Design och utveckling av
HybridRadio
Examensarbete i produktutveckling
30 Hp, D-nivå
Produkt och processutveckling
Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign
Cecilia Grubbström
2009-02-26Rapportkod: IDTPOPEXD:08:83 Uppdragsgivare: To Me Group AB Handledare (företag): Lars Hult
Handledare (högskola): Ragnar Tengstrand Examinator: Rolf Lövgren
p it e l: In le d n in g
Försättsblad
Titel:
Design och utveckling av HybridRadio
Författare:
Cecilia Grubbström
Uppdragsgivare: To Me Group
Hunnebergsgatan 22
582 34 Linköping
Handledare:
Ragnar Tengstrand (MdH)
Lars Hult (Santa Anna IT Research Institute AB)
Examinator:
Rolf Lövgren (MdH)
Nyckelord:
Hybridradio, produktdesign, DAISY, internetradio,
produktutveckling, ljudnavigering, ljudbok, taltidning, To Me
Group
p it e l: In le d n in g
Sammanfattning
Detta examensarbete har utförts i samarbete med To Me Group AB. To Me
group AB är ett företag baserat i Linköping som arbetar med innovativa lösningar
för nya medier. De är bland annat Nordens största leverantör av ljudguider.
Målet med arbetet var att ta fram ett koncept och en fysisk modell av en
HybridRadio. HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information,
som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla
genom att sprida skriven information med ljud. Det var viktigt att HybridRadion
skulle ha en interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren.
En del av arbetet skulle även koppla samman ljudnavigering med utformningen
av produkten.
I den inledande fasen av arbetet gjordes en marknadsundersökning där
konkurrenternas produkter insamlades, sammanställdes och analyserades
utifrån design, funktion och teknik. En radio och en DAISY-spelare köptes in och
analyserades. Detta gav en känsla för hur HybridRadion skulle kunna utvecklas.
Sedan utfördes en studie av olika ljudtyper som skulle passa till navigationen.
Bland dessa fanns talsyntes, earcon, auditiva ikoner, digitaliserat ljud och
spearcons med. Vidare utfördes en funktionsanalys och kravspecifikation för att
ta reda på vilka funktioner som skulle tas med och vilka som skulle uteslutas.
Med denna förstudie i bagaget började konceptutvecklingsfasen. Där utfördes
ett omfattande skissarbete, varav ett urval av dessa utvecklades vidare i
CAD-programmet Solid Works. Sex stycken koncept togs fram och jämfördes med
varandra i en utvärderingsmatris för att utse vilket koncept som passar
HybridRadion bäst. Det valda konceptet utvecklades sedan och en fysisk modell
togs fram.
Eftersom rapporten är skriven i kronologisk ordning redovisas slutresultatet, en
produktpresentation med bilder på den framtagna produkten och en analys av
resultatet längst bak i rapporten.
p it e l: In le d n in g
Abstract
This Thesis has been carried out in cooperation with To Me Group AB. To Me
Group AB is a company situated in Linköping working with innovative solutions
for new media. They are the largest provider of audio guides in the Nordic
Countries, inter alia.
The objective of this thesis has been to develop a concept and a physical model
of the “HybridRadio”. The “HybridRadio” is a consumer product which makes
daily information e.g. news, personal information from for example the bank or
pharmacy etc. available to all by spreading written information with sound. It
was important that the “HybridRadio” should have an interface that simplifies
the understanding of the product functions for the user. Part of the thesis has
been to link audio navigation to the design of this product.
In the early phase of this thesis project, a market research was carried out, in
which rival products were distinguished, and their properties compiled and
analyzed concerning design, function and technology. A radio and a DAISY-player
was purchased and analyzed. This gave an indication of what the “HybridRadio”
could be developed into. A study was later made of different varieties of audios
which would work with the navigation. Among these audios there were voice
synthesis, Earcon, Auditive Icons, Digitalized Audio, and Spearcons. Further on, a
functional analysis and a specification of requirements was carried out, in order
to determine which functions to use, and which not to.
With this Pre-Study in the baggage, the concept development could start. An
extensive set of sketches was made, from which a few were further developed
into a CAD program called Solid Works. Six of these concepts where assembled
and then compared with each other in a Pugh-matrix in order to filter out which
of the concepts would best fit the “HybridRadio”. One winning concept was
chosen and further investigated. Finally, a physical model was developed and a
model built.
This thesis is written in chronological order. So, the end result in the form of a
product presentation with pictures of the final model and an analysis of the
product design will be provided at the end of this thesis.
p it e l: In le d n in g
Förord
Jag skulle först och främst vilja tacka To Me Group AB och Santa Anna IT
Research Institute AB för möjligheten att få genomföra detta examensarbete.
Jag vill även tacka:
• Rolf Lövgren – Examinator på Mälardalens Högskola
• Ragnar Tengstrand – Handledare på Mälardalens Högskola
• Lars Holm – Handledare på To Me Group AB och Santa Anna IT Research
Institute AB
• Bjarte Bugge, Björn Garplind, Kenth Johansson och alla ni andra på To Me
Group AB för att ni har varit så hjälpsamma och låtit mig vara en i gänget
• Per-Johan Svensk – på Leox Design som ställt upp som mentor
p it e l: In le d n in g
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 9
1.1 Bakgrund 91.2 Syfte och direktiv 9
1.3 Mål 10 1.4 Målgrupp 10 1.5 Problemformulering 10 1.6 Avgränsningar 11 1.7 Referensram 11 1.8 Företagsbeskrivning 11 1.8.1 To Me Group AB ... 11 1.8.2 Santa Anna IT Research Institute AB ... 12
2
Lösningsmetodik ... 14
2.1 Utgångspunkt 14
2.2 Användarstudier 14
2.3 Koncept & visualisering 14
2.4 Utvärdering & konceptval 14
2.5 Justering & genomförande 15
2.6 Uppföljning & utvärdering 15
3
Ansats och metod ... 16
3.1 Marknadsundersökning 16 3.2 Kvalitetssäkring 16 3.3 Design vision 16 3.4 Design brief 17 3.5 GANTT-schema 17 3.6 Funktionsanalys 17
3.7 QFD - Quality Function Deployment 17
3.8 Kravspecifikation 17
3.9 Modellering - CAD - Computer Aided Design 18
3.10 Konceptanalys 18
3.11 DFA - Design For Assembly 18
3.12 FMEA - Function Mode Effect Analysis 18
4
Förstudie ... 19
4.1 Audio4all 19
4.2 Användaren 20
p it e l: In le d n in g 4.4 Marknadsundersökning 22 4.4.1 Informationsundersökning av internet ... 22 4.4.2 Inköpta produkter... 24 4.5 Design vision 27 4.6 Design brief 28 4.7 Resultat av förstudie 29
