Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Håkansson Erik OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11997
Marcel Mangold Beteckning Kurskod
Sida 2 av 45
SPOT-BOMBING I FALKLANDSKRIGET?. ABSTRACT:
This study aims to test the strength of Shaun Clarkes air theory SPOT-bombing for small nations, to see if the theory could be of good use for all the small states around the world which are not able to master the capacity needed for large nation air theories. The British use of airpower during the Falkland war serves as case which is compared to the SPOT-bombing theory. The British task force, although much smaller than the Argentine military force, succeeded to win the war through extensive use of airpower. The studies analytic results reveal that the indicators taken from the air theory are not found to any greater extent in the British use of airpower during the war. Therefore this study is not able to strengthen or falsify Clarkes air theory as a whole, but reaches the conclusion that using unconventional methods are useful for a smaller state to get effect on strategic level against a larger opponent. Still, after this study there is more work to be done to test the relevance of the SPOT-bombing for small nations air theory, to be able to state if it is worth for small states to base their airpower doctrines upon it.
Nyckelord:
Shaun Clarke, SPOT-bombing, Luftmaktsteori, Små stater, Strategisk påverkan, Falklandskriget, Luftmakt, Marinflyg, Argentina, Storbritannien.
Sida 3 av 45 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ... 5 1.1 DISPOSITION. ... 5 1.2 PROBLEMFORMULERING. ... 5 1.3 VAL AV FALL. ... 7 1.4 FORSKNINGSÖVERSIKT. ... 7 1.4.1 WARDEN. ... 8 1.4.2 PAPE. ... 9
1.4.3 KRITIK OCH ALTERNATIV. ... 9
1.4.4 FALKLANDSKRIGET. ... 11
1.5 SYFTE. ... 12
1.6 FORSKNINGSFRÅGA. ... 13
1.7 AVGRÄNSNINGAR. ... 13
2. TEORI ... 14
2.1 SPOT- BOMBING FÖR SMÅ STATER. ... 14
2.2 CENTRALA BEGREPP. ... 15 3. METOD ... 17 3.1 FORSKNINGSDESIGN. ... 17 3.2 METOD FÖR DATAINSAMLING. ... 18 3.3. MATERIALDISKUSSION... 20 3.4 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN. ... 23
3.5 OPERATIONALISERING OCH INDIKATORER. ... 24
3.6 ANALYSVERKTYG. ... 25 4. ANALYS ... 27 4.1. FALKLANDSKRIGET. ... 27 4.2 ARGENTINA. ... 27 4.3 STORBRITANNIEN. ... 28 4.4 UPPTRAPPNING. ... 28 4.5 KRIGET OM FALKLANDSÖARNA. ... 29 4.6 SKEENDEN. ... 32 4.7 SAMMANSTÄLLNING AV ANALYS. ... 36 5. RESULTAT. ... 37 5.1 SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN... 37 6. AVSLUTNING. ... 38
Sida 4 av 45
6.1 DISKUSSION AV RESULTAT. ... 38
6.2 DISKUSSION AV METOD... 39
6.3 ÅTERKOPPLING TILL PROBLEM. ... 40
6.4 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN. ... 40
6.5 VIDARE FORSKNING. ... 41
7. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING. ... 42
7.1 TRYCKTA KÄLLOR... 42
Sida 5 av 45
1. Inledning
I denna uppsats kommer nyttjandet av luftmakt under Falklandskriget att jämföras med hur väl genomförandet stämmer överens med Shaun Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing. Målet är att undersöka om Storbritanniens agerande kan säga något om teorins styrka för små stater.
1.1 Disposition.
Inledningsvis beskrivs problemformulering, undersökningens syfte samt forskningsfråga. Därefter ges en redogörelse av tidigare forskning om nyttjandet av luftmakt och om Falklandskriget. Dessutom redovisas och motiveras de avgränsningar som gjorts inom denna undersökning. Nästa kapitel, Teori, presenterar den luftmaktsteori som ligger till grund för undersökningen: Shaun Clarkes SPOT-bombing for small nations. Begrepp som är centrala för uppsatsen presenteras för att tydliggöra hur dessa tolkas i undersökningen. Detta ökar transparensen och möjliggör att undersökningen kan rekonstrueras av andra forskare. I det tredje kapitlet, Metod, beskrivs uppsatsens forskningsdesign, vilken metod som används under genomförandet och de forskningsetiska problem som har identifierats. Diskussion kring det valda materialet lyfts fram och undersökningens operationalisering presenteras. Det fjärde kapitlet, Analys, ger i korta drag bakgrunden till Falklandskriget, samt hur Storbritannien använde sin luftmakt under kriget. Detta agerande jämförs slutligen med indikatorer från luftmaktsteorin. Utifrån analysen besvaras forskningsfrågan i kapitel fem, Resultat. I avslutningskapitlet ges en sammanfattning och återkoppling till problem och syfte. Argumentation för valet av undersökningens metod ges och en diskussion om vad som påverkat undersökningens resultat förs, samt om det finns påverkansfaktorer som inte tas upp i empirin som kan förklara Argentinas och Storbritanniens ageranden under kriget. Undersökningens relevans för den militära yrkesutövningen presenteras och avslutningsvis ges förslag på vidare forskning kopplat till denna undersökning.
1.2 Problemformulering.
Västvärldens stater har länge byggt sina luftmaktsdoktriner på luftmaktsteorier vilka främst varit inriktade för Amerikas förenta stater (USA) och därmed varit anpassade för stormakter. Detta medför att inriktningen inte är anpassad till alla de små stater med sina, i jämförelse med stormakterna, relativt små luftstridskrafter. Skillnaden mot till exempel USA kan uppgå
Sida 6 av 45 till förhållandena 1:50 ända upp till 1:100 till nackdel för de mindre staterna. Denna skillnad i styrkemängd kan ha stor inverkan på vilken effekt nyttjandet av teorierna får beroende på om det är en liten stat eller en stormakt som genomför insatsen. Robert A Papes och John A Wardens luftmaktsteorier har många gånger inspirerat västvärldens luftmakter då dessa teorier har nyttjats i Nordatlantiska alliansens (Nato) luftmaktsagerande mot Serbien under krigen i forna Jugoslavien likväl som USAs luftmaktsagerande mot Irak under Gulfkriget med dokumenterad framgång.1 En stor skillnad mellan en liten stat och dessa aktörer är att både USA som enskild stat och Nato, via sina medlemsländer, har stora luftmaktsstyrkor och ekonomisk kraft till sitt förfogande vilket ger dem förmågan att agera som stormakter på både den militära arenan såväl som på den politiska. För alla de små staterna, världen över, vilka inte förfogar över militära resurser i samma storleksordning som stormakterna eller innehar politisk påverkanskraft i samma utsträckning gäller dock andra förutsättningar. Få av de små staterna har överhuvudtaget tillgång till dedikerat bombflyg och endast ett fåtal har, på senare år, stridsflyg med smygteknik. Två dyra och komplicerade tekniker som ligger till grund för stormaktsteorierna.2 Små stater behöver i stället bygga sina doktriner på en luftmaktsteori som
tar hänsyn till deras förutsättningar så att de begränsade tillgångar och teknik som finns till hands kan nyttjas för att få ut så stor effekt som möjligt. Sverige är att anse som en av de små staterna, även om det finns en inhemsk flygindustri så är inte den militära luftmakten i paritet med stormakternas. Därför är det intressant att undersöka om det finns luftmaktsteorier som är bättre anpassade till Sveriges förutsättningar än Wardens Fem ringar eller Papes Hammer and anvil. En av dessa är Shaun Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing. Teorin inriktar sig just på små staters nyttjande av luftmakt och skulle därmed kunna vara ett alternativ för stater likt Sverige att undersöka närmare.
