Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg : lägesrapport 2001

(1)

Författare

Håkan Carlsson

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60611

Projektnamn

Prov med krossad rivningsbetong,

Stenebyvägen, Göteborg

Uppdragsgivare

SABEMA Material AB

Distribution

Fri

VTI notat 68-2001

Prov med krossad betong på

Stenebyvägen i Göteborg

Lägesrapport 2001

VTI notat 68 • 2001

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sid

1 Inledning 3

2 Beskrivning av provsträckorna 3

3 Fältmätningar och kontroller 3

3.1 Material- och utförandekontroll 4

3.2 Fältmätningar på färdig väg 4 3.2.1 FWD-mätning 4 3.2.2 Tvärprofilmätning 10 4 Slutsatser 12 5 Referenser 13 Bilagor: Bilaga 1: Mätningsplan

Bilaga 2: Mätdata från FWD-mätningar Bilaga 3: Beräknade E-moduler

(4)

(5)

1 Inledning

Inom ramen för projektet ”Samverkan för ekologisk stadsförnyelse” har VTI av SABEMA Material AB i Göteborg fått i uppdrag att tekniskt utvärdera ett försök där krossad rivningsbetong används som förstärkningslagermaterial i vägöver-byggnad som ersättning för konventionellt ballastmaterial av krossat berg. Försöket är förlagt till Stenebyvägen i Göteborg.

Ett flertal olika prov med att använda krossad betong i vägöverbyggnad respek-tive underbyggnad har tidigare gjorts i Sverige med lyckat resultat [1, 2, 3, 4, 5]. Stenebyvägen är emellertid unik på det sättet att vad vi vet har det aldrig tidigare lagts krossad betong på en underbyggnad bestående av lätt bergbank.

I det här VTI notatet redovisas resultatet och analysen efter två mätningar med fallviktsdeflektometer och tvärprofilmätare Primal som är utförda 2000 och 2001.

2 Beskrivning av provsträckorna

De provade konstruktionerna är två till antal och består dels av en provsträcka (sträcka 1) med krossad betong (0–100 mm) i förstärkningslagret och dels en referenssträcka (sträcka 2) med krossat berg i förstärkningslagret. Båda konstruk-tionerna ligger på en bädd av ca 1 meter sprängt och sorterat berg (lätt bergbank). Förstärkningslagret på sträcka 2 är utfört med två olika fraktioner, nämligen 30 cm 0–125 mm överlagrat av 21 cm 0–90 mm, tillsammans 51 cm. I övrigt är konstruktionerna lika. I tabellen nedan beskrivs de båda konstruktionernas upp-byggnad med nominella lagertjocklekar.

Tabell 1 Nominella lagertjocklekar för provsträcka och referenssträcka.

Prov- och referenssträckan är båda 100 meter långa. Sträcka 1 med krossad betong ligger i sektion 0/590–0/690 och sträcka 2 ligger i sektion 0/690–0/790. Sträcka 1 ligger i en vänsterkurva medan sträcka 2 ligger på en raksträcka.

3 Fältmätningar och kontroller

I samband med utförandet av prov- och referenssträckan har på dessa, utöver den ordinarie produktionskontrollen för hela vägföretaget, utförts en utökad kontroll av kornstorlekar, nivå (lagertjocklek), bärighet och packning. Dessa kontroller har utförts av Vägverket Konsult, laboratoriet i Kungälv.

Lagertjocklekar (cm) Str 1 Str 2 betong bergkross Slitlager 4 4 AG 7 7 Obundet bärlager 8 8 Krossad btg/berg 51 51 Lätt bergbank ca 100 ca 100 Undergrund

(6)

3.1 Material- och utförandekontroll

De kornkurvor samt bärighets- och packningsresultat för förstärkningslager som redovisats är samtliga godkända enligt de krav som gällde i VÄG 94 [8, 9].

Entreprenör utförde en särskild höjdavvägning för att kontrollera förstärk-ningslagrets tjocklek och resultatet visade att den verkliga tjockleken avviker endast i enstaka punkter någon centimeter från den nominella tjockleken. Därför får man anse att de ovan redovisade nominella tjocklekarna också är de verkliga tjocklekarna.

Figur 1 Stenebyvägen, förstärkningslager av krossad betong.

3.2 Fältmätningar på färdig väg

I samband med trafikpåsläpp hösten 2000 utförde VTI en provbelastning med fall-viktsapparat (FWD-mätning) och en mätning av vägytans tvärprofil med laserpro-filometer PRIMAL (Primalmätning). FWD-mätningen och Primalmätningen upp-repades sommaren 2001. Resultatet och analysen av dessa mätningar redovisas nedan. I bilaga 1 redovisas mätplanen för sträckorna.

3.2.1 FWD-mätning

I syfte att utreda den krossade betongens bärighet jämfört med krossat berg bl.a. uttryckt som styvhetsmodul (E-modul), utfördes på färdig väg mätning med fallviktsdeflektometer.