5
Ljudnavigering ... 30
5.1 Talsyntes 30 5.2 Formantsyntes 30 5.3 Difonsyntes 30 5.4 Unit Selection-syntes 31 5.5 Earcon 31 5.6 Auditiva ikoner 31 5.7 Syntetiskt tal 32 5.8 Digitaliserat tal 32 5.9 Sonification 32 5.10 Spearcons 326
Konceptutveckling ... 33
6.1 Funktionsanalys HybridRadio 33 6.2 QFD 34 6.3 Kravspecifikation 34 6.4 Konceptframtagning 36 6.4.1 Skisser ... 36 6.4.2 Val av knappar ... 38 6.4.3 Cadbilder ... 39 6.4.4 Konceptval ... 426.4.5 Val av ljudnavigering för HybridRadion ... 42
7
Resultat och analys ... 45
7.1 Konceptförslag 45 7.1.1 Produktpresentation ... 45
7.1.2 Knappval ... 48
7.1.3 Resultat från studien om ljudnavigering ... 49
7.2 Analys 49
8
Slutsatser och rekommendationer ... 51
p it e l: In le d n in g
Figurförteckning
Figur 1. Designprocessen 14Figur 2. Taltidningsmottagaren Adela 19
Figur 3. DAISY-spelaren Plextalk PTR2 21
Figur 4. Tivoli Audio Model One Classic 24
Figur 5. Orion Webbox WiFi 26
Figur 6. Design vision 27
Figur 7. QFD-diagram 34
Figur 8. Åtta skisser av lådformer 36
Figur 9. Åtta skisser av interaktionsytan 36
Figur 10. Skissförslag på HybridRadion 37
Figur 11. Skissförslag på HybridRadion 37
Figur 12. Skissförslag på HybridRadions form 37
Figur 13. Skissförslag på HybridRadions form 37
Figur 14. Skissförslag på HybridRadions form 37
Figur 15. On/off-knapp 37 Figur 16. On/off-knapp 37 Figur 17. Funktionsvred 37 Figur 18. Funktionsvred 37 Figur 19. Volymkontroll 37 Figur 20. Volymkontroll 37 Figur 21. Navigationsknappar 37 Figur 22. Navigationsknappar 37 Figur 23. Koncept 1 39 Figur 24. Koncept 2 39 Figur 25. Koncept 3 40 Figur 26. Koncept 4 40 Figur 27. Koncept 5 41 Figur 28. Koncept 6 41 Figur 29. Konceptresultat 41
Figur 30. Val av ljudtyp 43
Figur 31. Fysisk modell av HybridRadio 45
Figur 32. Fysisk modell av HybridRadio 46
Figur 33. Fysisk modell av HybridRadio 46
Figur 34. Fysisk modell av HybridRadio 46
Figur 35. Display med 5st minnesknappar 47
Figur 36. Volymvred, funktionsvred, back-knapp och navigationsknappar 47
p it e l: In le d n in g
Bilagor
Bilaga 1. Konkurrentjämförelse Bilaga 2. Konkurrentlista Bilaga 3. Konkurrentöversikt Bilaga 4. Vision Bilaga 5. Gantt-schema Bilaga 6. QFD-diagram Bilaga 7. Konstruktionsritningar Bilaga 8. Konceptval Bilaga 9. PersonasBilaga 10. Översikt av funktionernas viktning Bilaga 11. Skisser
Ordförklaring
HybridRadio - HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla genom att sprida skriven information med ljud.
p it e l: In le d n in g
1
Inledning
Det här examensarbetet är utfört inom projektet ”HybridRadio”. I detta avsnitt
presenteras bland annat bakgrund, syfte, direktiv, mål och avgränsningar.
1.1
Bakgrund
”Över 90 % av all information är i skriven form, 98 % av alla tillfrågade i en
marknadsundersökning svarade att de inte hinner läsa allt de behöver eller vill
läsa.”
1För att sprida visuell information till de som inte kan eller har svårt att läsa, så
som synskadade, dyslektiker och äldre, tog Audio To Me AB fram
taltidningsmottagaren Adela där information sprids med ljud. Efter att
kartläggning och fälttester med Adela genomförts har idén om en HybridRadio
utvecklats. I samarbete mellan Audio To Me AB, Santa Anna IT Research Institute
AB och Adela Innovation har det nya projektet HybridRadio startat. Projektet
delfinansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Vinnova. Målet är att ta fram en
konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig
information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för ”alla” och som i likhet med
Adela har en mycket enkel interaktion. Radion ska vara riktad mot den breda
allmänheten och företaget vill därmed ha en ny modern och attraktiv design.
1.2
Syfte och direktiv
Syftet med denna examensuppgift är att ta fram en fullbordad design för en
HybridRadio med målgrupperna äldre, synskadade och dyslektiker, som också
ska tilltala andra grupper. Detta innebär bland annat ny design av låda och val av
knappar och vred som ska medverka till enkel förståelse av apparatens
funktioner och utformning.
En central del av HybridRadion är dess ljudnavigering som också ska kopplas till
produktdesignen. För att kravställa designen och användarens interaktion med
HybridRadion tillämpas en användarcentrerad metod. Samtidigt som detta ger
uppdraget en vetenskaplig höjd ställer det också specifika krav på designarbetet.
Projektet ”HybridRadion” har tidsramar som sträcker sig över loppet av ett år.
Eftersom examensarbetet utgör 30 Hp och sträcker sig under loppet av 20 veckor
kan det vara svårt att hålla samma tempo som de övriga i projektet. Projektets
upplägg med stark fokus på användarcentrerade metoder ger också speciella
förutsättningar då mycket tid ägnas åt kravställning och användartester innan
andra delar av projektet sätts igång.
K a p it e l: In le d n in g
1.3
Mål
Målet med projektet är att komma fram till ett koncept av HybridRadion med en
interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren. Denna ska
sedan presenteras i form av en fysisk modell och tillverkningsunderlag i form av
CAD-filer ska levereras. Slutligen ska en vetenskaplig rapport där ljudnavigering
kopplas till utformningen av produkten presenteras.
1.4
Målgrupp
Den tänkta läsaren för denna rapport är en person som är insatt i tekniska
produkter och dess innehåll och som även är bevandrad inom industridesign och
har viss förståelse för användarcentrerad produkt- och tjänsteutveckling.
Denna rapport riktar sig främst till de som är involverade i projektet HybridRadio;
To Me Group AB, Santa Anna IT Research Institute AB, Adela Innovation,
Hjälpmedelsinstitutet och Vinnova. Den riktar sig även till studenter, handledare
och examinator inom produkt och processutveckling.
1.5
Problemformulering
Uppgiften går ut på att ta fram designen för en HybridRadio där fokus ligger på
enkel interaktion för målgruppen äldre, synskadade och dyslektiker. Tanken med
produkten är att den ska fungera som en internetradio, en Daisy-spelare och
även ha några ytterligare tjänster som är intressanta för användarna. Produkten
ska passa att ha stående i köket eller i ett annat rum hemma och den ska även
vara enkel att ta med till exempel till sommarstugan. På grund av att produkten
ska passa att ha i köket kan det vara bra om den tål vattenstänk och ånga. I
kravspecifikationen, kap 6.1, går det att läsa vilka krav som ställs på
HybridRadion.
Problemfrågor som arbetet kommer att baseras på är:
• Hur bör HybridRadion utformas för att få enkel interaktion?
• Vilken sorts knappar och eller vred bör användas för att HybridRadion ska
vara självförklarande och enkel att interagera med för målgruppen äldre?
