Planeringsprocessen av ROT-projekt : En studie angående ekologiskt hållbara ROT-projekt i miljonprogrammen

PROJEKT

En studie angående ekologiskt hållbara ROT-projekt i miljonprogrammen

SAMI HAMZAOUI

ALEX GORO

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete i byggnadsteknik Kurskod: BTA205

Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik

Handledare: Dana Twana Examinator: Robert Tryzell Uppdragsgivare: Bozena Guziana Datum: 2021-06-13

E-post:

ago18001@student.mdh.se shi18005@student.mdh.se

ABSTRACT

Between year 1961 and 1975 were about one million homes produced, which today is called the million programme. These homes are now in a great need of renovation as they contain hazardous substances in the materials, unnecessarily high energy use and they are in critical technical condition. Purpose: of the degree project is to identify how we can become increasingly sustainable in ROT-projects within the million programme areas. The degree projects studies among other things how a renovation will be sustainable, materials and waste impact, about the million programme rebuilding needs and rebuilding needs of low-energy houses in the million programme. The method: The degree project is based on a literature study, a questionnaire study and an interview study. The literature study has been carried out to gain an increased knowledge of how a ROT-project works and facts about the million programme. The survey consisted of questions about what the environmental work looks like in various ROT-projects. Entrepreneurs working on ROT-projects, landlords who manage housing in the million programme and tenants who live in the million programme have participated in the survey. An interview study has been conducted with various ROT-entrepreneurs and landlords to get an overview of how the work of the million programme has looked environmentally. The result: The million programme leak large amounts of energy and heat. Older have shown that greenhouse gas emissions and energy use have increased, so the need for renovation is becoming more apparent. Sustainable renovation is needed to reduce the negative environmental impact of greenhouse gas emissions and energy gas. In a construction process does material production have a major impact on the

environment. When it comes to material selection and waste management is an important aspect for the environment within a ROT-project. In order to be able to work in an

environmentally friendly way, it is necessary to plan in detail about various factors when handling the use of materials. The various factors are inventory, waste sorting, ordering materials in the right dimension, choosing materials with regard to the environment and handling the materials well during the construction process. Conclusion: The million programme homes are energyintesive and require among other things trunk replacement, ventilation replacement, replacement of electrical installations, windows, balconies and facades. In order to renovate the million programme homes good knowledge is required about ay hazardous substances in the materials and what measures are required to make the homes more energy efficient.

Keywords: Energy efficient, million programme, ROT-project, ecological sustainability,

energy-related measures, property owner, tenantry

Källa: Goro, Alex & Hamzaoui, Sami (2021) Planeringsprocessen av ROT-projekt. En studie angående ekologiskt hållbara ROT-projekt i miljonprogrammen [Examensarbete,

FÖRORD

Det här examensarbetet omfattar 15 hp och är det sista examinerade momentet på

Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik på Mälardalens Högskola. Att få chansen att genomföra en undersökning inom detta område har varit intressant och lärorikt. Arbetet har gett oss djupare kunskaper angående ekologiskt hållbara renoveringar och

renoveringsbehovet i miljonprogramsområden.

Trots rådande pandemi har studiens genomförande gått bra. Vi vill rikta stort tack till respondenterna som ställt upp på intervjuerna och enkätundersökningarna men även vår handledare och examinator som hjälpt oss att göra detta examensarbete möjligt.

Mimer

Stockholms Kooperativa Bostadsförening Svenska Bostäder

Dana Twana, Handledare, Mälardalens Högskola Robert Tryzell, Examinator, Mälardalens Högskola

Västerås i juni 2021

SAMMANFATTNING

Mellan 1961 och 1975 producerades det ungefär en miljon bostäder som idag benämns till miljonprogrammet. Dessa bostäder är nu i stort renoveringsbehov då de bland annat innehåller farliga ämnen i materialen, onödigt hög energianvändning och befinner sig i ett kritiskt tekniskt tillstånd.

Syftet med examensarbetet är att identifiera hur vi kan bli allt mer hållbara vid ROT-projekt inom miljonprogramsområden. I examensarbetet studeras det om bland annat hur en renovering blir hållbar, material och avfallspåverkan, om miljonprogrammens

ombyggnadsbehov och ombyggnation av lågenergihus i miljonprogrammen.

Metoden i examensarbetet bygger på en litteraturstudie, enkätstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien har utförts för att få en ökad kunskap om hur ett ROT-projekt fungerar och fakta om miljonprogrammet. Enkätundersökningen bestod av frågor om hur miljöarbetet ser ut i olika ROT-projekt. Entreprenörer som arbetar med ROT-projekt, hyresvärdar som förvaltar bostäder i miljonprogrammet och hyresgäster som är bosatta i miljonprogrammen har deltagit i enkätstudien. En intervjustudie har genomförts hos olika ROT-entreprenörer och hyresvärdar för att en översikt på hur miljonprogrammens arbete har sett ut

miljömässigt.

Resultatet visar att miljonprogrammen läcker stora mängder energi och värme. Äldre bostäder har visat att utsläppet av växthusgaser och energianvändnigen har ökat, därmed syns renoveringsbehoven allt mer. En hållbar renovering behövs för att minska den negativa miljöpåverkan som sker från utsläpp av växthusgaser och energianvändningen. I en

byggprocess har materialproduktionen en stor påverkan på miljön. När det kommer till materialval och avfallshantering är det en viktig aspekt för miljön inom ett ROT-projekt. För att arbeta miljömässigt krävs det att planera utfärligt om olika faktorer inom hantering av materialanvändningen. De olika faktorerna är inventering, avfallsortering, beställa material i rätt dimension, välja material med hänsyn till miljön och hantera materialen väl under byggprocessen.

Slutsatsen är att miljonprogrammens bostäder är energikrävande och kräver bland annat stambyte, ventilation byte, byte av elinstallationer, fönster, balkonger och fasader. För att renovera miljonprogrammens bostäder krävs goda kunskaper om eventuella farliga ämnen i materialen och vilka åtgärder som krävs för att energieffektivisera bostäderna.

Nyckelord: Energieffektivisering, miljonprogrammet, ROT-projekt, ekologisk hållbarhet,

energirelaterade åtgärder, fastighetsägare, hyresgäster

Källa: Goro, Alex & Hamzaoui, Sami (2021) Planeringsprocessen av ROT-projekt. En studie angående ekologiskt hållbara ROT-projekt i miljonprogrammen [Examensarbete,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.5 Bearbetning av insamlade data ... 4

3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ...4

3.1 Hållbar renovering ... 5

3.1.1 Livscykelanalys bostäder ... 6

3.1.2 Fastighetsägarens prioritering vid renovering ... 7

3.1.3 Miljöpolitik ...14

3.2 Material och avfallspåverkan ...15

3.2.1 Miljövarudeklaration ...15 3.2.2 SundaHus Miljödata ...16 3.2.3 Byggvarubedömning ...18 3.2.4 Avfallssortering ...25 3.2.5 Återanvändning ...25 3.3 Miljonprogrammet ...26 3.3.1 Ombyggnadsbehov ...26

3.3.2 Åtgärder för att renovera energismart ...26

3.4 Ombyggnation till lågenergihus i miljonprogrammen ...29

3.4.1 Passivhus ...29

3.4.3 Nollenergihus ...32 3.4.4 Plusenergihus ...32 3.5 Just in Time ...32 4 AKTUELL STUDIE ... 33 4.1 Enkätundersökning ...33 4.2 Intervjustudie ...33 5 RESULTAT ... 34 5.1 Enkätundersökning ...35 5.1.1 Entreprenörer ...35 5.1.2 Hyresvärdar ...36 5.1.3 Hyresgäster ...38 5.2 Intervjustudie ...39 5.3 Analys ...44 6 DISKUSSION... 46 6.1 Resultatdiskussion ...46 6.2 Analys av enkät ...47 7 SLUTSATSER ... 49

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 49

9 REFERENSER ... 50

BILAGA 1: ENKÄTFRÅGOR ... 53

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 – Informationsmodul om livscykelns process. (Boverket, 2019a) ... 6

Figur 2 - Till vilken grad föranleder följande faktorer en renovering? (Thuvander, 2015). ... 8

Figur 3 - Vilka av följande undersökningar och analyser gör företag inför en renovering? (Thuvander, 2015). ... 9