Under 1900-talets sista 30 år genomfördes ett antal framgångsrika insatser av små stater där luftmakt fick en betydande påverkan. En av dessa finner vi under Falklandskriget mellan Argentina och Storbritannien. Ett krig där Storbritanniens tillgängliga luftmakt i form av stridsflygplan var långt under vad Sverige med sina cirka 100 stridsflygplan har till sitt förfogande. Därtill har Sverige ett stort antal start och landningsbanor och tillhörande understödssystem vilket Storbritannien var begränsade inom då de till största del opererade från hangarfartyg. Att Storbritanniens nyttjande av civila resurser för att klara uppgiften
1 Clarke, Shaun; Reuterdahl, Jan (red.), Daidalossyndromet: om luftmakt 2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, s.68.
Sida 7 av 45 motsvarar det svenska systemet med krigsplacerad civil materiell som nu återinförts i Sverige, och det faktum att en motståndare väljer att annektera territorium utan fast förbindelse till fastlandet gör förhållandena mellan Falklandskriget och ett eventuellt anfall mot Sverige och Gotland jämförbara.3,4,5
1.3 Val av fall.
Falklandsöarnas geografiska placering cirka 13 000 km söder om Storbritanniens fastland innebar logistiska utmaningar kring vilken mängd materiell och personal som var möjlig att transportera till insatsområdet, samt i vilken mån dessa kunde ersättas under krigets gång. Dessa förutsättningar speglar väl de begränsningar i materiel och personal som små stater måste hantera vid försvar av det egna territoriet. De argentinska militära styrkorna i början av 1980-talet uppgick till 175 000 man, vilket är sex gånger fler än Storbritanniens stridsgrupp på totalt 28 000 man.6,7 De totala flygstyrkorna Storbritannien engagerade i Falklandskriget
uppgick till fyra bombplan av modell Vulcan och 38 Harrier/Sea Harrier stridsflygplan.8,9,10
Detta i kontrast till den Argentinska flygstyrkan som innehöll över 120 stycken tillgängliga stridsflygplan ger Storbritannien underläge med styrkeförhållande 1:3 samt därtill begränsningen att till stor del enbart kunna operera från två platser, hangarfartygen HMS
Hermes och HMS Invicible.11
Denna fakta ligger till grund för bedömningen att den luftmakt Storbritannien hade till förfogande är jämförbar med den små stater kan uppvisa.
1.4 Forskningsöversikt.
Befintlig forskning är uppdelad i två områden, luftmaktsteori och Falklandskriget. Inledningsvis ges en överblick av några av de vanligaste luftmaktsteorierna i västvärlden, samt hur dessa förhåller sig till varandra och till olika länders förutsättningar. Detta kommer
3 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklandsöarna war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, Ss. 46-48. 4 Shirley, John, Captain Christopher Burne obituary, The Guardian, 15 Juni 2012.
5 P4 Värmland, Tusentals svenskars fordon krigsplaceras, Sveriges Radio, 28 Juli 2019.
6 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s. 242. 7 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklands war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 47..
8 Ethell, Jeffrey & Price Alfred, Air War South Atlantic, Sidwick & Jackson, London, United Kingdom, 1983, s. 20. 9 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s. 25.
10 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklands war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 47.
Sida 8 av 45 göras genom en argumentationsanalys då det är ett överskådligt sätt att presentera de olika författarnas argument och påvisa skillnader mellan deras teorier. Störst vikt kommer att läggas vid Clarkes luftmaktsteori för små stater då denna kommer att nyttjas som underlag i undersökningen. Slutligen presenteras forskning kopplat till Falklandskriget.
1.4.1 Warden.
Efter USAs operation Desert storm under Gulfkriget 1991 kom John Warden att bli frontfigur för stormaktens nyttjande av luftmakt. Wardens teori behandlar motståndaren som ett system av system, vilket författaren beskriver i sin modell bestående av fem ringar. Varje ring har sin egen tyngdpunkt vilken är central för att systemet i samma ring ska fungera. Slås tyngdpunkten ut så upphör de delar som tillhör samma ring att fortsätta leverera som vanligt.
Figur 1. Wardens fem ringar.12
För att få ut maximal effekt av luftmakt skall enligt Warden tyngdpunkterna i så många ringar som möjligt nerkämpas samtidigt för att erhålla systemkollaps hos motståndaren. Ringarna representerar även vilken mängd av mål som är kritiska inom var och en, där den yttre, Militära styrkor, har flest och den inre, Ledarskap, har minst antal. Detta gör enligt Warden att nyttjandet av strategiskt bombflyg är mest effektivt då dessa kan slå mot samtliga ringar, även de inre och uppnå stor effekt med relativt få insatser.13
12 Capek, Frank, Centers of gravity: levers for shifting the customer experience, Customer innovations, 15 Januari 2008.
13 Warden, John A; Shults Jr. Richard H & Pfaltzgraff Jr. Robert L (red.), The future of air power in the aftermath of the Gulf War, Upplaga 6, Air university press, Maxwell airforce base, Alabama, USA, 2002, s. 78.
Sida 9 av 45
1.4.2 Pape.
En av dem som inte håller med om Wardens inriktning är Robert A Pape vilken i sin artikel The limits of precision-guided air power anser att Wardens anfall mot centrala tyngdpunkter inom Ledarskap, Kritiska system, Infrastruktur och Civilbefolkning inte fungerar. Pape håller däremot med Warden om att luftmakt borde sättas in mot den femte ringen, Militära stridskrafter. Men i motsats till Warden, vilken nöjer sig med att nerkämpa tyngdpunkterna inom ringen, militärledning och staber, vill Pape rikta luftmaktens krafter mot de stridande förbanden genom så kallade Joint operations med markstridskrafter där dessa drar nytta av varandras styrkor. Pape benämner tillvägagångssättet Hammer and anvil och anser att nyttjandet av moderna precisionsvapen (Precision guided munition/PGM) ökat luftstridskrafternas effektivitet i sådan omfattning att motståndaren inte har möjlighet att ersätta vapensystem i samma takt som de förstörs och därmed tvingas att kapitulera.14,15
Warden å sin sida anser att Papes inriktning på militära styrkor är en återgång till utnötningskrigets strategi, där den som kan mönstra flest soldater och mest materiel i slutändan vinner kriget. Denna typ av krigföring riskerar att bli långdragen och svår att försvara politiskt, då de egna förlusterna blir högre eftersom kriget förväntas pågå så länge som den förlorande parten fortfarande har tillgång till fungerande materiel och personal, vilket kan vara av betydande mängd beroende på vilken motståndare man möter.16 Som
exempel kan nämnas Sverige, som under 1950 och 1960 talet med enbart cirka sju och en halv miljon invånare ändå var förberett att utrusta 800 000 man för försvaret av nationen.17,18
1.4.3 Kritik och alternativ.
För alla de stater vilka inte är att se som stormakter när det gäller militär kraft lyfts en del kritik mot både Warden och Pape. Deras luftmaktsteorier anses i allt för stor utsträckning kräva tillgång till stormakternas numerär och teknologiska förutsättningar, vilket enbart ett fåtal stater kan uppvisa. Att bygga sina doktriner utifrån teorier som förklarar luftmaktens möjligheter under ideala förutsättningar och proklamerar den effekt som är möjlig att uppnå så länge tillgångarna på materiell och personal är till synes obegränsade ger inte mycket nytta
14 Pape, Robert A, The limits of precision-guided air power, Security studies 7:2, Frank Cass, London, United Kingdom, 1997, s. 95. 15 Ibid, s. 108.
16 Warden, John A, Success in modern wars: A response to Robert Pape`s Bombing to win, Security studies 7:2, Frank Cass, London, United Kingdom, 1997, s. 189.