• Vilken sorts ljud passar bäst att använda för enkel förståelse av
K a p it e l: In le d n in g
1.6
Avgränsningar
För att få fram ett godtaget resultat av den tid som arbetet ska pågå måste vissa
avgränsningar sättas. Detta för att förhindra tidsspill och för att hålla sig till det
som är väsentligt för arbetet. Dessa avgränsningar är valda utifrån målet med
projektet:
• Förstudie innefattande marknadsundersökning, funktionsanalys och
kravspecifikation
• Idégenerering och utvärdering av idéer
• Sammanställning av koncept och utvärdering av koncept
• En fysisk modell kommer att tas fram utifrån den konceptlösning som
valts
• Mjukvaran av produkten kommer inte att utvecklas
• Några kostnadskalkyler kommer inte att tas fram
• Information om ljudnavigeringen kommer att intas från litteraturstudier
• Förslag på ljudnavigering till HybridRadion
• Ljudinformationen (auditivt ljud, earcons etc.) kommer inte att utvecklas
1.7
Referensram
Varje person har sin egen ryggsäck med kunskaper, värderingar, normer och
fördomar och alla har vi varit med om saker i livet som påverkar vårt sätt att
tänka, värdera och uppfatta saker. Det är enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul
(1997) viktigt att vi inte tror att vi själva sitter på den enda sanningen eller sättet
att se vår omgivning och att vi är medvetna om att alla har olika bakgrund.
Det som till största delen ligger som grund för mina bedömningar i detta arbete
är min utbildning. Jag har en fyra år lång teknisk utbildning i Innovation och
Produktdesign som denna rapport är en del utav. Min ytterligare kunskap
kommer att inhämtas från litteraturstudier och samtal med medarbetare till
projektet HybridRadio. Maskiner och verkstad på Mälardalens högskola kommer
att användas för att ta fram den fysiska modellen. Ragnar Tengstrand och Rolf
Lövgren kommer att finnas tillgängliga som handledare och examinator från
Mälardalens högskola och Lars Hult finns tillgänglig som handledare på Santa
Anna IT Research Institute AB.
1.8
Företagsbeskrivning
Här kommer en kort beskrivning om de två företagen som samarbetar med
projektet HybridRadio.
1.8.1 To Me Group AB
To Me Group AB är ett företag som är baserat på idén att utveckla koncept för
informativt ljud, att nyttja den lediga kanalen hörseln. Det grundades med
K a p it e l: In le d n in g
namnet Audio To Me AB, 2005 av Bjarte Bugge och Björn Garplind med hjälp av
finansiering från Affärsänglar och Rendera.
Deras första kunder var tidningsföretag, där Audio To Me AB levererade en
distributionslösning och prenumerationslösning för taltidningen. Efterhand tog
företaget över hela taltidningsorganisationen i ett flertal tidningar, denna
verksamhet knoppades av i ett eget bolag, Audio To Me Media Production AB.
Ett flertal andra ljudkoncept framställdes, marknadsfördes och levererades, bl.a.
kan nämnas konceptet Guide To Me, som är en produkt för platsrelaterad
information. www.guidetome.se
Idag är det ca 32 anställda som är utspridda på olika kontor på totalt 7 orter,
varav huvudkontoret ligger i Linköping. Företaget arbetar inte längre enbart med
fokus på ljud utan levererar även kompetens inom användarcentrerad produkt-
och tjänstedesign, därav namnbytet till To Me Group AB. Audio To Me AB är idag
ett affärsområde som fokuserar på lösningar kring informativt ljud.
1.8.2 Santa Anna IT Research Institute AB
Santa Anna IT Research Institute AB ligger i Mjärdevi Science Park I Linköping.
Det bildades 1999 efter initiativ av KK-stiftelsen och ingår nu som ett
majoritetsägt dotterbolag till SICS (Swedish Institute of Computer Science) inom
Swedish ICT Research AB. Nu har de ca 20 anställda som arbetar med forskning i
samarbete med industri, universitet och den offentliga sektorn. Deras samarbete
med Linköpings universitet och Campus Norrköping är väl utbyggt och har idag
samarbete med flera högskolor och universitet.
Målet med Santa Annas forskningsprogram är att utveckla kompetens i
världsklass inom utvalda områden av informationsteknologi och för att
demonstrera användbarheten av dessa kompetenser i områden som är av
särskild vikt för industrin och samhället.
Forskningen är ämnad att ge förståelse för marknaden, ge företagsidéer och för
att utveckla teoretisk förståelse kombinerat med människocentrerade lösningar
för högkvalitativ användning. Detta demonstreras med hjälp av vetenskapliga
resultat och industriella tillämpningar i världsklass.
Deras affärsidé är ”Santa Anna är ett icke-vinstutdelande bolag som i samarbete
med företag, verk och myndigheter ska bedriva kundorienterad beställd
forskning av högsta internationella klass inom informationsteknologi och dess
användning, med stark innovativ nytta.”
2och detta gör de bland annat genom att
K a p it e l: In le d n in g
tillvarata och skapa hög kunskap och hög kompetens i landet, driva
forskningsprogram och skapa patent och förutsättningar för nya företag.
Ett av dessa samverkansprojekt är ”Var Dags IT demonstratorer” vari det ingår
två projekt varav det ena är projektet HybridRadio i samarbete med Audio To
Me.
K a p it e l: Lö sn in g sm e to d ik
Figur 1. Designprocessen. www.svid.se
2
Lösningsmetodik
Metoden som detta arbete kommer att följa är designprocessen och dess faser,
se figur 1. Det är en arbetsprocess som är bland de vanligaste för en designer.
2.1
Utgångspunkt
Det är viktigt att inleda ett
designarbete genom att gå igenom
målsättningen för uppdraget, sätta
avgränsningar, ta reda på vilka
resurser som finns och vilka tider
som gäller. Detta för att undvika
missförstånd och få ut ett bra
resultat av designarbetet.
2.2
Användarstudier
I den här fasen ingår informationsinsamling och analysarbete. Kenneth Österlin
(2003) skriver att ”Produktens praktiska funktioner, ergonomi och krav på
utseendet, marknad, lämpliga tillverkningsmetoder, material och andra
förutsättningar analyseras. Att ställa dessa frågor och fundera över vilka
slutsatser man kan dra hjälper designern att få grepp om problemställningen.”
Resultatet av användarstudierna blir en kravspecifikation som hjälper att styra
arbetet och som även används för att göra efterkontroll att det har gått åt rätt
håll.
2.3
Koncept & visualisering
I den här fasen är det dags för att börja konceptskissa. Detta görs genom att rita
på vanligt papper och i 2D- och 3D-CAD program. Även lera, kartong och andra
material används för att få fram olika tidiga modeller. Konceptskisserna
diskuteras igenom med tekniker, marknadsfolk och användare för att få fram de
bästa koncepten som sedan vidareutvecklas.
2.4
Utvärdering & konceptval
Val av koncept sker ofta med hjälp av olika verktyg som t.ex. Pughs matris. I
verktygen jämförs de olika koncepten, med hjälp av viktning, mot
kravspecifikation och mot eventuellt en referensprodukt eller referenskoncept.
De bästa koncepten arbetas sedan vidare med för att sedan gå igenom
utvärderingen igen, tills det bara är ett koncept kvar.
K a p it e l: Lö sn in g sm e to d ik
2.5
Justering & genomförande
Här arbetar designern nära med konstruktörerna. Designern beskriver mått och
detaljer som är viktiga för produktens formgivning.
2.6
Uppföljning & utvärdering
Under uppföljningen tas prototyper fram som sedan testas. En
förserietillverkning kan ge upptäckter som inte kunde förutspås. Det är viktigt att
designern är kvar vid tillverkningsskedet så att sista-minuten-ändringar kan
göras.
På grund av tidsbristen att täcka hela designprocessen i detta examensarbete
kommer endast de fyra första processerna att bearbetas.
