• No results found

Att fatta beslut i organdonationsfrågan – Vad påverkar?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att fatta beslut i organdonationsfrågan – Vad påverkar?"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att fatta beslut i organdonationsfrågan –

Vad påverkar?

Making a decision regarding organ

donation –

The influences that effect it?

Patric Andersson

Jeannette Henrysson

Katarina Johansson

Sjuksköterskeprogrammet 120p Omvårdnad 41-60p Ht 2006

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

(2)

Titel Att fatta beslut i organdonationsfrågan – Vad påverkar?

Författare Patric Andersson, Jeannette Henrysson och Katarina Johansson

Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare Gun Axelson, Universitetsadjunkt

Tid Höstterminen 2006

Sidantal 11

Nyckelord Kultur, Organdonation, Religion, Ställningstagande, Åsikter.

Sammanfattning Bristen på organ världen över är stor. Det har skett kampanjer för att öka antalet registrerade i organdonationsregistret. Ämnet har blivit mer uppmärksammat, men det krävs ytterligare arbete med att få ut information kring registrering. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar människor att fatta beslut i organdonationsfrågan och sjuksköterskans roll som

informationsförmedlare i detta sammanhang. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som publicerats i ämnet. Det upptäcktes flera skillnader i åsikter som påverkar människors ställningstagande i

donationsfrågan. Många människor antog att religionen de tillhörde var emot organdonation. Grad av kunskap om organdonation och vilken etnokulturell bakgrund människor hade spelade in vid ett ställningstagande om registrering i donationsregistret. Genom mer tillgänglig information på olika språk, utbildning av vårdpersonal i kulturella och religiösa skillnader kan antalet människor som registrerar sig i donationsregistret öka, oavsett om de vill donera eller inte.

(3)

Title Making a decision regarding organ donation – The influences that effect it?

Authors Patric Andersson, Jeannette Henrysson and Katarina Johansson

Section School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, S-301 18 Halmstad, Sweden.

Supervisor Gun Axelson, University lecturer.

Term Autumn 2006

Number of pages 11

Key Words Attitudes, Culture, Decision making, Organ

procurement, Religion.

Abstract There is a shortage of organs available for donation worldwide. There have been several campaigns to try to increase the numbers of registrered donors. The topic has been brought to the forefront but more work is still needed to distribute information to the public. The aim of this literature review was to examine what influences people in their decision to donate their organs or not, and what role nurses play in providing the most current information available. The study found that there was several different reasons given for not donating their organs. A great number of people were convinced that their religion was against organ donation. The level of knowledge about organ donation and ethnoculural background were major factors when making the decision to register as an organ donar. Only through making more information available in different languages, educating healthcare workers about culural and religions differences can the numbers of registrated donors increase.

(4)

Innehåll

Inledning 1

Bakgrund 1

Syfte

3

Metod

3

Datainsamling

3

Databearbetning

5

Resultat

5

Diskussion

7

Metoddiskussion

7

Resultatdiskussion

8

Konklusion

10

Implikation

11

Referenser

Bilaga 1

(5)

Inledning

Hittills i år, september 2006, finns det i Sverige 569 personer som väntar på transplantation av ett eller flera organ (1). Många avlider i väntan på transplantation, några av dessa hade kunnat överleva om fler fattat beslut i organdonationsfrågan (2). För att en patient ska bli aktuell som donator krävs det att hon eller han vårdas i respirator och avlider i en total hjärninfarkt (3).

För att få fler organ tillgängliga för donation är det viktigt att människor tillkännager sin vilja om de är för eller emot organdonation, dels för att sjukvårdspersonal ska ha kännedom om människors vilja att donera, dels för att anhöriga inte ska behöva stå inför ett svårt beslut, om en sådan situation skulle uppstå (1). Antalet avlidna organdonatorer minskar, det syns en neråtgående trend (4). Under de första 9 månaderna, år 2006, har 171 personer fått organ från avlidna organdonatorer i Sverige (1).

Det är brist på organ över hela världen. Spanien är det land i Europa som har flest antal avlidna

organdonatorer per 1 miljon invånare, medan Sverige är ett av de länder som har lägst antal. I världen finns det olika lagar och metoder som varje enskilt land använder sig av för att öka antalet registrerade

organdonatorer. I Spanien finns det en organkoordinator på varje sjukhus (5).

Bakgrund

Redan 1909 gjordes ett försök till organdonation med organ från ett djur, där ett barn fick en njure från en kanin. År 1954, skedde i USA den första lyckade organdonationen från människa till människa. Eftersom givaren och mottagaren var enäggstvillingar, var de också genetiskt identiska och ingen avstötning av organet skedde. Den första lyckade organdonationen mellan människor, där inga släktband fanns, utfördes 1962. I Sverige utfördes den första organtransplantationen 1964, en njure transplanterades (6).

För att i Sverige få donera organ efter döden, om det är den avlidnes vilja, måste direkta dödsfallskriterier uppfyllas. Kriterierna innebär att en läkare ska fastställa döden och en total upphörd hjärnfunktion ska konstateras, enligt lagen om kriterier för bestämmande av människans död (3). Fastställandet av döden genom direkta dödskriterier ska göras under pågående respiratorbehandling genom minst två neurologiska undersökningar. Patienten ska vara medvetslös utan reaktion på tilltal, beröring eller smärta inom

kranialnervsinnerverat område, inte ha några spontana rörelser i käkar, ansikte, tunga, svalg eller ögon. Pupillerna ska vara ljusstela och inte ha någon blink– eller kornealreflex. Hjärtrytmen får inte vara påverkbar av tryck på ögonbulb eller stimulans av sinus caroticus och patienten får inte heller ha någon spontanandning. När dessa kriterier är uppfyllda, ska det dessutom vid varje neurologisk undersökning utföras ett apnétest, för att konstatera att andningen har upphört. Om kriterierna uppfylls vid den första undersökningen ska den utföras ännu en undersökning tidigast efter två timmar. Kriterierna ska uppfyllas på alla punkter vid båda undersökningarna, för att ett dödsfall ska konstateras. När detta skett ska en angiografi av hjärnans kärl utföras där det ska bekräftas att blodflödet till hjärnan upphört (3, 7).

Först när patienten är dödförklarad utifrån direkta dödskriterier aktualiseras frågan om organdonation (8). Nationalencyklopedin definierar begreppet hjärndöd med ett starkt ökat tryck i skallen på grund av svullnad av hjärnan, vilket kan ske efter t.ex. en skallskada eller blödning, som leder till total undergång av

(6)

Innan patienten förklaras död utifrån direkta dödskriterier, behandlas patienten som levande och alla resurser som behövs sätts in. Är donation en möjlighet, får kroppens andning och cirkulation hållas igång med

respiratorns hjälp i högst 24 timmar enligt transplantationslagen (10). Under dessa timmar utreds det om patienten gjort sin vilja känd angående organdonation, vilka eller vilket organ som kan transplanteras och vilka eller vilken mottagare som eventuellt finns. Om donation inte är aktuell, avslutas behandlingen och respiratorvården avbryts, i överensstämmelse med de etiska principerna (11). Organ som används för transplantation är främst hjärta, njurar, lungor, lever och bukspottkörteln. I Sverige förbjuder lagen handel med organ och vävnader (8).

Ofta är döden förknippad med att andningen upphör och att hjärtat slutar slå. Vid konstaterande av de direkta dödsfallskriterierna är kroppen fortfarande varm, hjärtat slår och den avlidna har puls, ett uttryck för att hon eller han fortfarande lever, dock med hjälp av respiratorbehandling (7). Enligt Kerridge et al och Coyle et al tvivlar många anhöriga i dessa situationer på om läkaren verkligen har rätt, trots att de blivit informerade om dödsfallet och begreppet total hjärninfarkt (12, 13).

