Upplevelser av Compassion fatigue : En systematisk litteraturstudie: ur sjuksköterskors perspektiv

Akademin för hälsa, vård och välfärd

UPPLEVELSER AV COMPASSION

FATIGUE

En systematisk litteraturstudie: ur sjuksköterskors perspektiv

AMANDA LINDAHL

MALIN WIJKANDER

Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad. Grundnivå

Högskolepoäng: 15

Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete Kurskod: VAE209

Annica Lövenmark & Birgersson

Examinator: Lena Marmstål Hammar Seminariedatum: 2020-02-28

1

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Att befinna sig i ett vårdande sammanhang kan bidra till upplevelsen av rädsla,

oro och sårbarhet för patienter. Samtidig upplever patienter att förekomsten av en

vårdrelation har en betydelse för upplevelsen av välbefinnande och tillfrisknande. Patienter upplever även att vården baseras på medkänsla vid de tillfällen sjuksköterskor engagerar sig i patienters lidande, är empatiska och förmedlar kärlek. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Metod: Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: i resultatet framkom två teman; Att befinna sig i en kravfylld vård och Att finna kraft för att vårda. Där sjuksköterskors upplevelser av fenomenet beskrivs i sex

subteman. Slutsats: sjuksköterskor upplevde att det fanns både faktorer som bidrog till upplevelsen av compassion fatiuge och faktorer som minskade upplevelsen av fenomenet. De upplevde att bidragande faktorer utgjordes av bristande tid tillsammans med patienterna, att bevittna lidande och att bli känslomässigt engagerad i patienters vård. Att ta hand om hälsan genom att finna stöd i betydelsefulla relationer, träning, en meningsfull fritid och att dra gränser mellan privatlivet och arbetslivet minskade upplevelsen av compassion fatigue.

2

ABSTRACT

Background: Being in the context of care may result in the experience the fear, anxiety and

vulnerability for patients. on the other hand, patients feel that the existence of a caring relationship is important for the experience of well-being and recovery. Patients also feel that the care is based on compassion when nurse’s engage in the patients' suffering, are

empathetic and uses love. Aim: to describe nurses' experiences of compassion fatigue.

Method: systematic literature study with a descriptive synthesis. Result: Two themes

emerged in the result; To be in demanding care and To find the power to care. Where nurses' experiences of the phenomenon are described in six subthemes. Conclusion: Nurses experienced that there were factors that contributed to the experience of compassion fatiuge and factors that decreased the experience of the phenomenon. They felt that contributing factors consisted of lack of time with patients, witnessing suffering and being emotionally involved in patients' care. When taking care of their health, by turning to important

relationships, exercising, a meaningful spare time and to set boundaries between private and professional life diminished the experience of compassion fatigue.

3

INNEHÅLL

Lagar och styrdokument ... 6

2.2.1 ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ... 6

2.2.2 Hälso-och sjukvårdslagen ... 7

2.2.3 Patientlagen ... 7

Tidigare forskning ... 7

2.3.1 Patienters perspektiv av att befinna sig i ett vårdande sammanhang ... 8

2.3.2 Patienters perspektiv av en vård baserad på medkänsla ... 9

Teoretisk referensram ...10

2.4.1 Den hela människan och människans begär, behov och problem. ...10

2.4.2 Vårdrelation ...11

Problemformulering ...11

3 SYFTE ... 12

4 METOD ... 12

Urval och datainsamling ...12

Dataanalys ...13

Etiska överväganden ...14

5 RESULTAT ... 15

Utmaningar i vårdandet ...15

5.1.1 En hög arbetsbelastning ...16

5.1.2 Att ta del av lidande ...16

4

Att finna kraft för att vårda ...18

5.2.1 Att ta emot stöd från andra ...19

5.2.2 Att ta hand om sig själv ...20

5.2.3 Att sätta tydliga gränser ...20

6 DISKUSSION... 21

Metoddiskussion ...21

Resultatdiskussion ...23

Etiskdiskussion ...26

Förslag till vidare forskning ...26

7 SLUTSATS ... 27

REFERENSLISTA ... 28

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL BILAGA C. ARTIKELMATRIS

5

1

INLEDNING

Intresset för examensarbetets område väcktes efter att författarna tagit del av information via media om att sjuksköterskor upplever stress och en hög arbetsbelastning. Det rapporteras även om bristen på vårdplatser och att det saknas aktivt arbetande sjuksköterskor inom vården i Sverige. Författarna till examensarbetet uppmärksammade även tillfällen under den verksamhetsförlagda utbildningen där sjuksköterskor uttryckte upplevelsen av utmattning. Det fanns även tillfällen då sjuksköterskor uppvisade beteenden som kunde ha tolkats ha orsakats av en minskad medkänsla för patienter. Begreppet compassion fatigue var okänt för författarna innan arbetet startade, efter sökningar inom olika områden som berörde

sjuksköterskors hälsa och vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter väcktes ett särskilt intresse för ämnet. Efter att ha studerat området närmare uppmärksammades

sjuksköterskors upplevelser av fenomenet, vilket utmynnade till att bli examensarbetets syfte. Compassion fatigue är ett relativt nytt forskningsområde men som förekommer allt mer i vårdvetenskapliga tidskrifter. Intresseområdet är hämtat från Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola och utgår från punkt nummer sex: compassion energy, vilket berör sjuksköterskors möjligheter att finna kraft i att vårda. Examensarbetet utgår från intresseområde nummer sex, men inriktas på compassion fatigue utifrån sjuksköterskors eventuella behov att stärka hälsan för att kunna utge en god vård till patienter.

2

BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs centrala begrepp som ingår i examensarbetet, tidigare forskning utifrån vetenskapliga artiklar förankrade i vårdvetenskapen, teoretiska utgångspunkter samt riktlinjer, lagar och författningar. Bakgrunden avslutas med problemformuleringen.

Centrala begrepp

Under detta avsnitt så kommer arbetets centrala begrepp definieras.

2.1.1 Compassion fatigue

Compassion fatigue definieras som ett tillstånd av utmattning kombinerat med en fysisk och psykisk ohälsa som uppstår i samband med ett känslomässigt svar inför en långvarig

exponering inför patienters smärta och lidande (Perry, Toffner, Merrick & Dalton, 2011). Compassion fatigue kan även beskrivas som de beteenden och känslor som uppstår när vårdaren tar del av människors upplevelser av traumatiska händelser, kombinerat med en önskan om att lindra upplevelsen av lidande (Maytum, Heiman & Garwick, 2004).

6

Compassion fatigue framstår som ett fenomen som förekommer i yrkesgrupper där någon form av omhändertagande åtgärder kan urskiljas så som bland annat läkare och

sjuksköterskor. Tillståndet kan efter en tid leda till spänning och frånvaro för den

professionella som en kumulativ effekt för vårdandet. Compassion fatigue framstår även som en försvagande trötthet i samband med upplevelsen av empati inför patienters smärta och lidande. Tillståndet uppstår genom stressrelaterade reaktioner i samband med att uppleva empati vid vårdandet av patienter som lider men innefattar även känslor av sympati och sorg inför patienters tillstånd (Perry, 2008).

2.1.2 God vård

God vård är ett samlingsbegrepp där sex faktorer ingår, faktorerna är avgörande förutsättningar för en god kvalitet inom hälso-och sjukvården. De gemensamma

egenskaperna för att vården ska kunna värderas som god utgörs av; en kunskapsbaserad hälso-och sjukvård, säkerhet i hälso-och sjukvården, patientfokuserad hälso-och sjukvård, jämlik hälso-och sjukvård samt att hälso-och sjukvården ska vara lättillgänglig. Det är först när de olika faktorerna uppnås som kvaliteten i hälso-och sjukvården kan definieras som god (Socialstyrelsen, 2009).

2.1.3 Medkänsla

Medkänsla definieras som en reaktion där människor relaterar till andra individers känslor, samt upplevelsen av att få ge och ta emot medkänsla. Fenomenet uppstår som ett svar på upplevelsen av etiska krav i situationer som involverar andra människors liv och välmående. Fenomenet utgörs av två huvudkomponenter: de aktiva känslorna av att bry sig om andra människor som lider samt motivationen till att lindra sådant lidande. Medlidandet är även en dynamisk process som innebär tre aspekter sker inom människor, vilka kan omsättas i

handling: att uppmärksamma, att känna och att svara. Människor kan handla avsiktligt och målinriktat utifrån de ovanstående aspekterna och enligt samvetet. Eftersom medlidande kräver både känslor och handling från människor kan omvårdande beteenden uppstå som ett resultat av medlidandet (Devik, Enmarker & Hellzen, 2020).