Figur 4 - Renoveringsåtgärder. (Thuvander, 2015). ... 9

Figur 5 – Vilka åtgärder gör ert företag vanligtvis vid renovering av lägenheterna? (Thuvander, 2015). ... 10

Figur 6 – Vilka åtgärder gör ert företag vid renovering av badrum och kök? (Thuvander, 2015). ... 11

Figur 7 - Vilka faktorer prioriteras vanligtvis i samband med en renovering? (Thuvander, 2015). ... 11

Figur 8 – Har företag en specifik policy eller mål för renovering när det gäller följande kategorier. (Thuvander, 2015). ...12

Figur 9 – Till vilken grad är det svårt att uppnå mål vad gäller följnade kategorier. (Thuvander, 2015). ... 13

Figur 10 – Vilken typ av uppföljning och verifiering av mål gör ni efter en renovering? (Thuvander, 2015). ... 13

Figur 11 – EPD. (Boverket, 2019b) ...16

Figur 12 – Nivåer för produkters miljöpåverkan. (Boverket, 2019b) ...16

Figur 13 - Visar vad som krävs för respektive nivå och hur tabellerna är formade (Byggvarubedömning, 2021). ... 18

Figur 14 – Förnybara råvaror. (Byggvarubedömning, 2021) ... 18

Figur 15– Andel återvunnet material. (Byggvarubedömning, 2021) ...19

Figur 16 – Hållbar träråvara. (Byggvarubedömning, 2021) ...19

Figur 17– Emissioner till luft, vatten eller mark. (Byggvarubedömning, 2021) ... 20

Figur 18 – Primär energianvändning under produktionsskedet. (Byggvarubedömning, 2021) ... 20

Figur 19 – Elanvändning under slutproduktion. (Byggvarubedömning, 2021) ...21

Figur 20 – Emballage. (Byggvarubedömning, 2021) ...21

Figur 21 – Urlakning av ämnen med potentiell påverkan på vattenkvalitet. (Byggvarubedömning, 2021) ... 22

Figur 22 – Energianvändning. (Byggvarubedömning, 2021) ... 22

Figur 23 – Återanvändning. (Byggvarubedömning, 2021) ... 23

Figur 24 – Återvinning. (Byggvarubedömning, 2021) ... 23

Figur 25 – Farligt avfall vid användning/byggproduktion. (Byggvarubedömning, 2021) ... 23

Figur 26 – Farligt avfall vid rivning/demontering. (Byggvarubedömning, 2021) ... 24

Figur 27 – Dokumentation om emissioner. (Byggvarubedömning, 2021) ... 24

Figur 28 – Bedömning av emissioner. (Byggvarubedömning, 2021) ... 24

Figur 29 – Åtgärder på kort och lång sikt. (Renovera energismart, u.å). ... 28

Figur 30 – Resultat från fråga 1. ... 35

Figur 31 – Resultat från fråga 2. ... 35

Figur 33 – Resultat från fråga 4. ... 36

Figur 34 – Resultat från fråga 5. ... 36

Figur 35 – Resultat från fråga 1. ... 36

Figur 36 – Resultat från fråga 2. ... 37

Figur 37 – Resultat från fråga 3. ... 37

Figur 38 – Resultat från fråga 4. ... 37

Figur 39 – Resultat från fråga 5. ... 38

BETECKNINGAR

Beteckning Beskrivning Enhet

CO2 Koldioxidekvivalent CO2e

E Energi J

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

BREEAM BRE Environmental Assessment Method – ett miljöcertifieringssystem

EPD Environmental product declaration – miljövarudeklaration

GWP _{Global Warming Potential}

JIT Just in time

LCA Livscykelanalys

LEED Leadership in Energy and Environmental Design – ett internationellt miljöcertifieringssystem

OVK Obligatorisk ventalationskontroll

PCR Polymerase Chain Reaction – Polymeraskedjeraktion som ä ren molekylärbiologisk och biokemisk metod ROT Renovering, ombyggnader och tillbyggnader

SB Svenska Bostäder

SKB Stockholms Koperativa Bostadsförening

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Energieffektivisering Effektivisera befintlig energiomvandling Hållbar renovering Renovera befintliga bebyggelser tills de blir

långsiktigt hållbart

1

1

INLEDNING

I detta kapitel kommer underlag till studien att rapporteras. Det omfattar bakgrund, ROT, miljonprogram, problemformulering, syfte, frågeställningar och avgränsningar.

1.1

Bakgrund

I september 2015 beslutade länder världen över att ta ett globalt beslut. De fastställde 17 globala mål för hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling som ska ha uppnåtts till 2030, vilket fick namnet Agenda 2030. Huvudmålet med Agenda 2030 är att reda ut klimatkrisen, eliminera orättvisa, ojämlikhet och prioritera fred samt att utrota extrem fattigdom (Hansson,J. 2020).

Enligt Bright planet (2021) omfattar begreppet hållbarhet tre aspekter som är viktiga när det diskuterar kring hållbarhet. Hansson (2020) anger de tre aspekterna, vilket är ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hansson (2020) förklarar att ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt. Det handlar om jordens ekosystem och att bibehålla jordens resurser under en lång tid. Människor strävar efter naturens resurser för att producera bland annat mat, rent vatten, ren luft och klimatreglering. Ett stort fokus ligger på klimatförändringarna gällande ekologisk hållbarhet, vidare anses det vara viktigt för att bibehålla eller förbättra planeten. Genom att minska växthusutsläppen världen över kan människan sätta en gräns på den globala uppvärmningen.

Sverige har fattat ett beslut om ett miljösystem som ska vägleda Sverige till ekologisk hållbarhet. De har skapat ett system som kallas för miljömålssystem och det system är uppdelat i ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Målet för en generation är det viktigaste målet för miljöpolitiken och miljöarbetet i alla sociala skikt, som syftar till att generationerna har förutsättningar för att lösa miljöproblem. De 16 miljökvalitetsmålen framställer vad miljöarbetet ska leda till genom det hållbara tillståndet i miljön. De 24 etappmålen är mindre mål som stegvis leder till miljökvalitetsmålet och sedan

generationsmålet (Sverigesmiljömål, 2020).

ROT står för renovering, ombyggnader och tillbyggnader. ROT-projekt handlar om att förbättra och göra befintliga anläggningar bättre utifrån anläggningens behov och önskemål. Frågan är om de ROT-projekt som görs uppfyller sin potential inom miljöarbete och

effektivisering. Många utav ROT-projekten är under stor tidspress som kan påverka lönsamheten för verksamheten. Genom att effektivisera ROT-projekt kan verksamheten förebygga emot förseningar och andra eventuella problem som kan dyka upp (Norling, O. Wikström, T. 2006).

Miljö är en viktig aspekt inom ROT-projekt. För att arbeta med hänsyn till miljön behövs det att verksamheten inte skadar eller förstör naturen och klimatet. Under byggproduktionen kan mycket material gå till spillo, vilket leder till extra kostnader och en negativ

miljöpåverkan. Det finns många förbättringar som verksamheter kan göra för att arbeta mer miljövänligt (Länsstyrelsen, u.å).

2

Miljonprogrammet är ett uttryck som användes för målet att producera en miljon bostäder under 1965 till 1974. Efter andra världskriget blev bostadsbristen en storpolitisk diskussion. Många olika faktorer påverkade bland annat Sveriges ekonomi efter andra världskriget, som t ex invandring, folkförflyttningar till stadsområden och att reallönen ökande. Samtidigt skedde en priskontroll på hyror som startade en stor köplust på bostäder.

Miljonprogrammens bostäder står för ungefär en femte del av de bostäder som finns i Sverige (Boverket, 2020).

1.2

Problemformulering

Fastigheterna i miljonprogrammen har under åren förvaltats olika beroende på

fastighetsägare. Oftast är det välplanerade och stabilt byggda men med dålig isolering och brist på kunskap har lätt till att bostäderna blivit allt mer energikrävande. De flesta miljonprogramshus läcker värme och det krävs ett antal åtgärder för att förhindra denna problematik. I samband med renoveringar genomförs olika energieffektiviserande åtgärder att stora besparingar genomförs och vårt klimatavtryck minimeras (Naturskyddsförening, u.å). Många delar utav miljonprogrammen är i stort behov utav teknisk upprustning på grund av att den tekniska livslängden börjar ta slut. Med uprustningen ingår stambyten och förnyelser av olika installationer men dessutom utav fönster och fasader. Behoven är dock olika från fastighet till fastighet beroende på vilket underhåll som genomförs genom åren och hur fastighetsägarna valt att finansiera denna upprustning (Boverket, 2020).