I syftet att belysavad som påverkar människor att fatta beslut i organdonationsfrågan, definieras ordet beslut som: något som är bestämt, avgörande eller ett utslag. Människor påverkas av åsikter vid ett

ställningstagande i olika frågor, problem och omständigheter som kräver ett beslut, oavsett vad det gäller (14). Beslut är synonymt med: fastställande, avgörande och bestämmande (15). Ordboken definierar åsikter som: det som någon tror om något, en uppfattning eller mening (14). Ordet är synonymt med:

ställningstagande, ståndpunkt, mening, uppfattning, värdering och betraktelsesätt. Det innebär att människor i allmänhet och beslut de tar påverkas av olika åsikter de har i frågor. Det de har en mening om, hur de uppfattar något leder till ett ställningstagande om något (15).

För att det ska bli aktuellt med organdonation i Sverige krävs ett godkännande, detta godkännande kan lämnas av personen i fråga under levnadstiden. Skulle den avlidna inte gjort sin vilja känd får anhöriga fatta ett beslut om organdonation ska bli aktuellt eller inte. Donationsregistret i Sverige erbjuder möjligheten att göra sin vilja känd i organdonationsfrågan. I organdonationsregistret finns möjlighet att specificera vilka organ som får användas till transplantation och/eller annat medicinskt ändamål. Valmöjlighet att inte vilja donera sina organ efter döden finns även som ett alternativ. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att ta ställning i organdonationsfrågan (10). Alla människor kan anmäla sig till donationsregistret. Den 11/10-2006 fanns det 1.483.007 personer registrerade i donationsregistret, vilket är drygt 16% av Sveriges befolkning (1).

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar människor att fatta beslut i organdonationsfrågan.

Metod

(7)

Datainsamling

Sökningar av artiklar har gjorts i databaserna CINAHL, Pub Med och Academic Search. Sökorden som användes var: attitudes, decision making, nurses attitudes, organ procurement, religion, Scandinavia och tissue and organ procurement.

Attitudes översätts enligt skoldatanätets lexikon till: åsikt, ståndpunkt, ställning, attityd eller inställning (14). Sökordet organ procurement fanns med i alla sökningar, utom en, som Mesh term. När inte Mesh termer användes vid en sökning i PubMed användes sökordet organ donation. Detta för att se om sökresultatet vidgades, vilket det inte gjorde. Sökningen genererade endast 1 ny resultatartikel.

Många av artiklarna återkom mer än en gång i de olika databaserna. De redovisas endast en gång, i tabell 1. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte äldre än 10 år, vara skrivna på

engelska eller svenska och ha abstract. Exklusionskriterierna var levande organdonatorer.

Titeln på artikeln utgjorde första urvalet för vilka abstract som skulle läsas igenom. Dessa abstract lästes igenom och jämfördes med studiens syfte. De valda artiklarna skrevs ut i fulltext om det var möjligt. De som inte fanns i fulltext beställdes via Högskolan i Halmstads bibliotek, Campus Varberg. Tre av artiklarna som beställdes kom aldrig fram till författarna. Artiklarna var inte tillgängliga för allmänheten utan endast för medlemmar och fick således väljas bort. För att granska artiklarna och värdera vetenskapligheten i dem användes en granskningsmall, denna granskning utgjorde grunden till urval 2 (16). Sammanlagt ingick 25 artiklar i resultatet (Tabell 1).

(8)

Tabell 1. Sökhistorik

Databas Datum Sökord Antal

träffar Genomlästa Abstract Urval 1 Urval 2 Valda artiklar Referens i arbetet CINAHL 20061005 Organ procurement + Religion 10 8 5 4 31, 33, 34, 35 CINAHL 20061004 Organ procurement + decision making 17 7 2 1 26 CINAHL 20061004 Organ procurement + attitude 20 15 7 6 17, 18, 19, 20, 24, 29 CINAHL 20061004 Organ procurement 273 50 19 10 21, 23, 27, 28, 32, 36, 37, 38, 40, 41 CINAHL 20061012 Nurses attitudes + organ procurement 10 10 1 1 25

Pub Med 20061018 Tissue and

Organ

procurement + attitudes

149 13 1 1 22

Pub Med 20061018 Tissue and

Organ

procurement + Scandinavia

160 15 1 1 39

Pub Med 20061018 Organ

donation + religion 118 14 1 1 30 Academic Search 20061018 Organ procurement + attitudes 15 5 2 0 Summa 772 137 39 25 25

(9)

Databearbetning

De 25 artiklarna lästes igenom och granskades så att innehållet stämde överens med studiens syfte. De engelska artiklarna översattes därefter till svenska utifrån syfte, metod och resultat för att lättare kunna bearbetas. Utifrån innehållet i artiklarna kunde gemensamma nämnare lyftas fram, de kunde sedan grupperas till 5 olika områden. För att kunna analysera artiklarna djupare valdes dessa ämnesområden. De fem

områdena var, kunskap, kultur/seder/traditioner, familjen och diskussionen, religioner och sjuksköterskan. För att få en lättförstålig gruppering fick varje område också en egen färgkod.

Resultatartiklarnas resultat bearbetades gemensamt i gruppen ytterligare en gång för att slutligen redovisas som ett slutresultat. Samtliga gruppens medlemmar har tillsammans granskat artiklarna och sammanställt resultatet. Efter ytterligare bearbetning framkom kategorierna kunskap, kulturer/traditioner/seder och religioner ur områdena. Eftersom områdernas rubriker gick in i varandra, valde författarna att redovisa litteraturstudiens resultat, fritt i löpande text.

Resultat

Studierna visade att många människor var positiva till organdonation. Trots detta var det få som aktivt tagit ett beslut i frågan, oavsett vilken åsikt de hade (17-22). Det fanns olika påverkansfaktorer såsom okunskap, rädsla, etnisk bakgrund och religion som utövade inflytande på människors inställning till organdonation och utifrån dessa fattades ett beslut, för, emot eller att de inte kunde ta ställning. Brist på kunskap ledde till osäkerhet i ställningstagandet. God kunskap i ämnet organdonation resulterade i att människor blev mer positiva till att donera sina organ efter döden (23-26).

I studien genomförd av Moltzahn et al. baserad på indier bosatta i Kanada, framkom det i resultatet att de ville ha mer information i ämnet organdonation för att kunna fatta ett beslut i organdonationsfrågan. Informationen fanns endast tillgänglig på engelska, och eftersom hälften inte kunde språket uppstod svårighet att ta till sig den informationen (n=25). I artikeln framkom det att respondenterna önskade andra typer av informativa forum, studiegrupper och att informationen presenterades av någon med sydasiatisk härkomst (21).

I en studie gjord i England baserad på asiater, visade resultatet att 6 av 64 hade hört talas om det nationella donationsregistret, genom radio och tv där det presenterades på engelska. Den skriftliga informationen som fanns på olika asiatiska språk hade inte nått ut till målgrupperna (27). I 10 av 25 artiklar baserade på en bred geografisk population visade resultatet att många upplevde rädsla för att de inte kommer att vara döda när organen doneras. Det fanns också en osäkerhet för att fatta ett beslut i organdonationsfrågan, med rädsla för att få ofullständig vård vid svåra sjukdomar, som registrerad organdonator (17, 19, 21, 24, 28-33).

Det fanns okunskap om hur kroppen skulle se ut efter att organdonation skett. Tankar om att kroppen skulle vara vanställd, se tom ut eller vara uppskuren var en föreställning som skrämde många (17, 21-22, 33). Artiklarna visade på att de som hade kunskap om att kroppen efter en organdonation inte ser vanställd ut, var mer positiva till att donera sina organ (22, 34-35).

