www.vti.se/publikationer
Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars
funktion år 2012 – Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013
Förord
Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.
De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.
Linköping oktober 2012
Kvalitetsgranskning
Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens
närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.
Quality review
Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9
2 Begrepp och metod ... 10
3 Analys ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12
4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13
4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 15
4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Syd efter vägklass ... 18
5 Jämförelse med 2011 ... 29
6 Slutsatser ... 31
Referenser... 32
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Syd
av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Syd 2012. Mätningarna har utförts under perioden 5 maj – 12 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.
Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 61
vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars
retroreflexion gjorts.
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Syd:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Syd 57 procent av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 53 procent av delobjekten
• På länsvägar godkändes 82 procent av delobjekten.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
I genomsnitt var 13 procent av delobjekten i Region Syd godkända med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
Generellt i regionen var andelen godkända objekt ungefär lika 2012 jämfört med 2011, men med ganska stora skillnader mellan länen. Andelen godkända objekt i Jönköpings, Kronobergs och Skåne län var mindre 2012 än 2011. I Blekinge och Kalmar län var andelen godkända objekt större år 2012 än 2011.
Slutsats
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio sträckor som ingår i
Condition assessment of road markings of Region Syd in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya
VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping Sweden
Summary
This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Syd, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period March 5th until October 12th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity have been carried out on 61 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Syd. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.
From the results, the following conclusions can be drawn:
Dry road marking retroreflectivity
• On European highways 57 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.
• On national roads, the corresponding figure was 53 per cent. • On county roads, 82 per cent of the objects were approved.
Wet road marking retroreflectivity
By average, 13 per cent of the objects in Region Syd were accepted concerning wet performance.
Comparison with the results from 2011
The proportion accepted objects were about equal in 2012 compared to 2011, but with rather notable differences between the counties. The proportion accepted objects in the county of Jönköping, Kornberg and Skåne was less in 2012 compared to 2011. In the county of Blekinge and Kalmar the situation was better in 2012 than 2011.
Conclusion
1
Bakgrund, begränsningar och syfte
Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext
Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.
Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:
• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls
• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.
Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2
/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2
/lx. Dessa vägar har
analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Syd.
2
Begrepp och metod
Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:
Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-
eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.
Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.
Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:
Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)
Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.
Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:
3 N k
n= ⋅
där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:
k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C
n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två
kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.
Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej
våtsynbar).
De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.
3
Analys
Analys av data har gjorts enligt följande:
Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:
m R R m i i torr L torr L
∑
= = 1 , , och m MPD MPD m i i∑
= = 1 ,där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på
mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.
Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,
RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):
MPD R
RL,våt =−8+0,14⋅ L,torr +18⋅
Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.
Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt
Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.
Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.
4
Resultat
4.1
Antal objekt som ingått i analysen
Totalt har 61 objekt mätts i Region Syd under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.
Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län i Region Syd. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Blekinge län 4 3 3 Jönköpings län 4 4 3 Kalmar län 4 4 3 Kronobergs län 4 4 3 Skåne län 7 6 5 Region Syd 23 21 17 Bortfall: 1 delobjekt.
Antal objekt som har mätts med avseende på våtfunktion framgår av tabell 3.
Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Syd. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Blekinge län 4 Jönköpings län 4 1 Kalmar län H 4 1 Kronobergs län 4 2 Skåne län 7 4 2 Region Syd 23 8 2
4.2
Deskriptiv statistik för delobjekten
I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Syd.
Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.
Region Syd RL,torr Vägklass A Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Region Syd Medelvärde 217 188 176 208 172 189 Standardfel 7 12 5 10 12 5 Standardavvikelse 25 43 17 36 55 43 Minimum 184 137 154 167 104 104 Maximum 263 287 201 287 331 331 Antal 12 12 12 12 21 69 Konfidensintervall 95 % 201-233 161-215 165-187 185-231 147-197 179-200 20:e percentilen 201 153 159 175 124 157 50:e percentilen 212 180 175 204 171 186 80:e percentilen 234 206 194 225 206 218
Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.
Region Syd RL,torr Vägklass B Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Region Syd Medelvärde 216 177 154 199 152 176 Standardfel 9 9 5 11 6 5 Standardavvikelse 27 31 17 37 26 36 Minimum 157 132 130 136 101 101 Maximum 241 226 192 248 190 248 Antal 9 12 11 12 18 62 Konfidensintervall 95 % 195-236 157-196 143-166 176-222 140-165 166-185 20:e percentilen 202 146 146 160 130 146 50:e percentilen 219 176 152 203 157 169 80:e percentilen 241 206 160 230 173 212
Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C. Region Syd RL,torr Vägklass C Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Region Syd Medelvärde 207 183 147 186 205 188 Standardfel 10 18 10 6 10 6 Standardavvikelse 31 54 31 17 37 41 Minimum 152 103 110 157 151 103 Maximum 239 257 205 218 293 293 Antal 9 9 9 9 15 51 Konfidensintervall 95 % 183-231 141-224 123-171 173-199 184-225 176-199 20:e percentilen 186 136 124 177 175 156 50:e percentilen 215 184 141 185 211 185 80:e percentilen 233 223 168 195 224 218
Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.
Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.
Region Syd RL,våt Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Region Syd Medelvärde 39 32 29 33 29 32 Standardfel 1 2 1 3 2 1 Standardavvikelse 2 5 4 9 7 7 Minimum 35 27 22 17 18 17 Maximum 42 42 34 41 52 52 Antal 9 9 10 7 20 55 Konfidensintervall 95 % 37-40 28-35 26-33 25-41 26-33 30-33 20:e percentilen 37 28 25 28 24 26 50:e percentilen 39 32 32 34 29 32 80:e percentilen 40 32 33 39 32 38
4.3
Andel godkända delobjekt per län och vägklass
Totalt sett i regionen blev 63 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett
delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.
Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.
Län/Region Vägklass Antal Summa Andel
godkända Underkända Godkända Blekinge län A 1 11 12 92 % B 1 8 9 89 % C 0 9 9 100 % Summa 2 28 30 93 % Jönköpings län A 7 5 12 42 % B 4 8 12 67 % C 3 6 9 67 % Summa 14 19 33 58 % Kalmar län A 4 8 12 67 % B 7 4 11 36 % C 2 7 9 78 % Summa 13 19 32 59 % Kronobergs län A 5 7 12 58 % B 3 9 12 75 % C 0 9 9 100 % Summa 8 25 33 76 % Skåne län A 13 8 21 38 % B 14 4 18 22 % C 4 11 15 73 % Summa 31 23 54 43 % Region Syd A 30 39 69 57 % B 29 33 62 53 % C 9 42 51 82 % Summa 68 114 182 63 %
Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9.
Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, efter län.
Län/Region Antal Summa Andel
godkända Underkända Godkända Blekinge län 6 3 9 33 % Jönköpings län 8 1 9 11 % Kalmar län 10 0 10 0 % Kronobergs län 5 2 7 29 % Skåne län 19 1 20 5 % Region Syd 48 7 55 13 %
Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05):
• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass A var större i
Blekinge län än i de övriga länen i regionen. Vidare var andelen godkända delobjekt mindre i Skåne län än i Kalmar och Kronobergs län.
• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass B var större i
Blekinge län än i Jönköpings, Kalmar och Skåne län. Vidare var andelen godkända delobjekt mindre i Skåne län än i Kalmar och Jönköpings län samt lägre i Kalmar län än i Kronobergs län.
• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass C var större i
Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län
Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.
Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.
92 % 42 % 67 % 58 % 38 % 57 % 89 % 67 % 36 % 75 % 22 % 53 % 10 0% 67 % 78% 10 0% 73 % 82% 93 % 58 % 59 % 76 % 43 % 63 % 8% 58 % 33 % 42 % 62 % 43 % 11 % 33 % 64 % 25 % 78 % 47 % 33 % 22% 27% 18 % 7% 42 % 41 % 24 % 57 % 37 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bl eki ng e l än K Jö nk öpi ng s l än F Kal m ar län H Kr on ob er gs lä n G Sk åne lä n M RE GI O N S YD Bl eki ng e l än K Jö nk öpi ng s l än F Kal m ar län H Kr on ob er gs lä n G Sk åne lä n M RE GI O N S YD Bl eki ng e l än K Jö nk öpi ng s l än F Kal m ar län H Kr on ob er gs lä n G Sk åne lä n M RE GI O N S YD Bl eki ng e l än K Jö nk öpi ng s l än F Kal m ar län H Kr on ob er gs lä n G Sk åne lä n M RE GI O N S YD
Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC
Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Syd Underkända
Godkända 33% 11% 29% 13% 67% 89% 100% 71% 95% 87% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Andel godkända och underkända, våtfunktion, efter län i vägklass A, Region Syd Godkända
4.4
Resultat per delobjekt i varje län i Region Syd efter vägklass
I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända
mätplatser för varje län i Region Syd efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster
kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.