17 SCB, Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2019, SCB, Uppdaterad 20 Februari 2020.
18 Försvarsmakten, Värnplikten genom åren, När fyra miljoner svenskar gjorde sin plikt, Försvarsmakten, Stockholm, Sverige, Läst 30 Mars 2020.
Sida 10 av 45 för de små stater som inte besitter stormakternas militära kapacitet. I stället bör dessa stater fokusera på vad den egna nationen kan åstadkomma med den materiell och personal som finns tillgänglig för dem.19,20
I boken Global AirPower konstaterar John Andreas Olsen att små stater inte har råd att anskaffa heltäckande luftmaktskapacitet inom alla områden eftersom varje ny generation stridsflyg kräver större ekonomiska satsningar än sin föregångare.21
Ur Phillip S Meilingers verk kan en sammanfattning av inte mindre än 40 luftmaktsteoretiker och deras teorier beskådas. Från R. P Hearnes som år 1909 publicerade sin teori kring nyttjandet av luftmakt under flygmaskinernas begynnelse, till nutida teoretiker vars teorier beskriver hur luftmakt bäst nyttjas i framtiden.22 Gemensamt för de allra flesta är att de
fokuserar på vad de tekniska förutsättningarna inom luftmakt kan leverera. Även i Meilingers bok är Clarke ett av få undantag som problematiserar förutsättningar utanför de tekniska möjligheterna. Övriga teoretiker har inte utgått från den kapacitet som ett visst land innehar utan enbart på den effekt luftmakt -och i synnerhet flygande plattformar kan leverera. Liknelser kan dras vid månlandningar. Det är nu (år 2020) över 50 år sedan första människan gick på månen, vilket bevisar att den tekniska utvecklingen sedan länge har gjort det möjligt. Ändå är det fortfarande år 2020 bara en stat som varit på månen. De flesta länder har inte ens ett eget rymdprogram. Så de tekniska möjligheterna hjälper inte om den egna staten inte har möjlighet att tillskansa sig och använda dem. Det samma gäller för luftmakt. Luftmaktsteorier vilka är framtagna för de tre stormakterna USA, Kina och Ryssland, som gemensamt kontrollerar cirka 16 000 attack- eller bomb-flygplan, går därför inte att implementera rakt av för stater vars flygvapen inte ens förfogar över 100 flygplan, då man understiger kritisk massa (mängd) för att genomföra det föreslagna agerandet.23,24 Det krävs helt enkelt luftmaktsteorier anpassade till de egna förutsättningarna, och dessa är i nuvarande läge få till antalet.
19 Meilinger, Philip S, ‘Strategy, Air Strike and Small Nations’, Aerospace Power Journal, Vol.14(3), 2000, s. 119-120.
20 Clarke, Shaun; Reuterdahl, Jan (red.), Asymmetrisk luftmakt: Små nationers strategiska luftanfall, Daidalossyndromet: om luftmakt 2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, s. 68.
21 Anrig, Christian F; Olsen, John Andreas (Red.), Continental Europe, Global AirPower, Potomac books inc, Virginia, USA, 2011, Kap 9. 22 Meilinger, Phillip S, Airmen and air theory: a review of the sources, Air University Press, Maxwell Air Force Base, AL, 2001.
23 Clarke, Shaun R; Reuterdahl, Jan (red.), Asymmetrisk luftmakt: Små nationers strategiska luftanfall, Daidalossyndromet: om luftmakt
2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, s. 70.
Sida 11 av 45 Att små stater nyttjat sina luftmaktsresurser för att understödja Marin- eller Arméförband har i många fall inneburit att luftstridskrafterna utgjort ett oerhört dyrt artilleri. Därmed underutnyttjas möjligheten till anfall på strategisk nivå, vilket är en av luftarenans styrka då den har möjlighet att bekämpa mål långt in över motståndarens territorium.25
Små nationer borde bygga sina doktriner på teorier som inriktar sig på de egna förutsättningarna, vilket beskrivs i Shaun Clarkes artikel Strategy, air and small nations där författaren diskuterar problematiken i att stormaktsteorierna nyttjas av små stater. Som svar på problematiken presenterar Clarke sin egen luftmaktsteori med inriktning på världens alla små stater med deras begränsade tillgångar.26
Även Philip Meilinger presenterar Shaun Clarkes luftmaktsteori som ett alternativ till Boyd, Pape och Warden. Framförallt då Clarke framför perspektivet av en mindre stat med begränsade resurser för luftmaktsutövning. 27
Clarke benämner sin teori Strategic Persuasion Oriented Targeting (SPOT-bombing) och avhandlar hur små stater kan uppnå stor effekt till liten risk och låg kostnad. I enlighet med John Boyd menar Clarke att motståndarens ledarskap är av central betydelse för att kunna påverka kriget med största möjliga effekt. Likheter med Pape kan dras när det gäller nyttjandet av luftmakt för att utgöra tvångsmakt, likaså kan likheter ses med Wardens luftmaktsteori då båda anser att insatser på strategisk nivå är att föredra för att få ut maximal effekt av luftstridskrafterna.28 Clarkes teori anses dock vara otillräckligt underbyggd vad det gäller empiri vilket gör att dess styrka ifrågasatts.29
1.4.4 Falklandskriget.
Lawrence Freedman och Virginia Gamba-Stonehouse lyfter i sin studie om Falklandskriget fram argentinska flygvapnets inrikting som ett strategiskt misstag vilket bidrog till förlusten. Hade luftmaktsstyrkorna inriktats mot fartyg med liten eller ingen egen beväpning, så som
25 Clarke, Shaun R; Reuterdahl, Jan (red.), Asymmetrisk luftmakt: Små nationers strategiska luftanfall, Daidalossyndromet: om luftmakt
2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, Ss. 68-69.
26 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001 27 Meilinger, Philip S, ‘Strategy, Air Strike and Small Nations’, Aerospace Power Journal, Vol.14(3), 2000, s. 120. 28 Ibid, s. 120.
Sida 12 av 45 logistikfartyg eller landstigningsfartyg hade effekten av dessa anfall kunnat ökas då de brittiska styrkorna var beroende av långa logistiktransporter från Storbritanniens fastland. I stället anföll Argentina de brittiska krigsfartygen vilka hade bättre möjlighet till självförsvar. Storbritanniens nyttjande av stridsflyg baserade på hangarfartyg gav stor påverkan på hur brittiskt luftmakt kunde användas och spelade en avgörande roll i Storbritanniens framgång under Falklandskriget.30 Trots att Argentina genomförde ett antal taktiska och tekniska misstag så ansåg britterna att det argentinska flygvapnets (FAA) förmåga till anfall mot ytmål och strid över havet var så hög att den brittiska stridsgruppen såg sig tvungna att gruppera de egna hangarfartygen utanför det argentinska flygvapnets verkansområde. Denna grupperingsplats tvingade de brittiska piloterna till längre anflygningstid innan de var i operationsområdet vilket resulterade i lägre uthållighet på plats vilket gynnade argentinarna.31
Denna framgång för Argentina jämnade ut förutsättningarna länderna emellan då britterna tidigt förnekade Argentina möjligheten att operera från Falklandsöarna med kvalificerat stridsflyg. Dessa fick i stället operera från det argentinska fastlandet vilket begränsade uthålligheten då även de fick långa anflygningssträckor till operationsområdet.32
Tidigare forskning ger slutsatsen att nyttjandet av luftmakt hade stor påverkan på Falklandskrigets utveckling. Samt att det är viktigt att luftstridskrafterna inriktas mot mål vilka ger störst effekt för att kunna ta initiativet och driva kriget på ett sätt som gör det fördelaktigt för den egna parten. Tyvärr visar den tidigare forskningen att det i stor utsträckning saknas luftmaktsteorier som avhandlar hur en liten stat med begränsade resurser bör agera för att kunna maximera effekten av sin luftmakt.