Lagar och styrdokument

Nedan presenteras riktlinjer, lagar och författningar som är aktuella i undersökningen, som sjuksköterskor måste ha i beaktande i vårdandet.

2.2.1 ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) förtydligas fyra grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskor bär på, vilka utgörs av att: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskors specifika

7

kompetens är omvårdanden. Det är sjuksköterskor som bär det främsta ansvaret för

omvårdnadsarbetet vilket innebär att omvårdnaden ska ske i partnerskap med patienter och dennes anhöriga. Omvårdnaden sker utifrån ett personcentrerat perspektiv där

sjuksköterskor anpassar sitt arbete utifrån den unika människans behov, resurser,

värderingar, förväntningar och syn på hälsa. Sjuksköterskor arbetar även utifrån ett etiskt förhållningsätt med respekt för mänskliga rättigheter.

2.2.2 Hälso-och sjukvårdslagen

Enligt hälso-och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2018:143) stadgas det i 1§ 3Kap. Att målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. I 2§ i 3Kap. Stadgas även att hälso-och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

2.2.3 Patientlagen

I patientlagen (PL, SFS 2014:821) stadgas i det i 1§ 5Kap. Att hälso-och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienter. Det stadgas även i 3§ att patienters närstående ska få möjligheten att medverkande vid utformningen och

genomförandet av vården om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskning utifrån två olika patientperspektiv. Den första

uppmärksammar patienters perspektiv av att befinna sig i ett vårdande sammanhang. Den andra utgörs av patienters perspektiv av en vård baserad på medkänsla.

8

2.3.1 Patienters perspektiv av att befinna sig i ett vårdande sammanhang

Vård som anpassas enligt patienters individuella behov, som är patientfokuserad och som tillhandahålls genom förekomsten av en vårdande relation, upplevs utgöra en vård av god kvalitet. Patienter känner även att de får ta emot en vård av god kvalitet när de upplever att sjuksköterskor bryr sig om dem på ett genuint sätt och visar ett intresse för att lära känna patienter som unika individer. Ett sådant bemötande kan resultera i utvecklingen av tillit och förtroende mellan patienter och sjuksköterskor (Attree, 2000) En välkomnande atmosfär där patienter känner en tillhörighet är betydelsefullt för patienter under en vårdvistelse (Larid, McCane, McCormack & Gribben, 2015). God stämning i vårdteamet, där sjuksköterskor uppvisar ett professionellt förhållningsätt gentemot patienter, bidrar även till känslor av trygghet och säkerhet (Berg & Danielson, 2007).

Patienter använder den sociala kompetensen och de verktyg de besitter för att tillsammans med sjuksköterskor forma en vårdrelation. Patienter tycker att förekomsten av en

vårdrelation betydelse för upplevelsen av välbefinnande och tillfrisknandet (Berg &

Danielson, 2007). Att befinna sig i ett vårdande sammanhang kan bidra till upplevelsen av rädsla, oro och sårbarheter för patienter (Berg & Danielson, 2007; Pejner, Ziegert & Kihlgren, 2014). Ett bristande engagemang, information, och tillgänglighet av stöd kan bidra till att patienter känner sig utlämnade och oförmögna att påverka den egna livssituationen (Berg & Danielson, 2007). Anledningen till att patienter känner sig sårbara kan härledas till en minskad fysisk funktionsförmåga så som en begränsad rörlighet, syn eller hörsel, faktorer som kan bidra till att patienter har svårt att anpassa sig till eller förstå den vårdmiljö som de befinner sig i. Patienter kan uppleva svårigheter att hantera känslor relaterade till det förändrade hälsotillståndet och upplevelsen av sjukdom på egen hand (Pejner et al., 2014). Patienter upplever däremot en trygghet i vården vid de tillfällen sjuksköterskor genom handlingar uppvisar en vilja till att hjälpa patienter att uppfylla olika behov (Attree, 2000). Att bli hörd och att få möjligheten till att tala med sjuksköterskor om aktuella känslor kan upplevas som betydelsefullt för patienter (Attree, 2000; Berg & Danielson, 2007; Pejner, et al., 2014).Patienter uppskattar när sjuksköterskor engagerar sig i sociala konversationer och uppvisar handlingar som bjuder in till en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient (Attree, 2000). Dessutom känner patienter vid vissa tillfällen att möjligheten till

känslomässigt stöd från sjuksköterskor bidrar till upplevelsen av att kunna lämna över en del av problemen till andra. En sådan möjlighet kan bidra till att patienter känner ett inre lugn. Ett känslomässigt stöd upplevs även när sjuksköterskor möter individuella behov och

uppmärksammar patienter vid de tillfällen de känner sig sårbara i ett vårdande sammanhang (Pejner et al., 2015). Patienter vänder sig även till sjuksköterskor för råd gällande utförandet av egenvård. Råden berör områden som inkluderar hantering av läkemedel, omläggning av sår och hudskador. Patienter kan bära på kunskaper om hur dessa områden kan hanteras självständigt, men tar möjligheten att be om råd under vårdvistelsen vid upplevelsen av osäkerhet osäkra (Pejner et al., 2014). Patienter tycker det betydelsefullt att bli inkluderad och att bli hörda när det gäller beslut om riktningen för vården (Attree, 2000). Att få de olika stegen av vård och behandling förklarad av sjuksköterskor uppskattas även av patienter eftersom det minskar upplevelsen av sårbarhet (Larid et al., 2015).

9

2.3.2 Patienters perspektiv av en vård baserad på medkänsla

Medkänsla är en betydelsefull aspekt för patienter i vården, vilket innebär att sjuksköterskor engagerar sig i patienters lidande, visar ett intresse för patienters känslor, förmedlar empati och använder Kvalitéer som kärlek och osjälviskhet som vården upplevs som medkännande (Sinclair, Beamer, Hack, McClement, Bouchal, Chochinov & Hagen, 2017). Ord som empati, vänlighet och medmänsklighet förekommer hos patienter, för att beskriva en vård som inkluderar medkänsla (Crowther, Wilson, Horton & Lioyd-Williams, 2013). Patienter tycker att bemötandet i vården baseras på medkänsla när sjuksköterskor kan åsidosätta de egna behoven för att möta patienters behov. Medkänsla i vården innebär att sjuksköterskor använder metoder för att lindra patienters lidande (Sinclair et al., 2017). Patienter känner även att vården baseras på medkänsla vid de tillfällen sjuksköterskor lever sig in i patienters livsituvation och uppvisar empati för patienters kännslor (Su et al., 2020).

Medkänsla för patienter relateras till bevarandet av värdighet, autonomi och möjligheten till att påverka och ansvara på den egna hälsan, samt att inte få behoven av vård och omvårdnad ignorerade (Tehranineshat, Rakshan, Torbizadeh & Fararouei, 2018).Patienter upplever att sjuksköterskor uppvisar ett handlingsorienterat förhållningsätt när vården baseras på medlidande, det genom att sjuksköterskor utför olika handlingar för att lindra lidande och samtidigt uppvisa ett gott bemötande. När sjuksköterskor fokuserar på positiva aspekter, olika lösningar och vad som kan utföras för att hjälpa patienterna att uppnå hälsa, upplever patienter att sjuksköterskor förmedlar hopp och en posetiv stämning som bidrar till att vården upplevs baserad på medkänsla (Sinclair et al., 2017).

Att bli bemött som unika individer med individuella behov uppskattas av patienter, och medlidande kunde urskiljas i sjuksköterskors handlingar när sjuksköterskor skapar

ögonkontakt, sänker farten eller drar fram en stol bredvid sängen för att bjuda in till samtal. Sådana handlingar uppfattas som att sjuksköterskor är uppmärksamma och medvetet söker kontakt för att skapa relationer där patienter kan dela med sig av berättelser och erfarenheter (Cingel, 2011). Kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor har även en betydelse för att vården ska uppfattas som medlidande. Att få möjligheten att tala om känslor med sjuksköterskor upplevs som betydelsefullt (Su, Masika, Paguio & Reddning, 2020). Den hektiska miljön på avdelningar gör att sjuksköterskors tid granskas som värdefull och upplevs som en dyrbar faktor som bidrog till upplevelsen av medkänsla i vården (Bramley & Matiti, 2014).