Problemet kommer dessutom från hyresgästerna där elkonsumtionen kan bli överflödigt i hög grad och påverka energianvändningen. För att fastighetsägarna ska få hyresgästerna att konsumera mindre mängd energi gäller det då att samverka med hyresgästerna genom utbildningar, motivation och kommunikation (Förvaltarforum, 2018).

1.3

Syfte

Syftet med detta examensarbete är att studera olika ekologiska lösningar samt brister under renoveringar för att sedan reda ut hur vi kan bli allt mer hållbara vid ROT-projekt inom miljonprogramsområden.

1.4

Frågeställningar

• Varför är hållbara renoveringar viktigt för ett ekologiskt hållbart samhälle? • Hur kan man hantera materialanvändning och avfall miljömässigt under ett

renoveringsprojekt?

• Vad för åtgärder kan man genomföra för att bli ekologiskt hållbara vid renoveringar utav miljonprogrammen?

3

1.5

Avgränsning

Vi har valt att inte fördjupa oss för mycket i de ekonomiska och sociala delarna i

hållbarhetsfrågorna utan endast fokusera på de ekologiska delarna. Vi kommer ta hänsyn till det inre klimat såsom energieffektivitet och den globala miljöpåverkan. Dessutom kommer fokuset rikta sig mot materialvalet och hanteringen av materialet. Arbetet kommer att avgränsa sig enbart till svenska renoveringsmetoder för svenska miljonprograms byggnader.

2

METOD

Examensarbetet bygger på en litteraturstudie, enkätstudie och intervjustudie

2.1

Litteraturstudie

För att få ökad kunskap om hur ett ROT-projekt fungerar och fakta om miljonprogram har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien består av litteraturkällor som främst tagits från vetenskapliga artiklar med fokus på byggets roll ur ett miljöperspektiv. Litteratur togs

dessutom från gamla examensarbeten med liknande fokus som vår studie. Litteratur från internet och DiVA har nyttjats för att samla på oss nyttiga data för att genomföra vår studie. Det har dessutom använt oss utav byggvarubedömning för att analysera olika typer av material.

2.2

Enkätundersökning

En enkätundersökning har genomförts med hjälp av olika respondenter. Enkäten har ett miljöfokus och syftar i att ta fram hur miljöarbetet ser ut för olika ROT-projekt såsom materialhantering och logistisk frågor. Enkäten togs fram med hjälp av handledaren och skickas ut till entreprenörer som jobbar med ROT-arbeten, fastighetsägare som förvaltar bostäder i miljonprogrammen och hyresgäster i miljonprogrammen. Syftet med

enkätundersökningen är att finna problem i planeringen av ROT-projekt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Dessutom har nackdelar och fördelar samlats fram genom att genomföra ett miljösmart ROT-projekt vilket resulterar i att lösningar hittas och utvecklas för att få ett effektivt och miljömässigt arbete. Resultatet av enkäten har redovisats i ett stapeldiagram. Enkätundersökningen är en kvantitativ undersökning.

4

2.3

Intervjustudie

En intervjustudie har genomförts hos olika ROT-entreprenörer och fastighetsägare som gav oss en helhetsbild över hur det miljömässiga arbetet i miljonprogrammen sett ut. På grund av rådande situation med Covid-19 genomfördes intervjuerna på distans med hjälp av

mailkorrespondens. Samma bilaga av frågor genomfördes med dem olika respondenterna Intervjustudien är en semistruktuerad studie.

2.4

Urval

Respondenterna valdes efter entreprenörer och hyresvärdar med rollen som projektledare eller arbetsledare som på något sätt har en huvudsaklig uppgift inom ROT-uppdrag eller roll som fastighetsägare för byggnader i miljonprogrammen. Alla respondenterna som haft möjlighet att ställa upp på en intervju har haft möjligheten att genomföra det digitalt. Urvalet av respondenterna hade inte som krav att jobba hos något visst företag utan det enda kravet är att de antingen förr eller för tillfället jobbat/jobbar med ROT-projekt. Urvalet för

fastighetsägare hade som krav att förvalta någon typ av bostad som är kopplat till

miljonprogrammen. Urvalet av hyresgästerna har antingen bott eller bor just nu i en bostad som tillhör miljonprogrammen. Enkäten skickades ut till 15 hyresvärdar varav 9 deltog, 20 hyresgäster varav 18 deltog och 11 entreprenörer varav 6 deltog. Detta ger en svarsfrekvens på 60% för hyresgästerna, 90% på hyresvärdarna och 54% för entreprenörerna.

2.5

Bearbetning av insamlade data

Samtlig data från undersökningar, intervjuer och litteratur har jämförts med varandra för att få fram vad för lösningar som kan nyttjas för ett ekologiskt hållbart ROT-arbete.

Litteraturstudien hade som fokus att samla data angående miljöfrågor vid ett ROT-projekt medans enkät och intervjustudien gjordes i syfte till att besvara frågor angående

miljonprogrammen. Den insamlade data har sammanställts och redovisats som ett resultat.

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

Ämnesmässiga referensramen bygger på information som ger en bättre förståelse på hur vi kan bli allt mer ekologiskt hållbar, vad samhället har för krav på byggbranschen samt olika metoder för att vara miljövänlig vid valet utav material.

5

3.1

Hållbar renovering

Enligt Naturvårdsverket (2020a) har många gaser dåligt avtryck på klimatet. Människor släpper ut en del föroreningar som inte är växthusgaser men leder till att koldioxid, ozon, metan och andra växthusgaser skapas i atmosfären. Dessa kallas för indirekta växthusgaser och två exempel på dessa är kolmonoxid och kolväten. Trafik brukar vara den största källan till utsläppet och är farliga för människans hälsa. Marknära ozon gör stor skada på

växtligheten. Koldioxidekvivalenter används för att räkna på alla gaser och det görs genom att multiplicera GWP (Global Warming Potential). Detta göras med faktorer som fastställs där exempelvis koldioxid har en faktor 1. Enligt (SCB, 2021) bidrar utsläppet av växthusgaser till uppvärmning av jorden och skapar stora problem. Sverige har minskat utsläppen med 27 procent sedan 1990 (SCB, 2021). Minskningen har varit varierande och sett olika ut i de flesta sektorerna.

Sveriges nivå på utsläpp vid byggandet har inte varit densamma sedan 70-talet när

miljonprogrammet byggdes. En utmaning är att se till att Sverige når sitt klimatmål. Sveriges byggande står för 40 procent av all energianvändning i Sverige som används främst utav el och uppvärmning. Byggsektorns livscykel står från när det byggs tills när det rivs och för det har byggbranschen tagit fram en färdplan för att nå nollnettoutsläpp 2045

(Naturvårdsverket, 2020a).

Bostadsföretagen har en stor utmaning att renovera sina bostadsbestånd byggda mellan 1950–1975 och det ska då renoveras med hänsyn till samhällets krav på hållbara bostäder. Företagen möter dessa utmaningar på olika sätt beroende på förutsättningar vilket leder till att åtgärderna skiljer sig ifrån varandra beroende på olika inriktningar och nivåer. Mellan årtalen har stora renoveringsbehov uppkommit då många byggnadsdelar nått sin tekniska livslängd. Detta är inte den enda anledningen till att underhållsarbeten uppkommit utan det handlar ofta om hur fastighetsägare förr inte hade samma kunskap om renoveringsbehovet i framtiden. Detta innebar att vattenskador som orsakades av slitna rörinstallationer och tätskikt skulle bytas och detta innebar kostsamma och energikrävande projekt. För en miljömässig hållbar renovering skall hänsyn till energieffektivitet, miljövänligt material och återbruk samt återvinning eftersträvas (Mjörnell, 2014).

Renoveringsprojekt som genomförts i nutid har visat en förbättrad energieffektivisering. Främst för att ge kostnadseffektiva minskningar av primärenergi och växthusgasutsläpp och inte enbart för tekniskt gynnande. Genom att exempel renovera med hjälp utav

passivhusstandarden kan det nås en energibesparing upp till 70 till 92 procent vilket innebär en minskad miljöpåverkan men även en vinst i kostnader för uppvärmning (Jonas Bodvall, 2018).