K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d
3
Ansats och metod
För att styrka de beslut och val som utförs under arbetets gång är det viktigt att
använda sig av utvecklingsmetoder och verktyg som är baserade på
litteraturstudier. I detta kapitel ges en redogörelse av de metoder och verktyg
som använts i projektet, dessutom ges en kort förklaring till vad DAISY är.
3.1
Marknadsundersökning
Österlin (2003) skriver ”Om produkten har samma egenskaper som alla andra
konkurrerande produkter så väljer kunden efter pris, tillgänglighet, image m m…
Om produkten däremot har unika, positiva egenskaper – är differentierad – har
den något speciellt som kunden har att ta ställning till.”
Marknadsundersökningen hjälper till att ta reda på vad slutkunderna har för
önskemål och behov. Det är även ett sätt att ta reda på vad som redan finns ute
på marknaden i form av produkter och tjänster. Enkätundersökningar och
intervjuer är vanliga.
I det här fallet har information om konkurrenternas produkter insamlats,
sammanställts och analyserats. Resultatet ger en överblick av marknaden och
den största konkurrenten kan identifieras. Se bilaga 1-3.
3.2
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring syftar till att säkra och förbättra produkten eller tjänstens
kvalitet, nu och i framtiden. Enligt ISO 9000:2000 är kvalitetssäkring ”alla
planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att
en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet”. Detta brukar bestå av
undersökning av krav eller förväntningar på produkten, definition av
kvalitetsvärde för användarna, bestämning av styrgränser, mätning, utvärdering
och åtgärd.
Både kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas i den här
rapporten. De kvantitativa metoderna kommer att utgöras av olika
produktutvecklingsverktyg så som QFD och Pughs matris för att få fram data som
är mätbara så att de val av koncept etc. som görs blir rätt. De kvalitativa
metoderna kommer att bestå av åsikter och värderingar kring den blivande
produkten för att få fram den objektiva verkligheten.
3.3
Design vision
Design visionen är ett sätt för designern att förmedla en känsla över hur den
blivande produkten kan komma att bli. Bilder används för att illustrera form, färg
och material. Se bilaga 4.
K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d
3.4
Design brief
I början av designarbetet går uppdragsgivaren igenom målsättningen med
uppdraget tillsammans med designern, så att designern vet vilka ramar som
gäller, resurser som finns och vilka tider som är viktiga att hålla. Allt detta är
viktigt för att veta vilket mål som ska nås och vilka förutsättningar som finns, så
att eventuella missförstånd kan undvikas. Denna genomgång resulterar i ett
dokument som kallas för design brief, se kap 4.6.
3.5
GANTT-schema
Detta är ett flödesschema som visar ett projekts tidsplanering i form av en grafisk
illustration. Det är ett verktyg som gör det enkelt att se beroenden mellan olika
aktiviteter och visar tydligt när en fas är planerad att vara klar. Schemat
uppdateras ständigt under projektets gång, se bilaga 5.
3.6
Funktionsanalys
I funktionsanalysen tar man reda på vad produkten gör eller ger (funktionen).
Detta ger friare tankar och medverkar till att det blir enklare att hitta nya
lösningar som fyller användarens behov. Funktionerna listas upp och analyseras
med hänsyn till vilken huvudfunktion, nödvändig funktion och önskvärd funktion
produkten ska äga, se kap 6.1.
3.7
QFD - Quality Function Deployment
Detta är ett produktutvecklingsverktyg som hjälper till att generera den blivande
produktens funktioner i kvalitetshöjande syfte för att få en så optimal produkt
som möjligt. Behov, krav och önskemål identifieras och jämförs i en omfattande
matris, se bilaga 6. Där viktas sedan produktfunktionerna och resultatet visar
vilken produkt eller funktion som uppfyller kraven bäst. Österlin (2003) skriver
om QFD att ”Den fungerar utmärkt som utvecklingsverktyg för att jämföra två
existerande produkter med varandra. Metoden används även på andra områden
för att utvärdera om input ger det output som önskas.” QFD är ett bra verktyg för
att positionera den nya produkten gentemot konkurrenterna och även för att ta
fram passande målvärden för dess produktegenskaper.
3.8
Kravspecifikation
För att ta reda på vilka krav som ställs på HybridRadion tas en kravspecifikation
fram. I kravspecifikationen framgår vilka funktioner och konstruktionslösningar
som ska följas, se kap 6.3. Som rationell grund för indata till kravspecifikationen
ligger QFD. Eftersom kravspecifikationen hela tiden vidareutvecklas används den
som ett levande styrdokument under utvecklingsprocessens gång.
K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d
3.9
Modellering - CAD - Computer Aided Design
CAD är ett 3D-modelleringsprogram som ofta används för att ta fram tekniska
ritningar, ingenjörsritningar och produktbilder, se kapitel 6.4.3 och bilaga 7. CAD
gör det möjligt att se hur produkten ser ut med exakta mått, material och det
hjälper förståndet att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. De
geometriska ritningarna kan sedan skickas till t.ex. en plastmaskin eller en fräs
som tar fram en fysisk modell.
3.10
Konceptanalys
När koncepten ska utvärderas kommer konceptutvärderingsverktyg väl till hands
för att gå från flera lösningar till en enda lösning. Det finns flera olika verktyg att
använda sig av som t.ex. Pughs matris. Pughs matris hjälper till att bestämma
vilka saker eller potentiella lösningar som är viktigare eller bättre än andra.
I detta arbete används ett verktyg där flera koncept utvärderas utifrån deras
styrkor och svagheter. Kriterierna viktas med hjälp av poäng och varje koncept
får poäng utifrån hur de uppfyller kriterierna. Poängskalan är 1, 3, 5 och 9 där 9
är bäst. Konceptens sammanlagda poäng blir resultatet, se bilaga 8. Det krävs att
kriterierna och lösningarna är väldefinierade för att få ut rätt resultat.
Det ska nämnas att konceptutvärderingsverktygen endast är till som hjälpmedel i
beslutsprocessen. Erfarenhet och intuition är minst lika viktigt.
3.11
DFA - Design For Assembly
DFA är en metod som används för att optimera en produkt så att
monteringskostnaden blir så låg som möjligt. Detta är möjligt genom att
ifrågasätta behovet av varje detalj som produkten innehåller och formge dem så
optimalt
som
möjligt.
Monteringskostnaden
beräknas
för
varje
konstruktionsförslag och de kan i och med det lätt jämföras mot varandra.
Metoden hjälper till att analysera de olika monteringsmöjligheterna på ett
subjektivt sätt och gör det enkelt att komma fram till den bästa lösningen. Då
detta arbete avgränsar sig till att endast ta fram design och modell av
HybridRadion kommer denna metod ej att användas.
3.12
FMEA - Function Mode Effect Analysis
FMEA är ett verktyg som används för att söka felsätt, feleffekt och felorsak som
produkten kan tänkas få. Detta är ett bra verktyg för att försöka förutse hur stor
risken är att de olika felen inträffar. Eftersom detta examensarbete handlar om
att ta fram designen för en HybridRadio och det tekniska innehållet inte ingår
kommer FMEA inte att genomföras.
K a p it e l: Fö rs tu d ie
4
Förstudie
För att få en grund att börja arbetet på är det viktigt att göra en grundlig
förstudie. I detta kapitel går det bland annat att läsa om taltidningsmottagaren
Adela, lära sig om DAISY och även få en uppfattning av marknaden och
HybridRadions konkurrenter.
