• No results found

Design och utveckling av HybridRadio : Examensarbete i produktutveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Design och utveckling av HybridRadio : Examensarbete i produktutveckling"

Copied!
144
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Design och utveckling av

HybridRadio

Examensarbete i produktutveckling

30 Hp, D-nivå

Produkt och processutveckling

Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign

Cecilia Grubbström

2009-02-26

Rapportkod: IDTPOPEXD:08:83 Uppdragsgivare: To Me Group AB Handledare (företag): Lars Hult

Handledare (högskola): Ragnar Tengstrand Examinator: Rolf Lövgren

(2)

p it e l: In le d n in g

Försättsblad

Titel:

Design och utveckling av HybridRadio

Författare:

Cecilia Grubbström

Uppdragsgivare: To Me Group

Hunnebergsgatan 22

582 34 Linköping

Handledare:

Ragnar Tengstrand (MdH)

Lars Hult (Santa Anna IT Research Institute AB)

Examinator:

Rolf Lövgren (MdH)

Nyckelord:

Hybridradio, produktdesign, DAISY, internetradio,

produktutveckling, ljudnavigering, ljudbok, taltidning, To Me

Group

(3)

p it e l: In le d n in g

Sammanfattning

Detta examensarbete har utförts i samarbete med To Me Group AB. To Me

group AB är ett företag baserat i Linköping som arbetar med innovativa lösningar

för nya medier. De är bland annat Nordens största leverantör av ljudguider.

Målet med arbetet var att ta fram ett koncept och en fysisk modell av en

HybridRadio. HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information,

som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla

genom att sprida skriven information med ljud. Det var viktigt att HybridRadion

skulle ha en interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren.

En del av arbetet skulle även koppla samman ljudnavigering med utformningen

av produkten.

I den inledande fasen av arbetet gjordes en marknadsundersökning där

konkurrenternas produkter insamlades, sammanställdes och analyserades

utifrån design, funktion och teknik. En radio och en DAISY-spelare köptes in och

analyserades. Detta gav en känsla för hur HybridRadion skulle kunna utvecklas.

Sedan utfördes en studie av olika ljudtyper som skulle passa till navigationen.

Bland dessa fanns talsyntes, earcon, auditiva ikoner, digitaliserat ljud och

spearcons med. Vidare utfördes en funktionsanalys och kravspecifikation för att

ta reda på vilka funktioner som skulle tas med och vilka som skulle uteslutas.

Med denna förstudie i bagaget började konceptutvecklingsfasen. Där utfördes

ett omfattande skissarbete, varav ett urval av dessa utvecklades vidare i

CAD-programmet Solid Works. Sex stycken koncept togs fram och jämfördes med

varandra i en utvärderingsmatris för att utse vilket koncept som passar

HybridRadion bäst. Det valda konceptet utvecklades sedan och en fysisk modell

togs fram.

Eftersom rapporten är skriven i kronologisk ordning redovisas slutresultatet, en

produktpresentation med bilder på den framtagna produkten och en analys av

resultatet längst bak i rapporten.

(4)

p it e l: In le d n in g

Abstract

This Thesis has been carried out in cooperation with To Me Group AB. To Me

Group AB is a company situated in Linköping working with innovative solutions

for new media. They are the largest provider of audio guides in the Nordic

Countries, inter alia.

The objective of this thesis has been to develop a concept and a physical model

of the “HybridRadio”. The “HybridRadio” is a consumer product which makes

daily information e.g. news, personal information from for example the bank or

pharmacy etc. available to all by spreading written information with sound. It

was important that the “HybridRadio” should have an interface that simplifies

the understanding of the product functions for the user. Part of the thesis has

been to link audio navigation to the design of this product.

In the early phase of this thesis project, a market research was carried out, in

which rival products were distinguished, and their properties compiled and

analyzed concerning design, function and technology. A radio and a DAISY-player

was purchased and analyzed. This gave an indication of what the “HybridRadio”

could be developed into. A study was later made of different varieties of audios

which would work with the navigation. Among these audios there were voice

synthesis, Earcon, Auditive Icons, Digitalized Audio, and Spearcons. Further on, a

functional analysis and a specification of requirements was carried out, in order

to determine which functions to use, and which not to.