Byggnaders klimatpåverkan har ett utsläpp på ca. 700 kg CO2e/m2 _{för en period på ca 50 år.} Byggprocessen står för ca 265 kg CO2e/m3 _{av den totala klimatpåverkan och är förknippat till} produktion av materialen. Driftskedets största miljöpåverkan kommer ifrån

6

3.1.1

Livscykelanalys bostäder

Livscykelanalys är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel. Denna beräkning görs från när naturresurser utvinns till dess att de inte använder

produkten. Med denna metod kan de ta fram på när miljöpåverkan är som störst. Med detta kan det sedan projekteras miljömässigt. Att projektera hus med låg miljöpåverkan kräver mycket från projektledaren och är även en viktig för ett hållbart samhälle. Största

miljöpåverkan från byggnader är oftast under produktionsskedet samt energiförbrukningen under byggnadens livstid. Väljer företag att använda LCA redan tidigt i projekteringsfasen har de större chans att komma med bättre miljöförbättringar genom att göra jämförelse mellan tidigare projekt, konstruktionslösningar och materialval. Det går att till ex. se ifall hur stor miljöpåverkan sin fasadlösning ger vid underhåll eller hur lång transporten kommer vara. Utvinning av naturresurser är början utav byggnadens livscykel. Byggprodukterna används sedan för att sätta ihop byggnaden. Under byggnadens användning är det ett drift och underhållsskede som är i fokus. Sist byggs eller rivs materialet som tas hand om på olika sätt ex. återanvändning.

Figur 1 – Informationsmodul om livscykelns process. (Boverket, 2019a)

En byggnads livscykel delas in i olika skeden och dessa skeden delas sedan in i olika

informationsmoduler som beskriver de olika processerna under livscykeln. Detta underlättar när det är dags att redovisa resultaten. LCA ger oss en helhetsbedömning av miljöpåverkan

7

och i resultatet ingår olika kategorier utav miljöpåverkan. Klimatpåverkan är ett exempel på en kategori som en del väljer att fokusera sig på. Att vara i god tid med planeringen för miljöarbetet är viktigt och betydande. Är planeringen för sen med det kan det bli svårt i produktionsskedet att ändra sina val. (Boverket, 2019a)

Enligt Boverket (2019d) finns det olika miljöindikatorer som är intressanta att analysera pågrund av olikheter mellan varandra. De miljöpåverkanskategorier som för tillfället finns i Europa är:

- Försurning - Övergödning - Klimatpåverkan

- Utarmning av fossila resurser - Utarmning av icke-fossila resurser - Marknära ozon

- Ozonnedbrytning

I Sverige används olika system för att miljöcertifiera byggnader. Certifieringen är inte ett myndighetskrav utan enbart privaträttslig. Samtliga certifieringssystem innehåller någon typ utav LCA-beräkning. För en svensk miljöbyggnad är det ett krav att utvärdera

klimatpåverkan från byggnadsdelarna. Miljöbyggnad är ett system som använder sig utav 15 indikatorer vara en utav dessa är en LCA-beräkning. Byggnadsdelarna som är i fokus är stomme och grund och analysen görs på byggprodukterna samt dess transport till

byggplatsen. Den miljöpåverkanskategorin som beräknas är klimatpåverkan. Uppmuntran görs till att använda sig utav EPD:er för byggprodukterna. Breeam är ett system som är poänggivande och har som fokus för LCAn vid yttertak, fönster, bjälklag och ytterväggar. Vid en Breeam ska tre miljöpåverkanskategorier utvärderas där en av dem måste vara

klimatpåverkan. Livscykelanalysen ska göras i ett tidigt skede och poänggivandet fungerar genom att redovisa att en LCA-resultat påverkar de valen som gjorts i byggandet. Leed är ännu ett system som har som fokus på stommen, klimatskalet och grunden. Här ska livscykelanalysen även göras i ett tidigt skede och bevisa att det är möjligt att göra en minskning på sin miljöpåverkan med 10% jämfört med en vanlig byggnad. Här måste minst tre miljöpåverkanskategorier vara med och en av dem måste vara klimatpåverkan (Boverket, 2019c).

3.1.2

Fastighetsägarens prioritering vid renovering

Olika metoder för renoveringar finns och allt handlar om hur fastighetsägarna väljer att göra det. Det finns kortvarigare metoder som är ett mindre störande moment för hyresgästerna sen finns det långvariga processer som kan vara ett störande moment. Renovering omfattar oftast delar såsom rör, badrum och fönsterbyten som tillhör det tekniska ansvarsområdet och företag lägger stor fokus på utvecklingen av hur de kan effektivisera dessa metoder särskild vid rör och kanaler. Problematiken med att byta ut rör och kanaler kommer när det behöves riva ner stommar som är ingjutna i det. Därför behövs det lösningar för att spara tid på miljön. Med hjälp utav en stegvis renovering minskar renoveringsförfarandet på grund utav en längre livslängd när systemet renoveras en i taget (Högberg, 2020).

8

En enkätundersökning som gjorts hos Chalmers tekniska högskolas tekniska

forskningsinstitut kallad renoveringsbarometern (Thuvander, 2015) har läsarna kunnat få en helhetsbild utifrån fastighetsägarnas tänkande. Renoveringsbarometern undersöker olika renoveringsaktiviteter och åtgärder utifrån olika skeden. Med andra ord innebär det vad som görs innan under och efter renoveringen. Enkätundersökningen sprider sig över de tekniska, miljömässiga, sociala och ekonomiska delarna. Enkäten skickades ut till samtliga

bostadsföretag som har över 20 anställda. Utav 198 bostadsföretag som enkäten skickades till har 76 bostadsföretag valt att delta vilket ger undersökningen en svarsfrekvens på 38%. Författarna har fått tillstånd att använda sig utav tabellerna.

Figur 2 - Till vilken grad föranleder följande faktorer en renovering? (Thuvander, 2015).

Enkäten på figur 2 visar det att den främsta prioriteringen är det tekniska området när det oftast förekommer ett akut behov och tillägg av komponenter. 70% av respondenterna ansåg att dessa områden vart rankade högt upp. På tredje plats var det driftkostnader, hög

energianvändning och höga underhållskostnader som vart anledningen till att det genomförts renoveringarna. De lägsta skälen för att renovera fastigheterna var faktorer såsom att förbättra tillgängligheten och ändringar på grund utav klagomål (Thuvander, 2015).

9

Figur 3 - Vilka av följande undersökningar och analyser gör företag inför en renovering? (Thuvander, 2015).

Innan renovering ser fastighetsägarna alltid till att genomföra statusbedömningar utav installationstekniken och dem byggnadstekniska områdena vilket visas tydligt i tabellerna. Figur 3 visar dessutom att miljöinventeringar och energi-radonutredningar är något som 90% utav alla företagen gör. 50% utav företagen väljer att göra en värdering utav befintlig arkitektur, inventering och miljösystemanalyser. Dessa undersökningar visar då att tekniska, ekonomiska och energimässiga aspekter är dem främsta anledningar till att de genomför renoveringar och att det främst görs tekniska och miljömässiga förundersökningar inför en renovering (Thuvander, 2015).

10

Figur 4 visar vilka renoveringsåtgärder runt om byggnaden och med det menas klimatskalet runt om såsom tak och fasader samt gemensamma utrymmen/system som fastighetsägarna genomför vid sina renoveringar. Enkäten visar att dem gångerna svarsalternativet alltid valts har det varit när det kommer till åtgärder som injustering av värmesystem och

ventilationssystem därefter kommer det stambyte och byte av belysning. När det kommer till själva klimatskalet sker dem flesta åtgärderna med fastigheternas tak och därefter

fönsterbyten. Det som fastighetsägarna sällan åtgärdar kommer det till påbyggnad, omfördelning av lägenhetsstorlekar och tillbyggnad av balkonger (Thuvander, 2015).

Figur 5 – Vilka åtgärder gör ert företag vanligtvis vid renovering av lägenheterna? (Thuvander, 2015).

