• No results found

Miljön - den tredje pedagogen : En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Miljön - den tredje pedagogen : En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljön – den tredje pedagogen

En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga

Madelene Hellström

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 17,5 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Mia Sas

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

(2)

2

Abstract

Miljön – den tredje pedagogen (i.e. Environment – the third educator) is a first grade master thesis in Information Design focusing on Spatial Design.

The thesis aims to give a conceptual design draft on how you can, with help of thoughtful placement of material and objects, color-coding and zoning, amplify a preschool rooms communicative capability when it comes to informing the children which activities and possibilities a room is offering regarding activities within esthetical creation like painting and drawing.

The purpose of this thesis is also to educe simple and viable drafts on how the room can be formed to amplify its role as an educator and act as a helpful tool in the daily work.

The study is based on interviews, workshops, spatial analysis, prototypes and real tests. These methods have been implemented with the aim to educe ideas and thoughts on solutions to the given problem.

With help from a design process which has aimed to involve the target group, in this case the educators at Dingtuna preschool department Nasse, as much as possible through the whole case has the room on which the thesis has been based on, Ateljén, in the final design draft been divided in four different zones. The zones is named as Materialzonen, Samlingszonen (i.e. Gatheringzone), Inspirationszonen och Vattenzonen (i.e. Waterzone) and aims at together with color-coding and new placement of material and objects fulfill the thesis purpose.

Keywords: Information Design, Spatial Design, educational environment, zoning, color-coding

(3)

3

Sammanfattning

Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i

Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt

placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten.

Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet.

Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.

Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, lärmiljö, zonindelning, färgkodning

(4)

4

Förord

Först vill jag ägna ett stort tack till personalen på Dingtuna förskola och ett extra tack till pedagogerna på avdelningen Nasse som gjort den här

undersökningen genomförbar. Tillsammans med er och ert genuina intresse och engagemang har den här tiden varit både rolig och lärorik.

Ett stort tack vill jag även rikta till min fantastiska handledare Mia Sas som engagerat bidragit med välbehövliga råd och stöttning när det behövts som allra mest.

Slutligen vill jag tacka mina kurskamrater. Våra sista veckor tillsammans blev inte riktigt som vi tänkt oss, men trots detta har stödet vi gett varandra varit enorm. Ni är fantastiska!

(5)

5

Innehållsförteckning

Abstract ... 2 Sammanfattning ... 3 Förord ... 4 Innehållsförteckning ... 5 Inledning ... 7 Bakgrund ... 7 Problembeskrivning ... 8

Syfte och frågeställningar ... 9

Målgrupp ... 9

Avgränsningar ... 9

Tidigare forskning & teorier ... 11

Förskolerummets roll ... 11

En kommunikativ miljö ... 12

Färg och dess påverkan på människan ... 14

Källkritik... 14

Metoder och resultat ... 15

Analys av rummet ... 15 Genomförande ... 16 Resultat ... 17 Kvalitativa intervjuer ... 19 Genomförande ... 20 Resultat ... 20 Gruppintervju ... 20 Workshop ... 21 Genomförande ... 21 Resultat ... 22

Prototyping och test... 22

Genomförande ... 23

(6)

6 Prototyping ... 23 Återkopplingsintervju... 25 Metodetik ... 26 Metodkritik ... 27 Designprocess ... 28 Gestaltningsförslag ... 31

Rummets fyra zoner ... 32

Materialzonen – den vita zonen ... 33

Samlingszonen – den gula zonen ... 35

Inspirationszonen – den gröna zonen ... 36

Vattenzonen – den blåa zonen ... 37

Sammanfattande diskussion ... 39 Källförteckning ... 42 Tryckta källor ... 42 Elektroniska källor ... 43 Video ... 44 Bilagor ... 45 Bilaga 1 ... 46 Bilaga 2 ... 47 Bilaga 3 ... 48 Bilaga 4 ... 49 Bilaga 5 ... 50 Bilaga 6 ... 51

(7)

7

Inledning

Under mina första år i arbetslivet jobbade jag som vikarierande barnskötare och har därför haft flera olika förskolor som arbetsplats. Den fysiska miljön och dess utformning var egentligen ingenting som intresserade mig eller föll mig i tankarna under mitt första år i branschen, men när jag sedan hamnade på en förskola där pedagogerna aktivt arbetade med den fysiska lärmiljön på olika sätt väcktes mitt intresse. Där och då väcktes även min förståelse över hur viktig den fysiska miljön är i förskoleverksamheter och hur lite vi faktiskt i många fall utnyttjar och använder den till att skapa någonting positivt och bra.

Vi befinner oss ständigt i fysiska miljöer men sällan funderar vi över hur de egentligen påverkar oss på olika sätt. Fysiska miljöer har en förmåga att genom sin utformning skapa inramningar för aktiviteter och funktioner och på så vis ge liv till betydelsefulla användningsmönster, beteende och förväntningar från och av användaren (Heskett, 2011, s.109). Maxwell (2007, s.229) menar att en av de grupper som påverkas mest av hur den fysiska miljön är utformad är små barn. Att barn har förmåga till och möjlighet att interagera med den fysiska miljön som de omger sig med påverkar bland annat deras inlärningsförmåga (s.230). Att skapa meningsfulla, tillgängliga, förståeliga och anpassade miljöer i förskolor är därför extra viktigt. I den svenska läroplanen, Lpfö18, som skolverket presenterar står det att man i förskolan skall sträva efter att skapa både fysiska och psykiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande och där lek och trygghet ligger till grund (Skolverket, 2019). Men hur vida detta skall ske och på vilket sätt en miljö faktiska kan utformas för att stödja detta är desto svårare att avläsa. Idag hamnar mycket av arbetet kring utformning av den fysiska lärmiljön hos pedagogerna själva, vilket inte alltid är så lätt.

Bakgrund

Västerås stad har en gemensam pedagogisk inriktning som skall fungera som ett stöd för de enskilda förskolorna och deras utveckling (Västerås stad

skolverksamhet, 2018, s.3). Här finns bland annat riktlinjer vad gäller

utformning och arbete med den fysiska lärmiljön. Tydligt står det beskrivet att lärmiljöerna skall vara inbjudande, inkluderande och stöttande när det kommer till barnens kreativitet (s.6). Detta är även något som står beskrivet i läroplanen och som alla svenska förskolor skall sträva efter att uppnå. I läroplanen står det följande:

(8)

8

”Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få

möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen

ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På

så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.”…”Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och

miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ,

fantasi och kreativitet.”

- Skolverket 2019

Precis som läroplanen beskriver skall miljön i förskolor ge barnen så goda förutsättningar som möjligt till att ta egna initiativ samt locka till aktivitet inom, bland annat, estetiska skapande (Skolverket 2019). Dingtuna förskola, som är belägen en bit utanför Västerås, är en förskola som idag består av tre

avdelningar. En av dessa tre avdelningar är Nasse där barnen är mellan 4–6 år gamla. Avdelningen arbetar i dagsläget aktivet med att förändra, förstärka och förbättra den fysiska miljön och framför allt det rum som idag syftar till att ge barnen förutsättningar och möjligheter till aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, klistra, klippa och pyssla med olika material. Rummet kallas för Ateljén.

Problembeskrivning

Ateljén på avdelningen Nasse har idag brist på kommunikativa element som förtydligar och förstärker informationen angående vilka aktiviteter och

valmöjligheter rummet erbjuder. Rummets otydliga och röriga utformning har bidragit till att aktiviteter inom eget skapande blivit lidande på avdelningen och pedagogerna anser att rummet stjälper mer än det hjälper att få den vardagliga verksamheten att fungera på ett så bra vis som möjligt.

(9)

9

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att med stöd av pedagogiska teorier kring den fysiska lärmiljöns utformning samt användbara designteorier och principer undersöka hur en förskolemiljö genom sin utformning kan förtydliga och förstärka sin information angående vilka aktiviteter och valmöjligheter som erbjuds i det specifika rummet, med fokus på aktiviteter som möjliggör estetiskt skapande, och på så vis förstärka rummets roll som pedagog.

Undersökningen kommer leda fram till ett konceptuellt gestaltningsförslag med hjälp av denna frågeställning:

o På vilket/vilka sätt kan färgkodning och zonindelning av material, föremål och aktiviteter förtydliga vilka valmöjligheter rummet erbjuder och på så vis underlätta pedagogernas arbete i den vardagliga

verksamheten och förstärka rummets roll som pedagog?