Den första mätningen utfördes i månadsskiftet oktober–november, vilket innebar drygt en månad efter betongens utläggning och packning. Mätningen utfördes dels på provsträckan med betong och dels på referenssträckan med krossat berg. Mätmetoden med fallviktsapparat innebär att en dynamisk platt-belastning görs på vägytan, för att simulera en tung hjulöverfart, och vägytans deflektion (elastiska nedsjunkning) vid belastningen registreras i ett antal

(7)

mät-punkter från belastningscentrum och ut till 1200 mm från belastningscentrum. Mätresultatet gör det möjligt att genom bakåträkning beräkna styvheten hos de i konstruktionen ingående överbyggnadslagren. I detta fall har vägkonstruktionen delats i tre lager, bitumenbundet lager, bär- och förstärkningslager samt under-byggnad/undergrund. För att simulera belastningens begränsning på djupet har i beräkningarna ett styvt skikt lagts i på tre meter under vägytan. Med resultatet från FWD-mätningarna som underlag har också ett par andra mått på vägens bärighet beräknats, såsom krökningsradie och beläggningstöjning.

I jämförelsen mellan sträckorna ska de beräknade värdena endast ses som rela-tiva värden, som ett mått för att värdera sträckorna.

Figur 2 VTI fallviktsdeflektometer KUAB FWD 91.

Fallviktsmätningen utfördes med VTI:s fallvikt av typen KUAB och med en belastning på ca 50 kN. Mätningen utfördes i höger hjulspår i 9 sektioner per rikt-ning och sträcka, totalt 18 mätpunkter per sträcka. Resultatet i varje mätpunkt redovisas i bilaga 2. Det bör påpekas att det var en skillnad i beläggningstempe-ratur mellan mättillfällena. Vi första mättillfället var beläggningstempebeläggningstempe-raturen ca 9oC medan vid senaste tillfället var ca 20–21oC. Denna skillnad måste beaktas vid en jämförelse av resultatet från de båda mätningarna.

Fallviktsresultatet från den första mätningen på Stenebyvägen visade att prov-sträckan med den krossade betongen i genomsnitt hade en något högre E-modul på den obundna överbyggnaden än sträckan med bergkrossmaterialet. Den bakåt-räknade E-modulen för den obundna överbyggnaden med krossad betong uppgår till ca 300 MPa medan motsvarande styvhet för lagren med bergkross var ca 270 MPa.

En bakåträkning av E-modulerna vid den andra mätningen resulterar i en modul på i genomsnitt drygt 600 MPa på den obundna överbyggnaden med krossad betong medan motsvarande värde för referenssträckan med krossat berg är ca 360 MPa.

(8)

Beräkningsresultatet visar också att undergrundens och underbyggnadens styv-het är högre vid den senaste mätningen, vilket troligen bl.a. beror på ett lägre fukt-innehåll och en viss efterpackning. Styvheten har ökat mest på sträcka 1.

0 100 200 300 400 500 600 700 Sträcka 1 Sträcka 2 E-m odul ( M Pa) 2000-10-30 2001-06-11

Figur 3 Beräknade styvheter (E-moduler) på den obundna överbyggnaden.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 590 600 610 620 630 640 650 660 670 680 690 700 710 720 730 740 750 760 770 780 790 Sektion (m) E-m odul ( M Pa) Str 1. 2000 Str 1. 2001 Str 2. 2000 Str 2. 2001 Sträcka 1 Sträcka 2

(9)

0 20 40 60 80 100 120 140 160 Sträcka 1 Sträcka 2 E-modul (MPa) 2000-10-30 2001-06-11

Figur 5 Beräknade styvheter (E-moduler) på underbyggnad/undergrund.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Sträcka 1 Sträcka 2 E-m odul ( M Pa) 2000-10-30 2001-06-11 Bel.temp: 2000=9 grader, 2001=20 grader

(10)

Skillnaden i beläggningstemperatur visar sig också tydligt i de bakåträknade E-modulerna på beläggningen. Styvheten på beläggningen är i genomsnitt drygt 50 % lägre vid andra mättillfället än vid första. Det beror nästan uteslutande på den 10 graders skillnad som rådde mellan mättillfällena. Förändringar i de olika lagrens E-moduler samverkar varför de exakta värdena på E-modulerna måste användas med en viss försiktighet.

Spridningen (standardavvikelsen) är något större i de beräknade E-modulerna på lagret med krossad betong än lagret med krossat berg. Det är också en osäkerhet i beräkningarna som är större än önskat. Det framgår av RMS-värdet för varje beräknad mätpunkt och som är ett mått på hur väl de beräknade deflek-tionerna stämmer med de verkliga vid bakåträkningen. RMS-värdena i beräk-ningarna ligger på ca 5–10 men bör helst ligga på ca 1. Det är möjligt att even-tuella justeringar av lagertjocklekarna och nivån på det styva skiktet skulle kunna förbättra noggrannheten i de beräknade E-modulerna. De beräknade E-modulerna redovisas i bilaga 3.