With this Pre-Study in the baggage, the concept development could start. An

extensive set of sketches was made, from which a few were further developed

into a CAD program called Solid Works. Six of these concepts where assembled

and then compared with each other in a Pugh-matrix in order to filter out which

of the concepts would best fit the “HybridRadio”. One winning concept was

chosen and further investigated. Finally, a physical model was developed and a

model built.

This thesis is written in chronological order. So, the end result in the form of a

product presentation with pictures of the final model and an analysis of the

product design will be provided at the end of this thesis.

(5)

p it e l: In le d n in g

Förord

Jag skulle först och främst vilja tacka To Me Group AB och Santa Anna IT

Research Institute AB för möjligheten att få genomföra detta examensarbete.

Jag vill även tacka:

• Rolf Lövgren – Examinator på Mälardalens Högskola

• Ragnar Tengstrand – Handledare på Mälardalens Högskola

• Lars Holm – Handledare på To Me Group AB och Santa Anna IT Research

Institute AB

• Bjarte Bugge, Björn Garplind, Kenth Johansson och alla ni andra på To Me

Group AB för att ni har varit så hjälpsamma och låtit mig vara en i gänget

• Per-Johan Svensk – på Leox Design som ställt upp som mentor

(6)

p it e l: In le d n in g

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 9

1.1 Bakgrund 9

1.2 Syfte och direktiv 9

1.3 Mål 10 1.4 Målgrupp 10 1.5 Problemformulering 10 1.6 Avgränsningar 11 1.7 Referensram 11 1.8 Företagsbeskrivning 11 1.8.1 To Me Group AB ... 11 1.8.2 Santa Anna IT Research Institute AB ... 12

2

Lösningsmetodik ... 14

2.1 Utgångspunkt 14

2.2 Användarstudier 14

2.3 Koncept & visualisering 14

2.4 Utvärdering & konceptval 14

2.5 Justering & genomförande 15

2.6 Uppföljning & utvärdering 15

3

Ansats och metod ... 16

3.1 Marknadsundersökning 16 3.2 Kvalitetssäkring 16 3.3 Design vision 16 3.4 Design brief 17 3.5 GANTT-schema 17 3.6 Funktionsanalys 17

3.7 QFD - Quality Function Deployment 17

3.8 Kravspecifikation 17

3.9 Modellering - CAD - Computer Aided Design 18

3.10 Konceptanalys 18

3.11 DFA - Design For Assembly 18

3.12 FMEA - Function Mode Effect Analysis 18

4

Förstudie ... 19

4.1 Audio4all 19

4.2 Användaren 20

(7)

p it e l: In le d n in g 4.4 Marknadsundersökning 22 4.4.1 Informationsundersökning av internet ... 22 4.4.2 Inköpta produkter... 24 4.5 Design vision 27 4.6 Design brief 28 4.7 Resultat av förstudie 29

5

Ljudnavigering ... 30

5.1 Talsyntes 30 5.2 Formantsyntes 30 5.3 Difonsyntes 30 5.4 Unit Selection-syntes 31 5.5 Earcon 31 5.6 Auditiva ikoner 31 5.7 Syntetiskt tal 32 5.8 Digitaliserat tal 32 5.9 Sonification 32 5.10 Spearcons 32

6

Konceptutveckling ... 33

6.1 Funktionsanalys HybridRadio 33 6.2 QFD 34 6.3 Kravspecifikation 34 6.4 Konceptframtagning 36 6.4.1 Skisser ... 36 6.4.2 Val av knappar ... 38 6.4.3 Cadbilder ... 39 6.4.4 Konceptval ... 42