4.4.1 Resultat per delobjekt i Blekinge län efter vägklass
Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Blekinge län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 98 % 10 0% 94 % 78 % 88% 96 % 99% 97 % 99 % 99 % 95 % 99% 2% 6% 22 % 12% 4% 1% 3% 1% 1% 5% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-201 Kf-209 Vk-205 Hk-201 Kf-185 Vk-214 Hk-225 Kf-184 Vk-224 Hk-263 Ml-236 Vk-257 K 4 (22), 150 K 6 (22), 150 K 7 (22), 150 K 11 (22), 150
Blekinge län K, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Blekinge län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 97 % 63 % 95 % 100% 100% 92 % 100% 100% 100% 3% 37 % 5% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-223 Ml-157 Vk-217 Hk-204 Ml-219 Vk-200 Hk-241 Ml-241 Vk-240 K 14 (27), 150 K 16 (28), 150 K 20 (29), 100
Blekinge län K, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B UnderkändaGodkända
10 0% 10 0% 10 0% 97 % 96 % 10 0% 96 % 10 0% 98 % 3% 4% 4% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-231 Ml-217 Vk-215 Hk-202 Ml-152 Vk-161 Hk-237 Ml-212 Vk-239 K 24 (121), 100 K 26 (122), 100 K 29 (126), 150
Blekinge län K, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Blekinge län avseende våtfunktionen. 90 % 88 % 76 % 77 % 75 % 65 % 83 % 77 % 67 % 10 0% 10 % 12 % 24 % 23 % 25 % 35 % 17 % 23 % 33 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk- - Kf-42 Vk-41 Hk-40 Kf-0 Vk-39 Hk-35 Kf-0 Vk-36 Hk-39 Ml-38 Vk-38 K 4 (22), 35 K 6 (22), 35 K 7 (22), 35 K 11 (22), 35
Blekinge län K, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända
4.4.2 Resultat per delobjekt i Jönköpings län efter vägklass
Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jönköpings län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 74 % 99 % 99 % 67 % 10 0% 49 % 30 % 55 % 34 % 61 % 98 % 86 % 26 % 1% 1% 33 % 51 % 70 % 45 % 66 % 39 % 2% 14 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-181 Kf-242 Vk-191 Hk-157 Kf-176 Vk-152 Hk-137 Kf-206 Vk-143 Hk-178 Kf-287 Vk-205 F 4 (4), 150 F 5 (4), 150 F 8 (4), 150 F 11 (4), 150
Jönköpings län F, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Godkända 98 % 83 % 95 % 29 % 44 % 29 % 94 % 83 % 85 % 92% 59 % 84 % 2% 17 % 5% 71 % 56 % 71 % 6% 17 % 15% 8% 41 % 16 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-213 Ml-169 Vk-209 Hk-133 Ml-141 Vk-132 Hk-226 Ml-169 Vk-196 Hk-180 Ml-176 Vk-177
Jönköpings län F, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jönköpings län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jönköpings län avseende våtfunktionen. 77 % 55 % 47 % 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 95 % 100% 23 % 45 % 53 % 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-156 Ml-106 Vk-103 Hk-217 Ml-184 Vk-218 Hk-230 Ml-172 Vk-257 F 65 (125), 100 F 94 (153), 100 F 98 (185), 100
Jönköpings län F, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända
33 % 99 % 18 % 29 % 10 % 26 % 23 % 16 % 30 % 67 % 1% 82 % 71 % 90 % 74 % 77 % 84 % 70 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-32 Kf-0 Vk-42 Hk-32 Kf-0 Vk-31 Hk-28 Kf-0 Vk-32 Hk-27 Kf-0 Vk-29 Hk- - Ml-0 Vk-32 F 4 (4), 35 F 5 (4), 35 F 8 (4), 35 F 11 (4), 35 F 48 (32), 35
4.4.3 Resultat per delobjekt i Kalmar län efter vägklass
Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kalmar län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 45 % 83 % 62 % 94 % 100% 97% 98% 98% 100% 73 % 96 % 75 % 55 % 17 % 38 % 6% 3% 2% 2% 27 % 4% 25 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-160 Kf-171 Vk-154 Hk-201 Kf-198 Vk-197 Hk-183 Kf-172 Vk-186 Hk-159 Ml-179 Vk-156 H 5 (22), 150 H 7 (22), 150 H 14 (22), 150 H 17 (22), 150
Kalmar län H, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Godkända 32 % 57 % 55 % 10 0% 54 % 44 % 56 % 43 % 99 % 10 0% 99 % 68 % 43 % 45 % 46 % 56 % 44 % 57 % 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-130 Ml-152 Vk-160 Hk-192 Kf- - Vk-170 Hk-151 Ml-160 Vk-146 Hk-155 Ml-150 Vk-133
Kalmar län H, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kalmar län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kalmar län avseende våtfunktionen. 90 % 100% 86 % 10 0% 10 0% 10 0% 67 % 96 % 65 % 10 % 14 % 33 % 4% 35 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-146 Ml-141 Vk-132 Hk-183 Ml-158 Vk-205 Hk-112 Ml-137 Vk-110 H 68 (125), 100 H 80 (136), 100 H 90 (136), 100
Kalmar län H, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C UnderkändaGodkända