Målgrupp

Den primära målgruppen för undersökningen är pedagogerna som arbetar på förskolan och framför allt de pedagoger som arbetar på avdelningen Nasse. Målet är att skapa ett gestaltningsförslag som kan appliceras i rummet och fungera som ett hjälpmedel i den vardagliga verksamheten på förskolan. Därför är det viktigt att pedagogerna känner att den fysiska miljön är rätt utformad och att de får den hjälp de känner att de behöver av den.

Mottagargruppen i detta arbete är barnen som går på avdelningen som är mellan 4–6 år och det är även de som är de primära användarna av rummet. Därför är det viktigt att gestaltningsförslaget som denna undersökning kommer att leda till är anpassat för barnen.

Avgränsningar

Arbetet är avgränsat till att enbart ta fram ett konceptuellt gestaltningsförslag till Ateljén på avdelningen Nasse, men förhoppningarna är att det skall kunna gå att appliceras på andra avdelningar och andra lärmiljöer med en viss anpassning till den specifika miljön. Målet med det framtagna

gestaltningsförslaget är att det skall kunna genomföras med enkla medel och att pedagogerna själva skall kunna förändra rummet utan en stor budget.

Gestaltningsförslaget presenteras längre ned i arbetet med bilder och förklarande text. Visualiseringarna till gestaltningsförslaget syftar till att

(10)

10

tydliggöra de funktioner och lösningar som gestaltningsförslaget föreslår. Därför har jag avgränsat mig när det kommer till bildernas kvalité och istället fokuserat på att visa funktioner och lösningar på ett tydligt sätt.

Pedagogerna har presenterats som den primära målgruppen i denna studie men det är även viktigt att få en förståelse för mottagargruppen som i detta fall är barnen. Av etiska skäl har jag valt att avgränsa studien på så vis att förståelsen kring mottagargruppen skapats med hjälp av litteraturstudier och att fokus när det kommer till genomförande av metoder, förståelse kring behov och problem har varit på målgruppen, det vill säga pedagogerna. Då studien fokuserar på att i slutändan få rummets utformning att fungera som en pedagog och en hjälpande hand gentemot personalen och den vardagliga verksamheten är det rimligt att fokus har legat på att förstå pedagogernas behov, tankar och önskemål.

(11)

11

Tidigare forskning & teorier

Under den här rubriken kommer tidigare forskning och teorier som varit relevant för studien och som även lagt en grund för det slutgiltiga gestaltningsförslaget att presenteras och beskrivas.

Förskolerummets roll

Den fysiska miljön i förskolan har genom åren sätts på med olika ögon och på frågan vad dess egentliga roll i en förskoleverksamhet är kan nog många olika svar ges beroende på vem man pratar med. Reggio Emilia Institutet (2020) menar att den fysiska miljön på förskolor skall agera roll som den tredje pedagogen. Begreppet ” den tredje pedagogen” började användas i Italien på 1970-talet då man insåg vikten i att forma miljöer som kan ses som ett

hjälpande verktyg i verksamheten, både för pedagogerna och för barnen. I detta sammanhang pratar man inte bara om den fysiska miljön utan även de kulturella och sociala miljöerna, dess värde, budskap, möjligheter och/eller begränsningar både inomhus och utomhus (Reggio Emilia Institutet, 2020). Rentzou (2014, s.1864) menar även hon att den fysiska miljön skall ses på och användas som en tredje pedagog och att den därför bör utformas för att kunna stödja

verksamhetens vardagliga arbete. Hur vida man arbetar med att förstärka rummets roll som pedagog kan se olika ut beroende på vilken förskola man tittar på. Rentzou (2014, s.1864) menar dock att det finns vissa faktorer som börs tas till hänsyn när miljön skall formas och användas som en tredje pedagog i verksamheterna.

En av de faktorer som Rentzou (2014, s.1864) nämner som viktig är att skapa organiserade och tydliga miljöer som främjar barns möjligheter till att få prova sig fram på egen hand, utforska och vara kreativa. I oorganiserade och röriga miljöer kan barn ha svårt att hitta sysselsättningar och platsen kan kännas ointressant (Kronberg Larsson, 2016, s.177). Att skapa läsbara och tydliga miljöer främjar barns förmåga till inlärning och ger bättre förutsättningar för barnen när det kommer till att förstå vad miljön erbjuder för funktioner och aktiviteter (Maxwell, 2007, s.232). I en miljö som erbjuder mycket material men vars syfte är svårt att urskilja menar Kronberg Larsson (2016, s.177) att bilder kan användas som ett kommunikativt verktyg för att förtydliga

valmöjligheterna och materialen för barnen. Bilder kan användas för att förtydliga och beskriva det som vi inte kan se med blotta ögat och även för att

(12)

12

tydliggöra funktioner av olika slag (Eriksson, 2017, s.28). I en

förskoleverksamhet kan det handla om att förtydliga genom att placera bilder på lådor för att förstärka dess innehåll. På lådan med lego finns en bild på lego och så vidare (Kronberg Larsson, 2016, s.177).

Rentzou (2014, s.1864) beskriver även att ett rum med fördel kan delas in i olika zoner för att förstärka dess roll som pedagogen. Detta kan öka kvalitén på barnen lekar och även förbättra koncentrationen och intresset för den specifika aktiviteten som zonen erbjuder och möjliggör (s.1864). Reggio Emilia Institutet (2018) menar även de att zoner kan skapas med fördel i det fysiska

förskolerummet. De benämner dessa zoner som ”mötesplatser” och menar att dessa mötesplatser med hjälp av tydliga arrangemang är viktiga för att ge barnen en förståelse för vilka möjliga aktiviteter som finns att utföra (Reggio Emilia Institutet, 2018).

En tredje faktor som Rentzou (2014, s.1864) tar upp som viktig är att skapa miljöer vars rumsliga element är i en skala som är anpassad till barnen. Detta leder till att barnen kan använda miljön utan att de är i behov av ständig hjälp från en vuxen (Rentzou, 2014, s.1864). Att skapa miljöer som storleksmässigt är anpassade för barnen kan ge förutsättningar till att barnen inte behöver få onödiga avbrott i sina lekar och aktiviteter genom att behöva ta hjälp av en vuxen, de kan istället själva gå att plocka fram och tillbaka det de vill ha och behöver (Reggio Emilia Institutet, 2018).

En kommunikativ miljö

På samma sätt som vi vill att fysiska objekt som vi omger oss med, exempelvis tekniska föremål så som mobiltelefonen, alltid ska fungera felfritt och enkelt när vi ska använda de vill vi och behöver vi även omge oss med fungerande fysiska miljöer. Människan behöver miljöer som är utformade på ett sätt som ger bästa möjliga förutsättningar att interagera både med miljön, och de objekt som fyller den, utan problem. Det vi förstår och enkelt kan interagera felfritt med får oss att känna många starka positiva känslor, bland annat känslan över att man har kontroll och att man är stolt över sig själv (Norman, 2013, s.10), vilket är något som Kronberg Larsson (2016, s.171) beskriver som viktigt, framför allt när det handlar om barn. Barn behöver känna att de kan lyckas med saker och ting, de behöver uppleva sig själva som kompetenta (s.171), vilket miljöns utformning kan hjälpa till med.