Utförandet av små handlingar från sjuksköterskor som låg utanför de vanliga rutinerna i sjukvården bidrog till att vården uppfattades som medkännande för patienter (Bramley & Matiti, 2014; Crowther, et al., 2013; Sinclair et al., 2017; Su et al., 2020). Patienter granskar mindre handlingar och tjänster som betydelsefulla och upplever att de kan bidra till

10

Teoretisk referensram

Erikssons (2018) caritativa vårdteori om den hela människan och vårdrelationen valdes som teoretisk utgångspunkt i examensarbetet. Teorin valdes då den beskriver hur vården kan utformas för att fokusera på patienters behov i vården och då sjuksköterskor som upplever compassion fatigue kan ha begränsade resurser för upprätthållandet av en vårdande relation.

2.4.1 Den hela människan och människans begär, behov och problem.

Inom vården behöver sjuksköterskors ha en helhetssyn för människan. Vårdens riktning ska inte enbart utgå ifrån människans sjukdom, utan även fokusera på den unika människans begär, behov och problem. Alla människor har sina individuella särdrag där varje människa är unik och att ingen är den andra lik, därför ska vården utformas efter människan som unik och individuell (Eriksson, 2018).

Människans begär handlar om människans innersta önskan och längtan. Det mest

grundläggande begäret utgörs av begäret efter liv och kärlek. Att bli bekräftad och accepterad som man är, är viktigt för människan och är något som människan är beroende av. Begäret efter liv visar sig i människans strävan efter meningen med sitt liv. Begäret efter kärlek visar sig i relationer till andra människor. Varje människa har en strävan av att betyda någonting för andra, och människan har ett begär av att vara delaktig och ha en förening med andra. Inom vården ska sjuksköterskor ha en kännedom om människans grundläggande behov och ut efter det forma vården (Eriksson 2018).

människans innersta önskan och längtan. Det mest grundläggande begäret utgörs av begäret efter liv och kärlek. Att bli bekräftad och accepterad som man är, är viktigt för människan och är något som människan är beroende av. Begäret efter liv visar sig i människans strävan efter meningen med sitt liv. Begäret efter kärlek visar sig i relationer till andra människor. Varje människa har en strävan av att betyda någonting för andra, och människan har ett begär av att vara delaktig och ha en förening med andra. Inom vården ska sjuksköterskor ha en kännedom om människans grundläggande behov och ut efter det forma vården (Eriksson 2018).

Människans behov existerar i hennes subjektiva önskningar. För att kunna urskilja dessa behov används olika behovsklassificeringar, några grundläggande behov är, emotionella behov, som handlar om förväntan, förtröstan, kamper och olika typer av skydd. Inom människan finns det positiva och negativa känslor, människan är dynamisk och växlar mellan dessa känslor. De positiva känslorna kan vara förväntan, glädje, hoppfullhet. Men dom negativa känslorna kan vara vrede, hat och aggression. Ett annat grundläggande behov är utvecklingsbehovet, som handlar om bland annat kontakter och relationsbehov till andra människor. Handlar om att bli bekräftad och att få utvecklas till något som man är ämnad till att vara. När människans behov inte blir tillfredsställda skapar det en konfliktsituation och människans förmåga att prestera minskas, vilket i sin tur skapar ett lidande för människan (Eriksson, 2018).

11

Problem definieras som något som människan inte kan bemästra i den rådande situation som existerar. Problemen ger mest uttryck om de visar sig i sin vardag och att det skapa ett lidande av problemet, då människan begränsas. En människas problem är något som ska lösas och det är något vården kan hjälpa till med (Eriksson, 2018).

2.4.2 Vårdrelation

Vårdrelationen är den relation som utgör grunden i allt vårdande, relationen existerar mellan sjuksköterskor och patienter inom olika vårdsamanhang. När människor träder in i en

relation mellan varandra, framträder människan som en person. I denna relation kan människan på ett äkta vis uppvisa kärlek för varandra. I relationen som vårdare och patient skapar, kan patienter berätta och uttrycka egna begär, behov och problem där sjuksköterskor kan stödja patienter genom ett gemensamt utbyte mellan varandra. I denna relation sker ett givande och ett tagande, och inget av detta ska vara självklart för någon, utan ska ske som en naturlig del av relationen. Relationen ska vara ömsesidig och inte tvingas fram från någon av parterna. Intensitet och djup varierar i vårdrelationen, detta beroende på hur lång vårdtiden är och personerna i relationen. Det är viktigt med kontinuitet i vårdrelationen, med

kontinuitet menas att patienters hälsoprocesser får utvecklas ostört mot den optimala hälsan. Den optimala vårdrelationen utgör grunden och förutsättningen för vårdprocessen, vilket är viktigt för att vården ska utformas till det absolut bästa möjliga. För att människan ska kunna möta en annan människas behov, måste människan vara hel till kropp, själ och ande

(Eriksson, 2014).

Problemformulering

Sjuksköterskor bär på det främsta omvårdnadsansvaret för patienter inom vården, där sjuksköterskor ska arbeta för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Samtidigt rapporteras det kontinuerligt i media om att sjuksköterskor vårdar patienter under en hög arbetsbelastning och med ett bristande antal vårdplatser under perioder, vilket kan medföra i upplevelsen av stress för sjuksköterskor vid vissa tillfällen. Det finns även tecken som tyder på att upplevelsen av utmattning hos sjuksköterskor kan

resultera i minskade värden av medkänsla för patienter. Sjuksköterskor ska även kunna utföra vård i samråd med patienter och bidra till upplevelsen av en god hälsa med en respekt för alla människors lika värde. Tidigare forskning visar att patienter som befinner sig i vården i samband med sjukdom eller försvagade tillstånd kan uppleva rädsla, oro och sårbarhet inför den förändrade livssituationen. Däremot tycker patienter att förekomsten av en vårdrelation en stor betydelse för upplevelsen av välbefinnande och hälsa. Vården upplevs även baserad på medkänsla när sjuksköterskor utför handlingar som baseras på empati och för att lindra patienters lidande. En vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter är en förutsättning för att vården ska baseras på kärlek och för att patienter ska kunna ge utryck för behov, begär och problem. Om sjuksköterskor upplever en minskad upplevelse av hälsa kan den vårdande förmågan begränsas och leda till en minskad uppmärksamhet och

12

ökar bland sjuksköterskor och vårdgivare på organisationsnivå, skulle det kunna bidra till en större kännedom om fenomenet, hur sjuksköterskor kan stödjas och hur dess effekter kan minskas.

3

SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue.

4

METOD

Under metod kommer urval och datainsamling, dataanalys och etiska överväganden att presenteras. Metoden i examensarbetet har utgått ifrån Evans (2002) systematiska litteraturstudie med en beskrivande syntes. Examensarbetets syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. I och med att arbetet vill undersöka upplevelser av ett fenomen valdes denna analysmetod då den på bästa sätt beskriver upplevelser av fenomen. Friberg (2017) beskriver att kvalitativa studier är att föredra när målet är att skapa en ökad förståelse av ett fenomen, vilket kan vara till stöd för

sjuksköterskors val av handlingar i olika vårdsituationer.

Urval och datainsamling

Första steget i Evans (2002) analysprocess innebär att samla in relevant data enligt

examensarbetets syfte. I examensarbetet valdes tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet, vilka valdes genom sökningar i de vetenskapliga databaserna CINAHL plus och PubMed för att hitta studier av relevans för arbetet. De aktuella databaserna

användes för att finna artiklar med en vårdvetenskaplig utgångspunkt utifrån en bred grund i den aktuella forskningen. Svensk MeSH användes inför sökningarna för att hitta synonymer till sjuksköterskors upplevelser på engelska. Sökorden som användes var: Compassion fatigue, nurse/nurses, experience, perception, qualitative och focus group. Trunkeringar som (*), (”) samt (N3) användes för att skapa ett bredare utbud av artiklar vid sökningarna. Det för att skapa böjningar, vilket resulterade ett större antal träffar på sökorden.