4% 4% 31 % 4% 22 % 23 % 19 % 4% 50 % 96 % 96 % 69 % 96 % 78 % 77 % 81 % 96 % 50 % 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-25 Kf-0 Vk-27 Hk-33 Kf-0 Vk- - Hk-31 Kf-0 Vk-33 Hk-33 Ml-0 Vk-32 Hk-24 Ml-34 Vk-22 H 5 (22), 35 H 7 (22), 35 H 14 (22), 35 H 17 (22), 35 H 42 (31), 35
Kalmar län H, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända
4.4.4 Resultat per delobjekt i Kronobergs län efter vägklass
Figur 15 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kronobergs län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 69 % 10 0% 71 % 71 % 97 % 10 0% 92 % 100% 42 % 96 % 96 % 63 % 31 % 29 % 29 % 3% 8% 58 % 4% 4% 37 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-173 Kf-287 Vk-190 Hk-167 Kf-209 Vk-227 Hk-215 Kf-261 Vk-186 Hk-204 Kf-204 Vk-172 G 1 (4), 150 G 2 (4), 150 G 4 (4), 150 G 7 (4), 150
Kronobergs län G, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Godkända 10 0% 97 % 10 0% 99 % 92 % 100% 97% 99% 100% 25 % 41 % 48% 3% 1% 8% 3% 1% 75 % 59 % 52% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-232 Kf-185 Vk-230 Hk-230 Ml-190 Vk-226 Hk-199 Ml-206 Vk-248 Hk-136 Ml-152 Vk-153
Kronobergs län G, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 17 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kronobergs län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 18 Andelen godkända/underkända mätplatser i Kronobergs län avseende våtfunktionen. 10 0% 10 0% 10 0% 99 % 10 0% 10 0% 94 % 98% 99% 1% 6% 2% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-218 Ml-180 Vk-193 Hk-157 Ml-178 Vk-176 Hk-192 Ml-185 Vk-199 G 62 (120), 100 G 68 (124), 100 G 77 (126), 150
Kronobergs län G, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Godkända 41 % 68 % 10 % 93 % 55 % 4% 92 % 59 % 32 % 90 % 7% 45 % 96 % 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk34 Kf0 Vk38 Hk26 Kf0 Vk41 Hk34 Kf0 Vk Hk Kf0 Vk17 Hk40 Kf0 Vk Hk Ml0 Vk -G 1 (4), 35 G 2 (4), 35 G 4 (4), 35 G 7 (4), 35 G 12 (23), 35 G 24 (25), 35
Kronobergs län G, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända
4.4.5 Resultat per delobjekt i Skåne län efter vägklass
Figur 19 Andelen godkända/underkända mätplatser i Skåne län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 17 % 5% 48 % 82 % 93 % 86 % 77 % 95 % 100% 100% 97 % 10 0% 65 % 27 % 70 % 17 % 38 % 42% 15 % 83 % 95 % 52 % 18 % 7% 14% 23 % 5% 3% 35 % 73 % 30 % 83 % 10 0% 62 % 58% 10 0% 85 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 19 Kf -1 21 Vk -1 63 Hk -1 71 Kf -2 06 Vk -1 75 Hk -1 99 Kf -2 23 Vk -3 31 Hk -2 43 Kf -1 75 Vk -2 30 Hk -1 73 Kf -1 39 Vk -1 92 Hk -1 24 Kf -1 04 Vk -1 42 Hk -1 33 Kf -1 06 Vk -1 35 M 4 (4), 150 M 6 (4), 150 M 10 (6), 150 M 21 (20), 150 M 28 (22), 150 M 33 (65), 150 M 35 (65), 150
Skåne län M, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Godkända 97 % 87 % 79 % 52 % 84 % 47 % 58 % 53 % 44 % 82 % 63 % 70% 4% 37 % 8% 8% 13 % 3% 13 % 21 % 48 % 16 % 53 % 42 % 47 % 56 % 18 % 37 % 30% 96 % 63 % 10 0% 92% 92% 87 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% -1 90 l-1 77 -1 64 -1 73 l-1 89 -1 59 -1 66 l-1 46 -1 47 -1 73 -1 55 -1 65 -1 14 l-1 43 -1 01 -1 18 l-1 33 -1 27
Skåne län M, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 21 Andelen godkända/underkända mätplatser i Skåne län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 22 Andelen godkända/underkända mätplatser i Skåne län avseende våtfunktionen.
69 % 47 % 39 % 84 % 93% 86 % 98 % 87 % 97 % 93 % 90 % 79 % 10 0% 10 0% 10 0% 31 % 53 % 61 % 16 % 7% 14 % 2% 13 % 3% 7% 10% 21 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-170 Ml-151 Vk-156 Hk-177 Ml-216 Vk-177 Hk-218 Ml-183 Vk-210 Hk-237 Kf-211 Vk-228 Hk-223 Ml-293 Vk-220
Skåne län M, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Godkända 9% 30 % 24 % 96 % 38 % 40 % 3% 1% 14 % 15 % 27% 15 % 17 % 7% 1% 39 % 29 % 15 % 91 % 70 % 76 % 4% 62 % 60 % 97 % 99 % 86% 85% 73% 85 % 83 % 93 % 10 0% 99% 61 % 10 0% 71 % 85 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 8 Kf -0 Vk -2 8 Hk -Kf -0 -Hk -3 0 Kf -0 Vk -5 2 Hk -3 8 Kf -0 Vk -3 4 Hk -Kf -0 -Hk -2 3 Kf -0 Vk -2 5 Hk -2 9 Kf -0 Vk -2 7 Hk -3 2 M l-2 9 Vk -2 9 Hk -2 9 M l-2 2 Vk -2 5 Hk -3 3 Kf -2 0 Vk -3 1 Hk -M l-0 -Hk -3 1 M l-0 -Hk -Kf -0 -M 4 (4), 35 M 6 (4),35 (6), 35M 10 (20), 35M 21 (22), 35M 28 (65), 35M 33 (65), 35M 35 (11), 35M 51 (21), 35M 81 (21), 35M 82 (21), 35M 86 (113), 35M 145 (118), 35M 156
Skåne län M, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända
5
Jämförelse med 2011
I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Syd år 2011 och 2012.
Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Syd 2011 och 2012.
Län/Region Vägklass Andel godkända ( %) delobjekt 2011 Andel godkända ( %) delobjekt 2012 Blekinge län A 67 92 B 67 89 C 100 100 Summa 75 93 Jönköpings län A 83 42 B 50 67 C 67 67 Summa 63 58 Kalmar län A 44 67 B 50 36 C 0 78 Summa 37 59 Kronobergs län A 100 58 B 67 75 C 100 100 Summa 83 76 Skåne län A 87 38 B 73 22 C 73 73 Summa 78 43 Region Syd A 74 57 B 61 53 C 67 82 Summa 67 63
Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Blekinge län och i Kalmar län var bättre år 2012 jämfört med 2011.
Figur 23 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Syd avseende torrfunktionen.
75% 63% 37% 83% 78% 67% 93% 58% 59% 76% 43% 63% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd
6
Slutsatser
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Syd:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Syd 57 % av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 53 % av delobjekten
• På länsvägar godkändes 82 % av delobjekten.
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
• 13 % av delobjekten i Region Syd godkändes med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
• Andelen godkända objekt i regionen var ungefär lika 2012 jämfört med 2011, men med ganska stora skillnader mellan länen.
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan
konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.
Referenser
Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT
version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
2009.
Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 1 g e l än K kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n K 4 22 2+1 A Karl sha mn (tp l 52) Åryd (t pl 54) 12 -07 -05 Höger kant 201 0, 981 GK Körfäl tsli nje 209 1, 000 GK 42 0, 896 GK 182 72 Vänste r ka nt 205 0, 944 GK 41 0, 879 GK 178 72 K 6 22 2+1 A Bräk ne -Hob y ( tpl 5 5) - Kall ing e ( tpl 56 ) 12 -07 -17 Höger kant 201 0, 783 UK 40 0, 761 UK 187 72 Körfäl tsli nje 185 0, 881 GK 144 69 Vänste r ka nt 214 0, 957 GK 39 0, 767 UK 175 70 K 7 22 2+1 A Kall ing e ( tpl 56 ) - List erb y ( k66 9, 2+ 1 s lut ) 12 -07 -06 Höger kant 225 0, 988 GK 35 0, 753 UK 184 68 Körfäl tsli nje 184 0, 968 GK 149 69 Vänste r ka nt 224 0, 988 GK 36 0, 654 UK 186 68 22 2kf A Löse n ( k73 6, 2kf s tar t) - Jämj ö ( k74 6, 2kf s lut ) 12 -07 -08 Höger kant 263 0, 991 GK 39 0, 829 GK 180 65 Mittli nje 236 0, 949 GK 38 0, 767 UK 178 66 Vänste r ka nt 257 0, 991 GK 38 0, 667 UK 181 65 27 2kf B Inge t s amh äll e ( k6 55) Hall arb o ( k64 6) 12 -07 -05 Höger kant 223 0, 967 GK 171 67 Mittli nje 157 0, 628 UK 178 71 Vänste r ka nt 217 0, 951 GK 177 67 28 2kf B Röde by (k7 28) Spju tsb ygd (k 730 ) 12 -07 -02 Höger kant 204 1, 000 GK 183 69 Mittli nje 219 1, 000 GK 190 70 Vänste r ka nt 200 0, 923 GK 187 69 29 2kf B Inge t s amh äll e ( k6 26) lgr K/G 12 -06 -30 Höger kant 241 1, 000 GK 182 67 Mittli nje 241 1, 000 GK 181 72 Vänste r ka nt 240 1, 000 GK 184 67
ion S y d 201 2 S ida 2 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf C Olof str öm (k6 11) lgr K/G 12 -07 -08 Höger kant 231 1, 000 GK 172 68 Mittli nje 217 1, 000 GK 160 68 Vänste r ka nt 215 1, 000 GK 161 69 2kf C Tvin g ( k66 9) - Inge t s amh äll e ( k6 85) 12 -07 -02 Höger kant 202 0, 973 GK 173 71 Mittli nje 152 0, 965 GK 173 69 Vänste r ka nt 161 1, 000 GK 166 70 2kf C Karl sha mn (k2 9) - Åkeh olm (k 538 ) 12 -07 -08 Höger kant 237 0, 963 GK 169 66 Mittli nje 212 1, 000 GK 168 67 Vänste r ka nt 239 0, 977 GK 168 66
