliga varumärkesbyggandet som uppstår via Facebook och hur jaget marknadsförs (Sjökvist, 2013). Sjökvist redogör att jaget marknadsförs via mjukvaran genom att användaren

medvetet och ibland omedvetet försöker projicera en idealiserad bild av sig själv. Bekräftelse på Facebook framsägs vara viktigt när jaget marknadsförs och denna bekräftelse får

användare via att andra gillar, kommenterar deras inlägg och är deras vänner. Han säger att Facebook används i huvudsak för att uppvisa den idealiserade och förskönade versionen av sig själv, det privata och negativa vill framkommer sällan. ”Människor väljer att visa ett idealiserat jag på Facebook genom att de tonar ner det som anses för privat eller negativt.” (Sjökvist, 2013, S. 41). Liknande tidigare nämnda arbete av Beijer och Widelund är detta arbete relevant för studien av samma skäl, dock med fokus på Facebook, därför kommer det undersökas hur gilla, kommentera och vän-funktionerna gestaltar sig på Facebooks mjukvara och hur användarna bemöter dem. Denna undersökning kan, som tidigare nämnt med

Instagram, leda till större förståelse för hur användarna påverkar sin och andras användning. En kvalitativ studie angående hur Facebook påverkar arbetslivet och privatlivet publicerades 2012 av Stina Elanders och Medina Gorinjacs. Under studien utfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka hur presentationen av profil, statusuppdateringar, bilder och vänner påverkar arbetslivet och privatlivet (Elander & Gorinjac, 2012). Elander och Gorinjac anser att många blir medlemmar på Facebook för att få en intimare kontakt med vänner och släkt. Facebooks kraftigt accelererande popularitet och utveckling bidrog dock till att tjänsten idag används för flera andra syften. De förklarar att Facebook blivit en vardaglig syssla, dylikt somliga nyttjar traditionella medier som TV, radio och tidningar. Detta beror enligt Elanders och Gorinjac på Facebooks tillgänglighet, snabbhet och enkelhet. Användarna de intervjuade upplevde dock att de spenderar för mycket tid på mjukvaran, tid som de kunde ha använt till något mer gynnande. Detta arbete ger även samma resultat som

(16)

Sida | 15 tidigare nämnda arbeten,”Vidare ser vi Facebook som ett verktyg som ger möjlighet för

individer att presentera den version av jaget som man vill visa.” (Elander & Gorinjac, 2012, S. 34). Liknande Thorsens arbete ger arbetet resultat som innebär att Facebook påverkar

användarna till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar genom att erbjuda dem tillgängliga, snabba och enkla funktioner som presenterar en önskad version av sig själv. Studien prövar detta genom att undersöka dessa tre funktioner i mjukvaran och hur användarna upplever funktionerna som möjliggör projicering av det önskade jaget. Vad resultatet kan betyda för användarnas påverkan på sin och andras användning av mjukvaran beror på hur användarna upplever funktionerna i Facebook.

Psykologen Ethan Kross skrev 2013 Facebook Use Predicts Declines in Subjective Well-Being

in Young Adults som berättar om vad aktiv användning av Facebook kan orsaka. Han

samlade data till sitt arbete genom att ha kontinuerliga intervjuer med ett flertal användare av mjukvaran. Kross fann att desto oftare och längre människorna använde Facebook, desto olyckligare och ensamma kände de sig (Kross, 2013). Han berättar att tjänsten erbjuder användarna ett effektivt sätt för att tillfredsställa behovet av kontakt med andra människor, men konsekvensen av effektivisering behöver inte nödvändigtvis vara positiv ”Rather than enhancing well-being, as frequent interactions with supportive “offline” social networks powerfully do, the current findings demonstrate that interacting with Facebook may predict the opposite result for young adults—it may undermine it.” (Kross, 2013, S. 5). Orsakerna till detta anser han är pressen som uppstår av att prestera genom att skapa ett intressant konto med spännande inlägg. Användaren kan känna sig stressad och ensam ifall ingen eller väldigt få gillar och/eller kommenterar deras inlägg. När användaren väl får flera som gillar eller kommenterar på inläggen upplevs det som en belöning. Belöningssystemet orsakar till att pressen för intressanta och spännande inlägg kvarstår, eftersom de vill fortsätta motta känslan av belöning. Han berättar även att aktiviteten på Facebooks mjukvara kan innebära att användarna går miste om kontakt utanför den digitala världen, vilket också bidrar till känslan av ensamhet. Detta anser han är något internet och andra former av teknik orsakar och har orsakat även innan Facebook (Kross, 2013). Resultatet gör teknikdeterminism ännu mer appliceringsbart. Användarna använder effektiva metoder via tekniken för att

tillfredsställa deras inneboende behov, metoder som gör att användaren mår sämre, trots detta fortsätter användaren använda dessa metoder. I studien kommer Kross resultat att prövas genom att undersöka vad användare känner under och efter aktiv användning, vilka konsekvenser deras aktiva användning har inneburit och ifall de upplever att de kan avsluta sin användning utan större ansträngning, om inte, vad som gör det svårt för dem att avsluta deras användning.

(17)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 16

4. Metod och material

I samlingen utav data krävdes det en strategi av olika metoder. Det valdes att göra en

textanalys

och en användarstudie som strukturerades delvis av en modell kallad,

Bikakamodellen. Metoderna valdes för att skapa flera och tydligare perspektiv av

mjukvarorna, användarna och deras relation.

Textanalysen

undersöker designen och

funktionerna som finns i mjukvarorna. Användarstudien gjordes genom sju

semi-strukturerade kvalitativa intervjuer vilket är en öppen utförandeform att samla in

informanternas åsikter och känslor kring sin användning av sociala medier.