I samband med renoveringar genomför fastighetsägare alltid en renovering utav kök och badrum. Av samtliga åtgärder ur figur 5 ligger renovering utav badrummen högst upp där hälften utav företagen svarat att dem alltid gör en renovering utav badrummen. Åtgärder utav radon är högt uppsatt vid renoveringar som är vanligt bland lägenheterna. Det minsta är nyare balkonger i lägenheterna (Thuvander, 2015).

11

Figur 6 – Vilka åtgärder gör ert företag vid renovering av badrum och kök? (Thuvander, 2015).

Den åtgärd som nästan alltid genomförs är åtgärder vid vattensnåla armaturer och därefter helkaklat badrum i följd av byte till energisnåla vitvaror. Det som sticker ut i figur 6 är det halvkaklade badrummet vilket visar att enbart 45% utav företagen genomför det. De mest frekventa åtgärderna som företagen erbjuder som tillval hamna på olika installationer samt bytet av energisnåla diskmaskiner (Thuvander, 2015).

12

Det som hamnar i topp av prioriteringarna hos fastighetsägare är kostnader som inte anses vara helt oväntat. Något som nästan prioriteras lika mycket som kostnader är hur de kan energieffektivisera sina fastigheter. 45% anser att dem alltid prioriterar energieffektivisering när det kommer till renoveringar medans 47% anser att dem oftast prioriterar det. Det som prioriteras minst enligt figur 7 är arkitekturen (Thuvander, 2015).

Figur 8 – Har företag en specifik policy eller mål för renovering när det gäller följande kategorier. (Thuvander, 2015).

Vid renoveringar förekommer ett antal policyer, måluppfyllningar och uppföljningar när det kommer till renoveringar. De policys som företagen mest använder sig utav är de ekonomiska aspekterna och upphandlingsprocessen som mer än 70% av företagen valt. Därefter kommer energianvändningen och boendeinflytandet samt materialval ur miljöperspektiv. Det som kan ses i dem flesta tabellerna ovan har det kulturhistoriska värdet varit något som oftast blivit minst prioriterat (Thuvander, 2015).

13

Figur 9 – Till vilken grad är det svårt att uppnå mål vad gäller följnade kategorier. (Thuvander, 2015).

Figur 9 visar vilka åtgärder som är svårast att uppnå vid uppsatta mål där de ekonomiska delarna såsom en rimlig hyreshöjning och kostnader varit svårast. 23% av samtliga företag anser att det är svårast att uppnå energi målen och mindre än 10% utav företagen anser att materialvalen är det svårast att uppnå vid renoveringar (Thuvander, 2015).

Figur 10 – Vilken typ av uppföljning och verifiering av mål gör ni efter en renovering? (Thuvander, 2015).

14

Dem uppföljningar som görs mest frekvent efter en renovering är ekonomiska utvärderingar, olika energimätningar och tekniska utvärderingar. En stor andel av företagen gör

boendeenkäter för att se att deras renoveringar gett ett gott resultat. Något märkbart i figur 10 är att nästan 62% utav företagen aldrig genomför miljöcertifieringar efter sina

renoveringar dock bevisar det inte att företagen undviker sina miljömål då det visar att nästan 70% av företagen utvärderar valet utav sina material ibland i sina renoveringar och 17% anser att dem gör det ofta (Thuvander, 2015).

3.1.3

Miljöpolitik

Enligt (Regeringskansliet, 2020) är målet för miljöpolitiken att Sverige skall lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka miljö och hälsoproblem utanför våra gränser. Klimatmålen som är uppsatta är en del utav

miljömålssystem och är en del utav Sveriges arbete för ett hållbart samhälle. Miljöpolitiken utgår från miljökvalitetsmålen och generationsmålen för ett hållbart miljöarbete som tagits fram utav regeringen. Regeringen och riksdagen har som syfte att skicka ut signaler till hela samhället för att sprida ut sin miljöpolitik. För att uppnå dessa mål krävs det att samhället bidrar stort som litet. Det svenska miljömålssystemet är unikt i EU och i det ingår det.

- “Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmål”

- “Miljökvalitetsmål som beskriver det miljötillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till”

- “Flera etappmål som anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen”

Miljömålen är en utgångspunkt för hur Sverige skall uppnå FN:s Agenda 2030 med sina 17 globala mål för en hållbar värld. Miljömålen är dessutom en utgångspunkt för EU:s mål om klimat och energi. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och en utav dem är begränsad klimatpåverkan. Enligt riksdagen är målet att reducera den globala

medeltemperatursökningen som ska begränsas till under 2 grader Celsius dock görs en ansträngning för att ökningen ska hålla sig under 1,5 grader Celsius som är ett globalt

temperaturmål. För att uppnå detta har Sveriges riksdag beslutat om etappmål för att Sverige ska ha en minimal klimatpåverkan. År 2045 skall Sverige inte ha några nettoutsläpp av farliga växthusgaser därefter skall det vara negativa utsläpp från Sverige. Detta innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska sänkas och är ett långsiktigt klimatmål som är en del av de klimatpolitiska milstolparna som Sverige upprättat (Regeringskansliet, 2020).

Energimyndigheten och Boverket har fått uppdrag utav regeringen att ta fram ett förslag för en långsiktig renoveringsstrategi. Detta innebär stora skillnader ifrån föregående

energieffektiviserande renoveringar och myndigheterna har börjat jobba med detta från och med 2019 (Energimyndigheten, 2019).

15

3.2

Material och avfallspåverkan

När det kommer till att välja material finns det mycket att ha i åtanke. Materialens påverkan på miljön varierar för olika material. Vissa material är förnybara och andra inte. Materialens livscykel är en stor faktor när det kommer till hållbara materialval. Om en grundlig reflektion kring materialets livscykel görs är det möjligt att se hur länge det används och om det kan återvinnas, vilket minskar avfall. Men avfall kan även tillkomma från tillverkningsprocessen. Material som metall och textil har stor påverkan på miljön, på grund av avfall (Sysav, 2019). Enligt Appelgren (2019) finns det fem sätt att minska byggavfallet, vilket är:

1. Inventera innan renovering börjar för att se vilka material som finns. När du vet vilka material du kommer stöta på kan du enklare hantera materialåtervinning och planera avfallssorteringen.

2. Byggprodukter i gott skikt som kan återanvändas bör hanteras försiktigt och föras vidare till de i behov istället för att ta sönder produkterna. Exempel på dessa produkter är dörrar, fönster och trappor.

3. Genom att beställa exakt den mängd material som behövs och i rätt dimensionen om det är möjligt minskar spill under produktionen.

4. Att informera sig väl om materialen med hjälp av Byggvarubedömningen kan sänka miljöpåverkan under materialets hela livscykel. Detta hjälper inventering för framtida eventuella renovering då de kan dokumentera samtliga material.

5. Hantera byggprodukter väl generar att mer material kan återanvändas.

3.2.1

Miljövarudeklaration

Enligt (Boverket 2019b) finns det miljövarudeklarationer för byggnadsprodukter som beskriver produktens miljöpåverkan under hela LCA-perioden. I en miljövarudeklaration används resultatet av produkterna från LCAn till ett format kallat EPD. I vissa fall avgränsas EPD till bara vissa delar av en produkts livscykel. EPD står för enviromental product

declaration..

EPDn består av tre delar - Produktdatablad - Metodval

- Resultat från bedömning av miljöpåverkan

EPDn är giltig mellan tre och fem år och ska följa standard för hållbara byggverk, miljödeklarationer och produktspecifika regler. Miljövarudeklarationer granskas och

godkänns via oberoende verifiering. Detta visar ifall informationen är trovärdig. När en EPD tas fram utgår de främst från olika produktspecifika kriterier inför livscykelanalysen av produkten. Kriterierna innehåller detaljer angående avgränsningar, metodval, dataunderlag och mycket annat. Produktspecifika regler såsom olika produktgrupper ex. dörrar och

isoleringsmaterial brukar benämnas som PCR och står för product category rules. Kraven tas fram med olika branschorganisationer. (Boverket 2019b).

16 Figur 11 – EPD. (Boverket, 2019b)

En PCR underlättar EPDn och gör det möjligt att jämföra med andra miljövarudeklarationer som tas fram med samma kriterier. Ett exempel är ifall det tas fram EPDn ifrån ett

isoleringsmaterial krävs det PCR där de bedömer förpackningen, beskrivningen utav användning av nya eller återvunna material och hur de kan hantera avfallet. EPDn ger oss produktspecifik miljöinformation vilket gör det till en viktig källa för en hållbar värld. Om ett företag väljer att göra LCA för hela byggnaden kan de använda sig utav EPD för produkterna men för att de ska jämföra två EPD måste de vara baserade på samma PCR (Boverket 2019b).

