• No results found

Har bostadsrättsföreningsmedlemmar och revisorer samma syn på revisorns arbetsuppgifter? : - En studie om förväntningsgap mellan revisorer och revisionsklienter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Har bostadsrättsföreningsmedlemmar och revisorer samma syn på revisorns arbetsuppgifter? : - En studie om förväntningsgap mellan revisorer och revisionsklienter"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Har bostadsrättsföreningsmedlemmar och

revisorer samma syn på revisorns

arbetsuppgifter?

- En studie om förväntningsgap mellan revisorer och revisionsklienter

HEURLIN, MAJA JACOBSON, FRIDA LARSSON, FELICIA

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Handledare: Dariusz Osowski Kurskod: FOA300, 15hp Datum: 2020-06-09

(2)

ABSTRACT

Date: 2020-06-09

Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University

Authors: Maja Heurlin Frida Jacobson Felicia Larsson 95/04/20 98/02/12 96/01/19

Title: Do condominium association members and auditors have the same view of the auditor's role? - A study about expectation gap between

auditors and audit clients

Tutor: Dariusz Osowski

Keywords: Confidence, Trust, Independence, Expectations, Condominium Association, Auditor.

Question: How can condominium association members’ expectations of the auditor

affect their experience of the auditor’s tasks?

Purpose: The purpose of this study is to examine the audit client's experience of the auditor's tasks.

Method: This study applies qualitative approach in regard to data collection and analysis. This was done using semi-structured interviews with two auditors and six condominium association members. The undertaken approach was chosen in order to contribute to a deeper and a broader understanding of the studied field. The study uses an abductive approach which implies an iterative process between the use of theory and collection and analysis of empirical data.

Conclusion: It can be stated that there is an expectation gap between the auditor clients, in this case condominium association members, and the auditors. However, in

this study, the expectation gap does not mean that the members' experience of the audit is negative. The reason for this is that the members' expectations have not been neglected. However, the expectation gap and awareness of the unfulfilled expectations may, in the future, lead to members changing their perceptions, unless actions are taken.

(3)

SAMMANFATTNING

Datum: 2020-06-09

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola

Författare: Maja Heurlin Frida Jacobson Felicia Larsson 95/04/20 98/02/12 96/01/19

Titel: Har bostadsrättsföreningsmedlemmar och revisorer samma syn på revisorns arbetsuppgifter? - En studie om förväntningsgap mellan revisorer och

revisionsklienter

Handledare: Dariusz Osowski

Nyckelord: Förtroende, oberoende, förväntningar, bostadsrättsförening, revisor

Frågeställning: Hur kan bostadsrättsföreningsmedlemmars förväntningar på

föreningsrevisorn påverka medlemmarnas upplevelse av de arbetsuppgifter revisorn utför?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisionsklientens upplevelse av revisorns arbetsuppgifter.

Metod: I studien har ett tillvägagångssätt av kvalitativ ansats använts vid insamling av empirisk data. Det gjordes med hjälp av

semistrukturerade intervjuer med två revisorer och sex

bostadsrättsföreningsmedlemmar, för att bidra med en djupare och bredare förståelse inom det område studien omfattar. Undersökningen har

genomförts med ett abduktivt tillvägagångssätt vilket innebär att teorin och empirin successivt har tillämpats under studiens gång.

Slutsats: Det kan konstateras att ett förväntningsgap föreligger mellan

revisionsklienterna, i detta fall bostadsrättsföreningsmedlemmarna, och föreningsrevisorerna. Däremot innebär förväntningsgapet, i den aktuella studien, inte att medlemmarnas upplevelse av revisionen är negativ.

Anledningen är att medlemmarnas förväntningar inte har blivit försummade. Förväntningsgapet och medvetenheten om de oförverkligade förväntningarna kan dock i framtiden leda till att medlemmarna ändrar uppfattning, om inte åtgärder vidtas.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 1 1.3 Syfte ... 3 1.4 Frågeställning ... 3 2. Teoretisk referensram ... 4 2.1 Principal-agentteorin ... 4

2.2 Revisor och revision ... 5

2.2.1 Revisor och god revisorssed ... 5

2.2.2 Revision och god revisionssed ... 6

2.3 Bostadsrättsföreningar ... 7 2.4 Förtroende för revisorer ... 8 2.5 Förväntningar ... 9 2.5.1 Olika förväntningar ... 9 2.5.2 Förväntningsgapet ... 9 2.6 Teorisammanfattning ... 11 3. Metod ... 13 3.1 Val av metod ... 13 3.2 Litteraturinsamling ... 13 3.3 Operationalisering ... 14 3.4 Avgränsning ... 15 3.5 Insamling av empiri ... 16 3.6 Tillvägagångssätt ... 17 3.7 Analys ... 18 3.8 Studiens trovärdighet ... 19 4. Empiri ... 21 4.1 Intervjusvar från revisorer ... 21 4.1.1 Presentation av byrån ... 21 4.1.2 Presentation av revisorer ... 21 4.1.3 Förtroendet ... 22 4.1.4 Oberoendet ... 24 4.1.5 Förväntningar ... 25 4.2 Intervjusvar från medlemmar ... 27 4.2.1 Presentation av föreningar ... 27

(5)

4.2.2 Presentation av medlemmar ... 27 4.2.3 Förtroendet ... 29 4.2.4 Oberoendet ... 33 4.2.5 Förväntningar ... 35 5. Analys ... 37 5.1 Förtroende ... 37 5.2 Oberoende ... 37 5.3 Förväntningar ... 38 6. Slutsatser ... 43

6.1 Studiens begränsningar och förslag till vidare forskning ... 44

Källförteckning ... 45

Bilaga 1: Intervjuguide för revisorer ... 51

(6)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Sedan företag började separera ägandet från ledningen har revisionen varit nödvändig. Detta eftersom ägarna inte personligen är närvarande i företaget och således inte kan kontrollera att deras satsade kapital hanteras på ett ändamålsenligt vis. I och med ägarnas frånvaro kan de heller inte kontrollera att företagets redovisning skildrar verkligheten. För att försäkra ägarna om att bolagsledningen sköter bolaget korrekt tas en oberoende part in, nämligen en revisor (Power, 1999). Revisionen har kommit att växa till att bli ett skydd för både investerare och andra intressenter (Lee, 1995). Det är av stor vikt att intressenterna känner ett förtroende för revisorn, om det inte är uppfyllt blir revisionen utan värde (Cassel, 1996). Således är det också av intresse för revisionsklienten, det vill säga den som anlitar revisorn, att intressenterna kan förlita sig på uppgifterna revisorn granskat. En viktig förutsättning anses därmed vara att revisionsklienten känner ett förtroende för revisorn och det arbete denne utför. I Sverige har två ord satt grund för förtroendebegreppet: oberoende och tystnadsplikt (Wernerman, 2006).

Shaikh och Talha (2003) beskriver hur förtroendet för revisorer förändrades i samband med de amerikanska företagen Enron Corporation och Worldcoms konkurser i början av 2000-talet. Bakom båda företagskonkurserna låg stora redovisningsskandaler vilka ledde till att

allmänhetens tilltro till revisorer och revisionen sjönk, vilket i sin tur resulterade i att förtroendet för revisorernas påverkades negativt. Anledningen till förtroendetappet påstås vara att

allmänheten hade vissa förväntningar på vad en revisor bör upptäcka vid en granskning, däremot omfattades förväntningarna inte av revisorns arbete (Shaikh & Talha, 2003). Det är något Liggio (1975) redan under 1970-talet valde att benämna förväntningsgapet vilket då beskrevs som den förväntade prestationen som förutses av den oberoende revisorn och det väntade resultatet som användare av finansiella rapporter innehar.

1.2 Problemdiskussion

I samband med skandaler kan förväntningsgapet leda till att förtroendet för revisorn tar skada och professionens syfte ifrågasätts (Shaikh & Talha, 2003). Runtom i Europa uppdagas skandaler

(7)

2 och Sverige är inget undantag, däremot är storleken på skandalerna i Sverige generellt sett inte lika stora som de skandaler vilka uppdagades i samband med de ovan nämnda amerikanska företagens konkurser. Trots det får skandalerna i Sverige samma effekt (Öhman, Häckner, Jansson & Tschudi, 2006), nämligen ett förväntningsgap som hotar revisorn och dennes yrkesgren (Shaikh & Talha, 2003). För några år sedan uppdagades en skandal inom en bostadsrättsförening där arbeten hade redovisats till en kostnad på 220 miljoner kronor, dock blev de aldrig utförda. I det här fallet hade styrelsen vänskapsrelationer med det företag som anlitades för renoveringen av föreningens fastighet och styrelseledamöterna kunde genom företaget erhålla privata förmåner (Hellekant, 2017).