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 3 ng s l än F kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n F 4 4 mv A Klev shu lt (k8 03, t pl 86) Skil lin gar yd (k8 46 , tpl 88) 12 -08 -24 Höger kant 181 0, 736 UK 32 0, 331 UK 121 71 Körfäl tsli nje 242 0, 992 GK 156 65 Vänste r ka nt 191 0, 992 GK 42 0, 992 GK 134 73 F 5 4 mv A Skil lin gar yd (k8 46 , tpl 88) Vagg ery d ( k64 5, tp l 9 0) 12 -08 -24 Höger kant 157 0, 671 UK 32 0, 177 UK 165 73 Körfäl tsli nje 176 1, 000 GK 159 69 Vänste r ka nt 152 0, 494 UK 31 0, 294 UK 156 73 F 8 4 mv A Jönk öpi ng (k6 59, t pl 94) Husk var na (k9 93, t pl 101 ) 12 -09 -03 Höger kant 137 0, 297 UK 28 0, 096 UK 179 72 Körfäl tsli nje 206 0, 550 UK 179 65 Vänste r ka nt 143 0, 336 UK 32 0, 261 UK 185 74 4 mv A Grän na (k1 33, tp l 104 ) - lgr F/E 12 -08 -29 Höger kant 178 0, 606 UK 27 0, 234 UK 175 69 Körfäl tsli nje 287 0, 977 GK 196 63 Vänste r ka nt 205 0, 860 GK 29 0, 157 UK 168 71 26 2kf B Hest ra (k1 51) Örer yd (k5 91) 12 -08 -21 Höger kant 213 0, 978 GK 182 68 Mittli nje 169 0, 828 GK 176 73 Vänste r ka nt 209 0, 946 GK 183 68 31 2kf B Kors ber ga (k7 76) lgr F/G 12 -09 -06 Höger kant 133 0, 292 UK 167 71 Mittli nje 141 0, 442 UK 184 72 Vänste r ka nt 132 0, 292 UK 175 71 32 2kf B Sund hul tsb run n ( k9 79) Tran ås (k1 012 ) 12 -08 -29 Höger kant 226 0, 936 GK 179 68 Mittli nje 169 0, 827 GK 182 71 Vänste r ka nt 196 0, 849 GK 175 69
ion S y d 201 2 S ida 4 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf B Tran ås (k1 012 ) - lgr F/E 12 -08 -29 Höger kant 180 0, 922 GK 184 70 Mittli nje 176 0, 591 UK 187 70 Vänste r ka nt 177 0, 844 GK 32 0, 300 UK 186 70 2kf C Näsh ult (k 777 ) - Nye (k7 79) 12 -09 -04 Höger kant 156 0, 772 UK 161 68 Mittli nje 106 0, 545 UK 158 69 Vänste r ka nt 103 0, 472 UK 158 67 2kf C Broa ryd (k 572 ) - Skep psh ult (k 26) 12 -08 -21 Höger kant 217 1, 000 GK 176 68 Mittli nje 184 1, 000 GK 183 71 Vänste r ka nt 218 1, 000 GK 177 68 2kf C Bott nar yd (k4 0) - Inge t s amh äll e ( k1 782 ) 12 -08 -31 Höger kant 230 1, 000 GK 184 66 Mittli nje 172 0, 951 GK 181 68 Vänste r ka nt 257 1, 000 GK 181 65
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 5 l än H kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n H 5 22 mv A Kalm ar (mv st art ) - Lind sda l (mv slu t) 12 -07 -11 Höger kant 160 0, 446 UK 25 0, 044 UK 174 71 Körfäl tsli nje 171 0, 829 GK 180 68 Vänste r ka nt 154 0, 624 UK 27 0, 036 UK 174 72 H 7 22 2+1 A Ryss by (k5 92) Fage rhu lt (k6 01) 12 -07 -11 Höger kant 201 0, 940 GK 33 0, 308 UK 179 69 Körfäl tsli nje 198 1, 000 GK 184 68 Vänste r ka nt 197 0, 966 GK 178 71 22 2kf A Jäms eru m ( k75 7) - Fliv ik (k7 55) 12 -08 -09 Höger kant 183 0, 976 GK 31 0, 036 UK 183 71 Körfäl tsli nje 172 0, 976 GK 185 69 Vänste r ka nt 186 1, 000 GK 33 0, 224 UK 186 71 22 2kf A Hjor ted (k 757 /76 7) Gunn ebo (k 793 ) 12 -08 -09 Höger kant 159 0, 735 UK 33 0, 233 UK 175 72 Mittli nje 179 0, 955 GK 182 69 Vänste r ka nt 156 0, 750 UK 32 0, 192 UK 176 71 23 2kf B Måli lla (3 4) - Hult sfr ed (k1 29) 12 -08 -08 Höger kant 130 0, 315 UK 170 72 Mittli nje 152 0, 568 UK 169 72 Vänste r ka nt 160 0, 552 UK 167 71 25 2+1 B Trek ant en (k5 78) Smed by (k5 85) 12 -08 -03 Höger kant 192 1, 000 GK 187 75 Körfäl tsli nje LS 191 68 Vänste r ka nt 170 0, 537 UK 177 77 31 2kf B Flyg sfo rs (k5 63) Nybr o ( k25 ) 12 -08 -03 Höger kant 151 0, 443 UK 24 0, 035 UK 175 72 Mittli nje 160 0, 559 UK 34 0, 500 UK 188 72 Vänste r ka nt 146 0, 430 UK 22 0, 000 UK 174 71