Figur 12 – Nivåer för produkters miljöpåverkan. (Boverket, 2019b)

För att redovisa olika produkters miljöpåverkan har det skapats tre olika nivåer på hur stor miljöpåverkan produkterna har.

Typ 1 är miljömärkning som syftar i kontrollen från en tredjepartsgranskning som ser till att kriterierna är uppfyllda. Exempelvis bullernivån och användning av farliga kemikalier. Den nordiska svanenmärkningen är en typ av miljömärkning.

Typ 2 är en egendeklaration upprättat av tillverkarna angående produktens miljöpåverkan. Den kan exempelvis visa energi och materialanvändning vid tillverkning eller utsläpp ifrån produktionen dock finns det inga krav här att deklarationen ska granskas.

Typ 3 är densamma som EPD och är mest omfattande när det kommer till miljöredovisning. Denna typ är granskad från tredjeparts och baseras på LCA som är framtagen enligt en PCR (Boverket 2019b).

3.2.2

SundaHus Miljödata

SundaHus Miljödata hjälper företag som ska välja material att bygga med men är osäkra på vilka som är miljövänliga. Miljödatan erbjuder kontroll över byggnadens innehåll och miljö under en viss tid, genom produktdokumentation. Det är även enklare att se vilka produkter som innehåller farliga ämnen, vilket ger ett gott underlag på miljövänliga materialval. (SundaHus, u.å)

17

SundaHus Miljödata bedömningssystem grundar sig av fem olika klasser som baseras på produktens egenskap. De olika klasserna benämns med bokstäverna D, C-, C+, B och A. Bokstaven A är den högst rankade klassen och för att få de krävs följande kriterier uppfyllda:

“1. ger minimal hälso‐ eller miljömässig påverkan kopplad till PRIO‐egenskaper enligt Kemikalieinspektionen (dvs. cancerframkallande‐, reproduktionsstörande‐, hormonstörande‐, allergiframkallande ämnen m fl.)

2. inte är klassificerade som hälso‐ eller miljöfarliga vid byggskedet

3. inte påverkar innemiljön negativt genom för höga emissioner av flyktiga organiska ämnen

4. ger minimalt bidrag till smogbildning 5. inte avger för höga halter av formaldehyd

6. ger minimal belastning på naturresurser och mindre bidrag till deponi bergen 7. har en lång teknisk livslängd (gäller utvalda produktgrupper)

8. inte riskerar att bidra till ohållbara skogsbruk

9. inte har för låg transparens kring innehållet i produkten” (SundaHus, 2016)

SundaHus Miljödata i förvaltning- och byggprocessen kan användas inom flera olika skeden. De underlättar för planeringen, genomförandet, kontrolleringen och agerandet i ett projekt (SundaHus, u.å).

- Planering: Miljödatabasen erbjuder funktioner som ger möjlighet att arbeta systematiskt. Möjligheten att välja materialval med hänsyn till miljön är successivt större med hjälp av miljödatabasen (SundaHus, u.å).

- Genomförande: När alla involverade har tillgång till samma system kan de arbeta mer effektivt. Från miljödatabasen kan till exempel projektledare enkelt undersöka om de följer miljökraven som ställs av beställaren. Det är även en enkel process att dokumentera produkter och information om innehållet genom systemet (SundaHus, u.å).

- Kontrollering: På de sätt som projektledaren kan undersöka om miljökraven följs kan även beställaren smidigt kontrollera materialvalen som gjorts. SundaHus Miljödata har en funktion för att granska och se avvikelsehanteringen, vilket ger ytterligare en möjlighet att följa upp arbetet om materialvalen (SundaHus, u.å).

- Agerande: Med ett brett underlag som miljödatabasen har blir det enklare att agera och ta ett mer miljövänligt beslut (SundaHus, u.å).

18

3.2.3

Byggvarubedömning

Byggvarubedömning förenklar materialval med hänsyn till miljön. De bedömer och erbjuder information om produkter för att ge möjlighet till att bygga mer hållbart och giftfritt.

Bedömningen görs från två primära aspekter, de kemiska innehållet och produktens livscykel från råvaruutvinning till avfallshantering. Bedömningarna grundar sig på kriterier som ställts av sakkunniga företrädare.

Gällande en produkts kemiska innehåll och livscykel bedöms de separat utifrån

byggvarubedömningens kriterier. Det är tre bedömningsnivåer som används för varje del, vilket är rekommenderas, accepteras och undviks. Från de tre nivåerna kan en

totalbedömning tas fram (Byggvarubedömning, 2021).

Figur 13 - Visar vad som krävs för respektive nivå och hur tabellerna är formade (Byggvarubedömning, 2021).

Kriterier för Livscykelaspekter

Det är idag sex huvudområden som representerar en produkts livslängd, vilket är från produktions skedet till användingsfasen och slutligen avfallsfasen.

1. Ingående material och råvaror

Figur 14 – Förnybara råvaror. (Byggvarubedömning, 2021)

Definitionen av en förnybar råvara enligt figur 14 är att en råvara har en snabb nyproduktion. Ett exempel på en förnybar råvara är ett träd, då den ständigt förnyas under tiden

19

Figur 15– Andel återvunnet material. (Byggvarubedömning, 2021)

Återvunnet material är material som uppfyller kraven enligt avfallsdirektivet (2008/98/EG) när de inte längre kommer att vara en avfallsstandard och de har passerat konsumtionsfasen. Detta kriterium inkluderar inte återvunnet material från den egna produktionen

(Byggvarubedömning, 2021).

Figur 16 – Hållbar träråvara. (Byggvarubedömning, 2021)

För att få den högsta nivån krävs det att leverantören har ett giltigt FSC eller PEFC certifikat. Licensnummer måste finnas på underlaget. Ytterligare kontroll än bara certifikatet krävs för att ha bevis på att varan är certifierad när det gäller träråvara.

Leverantören kan bevisa att de använda råvarorna kan komma från registrerad hållbart skogsbruk. Information som används för att bekräfta bevisen för utvärdering är ett FSC eller PEFC certifikat från alla underleverantörer.

Om produkten innehåller mindre än 2% träråvara räknas den som ej relevant för detta kriterium (Byggvarubedömning, 2021).

20 2. Tillverkning av varan

Figur 17– Emissioner till luft, vatten eller mark. (Byggvarubedömning, 2021)

En “produktspecifik” EPD benämns oftast enbart EPD. I en EPD ska en lista på ingående varor eller produkter tydligt framgå.

Standarden EN 15804 har satts på byggvaror som följer byggproduktförordningen.

När det gäller andra varor och produkter använder internationella EPD-systemen sig av EPD med andra standarder. Efter en avstämning gjorts kan byggvarubedömningen godkänna EPD för olika typer av material (Byggvarubedömning, 2021).

21

Primärenergin ska bestå av 50% eller mer av förnybara resurser, som bland annat vind- och solenergi, vattenkraft, biomassa och havsenergi.

För primär energianvändning under produktionsskedet gäller det samma sak som för emission för luft, vatten och värme när det handlar om byggvaror som faller under byggproduktförordning (standarden EN 15804) (Byggvarubedömning, 2021).

Figur 19 – Elanvändning under slutproduktion. (Byggvarubedömning, 2021)

50% eller mer av elanvändningen måste komma från förnybara energikällor, som de i nämndes under kriteriet 2.2.

Vilkent typ av energikälla, förtyda vilket skede det ska användas i, ange procent på de använda energikällorna och avtalets längd ska dokumenteras i en BVD. Ett annat alternativ är att lämna in ett intyg eller ett certifikat, där vilken energikälla som används och att avtalet är giltigt när ansökningen görs (Byggvarubedömning, 2021).