4.1
Audio4all
Rapporten ”Slutrapport del 1 - Audio4all” är skriven för ett projekt som utförts
under 2006 till 2008. I projektet utfördes försök med distribution av ljudburna
tjänster över Internet, så som taltidningar och samhällsinformation med åtkomst
från dator, mobiltelefon, IPTV och speciellt anpassade terminaler.
Syftet med projektet var att utveckla flexibla verktyg för distribution av och
navigation i ljudburen information av läshandikappade och äldre. Realisering av
den tekniska infrastrukturen, kartläggning av målgrupp och behovsbild, samt en
preliminär utvärdering av användarnyttan av ljudburna informationstjänster i
form av ett pilotprojekt i en allsidig försöksmiljö utfördes i den inledande
projektfasen. Sedan prioriterades sjösättning och testning av komplett koncept
med fungerande realistiska tjänster, som därefter testades av verkliga användare
ur målgruppen i vardagliga miljöer. Ett av verktygen som användes i testerna var
taltidningsmottagaren Adela, se figur 2.
Resultatet blev en mycket viktig behovsbild för den följande realiseringen och
utvecklingen av tjänsteplattformen. Detta resulterade i en efterföljande rapport
”Slutrapport del 2 – Audio4all” där användarna och deras livssituationer i så
kallade personas och scenarier beskrivs, vilket ger personer som inte själva har
erfarenhet av målgruppens ”problem” enklare att relatera till dem.
K a p it e l: Fö rs tu d ie
Projektet Audio4all ledde även till att ett flertal nya tjänster efterfrågats av
användarna. Detta medförde att sidoprojekt startades där fokus las på behovet
av mycket enkla tekniska lösningar. Erfarenheten från Audio4all-projektet var att
”det krävs tjänster som bidrar med tydlig nytta och ett klart mervärde för
brukaren för att de i framtiden ska vilja använda och betala för tjänsterna.”
3Det
framkom även att ett tydligt behov i samhället finns för enklare teknik och
informationshantering. Tack vare projektet uppstod nya idéer och ett av dessa
var projektet HybridRadio.
4.2
Användaren
I rapporten ”Slutrapport del 2 – Audio4all” har en kartläggning gjorts av
användargruppen ”äldre”. Kartläggningen fokuserar på deras livssituationer,
informationsbehov och de problem som uppkommer vid användningen av
tekniska produkter.
Tio pensionärer som har fått vara med i ett användartest har efter testet
intervjuats. Dessa intervjuer har använts för att ta fram så kallade ”Personas”.
”Personas” är ett sätt som används för att få fram användarnas syn, krav och
önskemål. I bilaga 9 finns utdrag på fyra av dessa Personas.
De slutsatser som ”Slutrapport del 2 - Audio4all” kommit fram till är dessa:
• ”svårt att läsa och förstå bruksanvisningar
• fysiska hinder som t ex syn, rörelseförmåga – dock ingen som inte kan
läsa skriftlig information
• tidningen är bra – kan gå tillbaka och läsa om
• känner sig osäkra på teknik
• anser inte att de använder många produkter (men vad mer ska man
använda?)
• ointresserade av teknik
• inte tvungna att lära sig
• tror inte på sin egen kunskap om teknik…
• vissa tekniker är naturliga (tv, radio) – kan inte gå fel
• klarar sig med den teknik och information de är vana vid
• har begränsat sig efter sina möjligheter
• begränsningar
för
de
som
inte
använder
Internet
–
söka
mobiltelefonnummer till exempel
K a p it e l: Fö rs tu d ie
• lättillgänglig information, reglerbart att få den – möjlighet att själv
begränsa vad man får”
44.3
Allmän information om DAISY
DAISY-böcker är talböcker som är ämnade för personer med läs- och
skrivsvårigheter. På Svenska DAISY konsortiet står det att ”DAISY är en
internationell "de facto-standard" för digitala talböcker och ljudböcker, som
bygger på XML och SMIL. Det är två standarder avsedda för elektronisk
publicering framtagna av World Wide Web-konsortiet, W3C. ”
5Det finns sex olika typer av DAISY-böcker:
• Audio only
• NCC
6+ Audio
• Full audio + partial text
• Full audio + full text
• Partial audio + full text
• Text only
DAISY-boken har ofta en struktur med olika avsnitt på flera olika nivåer, så som
kapitel, sidor, nivåbyten och flera andra undernivåer. DAISY används både som
skönlitteratur och som läromedel. Ett exempel på en DAISY-spelare se figur 3.
4
Slutrapport del 2 – Audio4all, s.19
5
http://www.daisy.tpb.se/standarden.htm
K a p it e l: Fö rs tu d ie
4.4
Marknadsundersökning
I nästan alla branscher finns det företag som har samma sorts idéer eller
produkter och i radiobranschen finns det många konkurrenter. Nya idéer och
funktioner tillkommer ständigt och med dessa nya produkter som sprids på
marknaden.
För att ha en chans att synas och vara attraktiva på marknaden är
det viktigt att göra en konkurrentanalys innan en produktutveckling kan starta.
Konkurrentanalysen ska ge insikt i hur marknaden ser ut och hur vi kan bemöta
det behov som användarna har idag.
Konkurrentanalysen kan delas upp i två delar. Först gjordes en
informationsundersökning av internet, sedan valdes två produkter ut och köptes
in för att få en känsla av de olika produkterna.
4.4.1
Informationsundersökning av internet
Informationsundersökningen av internet är baserad på radioapparater,
webradioapparater och Daisyspelare.
De konkurrenter som har undersökts går att dela in i två kategorier utifrån deras
målgrupp:
• Radio/Web Radio – Har allmänheten som målgrupp
• Daisyspelare – Har blinda, dyslektiker och äldre som målgrupp
Eftersom Hybridradion ska riktas mot båda målgrupperna är alla dessa
konkurrentprodukter intressanta. I bilaga 1 finns bilder och information om
konkurrenterna. Informationen har sedan sammanställts i två listor där bland
annat funktioner, färg, tillbehör och pris har jämförts, se bilaga 2, en matris har
även tagits fram för att få bättre översikt över de olika konkurrenterna, se bilaga
3.
Utifrån de två listorna går det att analysera vilka krav, funktioner och andra
detaljer som konkurrenterna lagt störst vikt på.