Det framgår tydligt av mätresultatet att det skett en betydligt högre styv-hetstillväxt i den obundna överbyggnaden med krossad betong än i den med krossat berg. En viss del av styvhetstillväxten i den obundna överbyggnaden, på båda sträckorna, beror på en efterpackning av trafiken men den största delen av styvhetstillväxten i den krossade betongen beror på den bindning i lagret som sker. Erfarenheter från andra försök med krossad betong i vägöverbyggnad har också visat att en krossad betongs styvhet ökar kraftigt med tiden (inom loppet av tre månader) efter utläggning. Om styvhetstillväxten fortsätter eller avtar kan fortsatta mätningar visa.

För att analysera och jämföra bärigheten på de båda sträckorna har också ett par andra beräkningar gjort med resultatet från fallviktsmätningar som underlag, bl.a. krökningsradien och töjningen i asfaltbeläggningen.

Krökningsradien är huvudsakligen ett mått asfaltbeläggningen styvhet eftersom den bygger på förhållandet mellan deflektionen i belastningscentrum och deflek-tionen 300 mm från belastningscentrum.

Krökningsradien beräknas enligt formeln [10]: Kr=r2/(2*D0*(D0/Dr-1))

r = avståndet belastningscentrum till Dr (300 mm i detta fall)

D0 = deflektionen i belastningscentrum

(11)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 590 600 610 620 630 640 650 660 670 680 690 700 710 720 730 740 750 760 770 780 790 Sektion (m) K rökningsradie ( m ) Str 1 2000 Str 1 2001 Str 2 2000 Str 2 2001 Sträcka 1 Sträcka 2 Bel.temp 2000=9o_{C. 2001=20}o_C

Figur 7 Beräknad krökningsradie i varje mätpunkt.

De beräknade krökningsradierna visar att det inte är någon skillnad mellan sträckorna. Det betyder att asfaltbeläggningens styvhet är den samma på båda sträckorna och att skillnader i bärighet mellan sträckorna inte kan hänföras till asfaltbeläggningen.

För att analysera sträckornas bärighet beräknades också töjningen i asfalt-beläggningen utifrån resultatet från fallviktsmätningen.

Asfalttöjningen beräknades enligt formeln [7]:

ε

= 37,4+988*D0-533*D300-502*D600

ε

= töjningen (µm/m) i underkant på asfaltbeläggningen

Dx = deflektion (mm) i belastningscentrum (0), 300 och 600 mm från centrum

För att ta hänsyn till skillnaderna i beläggningstemperatur mellan mättillfällena justerades de beräknade töjningarna till en referenstemperatur på 10oC enligt formeln [10]: 0 2 1 5 10 08 , 3 10

10

D h x mätt mätt

T

− × ×













=

ε

x = töjning vid 10oC respektive vid mättillfället

Tmätt = beläggningstemperatur vid mättillfället

h1 = beläggningstjocklek i mm

(12)

200 205 210 215 220 225 Sträcka 1 Sträcka 2 B eläggningstöjning (µ m/m) 2000-10-30 2001-06-11

Figur 8 Beräknad genomsnittlig beläggningstöjning justerad till 10oC.

Vid en jämförelse mellan sträckorna visar beräkningen av töjningen att den minskat något på sträcka 1 medan den ökat något på sträcka 2 mellan mättill-fällena. Skillnaden vid det andra mättillfället är i genomsnitt ca 10 % större töjning på sträcka 2 än på sträcka 1. Det är dock stor spridning inom sträckorna så skillnaden är inte signifikant. En skillnad på ca 10 % i töjning insatt i ett utmatt-ningskriterium [6] för asfaltbeläggningar resulterar dock i en skillnad i livslängd på ca 20 %. Även om resultatet är något osäkert och beräkningen är förenklad visar det att den eventuella minskning i beläggningstöjning på ca 10 % som det styvare lagret med krossad betong medför gör att livslängden på vägen, med hänsyn till utmattningssprickor i beläggningen, ökar betydligt.

3.2.2 Tvärprofilmätning

I samband med trafikpåsläpp utförde VTI en mätning av vägytans tvärprofil. Denna ”nollmätning” beskriver vägytans utgångsprofil och utgör referens till den efterföljande tvärprofilmätningen som utfördes 2001 samt till eventuella komman-de mätningar för att följa spårutvecklingen på sträckorna. Mätningen har skett med laserprofilometer PRIMAL i fyra sektioner per sträcka och i båda rikt-ningarna, totalt 8 profiler per sträcka. Genom jämförelse mellan nollprofil och senast mätta profil kan spårutvecklingen analyseras och en jämförelse mellan de båda överbyggnadskonstruktionerna kan göras med hänsyn till spårbildningen. I bilaga 4 redovisas samtliga 16 mätta profiler för båda mättillfällena.

(13)

Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:1, sektion:2 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Profillängd (mm) Pro fil ( m m) 2000-10-31 2001-06-11

Figur 9 Representativ tvärprofil på sträcka 1 riktning 1. Stenebyvägen, sträcka:1, riktning:2, sektion:4

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Profillängd (mm) Pro fil ( mm) 2000-10-31 2001-06-11

(14)

Stenebyvägen, sträcka:2, riktning:1, sektion:2 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Profillängd (mm) Pro fil ( mm) 2000-10-31 2001-06-11

Figur 11 Representativ tvärprofil på sträcka 2.