ion S y d 201 2 S ida 6 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf B Sand bäc ksh ult (k 61 8) - Lång emå la (k6 19) 12 -08 -04 Höger kant 155 0, 991 GK 176 73 Mittli nje 150 1, 000 GK 171 72 Vänste r ka nt 133 0, 991 GK 179 74 2kf C Kris tva lla (k 576 ) - Bäck ebo (k 603 ) 12 -08 -04 Höger kant 146 0, 899 GK 169 72 Mittli nje 141 1, 000 GK 166 71 Vänste r ka nt 132 0, 856 GK 159 73 2kf C Kast lös a ( k93 4) - Resm o ( k94 0) 12 -07 -12 Höger kant 183 1, 000 GK 162 69 Mittli nje 158 1, 000 GK 153 68 Vänste r ka nt 205 1, 000 GK 160 68 2kf C Böda (k 990 ) - Byxe lkr ok (k9 94) 12 -08 -04 Höger kant 112 0, 667 UK 133 73 Mittli nje 137 0, 964 GK 130 72 Vänste r ka nt 110 0, 648 UK 124 73
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 7 rg s l än G kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n G 1 4 mv A lg L M/G Mark ary d ( tpl 75 ) 12 -07 -27 Höger kant 173 0, 695 UK 34 0, 409 UK 175 72 Körfäl tsli nje 287 1, 000 GK 200 62 Vänste r ka nt 190 0, 705 UK 38 0, 681 UK 183 72 G 2 4 mv A Mark ary d ( tpl 75 ) - Strö msn äsb ruk (t pl 76 ) 12 -07 -27 Höger kant 167 0, 706 UK 26 0, 103 UK 196 70 Körfäl tsli nje 209 0, 967 GK 179 67 Vänste r ka nt 227 1, 000 GK 41 0, 932 GK 201 70 G 4 4 mv A Hjul snä s ( tpl 77 ) - Hamn eda (t pl 78) 12 -07 -27 Höger kant 215 0, 925 GK 34 0, 548 UK 192 68 Körfäl tsli nje 261 1, 000 GK 213 67 Vänste r ka nt 186 0, 424 UK 165 70 G 7 4 2+1 A Ljun gby (t pl 80) Laga n ( tpl 81 ) 12 -07 -18 Höger kant 204 0, 958 GK 166 71 Körfäl tsli nje 204 0, 958 GK 170 71 Vänste r ka nt 172 0, 634 UK 17 0, 043 UK 154 73 23 2+1 B Gott åsa (k12 6, 2+1 st art ) - Strö by (2+ 1 slut ) 12 -07 -26 Höger kant 232 1, 000 GK 40 0, 920 GK 161 69 Körfäl tsli nje 185 0, 970 GK 199 69 Vänste r ka nt 230 1, 000 GK 155 69 23 2kf B Åsed a ( k96 4) - lgr G/H 12 -07 -17 Höger kant 230 0, 992 GK 166 69 Mittli nje 190 0, 922 GK 173 71 Vänste r ka nt 226 1, 000 GK 171 69 25 2kf B Vrå (k5 23/ 542 ) - Boas jön (k 527 /54 5) 12 -07 -18 Höger kant 199 0, 965 GK 198 72 Mittli nje 206 0, 993 GK 191 70 Vänste r ka nt 248 1, 000 GK 194 69
ion S y d 201 2 S ida 8 G r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf B Jung fru går d ( k53 1) Ljun gby (k 4, tpl 7 9) 12 -07 -18 Höger kant 136 0, 248 UK 177 71 Mittli nje 152 0, 405 UK 175 73 Vänste r ka nt 153 0, 483 UK 178 71 2kf C Kong a ( k78 3/8 09) Räve mål a ( k12 2) 12 -07 -28 Höger kant 218 1, 000 GK 186 67 Mittli nje 180 1, 000 GK 195 68 Vänste r ka nt 193 1, 000 GK 181 68 2kf C Ljun gby (k 25 ,05) Össj ö ( k60 1) 12 -07 -18 Höger kant 157 0, 986 GK 195 78 Mittli nje 178 1, 000 GK 191 72 Vänste r ka nt 176 1, 000 GK 194 75 2kf C Visl and a ( k61 0) - Alve sta (k 619 ) 12 -07 -09 Höger kant 192 0, 941 GK 199 68 Mittli nje 185 0, 983 GK 214 70 Vänste r ka nt 199 0, 991 GK 204 68