3. Emballage

Figur 20 – Emballage. (Byggvarubedömning, 2021)

Emballage är ett skydd för produkterna och för detta kriterium gäller bara emballaget till bedömningen. Byggpall och spännband räknas inte med i bedömningen

22 4. Bruksskedet

Figur 21 – Urlakning av ämnen med potentiell påverkan på vattenkvalitet. (Byggvarubedömning, 2021)

En produkt där koppar och zink extraheras är väsentlig som i ett tak- och fasadsystem. VVS produkter ska följa Boverkets byggregler för att uppfylla kraven (Byggvarubedömning, 2021). 4MS är en lista på material som satts ihop av Tyskland, Holland, Storbritannien och

Frankrike. Om ett material är godkänt i 4MS listan anses det material ha korrekta gränsvärden och behöver därmed inte testas mer från boverket (Hermansson, M. u.å).

Figur 22 – Energianvändning. (Byggvarubedömning, 2021)

Produkten ska uppfylla kravet “avancerat krav” som upphandlingsmyndigheten tagit fram. Standarderna SS 820000 och SS 820001 klassnivå C ska uppfyllas för tvättställblandare, köksblandare och termostatblandare (Byggvarubedömning, 2021).

23 5. Avfall och rivning

Figur 23 – Återanvändning. (Byggvarubedömning, 2021)

Kriteriet i figur 23 baseras på om det är möjligt att återanvända 70% eller mer av en vara och om all information kring varan finns tillgängligt (Byggvarubedömning, 2021).

Figur 24 – Återvinning. (Byggvarubedömning, 2021)

Kriteriet baseras på om det är möjligt att återvinna 70% eller mer av en vara och om all information kring varan finns tillgängligt (Byggvarubedömning, 2021).

Figur 25 – Farligt avfall vid användning/byggproduktion. (Byggvarubedömning, 2021)

Kriteriet baseras på varans kemiska innehåll, om det finns något i varan som kan producera farligt avfall (Byggvarubedömning, 2021).

24

Figur 26 – Farligt avfall vid rivning/demontering. (Byggvarubedömning, 2021)

Kriteriet baseras på farligt avfall som redan finns i till exempel bebyggda bostäder (Byggvarubedömning, 2021).

6. Emissioner

Figur 27 – Dokumentation om emissioner. (Byggvarubedömning, 2021)

Ytskiktsmaterial eller applikationer som är relevanta för inomhusbruk bedöms i detta kriterium, som bland annat väggskivor, målarfärger och tapeter m.m.

Dokumentationen ska redovisas i ett av de acceptabla certifikaten som nämns i kriterium 6.2. Att kombinera standarderna ISO 9 eller ISO 1600-10 med metoder enligt ISO 16000-6 och 116000-6000-3 i en analysrapport är ett annat alternativ. Rapporten ska innehålla ett

underlag på emissioner av VOC mätningar efter 28 dagar (Byggvarubedömning, 2021).

Figur 28 – Bedömning av emissioner. (Byggvarubedömning, 2021)

Om det finns dokumenterat att motsvarande krav är uppfyllda godkänns också andra certifikat eller rapporter. I detta kriterium bedöms produkter som nämn i kriterium 6.1 (Byggvarubedömning, 2021).

25

3.2.4

Avfallssortering

På en byggarbetsplats produceras det mycket avfall som måste sorteras. Miljöbalken och plan- och bygglagen har krav på att avfallen ska sorteras under bygget. Om kraven följs och de sorterar avfallen noggrant leder det till: återanvändningen från byggen ökar,

materialåtervinningen från byggen ökar, enklare att insamla allt farligt avfall och mindre material att göra av sig med (Naturvårdsverket, 2020). Naturvårdsverket (2020) förklarar att farligt avfall måste separeras och då krävs det att det finns tillgång till flera olika

avfallsgrupper. Enligt Naturvårdsverket (2020b) ska avfallssortering ta plats på varje byggarbetsplats om följande avfall produceras:

• ”trä,

• mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten, • metall,

• glas, • plast, • gips,

• farligt avfall

• avfall som faller under producentansvar

• brännbart avfall (dvs. det brännbara avfall som blir kvar efter att avfallsslagen ovan har sorterats ut).”

(Naturvårdsverket, 2020b)

3.2.5

Återanvändning

Ungefär en tredje del av allt avfall som produceras i Sverige kommer från bygganläggningar. Den tredje delen av avfall består av nio miljoner ton som produceras årligen. Enligt Avfall Sveriges årliga rapport om hur mycket bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentralen kom summan upp till ett ynkligt tiotals ton (Avfall Sverige, 2019). Enligt Appelgren (2019) har material från äldre byggnader återanvänds till nya

konstruktioner under en lång tid, som exempel har väggar byggts av övergivna stenar och även få detaljer från bland annat spisar, räcken och spegeldörrar har använts till att skapa en guldkant på nyproduktioner. Idag ser det tyvärr inte lika dant ut inom återanvändning, utan mycket av byggmaterialen placeras i soptippen (Appelgren, 2019).

Under produktions skedet av ett bygge kan det uppstå en hel del spill. Spill är små delar eller bitar av material som skurits på byggarbetsplatsen och inte längre behövs, till exempel gipsskivor, plastmattor och mineralull. De spill som uppkommer bör sorteras för att kunna återanvändas som råvara. Men ett stort hinder för att återanvända byggmaterial är

kvaliteten, brist på information om materialet och hopmonterade material som är svåra att ta isär (Appelgren, 2019).

26

3.3

Miljonprogrammet

Enligt Renovera energismart (u.å) är det viktigt med en stor investering på renoveringar som bör göras på hus som är över 40 år gamla och genomförandet utav energieffektiviserande åtgärder kan dessutom löna sig i längden. Energibesparandet och renoveringar håller ihop och för att kunna få en bra energimässig effekt krävs det att åtgärderna görs rätt. Väljer de att inte renovera ur ett energitänkande perspektiv kan det leda till stora kostnader för drift och underhåll ur ett långsiktigt perspektiv. En typisk miljonprograms byggnad använder sig utav ca. 155 kWh/m2 _{uppvärmt golv, varmvatten och fastighetsenergi.}

3.3.1

Ombyggnadsbehov

Miljonprogrammets fastigheter är nu i stort renoveringsbehov. Det varierar från fastighet till fastighet om vad som behövs renoveras, men till stor del är det bland annat stambyte,

ventilation, byta elinstallationer, fönster, balkonger och fasader (Boverket, 2020).

Miljonprogrammets fastigheter byggdes när tekniken och kunskapen om byggbranschen inte är som den är idag, som till exempel användes materialen asbest och PCB. Asbest och PCB är idag förbjudet att använda men på grund av att de inte var det när miljonprogrammets fastigheter byggdes finns det flera fall där de farliga materialen har uppstått, detta betyder att en stor del av fastigheterna är i akut renoveringsbehov (Fransson, M. 2017).

Asbest är ett ämne som förr förekom i byggprojekt på grund utav dess bra byggtekniska egenskaper. PCB elelr polykolerade bifenyler är ett samlingsnamn för ett antal ämnen som innehåller klorföreningar vilket är miljöfarliga. PCB har tidigare använts i fogar innan de insåg att PCB är en miljöfara (Vätterhem, u.å).

De flesta fastigheterna har stått i över 50 år är de därför i stort upprustningsbehov. Ett stort problem för fastigheterna idag är bland annat energieffektiviteten, då majoriteten av

fastigheterna läcker otillåtet mycket värme. Genom att energieffektivisera

miljonprogrammets fastigheter leder det till ekologisk hållbarhet (Naturskyddsföreningen, u.å).

3.3.2

Åtgärder för att renovera energismart

Byggnadens skick avgör hur mycket energi som kan sparas åt vid en renovering men och hur mycket de väljer att satsa på åtgärderna. Informationskampanjen renovera energismart har syftet varit att skapa ett intresse, bidra med kunskaper och visa möjlighet kring ett Sverige med energieffektiva flerbostadshus i miljonprogrammen. Kampanjen är främst för

fastighetsägare och förvaltare i miljonprogrammen samt olika yrkesgrupper såsom byggherrar, tillverkare, leverantörer, konsulter, arkitekter och mycket mer. Kampanjen kommer med olika effektiva steg och åtgärder under renoveringar i flerbostadshus som presenteras nedan (Renovera energismart, u.å).