4. 1 Bikakamodellen

Strukturen till textanalysen och användarstudien är delvis konstruerad utifrån

Bikakamodellen som finns i Social Media? Get Serious! Understanding the functional

building blocks of social media och skrevs av Jan H. Kietzmann, Kristopher Hermkens, Ian

P. McCarthy och Bruno S. år 2011 (Kietzmann, Hermkens, McCarthy & Silvestre, 2011). Bikakanmodellen innehåller sju stycken block som representerar sociala mediernas

funktionaliteter. Blocken består av identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer. Varje block gör det möjligt att packa upp och undersöka en funktionalitet i Facebooks och Instagrams mjukvaror. Blocken utesluter inte varandra och de måste inte vara närvarande i en aktivitet. De är konstruktioner som möjliggör större förståelse över hur olika sociala mediers funktionalitet gestaltar sig, hur de fungerar och vad de har för påverkan på användarna. ”By analyzing the seven building blocks you can monitor and understand how social media activities vary in terms of their function and impact” (Kietzmann et al., 2011, S. 10). För studien är syftet med Bikakamodellen att få större förståelse för vilka

funktionaliteter Facebooks och Instagrams mjukvaror prioriterar och hur dessa

funktionaliteter påverkar användarna att vara aktiva och uttrycka sig, samt hur användarna upplever och använder dessa funktionaliteter. Detta undersöks i textanalysen och

användarstudien genom att strukturera dem utifrån Bikakamodellen och undersöka de sju blocken. I textanalysen behandlas Facebooks och Instagrams mjukvaror som texten och texten (mjukvarorna) analyseras utifrån blocken med fokus på de svar och frågor teorierna och tidigare forskning nämner. Metoden ger information som bidrar till större förståelse för hur mjukvarorna påverkar användare till att vara aktiva och uttrycka sig på plattformarna. Användarstudiens frågor är byggda utifrån de sju blocken med återigen fokus på de svar och

(18)

Sida | 17 frågor teorierna och tidigare forskning nämner. Denna metod kommer också ge information

som bidrar till större förståelse för hur användarna påverkas att vara aktiva och uttrycka sig, men användarstudien ger även större förståelse för hur användarna anser sig kunna påverka sin och andras användning av mjukvarorna.

De sju blocken (funktionaliteterna) som kommer att undersökas:

Identitet: Hur en användare utger sin identitet via exempelvis namn, ålder, bostadsort, bilder eller annan information som visar en användares identitet.

Närvaro: När användare kan se i fall andra användare är tillgängliga, även se vart någon är online och offline. Detta brukar ses genom on/off funktioner eller när en användare checkar in på platser.

Grupper: Hur användare kan skapa och sortera in kontakter i grupper. Vänner kan läggas in i grupper och bli ovetande om det, det kan även skapas grupper kring ämnen där alla

medlemmar är medvetna om gruppen.

Status: Hur användare betraktar en annan användare. Status kan skilja mellan olika sociala plattformar, status byggs ofta utifrån tillit och brukar mätas exempelvis via en ”like”

funktion.

Relationer: Hur användare skapar eller/och utvecklar kontakt med varandra vilket kan bidra till konversation, träffar i verkligheten eller endast följande kontakt.

Delning: Hur användare skapar, delar och mottar innehåll.

Konversationer: Hur användare kommunicerar med varandra. Många sociala plattformar är i grunden skapade för konversationer mellan användare.

4. 2 Textanalys

Det utfördes en kvalitativ textanalys inför studien, där Facebooks webbapplikation och Instagrams mobilapplikation är mjukvarorna som analyserades. Dessa två mjukvaror är därför texten i denna textanalys. Kvalitativa textanalyser innebär primärt att forskaren analyserar de dolda budskapen i texten och tolkar textens innebörd. Textanalyser bidrar med kunskap om aktören bakom texten, avsikten bakom texten, hur texten skapades, textens form, hur texten når målgruppen, vem målgruppen är och hur målgruppen påverkas. Svaren på dessa frågor möjliggör en överskådlig inblick i texten, dess källa, kod, kanal, budskap, publik och hur avkodningsprocessen av texten gestaltar sig (Holsti, 1969). I denna textanalys var fokusen på att analysera och försöka förstå textens form, avsikt, publik och effekt.

(19)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 18 Textanalyser kräver inlärning av texten och erfarenhet av texten inom de olika faktorer texten

innehar (Weber, 1990). Därför började vi med att skapa konton och integrera med Facebooks och Instagrams mjukvaror (texten). Integrationen bestod av att konstruera identiteter, skaffa vänner och följare, motta vänförfrågningar, följa andra användare, skapa grupper, chatta, publicera inlägg, gilla, sprida och kommentera andras inlägg, försöka få andra att gilla, sprida och kommentera ens inlägg och experimentera med inställningarna. Dessa saker gjordes upprepande gånger för att få en känsla för helheten av mjukvarorna. Material som meningar, ord, ikoner, funktioner och design som var relevanta för studiens syfte anmärktes och

skärmdumpades. Materialet kodades och grupperades i sju kategorier (block) hämtade från Bikakamodellen, identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer. I dessa kategorier formades teman som återspeglar de dolda budskapen i texten (mjukvarorna) och i dessa teman framgår tolkningen av textens innebörd som slutligen konkretiserades och sammanfattades i en resultatdel. Processen för textanalysen är influerad av Graneheims och Lundmans beskrivning av en textanalys i Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness som skrevs 2003

(Graneheim & Lundman, 2003). Till skillnad från deras bekrivning av processen, valdes det att skapa preliminära kategorier (de sju blocken) efter en ytlig genomgång av texten, vilket effektiviserade sökandet och förståelsen av det relevanta materialet för studien (Downe-Wamboldt, 1992). Det krävdes dock inte någon kondensering av materialet, eftersom det mesta på mjukvarorna var förenklat. Textstudien gav insikt i hur Facebooks och Instagrams mjukvaror påverkar användare till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar. Det också gjordes en användarstudie för att pröva textstudiens resultat och få en insikt i om och hur användarna anser sig kunna påverka sin och andras användning av mjukvarorna.