Ett sätt, enligt Halling (2008), som förväntningsgapet kan ta sig uttryck i är antalet anmälningar till revisorernas tillsynsmyndighet, idag kallad Revisorsinspektionen (RI), och antalet

avskrivningar av dessa anmälningar. Till Revisorsinspektionen kan exempelvis en juridisk eller fysisk person lämna in en anmälan mot en auktoriserad eller godkänd revisor som de anser inte har utövat sina arbetsuppgifter på ett lämpligt vis. En avskriven anmälan innebär att

Revisionsinspektionen inte anser att det finns brister i revisorns utförda arbete

(Revisorsinspektionen, u.å, b). I en årsrapport från år 2018 går det att utläsa att 93 stycken anmälningar inkom till RI under det året. Av de anmälda ärendena skrivs ungefär hälften av (Revisorsinspektionen, 2019). Enligt A. Ahlgren (personlig kommunikation 30 mars 2020), chefsjurist på Revisorsinspektionen, har det årligen inkommit cirka fem anmälningar mot auktoriserade och godkända revisorer i bostadsrättsföreningar. För år 2019 ledde ingen av anmälningarna till något beslut om disciplinär åtgärd (A. Ahlgren, personlig kommunikation 30 mars 2020). I enlighet med Hallings (2008) beskrivning tyder det höga antalet avskrivningar på att ett gap mellan förväntningarna hos bostadsrättsföreningsmedlemmar och revisorns verkliga arbetsuppgifter existerar. Trots att det föreligger ett förväntningsgap mellan parterna finns det ingen tidigare forskning som studerar hur medlemmarnas förväntningar påverkar deras

förtroende och upplevelse av revisorn inom området. Utifrån det kommer studien att undersöka revisorns åligganden och vad medlemmarna tror ingår i dennes arbetsrutiner. Därefter kan ett eventuellt förväntningsgap utläsas och således analyseras huruvida det kan ha påverkat deras upplevelse av revisorn. Anledningen till ovanstående är för att kunna utläsa om det föreligger skillnader och/eller likheter mellan de olika parterna, vilket i sin tur kan indikera att branschen bör arbeta för att minska missförstånden mellan revisorerna och

(8)

3 bostadsrättsföreningsmedlemmar genom att förbättra kommunikationen. På så sätt kan, enligt Ojasalo (2001), ett ökat samarbete skapas vilket kan leda till en mer långsiktig kundnöjdhet.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka revisionsklientens upplevelse av revisorns arbetsuppgifter.

1.4 Frågeställning

- Hur kan bostadsrättsföreningsmedlemmars förväntningar på föreningsrevisorn påverka medlemmarnas upplevelse av de arbetsuppgifter revisorn utför?

(9)

4

2. Teoretisk referensram

I nedanstående kapitel presenteras behovet av revisionen förklarat utifrån principal-agentteorin för att ge läsaren förståelse kring den roll revisorn spelar för olika verksamhetsformer. Sedan beskrivs revisorn, revision och tillhörande begrepp utifrån den svenska lagstiftningen för att belysa komplexiteten i revisorns yrke. Vidare presenteras grundläggande kunskap om hur en bostadsrättsförening fungerar. Syftet är att läsaren ska förstå vilka olika “roller” som finns och vilka åligganden varje roll har. Därefter förklaras olika förväntningar för att påvisa hur en klient kan uppleva en tjänst beroende på dess

förväntningar. Sist presenteras det förväntningsgap som kan föreligga mellan revisorer och intressenter för att knyta samman hur förtroendet och förväntningarna kan påverka revisorns prestationer.

2.1 Principal-agentteorin

Principal-agentteorin förklaras av Jensen och Meckling (1976) som ett kontrakt mellan en eller flera personer (principaler) att låta andra personer (agenter) utföra tjänster för deras räkning, agenten får i och med det auktoritet. Om båda parterna, det vill säga både agenten och

principalen, är vinstmaximerande finns det goda skäl att misstänka att agenten inte alltid kommer verka för principalens intresse (Jensen & Meckling, 1976). I bolag är företagsledningen

agenterna och ägarna är principalerna. Den vinstmaximering principalerna vill åstadkomma är att det kapital de har satsat i företaget ska öka, vilket även är det uppdrag ledningen har fått av ägarna. Agenterna maximerar däremot sin nytta genom att arbeta så lite som möjligt för samma ersättning (Diamant, 2004). Smith och Bertozzi (1998) förklarar att det gemensamma intresset mellan agenter och principaler minskar i och med att deras vinstintressen inte är

överensstämmande, vilket i sin tur leder till att parternas mål är olika. Agenten, vilken utför uppgifter på uppdrag av principalen utan att denne är närvarande, får genom sin position information som principalen inte själv innehar men som denne är intresserad av. Det skapar en informationsasymmetri mellan parterna. Asymmetrin och parternas olika mål kan leda till att den information agenten ska förse principalen med inte stämmer överens med verkligheten. Det eftersom agenten kan “förlora” på att ge principalen den verkliga informationen. Trots att det innebär ett brott mot kontraktet som råder mellan parterna kommer agenten välja att lämna begränsade uppgifter (Smith & Bertozzi, 1998). För att minska risken att agenten utför avvikande aktiviteter kan principalen upprätta olika incitament och etablera vissa

(10)

5 övervakningsåtgärder, dock är det kostsamt (Jensen & Meckling, 1976). Diamant (2004) beskriver att det i ett bolag därför krävs en opartisk granskare, nämligen en revisor, för att granska att ledningen förvaltar sitt uppdrag gentemot ägarna på ett ändamålsenligt vis.

2.2 Revisor och revision

Revisionen tar avstamp i Italien redan på 1200-talet där utvalda personer gavs i uppdrag att bekräfta olika offentliga räkenskaper. Rollen utvecklades under kommande år men under 1600- och 1700-talet förlorade dessa personer sin betydelse. Istället växte den revision vi ser idag fram i England och Skottland (Diamant, 2004). Det var när en separation mellan ägandet och

ledningen i företag uppstod som det gavs anledning till att en neutral part skulle komma in för att granska att ägarnas kapital används korrekt och att företagets räkenskaper överensstämmer med det verkliga utfallet (Power, 1999). Revisionens ändamål har således blivit att säkerställa att den information företag utlämnar är äkta och ger en rättvisande bild över bolagets ekonomiska läge. Revisionsområdet har utvecklats med tiden och idag är revisorsrollen stärkt med grund i den svenska lagstiftningen (Diamant, 2004).

2.2.1 Revisor och god revisorssed

Revisorslagen (SFS, 2001:883) reglerar bestämmelser om både auktoriserade och godkända revisorer. Enligt 4 § revisorslagen (SFS 2001:883) ska en revisor bland annat ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksamhet för att få kalla sig auktoriserad revisor. Enligt 6 § revisorslagen (SFS, 2001:883) ska en godkänd revisor uppfylla samma krav som en auktoriserad revisor, dock behöver denne inte ha avlagt en revisorsexamen hos

Revisorsinspektionen. Revisorn ska inför varje uppdrag pröva om det föreligger förhållanden som kan påverka förtroendet för dennes oberoende (21 a § revisorslagen, SFS, 2001:883). Oberoende innebär att revisorn, enligt 20 § revisorslagen (SFS, 2001:883), ska vara självständig, opartisk och objektiv i sina beslutsfattanden. En revisor får exempelvis inte vara styrelseledamot i föreningen som denne granskar alternativt vara gift eller släkt med en styrelseledamot (8 kap. 19 § lag om ekonomiska föreningar (EFL) SFS, 2018:672). Om en sådan situation uppstår ska revisorn inte åta sig uppdraget alternativt frånsäga sig uppdraget. Förtroendet baseras således på oberoendet men även på tystnadsplikten (Wernerman, 2006). Förtroendet, menar Diamant (2004), innebär därmed att värna om de två ovan nämnda begreppen. Ovan presenteras enbart oberoendet, för motivering se rubriken “3.4 Avgränsning”.

(11)

6 Enligt 19 § revisorslagen (SFS, 2001:883) ska en auktoriserad och godkänd revisor beakta god revisorssed i sitt yrke. Sedvanerätten beskrivs enligt följande: “God revisorssed är yrkesetiska regler för revisorn. En viktig etisk regel är att tillämpa god revisionssed!” (Wernerman, 2006). God revisorssed utvecklas i följd med förändringar i branschen samt efter samhällets utveckling, dock ska god revisorssed oavbrutet samverka med höga moraliska krav.

2.2.2 Revision och god revisionssed

Den granskning en revisor utför kallas revision (Sevenius, 2020, b). I en bostadsrättsförening, vilket är en typ av ekonomisk förening, gäller att revision ska utföras på föreningens

årsredovisning, bokföring och styrelsens förvaltning. Revisionen ska även vara så pass grundlig och omfattande att den uppfyller kraven för god revisionssed (8 kap. 3 § EFL, SFS, 2018:672). Det åligger styrelsen att ge revisorn möjlighet att utföra den granskning som denne anser är erforderlig genom att upplysa och vara behjälplig med det revisorn efterfrågar (8 kap. 7 § EFL, SFS, 2018:672). När revisionen är upprättad ska revisorn överlämna en revisionsberättelse till föreningens stämma (8 kap. 7 § EFL, SFS, 2018:672).