Vid sökningarna användes även inklusionskriterier av årtal mellan 2010–2020, sökningen gav då ett begränsat antal kvalitativa artiklar och där med utökades till årtalen 2004–2020. Inklusionskriterier var även English language, Peer Reviewd, Full text tillgänglig, compassion fatigue, nurses och experience samt att artikeln skulle ha en kvalitativ metod, alternativt mixed metod om den kvalitativa datan kunde urskiljas i resultatet (se BILAGA A). Manuella sökningar utfördes även, i och med att sökningarna på databaserna inte genererade i ett tillräckligt antal relevanta träffar som kunde användas i resultatet. Sökningarna utfördes genom att undersöka referenslistor på vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet. Om artiklarna berörde övrig vårdpersonals upplevelser exkluderades de eftersom syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Om artiklarnas rubriker stämde överens med arbetets syfte, lästes Abstract för att undersöka om artiklarna väckte ett

13

intresse. Efter att Abstract läst så granskades även artiklarnas syfte, resultat och diskussion för att undersöka om de levde upp till det som avsågs att undersökas i arbete. Artiklar som var aktuella valdes ut för vidare kvalitetsgranskning och för att undersöka artiklarna hade en god kvalitet och trovärdighet. Kvalitetsgranskningen inspirerades av Friberg (2017) och innehöll nio frågor som kunde utläsas i artikeln, högre poäng uppvisar en högre kvalitet på artikeln. Om svaret på frågan var ja (att det fanns med) så gav det ett poäng, om svaret var nej (det fanns inte med) så gav det noll poäng. Maxpoäng var nio och då var det god kvalitet på artikeln och minst poäng var noll och då var det dålig kvalité på artikeln. Poängskalorna såg ut som följande: Låg kvalité= 1-3p, Medel kvalité=4-6p, Hög kvalité= 7-9p. Artiklarna som valdes ut skulle ha så hög kvalitetsgransknings poäng som möjligt (se BILAGA B). tretton artiklar kvalitetsgranskades och tio av dessa artiklar hade en hög kvalitet, det vill säga nio poäng. tre av dessa artiklar hade en medelhög eller låg kvalitet och valdes bort efter kvalitetsgranskningen eftersom de inte levde upp till den önskade standarden. Tio artiklar valdes ut för analys inför det kommande resultatet i examensarbetet efter

kvalitetsgranskningen (se BILAGA C).

Dataanalys

Dataanalysen har genomförts enligt Evans (2002) analysmetod som är uppdelad i fyra steg. I det andra steget ska artiklar läsas i sin helhet ett flertal gånger för att skapa en överblick av innehållet och för att uppmärksamma särskilda detaljer. Efter att artiklarna lästs markerades nyckelfynd som svarade på arbetets syfte med en markeringspenna och lades in i ett separat dokument. Nyckelfynden markerades enligt artikelns nummer, där varje artikel har ett nummer mellan ett och tio (se BILAGA C). Nyckelfynden var 124 stycken och lästes igenom flera gånger för att avgöra om de skulle inkluderas eller exkluderas till resultatet i arbetet. Evans (2002) beskriver att det tredje steget i analysen innebär att sortera nyckelfynden enligt likheter och skillnader som framstår i texten. Likheter och skillnader grupperades med hjälp av post-it lappar, vilket senare skapade två teman som mynnade ut i sex subteman. Processen tog tid och behövde upprepas ett flertal gånger innan de slutgiltiga teman och subteman kunde urskiljas. Se tabell 1 för exempel på teman, subteman och nyckelfynd. Evans (2002) beskriver att det fjärde steget i analysprocessen utgörs av en sammanställning av data som framkommer i teman och subteman för att svara på syftet, vilket skedde genom att

sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue beskrevs i en löpande text för att skapa en djupgående förståelse av fenomenet. Citat från artiklarna användes för att skapa en ökad trovärdighet i arbetets resultat.

14

Tabell 1. Exempel på analysprocessen inklusive nyckelfynd, teman och subteman.

Nyckelfynd Tema Subtema

“One nurse wrote about the role connecting with friends plays in helping her cope with her work stressors. Outside of work

connections also seemed to aid in minimizing, and perhaps preventing CF for some.” (Perry, Toffner, Merrick & Dalton, 2011, s. 96).

Finna kraften för att kunna vårda

Att ta emot stöd från andra

Att ta hand om sig själv ” The most common

strategy reported by 16 of the participants was taking care of oneself through activities such as exercise, meditation, and

journaling.” (Maytum et al., 2004, s. 176).

“By far the

most frequently cited personal trigger was becoming overly involved or

crossing professional boundaries.” (Maytum et al., 2004, s. 176).

Att sätta tydliga gränser

Etiska överväganden

Vid all forskning som utförs finns det forskningsregler som ska följas, där bland annat all forskning utgår från ett forskningsetiskt förhållningsätt. Genom att följa detta etiska

förhållningsätt har inget plagiat förekommit i arbetet, samt att inga förfalskningar av andra studiers forskningsresultat för att gynna resultatet i examensarbetet. Författarna har förhållits sig enligt aktuella forskningsdirektiv (CODEX, 2020). Författarna har även haft följande regler i beaktande under processen för att hålla en så hög kvalité som möjligt. En

15

begräsning som framkommit under tidens gång, är översättningen från engelska till svenska. Då svenska är författarnas modersmål, har artiklarna översatts från engelska till svenska för att få en större förståelse. Detta har gjorts via ett engelsk-svenskt lexikon, för att minska risken för misstolkningar och hålla en bra kvalité på översättningen, detta för att hålla trovärdigheten kvar i resultatet.

5

RESULTAT

I resultatet presenteras analysen av de tio vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue, och där två teman framträder: Utmaningar i vårdandet och Finna kraften för att vårda, dessa kan granskas i tabell 2 nedan.

Tabell 2 med beskrivning av teman och subteman.

Tema Subtema

Utmaningar i vårdandet

• En hög arbetsbelastning • Att ta del av lidande

• Att bli känslomässigt involverad

Finna kraften för att kunna vårda • Att ta emot stöd från andra _{• Att ta hand om sig själv} • Att sätta tydliga gränser

Utmaningar i vårdandet

Under temat Utmaningar i vårdandet kommer tre subteman presenteras: En hög

arbetsbelastning, Att ta del av lidande och Att bli känslomässigt involverad. Subtemat En hög arbetsbelastning behandlar faktumet att sjuksköterskor kände stress och att möjligheten till att spendera tid med patienter var begränsad, vilket ledde till skuld och var bidragande orsaker till compassion fatigue. Subtemat Att ta del av lidande handlar om att sjuksköterskor upprepade exponering inför andras lidande bidrog till en känslomässig stress kunde ledatill compassion fatigue. Subtemat Att bli känslomässigt involverad tar upp att nära band till patienter där sjuksköterskor upplevde svårigheter i att dra gränser i relationerna kunde leda till upplevelsen av compassion fatigue.

16

5.1.1 En hög arbetsbelastning

Sjuksköterskor beskrev att strukturen av arbetsmiljön bidrog till upplevelsen av compassion fatigue. (Finley, 2017; Giarelli, Denigris, Fisher, Maley & Nolan, 2016; Partlak, Günüşen, Ustun, Serçekuş & Buyukkaya, 2018; Perry Toffner, Merrick & Dalton, 2011). Sjuksköterskor upplevde att de personliga behoven ignorerades, att patientbördan var för hög,

arbetsuppgifter ojämnt fördelade och att förändringar i bemanningen störde arbetet (Giarelli et al., 2016). Det kunde förekomma att sjuksköterskor inte blev hörda och fick de personliga behoven ignorerade av ledning och chefer, vilket ledde till känslor av frustration för

sjuksköterskor (Fukumori, Miyazaki, Takaba, Taniguchi & Asai 2017; Giarelli et al., 2016; Partlak et al., 2018). Sjuksköterskor upplevde även att möjligheten till att spendera tid tillsammans med patienter var begränsad, vilket sjuksköterskor relaterade till en hög arbetsbelastning (Finley, 2017; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011). När tiden inte räckte till för att utföra små handlingar enligt patienters önskemål, eller att spendera tid med patienter för en pratstund bidrog det till känslor av skuld för sjuksköterskor (Finley, 2017). Sjuksköterskor upplevde även att tiden för att utveckla betydelsefulla relationer till patienter saknades ”I don´t feel that I can develop as close of a relationship with my patient as I would like. I dont have the time to talk to them. The tasks take priority” (Giarelli et al., 2016, s. 128). När sjuksköterskor inte kunde spendera den tid de önskade tillsammans med

patienter upplevde de känslor av desperation och maktlöshet inför att förändra den rådande situationen (Partlak et al., 2018).