4. 3 Användarstudie

Användarstudien genomfördes genom orala intervjuer med användare av Facebooks och Instagrams mjukvaror. Intervjuerna var semistrukturerade och kvalitativa. Semistrukturerat innebär att intervjuerna innehöll bestämda huvudfrågor och ordning, men att det även ställdes följdfrågor utifrån svaren som mottogs. Intervjustilen valdes utifrån dess flexibilitet som tillät intervjuaren att välja och justera riktningen för att utforska framväxande teman och idéer under interjvuerna. Samtidigt har intervjustilen tillräcklig struktur för att

intervjuerna inte skulle följa fel riktning eller förbise relevanta huvudfrågor. Den kvalitativa inriktningen gav rum för öppna och utvecklade resonemang, pga. öppenheten gavs

(20)

Sida | 19 kunna väcka informanternas känslor och tankar kring deras användning av respektive

mjukvara, samt uppmuntra dem att utveckla deras resonemang (UK Data Service, u.å.). I intervjuerna ställdes öppna frågor och som gjorde att informanterna led resonemangen, genom detta minskades chansen för att informanterna skulle influeras av intervjuarens känslor och reflektioner (Bolton & Weiss, 2000). Intervjuerna blev mellan 30-50 minuter långa och det var sju stycken informanter mellan 16-25 år. Fyra av dem var aktiva användare av Facebook och resterande av Instagram. Intervjuerna hölls i relativt neutrala och tysta miljöer som t.ex. vardagsrum. Huvudfrågorna skrevs som tidigare nämnt innan intervjuerna. De formades utifrån syftet att få en insikt i hur mjukvarorna påverkar aktiva användare till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar, samt undersöka om och hur användarna anser sig kunna påverka sin och andras användning av mjukvarorna. Intervjuerna förekom efter integrationen och inlärningen av mjukvarorna, därför blev formningen av

huvudfrågorna influerade av de framväxande teman och idéer som förekom under textstudien. Teorierna, tidigare forskning och Bikakamodellen influerade också

huvudfrågorna eftersom deras information gjorde det enklare att förstå vilka områden och frågor som är relevanta att undersöka. Bikakamodellen gjorde detta bl.a. genom sina förklaringar av de olika blocken och hur de hänger samman. Intervjuerna spelades in via en mobilapplikation och transkriberades för att underlätta hanteringen av data. Texten från transkriberingen lästes igenom upprepande gånger för att man skulle få en känsla för helheten. Meningar och fraser som var relevanta för studiens syfte plockades ut. Dessa meningar och fraser kondenserades för att korta ned texten. Därefter kodades och grupperades materialet i sju kategorier (block) hämtade från Bikakamodellen, identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer. I kategorierna formades teman som återspeglar budskapen i texten och i dessa teman framgår tolkningen av textens innebörd som sammanfattades i en resultatdel. Processen för hanteringen av denna text är också influerad av Graneheims och Lundmans Qualitative content analysis in nursing

research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness som skrevs 2003

(Graneheims & Lundmans, 2003). Här skapades dock preliminära kategorier (de sju blocken) utifrån textanalysens process och resultat, vilket effektiviserade sökandet och förståelsen av det relevanta materialet för studien (Downe-Wamboldt, 1992). Denna gång krävdes det kondensering av en del av materialet, eftersom flera av de meningar och fraser som plockades ut var långa och innehöll formuleringar som inte bidrog till förståelse av innehållet. Användarstudien gav större insikt i hur mjukvarorna påverkar aktiva användare till att vara aktiva och uttrycka sig på deras plattformar. Den gav också större förståelse för hur användarna anser sig kunna påverka sin och andras användning av mjukvarorna.

(21)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 20 Huvudfrågorna under intervjuerna i preliminär frågeschema:

1. Hur kommer det sig att du skapa ett användarkonto? 2. Vad fick dig att fortsätta vara en aktiv användare? 3. Vad får dig att fortsätta vara aktiv än idag?

4. Har ditt användande blivit rutinmässigt?

5. Hur känner du gentemot informationen du möter på Instagram/Facebook? 6. Känner du att Instagram/Facebook förändrar hur vi uttrycker oss? Hur?

7. Känner du att Instagram/Facebook uppmuntrar användarna till att uttrycka sig? Hur? 8. Känner du att användarna kan påverka användningen av Instagram/Facebook? Hur?

4. 4 Urval

Mer än sju intervjuer kändes inte gynnande tidsmässigt och innehållsmässigt. Sju intervjuer är tillräckligt för att få en förståelse och få utrymme för informanternas känslor och tankar (Baker & Edwards, 2012). Den kvalitativa forskningens syfte är att skapa förståelse genom tolkning av livsvärld. Därför är mängden av intervjupersoner inte viktigast, det viktigaste är att gräva sig djupt in hos de intervjupersoner man har (Brinkmann & Kvale, 2009). Fyra stycken av informanterna var aktiva på Facebooks mjukvara och resterande på Instagrams, valet gjordes utifrån att Facebook är mer relevant pga. deras höga antal användare (Statista, 2015). Fokusen i intervjuerna var strikt på en av mjukvarorna för att få en fördjupning i deras relation med mjukvaran. Val av informanter utgick utifrån ålder, kön och aktivitet på

mjukvarorna. Åldersgruppen 16-25 år representerar majoriteten av Facebookanvändare i Sverige. Inom Instagram är majoriteten av användare 12-15 år, dem mellan 16-25 år tillhör den näst mest aktiva åldersgruppen (Nilsson, 2014). Utifrån detta valdes det att intervjua individer i åldersgruppen 16-25 år. Informanterna består av fem tjejer och två killar, valet grundades i att svenska tjejer är aktivare användare. 53 procent av tjejerna använder Facebook dagligen, respektive 41 procent av killarna. 29 procent av tjejerna använder

Instagram dagligen, respektive 16 procent av killarna (Nilsson, 2014). Minst två år som aktiva användare och att de besöker respektive mjukvara minst 5 gånger per vecka var kraven på informanterna, utöver ålder och kön. Detta var viktigt pga. att informanterna måste ha mycket erfarenhet av mjukvarorna, deras funktionaliteter och ha en stark känsla av helheten av dem. Informanterna är anonyma för att de skulle känna att de kan uttrycka sina känslor och tankar utan att det leder till konsekvenser. Öppna frågor kan resultera i att känslig information framgår, anonymitet bidrar till integritet (Bell & Waters, 2014).