I revisionsberättelsen ska det framgå om revisorn anser att årsredovisningen är upprättad enligt gällande lag om årsredovisning. Det ska också belysas om årsredovisningen inbringar en rättvisande bild över föreningens ställning och resultat. Revisorn ska även uttala sig om den förvaltningsberättelse, vilken återfinns i årsredovisningen och är skriven av styrelsen,

överensstämmer med resterande delar av årsredovisningen (8 kap. 34 § EFL, SFS, 2018:672). Revisionsberättelsen ska också omfatta revisorns yttrande om stämman ska fastställa eller inte fastställa balansräkningen, resultaträkningen och dispositionen av föreningens vinst/förlust (8 kap. 35 § EFL, SFS, 2018:672). Vidare ska revisionsberättelsen innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens ledamöter bör medges ansvarsfrihet mot föreningen (8 kap. 36 § EFL, SFS, 2018:672). Det finns två varianter av revisionsberättelse, ren samt oren. När revisorn lämnar en ren revisionsberättelsen innebär det att denne inte har några anmärkningar på årsredovisningen (Sevenius, 2020, a). Enligt Cassel (1996) är allmänhetens tolkning av en ren revisionsberättelse vanligtvis att det i den granskade verksamheten inte har förekommit några missförhållanden. Anledningen till tolkningen är antaganden om att revisionen är mer utförlig och omfattande än det som faktiskt fordras för upprättandet av en ren revisionsberättelse (Cassel, 1996).

(12)

7 årsredovisningen innehåller brister. Det som avgör om en ren alternativt oren revisionsberättelse lämnas är bristens väsentlighet. Väsentlighetskriteriet är givetvis relativt och skiljer sig åt

beroende på situationen (Oppenheimer, 2015). Det är en omfattande del av allmänheten som inte känner till väsentlighetskriteriet och dess innebörd. Således känner de inte heller till att

revisorerna hela tiden är tvungna att göra bedömningar utifrån väsentligheten och på så sätt inte granskar varje siffra (Cassel, 1996).

Den goda sedvanerätten som gäller för revisorer i Sverige ges ut av FAR och Revisionsinspektionen, den är utformad efter de internationella sederna och genom

domstolspraxis. God revisionssed är en benämning på hur själva revisionen ska utföras. Att granskningen ska göras med ett omdöme som är förankrat i kunskap, kännedom och

yrkesmässigt förnuft. En del av den goda revisionsseden är att när revisorn utför granskningen ska fokus ligga på att uppmärksamma väsentliga fel och omständigheter. Det innebär att sådant som räknas till väsentliga fel och omständigheter måste bedömas för varje separat ärende (Wernerman, 2006).

2.3 Bostadsrättsföreningar

Enligt 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (BrL) (SFS, 1991:614) är en bostadsrättsförening en

ekonomisk förening vars syfte är att ställa lägenheter till förfogande för dess medlemmar. Vidare följer 1 kap. 2 § BrL (SFS, 1991:614) där det framgår att kravet för en förening är minst tre medlemmar och minst tre upplåtna lägenheter. Föreningen ska även antaga stadgar, välja en styrelse och utse minst en revisor. Det finns inget krav på att revisorn ska vara godkänd eller auktoriserad utan föreningen kan välja en så kallad lekmannarevisor, det vill säga en outbildad person med ekonomisk kunskap. Det innebär att en medlem i föreningen utan hinder kan väljas till revisor, vilket då kallas internrevisor (Lundén & Svensson, 2011). Det är däremot vanligt att många föreningar väljer en auktoriserad eller godkänd revisor (Wennberg, 2002).

Fortsättningsvis kommer endast auktoriserad och godkänd revisor att behandlas i undersökningen, för motivering se avsnitt “3.4 Avgränsning”.

Det är föreningsmedlemmarna som tillsammans bildar stämman, vilket är det högsta beslutande organet i föreningen. På stämman är det tillåtet för alla medlemmar att medverka och

(13)

8 inte begära ansvarsfrihet för ledamöterna om en eller flera styrelseledamöter har åsidosatt sina åligganden gentemot stämman genom att ha misskött föreningen och föreningen kan antas ha lidit ekonomisk skada till följd av det. På stämman väljs även förtroendemän för styrelseposter och revision. Styrelsen är föreningens verkställande organ och ansvarar för det löpande arbetet vilket innebär att styrelsen är ansvarig för förvaltningen samt organiseringen av

bostadsrättsföreningens angelägenheter. Det är föreningsmedlemmar, om inte annat anges i stadgarna, som ska figurera som styrelseledamöter. Det åligger styrelsen att kontrollera att bokföringen och övrig administration sköts på ett ändamålsenligt vis. De regelbundna

uppgifterna som styrelsen ansvarar för är bland annat att de skriver avtal å föreningens vägnar och sköter dess administration. Styrelsen behöver dock inte själva uträtta alla uppgifter, men ansvaret för att det sköts korrekt är ändock styrelsens (Lundén & Svensson, 2011).

2.4 Förtroende för revisorer

Vad gäller förtroende i sammanhanget revisor och revision är begreppet starkt sammankopplat med god revisorssed, vilken i sin tur är förenad med revisorns oberoende (Cassel, 1996).

Branschorganisationen för revisorer och andra ekonomiska yrkesgrupper kallas FAR (FAR, u.å). I FARs regler vad gäller den lagstadgade skyldigheten om god revisorssed framgår en tydlig definition av begreppet oberoende:

Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet. Han måste därför vid ett uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister denna

förutsättning, skall han avböja eller avsäga sig uppdraget. Detta gäller likaledes då omständigheterna är sådana att de kan ge anledning till befogat tvivel om ledamotens oberoende. (FAR, 1990).

Av förklaringen framgår att revisorn ska frånsäga sig uppdraget om det kan finnas skäl till tvivel kring revisorns oberoende (FAR, 1990). Det indikerar att revisorns oberoende ligger till grund för förtroendet. Det är nödvändigt att klienten har förtroende för revisorn (Cassel, 1996). I en bostadsrättsförening är det medlemmarna som utgör föreningsstämman vilken i sin tur är revisionsklienten, men medlemmarna är även intressenter. Andra intressenter är exempelvis bostadsrättsköpare och kreditgivare (Lundén & Svensson, 2011). Det är även av stor vikt att intressenterna känner förtroende för revisorn. Om intressenterna inte upplever ett förtroende för revisorn är den granskning revisorn utfört oanvändbar (Cassel, 1996). En klients förtroende bygger på förhoppningar om att dennes förväntningar ska gå i uppfyllelse, således är förtroendet sammankopplat med förväntningarna (Tomkins 2001).

(14)

9

2.5 Förväntningar

2.5.1 Olika förväntningar

Ojasalo (2001) förklarar att det finns olika nivåer på en klients förväntningar. Olika

förväntningar kan påverka en klients nöjdhet på lång sikt. Klientens förväntningar kan vara oklara/precisa, underförstådda/förstådda eller orealistiska/realistiska.

- Oklara förväntningar innebär att klienten själv inte vet vad denne specifikt förväntar sig av prestationen. Om förväntningarna inte förverkligas leder det till att klienten upplever ett missnöje, dock vet klienten inte vad anledningen till otillfredsställelsen beror på. Motsatsen till oklara förväntningar är precisa förväntningar.

- Underförstådda förväntningar innebär att de förväntningar en klient har är så självklara att denne inte ens tänker på de. Klienten noterar inte när en underförstådd förväntning förverkligas eftersom denne själv inte är medveten om att den existerar. När en

förväntning däremot inte förverkligas blir den underförstådda förväntningen en förstådd förväntning, vilket innebär att klienten blir medveten om den.

- Orealistiska förväntningar innebär att de förväntningar en klient har är omöjliga eller nästintill osannolika att uppfyllas, vilket gör att klienten nästan alltid blir missnöjd. Motsatsen till orealistiska förväntningar är realistiska förväntningar. Om en klients orealistiska förväntningar kan ändras till att bli realistiska förväntningar finns en möjlighet att förväntningarna kan uppfyllas.

2.5.2 Förväntningsgapet

Begreppet förväntningsgap introducerades för första gången som skillnaden mellan den oberoende revisorns förväntningar på sin prestation och revisionsklientens förväntningar på revisorns prestation (Liggio, 1975). Definitionen utvecklades några år senare till ett

förväntningsgap mellan allmänhetens förväntningar på revisorn och vad revisorn faktiskt kan prestera (Koh & Woo, 1998). Porter (1993) menar att det förväntningsgap som resulterar i kritik mot revisorer är det gap som finns mellan samhällets förväntningar på revisorer samt vad samhället upplever att de får levererat från dem. Förväntningsgapet bör definieras som avvikelsen mellan allmänhetens förväntningar på revisorer och allmänhetens upplevda prestationer från revisorerna.