Konkurrentanalysen av
internetundersökningen har resulterat i att dessa faktorer hittats, vilka är värda
att ha i åtanke vid utformningen av hybridradion:
Viktiga (ur konkurrentsynpunkt):
• Daisy-kompatibel
• Radio
• Webradio
• Trådlöst nätverk
• Streamingfunktion
• RDS-radio
K a p it e l: Fö rs tu d ie
• CD-kompatibel
• MP3-kompatibel
• LCD-skärm
• Play/rew/ff/stop/pause-funktion
• Hastighetskontroll
• Bokmärke-funktion
• Kapitel-/sektionsval
• SD- och CF-kortläsare
• Röstinspelning
• Klocka
• Alarm
• Sleepfunktion
• Timer
• In/Utgångar: Hörlursutag, USB-port, 3,5 Line in, Aux-in,
FM-/AM-antenningång
Mindre viktiga (ur konkurrentsynpunkt):
• Webradiofunktioner: Autospara, Autotuning, Nyheter, Programtyp,
Stationsinformation
• NISO-/ANSO-spelare
• Level page
• Undo/redo
• ID3-tagg
• Lägga in noteringar
• Paragrafval
• Hjälp- och användarguide
• Ljudförbättringsfunktioner: Baskontroll, DBB (Dynamic Bass Boost),
Diskant, Trebble, Equalizer
• In/Utgångar: Line ut, DC-in, Mikrofonjack, I/O-port, Nätverksanslutning
(RJ45), Subwooferutgång, Högtalaringång, RCA-ut, Stereo utgång, Optisk
utgång, Basutgång
Övrigt (ur konkurrentsynpunkt):
• Navigation av multipla böcker
• Knapp-tal
• Kalender
• Varning vid lågt batteri
• Audio format: FM, AM, MW, DAB, LW, Ethernet, Wi-Fi, WLAN, AAC, Real
Audio, AIFF, WMA,WAV PCM, IMA-ADPCM, OGG Vorbis
K a p it e l: Fö rs tu d ie
• Medföljande tillbehör: Fjärrkontroll, Bruksanvisning, Nätkabel,
AC-adapter, Antenn, Inbyggt batteri, Uppgraderbar mjukvara, USB-kabel,
Hörlurar
Andra faktorer som kan spela in enligt Kotler (1999) är:
• Fysiska skillnader (t.ex. kännetecken, utförande, kvalitet, design,
installation)
• Skillnader i service (t.ex. leverans, installation, utbildning, rådgivning,
underhåll, garanti)
• Skillnader i pris (högt, medel, lågt pris)
• Skillnader i tillgänglighet (t.ex. butiker, Internet, telefon, lager)
• Skillnader i image (t.ex. varumärke, symboler, media, evenemang)
De fysiska skillnaderna kan vara svåra att utvärdera, då personliga åsikter ofta
kommer med, speciellt när det kommer till design.
Priset på radio- och webradio varierar mellan 249 kr och 5 490 kr och
medelpriset hamnade på ca 2 090 kr. Priset för Daisyspelare varierar mellan 1
667 kr och 8 700 kr och medelpriset hamnade på ca 3 327 kr. Den stora
variationen av priset beror förmodligen till en stor del på tillverkningsmetod,
storlek av produkt och materialkostnad.
De andra faktorerna har inte undersökts på grund av att Hybridradion än så länge
ligger i utvecklingsfasen.
Resultatet av denna del av konkurrentanalysen blev en lista på krav, funktioner
och andra detaljer som ska ses över inför utformning av kravspecifikation. Dessa
funktioner kommer sedan viktats utifrån kundkraven för HybridRadion, se bilaga
10.
4.4.2 Inköpta produkter
Två produkter köptes in av To Me Group AB för att undersökas och för att få en
känsla av dessa konkurrenter.
Tivoli Audio Model One Classic
Walnut
En vanlig enkel radio som
beställdes över internet från
Bagaren
och
Kocken
7.
Pris: 1 910 kr
K a p it e l: Fö rs tu d ie
Det första intrycket var att Tivoliradion har en snygg och ren design, se figur 4.
När den kopplats in testades de olika vreden. Volymvredet (det övre) hade lite
motstånd vilket kändes bra. Off/FM/AM/AUX-vredet hade mer motstånd och
klickljud som visade tydligt vilket läge den stod i, dessutom var den inte helt rund
utan hade en form som gjorde det enklare att greppa och vrida den. Det sista
vredet Tuning-vredet hade även det ett motstånd och det stora vredet (det
bruna) hade en högre utväxling än det inre (det silvriga) som visar vilken frekvens
den är på. Alla de olika vreden kändes solida och satt fast bra i lådan och de olika
funktionerna som vreden hade var mycket enkla att förstå. Bra med få vred.
Dessutom hade den tydliga markeringar för de olika utgångarna på baksidan.
Ljudet är mycket bra för att komma från en så liten högtalare. Det enda negativa
med ljudet var att det inte är någon direkt bas och eftersom det endast är en
högtalare blir det inget stereoljud.
Radion har fyra små silikonbitar på undersidan som fotstöd vilka ger en mjuk
känsla mot underlaget när den ställs ner på ett bord.
Radion är snygg med ramen av valnötfaner, men kändes för övrigt ganska plastig
och det hade känts mer passande om vreden hade varit gjorda i ett annat
material än plast. På grund av detta känns priset som att det ligger lite för högt
för vad radion är värd.
Resultat för Tivoli Audio Model One:
+
Snygg design
Bra med motstånd i vreden
Klickljud
Lätt att förstå funktioner
Endast tre vred
Tydliga markeringar
Bra ljud
-
Lite för plastiga knappar
Ingen bas eller stereo
Priset
K a p it e l: Fö rs tu d ie
Figur 5. Orion Webbox WiFi
Orion Webbox WiFi version
En
webradio
beställd
från
Solutions Radio
8. Se även bilaga
3.
Pris: €240 (2 331,36 kr)
Det första intrycket av Orion
Webboxen var att den ser ut
som en gammal bandspelare
från 70-talet. Den har inte så
vacker design utan är bara en
gråsvart plastlåda med en oval högtalare på toppen, se figur 5. Den har en
On/off-knapp (rosa, gummi), ett volymvred (svart, plast), två knappar för
navigering (rosa, gummi), en OK-knapp (grå, gummi) och en tillbakaknapp (grå,
gummi). De tre rosa små knapparna är förhållandevis tydliga mot bakgrunden
men färgen verkar inte ha någon semiotik.
Efter att ha kopplat in Orion Webbox så fungerade inte webradion. Något
verkade ha lossnat i lådan, så efter samtal med Karel Raven på Solutions Radio
skruvades den isär för att hitta vad som var fel. Felet visade sig vara en kontakt
som hängde löst. Väl ditsatt fungerade webradion som den skulle.
När webboxen är påslagen startar en röst som läser igenom de olika val som
finns att välja på. Boxen har även en tvåradig display vilket gör det enklare att
navigera för de som kan se. Det finns 11 val: Announcements, My booked items,
Internetradio, Talking books, Magazines and newspapers, National talking
newspapers and magazines, Podcasts selection 1, selection 2, selection 3,
Reference information och Usefull information about the Orion Webbox. Under
dessa kategorier finns flera val att välja på, vilka sammanlagt blir en mängd
information.
Ett problem var ljudet. Det är ofta olika ljudnivå mellan den talade informationen
och t.ex. podcast eller uppläst bok.
Informationen läses ganska fort, men det går att hinna med eftersom det är
tydligt uttal. Innehållet är mest inriktat på äldre, men annars är det ett ganska
bra urval. Orion Webbox har många bra funktioner och är enkel att förstå, men
den skulle kunna ha attraktivare design.
K a p it e l: Fö rs tu d ie
Figur 6. Design vision
4.5
Design vision
För att ta reda på vad projektledare, tekniker, interaktionsdesigner med fler
inom projektgruppen har för tankar och känslor kring den blivande HybridRadion
utfördes en gruppuppgift där varje person skulle ta fram bilder på form, färg och
material. Dessa bilder har sedan sammanställts till ett Design vision dokument,
se
bilaga 4. Ett urval av dessa bilder, se figur 6.
K a p it e l: Fö rs tu d ie
4.6
Design brief
Design briefen anger vilken väg arbetet ska gå, men oftast specificerar den inte
en exakt destination eller en exakt väg att gå. Den här briefen följer en mall som
beskrivs av Ulrich och Eppinger (2008).
Produktförklaring
En mottagare av radio, webradio, taltidning, ljudbok och eventuella privata
meddelanden.