Sjuksköterskor upplevde att andra hade höga förväntningar på det arbete de utförde vilket bidrog till upplevelsen av compassion fatigue (Maytum et al., 2004; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011). När sjuksköterskor inte kunde leva upp till förväntningar från andra, upplevde de känslor av skuld och obalanserade värden av empati (Partlak et al., 2018). Sjuksköterskor föreslog att upplevelsen av höga förväntningar relaterade till andras åsikter om att

sjuksköterskor skulle vara starka, och inte var i behov av stöd från andra (Perry et al., 2011).

5.1.2 Att ta del av lidande

I mötet med patienter bevittnade sjuksköterskor lidande och upplevde en önskan om att lindra det (Fukumori et al., 2017; Giarelli et al., 2016; Perry et al., 2011). Vid de tillfällen sjuksköterskor var begränsade att minska patienters lidande, bidrog det till en känslomässig stress och upplevelsen av compassion fatigue (Perry et al., 2011). Det förekom även att sjuksköterskor levde sig in i patienters lidande, vilket ledde till upplevelsen av känslomässiga bördor (Finley, 2017; Fukumori et al., 2017). Sjuksköterskor levde sig in i patienters lidande genom att föreställa sig hur patienter upplevde smärta och speglade patienters symptom i de motsvarande kroppsdelarna (Finley, 2017). Sjuksköterskor utryckte dessutom att de

upplevde bristande kunskaper om compassion fatigue och innebörden av fenomenet. När sjuksköterskor vid upprepade tillfällen exponerades patienters lidande ledde det till att sjuksköterskor upplevde att de inte var lämpliga för yrket, snarare än att överväga att det handlade om en naturlig reaktion inför lidande (Perry et al., 2011).

Vid vissa tillfällen innebar patienters vård och behandling mer än vad sjuksköterskor kunde känslomässigt hantera (Giarelli et al., 2016). När sjuksköterskor vårdande patienter som var

17

barn med kroniska sjukdomstillstånd bevittnades upprepade smärtsamma procedurer, sorg och upprepade dödsfall, vilket sjuksköterskor upplevde som påfrestande och som bidragande orsaker till upplevelsen av compassion fatigue (Maytum et al., 2004). Det förekom även situationer där kollegor inte bemötte patienter med ett empatiskt förhållningsätt, vilket ledde till upplevelsen av frustration för sjuksköterskor (Finley et al.,2017; Fukumori et al., 2017; Giarelli et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde att de inte blev hörda av läkare och kollegor när de framförde patienters önskningar om palliativ vård, istället fick sjuksköterskor utföra upprepade smärtsamma, aggressiva behandlingar som gick emot enskilda patienters behov (Finley et al., 2017). I ett citat relaterade sjuksköterskor upplevelsen av frustration till de situationer där patienters lidande kunnat lindras om andra åtgärder vidtagits, vilket Giarelli et al. (2016) skriver om:

” We had one particular patient who i knew wasn’t doing well [but] the interns and residents didn’t want to do anything about it. That’s very frustrating when the interns and residents come and go so quickly, and we know our patients. I think sometimes they dont trust us or listen to us. But maybe [the patient’s suffering] could have, maybe, been prevented if they had listened to us. That’s what’s been really frustrating as an oncology nurse sometimes whit the newer interns and residents in a learning facility” (s. 127).

Att exponeras för patienters lidande bidrog även till upplevelsen av maktlöshet för sjuksköterskor (Fukumori et al., 2017; Perry et al., 2011). När sjuksköterskor vårdade

patienter vars behandling inte var framgångsrik, eller som förlorat en kroppsdel av betydelse för patienters yrke eller favoritaktiviteter, bidrog det till upplevelsen av maktlöshet inför cancer, dess grymhet och oförmågan att förhindra patienters eventuella död (Fukumori et al., 2017). Det fanns även situationer där sjuksköterskor inte hade möjligheten till att förändra patienters livssituation, vilket orsakade att sjuksköterskor upplevde en känslomässig obalans som bidrog till upplevelsen av compassion fatigue (Perry et al., 2011).

5.1.3 Att bli känslomässigt involverad

Att skapa nära känslomässiga band till patienter bidrog till upplevelsen av compassion fatigue för sjuksköterskor (Finley, 2017; Giarelli et al., 2016; Maytum et al., 2004; Perry et al., 2011). Det fanns tillfällen när sjuksköterskor vårdade patienter i längre tidsperioder som sträckte sig över månader och ibland år, när sjuksköterskor vårdade patienter i en utsträckt period upplevde de svårigheter med att sätta gränser i relationerna (Finley, 2017).

Sjuksköterskor upplevde att svårigheter i att sätta gränser i relationerna till patienter bidrog till upplevelsen av compassion fatigue (Finley, 2017; Maytum et al., 2004; Partlak et al., 2018). När sjuksköterskor vårdade patienter under längre tidsperioder upplevde de även att de skapade nära band till patienter (Finley, 2017; Partlak et al., 2018). ). Sjuksköterskors långvariga relationer till patienter och effekten av relationerna beskrevs i ett citat genom att skriva: ”We have patients who have been whit us for so long, they become part of your family” (Wentzel, Collins, Brysiewicz, 2019, s. 4). Bandet upplevdes som särskilt starkt om patienter var barn eller unga vuxna (Partlak et al., 2018). Att gå över professionella gränser i arbetet bidrog även till att sjuksköterskor upplevde att de blev för känslomässigt involverade

18

i patienters vård och behandling (Maytum et al., 2004). Nära känslomässiga band till

patienter resulterade dessutom i att sjuksköterskor vid vissa tillfällen endast kunde fokusera på det negativa i patienters livssituation (Giarelli et al., 2016).

Sjuksköterskor upplevde svårigheter i att inte ta med sig tankar hem som berörde patienters vård efter avslutade arbetspass (Melvin, 2012; Wenzel et al., 2019). Det genom att

sjuksköterskor bland annat oroade sig över patienter även efter att de kommit hem (Melvin, 2012). Sjuksköterskor med en kort tids erfarenhet inom yrket upplevde även att de blev mer djupt påverkade av traumatiska situationer som patienter varit med om, i förhållande till sjuksköterskor med en längre tids arbetserfarenhet (Partlak et al., 2018). När sjuksköterskor vårdade patienter under en längre period och som inte skulle överleva till följd av sjukdom, upplevde sjuksköterskor att de blev känslomässigt påverkade (Finley, 2017; Fukumori et al., 2017; Melvin, 2012; Partlak., 2018). Sjuksköterskors upplevelser av patienters bortgång uppmärksammas av Partlak et al. (2017) genom att skriva:

” There was a young person who affected me strongly, I cannot forget him…He was telling me [about] the place where he lived. He said that he would settle down there after retierment [gulped and then started crying]. I was deeply affected, I still am…” (s. 4).

När patienter avled upplevde sjuksköterskor att de blev försjunkna i djupa tankar om meningen med livet och innebörden av döden, samt vad som skulle hände när även de går bort en dag. Sjuksköterskor upplevde även att de jämförde de privata livssituationerna med patienters, och beskrev upplevelser av skuld inför sjuksköterskor personliga lycka i livet (Fukumori et al., 2017). När patienter dog upplevde sjuksköterskor även djupa personliga förluster, vilka liknade känslorna av att förlora en nära medmänniska (Finley, 2017; Giarelli et al., 2016). Sjuksköterskor återupplevde ögonblick de spenderat tillsammans med patienter och upplevde att känslor relaterade till patienters dödsfall bidrog till upplevelsen av

compassion fatigue. Vid vissa tillfällen sökte anhöriga till patienter dessutom känslomässigt stöd hos sjuksköterskor efter det att patienter gått bort, vilket i vissa fall upplevdes som traumatiserande för sjuksköterskor (Finley, 2017).