(15)

10 Jennings, Kneer och Reckers (1993) beskriver förväntningsgapet på ett liknande sätt, det vill säga skillnaden mellan vad samhället och allmänheten förväntar sig av revisorn och

revisionsbranschen samt vad revisorn faktiskt levererar. Hassink, Meuwissen och Bollen (2010) förklarar att det även finns ett förväntningsgap vad gäller revisorers upptäckande av ekonomiska brott och allmänhetens orimliga önskan om att de ekonomiska brotten ska uppdagas. Bakgrunden är att samhällets och revisorns normer går isär. Wernerman (2006) förklarar att ett

förväntningsgap skapas när intressenternas förväntningar på revisorn inte speglar vad revisorn i praktiken får och kan göra. Det finns specifika situationer där förväntningsgap ofta uppstår, till exempel huruvida en årsredovisning är korrekt eller inte, under obestånd och konkurs, vid förskingringar samt andra oegentligheter. Öhman (2007) konstaterar att det inte finns någon generell definition av begreppet förväntningsgap. Han påpekar dock att det finns en gemensam nämnare i begreppet som är central för alla, vilket är att intressenternas förväntningar och uppfattningar om revisionen inte speglar revisorernas bild av revisionen. Sikka, Puxty, Willmott och Cooper (1998) förklarar samtidigt att revisorer upplever att allmänheten inte tycks förstå deras uppgifter och vilket ändamål granskningen har.

Synen på orsakerna bakom förväntningsgapet skiljer sig åt mellan forskarna. Shaikh och Talha (2003) menar på att förväntningsgapet bland annat beror på att området revision anses vara ett komplicerat ämne, men även på grund av att intressenterna är okunniga inom området samtidigt som de har orealistiska förväntningar på revisorn. Enligt Koh och Woo (1998) beror

förväntningsgapet istället på att allmänheten och revisorerna har olika syn på revisorns uppgifter samt skyldigheter. Porter (1993) förklarar att den kritik som finns mot revisorer är en konsekvens av att revisorer inte lyckas möta de förväntningar samhället har på dem, vilket leder till att

samhällets förtroende för revisorerna och revisionsbranschen minskar.

Koh och Woo (1998) gör en sammanfattning av ett antal åtgärder som bör vidtas för att minska förväntningsgapet, en av dessa är större revisionsrapporter. Större och utökade revisionsrapporter skulle förändra användarnas syn på de finansiella rapporterna vad gäller revisorns åligganden. Lennartsson (2016) beskriver att tre nya revisionsberättelser infördes i Sverige under år 2016. De nya direktiven är att både utöka rapportens innehåll och dess form. Tanken bakom detta är att utforma en revisionsberättelse som lever upp de krav som ges av marknaden. Således kan rapporterna, enligt Marténg (2017), bidra till en reducering av förväntningsgapet. Miller, Reed och Stawser (1990) undersökte och fastställde att förväntningsgapet faktiskt kunde minskas

(16)

11 genom mer ingående och grundliga revisionsberättelser.

Cohen, Ding, Lesage och Stoloway (2015) menar däremot att gapet mellan förväntningarna och prestationerna kan minskas genom att uppdatera och förbättra de revisionslagar samt de

standarder som finns. Ytterligare två åtgärder för att minska förväntningsgapet presenteras av Wernerman (2006), se figur 1. Det första är att upplysa intressenterna om vad den lagstadgade revisorsrollen innebär. Intressenterna bör även upplysas om vad som faller under styrelsens och VD:ns ansvar till skillnad från vilka områden revisorn ansvarar över. Det andra är att utveckla god revisionssed till det intressenterna faktiskt vill se.

Figur 1: Förväntningsgapet (Wernerman, 2006).

2.6 Teorisammanfattning

Med hjälp av principal-agentteorin kan behovet av revisorn och dennes revision förklaras. Det är intressemotsättningen mellan agenten och principalen som motiverar att en oberoende

granskning måste utföras av både agentens förvaltning samt verksamhetens räkenskaper (Jensen & Meckling, 1976; Diamant, 2004; Smith & Bertozzi, 1998). I en bostadsrättsförening är det föreningsstämman som utser revisorn, men revisorn arbetar inte enbart på uppdrag av stämman utan också på uppdrag av intressenter, vilka är exempelvis kreditgivare och framtida

bostadsrättsinnehavare (Lundén & Svensson, 2011). Revisorn har komplexa åligganden där vissa krav måste uppfyllas, däribland god revisionssed och revisorssed (revisorslagen, SFS, 2001:883).

(17)

12 Sikka et al. (1998) menar att en del av allmänheten inte vet vad revisorns arbetsuppgifter omfattar. Detta leder till den första indikationen på undersökningens resultat, det vill säga den bristande kunskapen som finns hos allmänheten gällande revisorns uppgifter finns även hos bostadsrättsföreningsmedlemmar avseende deras föreningsrevisor. Trots att medlemmarna möjligtvis inte vet vad revisions arbetsuppgifter innebär är dessa fortfarande klienter till revisorn och har således vissa förväntningar på revisorn och dess granskning.

Även förtroende är en stor del av revisorns arbete, förtroendet ska testas innan uppdrag,

upprätthållas under arbetets gång och inte raseras när granskningen väl är utförd (Cassel, 1996). Förtroendet kan hotas när en klients olika förväntningar inte överensstämmer med det verkliga utfallet, vilket kan leda till att ett förväntningsgap uppstår (Liggio, 1975; Koh & Woo, 1998; Porter, 1993). Den andra indikationen som kan utläsas utifrån teorin är att förväntningarna medlemmar har blir inte uppfyllda av revisorn och således förlorar revisorn förtroende hos medlemmarna. Den teoretiska bakgrunden hjälper till att förklara varför olika

föreningsmedlemmar kan ha olika förväntningar vilka i sin tur kan påverka deras förtroende. Den bidrar dessutom med förståelse kring varför revisorer uppfattar sig ha ett visst förtroende hos medlemmarna. De två ovan nämnda indikationerna kommer att utvärderas och studeras vidare i nedanstående avsnitt.

(18)

13

3. Metod

I kapitlet redogörs för tillvägagångssättet i studien, vilken är av kvalitativ ansats med abduktivt

handlingssätt, för att ge läsaren förståelse kring studiens uppbyggnad. Sedan beskrivs den avgränsning som gjorts till godkända/auktoriserade revisorer inom Västeråsbaserade bostadsrättsföreningar samt ett urval av dess medlemmar, för att skapa en uppfattning om studiens storlek. Därefter förklaras hur de semistrukturerade intervjuerna gick till vid insamlingen av den empiriska datan.

3.1 Val av metod

Det tillvägagångssätt som används i studien är av kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien är att skapa en djupare och bredare förståelse inom undersökningsområdet. Den kvantitativa ansatsen valdes bort eftersom den metoden inte bidrar med en djupare förståelse, utan skapar en överblick över en större mängd insamlad data. Studien har även genomförts med ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket är en kombination mellan induktiv och deduktiv undersökning (Bryman & Bell, 2015). Tillvägagångssättet innebär att tolkningar av en viss situation görs utifrån

indikationerna baserade på teorin. Tolkningarna har sedan styrkts genom iakttagelser. Det vill säga med hjälp av abduktion kan logiska slutsatser successivt dras utifrån teorin och empirin (Alvesson & Sköldberg, 2017). I den aktuella undersökningen uttrycktes indikationer utifrån teorin gällande exempelvis principal-agentteorin vilken sedan kopplades samman med den insamlade empirin. Under studiens gång har empirin resulterat i mindre anpassningar i tillämpningen av teorin, för att på så sätt stärka den empiriska insamlingen och förhållandet mellan dessa.

3.2 Litteraturinsamling

I studien har litteratur använts, vilket kallas sekundärdata enligt Björklund och Paulsson (2012). Några exempel på sekundärdata är böcker, tidskrifter och broschyrer. Bryman och Bell (2015) förklarar vikten av att använda sekundärdata på rätt sätt. De menar att data från erkända källor anses vara av hög kvalité och pålitliga. Därmed är det av stor vikt att, vid användning av sekundärdata, vara försiktig och kontrollera kvalitén på den data som skall användas. I studien har enbart information från källor som anses pålitliga använts, det vill säga främst facklitteratur.

(19)

14 Anledningen är att säkerställa att informationen som används är säker och av hög kvalitet. I metodavsnittet har främst litteraturerna “Seminarieboken” av Björklund och Paulsson (2012) samt “Företagsekonomiska forskningsmetoder” av Bryman och Bell (2015) använts. Även annan sekundärdata har använts under avsnittet, exempelvis Revisorsinspektionen (u.å, b) och Lundén och Svensson (2011).

I teoriavsnittet har ett flertal olika vetenskapliga artiklar använts vilka har tagits fram genom databaserna som finns tillgängliga på Mälardalens Högskolas webbplats. Databaserna ABI/INFORM Global, ProQuest, PRIMO och Google Scholar nyttjats vid framtagandet av artiklar. Alla vetenskapliga artiklar som har tillämpats i den aktuella studien har varit “peer reviewed”, vilket innebär att artiklarna har granskats av vetenskapsmän som arbetar inom det aktuella ämnet, det vill säga oberoende ämnesexperter (Mälardalens Högskola, 2020). Därmed exkluderades artiklar som inte var “peer reviewed”, men även artiklar där full text inte fanns tillgänglig. För att finna relevanta och tillämpliga vetenskapliga artiklar användes bland annat följande sökord: auditor, expectation gap, principal-agent och accounting. Flertalet vetenskapliga artiklar har publicerats i respekterade tidskrifter vilket har kontrollerats mot “Academic Journal Guide 2015” under rubrikerna “Accounting” och “Finance”. I studien har källor som kan anses föråldrade använts, ett exempel är texten av Liggio (1975), men då källan endast används för att återge den första beskrivningen av förväntningsgapet anses den fortfarande aktuell för studien.