6.4.5 Val av ljudnavigering för HybridRadion ... 42

7

Resultat och analys ... 45

7.1 Konceptförslag 45 7.1.1 Produktpresentation ... 45

7.1.2 Knappval ... 48

7.1.3 Resultat från studien om ljudnavigering ... 49

7.2 Analys 49

8

Slutsatser och rekommendationer ... 51

(8)

p it e l: In le d n in g

Figurförteckning

Figur 1. Designprocessen 14

Figur 2. Taltidningsmottagaren Adela 19

Figur 3. DAISY-spelaren Plextalk PTR2 21

Figur 4. Tivoli Audio Model One Classic 24

Figur 5. Orion Webbox WiFi 26

Figur 6. Design vision 27

Figur 7. QFD-diagram 34

Figur 8. Åtta skisser av lådformer 36

Figur 9. Åtta skisser av interaktionsytan 36

Figur 10. Skissförslag på HybridRadion 37

Figur 11. Skissförslag på HybridRadion 37

Figur 12. Skissförslag på HybridRadions form 37

Figur 13. Skissförslag på HybridRadions form 37

Figur 14. Skissförslag på HybridRadions form 37

Figur 15. On/off-knapp 37 Figur 16. On/off-knapp 37 Figur 17. Funktionsvred 37 Figur 18. Funktionsvred 37 Figur 19. Volymkontroll 37 Figur 20. Volymkontroll 37 Figur 21. Navigationsknappar 37 Figur 22. Navigationsknappar 37 Figur 23. Koncept 1 39 Figur 24. Koncept 2 39 Figur 25. Koncept 3 40 Figur 26. Koncept 4 40 Figur 27. Koncept 5 41 Figur 28. Koncept 6 41 Figur 29. Konceptresultat 41

Figur 30. Val av ljudtyp 43

Figur 31. Fysisk modell av HybridRadio 45

Figur 32. Fysisk modell av HybridRadio 46

Figur 33. Fysisk modell av HybridRadio 46

Figur 34. Fysisk modell av HybridRadio 46

Figur 35. Display med 5st minnesknappar 47

Figur 36. Volymvred, funktionsvred, back-knapp och navigationsknappar 47

(9)

p it e l: In le d n in g

Bilagor

Bilaga 1. Konkurrentjämförelse Bilaga 2. Konkurrentlista Bilaga 3. Konkurrentöversikt Bilaga 4. Vision Bilaga 5. Gantt-schema Bilaga 6. QFD-diagram Bilaga 7. Konstruktionsritningar Bilaga 8. Konceptval Bilaga 9. Personas

Bilaga 10. Översikt av funktionernas viktning Bilaga 11. Skisser

Ordförklaring

HybridRadio - HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla genom att sprida skriven information med ljud.

(10)

p it e l: In le d n in g

1

Inledning

Det här examensarbetet är utfört inom projektet ”HybridRadio”. I detta avsnitt

presenteras bland annat bakgrund, syfte, direktiv, mål och avgränsningar.

1.1

Bakgrund

”Över 90 % av all information är i skriven form, 98 % av alla tillfrågade i en

marknadsundersökning svarade att de inte hinner läsa allt de behöver eller vill

läsa.”

1

För att sprida visuell information till de som inte kan eller har svårt att läsa, så

som synskadade, dyslektiker och äldre, tog Audio To Me AB fram

taltidningsmottagaren Adela där information sprids med ljud. Efter att

kartläggning och fälttester med Adela genomförts har idén om en HybridRadio

utvecklats. I samarbete mellan Audio To Me AB, Santa Anna IT Research Institute

AB och Adela Innovation har det nya projektet HybridRadio startat. Projektet

delfinansieras av Hjälpmedelsinstitutet och Vinnova. Målet är att ta fram en

konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig

information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för ”alla” och som i likhet med

Adela har en mycket enkel interaktion. Radion ska vara riktad mot den breda

allmänheten och företaget vill därmed ha en ny modern och attraktiv design.

1.2

Syfte och direktiv

Syftet med denna examensuppgift är att ta fram en fullbordad design för en

HybridRadio med målgrupperna äldre, synskadade och dyslektiker, som också

ska tilltala andra grupper. Detta innebär bland annat ny design av låda och val av

knappar och vred som ska medverka till enkel förståelse av apparatens

funktioner och utformning.

En central del av HybridRadion är dess ljudnavigering som också ska kopplas till

produktdesignen. För att kravställa designen och användarens interaktion med

HybridRadion tillämpas en användarcentrerad metod. Samtidigt som detta ger

uppdraget en vetenskaplig höjd ställer det också specifika krav på designarbetet.

Projektet ”HybridRadion” har tidsramar som sträcker sig över loppet av ett år.