Det som vi människor upplever att ett objekt kommunicerar till oss angående sin funktion kallas för affordance (Norman, 2013, s.11). Konceptet kring

(13)

13

affordance utvecklades av psykologen James Gibson under 1960-talet (Ware, 2008, s.99) och handlar i stora drag om relationen mellan människan och det som människan skall interagera med (Norman, 2013, s.11). Detta begrepp kommer därför väl till användning när det handlar om att förstärka en fysisk miljö och dess kommunikation kring vilka funktioner, och i detta fall även aktiviteter, som erbjuds och kan utföras i miljön. Viktigt att förstå med detta är att relationen mellan människan och det den skall intergara med ser olika ut beroende på en mängd olika saker. I detta sammanhang är det viktigt att förstå skillnaden på vad en vuxen människa har för relation till något i jämförelse med ett barn. Gibson (2014, The Theory of Affordances, stycke 5) tar upp ett

exempel på detta och menar att en plats som en vuxen människa uppfattar som en sittplats inte alltid uppfattas som detta av exempelvis ett barn. Något som är i knähöjd på en vuxen kan affordera till att det går att sitta där, men ett barns knähöjd är inte detsamma som en vuxens, detta leder till att barnen inte

afforderar till detta på samma sätt (2014, The Theory of Affordances, stycke 5). Norman (2013, s.13) menar att väl fungerande affordance får människor att förstå vad man kan och inte kan göra utan att specifika instruktioner används för att förklara detta (Norman, 2013, s.13). Men han beskriver även att det i vissa fall kan underlätta att använda förtydligande element för att förstärka och förenkla det som objektet, eller i detta fall rummet, skall affordera till, detta kallar han för Signifiers (s.13). Någonting som kan användas som signifier är färgkodningar. Färgkodning kan bland annat användas för att förtydliga och förstärka olika funktioner (Fridell Anter & Klarén, 2018, s. 193) och Ware (2013, s. 122) menar även att färgkodning kan vara extremt effektfullt när vi vill få människor att arrangera exempelvis objekt i olika kategorier. Vid en färgkodning finns det nio färger som med fördel skall användas för att få ett så bra resultat som möjligt (Ware, 2008, s.77). Dessa färger är röd, grön, gul, blå, rosa, brun, orange, grå och lila (s.77).

Då undersökningen bygger på att barnen som använder rummet snabbt och enkelt ska kunna se vad rummet erbjuder för aktiviteter och på det vis få en ökad förståelse för rummets syfte och möjligheter är gestaltlagarna en viktig del att ta hänsyn till. Eriksson (2017, s.63) beskriver att forskning visar att

människor har en medfödd förmåga att tolka saker enligt de lagar som kallas för gestaltlagarna. En av dessa lagar är likhetslagen som i stora drag handlar om att det vi ser och anser är likt tenderar att höra ihop på ett annat sätt än det som inte liknar varandra (Eriksson, 2017, s.64). Denna lag kan vi koppla samman med färgkodningens principer om att kategorisera på ett effektivt sätt där lika färger kan uppfattas som sammanhörande.

(14)

14

Färg och dess påverkan på människan

När man pratar om färger och hur de påverkar människan på olika sätt är det svårt att dra några vetenskapliga slutsatser då det finns många olika faktorer som kan komma att spela en roll i hur en person påverkas. I många studier är resultatet dock att färgerna grön och blå tenderar till att upplevas som lugnande medan färgerna röd, gul och orange sägs ha en uppiggande och aktiverande effekt (Laike, 2014, s.45). En färgs kulörthet sägs även den spela en roll när det handlar om påverkan på människan då en färg vars kulörthet är stark och intensiv har setts påverka människans prestation till det bättre (s.45). Ching och Binggeli (2012, s.116) menar att färger som är intensiva och starka uppfattas som mer stimulerande för människan medan färger vars kulörthet är mildare och mindre intensiv upplevs som lugnare och mer avkopplande. Men även de påpekar att dessa påståenden är svåra att dra vetenskapliga slutsatser kring då det kan variera från person till person hur man upplever och känner angående en färg (Ching & Binggeli, 2012, s.117).

Källkritik

Majoriteten av den litteratur som använts som underlag i denna undersökning har tidigare förekommit i utbildningen och känns därför pålitlig. Den litteratur som inte tidigare förekommit i utbildningen är Pedagogisk miljö i tanke och handling (Linder, 2016) som använts för att få en bredare förståelse för

pedagogiskt arbete och tankesätt. Boken är utgiven av Lärarförlaget vilket är ett politiska och religiöst obundet förlag som syftar till att ge ut böcker som

inspirerar, utvecklar och fortbildar bland annat lärarstudenter (Lärarförlaget, 2020) och därför känns denna litteratur pålitlig och relevant för

undersökningen. De forskningsartiklar som använts är samtliga granskade och bedöms därför som trovärdiga.

(15)

15

Metoder och resultat

I denna del kommer metoder som genomförts med målet att skapa en grund för underökningen och dess slutgiltiga designförslag att beskrivas och presenteras i en kronologisk ordning för när de genomfördes. Även resultatet av metoderna kommer presenteras i denna del. Metoderna som genomförts har syftat till att få en djupare förståelse för problemet och målgruppens behov, egna uppfattningar och tankar kring ämnet som studeras. De har även syftat till att tillsammans med målgruppen arbeta fram idéer och tankar angående rummets utformning och det slutgiltiga designförslaget. Tolkningar och analyser av de genomförda metoderna beskrivs under rubriken Gestaltningsförslag.

Undersökningen präglas av användandet av kvalitativ informationsinsamling. Detta innebär att undersökningen har baserats på data i form av ord, bilder och artefakter (Denscombe, 2018, s.393). Kvalitativ forskning tenderar även att kopplas samman med en småskalig undersökning (s.23), vilket detta är, och det brukar även förknippas med att forskaren är inblandad och delaktig under hela processen (s.25), vilket jag strävat efter att vara gentemot målgruppen under hela undersökningens gång. Både jag själv och pedagogerna har haft en

deltagande roll när det kommer till genomföranden av metoder och framtagande av gestaltningsförslaget, mer om detta under rubriken Designprocess.

Undersökningens genomförda metoder grundar sig på fotografier, skriftliga redogörelser av olika händelser, muntliga intervjuer, workshop med

medföljande mötesprotokoll och prototyping följt av test.

Analys av rummet

För att få en förståelse av rummet och dess utformning, funktion, behov och aktiviteter gjordes tidigt i processen en analys. Uttrycket ”space analysis” grundar sig i en vanligt förekommande metod vid planering av offentliga miljöer där analyser av miljöns utformning ses som en viktig del i framtagandet och planerandet av den fysiska ytan (Ching & Binggeli, 2012, s.60). Vid

analysen användes en mall i form av en punktlista som skapats med inspiration från Chings och Binggelis (2012, s.60–67) beskrivning på hur en analys av offentliga miljöer bör utföras. Mallen är anpassad och formad utifrån frågor och aspekter som är relevanta för denna studie och har därför inte med aspekter så som ljus, form och ventilation med mera. Se bilaga 1.

(16)

16

Genomförande

2020-04-08 var jag på plats i lokalerna på Nasse och utförde en analys av rummet. Vid detta tillfälle var lokalerna tomma och varken barn eller pedagoger var på plats inne i rummet. Jag började med att observera och känna in rummet för att skapa mig en egen första uppfattning. Sedan fotades rummet, relevanta mått togs och noteringar för placering av möbler och andra fasta rumsliga element antecknades.

För att få en tydligare bild av vilka aktiviteter som rummet erbjöd och vilka aktiviteter som utfördes i dagsläget skapades ett protokoll som pedagogerna fick kryssa i när de såg pågående aktivitet i ateljén. Sammanlagt fylldes åtta protokoll i under perioden 2020-04-07 – 2020-04-17 av två olika pedagoger på avdelningen. Protokollet syftade även till att få en uppfattning om hur ofta rummet användes och hur länge aktiviteter pågick. Se protokollet i bilaga 2.

Avdelningen Nasse Avdelningen Nalle-Puh Avdelningen Lille-Skutt Avdelningen Nasse, ateljén

Figur 1. Planritning över Dingtuna förskola med färger som beskriver vart de olika avdelningarna är placerade.

(17)

17

Resultat

Ateljén är placerat i mitten av avdelningen och har ett stort fönster som vetter ut mot förskolans entré och personalparkering. Dörren in till rummet gränsar mot ett större allrum där bland annat avdelningens kök, matbord och allmän yta för lek finns. Till höger om rummets ingång finns en diskbänk med inbyggd förvaring. Diskbänken används idag för att tvätta av penslar och annat material som används vid målning. I mitten av rummet framför det stora fönstret står ett bord med sex tillhörande stolar. Bordet och stolarna är av en lägre modell och anpassade till barnens längd. Till vänster om bordet finns fem hyllplan

placerade på väggen fyllda av material och till höger om bordet står ett skåp även det fyllt med material.