3.3 Operationalisering

För att utforma de begrepp forskaren är intresserad av genomförs operationalisering (Bryman & Bell, 2015). Det görs för att tydligt kunna frambringa ett samband mellan den teoretiska och empiriska delen. I tabell 1 återfinns tre av de intervjufrågor som ställdes till både revisorer och bostadsrättsföreningsmedlemmar, det framgår dessutom hur frågorna är kopplade till teorin samt en kort förklaring till varför frågan ställdes. Samtliga intervjufrågor finns i bilaga 1 och 2.

Fråga Teori Referens Motivering

Revisor:

Hur ser du på förtroendet i din roll som revisor?

Medlem:

Hur ser du på ditt förtroende

Förtroende Cassel (1996) och Tomkins (2001).

Frågan hänger samman med området förtroende och bidrar med förståelse kring hur olika parter kan ha skild syn på förtroendet för revisorn.

(20)

15

för revisorn i föreningen?

Revisor:

Berätta om din roll som oberoende part.

Medlem:

Berätta om hur revisorn, enligt dig, ska verka som oberoende part i en bostadsrättsförening?

Oberoende Jensen & Meckling (1976) och Smith &

Bertozzi (1998)

Frågan inbringar förståelse kring hur revisorn själv upplever att denne arbetar för att bibehålla sin lagkrävda roll som opartisk men även hur medlemmarna har uppfattat revisorernas arbete gentemot oberoendet. På så vis går det att utläsa om synen oberoendet kan skiljas åt mellan parterna.

Revisor:

Beskriv dina arbetsuppgifter som revisor, vad gäller bostadsrättsföreningar.

Medlem:

Vad är din uppfattning om revisorns arbetsuppgifter i föreningen?

Förväntningar Liggio (1975) och Koh & Woo (1998)

Frågan ger insikt kring de olika

förväntningar som finns hos olika parter och bringar insikt i hur dessa går ihop alternativt isär.

Tabell 1: Exempel på operationalisering. Källa: Egentillverkad

3.4 Avgränsning

I studien har en avgränsning gjorts till att endast undersöka auktoriserade och godkända

revisorer, trots att det enligt Lundén och Svensson (2011), är frivilligt för bostadsrättsföreningen att välja en lekmannarevisor. Anledningen att lekmannarevisorer inte undersöks är eftersom de varken registreras eller inkluderas hos Revisorsinspektionen, således finns det ingen information om antalet anmälningar mot dem (Revisorsinspektionen, u.å, b). Det förekommer därför inga uppgifter som indikerar huruvida det föreligger ett förväntningsgap eller inte, vilket innebär att det inte går att avgöra om ett problem finns. Ytterligare en anledning till att lekmannarevisorer inte studeras är då medlemmars förväntningar troligtvis skiljer sig åt vad gäller utbildade

revisorer från revisionsbyråer och lekmän utan relevant utbildning. Avgränsningen omfattar även begreppet förtroende och därigenom dess två byggstenar, oberoende samt tystnadsplikt. I studien kommer fokus endast riktas mot oberoendet eftersom tystnadsplikten inte har en lika tydlig koppling till området förväntningsgap.

Ytterligare en avgränsning i studien är att enbart studera revisorer och

bostadsrättsföreningsmedlemmar hemmahörande i Västerås eftersom sätet och kontaktnätet finns i den aktuella staden. Detta är något Bryman och Bell (2015) har valt att benämna

(21)

16 bekvämlighetsurval. Avgränsningen till de två intervjuade revisorerna baserades på deras arbetsuppgifters koppling till granskning av bostadsrättsföreningar. Medlemmarna valdes då de hade anknytning till de bostadsrättsföreningar som revisorerna granskar. Det innebär att en av revisorerna har, genom bostadsrättsföreningen, koppling till tre av medlemmarna och den andra revisorn har koppling till de resterande tre medlemmarna. Storleken på medlemmarnas

föreningar skiftade, likaså gjorde medlemmarnas ålder och antal år de bott i föreningen. Orsaken var att dessa faktorer inte ansågs vara av betydelse för medlemmarnas uppfattningar.

3.5 Insamling av empiri

Intervjuer ligger till grund för den empiri som presenteras i studien. Empiri är primärdata vilket är data som huvudsakligen har samlats in i syfte att användas i den aktuella studien (Björklund & Paulsson, 2012). Intervjuer har genomförts med två revisorer och sex medlemmar i

bostadsrättsföreningar. Till en början kontaktades, både via mejl samt telefon, två olika revisionsbyråer samt tre revisorer från en tredje byrå. De två revisionsbyråerna återkopplade aldrig och en av de tre revisorerna som kontaktades avböjde. Anledningen till att tre revisorer kunde kontaktas direkt, utan att gå via byrån, var eftersom kontaktuppgifter till dessa fanns tillgängliga genom tidigare samröre med byrån. Efter att ha fått revisorernas godkännande om medverkande i studien kunde föreningar väljas vilket i sin tur gjorde att medlemmar kunde kontaktas. Revisorerna kunde bidra med viss kontaktinformation, utöver det kontaktades andra medlemmar över telefon eller mejl. Totalt kontaktades elva medlemmar i olika föreningar, varav sex svarade att de var villiga att medverka i studien och resterande medlemmar återkopplade inte.

En semistrukturerad intervjuform har använts vid samtalen, metoden valdes eftersom det gav möjlighet att utgå ifrån intervjuguider samtidigt som ostrukturerade följdfrågor kunde anpassas efter respondenternas svar. Detta för att kunna få en djupare förståelse (Kvale & Brinkmann, 2014). Metoden valdes även eftersom den genererar en möjlighet för oväntade synsätt att uppkomma under samtalet, vilket går hand i hand med det abduktiva tillvägagångssätt som använts. En fördel med de semistrukturerade intervjuerna är att de ger så pass strukturerade svar att en jämförelse mellan upplysningarna kan ske (Krag Jacobsen, 1993).

(22)

17

3.6 Tillvägagångssätt

Både revisorerna och bostadsrättsföreningsmedlemmarna är anonyma i studien vilket de informerades om innan varje intervju tog vid. Enligt Björklund och Paulsson (2012) är det möjligt att anonymiteten bidrar till att den intervjuade ger ett mer uppriktigt och tillförlitligt svar. Respondenterna blev i och med anonymiteten tilldelade alias där revisorerna försågs bokstav enligt alfabetisk ordning utifrån intervjudatum. Bostadsrättsföreningen samt dess medlemmar tilldelades slumpmässiga namn med samma begynnande bokstav som föreningens revisor, se figur 2.

Figur 2: Alias för anonymitet. Källa: Egentillverkad.

Alla intervjuer, med både medlemmar och revisorer, hölls under slutet av april och början av maj. Intervjuerna med revisorerna pågick i genomsnitt 40 minuter och genomfördes online via Google Hangouts Meet där alla parter kunde se och höra varandra väl. Anledningen till att ett videosamtal föredrogs är på grund av den rådande situationen med COVID-19. Intervju över telefon, där enbart respondentens röst skulle höras, förkastades och istället valdes videosamtal vilket även respondenten föredrog samt hade möjlighet till. Bryman och Bell (2015) beskriver att det finns flera fördelar med att ha ett videosamtal, i jämförelse med en telefonintervju, eftersom den typen av intervjuform efterliknar en intervju “ansikte mot ansikte” vilket gör att kroppsspråk kan avläsas. En nackdel Bryman och Bell (2015) tar upp är att videosamtal kan drabbas av störningar i kvalitén vilket kan resultera i bortfall av ord och information. I intervjuerna med Anders och de sex medlemmarna förekom inga sådana störningar men i intervjun med Barbro förekom vissa mindre ljudstörningar. Dessa påverkade dock inte respondentens svar i sin helhet.

(23)

18 Intervjuerna med medlemmarna tog i genomsnitt 25 minuter och genomfördes online med videosamtal. Därav förekommer samma för- och nackdelar, vad gäller intervjuer på distans, som nämnts ovan för revisorerna.