1.5 Syfte.
Med den stora förändring av Försvarsmaktens inriktning, från insatsförsvar till invasionsförsvar, har ett effektivt nyttjande av luftmakten åter fått stor betydelse för Försvarsmaktens huvuduppgift, att försvara Sveriges territorium. Med utgångspunkt i Sveriges geografiska, ekonomiska och militära förutsättningar kategoriseras nationen som en av de små staterna.33 Detta gör det intressant att genomföra en undersökning för att empiriskt
30 Gamba-Stonehouse, V. & Freedman, Lawrence, Signals of War. Princeton, N.J.: Princeton University Press, United Kingdom, 1991, s. 416.
31 Ethell, Jeffrey & Price Alfred, Air War South Atlantic, Sidwick & Jackson, London, United Kingdom, 1983, s. 221. 32 Middlebook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom, 2003, s. 78. 33 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, S. 67.
Sida 13 av 45 stärka Clarkes luftmaktsteori, genom att jämföra med krigsframgångar där små stater har blivit tvungna att försvara det egna territoriet, och nyttjandet av luftmakt har varit av betydande vikt för resultatet. Detta görs genom en teoriprövande enfallsstudie av Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing där teorin jämförs med Storbritanniens luftmaktsagerande mot Argentina i Falklandskriget 1982.
1.6 Forskningsfråga.
Vilken förklaringskraft har Shaun Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing för små stater, för Storbritanniens seger i Falklandskriget kopplat till deras luftmaktsagerande?
1.7 Avgränsningar.
Eftersom Clarkes luftmaktsteori fokuserar på hur små stater kan få ut maximal effekt av den egna luftmakten, bör den testas mot empiri där luftmakt är central. Denna undersökning utgår empiriskt från Storbritanniens luftmaktsagerande i Falklandskriget 1982. Enbart de delar som ingick i stridsgruppen som sändes till operationsområdet kommer att ingå i undersökningen. Detta då enbart dessa militära enheter aktivt agerade i kriget. Då det är en luftmaktsteori som undersöks är det naturligt att avgränsa empirin till de delar som beskriver nyttjandet av luftmakt. Ytterligare begränsning görs till att enbart undersöka Storbritanniens agerande med bombplan och stridsflygplan. Dessa plattformar var aktiva under större delen av kriget och hade möjlighet att verka mot alla nivåer, från taktisk upp till strategisk. Undersökningen kommer ytterligare begränsas i sin omfattning då enbart de luftoperativa delarna ur Clarkes luftmaktsteori kommer nyttjas. Effekter av användandet av kombinerade stridskrafter så som flyg och arméförband eller flyg och marinförband kommer inte undersökas, ej heller politiska aspekter så som politisk påverkan och diplomati kommer behandlas. Detta då den politiska arenan inte är knuten till det geografiska operationsområdet och därmed inte heller begränsad på samma sätt som de militära insatserna. Undersökningens fokus ligger på luftmaktens förmåga att påverka motståndaren. Tidsmässigt kommer undersökningen inriktas på tiden mellan 1 maj till och med 14 juni 1982. Med detta tidsuttag innefattas alla brittiska luftoperationer fram till att de argentinska enheterna på Falklandsöarna kapitulerade. Eftersom luftmakt spelade en central roll i Storbritanniens agerande under Falklandskriget anses det som ett bra empirisk material att testa Clarkes luftmaktsteori på.
Sida 14 av 45
2. Teori
2.1 SPOT- bombing för små stater.
Flygvapenofficeren Shaun Clarke från Nya Zeeland är författare av artikeln Strategy, air strike and small nations, vari han presenterar sin teori om hur små stater utan stöd från koalitioner eller stormakter kan uppnå stor effekt genom nyttjandet av luftmakt. Clarke anser att små stater behöver forma egna teorier som är anpassade till de egna geografiska och ekonomiska förutsättningarna, samt den potentiella motståndaren som kan tänkas bli aktuell. Detta borde enligt författaren resultera i en mängd olika luftmaktsteorier, var och en specifikt anpassade till förutsättningarna för respektive stat.34 Clarke benämner sin luftmaktsteori
Strategic Persuasion Oriented Targeting (SPOT-bombing) eller på svenska; Strategiskt övertalningsorienterat målval, och förordar att luftmaktsinriktningen bör innehålla anfall med strategisk effekt för att påverka motståndarens ledarskikt så att denna överger målsättningen med sina krigshandlingar.35 I artikeln beskriver Clarke tre olika förslag på hur luftmakt bäst nyttjas:
1. Små nationers försvarsinriktningar bör vara att avstyra fientliga anfall mot det egna territoriet. Med denna inriktning behöver inte motståndaren övermannas på taktisk nivå, utan istället övertalas att avstå från fortsatta aggressioner. Detta görs genom egna anfall mot mål där effekt ges på strategisk eller politisk nivå.36
2. Att påverka motståndarens ledarskikt är det slutgiltiga målet. Såväl de civila politiker som nyttjar militära medel som verktyg för att uppnå sina politiska målsättningar, som det militära toppskicket infattas i begreppet ledarskikt. Oavsett om det är militära stridskrafter, det politiska systemet eller civilbefolkningen som anfalls är det påverkan på ledarskiktet som är viktig, och vilken strategisk effekt det resulterar i.37
3. Luftmakt bör inte användas som enskilt påtryckningsmedel utan kombineras med övriga militära krafter samt diplomati och påtryckningar på politisk nivå.38
34 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, Ss. 2-4.
35 Clarke, Shaun; Reuterdahl, Jan (red.), Asymmetrisk luftmakt: Små nationers strategiska luftanfall, Daidalossyndromet: om luftmakt 2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, s. 89.
36 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, Ss. 85-92. 37 Ibid, s. 85.
Sida 15 av 45 Att genom avskräckning övertala motståndaren att det kommer kosta anfallaren mer än vad denne skulle få ut av segern, är tillräckligt för att en försvarade stat ska ”vinna” kriget. Clarke anser att kraftsamling ska ske mot motståndarens svagheter och konventionella såväl som okonventionella metoder bör användas. Inspiration kan många gånger tas från gerillakrigföringen där små medel kan uppnå stor verkan, vilket är vad små stater måste uppnå.39 Målval måste dock göras så att motståndaren inte uppmanas att slå tillbaka och ytterligare eskalera kriget, då små stater inte har resurser nog att bedriva långa krig och fortsatt stå starka efteråt.40 Effekt mäts inte i fysisk förstörelse utan i vilken påverkan insatsen får på motståndarens inställning till kriget.41 Genom att implementera okonventionella metoder i SPOT-bombing ges ökade förutsättningar att överta initiativet och tvinga motståndaren att reagera i stället för att agera. Därmed kan striden föras på ett mer fördelaktigt sätt för den lilla staten.42 I nästa kapitel kommer de tre förslagen att brytas ner för
att få fram indikatorer som kan användas i analysverktyget.
2.2 Centrala begrepp.
Nedanstående begrepp är centrala i undersökningen och behöver därför definieras:
Luftmakt:
”Möjlighet att projicera militär kraft av, eller från en plattform i den tredje dimensionen”.43
Denna definition är vald att användas då undersökningen inriktas på användandet av flygfarkoster för projicering av luftmakt. Undersökningen tar inte hänsyn till sjö- eller markoperativa plattformar så som luftvärn vilka har förmåga att leverera verkan mot mål i lufthavet eller projicera avskräckning genom denna förmåga. Därav anses inte den mer vedertagna definitionen ”Förmågan att uppvisa makt i, eller påverkan från, luften eller rymden i syfte att uppnå taktiska, operationella eller strategiska mål” passa denna undersökning.44
39 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, Ss. 159-163. 40 Ibid, Ss. 141-144.