Det material som finns synligt i rummet är papper, målarfärg, penslar och andra tillbehör som kan tänkas behövas vid målning, färgpennor, klister, lim, glitter, paljetter, tejp, toarullar, tomma kartonger, tygbitar, tråd, garn, flörtkulor, piprensare, tomma plast- och glasburkar, pärlor och andra material som syftar till att användas vid pyssel. På hyllplanen finns fotografier på en del av materialen stationerade och även på andra ställen i rummet kan man se fotografier sitta placerade, exempelvis på lådorna bredvid diskbänken där papper finns placerat.

Materialen som fanns stationerade på hyllan var svåra att identifiera vid första anblick då de stod trångt och blandade tillsammans på hyllplanens yta, detta

Figur 2. Planritning över Ateljén på avdelningen Nasse.

(18)

18

skapade ett första inryck av rörighet i rummet. Även andra material och saker som egentligen inte hörde till rummet fanns placerat på bland annat golvet, detta förstärka känslan av rörighet.

Protokollen som fylldes i resulterade i information om aktiviteter från 8 olika tillfällen, under en veckas tid. Aktiviteterna som rapporterats pågick mellan 10 minuter och 1 timme. Vid ett av dessa tillfällen genomfördes en aktivitet som planerats av pedagogerna, resten av tillfällena var det barnen själva som tog initiativ till att utföra en aktivitet i rummet.

Figur 3. Vy över ingång och hyllplan. Figur 4. Vy över hyllplan och bord.

(19)

19

Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer är bra att använda när man vill få en djupare förståelse för deltagarnas vardagliga situationer och upplevelser (Dalen, 2015, s. 16). I detta fall var målet med intervjuerna just detta, att få en djupare förståelse av hur pedagogerna upplever och ser på den vardagliga verksamheten de arbetar och befinner sig i med fokus på hur de arbetar med teorin angående ”den tredje pedagogen”. Målet var även att få en bredare förståelse för problemet och en grundläggande insikt i hur den fysiska miljön ses på och arbetats med i dagsläget på avdelningen och förskolan i stort. En återkopplingsintervju utfördes med syfte att få feedback på den gestaltning som testats med hjälp av

Figur 5. Vy över bord och förvaringsskåp. Figur 6. Vy över diskbänk.

(20)

20

prototyper i rummet och även med syfte att kunna använda den feedback som gavs för att förstärka och förbättra det slutgiltiga designförslaget. Intervjuer kan vara formade på olika vis beroende på vad man vill få ut av dem (Denscombe, 2018, s.268). I denna undersökning har intervjuernas struktur grundats i semistrukturerad intervju. Semistrukturerad intervju är upplagt på så vis att intervjuaren har en lista med förbestämda ämnen och frågor som ska diskuteras och besvaras men det läggs ingen fokus på i vilken ordning frågorna besvaras och de medverkande ska ha fritt utrymme till att utveckla sina tankar och idéer kring ämnet och de givna frågorna (Denscombe, 2018, s.269).

Genomförande

2020-04-20 genomfördes en gruppintervju tillsammans med två av pedagogerna som arbetar på avdelningen Nasse. Pedagogerna fick först ta del av en

sammanfattande text som kortfattat beskrev intervjun och dess syfte. Sedan fick dem var för sig skriva under på att de tagit del av intervjun och att de var

medvetna om att den var frivillig och att de när som helst fick avbryta. Intervjun pågick i 15 minuter och syftade till att få en grundläggande

uppfattning om pedagogernas tolkning av begreppet ”den tredje pedagogen” och hur de ser på att arbeta med denna teori i praktiken. Intervjun skedde digitalt via videosamtal. Pedagogerna fick ta del av de två frågor som intervjun utgick från och ville ha svar på. Sedan diskuterade dem fritt om frågorna medan jag antecknade. Intervjun sammanfattades sedan och skickades ut till de

medverkande pedagogerna som fick godkänna att sammanfattningen av intervjun och deras diskussion stämde.

2020-05-14 genomfördes en återkopplingsintervju tillsammans med en av pedagogerna på avdelningen Nasse. Tydligare beskrivning av denna intervju och dess resultat finns under rubriken Prototyping och test.

Resultat

Gruppintervju

I denna redogörelse för gruppintervjun kommer pedagogerna som deltog nämnas som pedagog A och pedagog B.

På frågan hur pedagogerna själva tolkar begreppet ”den tredje pedagogen” svarar både pedagog A och B att det handlar om miljön och hur man utformar den för att få barnen att kunna agera i rummet utan att en personal ständigt behöver vara närvarande. Pedagog A menar att innehållet i rummet ska erbjuda barnen aktivitet och att de ska kunna känna sig självständiga. Pedagog B fyller i

(21)

21

med att ”den tredje pedagogen” även innefattar att miljön ska vara inspirerande för barnen.

Idag arbetar man med att se och använda den fysiska miljön på förskolan som en extra pedagog till och från. Pedagog A och B menar att det lätt rinner ut i sanden när vardagen tickar på och rutiner måste följas. Utvecklingen och förändringen i den fysiska miljön blir lidande och pedagog A menar att orken inte alltid finns till under arbetsdagarna för att ta tag i miljöns utformning. Pedagog A fortsätter sedan och berättar att de anser att teorin om ”den tredje pedagogen” är viktig och de är nyfikna och intresserade av att se vart

underökningen kan leda.

Workshop

En workshop syftar i stort till att utforska det givna problemområdet och dess potentiella lösningar genom att personer inom målgruppen, experter eller ibland helt utomstående personer medverkar och utforskar med hjälp av kreativa tillvägagångssätt (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015, s.89). Till hjälp för att genomföra workshopen skapades en mall med inspiration i det som Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015, s.89) beskriver angående hur en workshop bör förberedas och utföras. Se bilaga 3.

Genomförande

Workshopen genomfördes 2020-04-20 tillsammans med sju pedagoger från Dingtuna förskola. Den genomfördes på en av förskolans planerade APT-träffar. De sju pedagogerna var på plats i förskolans lokaler medan jag medverkade digitalt via länk. Pedagogerna placerade sig i det rum som de på avdelningen där de arbetar använder för att främja aktiviteter inom estetiska skapande så som att teckna, måla, pyssla med mera. Detta gjorde att tre grupper formades, en för avdelningen Nasse, en för avdelningen Nalle-Puh och en för avdelningen Lille-Skutt. Workshopen startade med att jag presentareade mig själv, mina förhoppningar på workshopen och en kortfattad beskrivning på utförandet. Därefter fick de tillsammans i sina grupper diskutera kring hur rummet i dagsläget agerar som ”den tredje pedagogen” med hjälp av tre frågor som fanns formulerade på ett frågeformulär, se bilaga 4. Svaren antecknades ner av deltagarna på frågeformulären under tiden diskussionen pågick. Varje grupp diskuterade i ungefär 15 minuter. En sammanfattning av diskussionerna och svaren på frågeformulären skapades sedan och skickades ut till

pedagogerna där en från varje grupp fick godkänna att det som stod i sammanfattningen stämde överens med det som sagts under workshopen.

(22)

22

Resultat

På avdelningarna Nalle-Puh och Lille-skutt går idag barn i åldersgruppen 1–3 vilket gjorde att deras diskussioner och svar skilde sig något från avdelningen Nasse där barngruppen är mellan 4–6 år. Vid analys av workshopens

frågeformulär delades svaren som framställts in i fyra olika kategorier, se visualiseringen i bilaga 5.

Kategorierna och indelningen av svaren är följande: Ateljéns syfte:

Erbjuda barnen aktiviteter inom estetiska skapande och utforskande. Ge barnen möjlighet att använda fantasin.

Aktiviteter som erbjuds i rummet i dagsläget:

Rita, måla, klistra, klippa, pärla, väva, sy, återvinna, pussla, pluppa, vattenlek, pyssel

Sammanfattning: aktiviteter som främjar barnens estetiska skapande, utforskande och lärande.

Faktorer som gör att barnen uppfattar vilka aktiviteter som erbjuds: Material placerat på en nivå där barnen ser.

Bilder på saker i låg höjd så barnen kan peka på vad de vill göra. Idé-tavla som ger inspiration till vad man kan skapa.

Lättillgängligt material

Bilder på materialen i lådorna.