Alla intervjuer inleddes med en allmän konversation där tanken med studien presenterades samt dess syfte och bidrag. Därefter övergick konversationen till intervjuns huvudfrågor, vilket startade en diskussion. Alla respondenter fick ta del av huvudämnena innan själva intervjun genomfördes. En nackdel med det kan, enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014), vara att respondenten inte ger lika spontana svar som om den inte hade fått frågorna i förväg. Personliga värderingar kan påverka studien och dess trovärdighet, det anses därmed enligt Björklund och Paulsson (2012) vara av stor vikt att vara objektiv. För att öka objektiviteten utformades

intervjufrågorna med utgångspunkten att vara så opartiska som möjligt, samtidigt som intervjun utfördes med åtanke att vara så objektiv som möjligt genom att inte ställa ledande följdfrågor. Antecknar togs under intervjuns gång, där bland annat kroppsspråk och tonfall noterades. Efter godkännande från respondenterna spelades även alla intervjuer in för att sedan kunna

sammanställas i skrift. Enligt Björklund och Paulsson (2012) bör intervjuer där känslig

information förekommer inte spelas in, men då intervjufrågorna inte ansågs vara känsliga kunde samtliga intervjuer spelas in. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten ville ta del av den skriftliga sammanställningen av svaren som intervjun gett och få möjlighet att göra korrigeringar vilka sedan kunde tas hänsyn till, vilket alla accepterade.

Inför intervjuerna med medlemmarna har en granskning gjorts av varje förenings senast fastställda årsredovisning, där det har framgått att varje redogörelse innehåller en

revisionsberättelse skriven av föreningens revisor. I revisionsberättelserna framgår bland annat vad styrelsens ansvar är och vad revisorns ansvar är.

3.7 Analys

Innan den empiriska datainsamlingen tog vid hade teori samlats in vilken användes som grund för intervjufrågorna. Utifrån teorin formulerades även indikationer om studiens resultat. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom intervjuer med både revisorer och

bostadsrättsföreningsmedlemmar vilka skedde vid olika tillfällen. Efter de tre första intervjuerna diskuterades ofta återkommande ämnen som respondenterna tog upp, dessa ämnen föranledde

(24)

19 ytterligare teoriinsamling och således förändrades indikationerna. I samband med att intervjuerna avslutades lyssnades inspelningarna igenom ett flertal gånger och noteringar togs gällande uppfattningen av respondenternas svar. Anteckningarna slogs sedan samman med de noteringar som togs i samband med genomförandet av intervjuerna för att tillslut sammanfogas till en enhetlig text. Slutligen lästes texten igenom för att verifiera att all information blivit korrekt. Efter att den empiriska delen av studien var färdigställd kunde teoridelen slutföras med gallring av onödiga delar och ett tillägg av mer aktuella delar, avslutningsvis kunde indikationerna omformuleras ytterligare en gång. Sammanställningen av intervjuerna används sedan i analysdelen där kopplingar gjordes mellan empirin och teorin, för att sedan leda till en presentation av de slutsatser som kunnat dras utifrån analysen.

3.8 Studiens trovärdighet

Kvalitativa studier bör granskas med utgångspunkt i begreppet trovärdighet, vilket inrymmer fyra olika kriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse (Bryman & Bell, 2015).

- Tillförlitlighet innebär att forskningen är genomförd i enlighet med det förfarande forskningen bör genomföras på. Exempelvis bör återkoppling göras till personer som ligger till grund för studien, anledningen är för att få deras försäkran om att tolkningen av deras svar är korrekt (Bryman & Bell, 2015). I och med att alla respondenter i studien tackade ja vid förfrågan om återkoppling på intervjusvaren, och således fick möjlighet att korrigera eventuella felaktigheter eller missförstånd, resulterade det i en ökad

tillförlitlighet i uppsatsen.

- Överförbarhet innebär, enligt Bryman och Bell (2015), att det utfall som blir av en studie inom ett visst ämne, ska vid en upprepning bli detsamma. I den aktuella studien har endast två stycken revisorer samt sex stycken bostadsrättsföreningsmedlemmar intervjuas, vilket är ett ytterst litet urval av samtliga revisorer och

bostadsrättsföreningsmedlemmar som finns. Överförbarheten i studien blir därför tämligen låg.

- Pålitlighet innebär att en tydlig redogörelse av alla de faser studien går igenom bör göras. Förslagsvis bör tydliga förklaringar av hur urvalsprocessen gått till ges (Bryman & Bell, 2015). För att öka studiens pålitlighet har tydliga och detaljerade förklaringar av olika beslut redogjorts för, exempelvis vid val av metod, intervjupersoner samt intervjuform.

(25)

20 Anledningen är att läsaren ska få förståelse för de beslut som tagits, samtidigt som det ökar studiens pålitlighet.

- Bekräftelse är det sista delkriteriet, enligt Bryman och Bell (2015) innebär bekräftelse att studien genomförts i god tro. Det är dock inte möjligt att genomföra studien helt

objektivt, men genom bekräftelse kan det påvisas att studien inte avsiktligt eller medvetet blivit påverkad av personliga åsikter. För att uppnå det kriteriet i studien har det varit av stor vikt att styrka det som skrivs med pålitliga källor. En annan åtgärd som vidtagits är fulltaligt deltagande vid insamling av empirin, därefter har respondenternas svar

diskuterats, för att på så sätt säkerställa att svaren uppfattats på ett snarlikt sätt. Det tidigare samröret med den aktuella revisionsbyrån kan, enligt Bryman och Bell (2015), hota objektiviteten eftersom respondenten kan känna ett behov av att anpassa sina svar för att upprätthålla sitt anseende.

(26)

21

4. Empiri

I det empiriska avsnittet presenteras respondenternas svar från alla genomförda intervjuer. Både revisorernas och medlemmarnas intervjusvar är indelade i fyra områden för att underlätta läsarens förståelse för de kopplingar som presenteras senare i analysavsnittet och på så vis skapa en tydligare bild av studien. Den presenterade information ska sedan kopplas samman i analysavsnittet och förenas med den utvalda teorin, för att se vilka likheter och skillnader som föreligger.

Som inledning till presentationen av intervjusvaren bör först relationen mellan revisionsbyrån, Fastighetsförvaltarna och föreningarna redogöras för. Föreningarna Apelsinen och Bananen har sin förvaltning, det vill säga den ekonomiska skötseln, hos företaget Fastighetsförvaltarna. Fastighetsförvaltarna är även behjälpliga inom andra områden såsom byggnadsservice. De har nära kontakt med föreningarnas styrelser och besvarar många av deras funderingar, de håller dessutom vissa utbildningar för föreningarnas styrelseledamöter. Föreningen Ananasen har valt att inte använda sig av Fastighetsförvaltarna.

4.1 Intervjusvar från revisorer

4.1.1 Presentation av byrån

Den aktuella byrån klassas som stor. Revisionsbyrån har kontor över hela landet samt utomlands. De är totalt över 200 000 medarbetare världen över. Trots att byrån ses som stor upplevs

Västeråskontoret litet. På byrån i Västerås är huvudsysslan revision, men när revisorerna är ute och träffar kunder fångas andra frågor upp. I andra större städer såsom Stockholm, Göteborg och Malmö finns det hela avdelningar med rådgivningstjänster.

4.1.2 Presentation av revisorer

Anders

Anders arbetar som auktoriserad revisor och började på den aktuella revisionsbyrån år 1998. Anders uppskattade att han under år 2019 (avseende räkenskapsåret 2018) granskade och skrev under cirka 180 stycken årsredovisningar avlagda av bostadsrättsföreningar.

(27)

22 Barbro

Barbro är auktoriserad revisor och har arbetat på byrån sedan hon fick den titeln. Hon har, för räkenskapsåret 2018, granskat totalt 134 stycken bostadsrättsföreningar.

4.1.3 Förtroendet

Anders

Anders säger att huvuduppgiften som revisor, vad gäller bostadsrättsföreningar, är revision. Utöver den tid han lägger på själva granskningen är tid för planering över året. Några exempel på planeringsuppgifter är att hålla sig uppdaterad kring lagstiftning och hur de rent administrativt planerar att genomföra granskningen. Anders berättar att han sällan har direkt kontakt med styrelsen, men att han tror och hoppas att förtroendet för honom som revisor är högt hos medlemmarna ändå.

Att söka efter missförhållanden är något Anders menar på är en del av revisionen. Han nämner att syftet med revisionen bland annat är att granska föreningens årsredovisning, att den följer god redovisningssed samt de lagar och regler som ska efterföljas när ett årsbokslut upprättas.

Årsredovisningen kan således vara upprättad korrekt, men samtidigt innehålla oegentligheter i själva redovisningen, exempelvis poster som kan vara redovisade till fel värde eller inte är redovisade överhuvudtaget. Han förtydligar genom att säga att revisionen ska planeras på ett sådant sätt att förskingring eller andra missförhållanden ska fångas upp. Anders menar att söka efter missförhållanden är något en revisor både ”ställer in siktet på” men även innefattas av deras ordinarie tillvägagångssätt. När en revision planeras ska vissa områden granskas, däribland möjliga oegentligheter.

Enligt Anders ingår det i en revisors arbetsuppgifter att upptäcka ekonomiska problem. En förening som gör en större förlust men inte har några bokslutstransaktioner kan ses som en fara. I en sådan situation bör revisorn varna föreningen och informera om en eventuell höjning av årsavgifterna. Det är viktigt att han har respekt för att alla medlemmar inte har kunskap om hur en årsredovisning ska läsas och därmed inte förstår att ett negativt resultat inte alltid betyder att föreningen har gjort en pengamässig förlust. Anders menar på att det är en av anledningarna till varför en revisor finns, just för att upptäcka dessa problem och kunna varna föreningen inklusive de medlemmar som inte är intresserade av att läsa årsredovisningar.