Eftersom examensarbetet utgör 30 Hp och sträcker sig under loppet av 20 veckor

kan det vara svårt att hålla samma tempo som de övriga i projektet. Projektets

upplägg med stark fokus på användarcentrerade metoder ger också speciella

förutsättningar då mycket tid ägnas åt kravställning och användartester innan

andra delar av projektet sätts igång.

(11)

K a p it e l: In le d n in g

1.3

Mål

Målet med projektet är att komma fram till ett koncept av HybridRadion med en

interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren. Denna ska

sedan presenteras i form av en fysisk modell och tillverkningsunderlag i form av

CAD-filer ska levereras. Slutligen ska en vetenskaplig rapport där ljudnavigering

kopplas till utformningen av produkten presenteras.

1.4

Målgrupp

Den tänkta läsaren för denna rapport är en person som är insatt i tekniska

produkter och dess innehåll och som även är bevandrad inom industridesign och

har viss förståelse för användarcentrerad produkt- och tjänsteutveckling.

Denna rapport riktar sig främst till de som är involverade i projektet HybridRadio;

To Me Group AB, Santa Anna IT Research Institute AB, Adela Innovation,

Hjälpmedelsinstitutet och Vinnova. Den riktar sig även till studenter, handledare

och examinator inom produkt och processutveckling.

1.5

Problemformulering

Uppgiften går ut på att ta fram designen för en HybridRadio där fokus ligger på

enkel interaktion för målgruppen äldre, synskadade och dyslektiker. Tanken med

produkten är att den ska fungera som en internetradio, en Daisy-spelare och

även ha några ytterligare tjänster som är intressanta för användarna. Produkten

ska passa att ha stående i köket eller i ett annat rum hemma och den ska även

vara enkel att ta med till exempel till sommarstugan. På grund av att produkten

ska passa att ha i köket kan det vara bra om den tål vattenstänk och ånga. I

kravspecifikationen, kap 6.1, går det att läsa vilka krav som ställs på

HybridRadion.

Problemfrågor som arbetet kommer att baseras på är:

• Hur bör HybridRadion utformas för att få enkel interaktion?

• Vilken sorts knappar och eller vred bör användas för att HybridRadion ska

vara självförklarande och enkel att interagera med för målgruppen äldre?

• Vilken sorts ljud passar bäst att använda för enkel förståelse av

(12)

K a p it e l: In le d n in g

1.6

Avgränsningar

För att få fram ett godtaget resultat av den tid som arbetet ska pågå måste vissa

avgränsningar sättas. Detta för att förhindra tidsspill och för att hålla sig till det

som är väsentligt för arbetet. Dessa avgränsningar är valda utifrån målet med

projektet:

• Förstudie innefattande marknadsundersökning, funktionsanalys och

kravspecifikation

• Idégenerering och utvärdering av idéer

• Sammanställning av koncept och utvärdering av koncept

• En fysisk modell kommer att tas fram utifrån den konceptlösning som

valts

• Mjukvaran av produkten kommer inte att utvecklas

• Några kostnadskalkyler kommer inte att tas fram

• Information om ljudnavigeringen kommer att intas från litteraturstudier

• Förslag på ljudnavigering till HybridRadion

• Ljudinformationen (auditivt ljud, earcons etc.) kommer inte att utvecklas

1.7

Referensram

Varje person har sin egen ryggsäck med kunskaper, värderingar, normer och

fördomar och alla har vi varit med om saker i livet som påverkar vårt sätt att

tänka, värdera och uppfatta saker. Det är enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul

(1997) viktigt att vi inte tror att vi själva sitter på den enda sanningen eller sättet

att se vår omgivning och att vi är medvetna om att alla har olika bakgrund.

Det som till största delen ligger som grund för mina bedömningar i detta arbete

är min utbildning. Jag har en fyra år lång teknisk utbildning i Innovation och

Produktdesign som denna rapport är en del utav. Min ytterligare kunskap

kommer att inhämtas från litteraturstudier och samtal med medarbetare till

projektet HybridRadio. Maskiner och verkstad på Mälardalens högskola kommer

att användas för att ta fram den fysiska modellen. Ragnar Tengstrand och Rolf

Lövgren kommer att finnas tillgängliga som handledare och examinator från

Mälardalens högskola och Lars Hult finns tillgänglig som handledare på Santa

Anna IT Research Institute AB.