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 9 än M kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n M 4 4 mv A Eket (t pl 70) Örke llj ung a ( tpl 7 2) 12 -05 -07 Höger kant 119 0, 168 UK 18 0, 091 UK 155 72 Körfäl tsli nje 121 0, 046 UK 159 71 Vänste r ka nt 163 0, 477 UK 28 0, 303 UK 148 71 M 6 4 mv A Skån es Fag erh ult ( tpl 73 ) - lgr LM/ G 12 -10 -12 Höger kant 171 0, 817 GK Körfäl tsli nje 206 0, 933 GK Vänste r ka nt 175 0, 864 GK 6 mv A S, S all eru p ( tpl 1 5) - Lomm a ( tpl 20 ) 12 -06 -12 Höger kant 199 0, 767 UK 30 0, 242 UK 145 69 Körfäl tsli nje 223 0, 951 GK 135 66 Vänste r ka nt 331 1, 000 GK 52 0, 962 GK 142 62 20 mv A Öres und sbr on - Malm ö ( tpl 12 ) 12 -06 -12 Höger kant 243 1, 000 GK 38 0, 381 UK 139 68 Körfäl tsli nje 175 0, 966 GK 152 70 Vänste r ka nt 230 1, 000 GK 34 0, 404 UK 142 67 22 2+1 A Toll arp (k 199 0, st art 2+ 1) - Vä ( slu t 2 +1) 12 -10 -12 Höger kant 173 0, 649 UK Körfäl tsli nje 139 0, 267 UK Vänste r ka nt 192 0, 703 UK 65 2+1 A Sved ala (2 +1 sta rt ) - Skur up (k6 97/ 790 ) 12 -05 -07 Höger kant 124 0, 171 UK 23 0, 029 UK 152 73 Körfäl tsli nje 104 0, 000 UK 162 72 Vänste r ka nt 142 0, 381 UK 25 0, 010 UK 144 72 65 2+1 A Ryds går d ( k74 9) - Ysta d ( k9) 12 -05 -07 Höger kant 133 0, 417 UK 29 0, 140 UK 155 74 Körfäl tsli nje 106 0, 000 UK 172 73 Vänste r ka nt 135 0, 145 UK 27 0, 155 UK 145 73
ion S y d 201 2 S ida 10 r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n 2kf B Inge t s amh äll e (sta rt 2kf , k102 6) Tome lil la (k1 9) 12 -05 -12 Höger kant 190 0, 972 GK 32 0, 273 UK 162 70 Mittli nje 177 0, 870 GK 29 0, 152 UK 171 70 Vänste r ka nt 164 0, 787 UK 29 0, 169 UK 153 71 2kf B Ysta d ( k65 ) - Inge t s amh äll e ( k9 85) 12 -05 -12 Höger kant 173 0, 525 UK 146 72 Mittli nje 189 0, 842 GK 166 70 Vänste r ka nt 159 0, 467 UK 143 72 2kf B Klip pan (k 13, st ar t 2 kf) Pers tor p (k10 8, sl ut 2kf ) 12 -08 -14 Höger kant 166 0, 576 UK 29 0, 075 UK 173 72 Mittli nje 146 0, 530 UK 22 0, 000 UK 179 71 Vänste r ka nt 147 0, 444 UK 25 0, 013 UK 167 72 2+1 B Pers tor p (k18 72, st art 2+ 1) Tyri nge (k 187 8, sl ut 2+1 ) 12 -08 -14 Höger kant 173 0, 822 GK 33 0, 388 UK 173 72 Körfäl tsli nje 155 0, 632 UK 20 0, 000 UK 185 70 Vänste r ka nt 165 0, 703 UK 31 0, 289 UK 171 72 2kf B Vins löv (k20 04/ 203 0, sta rt 2k f) - Önne sta d ( k20 13, s lut 2k f) 12 -08 -14 Höger kant 114 0, 041 UK 162 72 Mittli nje 143 0, 373 UK 175 72 Vänste r ka nt 101 0, 000 UK 153 72 2kf B Rols ber ga (k2 2, tp l 26) - Höör (k 131 5) 12 -06 -13 Höger kant 118 0, 077 UK 158 72 Mittli nje 133 0, 078 UK 166 70 Vänste r ka nt 127 0, 129 UK 159 72 2kf C Alst ad (k6 21) Ande rsl öv (k6 56) 12 -06 -12 Höger kant 170 0, 694 UK 158 71 Mittli nje 151 0, 466 UK 168 71 Vänste r ka nt 156 0, 391 UK 155 72
A , R eg ion S y d 201 2 S ida 11 än M kt VägN r Vägt yp Vägk las s Strä cka Datu m Delo bje kt RL,t Ande l G K t GK/U K t RL, v Ande l G K v GK/U K v Qd Frik tio n M 145 113 2kf C Eslö v (k12 75 nor r) Stoc kam öll an (k1 3) 12 -06 -26 Höger kant 177 0, 844 GK 31 0, 146 UK 155 70 Mittli nje 216 0, 927 GK Vänste r ka nt 177 0, 860 GK M 149 116 2kf C Brom öll a ( k22 , t pl 44 ) - Axel tor p (k20 89 sy d) 12 -10 -12 Höger kant 218 0, 978 GK Mittli nje 183 0, 870 GK Vänste r ka nt 210 0, 967 GK M 156 118 2+1 C Horn a ( k16 52, st ar t 2 +1) Kris tia nst ad (k2 2, tp l 4 0) 12 -10 -11 Höger kant 237 0, 926 GK Körfäl tsli nje 211 0, 900 GK Vänste r ka nt 228 0, 787 UK M 162 121 2kf C Losh ult (k 23) Hökö n ( k21 36) 12 -10 -12 Höger kant 223 1, 000 GK Mittli nje 293 1, 000 GK Vänste r ka nt 220 1, 000 GK
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.