(22)

Sida | 21 Informanterna som intervjuades inför användarstudien:

Julia, 20 år, använt Instagrams mjukvara i 2 år Linda, 20 år, använt Instagrams mjukvara i 1,5 år Bacia, 19 år, använt Instagrams mjukvara i 1,5 år Johanna, 24 år, använt Facebooks mjukvara i 2 år Sofia, 17 år, använt Facebooks mjukvara i 1,5 år Attila, 22 år, använt Facebooks mjukvara i 2 år Anders, 22 år, nyttjat Facebooks mjukvara i 2 år

Valet att fokusera på två sociala medier grundades utifrån att ett mindre antal sociala medier ger chansen till större fördjupning (Myhr & Stenström, 2014). Att Facebook och Instagram valdes är pga. deras höga antal användare (Statista, 2015). Mjukvarorna används även av stora företag för marknadsföring. Över 30 miljoner företag använder Facebook (Beck, 2014) och uppskattningsvis 90% av alla stora varumärken använder Instagram (Richter, 2014), vilket höjde intresset och värdet av att undersöka dessa mjukvaror. Det valdes att fokusera mest på Facebooks webbapplikation pga. att deras inriktning från början var webben och än idag är det hög aktivitet i webbapplikation (Sjökvist, 2013), men även Facebooks

mobilapplikation observerades och nämndes i användarstudien. Fokus på Instagrams mobilapplikation valdes utifrån att 98% av deras aktivitet kommer därifrån (Statista, 2015) Teorierna valdes utifrån dess relevans för studiens syfte. Därför valdes teorier som berör och har spekulationer angående hur teknik, i synnerhet mjukvaror, fungerar, utvecklas och /eller påverkar användarna av tekniken och angående hur människor påverkar teknik, påverkar andra människor via teknik och andras användning av teknik. Teorier som fokuserar och/eller är enkelt att tillämpa på mjukvaror som t.ex. sociala medier och deras användare prioriterades före andra teorier. Software Studies valdes utifrån de idéer och spekulationer som framförs angående hur mjukvaror fungerar och vad som gör en mjukvara attraktiv för människor. Teknikdeterminism valdes utifrån de idéer och spekulationer som framförs angående hur och varför människor påverkas och använder teknik. Socialkonstrukivism valdes utifrån de idéer och spekulationer som framförs angående hur och varför teknik påverkas och används av människor som framförs. Ideologi valdes utifrån de idéer och spekulationer som framförs angående hur och varför specifika individer påverkar och

använder teknik för att påverka människor. De tre senaste teorierna valdes också för att få en insikt i hur olika perspektiv kan besvara studiens frågeställningar. Det var viktigt att

(23)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 22 teorierna är aktuella än idag och att de används i forskning efter år 2010, eftersom sociala

medier har blivit aktuellt de senaste åren (Alexandersson & Hansson, 2011) och det faktum Instagram lanserades år 2010 (Thorsen, 2013). Teorierna och informationen om teorierna söktes och hittades via Primo som endast visar resultat som är vetenskapligt bekräftat, vilket även påvisar att teorierna är vetenskapliga och ännu aktuella (LTU, 2015).

Tidigare forskning valdes utifrån dess relevans för studiens syfte. Därför valdes forskning som undersökte hur sociala medier fungerar, utvecklas och/eller påverkar sina aktiva

användare och forskning om hur aktiva användare använder sociala medier, påverkar sociala medier och/eller påverkar andra användare via sociala medier. Forskning som fokuserade på Instagrams och Facebooks mjukvaror prioriterades före forskningar som fokuserade på andra eller sociala medier generellt. Kross forskning angående hur sociala medier och i synnerhet Facebook påverkar användarna negativt (Kross, 2013), valdes för att det var en av de senaste forskningarna om hur sociala medier påverkar människor negativ, vilket är problematiseringen i denna studie. Hans forskning publicerades i nyheterna och spred sig i media, därför valdes hans forskning före andra forskningar som den negativa effekten av sociala medier (theeconomist, 2013). Forskning innan 2010 ignorerades pga. den snabba utvecklingen av sociala medier (Alexandersson & Hansson, 2011) och återigen pga. det faktum att Instagrams mjukvara lanserades år 2010 (Thorsen, 2013), vilket gör att forskning om sociala medier innan år 2010 inte involverar Instagram och är troligtvis irrelevant för studien. Även forskning som tillkom efter år 2010 valdes bort om dess information hade blivit inaktuellt. All tidigare forskning söktes och hittades genom sökmotorn Primo på ltu.se för att få resultat (forskning) som är vetenskapligt bekräftat (LTU, 2015).

Bikakamodellen och metoderna som användes i textanalysen och användarstudien var lånade från olika forskningar och böcker som söktes och hittades via Primo för att använda oss utav metoder som är vetenskapligt bekräftade (LTU, 2015).