En jämförelse mellan mättillfällena visar att det i de flesta profiler inte skett någon tydlig förändring/spårbildning under tiden från trafikpåsläpp fram till sommaren 2001. I vissa profiler finns det en tendens till början av spårbildning men den är väldigt liten. Undantaget är på sträcka 1 riktning 2 (mot Björlanda). I dessa fyra profiler finns en viss, men tydlig spårbildning i främst höger hjulspår. Den troliga orsaken är ett dåligt kantstöd i ”innerkurvan” som gör att när den tunga trafiken går nära innerkanten i kurvan så är stödet för dåligt vilket medför en viss spår-bildning. Det stöds av att det inte finns någon tydlig spårbildning i motstående riktning (riktning 1) på sträckan, där trafiken inte går nära kanten utan snarare dras mot vägmitt.

4 Slutsatser

Resultatet och analysen av fallviktsmätningarna 2000 och 2001 visar att det skett en styvhetstillväxt i de obundna överbyggnadslagren med krossad betong som är betydligt större än i de obundna överbyggnadslagren med krossat berg. Det är dock en viss spridning i värdena som kan bero variationerna i utförande och kvalité på lagren med krossad betong. De minskade påkänningarna i asfalt-beläggningen (och även på undergrunden) som det styvare lagret med krossad betong bidrar med gör att vägens livslängd ökar markant.

Den senaste mätningen av vägens tvärprofil visar att de generellt inte uppstått någon tydlig spårbildning utom i ena riktning på sträcka 1.

Endast två mätningar har utförts men resultatet visar hittills att lagret med krossad betong haft en positiv inverkan på vägens funktion. Fortsatta mätningar kan visa om styvhetstillväxten fortsätter och hur spårutvecklingen blir, främst på sträcka 1. Nästa steg är sedan att prova den krossade betong på en mer högtra-fikerad väg.

(15)

5 Referenser

1. Ydrevik, K (1999): Återvägen. Råd och vägledning för återvinning av krossad betong som ballast i gator och vägar. VTI notat 67-1999, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.

2. Ydrevik, K (2000): Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers. Erfarenheter från provsträckor på väg 869 vid Stenstorp. Del 3: Resultat-rapport hösten 2000. VTI notat 65-2000, Väg- och transportforsknings-institutet, Linköping.

3. Ydrevik, K (1996): Krossad betong som bär- och förstärkningslager i gatubyggnad. Provytor i Västerås. VTI notat 54-1996, Väg- och transport-forskningsinstitutet, Linköping.

4. Ydrevik, K (2000): Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Er-farenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. VTI notat 69-2000, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.

5. Arm, M (2000): Egenskaper hos alternativa ballastmaterial – speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

6. Djärf, L & Wiman, LG & Carlsson, H (1996): Dimensionering vid nybygg-nad. Utformning av ett användarvänligt mekanistiskt/empiriskt dimen-sioneringssystem för svenska förhållande. VTI Meddelande nr 778, Väg-och transportforskningsinstitutet, Linköping.

7. Jansson, H (1992): Regressionssamband för påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat nr V190 1992, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.

8. VÄG 94 (1994): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge.

9. ATB Väg (2000): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket, Borlänge.

10. Bearbetning av deflektionsmätdata, erhållna vid provbelastning av väg med FWD-apparat: metodbeskrivning 114:2000. Publikation 2000:27.

(16)

(17)

Bilaga 1 Sid 1 (1)

Mätningsplan

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Övergång Övergång

PRIMAL

Fallvikt

100

K 7.0 m ca 2.5 m fr VM

(mätning över tre skruvar och resp. körfält var för sig)

Krossad betong = 0/590 - 0/690

Bergkross (ref.) = 0/690 - 0/790

(18)

(19)

Bilaga 2 Sid 1 (4)