41 Ibid, s. 134. 42 Ibid, s. 158.
43 Armitage, Michael John & Manson, R. A., Air power in the nuclear age: 1945-84, Macmillan press, London, United Kingdom, 1983, s. 4. 44 Meilinger, Phillip S., Airwar: theory and practice, Frank Cass, Portland, OR, 2003, s. 1.
Sida 16 av 45 Små/Liten stat:
Stater som i ett tidsbestämt och geografiskt avgränsat område har lägre kapacitet för utövande av luftmakt än motståndaren. I artikeln Strategy, air strike and small nations utrycker Clarke svårigheten i att fastslå definitionen av en liten stat. Clarke resonerar kring att bruttonationalprodukt (BNP) är ett tillförlitligt underlag för att diversifiera stater och nyttjar detta till att utnämna USA och Kina till stormakter vilka har förutsättningar att använda Pape och Wardens luftmaktsteorier. De större europeiska länderna Tyskland, Storbritannien och Frankrike kategoriserar författaren som medelstora stater med argument kopplade till resurser som den inhemska industrin, ekonomin och populationen kan leverera.45 För världens övriga stater vilka enligt resonemanget ovan borde ingå i gruppen små stater avslutar Clarke med slutsatsen ”Small nations know who they are”.46 Denna undersökning väljer att frångå den
definition som grundar sig på ekonomiska förutsättningar i relation till USA och Kina. Detta görs på grund av att bruttonationalprodukt inte anses relevant som kausal mekanism för att beskriva effekten av luftmakt en stat kan leverera. Denna förändring görs med grund i observationer på hur Ryssland kan utgöra ett reellt hot mot USA, Kina eller samtliga medlemstater i Europeiska unionen (EU) med hjälp av sin militära förmåga och möjlighet till utövande av luftmakt, detta trots att Rysslands BNP är relativt liten jämfört med dessa staters och aktörers. Dessutom anser Clarke att det finns en kritisk massa vilken måste överkommas för att ha möjlighet att använda en del av de tillvägagångssätt stora staters strategier förespråkar.47 Med andra ord kan även länder med en stark BNP begränsas i sin möjlighet att nyttja luftmaktsteorier för stormakterna om satsningar på luftmakt genom materiel och personal inte gjorts i tillräcklig utsträckning. Undersökningen väljer i stället att rangordna statens makt och styrka i relation till motståndaren med argumentet att Sverige må ses som en liten stat i jämförelse med USA, men relativt Kongo upplevs Sverige som en kraftfull stat vad gäller luftmakt.
Strategiska anfall:
Anfall vilka resulterar i effekt på strategisk nivå, även om det fysiska anfallsmålet i sig inte anses vara strategiskt viktigt.48
45 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, s.79. 46 Ibid, s. 67.
47 Ibid, Ss. 67-68. 48 Ibid, s. 27.
Sida 17 av 45
3. Metod
3.1 Forskningsdesign.
Grunden till hur undersökningen genomförs ligger i forskningsdesignen.49 Syftet är att pröva Clarkes luftmaktsteori på Storbritanniens framgång i Falklandskriget, undersökningen är alltså Teoriprövande med deduktiv ansats.50 Med andra ord så är teorin i centrum och empirin
(Falklandskriget) används för att visa i vilken utsträckning luftmaktsteorin är användbar eller ej.51 Eftersom undersökningen fokuserar på luftmaktsteorin är målet att med hjälp av denna
undersökning kunna säga något om teorins generaliserbarhet för andra aktörers användande av luftmakt, till exempel Sverige. Därav är extern validitet viktigt.52 Även intern validitet är
av betydelse, och för att uppnå detta krävs att rätt fakta analyseras vilket betyder att de operationella indikatorerna väl överensstämmer med de teoretiska definitionerna.53
Enfallstudier som forskningsdesign gör att de specifika förutsättningarna i fallet kan undersökas noggrant, men däremot inte generaliseras som vid statistiska undersökningar.54 Fallstudier ger möjlighet till utveckling av nya hypoteser då det händer att nya kausala mekanismer som inte förutsetts framkommer när empirin undersöks och därmed ger grund till nya teoriutvecklande studier.55 Eftersom empirin studeras ingående i fallstudier kan olika kausala mekanismers påverkan på varandra tydliggöras och en djupare förståelse kan uppnås.56 Denna studie har valt Falklandskriget genom ett strategiskt urval då förutsättningarna stämmer för att kunna jämföra fallets kausala mekanismer med teorins, och i slutändan kunna ge svar på forskningsfrågan.57 Den oberoende variabeln fastslås till Strategisk påverkan och den beroende variabeln till Storbritanniens seger i Falklandskriget. Variablernas påverkan på varandra ger möjlighet att pröva sambandet dem emellan och se om
49 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 84.
50 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 35. 51 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 41.
52 Ibid, s. 59. 53 Ibid, s. 59.
54 Bennet, Andrew & George, Alexander L, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences, MIT press, Cambridge, London, England, 2004, s. 19.
55 Ibid. S. 21. 56 Ibid, s. 22.
57 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
Sida 18 av 45 Strategisk påverkan kan förklara Storbritanniens seger i Falklandskriget. 58 För att bättre förstå om, och i så fall varför, det finns ett samband mellan den oberoende variabeln och den beroende variabeln används kausala mekanismer. Genom att undersöka huruvida dessa kausala mekanismer återfinns i empirin kan en bättre förståelse om teorins förklaringskraft uppnås och sambandet mellan kausala mekanismer, oberoende och beroende variabel förtydligas.59 De olika delarna presenteras i modellen nedan.
Figur 2. Relation mellan variabler och kausala mekanismer.
3.2 Metod för datainsamling.
Eftersom Falklandskriget utspelade sig år 1982 är det ej möjligt att göra en direkt observation av förloppet nu, år 2020. Därav måste information sökas på annat sätt. Målsättningen bör vara att samla information från förstahandskällor, där till exempel Storbritanniens krigsdagbok vore eftertraktansvärd. Även intervjuer med personal som medverkade i Falklandskriget kan anses som förstahandskällor – ifall det är deras uppfattning och berättelse som utgör fallet. I övrigt ses dessa som andrahandskällor och bör därmed stärkas genom att jämföras med andra
58 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 52.
Sida 19 av 45 källor för att öka tillförlitligheten. Viktigt är att skilja på berättelse (källa) och berättare för att kunna kontrollera materialet efter de fyra källkritiska reglerna, Äkthet, att källan är den som den utger sig för att vara. Opartiskhet, att källan inte har kopplingar till endera parten i konflikten. Samtidighet, desto kortare tid som förflutet mellan händelsen och nedtecknandet desto starkare anses källan. Och Tendens som behandlar huruvida källan ändrat informationen för att uppnå ett visst syfte.60 Denna undersökning kommer främst nyttja andrahands- och tredjehands-källor i form av nertecknade utsagor och intervjuer som empiriskt material. Detta då det anses vara praktiskt genomförbart med tanken på uppgiftens nivå och tidsram.
Med hjälp av analysverktyget kommer källorna att studeras genom att frågor ställs till materialet. Hög resultatvaliditet fås bland annat genom god reliabilitet vilket uppnås då källmaterialet noggrant studeras för att undvika slumpmässiga och osystematiska fel.61
Eftersom empirin inte plockats genom slumpval utan med hjälp av forskningsstrategiska kriterier kan undersökningens upplägg kritiseras för att detta möjliggör för ett specificerat resultat redan innan undersökningen påbörjats. Detta hanteras genom intersubjektivitet och transparens genom undersökningen så att författarens påverkan kan minimeras och trovärdigheten höjas.62 Insamlingen av data ur empirin har gjorts genom att inledningsvis
identifiera delar som beskriver aktiva handlingar med luftmakt och därefter jämförs informationen med andra källor för att öka trovärdigheten via triangulering. Luftoperationer som ingår i undersökningen kommer att presenteras och kategoriseras för att ge en överblick av krigsförloppet och därefter analyseras efter indikatorer framtagna vid operationaliseringen av Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing. Den kvalitativa analysen som används möjliggör flexibilitet och tolkning av texten då materialet ges större möjlighet att styra vilken information som framkommer.63
Genom att transparent och tydligt visa hur undersökningen är genomförd ökas reliabiliteten då det ger andra forskare möjlighet att replikera undersökningen och säkra den ytterligare genom interbedömarreliabilitet.64 Detta görs för att motverkar kritik kring att forskaren
60 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, Ss. 288-290.