4. 5 Tillvägagångssätt

Användarstudien är studiens empiri och textanalysen används för att skapa kontext till innehållet av intervjuerna i användarstudien. Textanalysen gjorde det effektivt att genomföra och förstå användarstudien, genom informationen som den bidrog med. Under textstudien analyserades som tidigare nämnt Facebooks och Instagrams mjukvaror och detta gjordes med hjälp av Bikakamodellen. De sju blocken användes som kategorier där olika meningar, ord, ikoner, funktioner och design i mjukvarorna delades in i. Dessa saker observerades

(24)

Sida | 23 och/eller användes upprepande gånger för att få större förståelse för dem och vad de innebär,

samt vad hur de samverkar med med varandra och mjukvaran som helhet. Inom Identitet observerades och användes sekretessinställningar och profilen. I Närvaro, observerades och användes chatt, meddelande och online/offline-funktioner. I Grupper, var det privata och offentliga grupper och listor som observerades och användes. I Status, var det gilla, kommentera och dela-funktioner som observerades och användes. I Relationer, var det vänner och följar-funktioner som observerades och användes. I Delning, observerades och användes flödet och andra platser där publicerat material samlades. Materialet som anmärktes, skärmdumpades och delades in i kategorier kodades och delades senare in i teman med hjälp av teorierna och den tidigare forskningen. Detta gjorde att de dolda

budskapen i texten (mjukvarorna) och i dessa teman framgår tolkningen av textens innebörd som konkretiserades och sammanfattades i en resultatdel. Användarstudien influerades av textstudiens material och resultat. Det var relevant att göra textstudien först för att ha större förståelse för mjukvarorna och deras funktionaliteter innan intervjuerna inför

användarstudien formades och utfördes. Genom att använda textanalysen för att se kontext mellan innehållet från användarstudien och mjukvarorna, blev det mycket enklare att få en insikt i användarna, mjukvarorna och deras relation.

4. 6 Metoddiskussion

För att hävda vetenskap i studien krävs förståelse och fokus på giltighet och tillförlitlighet, även kallat validitet och reliabilitet. Validitet och reliabilitet skapar förtroende för läsaren om det vetenskapliga i texten. Ett argument har validitet om det är relevant och reliabilitet ifall uppgifterna i argumentet är korrekta. ”Inom vetenskapen ställs särskilt höga krav på att vi ska kunna underbygga våra påståenden och slutsatser. De ska vara giltiga och tillförlitliga vilket man inom vetenskapen kallar validitet och reliabilitet (Ekström & Larsson, 2010). Problematiken med användningen av öppna frågor och en kvalitativ inriktning är att materialet kan bli omfattande och svårt att få grepp om. Påföljden är att det blir mer och rörigare arbete när datan bearbetas för att finna relevant material för studien (Graneheim & Lundman, 2003). Denna problematik uppstod under studien pga. transkriberingen av alla sju intervjuer som var 30-50 min långa, den stora datan av intervjuerna skapade en lång och rörig process i efterarbetet. Det var komplicerat att bedöma vad för sorts material som var mest relevant för studien och om detta material innehåller tillräckligt med reliabilitet för att skapa validitet i argumenten i analysen. I och med att det valdes att utföra orala intervjuer

(25)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 24 som spelades in intervjuerna, blir även teknikstrul en faktor som kan försena eller förstöra ett

arbete. Ifall inspelningarna t.ex. aldrig hade skett eller blivit förstörda, skulle studien inte kunna bevisa intervjuerna (datan) vid tillfrågan och studien hade därmed brustit i reliabilitet och validitet (Ekström & Larsson, 2010). Teknikstrul var dock inget som uppstod under studien. Även under textanalysen blev det problematiskt att hitta och avgöra vad för sorts material i texten som var relevant för studien, eftersom det är en stor och komplicerad samling av data. Dessutom växer och utvecklas sociala medier, vilket kan leda till att en studie har inaktuellt material ifall de sociala medier (texten) som undersöks har genomgått förändringar under studiens process (Ekström & Larsson, 2010). Detta skedde i denna studie, därför fick material i textanalysen som blivit utdaterat bytas till uppdaterat material. Bl.a. införde Instagram annonser i deras mjukvara under studiens senare process.

Metoderna som har använts för samla data och material och processerna för att hantera datan och materialet till denna studie har som tidigare nämnts influerats av Graneheims och Lundmans beskrivning av en textanalys i Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness som skrevs 2003

(Graneheim & Lundman, 2003). I textanalysen valdes det till skillnad från deras beskrivning att skapa preliminära kategorier (de sju blocken) efter en ytlig genomgång av texten, och materialet kondenserades inte. Användarstudiens text efter transkriberingen av intervjuerna genomgick en liknande process, där som tidigare nämnt kategorierna bestämdes preliminärt utifrån textanalysens process och resultat. Det valdes att använda preliminära kategorier från ytlig genomgång av texten för att underlätta och göra sökandet och förståelsen för relevant material snabbare (Downe-Wamboldt, 1992). Genom att använda Bikakamodellens sju block, identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer som preliminära kategorier minskades även chansen att relevant funktionalitet i mjukvarorna skulle gå miste eller/och att de skulle missförstås pga. brist på vetenskap om dem. Dock kan denna metod av skapandet av preliminära kategorier inneburit att studiens inriktning blev någorlunda

förutbestämd, vilket också kan göra att teman och tolkningen av textens innebörd blev någorlunda förutbestämd. Detta kan bidra till att relevant material förbises i studien

eftersom det inte följer de preliminära kategorierna och att teman och tolkningen av textens innebörd blir irrelevanta och felaktiga, vilket leder till att studien inte får tillräckligt hög validitet och reliabilitet för att räkna som vetenskaplig (Ekström & Larsson, 2010).

Kategorierna som valdes utifrån Bikakamodellens block ansågs dock vara tillräckligt öppna och allmänna för att problematiken inte skulle uppstå, problematiken som uppstod istället pga. deras öppenhet och allmänhet var brist på avgränsning, vilket som tidigare nämnt gav omfattande och rörig data som var relativt komplicerad och tidskrävande att bearbeta.