(10)

I en selektiv kvalitativ studie bland baptister framkom det att bristen på kunskap ledde till missuppfattningar kring vilka som behövde nya organ. Föreställningarna om att endast människor med alkoholproblem skulle behöva en ny lever ledde till att vissa människor inte ville donera sina organ. De ansåg att en människa som lever rätt inte kommer att behöva några nya organ. Det fanns då ingen anledning att registrera sig som organdonator (36).

Kunskap i ämnet, hos informanterna, var en viktig del när det gällde diskussion med anhöriga. De som hade god kunskap och kunde stå för sitt val hade lättare för att ta upp frågan inom familjen. Personer som fick veta att beslutet om organdonation ligger på anhöriga, om en sådan situation skulle uppstå, blev mer angelägna att göra sin vilja känd (26, 37).

I undersökningar gjorda på intensivvårdssjuksköterskor (n=520) i Sydkoreavisade resultatet att 40 % var osäkra på läkarens diagnos av begreppet total hjärninfarkt, samt att 30% trodde att diagnostiserade patienter med total hjärninfarkt fortfarande levde (38). I Danmark genomförde BØgh och Madsen en studie bland

sjukvårdspersonal inom intensivvården, där 689 respondenter svarade på en enkätundersökning. Fyrtionio % var villiga att donera sina organ efter döden, jämfört med 74 % av Danmarks population i helhet. Det

framkom även att läkarna var mer villiga att donera sina organ efter sin död i jämförelse med

sjuksköterskorna. Undersökningen tydliggjorde ytterligare behovet av rätt information och utbildning, speciellt till potentiella organdonatorer. Knappt hälften av respondenterna angav att de inte hade tillräcklig kunskap gällande begreppet total hjärninfarkt (39).

Inom många kulturer involveras familjen i frågor som rör stora beslut, det är inget individuellt val att registrera sig som organdonator. I två undersökningar, en kvalitativ och en kvantitativ, visade resultatet att samtalet med familjen var viktigt för ställningstagandet till organdonation (19,21). En undersökning gjord i Brasilien baserad på 3159 respondenter, visade att över hälften av dessa hade involverat familjen i sitt ställningstagande (23). I andra undersökningar visade resultatet att av dem som registrerat sig eller skrivit på ett donationskort, hade majoriteten talat med sina anhöriga om sitt beslut (19, 26, 32, 37, 40).

En kvalitativ undersökning gjord bland kineser boende i Kanada visade på att seder och traditioner var av vikt i beslutsfattandet i organdonationsfrågan. Att tala om döden var ett dåligt omen, vilket gjorde det svårt att tala om organdonation (28).

Resultat från undersökningarna visade att äldre asiater levde kvar i gamla seder och traditioner och var mindre villiga att donera sina organ efter döden. Den yngre asiatiska generationen, som influerats av den västerländska kulturen, hade ändrat åsikt och var mer positiv till organdonation. De var trots detta måna om att bevara gamla traditioner. Att donera sina organ ses i vissa kulturer som att skada kroppen. Det är

respektlöst då organen är en gåva från föräldrar och förfäder (28, 35, 41). Sannolikheten för att vilja donera sina organ ökar om sjukvårdspersonal från den egna kulturen tar upp frågan. De känner till sederna och vet vilka åsikter som påverkar ställningstagandet kring organdonation. Antalet organdonatorer ökar om

informationen anpassas efter den egna kulturen (17). Vissa traditioner anser att livet är en gåva och gåvor ska ges, vilket ger en positiv inställning till organdonation (35).

Enligt studierna framkom det att religiösa ledare inom de mest representerade religionerna i samhället innehade goda kunskaper i ämnet organdonation. De var mer benägna än församlingsmedlemmarna att tänka

(11)

sig att donera sina organ efter döden. De var även övertygade att det inte stred mot respektive religiös tro (30, 33-34).

I de kvalitativa undersökningarna som avhandlar islam framkom att Fatwa tillåter och stödjer organdonation men få muslimer hade kännedom om det. Muslimerna i studierna ville ha klara besked av sin religiösa ledare. Detta skulle göra dem mindre osäkra i sitt ställningstagande då de tvekade inför att ta ställning förrän de fått klartecken från ledaren. En åsikt för att inte donera organ var att om det fanns ett liv efter döden ville de komma dit med intakt kropp. En annan åsikt som belystes var att det inte var bra att blanda kroppar. De ställde sig mer positiva till att donera till någon inom sin egen religion. De flesta var positiva till

organdonation men visste inte religionens ståndpunkt (21, 27, 33).

I de kvalitativa undersökningarna som berörde sikher framkom det att majoriteten var säkra på att religionen stödjer organdonation, men få kunde tänka sig att bli organdonator. Det fanns ingen religiös motsättning inom sikhismen men enligt tron ska kroppen kremeras hel och därför valde många att avstå från att bli organdonatorer (21, 33).

Ur föregående undersökningar hämtas även resultatet att inom hinduismen ska inget gå till spillo. Organ som kan komma till användning för goda människor bör inte kastas bort (21, 33).

I undersökningen gjord av Feld et al. baserad på en judisk församling framkom det att denna hade en positiv inställning till organdonation. Trots det trodde de flesta judar att organdonation var förbjudet enligt judisk lag. Lagen uppmuntrade till donation men det var också förbjudet enligt lag att vanställa och skända en kropp. Det gav upphov till konflikter. Flertalet av respondenterna ville konsultera en rabbi innan de tog ett beslut om att skriva på ett donationskort (31).

Buddister tror på reinkarnation och vill att kroppen ska begravas hel. Två undersökningar visade att

respondenter som var buddister var mindre villiga att donera organ än människor än annan tro. Den som då donerar sina organ återföds inte och når aldrig nirvana. På grund av detta var buddister mindre villiga att donera organ än människor från andra religioner (19, 28).

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar människor att fatta beslut i

organdonationsfrågan och sjuksköterskans roll i mötet med människor. Sökning av artiklar skedde i

CINAHL, PubMed och Academic search. Syftet utgjorde grunden för sökningarna och urvalet skedde efter det. De flesta resultatartiklarna förekom i både CINAHL och PubMed och hämtades i CINAHL då det var där författarna fann dem först. Alla sökkombinationer som i gjordes i CINAHL innehöll organ procurement för att få samma inriktning i artiklarna. I PubMed användes även det engelska ordet organ donation. Åtta olika sökkombinationer användes tillsammans med ordet organ procurement för att få en bredare bild av ämnet. Omfattningen av sökningarna var stor och gav litteraturstudien styrka. Artiklarna hade fokus på många olika åsikter som har betydelse för människors ställningstagande i ämnet. Utifrån detta valdes de olika områdena för studien. Författarna valde att redovisa resultatet fritt i löpande text då flera av områdena gick in i varandra.

(12)

Sjutton artiklar var kvantitativa och 8 var kvalitativa. Det ökar studiens validitet, dels genom att resultatet vinklas utefter 2 olika forskningsansatser, dels genom att de belyser olika aspekter på ämnet. Det har dock varit svårt att kombinera 2 olika sätt att förhålla sig till ämnet, det är 2 olika sätt att bearbeta materialet. Vid analys av resultatartiklarna var det svårt att hålla isär och värdera resultaten.

De flesta artiklarna som ingick i litteraturstudien fick beställas genom Campus biblioteket i Varberg. Tre artiklar som verkade vara mycket intressanta för studien gick inte att få fram. Dessa 3 artiklar var endast tillgängliga för tidskriftsmedlemmar. Författarna anser att det är en svaghet i litteraturstudien.

Artiklarna kommer från olika delar av världen; USA, Kanada, Storbritannien, Syd Korea, Skottland, Hong-Kong, Danmark och Brasilien. Därigenom representeras många olika nationaliteter, kulturer och religioner. Det ger i dagens mångkulturella samhälle en bredd och förståelse för olikheter och likheter. För

sjuksköterskerollen ger det en djupare kunskap och förståelse för människors ställningstagande i organdonationsfrågan.