1.8

Företagsbeskrivning

Här kommer en kort beskrivning om de två företagen som samarbetar med

projektet HybridRadio.

1.8.1 To Me Group AB

To Me Group AB är ett företag som är baserat på idén att utveckla koncept för

informativt ljud, att nyttja den lediga kanalen hörseln. Det grundades med

(13)

K a p it e l: In le d n in g

namnet Audio To Me AB, 2005 av Bjarte Bugge och Björn Garplind med hjälp av

finansiering från Affärsänglar och Rendera.

Deras första kunder var tidningsföretag, där Audio To Me AB levererade en

distributionslösning och prenumerationslösning för taltidningen. Efterhand tog

företaget över hela taltidningsorganisationen i ett flertal tidningar, denna

verksamhet knoppades av i ett eget bolag, Audio To Me Media Production AB.

Ett flertal andra ljudkoncept framställdes, marknadsfördes och levererades, bl.a.

kan nämnas konceptet Guide To Me, som är en produkt för platsrelaterad

information. www.guidetome.se

Idag är det ca 32 anställda som är utspridda på olika kontor på totalt 7 orter,

varav huvudkontoret ligger i Linköping. Företaget arbetar inte längre enbart med

fokus på ljud utan levererar även kompetens inom användarcentrerad produkt-

och tjänstedesign, därav namnbytet till To Me Group AB. Audio To Me AB är idag

ett affärsområde som fokuserar på lösningar kring informativt ljud.

1.8.2 Santa Anna IT Research Institute AB

Santa Anna IT Research Institute AB ligger i Mjärdevi Science Park I Linköping.

Det bildades 1999 efter initiativ av KK-stiftelsen och ingår nu som ett

majoritetsägt dotterbolag till SICS (Swedish Institute of Computer Science) inom

Swedish ICT Research AB. Nu har de ca 20 anställda som arbetar med forskning i

samarbete med industri, universitet och den offentliga sektorn. Deras samarbete

med Linköpings universitet och Campus Norrköping är väl utbyggt och har idag

samarbete med flera högskolor och universitet.

Målet med Santa Annas forskningsprogram är att utveckla kompetens i

världsklass inom utvalda områden av informationsteknologi och för att

demonstrera användbarheten av dessa kompetenser i områden som är av

särskild vikt för industrin och samhället.

Forskningen är ämnad att ge förståelse för marknaden, ge företagsidéer och för

att utveckla teoretisk förståelse kombinerat med människocentrerade lösningar

för högkvalitativ användning. Detta demonstreras med hjälp av vetenskapliga

resultat och industriella tillämpningar i världsklass.

Deras affärsidé är ”Santa Anna är ett icke-vinstutdelande bolag som i samarbete

med företag, verk och myndigheter ska bedriva kundorienterad beställd

forskning av högsta internationella klass inom informationsteknologi och dess

användning, med stark innovativ nytta.”

2

och detta gör de bland annat genom att

(14)

K a p it e l: In le d n in g

tillvarata och skapa hög kunskap och hög kompetens i landet, driva

forskningsprogram och skapa patent och förutsättningar för nya företag.

Ett av dessa samverkansprojekt är ”Var Dags IT demonstratorer” vari det ingår

två projekt varav det ena är projektet HybridRadio i samarbete med Audio To

Me.

(15)

K a p it e l: Lö sn in g sm e to d ik

Figur 1. Designprocessen. www.svid.se

2

Lösningsmetodik

Metoden som detta arbete kommer att följa är designprocessen och dess faser,

se figur 1. Det är en arbetsprocess som är bland de vanligaste för en designer.

2.1

Utgångspunkt

Det är viktigt att inleda ett

designarbete genom att gå igenom

målsättningen för uppdraget, sätta

avgränsningar, ta reda på vilka

resurser som finns och vilka tider

som gäller. Detta för att undvika

missförstånd och få ut ett bra

resultat av designarbetet.