Fördel med produkt
Tillåter dig lyssna på information som du av olika orsaker inte kan eller hinner
läsa.
Nyckelmål
Produkten ska introduceras på marknaden 2010 – 2011.
Huvudmarknad
Äldre, synskadade och dyslektiker.
Sekundär marknad
Alla
Antagande förmodande
Stationär
Strömförsörjd
Enkel att förstå
Lättnavigerad
Intressenter
Användare
Återförsäljare
Försäljningspersonal
Produktion
Servicepersonal
K a p it e l: Fö rs tu d ie
4.7
Resultat av förstudie
Förstudien resulterade i en lista på krav, funktioner och andra detaljer som är
viktiga vid utformningen av HybridRadion, se bilaga 2 och 3. Efter viktning av
konkurrenternas funktioner, i förhållande till vad som är viktigt för HybridRadion,
kunde en radio, en webradio och en DAISY-spelare utses som de största
konkurrenterna. Dessa blev:
• Philips MCM204/12 (Radio)
• Philips WAS7500 (Webradio)
• VictorReader Streamer (DAISY-spelare)
Se Bilaga 3.1-3.3 för bilder på dessa konkurrenter.
Studien resulterade även i en design vision och en design brief som visar vilken väg
det fortsatta arbetet ska gå.
K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g
5
Ljudnavigering
Eftersom HybridRadion ska vara riktad till äldre, dyslektiker och blinda är det bra
om den har en hjälpfunktion som visar med hjälp av ljud vilken tjänst, som till
exempel taltidning, radiostation eller meddelande, som användaren är inne på.
Nedan ges förklaringar till några av de vanligaste ljudtyperna.
5.1
Talsyntes
Artificiellt tal skapat med datorer där talet ska efterlikna människans röst.
Talsyntesen är ämnad för textmaterial som ska ha snabb leverans som till
exempel taltidningar.
Talsyntes kan delas in i två huvudtyper:
1. ”En maskin som ska kunna läsa upp meningar i ett särskilt sammanhang, var
och en bestående av ett antal förinspelade ord ur en begränsad mängd.
2. En maskin som ska kunna läsa upp en helt okänd text på ett sätt som är rätt,
tydligt samt behagligt att lyssna på” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Talsyntes).
Den första typen används ofta i t.ex. telefonväxlar. Orden uttalas då med
neutralt tonfall och tydlighet är viktigare än att det låter mänskligt. Den andra
typen är mer komplicerad eftersom alla ord inte kan finnas inspelade och måste
därför konstrueras. Detta utförs med hjälp av fonem, så kallade förinspelade
stavelser, vilket gör att ljudet ofta låter monotont och tråkigt. Det är typ 2 som
ordet talsyntes oftast syftar på. Denna typ har ett ekonomsikt fördelaktigt
alternativ i jämförelse med att en vanlig människa läser in texten.
5.2
Formantsyntes
”Syntesen baseras på matematiska modeller av de mänskliga talorganen. Talet
beskrivs i form av numeriska värden som beskriver aspekter av de
formantfrekvenser
som
tillsammans
utgör
det
mänskliga
talet”
(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm).
Nackdelen
med
formantsyntes är att det är svårt att få till bra modeller som framställer
verklighetstroget tal, men forskning på ämnet pågår.
5.3
Difonsyntes
”Difonsynteser grundas på en inspelning av en mänsklig röst som är segmenterad
i
difoner,
det
vill
säga
parvisa
kombinationer
av
fonem
9”
(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm).
Syntesen
ger
ett
konsekvent uttal av ord och hela meningar, men talet låter inte naturligt. Trots
K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g
detta är det den mest spridda syntesen och den har länge använts i kommersiella
applikationer.
5.4
Unit Selection-syntes
Det här är den talsyntesteknik som utvecklas mest just nu. Programmet använder
sig av större segment än difoner, som sedan sätts samman till ett mycket
naturligt tal. Det är texten och segmenten som finns tillgänglig som bestämmer
hur stora ”units” som används. Nackdelen med detta är att det blir svårt att
uppfatta längre textstycken på grund av att talet blir mer inkonsekvent.
(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm)
5.5
Earcon
Detta beskrivs av Blattner, Sumikawa & Greenberg (1989) som ett ickeverbalt
ljudmeddelande som används i ett dator- eller användargränssnitt för att ge
information till användaren om något datorobjekt, procedur eller interaktion. För
att vara mer specifik är earcons sekvenser av toner eller korta melodier snarlika
de som används i t.ex. mikrovågsugnar eller mobiltelefoner. Dessa signaler måste
läras in, vilket ger en längre reaktionstid eller förutsätter att inlärning har skett.
Earcons är mer användbart internationellt än att använda sig av tal där språket
måste förstås, men det kanske kan ta lite längre tid för en person med synskada
att lära in.
5.6
Auditiva ikoner
Auditiva ikoner är ljud som motsvarar vardagsljud, som t.ex. en dörr som slås
igen eller ett visslande ljud att vattenkokaren är klar. Dessa ljud ger naturliga
associationer till händelser vilket innebär att det inte behöver läras in för att
förstås.
Auditiva ikoner representerar text såväl som konceptuella objekt i ett
datasystem. Ett litet ljud visar vilken ikon eller mapp användaren är inne i, så som
till exempel när användaren ska lyssna på en taltidning, vrider han/hon
funktionsvredet tills ljudet av prasslet från en tidning låter. Auditiva ikoner har en
fördel genom att det är baserat på hur människan lyssnar till ljud från sitt
vardagliga liv. Det är även lätt att använda i ett mappsystem där ett vardagligt
ljud kan representera en kategori.
Genom erfarenhet från att lyssna till världen vet människan varifrån och varför
ett ljud uppstår. Huvudidén med auditiva ikoner är att användaren snabbt ska
förstå och koppla samman det auditiva ljudet med en viss tjänst.
Gaver (1986) skriver ”Remember that auditory icons are meant to be caricatures
of natural sounds. They need be no more realistic a representation of the sounds
K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g
they stand for than visual icons are of the things they look like. All they must do
is capture the essential features of the sonic events they portray.”
Eftersom ljudet inte behöver vara högkvalitativt för att det ska begripas, bör
auditiva ikoner vara relativt billiga att använda.
5.7
Syntetiskt tal
Allt tal som har framställts genom datorer eller motsvarande.
5.8
Digitaliserat tal
Inspelat tal. Till skillnad från talsyntes så omvandlar det digitaliserade talet text
till tal endast om talet är inspelat i förväg. Detta medför att det digitaliserade
talet är kvalitativt bättre än talsyntes eftersom ljudet låter som naturligt tal när
det spelas upp.
5.9
Sonification
Här används icke talat ljud för att förmedla information. Detta används ofta vid
operationer för att höra hur hjärtat slår eller om trycket sjunker. Earcons och
auditiva ikoner hör även till detta begrepp.
5.10
Spearcons
Tal-baserade earcons. Spearcons är snabba signaler som har samma roll som
earcons och auditiva ikoner. De är tillverkade automatiskt genom att texten till
ett menyalternativ (som till exempel mapp) konverteras till tal genom TTS
(text-to-speach), för att sedan öka hastigheten på ljudklippet till dess att det inte går
att uppfatta som tal. Detta gör att spearcons är specifika för dess menyalternativ,
men har samtidigt ett liknande ljud som resterande i ”menyfamiljen”.