27

Enligt Renovera energismart (u.å) finns det fyra effektiva steg för att få en energisnål bostad

Kartlägga bostadens energianvändande: Majoriteten utav energin bostäder använder

är främst för uppvärmning. Detta innebär att genomför kontroller utav uppvärmningsenergin som används för att sedan se ifall användningen behöver reduceras. Kontroller utav

varmvatten och fastighetsel är viktiga och för att reducera mängden finns det oftast enkla och kostnadseffektiva åtgärder. Regelbundna kontroller helst månadsvis via att läsa av mätarna gör att de tidigt kan se hur stor användningen är. Möjlighet för detaljerade uppgifter ifrån energileverantörer går oftast att få tillgång till för att se hur användningen sett ut det senaste året. De kan dessutom satsa på bra datasystem som förenklar uppföljningen utav energi och driftstatistik som visar när större förändringar skett. Mätarna går att läsa av manuellt eller med hjälp utav fjärravläsning och i vissa fall går det även att montera nya mätare för att se hur förbrukningen utav olja och varmvatten ser ut (Renovera energismart, u.å).

Jämföra med andra: Att jämföra sin fastighets energianvändning är ett nyttigt redskap för

att se hur fastigheten ligger till jämfört med andra och om det används en för hög eller låg energianvändning. SCB brukar sammanställa statistik som går att köpa i form utav en rapport. Lagen om energideklarering innebär att alla ägare av flerbostadshus måste sammanställa ett dokument på sin energianvändning. Om ens egna energianvändning avviker från det genomsnittliga bör det snarast finna anledningen till varför det ser ut som det gör. De får inte glömma att flerbostadshusen skiljer sig oftast mellan varandra och därför är det bäst att jämföra med hus med liknande byggnadsår (Renovera energismart, u.å).

Identifiera möjligheter för att förändra: Med hjälp utav olika kontroller och nyttigt

redskap är det dags att finna möjligheter för att kunna få en effektiv energianvändning dock måste de ta hänsyn till att det kan leda till försämrad inomhusmiljö. Därför är det viktigt att finna en balans mellan erbjuda samma komfort samtidigt som de energieffektiviserar. Det är bra att anlita en energi/VVS konsult som kan komma med förslag efter olika undersökningar för att finna åtgärder åt uppvärmningssystemen. Som bostadsägare kan det däremot vara viktigt att be konsulten om vad investeringens kostnader kan ligga på. Vissa åtgärder är enklare än andra och allt hänger på byggnadens utformning. Beroende på bostadens

förutsättningar kan det innebära problem i inomhusmiljön och därför är det viktigt att de har god kommunikation med boende samtidigt som de genomför sina energibesparande

åtgärder. Hänsyn till inomhusmiljön är därför viktigt och det är bra att ta hjälp utav fastighetsskötaren som har god koll på byggnadens installationer. Om någon väljer att

tilläggsisolera vind, väggar eller byter fönster kan energibehovet minska och därför är det bra att ändra på värmens fördelning i huset genom att justera på värmesystemen att de

förhindrar energislöseri och ett sämre inomhusklimat i bostaden (Renovera energismart, u.å).

Åtgärder på kort och lång sikt: Sista steget omfattar åtgärderna som görs efter samråd

och beslut hos bostadsägarna. De upprättar en tidsplan och ansvarsområden samt följer efter en budget. Uppgifterna som fås ut utav energiförbrukningen ger ett underlag som visar hur stort klimat och miljöpåverkan de gör (Renovera energismart, u.å).

28

Figur 29 – Åtgärder på kort och lång sikt. (Renovera energismart, u.å).

Kampanjen kommer dessutom med förslag till åtgärder där det talas om installationer som behöver bytas, hur fasader och fönster repareras eller byts ut, interiörer och trapphus som behövs fräschas upp och mycket mera. Tekniklösningar kan ge ett bättre inneklimat och energianvändningen kan minskas. Förbättringar i miljonprogrammen kan genomföras genom att täta till väggar och åtgärda köldbryggor samt fönster som släpper in kyla. Det gäller att känna till sin byggnad och se över problemen som finns då varje fastighet har speciella förutsättningar.

Tvättstugor: Tvättstugor har oftast en stor betydelse när det kommer till byggnadens

energianvändning. Äldre tvättmaskiner kan oftast dra onödigt mycket energi i form utav vatten och el. Idag går det att anpassa valet av maskiner på ett helt annat sätt än förr.

Kök: I köket kan de satsa på energisnåla vitvaror och installera resurseffektiva

engreppsblandare

Fönster: För att minska drag och kallras utav fönster gäller det att investera på

energieffektiva fönster. Det är då möjligt att sänka inomhustemperaturen och samtidigt behålla kvaliteten. Bäst fönster är de med lågt U-värde och det gäller att kolla på

energimärkningen för fönsterna. Gamla fönster kan oftast renoveras.

Badrum: Snålspolande duschmunstycken kan halvera på energikostnaderna för varmvatten

och andra åtgärder såsom resurseffektiva toaletter som är snålspolande samt engreppsblandare

Belysning: Belysning som tänds och släcks vid från/närvaro är ett effektivt sätt som kan

placeras i trappor för att spara energi. Det finns ett flertal alternativ på lampor såsom

lågenergilampor, LED-lampor. Energimyndigheten har testat på dessa lamporer och kommit ut med råd på deras hemsida.

Ventilation: En ventilation med tillräcklig flöde av luft från och till byggnaden är ett faktum

när det kommer till energieffektivisering. Med hjälp av bortförsel utav luftföroreningar slipper den risken för fuktproblem och därför är det bra med OVK-kontroller för att säkerställa inomhusklimatet och att byggnadens ventilation gör sitt jobb.

Yttervägg: Tilläggsisolering som läggs till utvändigt i samband med byte av fasad göra att

bostäderna får en minimal värmeförlust och reducerar befintliga köldbryggor dock får det funderas över utseendeskälet när det kommer till fönster och att det kan behövas flyttas ut. Större risk för fuktskador förekommer vid invändig tilläggsisolering

Grund: Det är viktigt att se över isoleringen utav källarväggar. Byggnaden kan vara i behov

utav dränering och då är bästa åtgärden för detta en utvändig tilläggsisolering som är energismart.

29

Vind: För att minska energianvändningen i vinden är det bra att tilläggsisolera vindsbjälklag

och är dessutom en lönsam åtgärd dock måste vindbjälklaget tätas mot luftläckaget. De får tänka på att en tilläggsisolerad vind blir fuktigare och kan resultera i mögelproblem.

Uppvärmning: Med ny teknologiska övervakningssystem är det enklare att hålla bättre koll

på uppvärmning som håller den rätt inställd men även med ventilation och belysning som gör att det enbart används när det behövs. Med rätt vald radiatorventil finns det möjlighet för att kunna reglera temperaturen i rummet vilket gör att de undviker övertempraturer. Det är även möjligt isolera rören för att undvika värmeförlusterna till radiatorerna. Det är viktigt att de väljer energieffektiva pumpar vid renoveringar. En bra pump att välja är

cirkulationspumpar med energiklass A som gör att det möjligt att spara upp till 80% utav pumpenergin (Renovera energismart, u.å).

3.4

Ombyggnation till lågenergihus i miljonprogrammen

Enligt (Passivhuscentrum, u.å) är lågenergihus ett samlingsnamn för hus med låg

förbrukning av energi. Det ökade miljöintresset och de striktare reglerna som uppkommit gör att fler vill bidra till den ekologiskt hållbara utvecklingen. Det som är viktigt när det kommer till lågenergihus är

- Satsa på ett minimalt värmeutsläpp genom att vara välisolerat och ha ett tätt

klimatskal och god ventilation därför är det viktigt med rätt val utav fönster, dörrar, ventilationssystem och mycket annat för att vara energisnåla som möjligt

- Minimera elbehovet genom att investera på energisnåla tvättmaskiner, diskmaskiner, glödlampor och dylikt.

- Utnyttja jorden naturkällor genom att tillvara på solen och utnyttja de solenergiska lösningar som finns tillgängliga.

Lågenergihus ska använda sig utav 25% mindre energi än vanliga byggnader och det är en utmaning men inget omöjligt.

3.4.1

Passivhus

Passivhustekniken är en ny teknik från Tyskland som slagit igenom dock ligger Sverige efter i denna teknik. Det är främst vid nyproduktion som denna teknik använts men de har kunnat bevisa att det går att bygga om vid miljonprogramshus till passivhusmodellen. De har då använt sig utav prefabricerade fasadelement och något Sverige borde använda sig mer utav vid renoveringar och utveckla på sikt vid ombyggnationer utav miljonprogram (Phil, 2009).