Man vill att ateljén ska signalera följande: Lugn och ro

Skaparglädje Tillgänglighet Tillåtelse

Prototyping och test

Prototyper skapas ofta i syfte att testa olika lösningar och möjligheter med hjälp av enkla medel (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015, s.154). Prototyping kan leda till att man får en bredare förståelse för problemområdet och får

möjlighet att uppleva, utveckla och utforska allt från interaktion mellan användare och olika lösningar till gestaltningsmöjligheter (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015, s.155). I detta fall skapades en prototyp som sedan testades i syfte att kunna utveckla det slutgiltiga designförslaget och få en

(23)

23

djupare förståelse kring hur vida det som testades fungerade som en del av lösningen på problemområdet och undersökningens syfte. Prototyper är ett verktyg att använda när det kommer till att översätta sina idéer och resultat från forskning till en konkret utformning (Martin & Hanington, 2012, s.138), vilket i detta fall gjordes.

För att testet av prototypen skulle komma att bli så givande för det slutgiltiga gestaltningsförslaget som möjligt grundar sig prototypens utformning i resultat från tidigare genomförda metoder och teorier. Syftet med prototypen var att se om enkel färgkodning och zonindelning kunde användas som ett hjälpande verktyg när det kommer till att få rummet att agera som en tredje pedagog och även förtydliga rummets kommunikation och information angående vilka aktiviteter och valmöjligheter som finns tillgängliga för barnen.

Genomförande

Under eftermiddagen 2020-05-07 när lokalerna på avdelningen Nasse var tomma sattes prototypen upp i ateljén. Prototypen skapades enkelt med hjälp av färgad tejp och färgat papper. Fokus lades på att enbart testa färgkodning och zonindelning på en del av den hylla som finns placerad i rummet för att sedan utvärdera om det skulle kunna vara något som fungerar att använda i större delar av rummet i ett slutgiltigt designförslag.

2020-05-14 genomfördes en återkopplingsintervju med en av pedagogerna från avdelningen. Innan intervjun startade fick den medverkande läsa igenom en sammanfattade text som beskrev intervjun och dess syfte. Intervjun pågick i 1 timme och syftade till att få en uppfattning om hur prototypen som suttit uppe i rummet under en veckas tid uppfattats av pedagogerna själva och hur vida de ansåg att dess utformning fungerade som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten eller ej. Den medverkande fick en fråga i taget uppläst för sig som denne sedan diskuterad fritt kring medan jag ibland ställde följdfrågor. Efter intervjun fick den medverkande läsa igenom anteckningarna som tagits under tiden intervjun pågick och sedan godkänna att det som skrivits ned stämde.

Resultat

Prototyping

På ett av hyllplanen skapades en förtydligande färgkodning till målarfärgerna som syftade till att förstärka både vetskapen om vart färgerna skulle placeras i hyllan men även för att förtydliga att rummet erbjuder målning. Genom att

(24)

24

skapa mellanrum mellan färgburkarna och samtidigt förtydliga dess placering var förhoppningen att tydliggöra aktiviteten målning i rummet.

Med hjälp av den färgade tejpen skapades två zonindelningar med

förhoppningarna att skapa en tydligare bild av materialets placering och även förtydligande av rummets roll som ett hjälpande verktyg, en ”tredje pedagog”. De material som hörde till respektive zon markerades även de med tejpen för att förtydliga och förstärka förståelsen av att de hör ihop. Materialen i zonerna delades in i kategorierna Verktyg, den blåa zonen, och Tillbehör, den gula zonen.

Figur 8. Vy över hyllplan med prototyp. Zonindelning och färgkodning.

(25)

25

Återkopplingsintervju

I denna redogörelse för återkopplingsintervjun kommer den deltagande pedagogen nämnas som pedagog A.

Intervjun startar med frågan Hur har diskussionerna gått angående förändringen i hyllan (prototypen) mellan er pedagoger? och pedagog A inleder med att säga att inställningen har varit positiv från alla i huset.

Pedagogerna från de andra avdelningarna har varit intresserade och kommit och kollat och sedan själva blivit inspirerade av att testa liknande saker i deras rum och hyllor. Pedagog A säger sedan: ”Jag tror att vi många gånger tänker för mycket, vi överarbetar. Men så ser man med hjälp av det som gjorts i hyllan nu att det kan vara så enkelt att faktisk förbättra miljön för barnen.”

Pedagog A beskriver sin egen uppfattning av prototypen som positiv och tydlig och hen tror att enkelheten och tydligheten som skapats i hyllorna förstärkt rummets roll som pedagog. Pedagog A beskriver att pedagogerna förut kunde välja att stänga dörren in till ateljén när de var en personal kort men

(26)

26

barngruppen var full. Detta på grund av att de då inte hade tid att vara ständigt närvarande i rummet och inte heller ville låta barnen vara där själva då det oftast ledde till stök och bråk, men hen beskriver även att detta inte händer längre. Pedagog A säger: ”Idag har vi verksamhet i rummet även fast det bara är två pedagoger på plats.”…”Det är en lugnare känsla i rummet, det kanske är på grund av att det är enklare att se vilka material som finns. Förut var det ett ”kaos-rum””.

Pedagog A berättar att avdelningen ser brainstormingen (som de i en tidigare kurs utfört tillsammans med mig) som ett startskott som var väldigt nyttigt. Pedagog A berättar att hen tycker sig se en ändrad inställning bland

pedagogerna när det kommer till att vara tillåtande gentemot barnen och de aktiviteter som rummet nu erbjuder. ”Vi måste tänka till och inte bara gå i våra gamla fotspår” menar pedagog A och tillägger att förändringen i hyllplanet, det vill säga prototypen, har fått hela avdelningen att kännas lugnare då det alltid är barn som vill vara inne i ateljén nu vilket har lett till att alla rum på avdelningen används och barnen sprider ut sig mer. Hen beskriver det på följande vis: ”Vi känner att hela verksamheten blir lugnare då det alltid är några barn inne i ateljén nu. Det blir lättare när alla rum används och barnen kan sprida ut sig. Det leder till mindre konflikter i barngruppen. Väldigt positivt.”

Pedagog A lägger avslutningsvis till att det som är nästa steg i rummet är att förstärka informationen till barnen när det kommer till vattenlek vid

diskbänken. Hen menar att diskbänken idag används när det kommer till att städa men att den kan användas till mycket mer. Bland annat utforskande och experimenterande med vatten på olika vis.

Metodetik

Som beskrivet ovan har flera etiska överväganden gjort. Metoderna har skapats och utförts med fokus på målgruppen, det vill säga pedagogerna, och barnen har i denna studie uteslutits från involvering och istället har en djupare förståelse för barns behov skapats med hjälp av litteraturstudier. Pedagogerna har i sin tur involverat barnen på egen hand för att för sin egen skull förstå hur de påverkats och tyckt om det förändringar som skett i rummet under tiden undersökningen pågått.

Vid intervjuerna skrev de medverkande på samtycken och en sammanfattning av resultatet skickades sedan ut och godkändes skriftligt av deltagarna. Vid genomförandet av workshopen beskrevs samtycket muntligt och alla pedagoger godkände sin medverkan. Sedan skickades en sammanfattning av resultatet ut

(27)

27

som skriftligt godkändes av pedagogerna. De påskrivna samtyckena visas vid förfrågan.

Metodkritik

En del av metoderna hade med fördel utförts på plats tillsammans med de medverkande. Bland annat workshopen där jag istället för att vara på plats medverkade digitalt via videolänk. Men på grund av den situation som råder angående covid-19 beslutades det att workshopen skulle ske på distans. Om jag medverkat på plats hade jag lättare kunnat vara med och styra diskussionerna som ibland hamnade utanför ämnets ramar och en mer effektiv process hade kunnat genomförts.

Protokollet som syftade till att få information angående aktiviteter i rummet hade även den med fördel utförts i form av observationer på plats i rummet. Dock hade detta krävts etiska överväganden som istället inte behövdes vid ett protokollförande av pedagogerna själva. Det var även svårt att analysera resultatet från protokollet då pedagogerna inte fyllt i varje gång aktivitet utfördes i rummet. Detta på grund av tidsbrist och att andra uppgifter som pedagogerna självfallet hade att ta tag i under arbetsdagarna prioriterades. Om detta istället hade skett i form av observationer utförd av mig hade resultatet kunnat se annorlunda ut då mitt fokus enbart hade varit på uppgiften att just samla information angående aktiviteterna i rummet.