Att finna kraft för att vårda

Under följande avsnitt kommer Att finna kraft för att vårda presenteras utifrån tre följande subteman; Att ta emot stöd från andra, Att ta hand om sig själv och Att sätta tydliga

gränser. Subtemat Stöd från andra handlar om att stöd från kollegor och i privata relationer kunde göra det lättare att hantera svåra känslor från arbetet och minska upplevelsen av compassion fatigue. Subtemat Att ta hand om sig själv tar upp sjuksköterskor upplevde att tid för utförandet av hälsosamma aktiviteter så som träning och meditation kunde minska effekten av compassion fatigue. Subtemat Att sätta tydliga gränser uppmärksammar sjuksköterskors upplevda behov av att dra gränser mellan privatlivet och arbetslivet för att undvika compassion fatigue.

19

5.2.1 Att ta emot stöd från andra

När sjuksköterskor tog emot stöd från andra, så som kollegor, vänner och

familjemedlemmar, upplevde sjuksköterskor att det bidrog till minskade värden av compassion fatigue (Drury Craigie, Francis, Aoun & Hegney, 2014; Maytum et al., 2004; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011; Schmidt & Haglund, 2017). Sjuksköterskor utvecklade stödjande relationer till kollegor på arbetsplatsen (Drury et al., 2014; Maytum et al., 2004; Perry et al., 2011). Relationerna utvecklades genom att sjuksköterskor talade med kollegor om svåra upplevelser på arbetsplatsen (Drury et al., 2014; Partlak et al., 2018).

Sjuksköterskor sökte stod hos familjemedlemmar men även hos kollegor som de bildat vänskapsrelationer med, stödet togs emot genom att sjuksköterskor talade om erfarenheter på arbetet, vilket gav sjuksköterskor upplevelsen av att det var lättare att hantera svåra situationer på arbetet (Partlak et al., 2018). Sjuksköterskor upplevde att stöd från kollegor som var vänner på arbetet, bidrog till en minskad upplevelse av compassion fatigue. ”My friends at work help me to carry it for me time to time, like I help their collar of compassion fatigue when it gets too heavy” (Perry et al., 2011, s. 95). Sjuksköterskor gav även stöd till varandra genom användandet av reflektion på arbetsplatsen, vilket minskade upplevelsen av compassion fatigue (Drury et al.,2014; Schmidt & Haglund, 2017). När sjuksköterskor reflekterade tillsammans upplevde de en möjligheten att tala om arbetsrelaterade problem och de känslor som uppstod (Drury et al., 2014). Reflektionen bidrog dessutom med verktyg för sjuksköterskor som kunde användas för att hantera svårigheter på arbetet i framtiden (Schmidt & Haglund, 2017).

Sjuksköterskor upplevde att goda privata relationer till vänner och familjemedlemmar var ett effektivt verktyg för att förebygga upplevelsen av compassion fatigue (Drury et al.,2014; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011). Stödet från familjemedlemmar till sjuksköterskor upplevdes som betydelsefullt (Drury et al., 2014). Däremot upplevde sjuksköterskor att de fick en större förståelse av kollegor jämfört med familjemedlemmar (Partlak et al., 2018; Drury et al., 2014). Sjuksköterskor beskrev att de stöttade varandra genom samtal i följande citat av Drury et al. (2014):

”When you have a trauma, or something that´s affecting, everybody supports each other and we talk to each other and it often comes through, if it´s after hours, we can keep, we track, that´s not the right word, we touch base whith them” (s. 522). Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde diskutera problem relaterade till arbetet med familjemedlemmar, vilket relaterade till kravet på tystnadsplikt. Samtidigt upplevde sjuksköterskor att det var svårt att diskutera arbetsrelaterade problem med personer som inte var sjuksköterskor, det eftersom personerna inte hade en fullt förstod vad arbetet innebar, eller naturen av arbetet. När familjemedlemmarna arbetade inom vården upplevde sjuksköterskor tvärtom, att de kunde reflektera tillsammans och söka stöd hos varandra (Drury et al., 2014).

20

5.2.2 Att ta hand om sig själv

Sjuksköterskor upplevde att utförandet av hälsosamma aktiviteter var en förebyggande strategi mot upplevelsen av compassion fatigue (Finley, 2017; Maytum et al., 2004; Melvin, 2012). Sjuksköterskor tog hand om dem själva bland annat genom att träna, vilket upplevdes som meningsfulla hälsosamma aktiviteter (Finley, 2017; Maytum et al., 2004; Melvin, 2012). Sjuksköterskor upplevde även att träning bidrog till minskade värden av compassion fatigue och återhämtning vilket uppmärksammades av Melvin (2012) genom följande citat:

” I do physical [exercise]… I have a full life outside of work. And when I get into trouble is when work is so demanding that I’m so exhausted when I get home that I have no time to even think. All i do is paperwork and fall asleep… If I do this on an ongoing basis, I can certainly start to unravel. If I can’t go sailing or the wather is bad, or I’m too tired or other things interfere, I can get sort of frantic…I will either find myself teary or angry at somebody” (s. 609).

behövde hälsosamma strategier för att kunna fortsätta arbeta i vården ” Talking whith colleagues, reflektion, physical health [regular exercise], a supportive partner and

supportive supervisors. I feel like without these… I would not be doing this work” (Melvin, 2012, s. 609). Förutom fysisk aktivitet upplevde sjuksköterskor att utförandet av meditation var en effektiv förebyggande strategi för upplevelsen av compassion fatigue (Drury et al., 2014). Att meditera 20–30 minuter samt att utföra mindfullnes upplevdes förebygga

framtida utfall (Drury et al., 2014). När sjuksköterskor skapade förutsättningar för ensamtid upplevdes det att bidra till återhämtning och att behålla ett positivt perspektiv även efter överväldigande situationer på arbetet, vilket upplevdes förebygga compassion fatigue (Perry et al., 2011). Sjuksköterskor upplevde även att betydelsefulla aktiviteter på fritiden var förebyggande mot upplevelsen av compassion fatigue (Maytum et al., 2004; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011). Aktiviteter så som att gå på bio, läsa och att umgås med andra upplevdes som betydelsefulla självvårdande aktiviteter. På det sättet upplevde sjuksköterskor att de var utvilade inför nästkommande arbetspass (Partlak et al., 2018).

5.2.3 Att sätta tydliga gränser

Sjuksköterskor upplevde att de behövde upprätta en balans mellan arbetslivet och privatlivet för att förebygga upplevelsen av compassion fatigue (Maytum et al., 2004; Partlak et al., 2018; Perry et al., 2011). Sjuksköterskor upplevde att de kunde upprätta en balans genom att hantera känslomässiga problem på fritiden, vilket kunde ske genom att söka professionell hjälp i form av terapi om det fanns ett behov för det (Maytum et al., 2004). Sjuksköterskor upplevde även ett behov av att sätta professionella gränser på arbetet (Maytum et al., 2004; Melvin, 2012). Sjuksköterskor satte gränser bland annat genom att undvika engagemang i arbetsuppgifter som låg utanför sjuksköterskors ansvarsområde ”Now I stay out of things that are not my responsibility. I can´t solve every problem and I´m not going to try” (Maytum et al., 2004, s. 176). Sjuksköterskor upplevde även att de behövde sätta gränser i relationer till patienter för att undvika uppbyggnaden av nära känslomässiga band (Melvin, 2012; Partlak et al., 2018). Sjuksköterskor önskade undvika situationer där de lämnade sämre nyheter gällande patienters vård och behandling till anhöriga. I de fallen hänvisade

21

sjuksköterskor anhöriga till läkare för att diskutera frågan, vilket uppmärksammades av Partlak et al. (2017) genom att skriva följande citat:

”I try not to communicate too much whith patients. When the patient gets worse, I try not to wait in his/her room too much. I let the doctor intervene there, frankly. I tell them I cannot answer right now and please talk to your doctor. I always give them an evasive awnser, because i do not want to see them sad. At least I do not want them to hear bad news from me” (s. 5).