2.2

Användarstudier

I den här fasen ingår informationsinsamling och analysarbete. Kenneth Österlin

(2003) skriver att ”Produktens praktiska funktioner, ergonomi och krav på

utseendet, marknad, lämpliga tillverkningsmetoder, material och andra

förutsättningar analyseras. Att ställa dessa frågor och fundera över vilka

slutsatser man kan dra hjälper designern att få grepp om problemställningen.”

Resultatet av användarstudierna blir en kravspecifikation som hjälper att styra

arbetet och som även används för att göra efterkontroll att det har gått åt rätt

håll.

2.3

Koncept & visualisering

I den här fasen är det dags för att börja konceptskissa. Detta görs genom att rita

på vanligt papper och i 2D- och 3D-CAD program. Även lera, kartong och andra

material används för att få fram olika tidiga modeller. Konceptskisserna

diskuteras igenom med tekniker, marknadsfolk och användare för att få fram de

bästa koncepten som sedan vidareutvecklas.

2.4

Utvärdering & konceptval

Val av koncept sker ofta med hjälp av olika verktyg som t.ex. Pughs matris. I

verktygen jämförs de olika koncepten, med hjälp av viktning, mot

kravspecifikation och mot eventuellt en referensprodukt eller referenskoncept.

De bästa koncepten arbetas sedan vidare med för att sedan gå igenom

utvärderingen igen, tills det bara är ett koncept kvar.

(16)

K a p it e l: Lö sn in g sm e to d ik

2.5

Justering & genomförande

Här arbetar designern nära med konstruktörerna. Designern beskriver mått och

detaljer som är viktiga för produktens formgivning.

2.6

Uppföljning & utvärdering

Under uppföljningen tas prototyper fram som sedan testas. En

förserietillverkning kan ge upptäckter som inte kunde förutspås. Det är viktigt att

designern är kvar vid tillverkningsskedet så att sista-minuten-ändringar kan

göras.

På grund av tidsbristen att täcka hela designprocessen i detta examensarbete

kommer endast de fyra första processerna att bearbetas.

(17)

K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d

3

Ansats och metod

För att styrka de beslut och val som utförs under arbetets gång är det viktigt att

använda sig av utvecklingsmetoder och verktyg som är baserade på

litteraturstudier. I detta kapitel ges en redogörelse av de metoder och verktyg

som använts i projektet, dessutom ges en kort förklaring till vad DAISY är.

3.1

Marknadsundersökning

Österlin (2003) skriver ”Om produkten har samma egenskaper som alla andra

konkurrerande produkter så väljer kunden efter pris, tillgänglighet, image m m…

Om produkten däremot har unika, positiva egenskaper – är differentierad – har

den något speciellt som kunden har att ta ställning till.”

Marknadsundersökningen hjälper till att ta reda på vad slutkunderna har för

önskemål och behov. Det är även ett sätt att ta reda på vad som redan finns ute

på marknaden i form av produkter och tjänster. Enkätundersökningar och

intervjuer är vanliga.

I det här fallet har information om konkurrenternas produkter insamlats,

sammanställts och analyserats. Resultatet ger en överblick av marknaden och

den största konkurrenten kan identifieras. Se bilaga 1-3.

3.2

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring syftar till att säkra och förbättra produkten eller tjänstens

kvalitet, nu och i framtiden. Enligt ISO 9000:2000 är kvalitetssäkring ”alla

planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att

en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet”. Detta brukar bestå av

undersökning av krav eller förväntningar på produkten, definition av

kvalitetsvärde för användarna, bestämning av styrgränser, mätning, utvärdering

och åtgärd.

Både kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas i den här

rapporten. De kvantitativa metoderna kommer att utgöras av olika

produktutvecklingsverktyg så som QFD och Pughs matris för att få fram data som

är mätbara så att de val av koncept etc. som görs blir rätt. De kvalitativa

metoderna kommer att bestå av åsikter och värderingar kring den blivande

produkten för att få fram den objektiva verkligheten.

3.3

Design vision

Design visionen är ett sätt för designern att förmedla en känsla över hur den

blivande produkten kan komma att bli. Bilder används för att illustrera form, färg

och material. Se bilaga 4.