61 Ibid, s. 64. 62 Ibid, Ss. 24-25.
63 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 71. 64 Ibid, s. 29.
Sida 20 av 45 påverkar den information som plockas ur textmaterialet vilket kan hända vid nyttjandet av kvalitativ textanalys som forskningsmetod.65. Detta kan ske avsiktligt, Tendensiöst, för att nå ett visst resultat, eller oavsiktligt då forskarens bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar hur denne tolkar information. Alla de händelser som ligger till grund för att besvara forskningsfrågan kommer därför att presenteras i analyskapitlet.
3.3. Materialdiskussion.
Undersökningen nyttjar följande dokument, böcker, artiklar och intervjuer vilka är tryckta eller publicerade på internet som grund för Falklandskriget och Clarkes luftmaktsteori.
1. Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United Kingdom, 2002.
The Falklands war 1982 behandlar Argentinas och Storbritanniens agerande under, såväl som efter, Falklandskriget, på både politisk och militär nivå. Boken bygger delvis på andrahandskällor och intervjuer med militära deltagare i kriget och civila från Falklandsöarna. Boken publiceras först 20 år efter kriget och bygger till stor del på berättelser av involverade i kriget vilket ger den begränsningar i Samtidighet, Oberoende och Tendens. Med hjälp av triangulering förstärks tillförlitligheten i källans information.
2. Boyce, George, D. The Falkland war, Palgrave macmillan, Houndsmill, Hampshire, United Kingdom, 2005.
Bokens fokus ligger på hur Falklandskriget påverkade framförallt Storbritannien, dess medborgare, media och framtid. Även militärens och diplomatins påverkan på varandra berörs samt hur den argentinska befolkningens inställning påverkades under kriget.
3. Chant, Christopher, Air war in the Falklands 1982, Osprey combat aircraft 28, 6th impression, Osprey publishing, Oxford, United Kingdom, 2008.
Flygsystemen som användes i Falklandskriget av Argentina och Storbritannien presenteras och boken avhandlar de insatser som genomfördes, inklusive vad som krävdes för att få iväg flygfarkosterna med rätt utrustning mot rätt mål. Boken är del 28 i serien Combat aircraft som ges ut av Osprey. Den anses sakna god Samtidighet då den första upplagan utkom 2001 och den aktuella (sjätte) upplagan publicerades 2008. Delar som behandlar taktiska eller
Sida 21 av 45 strategiska operationer och dess effekt kommer bekräftas av andra källor för att öka tillfälitligheten.
4. Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001.
Clarkes teori publicerad i sin helhet. Ingen problematik kopplat till Äkthet, Opartiskhet, Samtidighet och Tendens har identifierats.
5. Freedman, Lawrence, Britain & the Falkland war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988.
Boken fokuserar på politisk nivå när den presenterar bakgrunden till Falklandskriget, hur det utkämpades och vilka följder det fick. Författaren är brittisk och skriver ur ett brittiskt perspektiv vilket ökar risken för att källan är tendentiös. Information kan till del bekräftas av andra källor, men då boken fokuserar på bakgrunden till kriget och inte de direkta stridshandlingarna bedömts den inte påverka undersökningens resultat nämnvärt.
6. Force tv, intervju med White, Rowland. Författare till boken Vulcan 607.
https://youtu.be/26chNWDDrbg
Inslaget belyser den tekniska problematiken kring Operation Black Buck, hur operationen genomfördes och ett antal individer som var involverade i operationen ger sin bild av händelserna. Källan anses som stark då citat från flygande personal används frekvent, men stor risk att källan är Tendentiös och efter triangulering kommer bekräftad information användas.
7. McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018.
Författaren undersöker hur Storbritannien lyckades upprätta stridsgruppen och genomföra operationen trots de logistiska utmaningarna. I boken granskas användningen av mark-, sjö- och luftkraft i detalj. Viss information om de Argentinska systemen och deras taktik ges också. Författaren är känd militärhistoriker och förlaget Haynes har givit ut en stor mängd böcker inom kategorin. Därför anses innehållet till stor del hålla högre kvalitet inom Äkthet, Oberoende och Tendens än andra källor i studien. Till dess nackdel räknas Samtidighet då det gått 36 år mellan kriget och bokens publicering.
Sida 22 av 45 8. Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military,
Barnsley, United Kingdom 2003.
Martin Middlebrook var år 2003 den enda brittiska historikern som givits full tillgång till de argentinska officerare och soldater som planerade och deltog i Falklandskriget. Boken fokuserar på Argentinas militära handlingar under kriget. Den första upplagan publicerades 1989 vilket är grunden för upplagan från 2003 och därmed förbättras samtidigheten. Äktheten bedöms som stark då intervjuer gjorts med förstahandskällor, men med stor risk att dessa är Tendentiösa då de ej är att se som Oberoende. Därför kommer innehållet att trianguleras med andra källor.
9. Rivas, Santiago, Wings of the Malvinas – The Argentine air war over the Falklands, Hikoki publications, Manchester, United Kingdom, 2012.
I bokens centrum står de Argentinska flygenheterna och boken går igenom alla de flygsystem som Argentina använde under Falklandskriget, blandat med intervjuer av de som opererade dem. Eftersom boken till stor del bygger på information från argentinska militärer eller före detta militärer anses innehållet hålla hög standard när det kommer till Äkthet, då den grundar sig på förstahandskällor. Materialet anses ha lägre värde för Oberoende och Tendens med tanke på källorna vilket gör att information här ur behöver bekräftas av andra källor.
10. Reuterdahl, Jan (red.), Daidalossyndromet: om luftmakt 2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006.
I Diadalossyndromet presenteras och diskuteras luftmaktens möjligheter och begränsningar, styrkor och svagheter kopplat mot framtidens utmaningar, genom flera olika författares inlägg. Inga problem kopplat till Äkthet, Opartiskhet, Samtidighet eller Tendens har identifierats då boken som helhet inte tar ställning i specifika frågor.
11. Ward, Nigel David, Sea harrier over the falklands, Cassell, London, United kingdom, 2000.
Ward medverkade själv i flyginsatserna under kriget och källan fokuserar kring dessa händelser, vilket gör boken till en stark källa. Dock bedöms risken som stor vad gäller Oberoende och Tendentiös. Detta göra att andra källor behöver bekräfta information från källan.
Sida 23 av 45 Fallets empiri utgörs främst av andra- och tredje-handskällor som är skriven av antingen brittiska eller argentinska författare, varav några var delaktiga i de militära insatserna. Detta ger källmaterialet begränsningar vad gäller Äkthet, Oberoende, Samtidighet och/eller Tendens. Då empirin utgörs av verk från konfliktens båda parter bedöms information som stämmer överens mellan verken som tillförlitlig. Undersökningen nyttjar en större andel brittiskt källmaterial än argentinskt på grund av att forskaren inte behärskar spanska och därmed förlitar sig på argentinskt material som är översatt till svenska eller engelska. Även om vissa delar av materialet bygger på personliga anteckningar från tiden då kriget fördes är inget av verken publicerade under krigets gång, vilket är förståeligt då kriget varade i strax över två månader. Berättelser och information kring nyttjande av militära krafter, krig och dess resultat bör anses som delvis tendentiöst då vissa delar medvetet ändras eller inte delges i fullständig form på grund av sekretess, samt att varje stat vill sända ett narrativ som passar dem. Detta kan ha påverkat dess invånare och inte minst personalen i de egna militära styrkorna.