Sjuksköterskor upplevde även att de behövde begränsa relationerna till patienter för att skyddas från känslomässiga bördor i arbetet och för att förebygga upplevelsen av compassion fatigue, vilket sjuksköterskor gjorde genom att distansera sig från patienter och anhöriga i de stunder de upplevde ett behov av det (Partlak et al., 2018).

6

DISKUSSION

Nedan kommer metoddiskussion, resultatdiskussion och etiksdiskussion presenteras.

Metoddiskussion

Arbetes syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Eftersom det är upplevelserna hos sjuksköterskor som ligger i fokus, var Evans (2002) systematiska litteraturstudie att föredra för det forskningsområde som examensarbetet avser att

undersöka. Evans systematiska litteraturstudie utgår endast ifrån kvalitativa data. Polit & Beck (2017) skriver om litteraturstudier och beskriver metoden som en granskning, vilken har som syftet att beskriva personers erfarenheter och upplevelser relaterat till ett fenomen. Författarna till examensarbetet diskuterade andra möjliga metoder för analysen, vilket ledde till att kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes bort, eftersom de inte svarar på arbetes syfte. En litteraturöversikt valdes även bort eftersom den inte ger en djupgående förståelse för sjuksköterskors upplevelser och problemet som ska undersökas. En metod som övervägdes av författarna var att utföra en empirisk studie, där eget datamaterial samlas in genom

personliga intervjuer, som sedan svarar på arbetets syfte. Dock valdes metoden bort på grund av att tiden inte var tillräcklig när denna tanke uppkom.

När författarna sökte de vårdvetenskapliga artiklarna användes två olika databaser som sökmotorer, dessa var CINAHL plus och PubMed. Databaserna valdes då de ger en bred grund i den senaste vårdvetenskapliga forskning som finns. Kjellström (2017) tar upp att trovärdigheten i ett examensarbete ökar om vetenskapliga databaser används för att söka artiklar. Vid sökningarna av de kvalitativa vårdvetenskapliga artiklarna upplevde författarna att utbudet var något begränsat, Vilket gjorde att begränsningarna för sökningarna fick minskas och göras större. Begräsningarna som gjordes var åren 2009–2020, som efter de

22

första sökningarna fick ökas till åren 2004–2020, då för få kvalitativa vetenskapliga artiklar hittades. Andra begränsningar som gjordes var English language, peer reviewed och fulltext tillgängligt. Dessa begräsningar gjordes för att kvalitén på de vetenskapliga artiklarna skulle hållas så högt som möjligt. Under sökningarna har även manuella sökningar gjorts, där tre artiklar hittades. Det gick till genom att studera relevanta artiklars referenslistor samt utforska om relevanta vetenskapliga artiklar fanns som svarade på syftet.

Arbetets inklusionskriterier var Compassion fatigue, nurse/nurses, experience, perception, qualitative, focus group samt att artiklarna skulle ha en kvalitativ metod, alternativt metoden mixed methods. Metoden mixed methods kunde vara med om det kvalitativa resultatet kunde urskiljas från det kvantitativa resultatet. I och med att det inte var ett stort utbud av kvalitativa artiklar, vilket var andeldningen till varför denna valdes bort för att få ihop tillräckligt med artiklar till resultatet. Arbetets exlusionskriterier var övrig vårdpersonal eller om det inte gick att utläsa sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue, samt

kvantitativa artiklar. Exklusionskriterierna valdes ut för att dessa inte hade en överförbarhet för arbetet.

Varje artikel kvalitetsgranskades genom att gå igenom nio olika frågor som ställdes emot artiklarna, se (BILAGA B) Kvalitetsgranskningen har inspirerats av Friberg (2017) där Författarna har valt ut nio frågor, var svaret på frågan Ja, fick artikeln ett poäng. Var svaret nej, fick artikeln inget poäng. Max poängen var nio och hade artikeln maxpoäng hade artikeln en hög kvalitet, hade artikeln under fyra poäng så var det låg kvalitet. Om artikeln hade en poäng på under fyra, valdes denna bort, då den inte höll kvaliteten som behövdes till detta arbete. Artiklarna i detta arbete hade nio poäng. Tretton artiklar i detta examensarbete kvalitetsgranskades och av dessa valdes tio artiklar ut för analys till resultatet

Polit & Beck (2017) beskriver begrepp som giltighet, trovärdighet, pålitlighet och

överförbarhet inom vetenskaplig forskning. Giltigheten i vetenskaplig forskning handlar om att studien ska kunna göras igen och där samma eller liknande resultat ska kunna

framkomma. I det aktuella arbete kan giltigheten styrkas genom att processen har

dokumenterats under hela arbetets gång, där det finns dokument som beskriver hur varje steg har genomförts, samt att författarna har försökt beskrivit processen i metodavsnittet detaljerat. Vidare beskrivs överförbarhet av Polit & Beck som tar upp att resultatet ska kunna överföras till andra grupper och liknande sammanhang. Det granskade datamaterialet i examensarbetet är överförbart till andra studier eftersom artiklarna i resultatet kommer från olika land, vilket gör att detta går att se över flertalet länder. Dock är resultatet mest riktat till sjuksköterskor som arbetar med patienter som upplever trauman och svåra situationer i vården. Polit och Beck beskriver vidare begreppet trovärdighet vilket handlar om att all data behandlas sanningsenligt, med ytterst få feltolkningar, feltolkningar ska helst undvikas. I det aktuella arbetet har författarna försökt undvika feltolkningar, men på grund av att innehållet i ursprungsartiklarna skrivits om, kan tolkningar förekomma även om författarna arbetat för att undvika det. Polit & Beck tar även upp pålitlighet genom att en studie mäter det studien avser att mäta och inget annat. I examensarbetet har författarna läst artiklarna flertalet gånger och varit kritiska mot innehållet, för att senare endast ta ut de artiklar som svarar på arbetets syfte. Dock fanns det begränsat med kvalitativa artiklar som svarade på arbetes

23

syfte, samt att det är författarnas tolkning om artiklarna håller kvaliteten som krävs, detta kan ses som en svaghet i arbetet.

Resultatdiskussion

I resultatet beskrivs sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Det visade sig att sjuksköterskor upplevde särskilda faktorer som bidragande till compassion fatigue, samtidigt som sjuksköterskor upplevde faktorer som kunde förebygga fenomenet. Sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning vilket resulterade i att sjuksköterskor inte kunde spendera den tid de önskade tillsammans med patienter. De upplevde att de tog del av patienters lidande vilket resulterade i en känslomässig stress och att de blev för känslomässigt engagerade i patienters vård och behandling, vilket bidrog till att sjuksköterskor endast kunde fokusera på det negativa i olika situationer. Sjuksköterskor upplevde däremot att de fick stöd av andra, att de tog hand om dem själva genom hälsosamma aktiviteter och att förmågan att sätta tydliga gränser mellan privatlivet och arbetslivet var olika strategier som sjuksköterskor kunde använda sig av för att förebygga upplevelsen av compassion fatigue. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning genom att få de personliga behoven ignorerade och att patientbördan var för hög vid vissa tillfällen, vilket bidrog till upplevelsen av compassion fatigue. Sjuksköterskor upplevde att även att tiden för att utföra små betydelsefulla handlingar för patienter saknades vilket resulterade i

upplevelsen av skuld för sjuksköterskor. I tidigare forskning framgår det att patienter uppskattar utförandet av små handlingar som inte alltid ingår i de naturliga rutinerna för vården. Sådana handlingar bidrar till att patienter tycker att vården baseras på medkänsla (Bramley & Matiti, 2014; Crowther et al., 2013; Sinclair et al., 2017; Su et al., 2020).