(18)

K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d

3.4

Design brief

I början av designarbetet går uppdragsgivaren igenom målsättningen med

uppdraget tillsammans med designern, så att designern vet vilka ramar som

gäller, resurser som finns och vilka tider som är viktiga att hålla. Allt detta är

viktigt för att veta vilket mål som ska nås och vilka förutsättningar som finns, så

att eventuella missförstånd kan undvikas. Denna genomgång resulterar i ett

dokument som kallas för design brief, se kap 4.6.

3.5

GANTT-schema

Detta är ett flödesschema som visar ett projekts tidsplanering i form av en grafisk

illustration. Det är ett verktyg som gör det enkelt att se beroenden mellan olika

aktiviteter och visar tydligt när en fas är planerad att vara klar. Schemat

uppdateras ständigt under projektets gång, se bilaga 5.

3.6

Funktionsanalys

I funktionsanalysen tar man reda på vad produkten gör eller ger (funktionen).

Detta ger friare tankar och medverkar till att det blir enklare att hitta nya

lösningar som fyller användarens behov. Funktionerna listas upp och analyseras

med hänsyn till vilken huvudfunktion, nödvändig funktion och önskvärd funktion

produkten ska äga, se kap 6.1.

3.7

QFD - Quality Function Deployment

Detta är ett produktutvecklingsverktyg som hjälper till att generera den blivande

produktens funktioner i kvalitetshöjande syfte för att få en så optimal produkt

som möjligt. Behov, krav och önskemål identifieras och jämförs i en omfattande

matris, se bilaga 6. Där viktas sedan produktfunktionerna och resultatet visar

vilken produkt eller funktion som uppfyller kraven bäst. Österlin (2003) skriver

om QFD att ”Den fungerar utmärkt som utvecklingsverktyg för att jämföra två

existerande produkter med varandra. Metoden används även på andra områden

för att utvärdera om input ger det output som önskas.” QFD är ett bra verktyg för

att positionera den nya produkten gentemot konkurrenterna och även för att ta

fram passande målvärden för dess produktegenskaper.

3.8

Kravspecifikation

För att ta reda på vilka krav som ställs på HybridRadion tas en kravspecifikation

fram. I kravspecifikationen framgår vilka funktioner och konstruktionslösningar

som ska följas, se kap 6.3. Som rationell grund för indata till kravspecifikationen

ligger QFD. Eftersom kravspecifikationen hela tiden vidareutvecklas används den

som ett levande styrdokument under utvecklingsprocessens gång.

(19)

K a p it e l: A n sa ts o ch m e to d

3.9

Modellering - CAD - Computer Aided Design

CAD är ett 3D-modelleringsprogram som ofta används för att ta fram tekniska

ritningar, ingenjörsritningar och produktbilder, se kapitel 6.4.3 och bilaga 7. CAD

gör det möjligt att se hur produkten ser ut med exakta mått, material och det

hjälper förståndet att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. De

geometriska ritningarna kan sedan skickas till t.ex. en plastmaskin eller en fräs

som tar fram en fysisk modell.

3.10

Konceptanalys

När koncepten ska utvärderas kommer konceptutvärderingsverktyg väl till hands

för att gå från flera lösningar till en enda lösning. Det finns flera olika verktyg att

använda sig av som t.ex. Pughs matris. Pughs matris hjälper till att bestämma

vilka saker eller potentiella lösningar som är viktigare eller bättre än andra.

I detta arbete används ett verktyg där flera koncept utvärderas utifrån deras

styrkor och svagheter. Kriterierna viktas med hjälp av poäng och varje koncept

får poäng utifrån hur de uppfyller kriterierna. Poängskalan är 1, 3, 5 och 9 där 9

är bäst. Konceptens sammanlagda poäng blir resultatet, se bilaga 8. Det krävs att

kriterierna och lösningarna är väldefinierade för att få ut rätt resultat.

Det ska nämnas att konceptutvärderingsverktygen endast är till som hjälpmedel i

beslutsprocessen. Erfarenhet och intuition är minst lika viktigt.

3.11

DFA - Design For Assembly

DFA är en metod som används för att optimera en produkt så att

monteringskostnaden blir så låg som möjligt. Detta är möjligt genom att

ifrågasätta behovet av varje detalj som produkten innehåller och formge dem så

optimalt

som

möjligt.

Monteringskostnaden

beräknas

för

varje

konstruktionsförslag och de kan i och med det lätt jämföras mot varandra.