Samtliga författare, läste tillsammans artiklarna och genom diskussioner av artiklarna växte resultatet fram, vilket stärker litteraturstudiens reliabilitet.

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visade att kunskapsbrist var essensen i det resultat som framkom, oavsett religionstillhörighet, etnisk bakgrund eller yrkesbakgrund. Resultatet visade även att kunskapsbrist var ett hinder för att ta ställning i organdonationsfrågan. Ett anmärkningsvärt resultat kunde tolkas i

undersökningarna gjorda bland sjuksköterskor i Danmark och Syd Korea (38-39). Då det framkom att sjuksköterskorna var mindre benägna att donera sina organ efter sin död än sjukvårdpersonal i övrigt. Skillnader mellan läkarens vilja att donera och sjuksköterskornas mindre vilja att donera framkom tydligt i Bøghs och Madsens studie (39). Detta analyserades som att läkaren kanske ser möjligheten till resultat, de ser kroppen som ett arbetsinstrument, medan sjuksköterskan kanske har ett mer holistiskt synsätt vilket innebär att de ser till hela människan; kropp, själ och ande. Det vore intressant att ytterligare studier utfördes på dessa grunder.

I studien från Danmark belystes behovet av mer kunskap i ämnet rörande organdonation och begreppet total hjärninfarkt, detta styrks även av Vrtis och Nicely´s studie där sjuksköterskors åsikter till organdonation undersöktes. Inställningen till organdonation var positiv men sjuksköterskorna ansågs sig inte ha tillräckligt med kunskap för att förmedla informationen vidare till potentiella organdonatorer (39, 42).

Jahren Kristoffersen anser att personlig kunskap fås genom möten med människor i olika situationer (43). Ur det perspektivet är sjuksköterskans roll som informationsförmedlare av yttersta vikt. Då samhället idag är mångkulturellt behövs en vidare förståelse för vad som kan påverka människans ställningstagande gällande organdonation. Detta styrks ytterligare genom Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade

(13)

I bakgrunden lyfts Spaniens arbetssätt fram. En anställd organkoordinator på varje sjukhus har till uppgift att öka antalet registreringar i donationsregistret bland annat genom direkt information till patienter och

anhöriga (5). Detta kan jämföras med Sveriges arbetssätt i syfte att öka antalet registrerade organdonatorer, som innebär att det är upp till den enskilda människan att söka information för att kunna ta ställning. Informationskampanjer görs i syfte att öka antalet registrerade organdonatorer, trots det är endast 16 % av Sveriges befolkning registrerade. Under konferensen: ”Donation av organ och vävnader, fakta och framtid” initierad av Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Svenska Läkarsällskapet i Stockholm 2004

presenterades en jämförelse mellan Spaniens modell kontra Svenska insatser. Annika Wolfbrandt, transplantationskoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, betonade att på grund av kulturella skillnader skulle den Spanska modellen inte kunna användas i sin fullständighet i Sverige. Hon säger: ”Ett intressant och kanske provocerande faktum är att den spanska modellen helt förkastat de metoder som vi i Sverige hittills huvudsakligen har satsat på för att öka tillgången på organ”(S. 33, 45). Spanien har valt att satsa resurserna på personalen i vården. Där står de enade i frågan och det finns ett stort

engagemang.De sjuksköterskor som innehar rollen som koordinatorer, utifrån den spanska modellen, jobbar heltid med organdonationsfrågor och får kontinuerlig utbildning (45).

I 4 av undersökningarna framkom okunskap rörande kroppens utseende efter organdonation. Tankar om att kroppen skulle vara vanställd ledde i dessa fall till osäkerhet i ställningstagandet (17, 21-22, 33). Det är ännu en fråga som skulle kunna hanteras av sjuksköterskan i sin roll som informationsförmedlare. Det är först i det mellanmänskliga mötet som sådana funderingar kan bemötas på ett professionellt sätt. Dessa frågor kan vara svåra att belysa genom skrivet material.

I resultatet framkom det att olika kulturer och trosuppfattningar kan påverka när det gäller att fatta beslut i organdonationsfrågan. Främst handlade det om viljan att involvera familjen i ställningstagandet, det var inget individuellt beslut, samt viljan att bevara kulturens seder och traditioner (19, 21, 23, 28, 35, 41). Det kan antas att människor som är starkt influerade av sin uppväxt och kulturella bakgrund grundar sina beslut i organdonationsfrågan på dessa åsikter. I möten mellan människor från skilda kulturer kan det uppstå

antingen en kulturdialog eller kulturkonfrontation. Barbosa da Silva och Ljungquist beskriver detta som ett kulturmöte som ska bottna i en ömsesidig förståelse och respekt (46). I sjuksköterskans roll som

informationsförmedlare är det av yttersta vikt att ha förståelse och respekt att dessa aspekter kan påverka. Resultat visade även att sannolikheten att vilja donera organ ökar om sjukvårdspersonal från den egna kulturen tar upp frågan (17). Ur det perspektivet är det önskvärt med en heterogen personalgrupp oberoende av kön, ålder, etnokulturell bakgrund och religiös trosuppfattning.

Flertalet av studiens resultat visade att Religioner påverkade sällningstagandet. De tillfrågade i studierna var övervägande positiva till att donera sina organ efter sin död trots att de var osäkra på religionens ståndpunkt i frågan (19, 21, 27, 31, 33). Detta resultat kan kanske ifrågasättas då informanterna var av en annan

härkomst än det land de levde i, till exempel indier boende i Kanada. Deras religion och tradition byggde på gamla seder och bruk från deras tidigare hemland. Det skulle vara intressant att se om samma resultat framkom vid liknande studier gjorda i respektive hemland.

De religiösa ledarna var mer positiva än församlingsmedlemmarna att donera sina organ, oavsett vilken religion de tillhörde. De tillfrågade församlingsmedlemmarna ville gärna rådfråga och önskade vägledning av sina andliga ledare när det gällde att ta ställning i organdonationsfrågan (30, 33-34).

(14)

Utifrån det perspektivet vore det önskvärt att sjuksköterskor har en grundkunskap om olika religioners ståndpunkt i organdonationsfrågan för att kunna bemöta patienters oro och funderingar på ett ödmjukt och kunskapsbaserat sätt. Att ha ett bra samarbete med sjukhusprästen kan vara en bra möjlighet till ökad trygghet i informationsförmedlingen.

Litteraturstudiens vetenskapliga resultatartiklar har värderats utifrån Willman, Stoltz och Bathesvani kvalitetsklassificering (16). Vissa av artiklarna var svåra att bedöma då det inte alltid gick att utläsa alla bedömningskriterier i artikeltexten. Resultatartiklarna har bedömts och graderats utifrån nivåerna hög, medel eller låg. Tio av resultatartiklarna värderades ha hög nivå, 8 medel nivå och 7 låg nivå.

Totalt 25 vetenskapliga artiklar ingick i litteraturstudien, 17 av dessa var kvantitativa och 8 var kvalitativa. Att resultatartiklarna var både kvalitativa och kvantitativa gav litteraturstudien en högre trovärdighet och styrka. Att det var med kvalitativa resultatartiklar gav en djupare förståelse i ämnet. Ett resultat från en kvalitativ studie går dock inte att generalisera så som det går att göra med en randomiserad kvantitativ studie. Randomiseringsprocessen var i flertalet fall inte tillräckligt tydligt beskriven. En svaghet i

resultatartiklarna var att i endast 7 av artiklarna framkom det tydligt att de blivit etiskt granskade. Det kan vara så att vissa tidskrifter kräver etiskt godkännande för publicering och därför behöver detta inte nämnas igen. Flertalet av resultatartiklarna redovisar att deltagandet var på frivillig basis. Samtliga kvantitativa artiklar hade ett lågt bortfall som presenterades väl och förståeligt. Många av de kvalitativa studierna hade pågått under lång tid vilket styrker deras validitet. I till exempel studien av Witting RD följdes informanter under mer än 2 år (36).