3.4 Forskningsetiska överväganden.
För att undersöka styrkan i luftmaktsteorin SPOT-bombing utgår undersökningen från Storbritanniens nyttjande av våld genom luftmakt för att nå politiska målsättningar.
Då inga intervjuer eller experiment genomförs inom ramen för undersökningen bedöms etiska problem inom uppgiften som minskade. Läsarens uppfattning kring nyttjandet av våld för att lösa politiska problem kan dock komma att påverkas genom denna forskning. Uppsalakodexen från 1984 avhandlar etiska riktlinjer för forskare och forskningsbidrag. I den fastslår man att forskning inte får syfta till att ge färdigheter eller tillämpningar som kan användas i krig.66 Detta försätter undersökningen i ett etiskt dilemma eftersom tillämpning av våld är central i forskning kring luftmaktsteorier. För att den svenske officeren ska kunna försvara Sverige, krävs kunskap om hur våld bör appliceras för att kunna bedriva striden effektivt och med minskat umbäranden för alla parter. Denna forskning blir således en del i den svenska tröskeleffekten som syftar till att avstyra ett fientligt anfall innan det har påbörjats och på så sätt bidra till ett säkrare Sverige.
Sida 24 av 45
3.5 Operationalisering och indikatorer.
För att kunna besvara forskningsfrågan måste teorin operationaliseras så att den får mätbara värden. Till detta använder undersökningen indikatorerna nedan och det analysverktyg som presenteras senare.
Clarke förespråkar att luftmakt används genom offensiva luftoperationer som ger strategisk effekt genom att påverka motståndarens ledarskikt. Följande indikatorer är framtagna ur Clarkes luftmaktsteori SPOT-bombing:
1. Tvångsmakt/Avskräckning.
Luftoperationer med effekt på motståndarens strategi/politik för att påverka motståndaren att ändra sina målsättningar i kriget till fördel för den försvarande staten.67
Indikator:
Luftoperationer som påverkat Argentina att ändra målsättning.
2. Okonventionella metoder.
Okonventionella metoder bör användas. Inspiration kan många gånger tas från gerillakrigföringen där små medel kan uppnå stor verkan.68
Indikator:
Nyttjande av luftmakt på ett sätt som Argentina inte hade förväntat sig.
3. Offensiva luftoperationer.
Genom offensiva luftoperationer kan initiativet övertas och därefter tvingas motståndaren omfördela anfallsstyrkornas resurser till försvarsstyrkorna.69
Indikator:
Offensiva luftoperationer som tvingade Argentina att omfördela sina militära styrkor.
67 Clarke, R. Shaun, Strategy, air strike and small nations, Repr., Aerospace Centre, RAAF Base Fairbairn, 2001, Ss. 118-120. 68 Ibid, Ss. 159-163.
Sida 25 av 45 4. Påverkan på specifik individ i ledarskiktet.
Luftanfall mot målval som påverkar motståndarens ledare personligen så som personliga intressen eller ekonomiska placeringar (banker).70
Indikator:
Luftanfall direkt riktade mot Argentinas politiska ledare.
Dessa indikatorer anses på ett tydligt sätt representera hur Clarke anser att luftmakt ska användas av små stater.
3.6 Analysverktyg.
Analysverktyget används för att kategorisera empirin enligt indikatorerna från Clarkes SPOT-bombing teori. Eftersom en kvalitativ metod används har det empiriska materialet kunnat studerats noga för att uppfatta samband mellan brittiskt luftmaktsagerande och den påverkan detta fått på argentinsk strategi. Denna påverkan kategoriseras efter hur väl den överensstämmer med indikatorerna enligt följande kategorier: Stämmer helt, Stämmer delvis, Stämmer ej. Analysverktygets svar sammanställs därefter och ligger till grund för forskningsfrågans besvarande.
Analysverktygets kategorier definieras på följande sätt:
Stämmer helt: Brittiskt luftmakt som självständigt givit avgörande påverkan på argentinsk strategi enligt indikatorerna.
Stämmer delvis: Brittisk luftmakt som gemensamt med annan verksamhet haft avgörande påverkan på argentinsk strategi enligt indikatorerna.
Stämmer ej: Brittisk luftmakt som självständigt eller gemensamt med annan verksamhet ej haft avgörande påverkan på argentinsk strategi enligt indikatorerna.
70 Clarke, Shaun; Reuterdahl, Jan (red.), Asymmetrisk luftmakt: Små nationers strategiska luftanfall, Daidalossyndromet: om luftmakt 2005, Försvarshögskolan, Stockholm, 2006, s. 81.
Sida 26 av 45 Analysverktyget som används i undersökningen ser ut som följande:
Stämmer helt. Stämmer delvis. Stämmer ej. Tvångsmakt/Avskräckning. Okonventionella metoder. Offensiva luftoperationer. Påverkan på specifik individ i ledarskiktet. Figur 3. Analysverktyg.
Sida 27 av 45
4. Analys
I följande analyskapitel ges inledningsvis en kort förklaring till konfliktens bakgrund. Argentinas och Storbritanniens situation och förutsättningar inför kriget kommer att presenteras för att förklara grunden varifrån de båda antagonisterna utgick ifrån. Därefter redogörs för alla de tillfällen som Storbritannien använde luftmakt i Falklandskriget, undersökningens analys bygger på information som är kopplad till dessa tillfällen. Därefter identifieras fyra olika skeenden i Storbritanniens luftmaktsagerande. Slutligen prövas teorins indikatorer mot dessa skeenden för att se om det finns någon koppling mellan de två.
4.1. Falklandskriget.
Argentina har sedan länge ansett att Falklandsöarna (i Argentina benämnda Malvinas) tillhör dem vilket de i historisk tid har gjort. Innan krigsutbrottet 1982 hade Argentina på diplomatisk väg försökt pressa Storbritannien på denna punkt.71 Men då Storbritannien ansåg det som en lågt prioriterad fråga misslyckades de att uppfatta allvaret i de Argentinska påtryckningarna och förstod inte hur viktig frågan var för Argentina.72 Att Argentina skulle gå till militärt anfall såg inte Storbritannien som en realistisk upptrappning av dispyten.
4.2 Argentina.
I position som arméchef genomför General Leopoldo Galtieri en militärkupp och avsätter president och juntaledaren Roberto Viola. Galtieri övertar själv makten den 16 dec 1981 tillsammans med företrädare från marinen och flygvapnet.73 Den argentinska marinen har sedan början av december 1981 genomfört planering av två militära insatser, Project Alpha – att i hemlighet etablera argentinsk närvaro på ön South Georgia, och Operation Azul – en militär invasion av Falklandsöarna. Project Alpha inleddes med landsättningen av skrothandlare Davidoffs arbetslag medan Operation Azul var planerad till 9 juli – Argentinas nationaldag.74 Detta för att stärka det nytillsatta Juntastyrets anseende i Argentina samtidigt
som det hårda vintervädret avsevärt skulle försvåra för en brittisk marin insats. Tidsplanen för den senare operationen följdes dock inte. Stödet för Galtieris regim ökade enligt plan under
71 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s.12. 72 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklands war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 3. 73 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s.13 74 Ibid, s. 15
Sida 28 av 45 krigets inledande period när Argentina flyttade fram sina militära positioner och intog de båda ögrupperna.75
4.3 Storbritannien.
I Storbritannien hade sedan ett antal år tillbaka en omfattande omstrukturering av krigsmakten påbörjats. I stället för att kunna uppvisa global styrka var den nya inriktningen att möta en motståndare i Europa.76 Detta innebar mindre anslag till marinen då man såg framför sig att nästa krig främst skulle föras över land, som tidigare under 1900-talet.77 I och med den nya
militärstrategiska inriktningen stod Storbritannien dåligt förberedda för en militär insats på Falklandsöarna, belägna öster om Sydamerikas sydspets.