(28)

23 Anders berättar att han skriver en ren revisionsberättelse trots att han vet att årsredovisningen innehåller vissa fel. Det är felens karaktär som avgör om ren eller oren revisionsberättelse ska upprättas. Hans syn på en ren revisionsberättelse påverkas inte om en förening, vilken redovisar ett resultat på 250 000 kr, har missat att periodisera en kostnad. Det vill säga att föreningen skulle ha bokfört ytterligare 20 000 kr i kostnader för räkenskapsåret och således redovisat ett resultat på 230 000 kr. Det som avgör huruvida ett fel anses vara väsentligt eller inte förklarar Anders beror på hur ett fel skulle påverka en intressents beslut. Här menar han att det inte skulle förändra en potentiell bostadsrättsköpares val om föreningens resultat var redovisat till 250 000 kr eller 230 000 kr. Det ska vara större och väsentliga fel som ska föranleda en oren

revisionsberättelse. Han avslutar sitt svar med att säga att en ren revisionsberättelse, skriven av honom, inte innebär att 100% av årsredovisningen överensstämmer med verkligheten.

Barbro

Revisorerna har uppstart och planering med Fastighetsförvaltarna samt hela teamet som ska arbeta med föreningarna, där hon som revisor skapar mallar och stöttar assistenterna. Under revisionen har hon avstämningsmöten med Fastighetsförvaltarna för att kontrollera att de delar samma syn på vad uppdraget innebär. När revisorsassistenterna har samlat in dokumentationen går Barbro igenom årsredovisningen och de underlag hon behöver titta närmare på. Sedan stämmer hon av med fastighetsförvaltaren och lämnar därefter en skriftlig rapport till styrelsen. Sist av allt skriver hon under årsredovisningen. Hon har således inte speciellt mycket kontakt med styrelsen.

Att leta efter missförhållanden, till exempel förskingring, menar Barbro ingår i arbetet. Oftast går inte redovisningen ihop i dessa fall, alternativt har föreningen en kassa de inte kan redogöra för eller ovanliga bokningar. I vissa fall kan det dock förekomma att föreningen har en “sido-redovisning” som varken medlemmarna eller Fastighetsförvaltarna vet om. Det är ingenting hon kan granska eftersom det då inte syns i bokföringen. Revisionen upprättas inte för att

missförhållanden ska upptäckas, men genom den granskning som görs ska oegentligheter kunna upptäckas. Barbro menar att om föreningen har någon form av ekonomiska problem fångar hon upp det tillsammans med förvaltaren. Barbro skriver då en rapport till styrelsen innehållande förslag på åtgärder till problemet men det är inget hon tar upp i revisionsberättelsen.

(29)

24 Vad gäller ren alternativt oren revisionsberättelse och tillförlitligheten i årsredovisningen arbetar revisorer med väsentlighetstal. Det innebär till exempel att en post som är några tusen fel inte kommer leda till att revisorn skriver en oren revisionsberättelse. Hon förtydligar genom ett exempel där en fastighet är bokförd till 7 miljoner kr men egentligen är värd 6,99 miljoner kr, då anses felaktigheterna så pass oväsentliga att det inte görs någon annan bedömning av

årsredovisningen och därmed upprättas ingen oren revisionsberättelse. En ren revisionsberättelse innebär således inte att årsredovisningen är exakt rätt på kronan, men i väsentlighet. Det som avgör om ett fel är väsentligt är om en extern intressent, vid läsning av årsredovisningen, gör en annan bedömning av föreningen på grund av felet.

Vad gäller förtroendet menar Barbro att hon inte har speciellt mycket kontakt med föreningen, men i de fall hon har kontakt med medlemmarna upplever hon att de lyssnar och tar till sig av det hon säger. Således upplever hon att förtroendet för henne är högt, trots att hon inte vidtar några speciella åtgärder för att upprätthålla sitt förtroende. I de fall medlemmar har funderingar om till exempel nya regelverk eller mer allmänna funderingar ställer hon upp och svarar på det som ingår i hennes arbetsuppgifter.

4.1.4 Oberoendet

Anders

Anders förklarar att en revisor ska vara oberoende ur flera olika perspektiv. Ett exempel är att revisorn ska vara oberoende mot de som inte är medlemmar i föreningen, utan är potentiella köpare av en bostadsrätt i föreningen. Då ska revisorn vara oberoende och intyga att

årsredovisningen är rimlig och rätt, att föreningen har de skulder som de har samt att fastigheten är bokförd till rätt värde. Anders menar att en revisor bör vara tydlig med vilka arbetsuppgifter denne har för att bevara förtroendet som oberoende. Han bevarar sin oberoende-roll genom att vara tydlig med vad hans arbetsuppgifter innebär och hur de fungerar.

Barbro

Barbro berättar att oberoendet är av stor vikt för att alla intressenter till en förening ska kunna ta del av årsredovisningen och känna sig trygga med att det som presenteras återspeglar föreningen. Oberoendet är en kvalitetsstämpel på att uppgifterna stämmer och hon kan därför inte gå

(30)

25 vara släkt med en person i styrelsen. Hon vill inte heller ha en nära vän som styrelseledamot i en förening hon granskar. Det eftersom styrelsen avlägger årsredovisningen hon sedan ska skriva under. Om en sådan situation skulle uppstå måste hon antingen avsäga sig sitt uppdrag alternativt lämna över uppdraget till en kollega. Detta gäller inte när en släkting eller vän enbart bor i föreningen eftersom en ”vanlig” medlem inte kan påverka årsredovisningen på det sättet. Det är av stor vikt att ovanstående efterföljs så att oberoendet uppfylls och att kvalitén säkerställs.

4.1.5 Förväntningar

Anders

Anders förklarar att han har märkt av ett förväntningsgap på olika nivåer från skilda roller. Om han har reviderat en årsredovisning förväntar sig läsaren att den ska stämma till 100%. Han går tillbaka till exemplet med föreningen som gjorde ett resultat på 250 000 kr, där tycker läsaren att det ska vara exakt 250 000 kr och inget annat. Medan han som revisor anser att ”det nästan är rätt”. Där menar han att det finns ett förväntningsgap vad gäller den rena revisionsberättelsen som lämnats trots att årets resultat är felaktigt redovisat med 20 000 kr. Det kan ses som problematiskt eftersom vissa medlemmar anser att 20 000 kr faktiskt är en stor summa och ifrågasätter därmed upprättandet av den rena revisionsberättelsen. Anders förklarar då att 20 000 kr i sammanhanget inte är av väsentligt. Om en revisor skulle granska varje krona skulle arvodet landa på 50 000 kr för varje utförd revision, vilket troligtvis ingen förening skulle vara villig att betala.

Han tror att förväntningsgapet är störst mellan föreningens medlemmar och revisorerna, han menar nämligen att bankerna samt Fastighetsförvaltarna förstår revisorns roll. Ytterligare ett exempel på förväntningsgapet som Anders gav var att en föreningsmedlem kontaktade honom då föreningsstämman röstade nej till medlemmens förslag om att bygga ett sophus. Anders får i sådana fall förklara att ett sådant beslut, om det gått rätt till, inte får avgöras av honom då det inte ingår i hans arbetsuppgifter.

Anders kan föreställa sig att ett förväntningsgap mellan revisorer och bostadsrättsföreningar finns, men att det inte ofta syns. Han menar att gapet först uppmärksammas när ett problem uppstår. För honom, som revisor, är Fastighetsförvaltarna duktiga på att urskilja var diskussioner gällande förväntningsgapet kan uppstå och därför kan de lösa många av de konflikter som kan uppstå. I vissa fall kontaktas Anders för att få en revisors syn på en viss fråga. Vissa av dessa

(31)

26 frågor kan vara sådant revisorerna själva inte har upptäckt. Till exempel ett beslutsfattande av takrenovering där styrelsen har anlitat ett företag vilket ägs av styrelseordföranden. Företaget som utför renoveringen fakturerar sedan 200 000 kr vilket är 50 000 kr mer än vad ett annat företag skulle fakturerat. Trots att revisorerna gör granskningen så korrekt som möjligt utifrån de förutsättningar som ges är det svårt att veta om det inhyrda bolaget i exemplet ovan ägs av ordföranden. Vid ett eventuellt förväntningsgap hanterar byrån det genom att stämma av internt inom teamet i Västerås som arbetar på avdelningen med bostadsrättsföreningar. De utgår från en standard vilken de sedan anpassar utifrån vilken typ av företag eller organisation som revideras.