Mätdata från FWD-mätningar

Ut ru st ni ng : F W D 9 1 Lä n : O V ägn um m er : S TE S pår läge ( H /M /V ) : H Ri kt ni ng ( F /B) : F & B M ät ni ng nu m m er : 1 Pr ov st rä ck a : 1 Mä tp la ts : S te ne by vä ge n Ri kt m ot o rt : T uv e& B jör la nd a P roj ek tn um m er : O pe rat ör : A S A vs t m pu nk te r : 10 Lo ad : 50 Kom m en ta r : R egn . Be l.t e m p 9 gr ade r Da te Cr ea te d: 00 -1 0-30 0 200 30 0 450 60 0 900 12 00 D ist an ce Im p Lo ad D 0 D 200 D 30 0 D 450 D 60 0 D 900 D 12 00 Ai r P ave E u B el . t öj n. K rö k. ra di e Be l. t öj n. N till (1 0C ) m ## # kN µm µ m µm µm µ m µm µ m ° C ° C M P a µS D0 :D 30 (m ) 10 C. µ S Sa 600 3 50 ,8 388 30 4 25 3 18 3 13 3 77 55 10 ,5 9, 4 77 219 21 7 22 1 38 4 4 49 610 3 50 ,7 359 27 6 22 7 16 1 11 2 62 45 10 ,8 8, 9 107 215 21 6 21 8 40 5 0 57 620 3 50 ,6 382 29 5 24 1 16 6 11 6 68 53 10 ,5 8, 9 93 228 20 1 23 1 32 5 9 34 630 3 50 ,3 359 28 2 22 6 16 1 11 8 74 58 10 ,5 8, 9 82 212 21 3 21 5 42 3 1 81 640 3 50 ,3 358 27 2 21 8 14 9 10 5 63 52 10 ,4 9, 2 104 222 19 6 22 4 36 3 1 67 65 0 3 50, 5 32 8 23 9 192 13 1 93 63 54 10, 4 8, 8 10 4 21 2 19 4 21 5 42 2 8 02 660 3 50 ,2 382 27 8 21 8 14 8 10 5 68 57 10 ,4 8, 9 93 246 15 7 24 9 25 5 1 71 670 3 50 ,4 341 25 7 20 9 14 8 10 8 73 62 10 ,5 9, 1 83 209 20 9 21 1 45 8 1 67 680 3 50 ,1 391 29 8 24 2 16 6 11 9 80 67 10 ,4 9, 4 73 235 18 7 23 7 30 1 2 47 680 3 49 ,7 317 25 2 21 5 16 2 12 8 92 75 10 ,9 8, 8 59 172 29 9 17 4 1 08 9 0 89 670 3 49 ,4 342 26 9 22 5 16 8 12 8 89 76 10 ,7 8, 9 62 191 25 3 19 3 65 5 0 18 660 3 49 ,6 319 24 8 20 9 15 3 11 7 81 67 10 ,8 9, 1 71 182 26 8 18 4 82 1 9 08 650 3 49 ,1 304 23 4 19 3 13 8 10 5 71 60 10 ,7 8, 8 87 182 25 7 18 4 81 7 1 19 640 3 49 ,2 354 26 3 21 5 14 7 10 8 72 59 10 ,7 8, 9 85 218 19 7 22 1 38 2 0 52 630 3 49 ,0 356 27 5 23 0 16 4 12 3 78 61 10 ,7 8, 9 75 205 23 1 20 7 48 8 1 99 620 3 49 ,2 351 26 7 21 5 15 0 11 1 70 58 10 ,3 8, 9 89 214 20 3 21 7 41 2 7 01 610 3 49 ,2 365 28 2 22 9 15 8 11 2 62 44 10 ,3 8, 9 107 220 20 8 22 3 37 2 7 48 600 3 49 ,4 348 27 8 23 3 17 2 13 2 79 57 10 ,3 8, 8 74 191 26 2 19 3 65 6 1 09 M ede l 49 ,9 352 27 1 22 2 15 7 11 5 73 59 10 ,5 9, 0 85 210 22 0 21 2 50 189 5 M in 49, 0 30 4 23 4 192 13 1 93 62 44 10, 3 8, 8 59 17 2 15 7 174 25 51 71 M ax 50 ,8 391 30 4 25 3 18 3 13 3 92 76 10 ,9 9, 4 107 246 29 9 24 9 10 89 08 9 S td. av v. 0, 6 25 19 16 13 11 9 9 0, 2 0, 2 15 19 35 20 21 98 74

(20)