(28)

28

Designprocess

Designprocessen har präglats av ett designperspektiv där fokus har varit att involvera målgruppen, det vill säga pedagogerna på Dingtuna förskola

avdelning Nasse, så mycket som möjligt. Målgruppens deltagande har speglats såväl i de genomförda metoderna som i det framtagna gestaltningsförslaget där pedagogerna själva varit med och tyckt till. Pedagogerna har i sin tur

involverar användarna av det rum som undersökningen utgått från, det vill säga barngruppen, och på egen hand observerat och pratat med barnen om deras tankar kring rummet och de förändringar som skett under underökningens gång.

OBSERVERA

PROTOTYPA IDÉ-GENERERING

TESTA

SKAPA & TESTA:

Testa de idéer och lösningar som tagits fram - Fungerar det? Fungerar det ej?

Figur 11. Visualisering över undersökningens designprocess. Inspirerad av Don Norman (2013, s.222).

(29)

29

Jag har under hela undersökningen strävat efter att arbeta utifrån designfilosofin Human-Centered Design, vars grundsyfte är att se till målgruppens behov, kapacitet och beteende och sedan designa med dessa i ständig åtanke (Norman, 2013, s.8). Det första steget i designprocessen var att få en så bra kontakt med målgruppen som möjligt och få en förståelse kring deras behov och tankar. Norman (2013, s.9) menar att det i många fall är svårt för människor att själva veta vad deras egentliga behov är och därför är det viktigt att observera, lyssna, testa och utvärdera för att till slut landa i vad problemet är. Designprocessen startade redan 2020-02-26 då en grundläggande metod genomfördes

tillsammans med pedagogerna på avdelningen Nasse. Denna metod

genomfördes under en tidigare kurs, Rumslig gestaltning – fördjupning, med syfte att se till rummets tillgängliga- och involverande utformning, men

beskrivs som startskottet för denna undersökning, både från pedagogerna själva och från mig. Beskrivning av denna metod finns att se i bilaga 6. Med hjälp av denna metod framkom målgruppens behov och flera av rummets

problemområden. Men framför allt var detta tillfälle tillsammans med pedagogerna en uppstart och en kontaktskapande del som la grunden för det deltagande-designarbete som sedan skulle komma att ske.

Flera metoder genomfördes till en början för att få en grundläggande förståelse för rummets utformning, barnens aktiviteter och pedagogernas behov och önskemål. Genom ifyllnader av protokoll från pedagogerna, kontinuerliga samtal kring hur det gick och en intervju, lades en grund för designprocessen och det som sedan skulle komma att testas med hjälp av prototyper. Samtidigt som planerandet och utförandet av workshopen arbetades med skapades även tidiga skisser och idéer kring prototypen. Prototypens utformning grundade sig i resultaten från den genomföra empiriska data, teorier och tidigare forskning som jag vid denna tidpunkt började läsa in mig på.

(30)

30

Skisserna användes sedan som mall vid skapandet och uppsättandet av prototypen i hyllan inne i ateljén. Skisserna skapades analogt för hand. Efter att prototypen suttit uppe under en veckas tid, det vill säga testats av målgruppen och användarna av rummet, genomfördes återkopplingsintervjun för att få reda på hur pedagogerna upplevt förändringen. Denna intervju gav mig mycket information angående utformningen och vad pedagogerna ansåg fungerade och även vad de ville utveckla, vilket ledde arbetet vidare. Fortsatt påläsning kring teorier och tidigare forskning gjordes för att få en ytterligare förståelse för problemet och det slutgiltiga designförslaget togs fram.

(31)

31

Gestaltningsförslag

I det här avsnittet kommer det slutgiltiga designförslag att presenteras i form av ett koncept beskrivet i text och bilder. Tolkning och analys av den insamlade empirin och litteraturstudier ligger till grund för det framtagna förslaget, detta beskrivs i texten nedan. Gestaltningen är skapat specifikt för Ateljén på avdelningen Nasse, Dingtuna förskola, men förhoppningarna är att det skall inspirera till att även appliceras i andra lärmiljöer och rum. Till andra rum kräver en omformning av designförslaget så att det bli anpassat till det specifika rummet, dess utformning och aktiviteter, men principen och konceptet skulle kunna vara detsamma som till Ateljén.

Vid mitt första besök i Ateljén uppstod en påtaglig känsla av rörighet, både bland materialen i hyllan men även på den övriga ytan i rummet då många saker som inte hade med rummets syfte eller funktion att göra fanns placerat på bland annat golvet. Det var även svårt att hitta bland mängden materialen som fanns placerade i hyllan då det var oordning och ingen närmare eftertanke hade lagt på val av placering av materielen. Barn har ofta svårt att hitta sysselsättningar i en miljö vars utformning känns rörig och det kan göra att barnen inte känner att platsen är lockande att vara på (Kronberg Larsson, 2016, s.177). Maxwell (2007, s.232) menar att läsbara och tydliga miljöer främjar barnen förmåga till inlärning och det ger bättre förutsättningar när det kommer till att förstå vilka funktioner miljön erbjuder. Med hjälp av färgkoder och zonindelningar syftar gestaltningsförslaget till att ge en tydligare känsla av vilka aktiviteter rummet erbjuder. Genom att dela in vissa delar av rummet i zoner och med hjälp av färger och färgkodning förstärka dessa är även förhoppningarna att rummet förblir tydligt och organiserat vilket leder till att den fysiska miljön i rummet kommunicerar och informerar kring aktiviteter som går att utföras där. Pedagogerna på avdelningen vill förstärka ateljéns roll som ”den tredje pedagogen” men menar att det är svårt att veta hur detta kan göras1. Reggio Emilia Institutet (2018) beskriver att synen på den fysiska miljön som ”den tredje pedagogen” skall handla om hur vida den kan utformas för att på bästa sätt hjälpa både pedagogerna och barnen i den vardagliga verksamheten. Genom att utforma fysiska miljöer som får barnen att känna delaktighet och kompetens kan aktiviteter skapas där barnen slipper onödiga avbrott (2018).

(32)

32

Genom att placera material på en tillgänglig höjd och synligt för barnen kan de själva gå och hämta det de känner att de vill ha och behöver. Vilket gör att pedagogerna slipper exempelvis framplockning och städning och att barnen istället, med hjälp av den fysiska miljön och dess utformning, kan göra det själva. Detta är även något som pedagogerna arbetat med och själva tar upp som en faktor som kan förtydliga informationen till barnen om vilka valmöjligheter rummet erbjuder2. Gestaltningsförslaget syftar till att ge en inblick i hur detta kan göras.

Rummets fyra zoner

För att förtydliga rummets roll som ”den tredje pedagogen” och förstärka rummets kommunikativa förmåga bygger gestaltningsförslaget på att skapa fyra olika zoner. Genom att dela in ett rum i olika zoner menar Rentzou (2014, s.1864) att dess roll som pedagog kan förstärkas och barnens

koncentrationsförmåga och specifika intresse för den aktivitet som zonen erbjuder kan även förbättras. Reggio Emilia institutet (2018) menar att tydliga arrangemang i de olika zonerna kan öka barnens förståelse för vilka aktiviteter som erbjuds.

2 Workshop den 4 april 2020

Materialzon

Samlingszon

Inspirationszon

Vattenzon

Figur 15. Planritning över Ateljén med förtydliganden över vart de fyra olika zonerna är placerade i rummet.

(33)

33

Rummet delas i förslaget in i fyra olika zoner vid namn Materialzonen,

Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen. Zonerna är markerade med olika färger för att förstärka känslan av indelningen i rummet. Färgerna som valts att användas är baserade på Laikes, Chings och Binggelis beskrivningar angående hur människan uppfattar och upplever olika färger. Pedagogerna vill att rummet skall ge barnen lugn och ro men samtidigt få dem att känna

skaparglädje och stimulans3, därför innehåller gestaltningsförslaget gröna och blåa toner som beskrivs som lugnande och samlade, men även färgen gul som beskriv som mer uppiggande och aktiverande. För att färgerna i rummet inte skall kännas för påtagliga och intensiva kommer färgerna på de större ytorna ha en mild kulörhet vilket beskrivs som mer avkopplande och de mindre ytorna i rummet kommer ha färger med aningen intensivare kulörhet.