Barbro

Barbro upplever att det finns ett allmänt förväntningsgap mellan revisorer och

bostadsrättsföreningar, men i de flesta föreningar Barbro är ansvarig för påstår hon att det inte förekommer ett sådant. Hon menar dock att många medlemmar inte vet vad en revisor är och vad denne gör, trots att det enligt henne tydligt framgår i revisionsberättelsen som skickas ut i

samband med utskicket av årsredovisningen. Hon exemplifierar att många medlemmar inte förstår att en revisor endast gör stickprover eller urval och därmed inte granskar varenda post. Vissa medlemmar tycker dessutom att revisorn ska vara med och tycka till om frågor gällande till exempel om träden på gården skulle ha blivit klippta eller inte. Medlemmar kommer även med frågor som hon inte kan svara på eftersom det inte ingår i hennes arbetsuppgifter att besvara sådana frågor. Hon får i dessa fall förklara sina åligganden och vad som innefattas av dem.

Hon förklarar att de inte gör något speciellt inom byrån för att hantera ett eventuellt

förväntningsgap. De hanterar olika ärenden när de uppkommer, på grund av att alla föreningar skiljer sig åt kunskapsmässigt och således skiljer det sig åt hur mycket hjälp de behöver. När byrån får nya bostadsrättsföreningsklienter skickar de ut ett välkomstbrev där det beskrivs vilken process revisorerna genomgår vid granskningen av föreningen. Detta gäller enbart nya föreningar och således inte nya ledamöter eftersom det förutsätts att ledamöterna överlämnar den

(32)

27

4.2 Intervjusvar från medlemmar

4.2.1 Presentation av föreningar

Apelsinen

Föreningen beskrivs av de intervjuade medlemmarna som en relativt liten förening med ett lägenhetshus innehållande ett trettiotal hushåll och ett antal radhuslängor, föreningen upplevs som äldre då det syns på föreningens byggnader.

Ananasen

Bostadsrättsföreningen är relativt ny, där närområdet fortfarande är under konstruktion. Med endast 35 lägenheter upplevs föreningen som liten.

Bananen

Föreningen Bananen har funnits sedan år 2000 och beskrivs av dess medlemmar som en liten förening. Den består av fem hus där varje hus har sex lägenheter, totalt 30 lägenheter.

4.2.2 Presentation av medlemmar

Alexandra

Alexandra arbetar som handläggare på Skatteverket, men hon har tidigare arbetat på en

revisionsbyrå samt med löpande bokföring. Hon har bott i två olika bostadsrättsföreningar under sin livstid, i den aktuella föreningen Apelsinen har hon bott i ungefär två år och i den föregående cirka tio år. För tillfället har hon ingen speciell befattning i sin förening, däremot har hon tankar på att ställa upp som styrelseledamot vid nästa föreningsstämma. Alexandra beskriver sig själv som insatt i föreningen då hon studerar varje års årsredovisning.

Anton

Anton är för tillfället student och studerar till civilingenjör. Han besitter inga tidigare

erfarenheter inom området ekonomi eller liknande. I den nuvarande föreningen, Apelsinen, har Anton bott i två och ett halvt år vilket även är den enda föreningen han har bott i. Anton berättar att han inte har eller tidigare haft någon speciell befattning i föreningen, utan är endast medlem. Han förklarar vidare att han inte är speciellt aktiv eller insatt i föreningen, men att hans sambo är det. På så sätt håller han sig relativt uppdaterad kring det som händer i föreningen.

(33)

28 Alicia

Alicia är en nypensionerad grund- och förskollärare. Hon har inte några tidigare erfarenheter inom ekonomi, endast vad gäller hennes egen privatekonomi samt budgetarbete som ordförande. Alicia har bott i ett antal olika bostadsrättsföreningar under ett flertal år, sammanlagt rör det sig kring 25–30 år. I hennes nuvarande förening, Ananasen, har hon bott fyra år i. Alicia är

ordförande i sin förening och har varit det i två år, tidigare var hon sekreterare i samma förening. Som ordförande sammankallar hon till styrelsemöten en gång i månaden och ser till att allt fungerar likt en vaktmästare eller kontaktperson.

Beatrice

Beatrice arbetar som avdelningschef på sjukhuset i Västerås, men är i grunden

narkossjuksköterska. I yrket arbetar Beatrice med en del ekonomi då hon budgeterar den enhet hon har ansvar för. Hon har endast bott i den aktuella bostadsrättsföreningen, Bananen, sedan 2007. Beatrice har tidigare varit styrelseledamot under två år men efter att hon lämnat den posten har hon inte varit lika aktiv i föreningen.

Bo

Bo arbetar som bolagsjurist för ett stort svenskt företag, men har inga tidigare erfarenheter vad gäller ekonomi. Han har bott i föreningen i strax över två år, föreningen Bananen är den enda han har bott i. Bo är ordförande i föreningen och har varit det i omkring ett år. Ordföranderollen tycker Bo är nyttig eftersom den ger honom möjlighet att vara med och påverka samt följa upp de beslut som tas. Rollen gör honom även mer insatt och aktiv i föreningen.

Bella

Bella arbetar som sjuksköterska på ett äldreboende och hon har ingen erfarenhet av ekonomi sedan tidigare. Hon har bott i en bostadsrättsförening sedan år 1997, men i den aktuella

föreningen sedan den startade år 2000. Bella sitter med i styrelsen som ledamot och har gjort det under ett års tid. Hon har tidigare suttit med i styrelsen i olika omgångar. Bellas roll innefattar inga speciella ansvarsområden men hon är med och fattar de beslut som ska tas. Trots att Bella är med i styrelsen är hon inte speciellt insatt i föreningen eller dess ekonomi.

(34)

29

4.2.3 Förtroendet

Alexandra

Alexandra uppger att revisorn ska granska föreningens ekonomi samt deras förvaltning, det vill säga styrelsens uppdrag. Hon säger att revisorn ska se till att årsredovisningen ska vara förenlig med verkligheten och vara rimlig. Alexandra menar också att det ingår i en revisors arbetsuppgift att söka efter missförhållanden. Hon beskriver att en revisor bör kunna utläsa om förskingring eller andra ekonomiska brott har begåtts i föreningen. Revisorn bör även upptäcka om styrelsen har brustit i sin roll, till exempel genom att ha tagit ett beslut som egentligen skulle ha tagits av stämman. Ett annat exempel är om styrelsen inte har hanterat en fråga, från en medlem, trots att det ingår i deras uppgifter. Alexandra menar på att det med självklarhet ingår i en revisors arbetsuppgifter att upptäcka ekonomiska problem. Inte endast att revisorn ska upptäcka dessa, utan också varna föreningen och framförallt styrelsen om föreningen visar på för stora förluster som styrelsen inte arbetar med att motverka. Utöver det anser Alexandra att revisorn ska förse föreningen med förslag på åtgärder som bör vidtas för att förhindra att föreningen fortsätter gå med en förlust.

Alexandra anser att när en revisor lämnar en ren revisionsberättelse, behöver det inte innebära att alla uppgifter i årsredovisningen stämmer. Däremot säger hon att årsredovisningen trots det är pålitlig eftersom den återspeglar föreningens ekonomiska ställning. Alexandra har förståelse för att en revisor inte kan anmärka på alla mindre fel, utan att denne ser till väsentligheten i felet. Hon menar på att en differens på några tusen kronor kan vara väsentligt för en förening, men inte för en annan. Det går således inte att sätta en specifik beloppsgräns, det kan troligtvis variera mellan föreningarna.

Alexandra förklarar att hon har ett högt förtroende för föreningens revisor. Hon tror att

anledningen till det är hennes erfarenhet av arbete på en revisionsbyrå där hon har kunnat se den arbetsgång revisorer har. Däremot förstår hon givetvis att alla felaktigheter inte kan upptäckas, men att en så utförlig revision som möjligt genomförs.

Anton

Anton menar att en föreningsrevisor granskar det ekonomiska, att alla siffror överensstämmer med det som hänt i föreningen under det gångna året. Anton belyser att det enbart är den

Figure

Figur 1: Förväntningsgapet (Wernerman, 2006).
Tabell 1: Exempel på operationalisering. Källa: Egentillverkad
Figur 2: Alias för anonymitet. Källa: Egentillverkad.

References

Related documents

[r]

5.5 Förslag till minskning av förväntningsgapet För att minska förväntningsgapet mellan klienten och revisorn anser Koh & Woo 1998 att kunskap om revision är en viktig faktor,

Legitimiteten för revisorer inom deras nya arbetsområde är idag tvetydig enligt författarna till denna studie då företag i branschen använder sig av olika standarder,

I detta fall bedömde den auktoriserade revisorn (respondent 1) till skillnad från de andra två auktoriserade revisorerna (respondent 4 och 5) att det inte var någon stark relation

I motsats till Havungs (2000) och Nordbergs (2005) undersökningar kan vi inte finna att några arbetsuppgifter skulle vara specifika för de kvinnliga eller manliga fritidspedagogerna

En respondent exemplifierar genom att tilltron stärks när kunderna ser vad som åstadkommes, exempelvis om företagen skall gå till banken för att ta ett lån för att

De senaste finansiella skandalerna har ifrågasatt revisorernas oberoende ställning till företaget, säger Wallerstedt (avsnitt 3.3.1). Cassel anger också i avsnitt 3.3.2 att

Följande exklusionskriterier användes; studier som (1) undersökte prevalensen av HPV- infektion vid en viss sjukdom, (2) som endast inkluderade LR-HPV, (3) studier med <500