Ingen av artiklarna belyser klart vilken forskningsansats som använts, vilket kan tolkas som en svaghet. Vid en granskning av referenslistorna framkom det att 3 resultatartiklar har metodböcker om Grounded Theory som referens (21, 28, 41). Det framkommer även att ett flertal av referenserna i resultatartiklarna var 10 år eller äldre, men hade god relevans till resultatartiklarnas ämnesinriktning.

Konklusion

Resultatet i litteraturstudien visar på att det finns många olika åsikter som påverkar människors beslutsfattande i frågan om organdonation. Dessa åsikter är förknippade med människors religiösa tillhörighet, grad av kunskap, sociokulturella influenser och hur väl diskussionen inom familjen i

organdonationsfrågan fungerar. Trots att människor har olika religioner, kommer från olika kulturer, ser olika på familjediskussioner och har olika grad av kunskap ser åsikterna kring organdonation liknande ut på olika platser i världen. Människor önskar mer kunskap, en del genom vägledning av religiösa ledare och andra genom diskussioner med familjen. Oberoende av vem de sökte kunskap hos så var det viktigt att de fick stöd i sitt ställningstagande. Det framkom även att sjuksköterskor önskar mer utbildning och kunskap i ämnet. Oavsett inställning till organdonation, positiv eller negativ, fanns det olika åsikter som påverkade människor att inte göra sin vilja känd genom att registrera sig i donationsregistret.

(15)

Implikation

Hälso- och sjukvården bör arbeta mer aktivt för att information och kunskap i ämnet organdonation blir mer tillgänglig för populationen. Det kan innebära att mer information på olika språk där olika religioners ståndpunkt till organdonation framkommer. Det kan också innebära att informationen ska ha en kulturell vinkling med tanke på dagens mångkulturella samhälle. Beskrivande information om

organdonationsprocessen, så som begreppet total hjärninfarkt och vem som kan bli organdonator bör tydliggöras. Vidare behövs mer svensk forskning i ämnet så att personal inom hälso- och sjukvården i Sverige blir upplysta om vilka svårigheter människor har när det gäller att fatta ett beslut i

organdonationsfrågan. Då det var svårigheter med att finna forskning som var gjord i Europa, vore det önskvärt att forskning fokuseras mer inom detta geografiska område. Att få sådan forskning tillgänglig, skulle kunna ge sjuksköterskor mer insyn i vilka åsikter svenskar och invandrare har gällande

(16)

Referenser

1. Livsviktigt. Donationsrådet. Socialstyrelsen. Stockholm: Utdrag 2006-10-09. Tillgänglig på: http://www.livsviktigt.se/templates/DR_Page____367.aspx

2. Organisationen för organdonation i mellansverige. Utdrag 2006-10-09. Tillgänglig på: www.ofo.sll.se

3. Socialstyrelsen, Svensk författningssamling. Socialstyrelsens Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död, 2005:10.

4. Landstingsförbundets nationella arbete för organ- och vävnadsdonation.

Fler än någonsin- men ändå för få. Utvärdering av livsviktigt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2005.

5. Ett ämne om livet. Organisationen Livet som gåva. Utdrag 2006-10-09. Tillgänglig på: www.ettamneomlivet.nu/pdf/organdonationvarlden.pdf

6. Yes 2 life. Utdrag 2006-10-10. Tillgänglig på: http://www.yes2life.net/

7. Frid I. Att uthärda det outhärdliga. Närståendes erfarenheter av dödsförklaring med direkta dödskriterier. Göteborg: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet; 2002, sid.13.

8. Socialstyrelsen, Svensk författningssamling: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd organ- och vävnadstagning för transplantation eller för annat medicinskt ändamål, 1997:4.

9. Nationalencyklopedin. Hjärndöd. Höganäs: Bra Böcker AB; 1992 10. Socialstyrelsen. Information om transplantationslagen.

Utdrag 2006-10-10. Tillgänglig på:

www.sos.se/FULLTEXT/114/2003-114-6/2003-114-6.htm?valURL=http://ww

11. Ett ämne om livet. Organisationen Livet som gåva. Utdrag 2006-10-09. Tillgänglig på: www.ettamneomlivet.nu/pdf/etik.pdf

12. Kerridge IH, Saul P, Lowe M, Mc Phee J, Williams D. Death, dying and donation: organ transplantation and diagnosis of death. Journal of Medical Ethics 2002; 28: 89-94.

13. Coyle M. Meeting the needs of the family: the role of the specialist nurse in the management of brain death. Intensive and Critical Care Nursing 2000; 16:45-50

14. Skoldatanätets lexikon. Lexin. Utdrag 2006-12-01. Tillgänglig på: http://lexin.nada.kth.se/sve-eng.shtml

(17)

15. Synonymordbok. Albert Bonniers förlag. Stockholm; 2000: Utdrag 2006-11-08. Tillgänglig på: www.synonymer.se/?query=%E5sikt

16. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur; 2006.

17. Danielson LB, LaPree JA, Odland MD, Steffens KE. Attitudes and beliefs concerning organ donation among native Americans in the upper midwest. Journal of Transplant Coordination 1998; 8(3):153-56.

18. Richard-Hughes S. Attitudes and beliefs of Afro-Americans related to organ and tissue donation. International Journal of Trauma Nursing 1997; 3:119-23.

19. Yeung I, Kong SH, Lee J. Attitudes toward organ donation in Hong Kong. Social Science & Medicine 2000; 50: 1643-54.

20. Jindal MR, Joseph TJ, Baines SL. Development of a questionnaire to assess attitudes and beliefs toward organ donation among Asians. Progress in Transplantation 2003; 13(4): 289-95.

21. Molzahn EA, Starzomski R, McDonald M, O`Loughlin C. Indo-Canadian beliefs regarding organ donation. Progress in Transplantation 2005; 15(3): 233-39.

22. Saub JE, Shapiro J, Radecki S. Do patients want to talk to their physicians about organ donation? Attitudes and knowledge about organ donation: a study of Orange county, California residents. Journal of Community Health 1998; 23(6): 407-17.

23. Barcellos CF, Araujo LC, Dias da Costa J. Organ donation: A population-based study. Clinical Transplantation 2005; 19: 33-37.

24. Siminoff AL, Burant C, Youngner JS. Death and organ procurement: public beliefs and attitudes. Social Science & Medicine 2004; 59(11): 2325-34.

25. Ingram J, Buckner BE, Rayburn BA. Critical care nurses´ attitudes and knowledge related to organ donation. Dimensions of Critical Care Nursing 2002; 21(6): 249-55.

26. Morgan ES, Miller KJ. Beyond the organ donor card: The effect of knowledge, attitudes, and values on willingness to communicate about organ donation to family members. Health Communication 2001; 14(1):121-34.

27. Darr RA, Randhawa G. Public opinion and perceptions of organ donation and transplantation among Asian communities: An exploratory study in Luton, UK. International Journal Health Promotion & Education 1999; 37(2): 68-74.

(18)

28. Molzahn EA, Starzomski R, McDonald M, O`Loughlin C. Chinese Canadian beliefs toward organ donation. Qualitative Health Research 2005; 15(1): 82-98.

29. Regehr C, Kjerulf M, Popova RS, Baker JA. Trauma and tribulation: the experiences and attitudes of operating room nurses working with organ doners. Journal of Clinical Nursing 2003; 13: 430-37. 30. Gallagher C. Religious attitudes regarding organ donation. Journal of Transplant Coordination 1996;

6(4): 186-90.