Materialzonen – den vita zonen

Materialzonen är i den del av Ateljén där hyllplanen finns placerade och syftar till att ge barnen en tydlig överblick över vilka material som finns i rummet och i och med detta öka förståelsen för vilka aktiviteter som går att utföra. Denna zon är även den som det arbetats mest med i denna undersökning vilket har lett till att gestaltningsförslaget till denna zon är aningen grundligare än till de andra zonerna. I Materialzonen, det vill säga hyllan, kommer flera mindre zoner att finnas. Dessa är markerade i olika färger och även materialen är markerade med dessa färger. Eriksson (2017, s.64) beskriver att människan har en medfödd 3 Workshop den 4 april 2020

(34)

34

tendens att uppfatta saker som är lika varandra som sammanhängande. Genom att färgkoda både material och hyllans zoner är förhoppningarna att barnen skall uppfatta dessa som sammanhörande och därmed ha lättare att placera

materialen på rätt ställe när det kommer till att städa undan efter en genomförd aktivitet. Detta leder förhoppningsvis till att ordningen hålls i hyllan och att nästa barn som kommer för att utföra en aktivitet tydligt ser vilka material och valmöjligheter som finns. Wijk och Häggström (2018, s.193) menar att

färgkodning kan användas för att förtydliga olika funktioner. I detta fall syftar färgkodningen till att förtydliga och förstärka rummets kommunikativa förmåga till barnens angående vilka material som finns tillgängliga och vilka aktiviteter som går att utföra och även i hopp om att skapa en tydlighet i hyllan genom att kategorisera material och aktiviteterna vilket Ware (2013, s.122) menar att färgkodning kan hjälpa till med.

Bilder kan även fungera som stöd när det kommer till att skapa tydlighet och förstärka barnens uppfattning om vilka valmöjligheter som finns (Kronberg Larsson, 2017, s.177). Pedagogerna på förskolan har tidigare arbetat med fotografier av materialen placerade på hyllplanen och på lådorna i hopp om att förtydliga materialens placering i hyllan och att det skall bli lättare för barnen att hitta och se de olika sakerna. I gestaltningsförslaget tillkommer en

Figur 17. Bild på bildtavla placerad i den svara zonen i hyllan. Bilderna visar material och föremål som finns placerat i zonen.

(35)

35

förändring av vart bilderna är placerade. I de olika färg-zonerna finns en tavla placerad med bilder på alla de materialen som ska vara placerade i just den specifika zonen, se figur 17 för exempel. Detta i hopp om att skapa en tydlig överblick över både aktiviteter och material som finns att välja mellan i rummet och på detta vis förstärka rummets roll som pedagog.

Beroende på vilket material som finns tillgängligt i rummet kan en

zonindelning komma att se annorlunda ut. Indelningen i zonerna strävar efter att vara så logiska som möjligt och materialen kan kategoriseras på olika sätt och därmed skapa fler eller färre zoner beroende på vad som fungerar bäst för den barngrupp som är på avdelningen. Med fördel kan man testa sig fram och förändra och förbättra tills det känns bra.

Samlingszonen – den gula zonen

Den zon som i detta gestaltningsförslag kallas för Samlingszonen syftar till att vara en mötesplats för barnen där de kan skapa, socialisera och lära

tillsammans. Zonen förstärkes med hjälp av en gul markering på bordet. I gestaltningsförslaget för denna zon finns inga större förändringar på

utformningen och bordet och stolarna som är anpassade för barnens storlek kvarstår.

(36)

36

Inspirationszonen – den gröna zonen

Pedagogerna arbetar i dagsläget med en tavla som de själva kallar för ”idé-tavlan”. På avdelningen Nasse finns idag denna tavla placerad på dörren in till Ateljén. Deras syfte med tavlan är att inspirera barnen till vad man kan göra i rummet, allt från aktiviteter till specifika förslag på pyssel. Kronberg Larsson (2017, s.177) menar att olika bildkartor med fördel kan användas för att inspirera barnen till val av olika material men även för att inspirera till samtal sinsemellan.

Inspirationszonen är placerad i det högra hörnet av rummet där det tidigare fanns ett stort skåp. I hörnet finns nu ett hyllplan i barnens ståhöjd placerad och syftet med detta hörn är att ge barnen liknande inspiration som idé-tavlan syftade till att ge. Genom att pedagogerna placerar material på hyllplanet tillsammans med bilder på vad materialen kan användas till är syftet att ge barnen nya tändningar av nyfikenhet och intresse kring aktiviteterna som går att utföras i rummet. Materialen och bilderna byts sedan ut när pedagogerna ser att aktiviteterna avtagit och nya material och idéer ställs fram på hyllan.

Hur ofta materialen och bilderna skall bytas ut är upp till pedagogerna och deras uppfattning om vad barnen önskas göra.

(37)

37

Figur 21. Vy över Vattenzonen. Bild skapad i SketchUp.

Figur 19 visar ett exempel på vilka material som kan vara placerade i

Inspirationszonen och figur 20 visar hur en bildtavla till denna aktivitet skulle kunna se ut. Det vill säga, om pedagogerna upplever att aktiviteten målning har avtagit i rummet kan de välja att förstärka den genom att placera material tillhörande målning på hyllan tillsammans med en bildtavla med inspirerande bilder.

Vattenzonen – den blåa zonen

(38)

38

Vattenzonen är placerad vid diskbänken i Ateljén. Både vid workshopen och återkopplingsintervjun uppkom önskemål från pedagogerna att rummet även skulle erbjuda barnen aktiviteter som innefattar vatten och experiment av olika slag. Genom att förtydliga denna yta med färgen blå och använda trappsteg som ger barnen möjlighet att enkelt komma upp i höjd med diskbänken är

förhoppningarna att informera barnen att denna yta även den är tillgänglig för de och aktiviteter med vatten får genomföras i rummet. Med fördel har materialen som står placerade på denna yta en blå markering som man sedan även kan koppla samman med den blåa-zonen i hyllan.

(39)

39

Sammanfattande diskussion

Den här undersökningen har syftat till att med hjälp av pedagogiska teorier angående den fysiska lärmiljön samt användbara designteorier och principer undersöka hur en förskolemiljö genom sin utformning kan förtydliga och förstärka sin information angående vilka aktiviteter och valmöjligheter som erbjuds i det specifika rummet, med fokus på aktiviteter som möjliggör estetiskt skapande, och på så vis förstärka rummets roll som pedagog. Med hjälp av följande frågeställning har underökningen syftat till att skapa ett konceptuellt gestaltningsförslag:

o På vilket/vilka sätt kan färgkodning och zonindelning av material, föremål och aktiviteter förtydliga vilka valmöjligheter rummet erbjuder och på så vis underlätta pedagogernas arbete i den vardagliga

verksamheten och förstärka rummets roll som pedagog?

Denna fråga är formulerad på ett vis som avgränsar underökningen en del. Det finns många aspekter som går att undersöka angående hur man förstärker ett rums kommunikationsförmåga när det kommer till funktioner och aktiviteter. I den här studien har fokus varit att undersöka på vilket sätt materialens

placering, färgkodning och zonindelningar kan användas för att förstärka detta. Därför har andra rimliga aspekter, så som användandet av ljus, specifika möbleringar och former uteslutits. Dessa aspekter skulle med fördel kunna undersökas för att ta gestaltningsförslaget och resultatet i den här

undersökningen till en högre nivå. Med fördel skulle även en djupare undersökning angående semiotikens påverkan på rummets kommunikativa förmåga kunna utföras. En liten del av studien har fokuserat på hur just användandet av bilder kan användas för att ta fram rimliga lösningar och svar på syftet, dock skulle denna del kunna utvecklas och med fördel ta

gestaltningsförslaget till nästa nivå.

Genom att skapa en enkel och lättförståelig färgkodning i hyllan där majoriteten av rummets material och föremål står placerat är förhoppningarna att man får en tydligare överblick över vilka aktiviteter och valmöjligheter rummet erbjuder. Med den enkla färgkodningen i kombination med hyllans zonindelningar är förhoppningarna även att användarna av rummet skall tycka att det är lättare att städa undan efter en genomförd aktivitet och på så vis underlätta för nästa person som enkelt och tydligt vill och behöver se vad som erbjuds. Som

(40)

40

beskrivet tidigare har hyllan och dess utformning varit den centrala delen i denna undersökning men gestaltningsförslaget visar även på ett förslag till en större zonindelning i rummet och ett försök till att behålla och förstärka zoner och färgkodning i hela Ateljén. Fyra olika zoner, Materialzonen,

Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen, presenteras i

gestaltningsförslaget och förstärkts med hjälp av färg och tydliga syften. En tanke som följt med genom framtagandet av zonerna har varit att inte göra de för tydliga och starka. Detta för att det då skulle kunna finnas möjlighet att användarna av rummet upplever att man inte får ta med sig material från de olika zonerna in i andra zoner, vilket man får. För att motverka att skapa denna känsla har därför inga större eller tydligare indelningar skett i Ateljén.