Bilaga 2 Sid 2 (4) Ut ru st ni ng : F v915 Län : O V ägn umm er : S TE S pår läge ( H /M /V ) : H Ri kt n ing ( F /B ) : F & B Mät ni ng num mer : 2 Pr ov st rä ck a : 1 Mät pl ats : S te neb yv ägen Ri kt mot or t : T uv e& B jör la nd a P roj ek tn umm er : O pera tör : A S A vst m pun kt er : 10 Loa d : 50 kN K om m en ta r : V äx la nde m ol ni ghe t Dat e Cr ea te d: 01 -06-11 Te st ing C omm en t: B el .te m p: F=6 cm 20 o C. B = 5c m 21 o C Di st an ce Im p L oad D 0 D20 0 D3 00 D4 50 D 600 D9 00 D12 00 A ir P av e E u B el . t öj n. K rö k. ra di e Be l. t öjn . N til l ( 10C ) m ## # k N µ m µ m µ m µ m µ m µ m µ m °C °C M P a µ S D 0:D 30 (m ) 10 C. µ S Sa 60 0 3 50, 5 30 9 21 3 160 10 6 77 54 44 13, 5 25, 7 131 219 15 6 20 5 514 1 26 61 0 3 50, 4 26 9 18 5 135 88 64 48 42 13 ,7 24, 8 156 199 16 9 18 8 746 2 77 62 0 3 50, 3 29 4 18 9 139 90 66 50 46 13 ,5 24, 1 147 221 13 7 20 7 490 0 59 63 0 3 50, 4 29 4 18 5 132 84 63 51 48 14 ,1 24, 8 143 226 12 5 21 2 446 6 88 64 0 3 50, 2 29 7 19 2 138 92 67 54 48 13 ,5 24, 5 131 224 13 2 21 0 465 6 35 65 0 3 50, 2 28 4 17 9 128 83 61 50 47 12 ,7 23, 9 147 219 13 0 20 6 499 4 72 66 0 3 50, 0 27 9 17 9 129 85 66 55 52 12 ,2 23, 8 127 21 1 139 19 9 580 1 36 67 0 3 50, 0 27 3 17 3 125 86 67 59 56 12 ,4 23, 3 115 207 13 9 19 5 630 5 58 68 0 3 50, 0 30 0 18 0 138 90 74 64 60 12 ,4 23, 3 102 223 12 8 20 9 471 3 81 68 0 3 49, 6 27 7 18 8 149 10 6 86 73 68 14, 3 24, 7 83 188 18 9 17 7 998 4 02 67 0 3 49, 4 30 0 19 8 148 10 0 81 70 63 14, 3 24, 5 89 214 14 6 20 0 566 6 48 66 0 3 49, 3 32 7 21 2 158 10 2 76 64 60 15, 1 25, 9 102 238 12 9 22 1 383 1 10 65 0 3 49, 4 27 3 18 1 135 93 71 58 53 14 ,8 26, 7 118 200 16 1 18 7 755 8 57 64 0 3 49, 6 26 7 15 9 115 79 66 57 52 15 ,3 26, 0 121 207 12 8 19 5 639 4 69 63 0 3 49, 7 30 4 19 7 143 93 73 60 55 14 ,7 25, 6 112 225 13 1 21 0 466 6 24 62 0 3 50, 0 33 0 21 6 155 98 71 57 51 14 ,7 25, 0 121 245 12 1 22 7 345 7 88 61 0 3 49, 9 32 0 21 2 157 10 1 76 56 48 14, 9 24, 6 124 232 13 5 21 5 421 4 36 60 0 3 49, 4 30 8 21 3 164 11 3 85 58 45 14, 3 24, 8 118 212 16 6 19 7 602 0 61 Med el 49, 9 29 5 19 2 142 94 72 58 52 13 ,9 24, 8 121 217 14 2 20 3 5568 74 Mi n 49, 3 26 7 15 9 115 79 61 48 42 12 ,2 23, 3 83 188 12 1 17 7 3457 88 Max 50, 5 33 0 21 6 164 11 3 86 73 68 15, 3 26, 7 156 245 18 9 22 7 9984 02 S td. av v. 0, 4 20 16 149 777 1, 00 ,92 0 14 19 1 2 1579 18

(21)

Bilaga 2 Sid 3 (4) Ut ru st ni ng : F W D 9 1 Lä n : O Väg num m er : S T E S pår lä ge ( H /M /V ) : H R ikt ni ng ( F /B ) : F &B Mä tn in g n umme r : 1 Pr ov st rä ck a : 2 Mä tp la ts : S te ne by vä ge n Ri kt mo t o rt : T uv e& B jö rl an da Pr oj ekt nu m m er : O per at ör : A S A vs t m pu nkt er : 10 Lo ad : 50 K om m en ta r : R eg n. B el .te m p 9 gr ad e r Da te Cr ea te d: 00 -1 0-30 0 200 300 45 0 600 900 120 0 D ist ance Im p Loa d D 0 D 200 D 300 D 45 0 D 600 D 900 D 120 0 Ai r P ave E u B el . t öj n. K rö k. ra di e Bel . t öjn. N till (1 0C ) m ## # kN µm µm µm µm µm µm µm ° C ° C MP a µ S D0 :D 30 (m ) 10 C. µ S Sa 70 0 3 50, 0 35 9 278 231 16 6 123 83 65 9, 9 9, 2 69 20 7 22 6 20 9 47 2 40 8 71 0 3 49, 9 37 3 287 241 17 4 130 87 71 9, 4 8, 9 64 21 2 22 0 21 5 42 3 79 1 72 0 3 49, 5 35 5 278 233 17 1 127 86 69 9, 5 8, 6 65 20 0 24 2 20 4 52 7 39 6 73 0 3 49, 8 35 1 281 237 17 7 135 89 73 9, 7 9, 1 62 19 0 26 7 19 2 67 7 04 8 74 0 3 49, 8 37 9 301 249 18 5 141 93 74 9, 4 8, 4 58 20 8 22 7 21 3 44 2 71 6 75 0 3 49, 8 35 5 278 230 17 0 128 84 66 9, 7 9, 2 68 20 1 23 3 20 3 53 1 57 2 76 0 3 49, 7 37 9 300 249 18 3 134 82 59 9, 5 9, 7 70 21 2 22 7 21 3 44 2 83 9 77 0 3 49, 8 39 2 315 261 18 9 135 69 39 9, 3 8, 9 91 21 8 22 9 22 1 38 3 53 2 78 0 3 49, 7 43 5 355 301 22 0 159 77 35 9, 3 8, 9 77 22 7 23 2 23 0 32 9 74 3 78 0 3 49, 6 45 6 366 309 22 5 165 89 52 10 ,3 8, 9 62 24 0 20 7 24 4 27 1 73 7 77 0 3 49, 9 41 9 336 281 21 1 158 99 72 10 ,1 8, 8 53 22 2 21 9 22 6 35 3 36 8 76 0 3 50, 0 36 7 291 241 17 6 133 89 70 10 ,8 8, 8 62 20 5 23 5 20 8 48 5 08 0 75 0 3 49, 2 38 2 310 254 18 7 142 98 80 10 ,8 8, 9 54 20 8 23 4 21 1 45 6 03 5 74 0 3 49, 5 39 8 31 1 260 19 0 145 100 82 10 ,4 8, 9 52 21 9 21 3 22 2 37 4 13 5 73 0 3 49, 4 39 5 314 261 19 1 147 106 87 10 ,4 8, 8 48 21 5 22 2 21 8 40 1 90 9 72 0 4 49, 3 39 8 304 251 17 9 133 95 78 10 ,0 8, 6 56 23 0 19 3 23 4 31 1 57 0 71 0 3 49, 3 38 0 294 244 17 7 131 92 74 10 ,3 8, 9 59 21 7 21 2 22 0 38 9 27 9 70 0 3 49, 4 34 8 270 226 16 4 125 85 74 10 ,0 8, 9 66 19 8 24 0 20 1 56 1 33 5 M ede l 49, 6 38 5 304 253 18 5 138 89 68 9, 9 8, 9 63 21 3 22 7 21 6 43 53 05 M in 49, 2 34 8 270 226 16 4 123 69 35 9, 3 8, 4 48 19 0 19 3 19 2 27 17 37 M ax 50, 0 45 6 366 309 22 5 165 106 87 10 ,8 9, 7 91 24 0 26 7 244 67 70 48 S td .avv . 0, 3 29 27 23 17 12 9 14 0, 5 0, 3 101 21 6 13 98 86 9