(26)

Sida | 25

5. Analys och Resultat

Analysen bearbetar sju kategorier identitet, närvaro, grupper, status, relationer, delning och konversationer. Kategorierna består av två delar. Första delen analyserar Facebooks och Instagrams mjukvaror via en kvalitativ textanalys. Textanalysen genomfördes genom att använda och undersöka mjukvarorna utifrån syftet att svara de två första frågeställningarna och skapa kontext till del två. I del två analyseras mjukvarorna och deras användare via en kvalitativ användarstudie där informanterna är aktiva användare av mjukvarorna.

Informanterna intervjuades med frågor som formulerades utifrån målet att besvara på frågeställningarna och få en större insikt i mjukvarornas och användarnas relation. Under textanalysen och användarstudien användes teorierna och den tidigare forskningen för att koda material och tolka mjukvarornas och intervjuernas innebörd.

5. 1 Identitet

Identitet är i den utsträckning en användare kan avslöja sin identitet i sociala medier. Detta kan inkludera avslöjande uppgifter som namn, ålder, kön, yrke, plats, och information som porträtterar användaren (Kietzmann et al., 2011).

Profil

Facebook:

I profilsidan finns det utrymme att beskriva sig själv, både ytligt och djupare genom profilfunktionerna som existerar och användaren kan även publicera inlägg härifrån. Här uppvisas t.ex. användarens namn, profilbild och födelsedatum. Denna information känns relevant pga. att den är placerad högst upp till vänster i profilsidan, vilket gör det snabbt och enkelt att få ett intryck av användaren

(forskning.se, 2008)

. Profilfunktionerna möjliggör

användare att göra mjukvaran personlig, vilket höjer dess attraktion och uppmuntrar användarna att dela information eftersom den upplevs kontrollbar (Fuller, 2008). Antalet vänner kontot har uppvisas också i profilsidan, strax under den information som användaren själv fyller i. Att antalet vänner är med i profilen och är placerat synligt till vänster, ger intrycket att användarens antal vänner är en viktig del av användarens identitet. Instgram:

(27)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 26 Profilen på Instagram är enklare, eftersom där är det endast namn, profibild, webbplats och

en kort biografi som uppvisas. Profilbilden är även här placerad högst upp till vänster och resterande uppvisas precis nedanför profilbilden till vänster, vilket blicken naturligt drogs till

(forskning.se, 2008)

. Antalet inlägg, följare och hur många kontot följer, uppvisas direkt till

höger om profilbilden. Här ges intrycket att användarens antal följare, till skillnad från Facebooks vänner, är en viktig del av användarens identitet.

Sekretessinställningar

Via inställningarna i Facebooks mjukvara kan användaren bestämma vilka som får se och integrera med deras profiler och inlägg, samt ifall inlägg taggade med användarens profil ska granskas innan de publiceras. Likt profilfunktionerna är sekretessinställningarna preferenser som ger användarna uppfattningen att de kontrollerar deras profiler och dess information, vilket uppmuntrar dem till att utge mer information (Fuller, 2008). I Instagrams mjukvara finns det endast en funktion och den avgör om profilen är privat eller inte, ifall den är privat avgör användaren vilka som får tillgång till profilen och inläggen.

Informanter

Det är viktigt för informanterna att deras profiler uttrycker en glad, unik och vacker bild av dem, därför värderar och använder dem profilfunktionerna mycket.

”Jag vill visa för mina

följare och vänner att jag är glad och unik.” säger Julia. Hon fortsätter med ”Ofta klär jag och

mina vänner upp oss och då vill jag lägga upp bilder på oss för att visa att vi följer ett speciellt

mode och samtidigt visa att jag har det kul med mina vänner.”. ”Jag tycker det är viktigt att ett

Instagram-konto se bra ut. Det är viktigt att mina bilder är snygga och att jag ser bra ut”

berättar Bacia, vilket var en åsikt som delades med alla informanter. De alla ansåg att

profilfunktionerna får dem att vara mer aktiva pga. den fokus de har i mjukvaran (t.ex.

placering), deras enkelhet och snabbhet och påminnelsen om dem. ”

Ja, uppmuntrar gör dom

ju alltid, det första du ser på sidan när du kommer in är att du ska skriva ett inlägg om dig och

dina tankar.” säger Johanna. Hon fortsätter med ”Ibland känns det som att Facebook tycker att

du måste uppdatera din status, annars är du ingenting eller inte intressant i alla fall.”.

Informanterna tycker profilfunktionerna gör det möjligt för användare att känna sig populära

och omtyckta. ”Du kanske inte är populär eller omtyckt i omvärlden så kan du bli populär och

(28)

Sida | 27

omtyckt inom Instagram.” förklarar Julia. Attila anser att detta beror på behovet att bli

bekräftad ”Alla vill få någon sorts bekräftelse på något sätt. Jag vill också få bekräftelse.”.

Alla informanter mäter bekräftelsen genom ”Hur många följare du har, hur många likes du har

och hur många vänner du har visar hur populär du är. Bekräftelse söks på ett annat sätt nu för

tiden än vad det gjorde förut.” förklarar Bacia. Det hon menar och som de andra påpekar är att

det blivit mer effektivt att söka och motta bekräftelse pga. mjukvarorna. ”Det är så enkelt och

lättillgänligt, så man kollar flera gånger om dagen ifall folk har gillat eller kommenterat sina

inlägg” säger Attila. De drar slutsatsen att mjukvarorna används primärt för att tillfredsställa

behovet av bekräftelse. ”Bekräftelse, det är det hela Instagram går ut på.” berättar Bacia.

”Målet med Facebook är att få bekräftelse.” säger Attila. Problematiken med detta är att

informanterna känner press på att deras profiler och inlägg också får bekräftelse. ”Jag vill att

mina följare tycker att mina bilder är fina och att de uppskattar det jag lägger upp, om de inte

kommenterar något snällt eller ”likar” mina bilder tror man att ens bilder är fula eller tråkiga.”

berättar Linda. ”Om ingen kommenterar eller gillar bilderna, då blir man osäker på om

bilderna är bra. Man tänker: Jag vet att ni ser men ni säger ingenting. Varför gillar ingen,

varför kommenterar ingen, varför är det ingen som säger något?” säger Bacia.