Det framtagna gestaltningsförslaget visar på ett, av säkerligen många olika sätt, som färgkodningen och zonindelning kan användas på i en förskolemiljö och är anpassad efter de behov och förutsättningar som Dingtuna förskola har haft. Som jag tidigare nämnt är ett av målen med förslaget att det skall kunna gå att appliceras på andra rum med andra aktiviteter men att det då skulle krävas en viss förändring och anpassning till just det specifika rummet och dess tänkta aktiviteter. Det som även är viktigt att ständigt ha i åtanke när man skapar lärmiljöer är om det man gestaltat fungerar för de som faktiskt använder miljön allra mest. I den här underökningen har fokus varit på att främja pedagogernas vardagliga arbete med hjälp av rummets utformning men den primära

användaren av rummet, som är barnen, har självfallet fått lov att ständigt vara med i tankarna. I och med etiska överväganden har pedagogerna själva fått undersöka och utvärdera hur vida barngruppen har ansett att de förändringar som skett i rummet med hjälp av prototypen fungerat eller ej och efter det själva sätt om det behöver göras ytterligare ändringar och anpassningar. Jag anser att det är viktigt att med en sådan här lösning testa sig fram och se vad som passar den specifika användaren av rummet allra bäst och även testa vad pedagogerna anser passar de och deras verksamhet, därför kan denna lösning och gestaltning se annorlunda ut beroende på vart den appliceras.

Undersökningen har förutom framtagande av ett konceptuellt

gestaltningsförslag även lett till att pedagogerna på avdelningen Nasse fått upp ögonen kring lärmiljöns utformning och fått en bredare förståelse för att det med enkla medel och verktyg går att skapa miljöer som främjar barnens vardagliga aktiviteter. Under hela undersökningen har pedagogerna varit nyfikna och intresserade av att ta del av resultat, slutsatser och lärdomar. Jag har fått med mig mängder med ny kunskap från den här resan, vilket jag tror och hoppas att även pedagogerna har. Att intresset har varit stort tror jag har att

(41)

41

göra med att processen har strävat efter att få målgruppen, i detta fall

pedagogerna på avdelningen Nasse, att vara så delaktiga som möjligt under hela undersökningens gång. De har själva fått varit med och diskuterat kring olika idéer, tankar och valmöjligheter kring utformningen och på så vis gjort gestaltningen till sin egen.

(42)

42

Källförteckning

Tryckta källor

Ching, F. & Binggeli, C. (2012). Interior design illustrated. 3. Uppl. New

Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Dalen, Monica. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups

Utbildning AB.

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson, Yvonne. (2017). Bildens tysta budskap. 2. Uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Gibson, James J. (2014). The ecological approach to visual perception.

Classic ed. Kapitel 8: The theory of affordances. London: Psychology Press Ltd.

Heskett, John. (2011). Design – en introduktion. Helsingborg: Raster förlag. Kronberg Larsson, Ann. (2016). Se miljön utifrån alla barns perspektiv. I

Linda, Linder. (red.) Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget.

Laike, Thorbjörn. (2014). Verkan av färg och ljus – beteenden och reaktioner.

I Fridell Anter, K. & Klarén, U. (red.) Färg & ljus: för människan – i rummet. Stockholm: Svenskbyggtjänst. ss. 39–51.

Martin, B. & Hanington, B. (2012). Universal Methods of Design: 100 Ways

to Research Complex Problems, Develop Innovative Ideas, and Design Effective Solutions. Beverly: Rockport Publishers.

Maxwell, Lorraine E. (2007). Competency in Child Care Settings: The Role of

the Physical Enviroment. vol. 39, nr. 2. ss.229–245. DOI: 10.1177/0013916506289976

(43)

43

Norman, Don. (2013). The Design of Everyday Things. New York: Basic

Books.

Rentzou, Konstantina. (2014). The quality of the physical environment in

private and public infant/toddler and preschool Greek day-care programmes. Early Child Development and Care. 184:12. ss. 1861–1883.

DOI: 10.1080/03004430.2014.891991

Västerås stad, skolverksamheter. (2018). Pedagogisk inriktning för Västerås

stads kommunala förskolor. Västerås: Västerås stad, kommunikationscenter.

Ware, Colin. (2008). Visual Thinking for Design. Waltham: Morgan

Kaufmann.

Ware, Colin. (2013). Information Visualization: perception for design. 3. Uppl.

Waltham: Morgan Kaufmann.

Wijk, Helle & Häggström, Cecilia. (2014). Ljus och färg som stöd eller

hinder. I Fridell Anter, K. & Klarén, U. (red.) Färg & ljus: för människan – i rummet. Stockholm: Svenskbyggtjänst. ss. 187–200.

Wikberg Nilsson, Å. Ericson, Å. & Törlind, P. (2015). Design. Process och

metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Elektroniska källor

Reggio Emilia Institutet. (2020). Miljön som den tredje pedagogen. Tillgänglig: https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/miljon-som-den-tredje-pedagogen/ (Hämtad 2020-05-17)

Reggio Emilia Institutet. (2020). Ateljéer och ateljeristor. Tillgänglig:

https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/atelj%C3%A9er-och-ateljeristor/ (Hämtad 2020-05-17)

Reggio Emilia Institutet. (2020) Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Tillgänglig: https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ (Hämtad 2020-04-05)

(44)

44

Skolverket. (2020). Läroplan för förskolan. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan (Hämtad 2020-04-15)

Video

Reggio Emilia Institutet. (2018). Miljön som den tredje pedagogen – Reggio Emilia Institutet 25 år. Tillgänglig:

https://www.youtube.com/watch?v=etN9MwYBXzc&feature=emb_logo (Hämtad 2020-05-17)

(45)

45

Bilagor

Följande sidor består av bilagor placerade i denna ordning: Bilaga 1: Analys av rum och aktiviteter - mall

Bilaga 2: Protokoll

Bilaga 3: Workshop - mall

Bilaga 4: Workshop - frågeformulär Bilaga 5: Workshop - visualisering

Figure

Figur 1. Planritning över Dingtuna förskola med färger som beskriver vart de olika avdelningarna är  placerade
Figur 2. Planritning över Ateljén på  avdelningen Nasse.
Figur 3.   Vy över ingång  och hyllplan.  Figur 4.   Vy över hyllplan  och bord.
Figur 5.   Vy över bord  och  förvaringsskåp.  Figur 6.   Vy över  diskbänk.
+7

References

Related documents

För att kunna synliggöra bilder som medel för kommunikation vid demens behövs förståelse för vilka aspekter som har betydelse för arbetsterapeuters användning, därav

Deltagarna i Katrineholm sade sig motiverade att sortera då det bidrog med något till miljön och att de inte trodde de kunde sortera mer än de redan gjorde,

Då miljön är viktigt för barns utveckling och lärande finns det mycket mer att observera än det vi gjort, det är bara en del av miljön. Vi observerade bara innemiljön, hur ser då

Att iordningställa miljön några gånger under dagen tillsammans med barnen är en förutsättning för att tydlighet och möjlighet i miljön ska behållas.. Varje dag ska pedagogerna

Till skillnad från Åberg & Lenz Taguchi (2005) menar Marjanna De Jong i sitt underlag Pedagogiska och sociala aspekter på lokaler för barnomsorg att förskolan ska ses

interaktion mellan kökspersonal och vårdpersonal, dessutom serveras lunch i Omvårdnadsboende A:s restaurang vilket medför att kökspersonalens ansvar för maten i detta fall

A preliminary model is presented, which explains most of the data-sets, but still is unable to describe all the details in the data. The originally proposed hy- pothesis as

New product development (NPD) and innovation literature and theories mainly focus on goods and manufacturing processes (e.g. Utterback 1994) whereas it is important to consider