Patienter granskar mindre handlingar och tjänster som betydelsefulla och upplever att de kan bidra till upplevelsen av ett minskat lidande (Sinclair et al., 2017). Det visar sig även att patienter anser att det är positivt om sjuksköterskor visar ett genuint intresse för att skapa en vårdrelation (Attree, 2000). När patienter känner sig hörda och får möjligheten att tala med sjuksköterskor om känslor upplevs även stunden tillsammans med sjuksköterskor som betydelsefull (Attree, 2000; Berg & Danielson, 2007; Pejner, et al., 2014). Eriksson (2018) beskriver i sin caritativa teori att det är viktigt att se till individuella människors begär, behov och problem för att kunna utforma vården på ett tillfredställande sätt. Samt att

vårdrelationen utgör en grund för att vården ska utformas på ett optimalt sätt för både patienter och sjuksköterskor, vilket leder till ett naturligt utbyte mellan båda parter. Författarna till examensarbetet reflekterar över att sjuksköterskors upplevelser av en hög arbetsbelastning på arbetet utgör ett hinder för sjuksköterskor att se till patienters begär, behov och problem, vilket kan resulterar i en otillräcklighetskänsla som i sin tur ökar upplevelsen av compassion fatigue. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) ska sjuksköterskor dessutom arbeta för att lindra patienters lidande. I resultatet framkom det att sjuksköterskor bevittnar lidande och tar del av lidande i det dagliga arbete. Sjuksköterskor önskade att lindra lidandet, det var dock inte alltid

24

När sjuksköterskor inte hade möjligheten att lindra lidande resulterade det i en

känslomässig stress hos sjuksköterskor som bidrog till upplevelsen av compassion fatigue. Sjuksköterskor levde sig även in i patienters lidande vilket medförde att sjuksköterskor upplevde känslor av skuld och maktlöshet inför patienters lidande, som i sin tur ökade upplevelsen av compassion fatigue. I tidigare forskning beskriver patienter upplevelser av att tillfällen där sjuksköterskor utger ett känslomässigt stöd i svåra situationer, vilket bidrar till känslan av att olika problem kommer att lösa sig, och att det går att lämna över en del av problemen till andra som kan hjälpa patienter. Denna känsla bidrar till att patienter kan känna känslor av ett inre lugn (Pejner et al., 2014). Författarna till arbetet reflekterar över att sjuksköterskor kan påverkas känslomässigt när de vårdar patienter som i en hög grad lider, vilket skulle kunna resultera i att sjuksköterskor till slut tar ett känslomässigt avstånd och uppvisar minskade värden av medkänsla för patienter. Det skulle även kunna resultera i att patienter förhindras att få det stöd som patienter som är i behov av för upplevelsen av hälsa och välbefinnande, vilket ingår i sjuksköterskors uppgifter i vården, nämligen att minska lidande och att vara närvarande för patienter i svåra situationer. Att uppnå upplevelsen av hälsa är något som Eriksson (2018) tar upp som en betydelsefull aspekt för att bli en hel människa igen.

Författarna till arbetet reflekterar över att patienter kan ha ett behov av sjuksköterskor som visar tillgänglighet i vårdsammanhanget, framförallt i de svåraste livssituationerna för att patienter ska kunna uppleva känslan av välbefinnande igen. I resultatet framkom det att sjuksköterskor vid vissa tillfällen blev känslomässigt involverade i patienters vård och

behandling, särskilt när patienter vårdades under en längre tid på enheten. De känslomässiga band som bildades mellan sjuksköterskor och patienter kunde leda till känslomässiga

konsekvenser om vården blev tung eller komplicerad, då sjuksköterskor grubblade på tankar om meningen med livet och att sjuksköterskor reflekterade om de privata livssituationerna och att livet är orättvist. Under tuffa behandlingar sökte även anhöriga stöd hos

sjuksköterskor. Vilket upplevdes som traumatiskt för sjuksköterskor vid vissa tillfällen. I tidigare forskning anser patienter att de upplever vården som betydelsefull om

sjuksköterskor utstrålar en medkänsla i den vård som utförs. Vården upplevs även utgöras av en god kvalitet när sjuksköterskor visar ett intresse för patienters lidande och känslor, visar empati och ett intresse av att lära känna patienter som unika individer. Sjuksköterskor som använder kvaliteter som kärlek och osjälviskhet är viktigt för att patienter ska uppleva att de får en medkänsla som lever upp till behoven (Sinclair et al., 2017). Författarna till arbetet har diskuterat att vården vid vissa tillfällen kan ha en tendens att väcka svåra känslor för

sjuksköterskor som jobbar nära patienter i svåra situationer. Det är dock viktigt att de känslomässiga banden som skapas inte påverkar vården på ett sätt som leder till en negativ utveckling för patienters vård i slutändan, det eftersom alla patienter ska vårdas på lika villkor. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2018:143) ska vården vara på lika villkor för hela befolkningen. Författarna reflekterar över att lagen innebär att sjuksköterskor bär på ett ansvar att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen, vilket sjuksköterskor kan förhindras utföra om de upplever symptom av compassion fatigue.

I resultatet kan det urskiljas att sjuksköterskor behövde känna stöd för att minska

25

betydelsefullt, då sjuksköterskor kunde utbyta erfarenheter mellan varandra och att det fanns en förståelse för varandras situation. Vänner och närstående kunde även bidra med stöd för att minska upplevelsen av compassion fatigue. Upplevelsen av stöd kunde hjälpa

sjuksköterskor på olika sätt hantera svåra situationer i arbetet. Det visade sig även att självvårdande aktiviteter hjälpte sjuksköterskor att minska upplevelsen av compassion fatigue. Eriksson (2018) tar upp i sin teori att människor behöver vara hela till kropp, själ och ande för att kunna möta och hjälpa andra människor. Författarna resonerar om att

sjuksköterskor inte är hela till kropp, själ och ande, kan inte sjuksköterskor möta patienters lidande och behov för vården. Vilket kan leda till konsekvenser för patienters omvårdnad och att patienter i sin tur upplever ett onödigt lidande. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskor främja hälsa och återställa hälsa. Men upplever sjuksköterskor ohälsa och inte är hel till kropp, själ och ande, blir det svårt att kunna hjälpa andra i svåra situationer.

I resultatet visade sig även att sjuksköterskor drog sig undan patienter för att skydda sig själv i svåra stunder. Tidigare forskning tar upp att patienter upplever att möjligheten till att kunna tala med sjuksköterskor om känslor, är viktigt för att vården ska uppfattas som medkännande. (Su, et al., 2020). Patienter tycker även att det är viktigt att kunna spendera tid tillsammans med sjuksköterskor för att känna medkänsla och för att få möjligheten att uttrycka behov. Vidare tycker patienter att sjuksköterskor som skapade tid för patienter, lyssnade och försökte skapa en vårdrelation, vilket bidrar till en god vård där patienter kan känna medkänsla (Bramley & Matiti, 2014). Eriksson (2018) tar i den caritativa vårdteorin upp att vårdrelationen är en grundläggande del i vårdandet. Relationen mellan

sjuksköterskor och patienter skapar möjlighet för att människor ska kunna träda fram som en unik individuella personer. I relationen kan patienter uttrycka begär, behov och problem och sjuksköterskor kan lyssna och hjälpa patienter att uppnå hälsa. Relationen ska dock inte vara självklar för parterna utan växa fram i enlighet med varandra, relationen ska vara ömsesidig. Författarna till examensarbetet resonerar om att vårdrelationen är viktig för att vården ska utformas efter patienters begär, behov och problem. Om sjuksköterskor drar sig undan patienter och inte skapar en vårdrelation, kan det leda till olika problem i följd av att helhetssynen på människan försvinner och vården inte blir utformad efter patienters vilja. Enligt Patientlagen (PL, SFS 2014:821) ska vården utformas i så hög grad som möjligt i samråd med patienter. I och med det är vårdrelationen ett viktigt verktyg för att vården i sin helhet ska bli så bra som möjligt för både patienter men också sjuksköterskor.

I resultatet framkom det även att sjuksköterskor som satt tydliga gränser mellan det privata livet och det professionella minskade upplevelsen av compassion fatigue, det genom att bland annat hantera känslomässiga svårigheter på fritiden. I tidigare forskning beskriver patienter att bemötandet i vården baseras på medkänsla när sjuksköterskor åsidosätter enskilda behov, vilket handlar om att sjuksköterskor använder metoder för att lindra patienternas lidande (Sinclair et al., 2017). Författarna reflekterar över att det kan finnas särskilda risker när sjuksköterskor i stor grad åsidosätter enskilda behov för att prioritera patienters. Att åsidosätta personliga behov i hög grad i arbetsmiljön under en förlängd tid skulle kunna ledda till att sjuksköterskors återhämtning och upplevelse av hälsa minskar, vilket skulle kunna bidra till upplevelsen av compassion fatigue.