5. 2 Närvaro

Närvaro representerar i vilken utsträckning användaren kan veta om andra användare är åtkomliga. Det inkluderar att veta var andra är, i den virtuella världen och/eller i den verkliga världen (Kietzmann et al., 2011).

Facebook

I mjukvaran är det enkelt att se vilka vänner som är online. De som är online har en grön prick vid sitt namn i en chattlista. Resterande som är offline har istället en tid som visar när de senast var online. Vännerna som användaren sällan chattar med finns inte i listan ifall de offline, vilket gör att den inte består utav för många användare och blir svårhanterlig. Chattlistan är en av flera enkla och lättillgängliga funktioner som gör Facebook effektivt och attraherande (Fuller, 2008). Bl.a. finns det en funktion som gör att användarens lokalisering visas i inlägg, funktion som möjliggör beskrivning av vilka personer, organisationer och platser som inlägget berör och synliggöringen av tiden ett meddelande blev läst.

Funktionerna gör det snabbt och enkelt att veta vilka som är åtkomliga på mjukvaran, när de senast var det, var de befinner sig och ifall, samt när de mottagit information.

(29)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 28 Instagram

I Instagrams mjukvara kan användaren tagga inläggen två specifika tagfunktioner, en för vilken plats fotot togs på och en för vilka användare som befinner sig i fotot. Hashtags är vanligt på Instagram, det gör att du kan tagga ord eller sammansättningar av ord, vilket t.ex. kan vara ett namn på en plats. Som på Facebook uppvisas även tiden när inläggen

publicerades, vilket gör det enkelt och snabbt för andra att se var och ca när fotot togs. Detta är de specifika funktionerna mjukvaran har gällande närvaro och även om det är färre än Facebooks mjukvara, blir det just pga. detta enklare att hantera funktionera (Fuller, 2008).

Informanter

”Ibland när jag är med mina vänner kommer jag på mig själv sitta med mobilen och kolla uppdateringar, jag tycker inte om hur pass beroende man blivit. Man vill inte missa något intressant inlägg, kommentar eller nå.” berättar Bacia angående hennes närvaro på

Instagram. Hon fortsätter med ”Ibland får jag ångest när jag är inne på Instagram, särskilt när jag är med mina vänner.”. Oron över en hög närvaro är något hon delar med majoriteten av informanterna, ”Jag skulle nog inte kalla det för beroende, men det finns någon slags tvångstanke.” förklarar Johanna. Några informanter känner ingen ångest över deras aktiva närvaro på mjukvarorna, dock anser dem att de spenderar mycket tid inne på dem och att det blivit rutinmässigt. Anders berättar ”Ja, det har det väl blivit, man kollar väl alltid, en gång i timmen kanske på vad som händer och så på Facebook.”. ”Jag är inne på FB flera gånger om dagen, när jag vaknar då loggar jag in och precis innan jag går och lägger mig” säger Linda. En av de primära orsakerna till den höga närvaron är tillgängligheten, enkelheten och snabbheten. ” Sen jag fick Iphone, är det första jag gör på morgonen att kolla Facebook. Det är ju rutinmässigt och det är så lätt att gå in och kolla.” förklarar Johanna. Informanterna tycker att det blivit mer effektivt att uppdatera sig om sina vänners liv och att kommunicera med sina vänner genom mjukvarorna. ” Jag behöver inte ringa mina vänner eller smsa och fråga vad dem har gjort under helgen, för jag vet redan vad som har hänt i helgen. De har lagt upp bilder och skrivit på Instagram vad de har gjort.” säger Julia. Nackdelen av effektiviteten är att de spenderar mindre tid med att umgås med sina vänner och vara närvarande offline. Bacia förklarar ”Sociala medier gör att vi blir mer närvarande digitalt, men utanför sociala medier och internet har vi blivit mindre närvarande än vad vi var tidigare.”. ”Jag är träffar inte mina vänner lika mycket som jag gjorde innan Facebook” berättar Attila.

(30)

Sida | 29

5. 3 Grupper

Grupper på sociala medier behandlar hur medlemmar kan delas in i grupper och skapa små samhällen. Det gäller t.ex. att dela in sina vänner i olika listor, t.ex. nära vänner, familj och bekanta. Men det gäller även grupper där man diskuterar viktiga eller intressanta ämnen som exempelvis skolarbeten eller surfing (Kietzmann et al., 2011).

Grupper

Facebook

I mjukvaran går det snabbt och enkelt att skapa egna grupper. Grupperna möjliggör medlemmarna att skapa inlägg. Det finns administratörer i varje grupp och de avgör vilka som får vara medlemmar, vilka inlägg som publiceras och ifall gruppen är tillgänglig.

Grupperna är enkla att administrera och använda, de är tillgängliga till vänster och när något relevant i gruppen har uppstått får administratören och medlemmarna en notis.

Gruppfunktionen är ett bra exempel på preferenser med effektiv funktion, eftersom den tillåter användarna att snabbt och enkelt utveckla mjukvaran genom att skapa platser för att tillfredsställa en grupp människors behov. Samtidigt möjliggör den tillgängliga och enkla verktyg för att hantera grupperna snabbt. Funktionen uppmuntrar användarna att dela information i mjukvaran, samtidigt upplever administratörerna att de kontrollerar gruppen och informationen. Eftersom funktionerna dessutom gör det snabbt och enkelt att hantera gruppen kan aktivitet på grupperna bli rutinmässiga och därmed vardagliga (Fuller, 2008). Instagram

Instagram har ingen gruppfunktion, vilket gör möjliggör mer fokus och kvalitet i de

funktioner mjukvaran har, t.ex. bilddelning. Det kan vara strategiskt eftersom uteslutan av den funktionen kan optimera nuvarande funktioner och nisch (Fuller, 2008).