4.4 Upptrappning.
Tidigt i mars 1982 landstiger en grupp argentinska skrothandlare på South Georgia, en brittisk ö belägen öster om Falklandsöarna. Argentina uttalade sitt stöd för skrothandlarna när britterna ville avlägsna dem från ön, och detta blev slutligen upprinnelsen till kriget. Argentina intog Falklandsöarna den 2 april 1982 i syfte att förekomma en brittisk förstärkning av ön om krisen eskalerade.78 Den närmaste månaden medlade USA och FN på diplomatisk väg mellan de båda staterna utan framgång.79,80,81,82 Under tiden satte Storbritannien ihop en
stridsgrupp och skickade denna att återta territoriet. Inledningsvis återtogs South Georgia utan större motstånd, därefter påbörjades återtagandet av Falklandsöarna den 1 Maj 1982.83
75 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s. 18.
76 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, Ss. 6-8. 77 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklands war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, Ss. 7-10.
78 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 21. 79 Freeman, Lawrence, Britain & the Falkland war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 3.
80 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 28. 81 Boyce, George, D. The Falkland war, Palgrave macmillan, Houndsmill, Hampshire, United Kingdom, 2005, s. 96.
82 Freeman, Lawrence, Britain & the Falkland war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 40 83 Ibid, s 3.
Sida 29 av 45
4.5 Kriget om Falklandsöarna.
Undersökningens analys är gjord utifrån följande händelser:
1. 1 Maj. Operation Black Buck inleds.84,85 Brittiska Vulcan bombflyg sätts in mot flygplatsen Base aérea militar malvinas/ Stanley airport.86 Start- och landningsbanan träffas av en bomb och ett mindre antal flygplan och byggnader förstörs eller skadas. 87 Banan kunde repareras så att lättare argentinska flygplan samt transportflygplan kunde fortsätta operera till och från flygplatsen. Tyngre stridsflyg kunde dock inte operera från flygplatsen därefter. Argentina omgrupperade en skvadron stridsflyg till att försvara fastlandet och huvudstaden Buenos Aires efter bedömningen att dessa Vulcan bombflyg även kunde nå dit.88,89
2. 1 Maj. Storbritanniens bombning av flygfältet följs upp av attackföretag mot argentinska positioner på Falklandsöarna för att engagera Argentinas hangarfartyg 25
de Mayo i striden.90 Argentina väljer att inte anfalla med hangarfartyget och britterna
får ingen observation på fartyget.91,92,93,94
3. 1-21 Maj. Britternas stridsflyg Sea Harrier flyger spärrbana (Combat air patrol) mellan brittiska flottans grupperingsplats och de argentinska styrkorna. Storbritannien nerkämpar tre argentinska stridsflygplan. 95,96,97
84 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 54. 85 Boyce, George, D. The Falkland war, Palgrave macmillan, Houndsmill, Hampshire, United Kingdom, 2005, s. X (10).
86 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, Ss.191-192.
87 Rivas, Santiago, Wings over the Malvinas – the Argentine air war over the Falklands, Hikoki publications, Manchester, United Kingdom, 2012, s. 364.
88 Freeman, Lawrence, Britain & the Falkland war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 51.
89 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 77. 90 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, s. 17.
91 Freeman, Lawrence, Britain & the Falklands war, Basil blackwell Ltd, United Kingdom, 1988, s. 51.
92 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 78. 93 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 58. 94 Anderson, Duncan, The Falklands war 1982, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2002, s. 33.
95 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 58. 96 Chant, Christopher, Air war in the Falklands, Osprey combat aircraft 28, 6th impression, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2008, s. 86.
Sida 30 av 45 4. 4 Maj. Operation Black Buck genomför andra bombningen av Stanley airport. Ingen
träff i målet (flygbanan).98,99,100
5. 4 Maj. Brittiska Sea Harrier flyger attackföretag mot mål på Falklandsöarna.101,102
6. 9 Maj. Brittiska Sea Harrier bekämpar fiskefartyg som misstänks agera signalspaningsfartyg åt Argentina.103 Därefter understödjer stridsflyget marinens bordningsstyrka.104
7. 9 Maj. Brittiska Sea Harrier genomför bomboperationer mot Stanley airport.105
8. 19 Maj. Brittiska Sea Harrier flyger attackföretag mot Argentinska helikoptrar.106,107
9. 21 Maj. Brittiska Sea Harrier uppnår fördelaktigt luftläge lokalt över Falklandsöarna. Därefter understödjer de marinens landstigning.108, 109
10. 21 Maj – 14 Juni. Brittiska Sea Harrier flyger spärrbana (Combat air patrol) över de brittiska grupperingsplatserna på Falklandsöarna och på havet, samt över landstigningsområdet.110
11. 24 Maj – 14 Juni. Brittiska Sea Harrier genomför bombföretag mot Stanley airport.111,112
98 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, s. 215.
99 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 120. 100 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 57. 101 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 125. 102 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, s. 215.
103 Rivas, Santiago, Wings over the Malvinas – the Argentine air war over the Falklands, Hikoki publications, Manchester, United Kingdom, 2012, s. 361.
104 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, Ss. 138-139. 105 Ibid, Ss. 134-146.
106 Ibid, s. 253.
107 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 149. 108 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 57. 109 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, Ss. 262-268.
110 Ibid, s. 322. 111 Ibid, s. 285. 112 Ibid, s. 289.
Sida 31 av 45 12. 24 Maj – 14 Juni. Brittiska Sea Harrier nyttjas för flygunderstöd (Close air support)
till markförband på Falklandsöarna.113,114
13. 31 Maj. Operation Black Buck genomför bombföretag mot Argentinska radarstationer placerade på Falklandsöarna. Inga mål nerkämpas.115,116,117
14. 1 Juni. Brittiska Sea Harrier nerkämpar argentinskt transportflygplan som står för del av logistiktransporterna till Argentinska trupper på Falklandsöarna.118,119
15. 3 Juni. Operation Black Buck genomför bombanfall mot radarstationer på Stanley airport, målet nerkämpas.120,121,122
16. 12 Juni. Operation Black Buck genomför bombanfall mot Stanley airport.123
17. 14 Juni. Argentinas militära enheter på Falklandsöarna kapitulerar.124,125,126
113 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, Ss. 262-268.
114 Middlebrook, Martin, The Argentine Fight for the Falklands, Pen & Sword Military, Barnsley, United Kingdom 2003, s. 180. 115 Ibid, Ss. 207-208.
116 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 57. 117 Chant, Christopher, Air war in the Falklands, Osprey combat aircraft 28, 6th impression, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2008, s. 71.
118 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, S. 304.
119 Rivas, Santiago, Wings over the Malvinas – the Argentine air war over the Falklands, Hikoki publications, Manchester, United Kingdom, 2012, s. 365.
120 Ward, Nigel David, Sea harrier over the Falklands, Cassell, London, United Kingdom, 2003, S. 311.
121 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 57. 122 Chant, Christopher, Air war in the Falklands, Osprey combat aircraft 28, 6th impression, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2008, s. 71.
123 McNab, Chris, Falklands war, April to June 1982, Operations manual, Haynes Publishing, Sparkford, United Kingdom, 2018, s. 57. 124 Rivas, Santiago, Wings over the Malvinas – the Argentine air war over the Falklands, Hikoki publications, Manchester, United Kingdom, 2012, s. 365.
125 Chant, Christopher, Air war in the Falklands, Osprey combat aircraft 28, 6th impression, Osprey publishing, Oxford, United kingdom, 2008, s. 77.