(22)

Bilaga 2 Sid 4 (4) U tr us tning : F v91 5 Län : O V ägnu mm er : S T E S pårläge (H /M /V ) : H Rikt n in g (F /B ) : F &B Mä tni ng numme r : 2 Pr ov st rä ck a : 2 Mä tpl ats : S ten eb yv ägen R ikt mot ort : T uve& B jörl a nd a P ro jektn umme r : O per at ör : A S A vs t m pu nk te r : 10 Load : 50 kN K om m ent ar : V äx land e m ol nigh et D at e C rea ted: 01 -0 6-1 1 Te st in g C om m en t: B el. te m p 5c m 2 0 g ra de r D ista nc e Im p L oad D 0 D 200 D 30 0 D 450 D 60 0 D 900 D 12 00 A ir P av e E u B el . t öjn. K rök .radie B el. tö jn. N till (10C ) m ## # k N µ m µ m µ m µ m µ m µ m µ m ° C ° C M P a µ S D 0: D 30 (m ) 10C . µ S Sa 700 3 49 ,8 33 6 236 18 5 129 95 71 61 12 ,7 22 ,5 87 22 3 164 208 48 6 25 6 710 3 49 ,9 34 7 245 19 4 133 10 1 75 64 12 ,2 22, 0 80 226 164 210 46 4 95 4 720 3 50 ,0 35 0 246 19 4 136 10 5 77 66 12 ,4 22, 5 77 227 160 21 1 45 8 45 9 730 3 49 ,9 35 0 246 19 6 139 10 9 78 67 12 ,2 22, 3 75 224 164 208 48 3 88 6 740 3 49 ,8 38 0 266 20 8 146 11 2 80 69 12 ,1 22, 1 73 246 143 227 34 9 95 0 750 3 49 ,7 35 6 249 19 2 133 99 70 58 11 ,9 22 ,0 89 23 7 148 220 39 1 00 7 760 3 49 ,7 37 9 275 21 5 148 10 9 70 54 11, 3 22, 0 89 243 156 224 36 6 46 9 770 3 49 ,6 38 0 277 21 5 145 10 4 54 33 12 ,1 22, 9 13 1 24 6 154 227 34 8 52 2 780 3 49 ,4 38 3 276 20 8 138 92 43 20 12 ,1 23 ,0 18 4 259 140 238 29 4 21 2 780 3 49 ,8 46 7 348 27 8 193 14 5 86 57 13 ,1 22, 9 65 278 142 251 24 8 46 0 770 3 49 ,5 40 0 295 23 3 164 12 3 83 66 13 ,1 22, 7 69 247 157 226 35 0 64 4 760 3 49 ,5 37 1 267 21 2 148 11 4 82 67 13 ,5 22, 7 70 234 162 216 41 7 45 7 750 3 49 ,7 38 3 271 22 0 158 12 2 90 78 13 ,7 23, 3 61 237 159 219 39 8 15 9 740 3 49 ,7 37 4 273 21 7 153 12 0 91 80 14 ,3 23, 6 60 231 166 213 43 7 55 9 730 3 49 ,8 37 1 270 21 2 149 11 6 92 79 14 ,2 23, 5 59 233 162 215 42 4 33 6 720 3 49 ,3 37 9 267 20 6 144 11 2 87 74 14 ,7 24, 8 64 246 141 227 34 9 29 5 710 3 49 ,6 36 4 257 20 4 141 10 9 82 71 15 ,2 26, 3 70 234 158 216 41 6 06 0 700 3 49 ,6 36 2 242 19 2 133 10 1 76 68 13 ,8 24, 7 78 242 140 224 36 4 52 7 Me del 49 ,7 37 4 267 21 0 146 11 0 77 63 13 ,0 23, 1 82 240 154 221 39 1678 Min 49 ,3 33 6 236 18 5 129 92 43 20 11 ,3 22 ,0 59 22 3 140 208 24 8460 Ma x 50 ,0 46 7 348 27 8 193 14 5 92 80 15 ,2 26, 3 18 4 27 8 166 251 48 6256 S td. av v. 0, 2 28 25 21 15 12 13 15 1, 1 1, 2 30 13 91 1 64268