Informanter

Gruppfunktionen anser informanterna är praktisk och i flera fall har den varit en stor anledning till varför de är och har varit aktiva på Facebook. ”Istället för att skicka sms:a till alla i klassen, kunde man skriva i gruppen. Det är hundra gånger mer effektivt.” berättar Johanna. Attila använder grupperna för samma funktion ”I klassen pratar vi med varandra genom gruppen, det är ju gratis och enklare än att ringa och hålla på” säger Attila. Han

(31)

Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén

Sida | 30 fortsätter berätta ”Många grupper jag är med i är om forskning och sådant, typ grupper som

har intressanta nyheter. Jag tycker om att få nyheter i flödet, då blir man automatiskt uppdaterad om världen”. Det enda negativa informanterna upplever i grupperna är orsakat av de andra medlemmarna. ”Ibland blir det mycket onödigt klotter i grupperna vilket fyller upp notisen och ens tid.” förklarar Attila när han pratar om irrelevanta inlägg. ”Tråkiga inlägg som inte har något med sin grupp att göra med känns bara onödiga” berättar Linda.

5. 4 Status

Status handlar om den utsträckning användaren kan identifiera sin ställning gentemot andra och sig själv. Den mäts via andras förtroende och trovärdighet. I sociala medier är det svårt att bedöma sådana kvalitativa kriterier, därför används användargenererad information som t.ex. ”likes” för att mäta status (Kietzmann et al., 2011).

Facebook

Gilla-, kommentera- och delafunktioner är synligt och tillgängligt i inlägg. Användaren finner även funktionerna i profil- och omslagsbilder. Det går också att gilla och kommentera sidor och kommentarer. När användaren trycker på ”kommentera” uppstår ett kommentarsfält där användaren kan skriva en kommentar och med ett tryck på ”dela” uppstår alternativen, dela inlägget för alla, endast för vänner och för en specifik användare. Allt som går att gilla,

kommentera eller/och dela visar tydlig statistik över antalen. Höga antal förkortas, t.ex. ”2.5k gillar”, trycker användaren på statistiken blir det tydligare, t.ex. ”2543 gillar” och samtidigt uppstår kommentarsfältet, vilket gör det snabbt och enkelt att kommentera. Synliga och tillgängligheten av funktiorna minskar onödigt arbete för användare att uttrycka sig och höja någons status, vilket bidrar till rutinmässig användning (Fuller, 2008) och intrycket att funktionerna är högt prioriterade i mjukvaran. Antalet vänner och följare är synligt i profilen och här synliggörs även antalet bilder användaren är taggad i. Det är också via profilsidan vänförfrågningar kan skickas genom att knappen ”Lägg till vän”.

Instagram

Liknande Facebook är statistiken och funktionerna för gilla och kommentarerna synliga och tillgängliga i alla inlägg och på profilsidan synliggörs antalet inlägg, följare och profiler användaren följer. Funktionerna är synliga, enkla och snabba, vilket även här bidrar till rutinmässig användning (Fuller, 2008) och ger intrycket att funktionerna är viktiga.

Figur

Updating...

Referenser

  1. http://eprints.ncrm.ac.uk/2273/4/how_many_interviews.pdf
  2. : http://marketingland.com/facebook-says-30-million-active-small-business-pages-86105
  3. http://marketingland.com/facebook-says-30-million-active-small-business-pages-86105
  4. : http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:622685/FULLTEXT01.pdf
  5. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:622685/FULLTEXT01.pdf
  6. http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/center-for-refugee-and-disaster-response/publications_tools/publications/_pdf/pr_section_3.PDF
  7. http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/center-for-refugee-and-disaster-response/publications_tools/publications/_pdf/pr_section_3.PDF
  8. : http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:540132/FULLTEXT01
  9. https://www.facebook.com/legal/terms
  10. http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasning/tiofragorochsvar/vadarlasning.5.303f5325112d7337692800015481.html
  11. http://www.researchgate.net/publication/8881380_Qualitative_Content_Analysis_in_Nursing_Research_Concepts_Procedures_and_Measures_to_Achieve_Trustworthiness
  12. http://www.theglobeandmail.com/news/world/global-rate-of-adult-literacy-84-per-cent-but-775-million-people-still-cant-read/article4528932/
  13. http://www.theglobeandmail.com/news/world/global-rate-of-adult-literacy-84-per-cent-but-775-million-people-still-cant-read/article4528932/
  14. http://www.nytimes.com/2015/03/22/business/at-kodak-clinging-to-a-future-beyond-film.html?_r=0
  15. http://www.nytimes.com/2015/03/22/business/at-kodak-clinging-to-a-future-beyond-film.html?_r=0
  16. https://help.instagram.com/478745558852511
  17. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0007681311000061
  18. http://www.plosone.org/article/fetchObject.action?uri=info:doi/10.1371/journal.pone.0069841&representation=PDF
  19. http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/
  20. : http://www.ltu.se/ltu/lib
  21. http://www.statista.com/chart/2091/mobile-usage-of-social-networks/
  22. : http://www.statista.com/chart/2942/brand-use-of-social-media-platforms/
  23. : http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:636129/FULLTEXT01.pdf
  24. : http://www.statista.com/statistics/272014/global-social-networks-ranked-by-number-of-users/
  25. http://www.statista.com/statistics/272014/global-social-networks-ranked-by-number-of-users/
  26. : http://www.statista.com/statistics/253577/number-of-monthly-active-instagram-users/
  27. http://www.statista.com/statistics/253577/number-of-monthly-active-instagram-users/
  28. : http://www.statista.com/statistics/264810/number-of-monthly-active-facebook-users-worldwide/
  29. http://www.statista.com/statistics/264810/number-of-monthly-active-facebook-users-worldwide/
  30. : http://www.economist.com
Relaterade ämnen :