31. Feld J, Sherbin P, Cole E. Barriers to organ donation in the Jewish community. Journal of Transplant Coordination 1998; 8(1): 19-24.

32. Thompson LT, Robinson DJ, Kenny RW. Family conversations about organ donation. Progress in Transplantation 2004; 14(1): 49-55.

33. Randhawa G. An exploratory study examining the influence of religion on attitudes toward organ donation among the Asian population in Luton, UK. European Dialysis and Transplant Association 1998; 13: 1949-54.

34. Davis K, Holtzman S, Durand R, Decker JP, Zucha B, Atkins L. Leading the flock: organ donation feelings, beliefs, and intentions among African American clergy and community residents. Progress in Transplantation 2005; 15(3): 211-16

35. Fahrenwald LN, Stabnow W. Sociocultural perspective on organ and tissue donation among reservation-dwelling American Indian adults. Ethnicity and Health 2005; 10(4): 341-54. 36. Wittig RD. Organ donation beliefs of African American women residing in a small southern

community. Journal of Transcultural Nursing 2001; 12(3): 203-10.

37. Morgan ES. The power of talk: African Americans´communication with family members about organ donation and its impact on the willingness to donate organs. Journal of Social and Personal Relationships 2004; 21(1): 112-24.

38. Kim JR, Fisher MJ, Elliott D. Attitudes of intensive care nurses towards brain death and organ transplantation: Instrument development and testing. Journal of Advanced Nursing 2006; 53(5): 571-82.

39. Bøgh L, Madsen M. Attitudes, knowledge, and proficiency in relation to organ donation: A questionnaire-based analysis in doner hospital in northern Denmark. Transplantation Proceedings 2005; 37(8): 3256-57.

40. Smith WS, Kopfman EJ, Massi Lindsey LL, Yoo J, Morrison K. Encouraging family discussion on the decision to donate organs: The Role of the Willingness to Communicate Scale. Health

(19)

41. Kim JR, Elliott D, Hyde C. The Influence of sociocultural factors on organ donation and

transplantation in Korea: Finding from key informant interviews. Journal of Transcultural Nursing 2004; 15(2): 147-54.

42. Vrtis M, Nicely B. Nursing knowledge and attitudes toward organ donation. Journal of transplant coordination 1993; 3(2): 70-9.

43. Jahren Kristoffersen N, red. Omvårdnadskunskap. s. 309. I: Jahren Krisoffersen N. Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB; 1998.

44. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Utdrag: 2006-11-22. Tillgängligt på:

www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf

45. Socialstyrelsen. Donation av organ och vävnader – fakta och framtid. Utdrag: 2006-12-01. Tillgänglig på: www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/1D2BAF11-697D-4BBE-A39E-FBA1767F63EB/3221/20051175.pdf

46. Barbosa da Silva A, Ljungquist M. Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur; 2003, sid. 161-162.

(20)

Bilaga 1

1 (5) Ref nr Pub år Land Författare Titel Syfte Metod Urv a l Sluts a ts 17 1998 US A Dani el ss on LB ,

LaPree JA, Odla

nd DM , Steffe ns KE. Attitu d es and beliefs conce rni n g or g an do nat io n am ong nat ive a m eri cans i n up pe r m idwest Syftet v ar att un d ersö k a v ilk a åsik ter am erikans k a urinvå nare bosatt a i mellersta USA h ar i or ga nd o n at io n sfrå ga n. Kv an titativ enkät st udi e n = 846 Då in fo rm at ion sp ri ds oc h ut bi ldni n g ut fö rs av m änni sk or s o m har st o r kä nne d o m av uri nvå nar n as k u lt u r oc h t ra d it ione r öka r sann o lik t an talet o rg an don atio n er. 18 1997 US A Rich ar d-H ughes S. Attitu d es and beliefs of afr o -am ericans related t o or ga n a n d t issu e d onat io n Sy ft et var at t u nde rs öka åsi k te r, öve rt y g el se oc h enga gem ang bl an d afro -am erik an er i en liten p opu latio n i frå gan om at t do ne ra or gan . Kv an titativ enkät st udi e n= 30 En m ajori te t a v resp o nde nt er na vi sade si g v ara n eg ativ a t ill b åd e d o n ati o n o ch att ta em ot or ga n f rå n någ o n a nna n. Resp ond en ter n a, d els sjuk v ård sper so nal o ch del s besö ka re på s juk h u set m en i n ga pat ie nt er, u p p g av or o fö r si n e g en häl sa som ett sk äl till sitt ställn in g stag and e. 19 2000 H ong K ong Y eung I , K ong SH , Lee J. Attitu d es t o ward s organ do nat io n i n H o ng K o ng Syftet v ar att un d ersö k a v ilk a åsik ter som fi nns h o s i nvå na re bosat ta i H ong K ong h ar i fr åg an o m att do ne ra or gan e ft er dö de n. Kv an titativ enkät st udi e n = 270 En m aj o ritet av respon d en tern a v ar v illig a at t do nera . Der as vi lj a at t d o n era or gan va r

relaterad till resp

ond en tern as åld er, yrk e o ch åsik ter. 20 2003 Stor Britan n ien Ji ndal M R , Jose ph TJ, Baines SL . Devel opm ent o f a q u estio nn aire to assess attitu d es and beliefs to ward s or ga n do nat io n am ong asi ans Syftet v ar att un d ersö k a v ilk a åsik ter asiater h ar i fråg an o m att d onera or ga n, at t ut vä rd era si n e g en e nkät o ch starta en ka m p an j so m sk u lle öka m edvet an d et bl an d asi at er b o satta i Glasgo w i don atio nsfråg an. Kv an titativ enkät st udi e n= 80 Asiater i Glasgo w k änn er till o rg an don atio n och t ra n spl ant at ion och ka n t änka si g at t d o n era till en fa m ilj em ed le m men h ar än nu in te re gi st rerat si g s o m donat o r. At t på ver k a si na rel ig iö sa l edare sk ul le v ara det bäst a sättet att ö k a deras m ed v etand e i fråg an. 21 2005 Canada Molzahn E A , Starzom ski R, M cdo nal d M , O´ Loug hl in C . Indo -can ad ian b eliefs rega rdi n g o rga n do nat io n Sy ft et var at t u tfor ska vä rde ri nga r och ö v er ty gel ser hos ka na den sare m ed i ndi sk t ur spr u ng som är bos at ta i British Co lum b ia i fråg an om a tt do ne ra or gan . Kv alitativ in tervju stud ie n=1 5 Respondente rna visa de sig ha svårt att prata om döde n oc h till döde n relaterade äm nen såsom at t done ra si na o rgan . St äl ln ingst aga ndet va r et t ege t besl ut m en äv en fam ilj en sk u lle v ara inv o lv erad . 22 1998 US A Saub JE , Sha p iro J, Radecki S. Do p atien ts wan t to talk to their

physicians about orga

n d o n ation ? Attitu d es an d k now ledg e ab ou t org an do nat io n: A st udy o f O ra nge C o u n ty , C al if o rni a resi de nt s Syftet v ar att utfo rsk a v ilk a åsik ter och k u n sk ape r i nvå nar n a b o sa tt a i Orang e Coun ty, Kalifo rn ien har i frå gan om or ga nd o n at io n sam t kart lä g g a vi lk a fa kt ore r s o m påve rk ar besl ut et at t do nera si na or ga n eft er si n dö d. Kv an titativ enkät st udi e n=3 7 Maj o riteten h ar tänk t tank en p å att don era or ga n m en bar a en t red je del h ar re gi st re rat sig . Korrek t kun skap o ch en po sitiv syn till att ta e m o t ett o rg an ö k ar sann o lik t an talet or ga nd o n at ore r.