(23)

Bilaga 3 Sid 1 (2)

Beräknade E-moduler

Sträcka 1 Krossad betong Beräkning med CleverCalc

00-10-30

4-lager Asf.bel. Obunden öb Undergr. Styvt skikt

Sektion E(1) E(2) E(3) E(4) RMS

600 5408 219 109 10000 2,82 610 5258 231 136 10000 3,91 620 4032 244 119 10000 5,40 630 4067 288 106 10000 4,69 640 3584 284 124 10000 6,51 650 2877 379 123 10000 7,55 660 2492 307 115 10000 6,92 670 3267 361 104 10000 6,56 680 2868 297 96 10000 6,97 680 4944 408 76 10000 4,31 670 4057 366 79 10000 5,68 660 4312 386 89 10000 5,08 650 3979 398 102 10000 5,88 640 3015 329 105 10000 6,02 630 4266 290 97 10000 4,16 620 3438 312 107 10000 5,86 610 4802 221 133 10000 3,39 600 6387 250 101 10000 2,35 Medel 4059 309 107 5,23 Stdav 1021 62 17 1,49 Min 2492 219 76 2,35 Max 6387 408 136 7,55 01-06-11

600 2148 438 155 10000 7,14 610 2033 550 175 10000 10,20 620 1471 553 168 10000 11,40 630 1176 616 170 10000 13,70 640 1349 577 158 10000 11,70 650 1235 634 173 10000 13,60 660 1212 695 153 10000 13,50 670 1077 803 142 10000 14,00 680 855 782 131 10000 13,60 680 1655 746 103 10000 10,90 670 1196 680 116 10000 12,30 660 1175 544 130 10000 13,70 650 1538 663 139 10000 11,30 640 819 945 146 10000 12,90 630 1177 613 140 10000 12,70 620 1263 491 152 10000 12,70 610 1544 475 149 10000 9,36 600 2418 424 140 10000 4,52 Medel 1408 624 147 11,62 Stdav 428 137 19 2,53 Min 819 424 103 4,52 Max 2418 945 175 14,00

(24)

Bilaga 3 Sid 2 (2)

Sträcka 2 Krossat berg CleverCalc

00-10-30

700 3938 314 92 10000 4,44 710 3745 310 86 10000 5,06 720 4216 318 86 10000 4,70 730 4937 316 82 10000 4,72 740 4280 292 80 10000 4,11 750 4436 308 90 10000 3,90 760 5271 235 99 10000 2,58 770 8049 141 146 10000 0,44 780 10627 83 177 10000 0,98 780 7068 128 109 10000 0,39 770 5122 220 81 10000 2,38 760 4244 303 85 10000 4,22 750 3844 303 74 10000 5,25 740 3445 304 73 10000 5,00 730 3377 321 68 10000 5,40 720 2803 316 78 10000 5,92 710 3348 315 80 10000 5,16 700 3681 357 83 10000 6,35 Medel 4802 271 93 3,94 Stdav 1956 78 27 1,83 Min 2803 83 68 0,39 Max 10627 357 177 6,35 01-06-11

700 2059 438 111 10000 7,93 710 2024 427 105 10000 7,63 720 1988 435 101 10000 7,07 730 2098 432 98 10000 6,42 740 1841 389 96 10000 6,98 750 2004 389 114 10000 6,50 760 2712 300 116 10000 4,25 770 4665 200 172 10000 1,15 780 5962 154 258 10000 3,50 780 3479 194 102 10000 1,01 770 2511 305 95 10000 4,80 760 2170 376 95 10000 5,83 750 1991 401 83 10000 6,75 740 2004 417 82 10000 7,90 730 1870 435 84 10000 8,36 720 1582 424 89 10000 8,06 710 1844 424 94 10000 7,86 700 1548 449 102 10000 8,67 Medel 2464 366 111 6,15 Stdav 1147 94 42 2,33 Min 1548 154 82 1,01 Max 5962 449 258 8,67

(25)