Spearconsen för till exempel ”spara”, ”spara som” eller ”spara som
word-dokument” har alla samma inledande ljud, vilka då kan kopplas till varandra.
Då talbaserade menyer blir både vanligare och viktigare är det viktigt att
förbättra effektiviteten, användningen, hastigheten och noggrannheten. Detta
ansåg Walker, Nance och Lindsay (2006) som utförde ett experiment där de
jämförde menynavigation med earcons, auditiva ikoner och spearcons. Deras
slutsatser blev att spearcons visade sig uppfylla effektivitet, användning,
hastighet och noggrannhet betydligt bättre än earcons och auditiva ikoner.
Användningen av menyer med spearcons gav till och med bättre prestanda än
vanliga menyer med talsyntes. Walker et al. skriver ”Spearcons enhance both the
system effectiveness, and the user’s interaction with the system, which is an
important joint outcome in the field of human-computer interaction, especially
in novel, and less-well studied interfaces such as audio menus.”.
K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g
6
Konceptutveckling
För att utveckla koncept finns det vissa steg som är viktiga att gå igenom, så som bland annat funktionsanalys och kravspecifikation. Detta kapitel börjar med dessa steg för att sedan gå över till visualisering och utveckling av koncept. Avslutningsvis sker ett urval och det bästa konceptet väljs.
6.1
Funktionsanalys HybridRadio
Funktion Rang Anmärkning Förklaring
Användning:
Medge ljud HF HF = Huvudfunktion
Mottaga ljud N N = nödvändig funktion
Medge lagring Ö Av ljud Ö = Önskvärd funktion
Möjliggöra val av ljud N
Möjliggöra volymjustering N Underlätta navigering Ö Förstärka ljud N Tillåta snabbval Ö Medge anslutning N Möjliggöra start N Möjliggöra stop N Möjliggöra paus Ö
Tillåta hjälpfunktion Ö Underlätta för användning
Material:
Möjliggöra inbyggnad N
Medge rengörning Ö
Uppfylla hållbarhet N
Medge säkerhet N
Inneha god livslängd Ö
Motstå fukt Ö
Tillåta portabilitet Ö
Medge grepp mot yta Ö För bra stabilitet
Minimera miljöpåverkan Ö Uttryck: Ge attraktivt synintryck Ö Tilltala konsument Ö Medge stolthet Ö Uttrycka kvalitet Ö Förmedla prisvärdhet Ö Produktion: Medge produktion N
Medge paketering N Förenkla frakt
Medge montering N
Medge lagring N
Underlätta hantering Ö
Inneha få detaljer Ö Underlätta montering
Medge reparation/underhåll Ö
K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g
6.2
QFD
QFD-diagrammet är uppbyggt på ett sätt som gör det enkelt att matcha kundkrav
mot designkrav, så att en teknisk värdering av konkurrensen går att utvärdera.
Inbördes samband mellan kundkrav och designkrav visas överskådligt i en matris.
Kundkraven viktas och en egenskapsvikt erhålls över designkraven. I
QFD-diagrammet går det även att jämföra konkurrenternas produkter med en egen ny
eller gammal produkt. Se figur 7.
I HybridRadioprojektet användes detta QFD-diagram som hjälpmedel i
konceptgenereringsfasen och vid framtagandet av kravspecifikationen. För
fullständig QFD se bilaga 6.
6.3
Kravspecifikation
Dessa krav ska HybridRadion inneha:
Designkrav
Produkten ska utformas så att kretskort och övrig elektronik får plats inuti
Materialet ska vara starkt och ge ett skyddande skal mot innehållet
Vred och knappar ska kännas kvalitativa
Displayen ska vara tydlig att se och förstå
Interaktionen ska vara tydlig och enkel att förstå
Figur 7. QFD-diagramK a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g
Produkten ska vara profilerande
Produkten ska vara tilltalande för kunden
Produkten ska inge stolthet
Produktens design ska kommunicera trygghet
Produkten ska vara självförklarande
Produkten ska kännas modern och ha ett stilrent uttryck
Produkten ska passa i alla hemmiljöer
Tekniska krav
Produkten ska ha inbyggda högtalare
Produkten ska ha kontakter för strömförsörjning och antenn
Produkten ska ha hörlursutgång
Produkten ska ha Line ut och USB-port
Produkten ska ha nätverksanslutning (RJ45)
Produkten ska ha en display
Produkten ska ha hastighetskontroll
Produkten ska ha on/off-funktion
Produkten ska ha spela upp/stop-funktion
Kundkrav
Produkten ska ha lättåtkomliga knappar
Produkten ska vara enkel att förstå
Produkten ska vara handikappanpassad
Produkten ska vara stöttålig
Produkten ska vara servicevänlig
Produkten ska ge valmöjlighet till informationshämtning
Produkten ska inge trygghet
Bruksanvisning ska medfölja
Fjärrkontroll ska medfölja
Ekonomiska krav
Produkten ska ligga på en prisklass runt samma nivå som dess närmsta
konkurrenter
Miljökrav
Produkten ska klara av miljön som är i ett kök
Produkten ska uppfylla de Europeiska lagar och direktiv som ställs på produkten
Produkten ska vara enkel att paketera, så den kan anpassas efter transportmedel
som t.ex. EU-pallar
K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g
Komponenterna ska vara återanvändningsbara
Produktutvecklingsprocessen ska vara integrerad med ett miljövänligt synsätt
6.4
Konceptframtagning
Vid utformningen av en produkt börjar många designers med en penna i handen.
En skiss är ett snabbt och kraftfullt verktyg där designern kan uttrycka sina tankar
och idéer. Ofta börjar det med enkla frimärksstora skisser vilka sedan utvecklas
till lite större mer detaljerade skisser. Dessa förs sedan in i CAD-program för att
få fram 3D-bilder där detaljer kan visas tydligt och för att ta fram ritningar med
viktiga mått. Slutligen för att rendera bilder på de koncept som kommit fram så
att det får att få en känsla av hur koncepten skulle se ut i verkligheten.
6.4.1 Skisser
Här nedan är några exempel på skisser från utvecklingen av HybridRadion.
Figur 8 visar former som lådan till HybridRadion skulle kunna tänkas inneha. Se
även bilaga 11.1 för fler formskisser.
I figur 9 finns ett urval av skissförslag för hur HybridRadions interaktionsyta
kunde tänkas se ut. Se även bilaga 11.1 och 11.2 för fler skisser på
interaktionsytan.
Figur 9. Åtta skisser av interaktionsytan Figur 8. Åtta skisser av lådformer
K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g
Figur 10 – 14 visar olika former på HybridRadion. Figur 10 och 11 visar även hur
interaktionsytan är tänkt på de båda. För fler skisser på lådformer och
interaktionsytor se bilaga 11.2.
I figur 15-22 finns förslag på olika knappar och vred. För fler knapp- och
vredförslag se bilaga 11.3. Vid val av knappar och vred är det viktigt att tänka på
målgruppen, vilka i detta fall är äldre människor därav bör knapparna och vreden
vara av standardtyp så att de är lätta att känna igen och enkla att förstå.
Figur 10. Skissförslag på HybridRadion Figur 11. Skissförslag på HybridRadion
Figur 12, 13 och 14. Skissförslag på HybridRadions form
Figur 21 och 22. Navigationsknappar Figur 17 och18. Funktionsvred
Figur 19 och 20. Volymkontroll Figur 15 och 16. On/off-knapp