(21)

Bilaga 1

2 (5) Ref nr Pub år Land Författare Titel Syfte Metod Urv a l Sluts a ts 23 2005 Brasilien Barcello s CF, Ara u jo LC, Dias da Costa J. Or ga n do nat io n: a po p u la ti o n -bas ed st udy Sy ft et var at t u nde rs öka om in v ån arn a bo satta i en stad i sö dra Brasilien tänk te do n era si n a org an eft er dö de n oc h om de ha de p rat at m ed si na a n hö ri ga om si n öns kan . Kv an titativ enkät st udi e n=3 1 59 I fam il jer dä r d et i n te ha de di skut er at s om fam il jem edl em m ars d onat io ns öns ka n var

viljan att donera orga

n lä gre. 24 2004 US A Sim inoff A L , Bu ran t C, Y oun gn er JS. Deat h a n d or ga n pr oc urem ent : p ubl ic bel ie fs an d attitu d es Sy ft et var at t u nde rs öka al lm änhet ens å si k te r bl an d i n våna re b o satta i Oh io , USA, i fråg an o m att do ne ra or gan . At t u nde rs öka deras u ppf attn ing av b egr ep p et dö d. Kv an titativ te le foni nt er vj u n=1 3 51 M ajo ri te te n a v resp o nde nt er na ha de ant inge n i n gen k uns ka p, va r fe li n fo rm erade eller u ttryck te ö v ertyg elser som in te g ick i lin je m ed en ko rrek t d efin ition av b egrep p et to tal h järn infark t. 25 2002 US A In gram J, Bu ckn er BE, R ay bur n B A . Critical care nu rses´ attitu d es an d kno w led g e r elated t o or ga n do nat io n Syftet v ar att un d ersö k a v ilk a åsik ter sj uks k ö te rs ko r i nom akut sj u k v år de n h ar i fr åg an o m or g and on ation. Kv an titativ enkät st udi e n=6 9 En m aj o ritet av sju k skö tersko rn a v ar p o sitiv a till att d o n era o rg an men h ad e sv årt att fö rm ed la sin ö v ertyg else t ill an d ra. 26 2001 US A Mor g an ES , Miller KJ. Beyo nd th e org an card : Th e effect of knowl edge , attitu d es, an d valu es o n willingne ss to com m unicate abo u t or ga n do nat io n t o fa mi ly me mb er s Sy ft et var at t u nde rs öka vi lk a fakt ore r s o m påver k ar m änni sko r at t sam tal a o m or gan d onat io n m ed si na fam ilj em ed le mmar Kv an titativ enkät st udi e n = 708

Viljan att komm

unicera m ed fam ilj em ed le mmar h ar ett sam b an d m ed indi vi den s ku n ska psni vå, å si k te r oc h al tr ui sm i fråga n om orga n d o n at ion. 27 1999 Stor Britan n ien Dar r RA , R and ha wa G. Pub lic op in ion an d perce p ti o ns of or ga n do nat io n and t ra n spl ant at ion am ong asi an c o m m unit ie s: An ex p lo rat o ry st ud y in Lu to n, UK Sy ft et var at t u nde rs öka al lm änhet ens o p in io n oc h up p fat tn in gar i frå ga n om or ga nd o n at io n bl an d den asi at is ka po p u la ti one n. Kv alitativ in tervju stud ie n=6 4 In fo rm at ion oc h ku ns ka p i do nat io n sf råga n kom m er frå n e gna er fare n h et er och i n te f rå n t. ex . statlig a inform at io n sk amp anj er. Detta b etyd

er att få asiater i stud

ien h ar tillräck lig a ku nsk ap er i fråg an o m or ga nd o n at io n . 28 2005 Canada Molzahn E A , Starzom ski R, McD o n ald M, O´ Louhl in C . Chinese ca na di an beliefs to wa rd o rga n d onat io n Sy ft et var at t u tfor ska vä rde ri nga r o ch öv ertyg elser i fråg an o m or ga nd o n at io n bl an d ki nese r b o sat ta i Kana da. Kv alitativ in tervju stud ie n=1 5 Ku lturella v ärdering ar h ar b etyd else o m respon d en tern a är po sitiv a till att d o n era or ga n, m en det fi n n s ä v en m ånga an d ra v ik tig a fak torer so m sp

elar in. Det

sk ilj er sig m ellan d e olik a ku ltu rern a o ch författarn a p åpek ar att d et är v ik tig t att in te dra sl ut sat ser u ti från m änni sk ors k u lt u rel la här k om st ut an beha n d la va rj e m änni ska in d iv id u ellt.

(22)

Bilaga 1

3 (5) Ref nr Pub år Land Författare Titel Syfte Metod Urv a l Sluts a ts 29 2003 Canada Reg ehr C, Kje rulf M , Po po va R S , Bak er JA. Trau m a an d tri b u lation : th e ex p erin

ces and attitu

d es o f ope rat in g r o om n u rses wo rki n g wi th o rga n d o n o rs Syftet v ar att kartläg g a ope rat io nss ju k sköt er sk o rs åsi k te r i frå gan om or ga nd o n at io n oc h deras erfa renheter av att m edverka vid tr ans p la nt at io n , en fa kt o r s o m ka n påve rk a deras åsi k te r. Kv alitativ in tervju stud ie n=1 4 Eg na er fare n h et er av at t ha m edve rk at vi d tran sp lan tation h ar resu lterat i p erson lig a kän sl o r av o ro och ne gat iv a å si k te r i frå gan om orga n d o n at ion, vi lk et ka n ha bet y del se fö r hu r de på ve rka r an d ra i de nna f råga . 30 1996 US A Gallag h er C. Relig io u s attitud es reg ard ing or ga n do nat io n Sy ft et var at t u nde rs öka präst er, sju khu spr äster o ch teo log istuder and e för att öka förs tåelsen av de ra s sy nsät t på o rga nd o n at io n . Kv an titativ enkät st udi e n = 183 An dl ig a l edare ha r i st o r ut st räckni ng en b ättre k u n sk ap i fråg o r so m rör to tal hjä rni nfa rkt , v anst äl ldhet oc h or ga nd o n at io n . Det ta ge r dem t ry g ghet i fråg an o ch en p o sitiv syn p å o rg an don atio n. 31 1998 Canada Feld J , She rbi n P , Co le E B arri ers t o or g an do nat io n in th e j ewish co mm u n ity Sy ft et var at t u nde rs öka va rf ö r m edl em m ar av j udi sk fö rsam li ng ä r m indre be näg n a at t do ne ra or gan . Kv an titativ enkät st udi e n = 232 M edl em m ar av j udi sk a fö rsa m li ngar t ro dde i st or ut st räc k n ing at t or ga nd o n at io n va r förbju d et en ligt j u d isk lag. 32 2004 US A Th om pson LT, R obi nso n DJ, K enn y R W . Fam il y conve rs at ions abo u t or ga n do nat ion Sy ftet var att b eskri va fam il jedi sk u ssi one n i frå ga n o m or ga nd o n at io n och ka rt lä g g a förh ålland et m ellan in neh åll o ch vär d e av dessa di sk ussi one r o ch åsi k te r i frå ga n om at t don era or ga n. Kv an titativ enkät st udi e n = 841 Di sk ussi o n er i nom fam il jen s tärker sy ne n på vi kt en av at t g ö ra si n vi lj a kän d i frå ga n om att done ra s ina organ. Pe rs one n som vill do ne ra si na o rgan få r gene rel lt med för ståelse fö r sin stånd punk t. 33 1998 Stor Britan n ien Ran d h aw a G A n exp lor ator y stud y to exam in ing th e i n fl ue nce of relig ion o n attitu d es toward s or ga n do nat io n am ong t h e asian p opu latio n in Lu ton , UK Sy ft et var at t u nde rs öka h u r r el ig iö sa öve rt y g el ser ka n påve rk a all m än h eten s åsik ter i fråg an o m att do ne ra or gan b land a si at er bo sat ta i Luton, U K . Kv alitativ in tervju stud ie n=6 4 Om den rel ig iö sa ö v ert y gel se n ä r kl ar och tyd lig i sin stånd pun k t till organ don atio n k an m än n isko

r lättare ta ett beslu

t b aserat på gr u ndl ig a fa kt a. 34 2005 US A Davis K, Ho ltzm an S, Du ra nd R, Decke r J P , Zuc h a B, Atkin s L. Leadi n g t h e fl o ck: o rgan do nat io n feel in gs, bel ie fs , an d in ten tio ns am o n g African - am

erican clergy and

com m uni ty resi dent s

Syftet var att jä

m föra övertyge lser, åsi k te r och bet eende n i frå ga n om or ga n do nat io n bl an d a fr o -am erikans k a präster oc h dess med le m m ar Kv an titativ enkät st udi e n=1 0 72 Af ro -am erikan ska prä ster oc h ky rk li g a m edl em m ar Houst o n t y ckt es i al lm änhet v ara po sitiv a ti ll o rg ando n ation . De h ad e till tro till sju kvård sp erson al i fråg an o m beg re ppet t o ta l h jär ni n far kt . De fö rst o d at t kr o ppe n i n te bl ev van st äl ld eft er or ga nd o n at io n .

(23)

Bilaga 1

4 (5) Ref nr Pub år Land Författare Titel Syfte Metod Urv a l Sluts a ts 35 2005 US A Fahrenwald L N , Stab now W . Socialcultural pers pectiv on or ga n a n d t issu e d onat io n am o n g reserv atio n-dwellin g am arican indians Sy ft et var at t u nde rs öka so cioku ltu rella m ö n ster so m h ar bet y del se f ö r b esl ut om or gan - och v ävn ad sd on atio n b lan d vux na am erikans k a i n diane r. Kv alitativ in tervju stud ie n=2 1 Ku lturella v ärdering ar h ar b etyd else fö r m änni sk or s be sl ut i f råga n o m or ga nd o n at io n . 36 2001 US A W itting R D . Org an d o n ation b eliefs o f African Am erican wom en resi di n g i n a sm al l sout he rn co mm u n ity Syftet v ar att un d ersö k a ku lturella öve rt y g el ser , å si k te r och vår d in rät tn in ga r bl an d af ro -am erikans k a kvinnor i do nat io nsf rå g an Kv alitativ in tervju stud ie n=1 0 Resp ond en ter n a up pg av att d et so m påve rk ade dem m est i sit t besl ut st aga ndet i do nat io nsf rå g an var rel ig io n o ch närm ast anhöriga. 37 2004 US A Morgan ES . The powe r o f talk : African am ericans´ communication with fam ily m em b ers ab ou t or ga n do nat io n an d i ts i m pact o n th e willin gness to do n ate or ga ns Syftet v ar att un d ersö k a v ilk a åsik ter o ch fö rh ålln in gssätt v uxn a afro -am erik an er h ar till att d isk u tera or ga nd o n at io n m ed si na fam ilj em ed le mmar. Kv an titativ enkät st udi e n = 311 Fakt o rer s o m påver k ar vi lj an at t både di sk ut era o rga nd o n at io n m ed fam il jem edl em m ar oc h do ner a si na or ga n var kunska p , å sikter och s o ciala norm er. 38 2006 Syd Korea Kim JR, Fisher MJ, Ellio tt D. Attitu d es o f in te n siv e care nurses t o wards brain death and o rgan p la nt at ion: in st rum ent de v el opm ent an d testin g Sy ft et var at t b eskri va ut vec k li nge n av ett in stru m en t sam t testa d etta in st rum ent på akut sj uks k ö te rs ko r och vä rd era de ras åsi k te r i frå gan om or ga nd o n at io n . Kv an titativ enkät st udi e n = 520 Trot s bl anda de kä nsl o r i do na ti onsf rå g an v ar d en allm än n a åsi k ten po sitiv till att do ne ra si na o rgan . M ät in st ru m ent et var p ålitlig t i d enna typ av und ersö kn ing . 39 2005 Danm ark B Ø gh L , Mad sen M. A ttitu d es, know ledg e, and pr ofi ci ency i n rel at ion t o or ga n do nat io n : A que stionnaire -base d a n alysis in don or ho sp it alsin no rt h ern Denm ark Sy ft et var at t u nde rs öka ku ns ka psni vån , åsi k te r oc h pr ofe ssi o n al is m en i frå ga n o m or ga nd o n at io n bl an d sj uk vår d s - 4 --pe rs onal på a k ut vå rds - a v del n in gar o ch ev en tu ellt u p p täck a o m råd en som kan fö rb ät tr as. Kv an titativ enkät st udi e n = 689 Maj o riteten av respon d en tern a v ar p o sitiv a till o rg an don atio n m en g en erellt sak n as tillräck lig ku nsk ap i äm n et. Utö k ad u tb ildn ing o ch trän ing k räv s fö r att sp eciellt förb ättra b em ö tan d et av anh ö rig a till p o ten tiella d onato rer. 40 2004 US A Smith W S , Ko pfm an EJ , Massi Lindsey LL, Yo o J , M o rris o n K. En co ur ag in g f amil y discussi on on the decision to do nat e or ga ns: The rol e o f th e willingne ss to com m unicate scale Syftet v ar att un d ersö k a v iljan att di sk ut era o rga nd o n at io n oc h t a reda på fakt ore r s o m kan på ver k a den n a diskussi on inom fa m iljen. Kv an titativ enkät st udi e n = 207 I fam il jer dä r o rga n d o n at io n d iskut era d es fan n s det reda n en vilja att reg istrera sig som do nat o r. R esp on de nt erna kän d e m indre or o ö v er at t di skut er a det ta m ed si na anhöriga.

(24)

Bilaga 1

5 (5) Syfte Författare Titel Metod Urv a l Sluts a ts 41 2004 Syd Korea Kim JR, Ellio tt D, Hy de C . The i n fl ue nce of soci ocul tu ra l fact or s on o rga n do na nt io n an d tran sp lan tatio n in Korea: Fi ndi ng s f ro m key i n fo rm ant in terv iews Syftet v ar att utfo rsk a so ci o kultu rella pers pe kt iv s o m ka n påve rk a sj uk vår d sp er so nal ens åsi k te r och up p fat tn in gar i frå ga n om or ga nd o n at io n . Kv alitativ in tervju stud ie n=9 M issför st ån d o ch m y te r, fö rsä ljni n g a v or ga n, bri st på ku ns ka p av be gre p pet t o ta l hjä rni nfa rkt oc h beg rä n sad m edi ci ns k fö rsä k rin g va r fakt ore r so m påver k ad e sj uks k ö te rs ko rn as åsi k te r i frå gan om or ga nd o n at io n .

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

Stereotypa föreställningar om oss själva och andra speglas och reproduceras i representationer i marknadsföring och resenärers berättelser, vilka många gånger utgör grunden för

Å andra si ­ dan tycks det ju fungera bra med insulin och om Du inte själv vill ha tabletter eller andra skäl talar för detta, så förstår jag inte varför man

Till sist sade han att vårdpro ­ gram för kontroll och undervisning av diabetiker skulle kunna stå som modell även för andra livslånga sjukdomar.. En triumf för Sverige,

H1: Det finns ett samband mellan respondenternas ålder samt ifall de anser att föräldrar bör ta ansvar för sina barns framtida flytt hemifrån.. 3.8

I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor framgår att respekt och hänsyn visas till människors vanor, tro och värderingen (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) detta