Metoden hjälper till att analysera de olika monteringsmöjligheterna på ett

subjektivt sätt och gör det enkelt att komma fram till den bästa lösningen. Då

detta arbete avgränsar sig till att endast ta fram design och modell av

HybridRadion kommer denna metod ej att användas.

3.12

FMEA - Function Mode Effect Analysis

FMEA är ett verktyg som används för att söka felsätt, feleffekt och felorsak som

produkten kan tänkas få. Detta är ett bra verktyg för att försöka förutse hur stor

risken är att de olika felen inträffar. Eftersom detta examensarbete handlar om

att ta fram designen för en HybridRadio och det tekniska innehållet inte ingår

kommer FMEA inte att genomföras.

(20)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

4

Förstudie

För att få en grund att börja arbetet på är det viktigt att göra en grundlig

förstudie. I detta kapitel går det bland annat att läsa om taltidningsmottagaren

Adela, lära sig om DAISY och även få en uppfattning av marknaden och

HybridRadions konkurrenter.

4.1

Audio4all

Rapporten ”Slutrapport del 1 - Audio4all” är skriven för ett projekt som utförts

under 2006 till 2008. I projektet utfördes försök med distribution av ljudburna

tjänster över Internet, så som taltidningar och samhällsinformation med åtkomst

från dator, mobiltelefon, IPTV och speciellt anpassade terminaler.

Syftet med projektet var att utveckla flexibla verktyg för distribution av och

navigation i ljudburen information av läshandikappade och äldre. Realisering av

den tekniska infrastrukturen, kartläggning av målgrupp och behovsbild, samt en

preliminär utvärdering av användarnyttan av ljudburna informationstjänster i

form av ett pilotprojekt i en allsidig försöksmiljö utfördes i den inledande

projektfasen. Sedan prioriterades sjösättning och testning av komplett koncept

med fungerande realistiska tjänster, som därefter testades av verkliga användare

ur målgruppen i vardagliga miljöer. Ett av verktygen som användes i testerna var

taltidningsmottagaren Adela, se figur 2.

Resultatet blev en mycket viktig behovsbild för den följande realiseringen och

utvecklingen av tjänsteplattformen. Detta resulterade i en efterföljande rapport

”Slutrapport del 2 – Audio4all” där användarna och deras livssituationer i så

kallade personas och scenarier beskrivs, vilket ger personer som inte själva har

erfarenhet av målgruppens ”problem” enklare att relatera till dem.

(21)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

Projektet Audio4all ledde även till att ett flertal nya tjänster efterfrågats av

användarna. Detta medförde att sidoprojekt startades där fokus las på behovet

av mycket enkla tekniska lösningar. Erfarenheten från Audio4all-projektet var att

”det krävs tjänster som bidrar med tydlig nytta och ett klart mervärde för

brukaren för att de i framtiden ska vilja använda och betala för tjänsterna.”

3

Det

framkom även att ett tydligt behov i samhället finns för enklare teknik och

informationshantering. Tack vare projektet uppstod nya idéer och ett av dessa

var projektet HybridRadio.

4.2

Användaren

I rapporten ”Slutrapport del 2 – Audio4all” har en kartläggning gjorts av

användargruppen ”äldre”. Kartläggningen fokuserar på deras livssituationer,

informationsbehov och de problem som uppkommer vid användningen av

tekniska produkter.

Tio pensionärer som har fått vara med i ett användartest har efter testet

intervjuats. Dessa intervjuer har använts för att ta fram så kallade ”Personas”.

”Personas” är ett sätt som används för att få fram användarnas syn, krav och

önskemål. I bilaga 9 finns utdrag på fyra av dessa Personas.

De slutsatser som ”Slutrapport del 2 - Audio4all” kommit fram till är dessa:

• ”svårt att läsa och förstå bruksanvisningar

• fysiska hinder som t ex syn, rörelseförmåga – dock ingen som inte kan

läsa skriftlig information

• tidningen är bra – kan gå tillbaka och läsa om

• känner sig osäkra på teknik

• anser inte att de använder många produkter (men vad mer ska man

använda?)

• ointresserade av teknik

• inte tvungna att lära sig

• tror inte på sin egen kunskap om teknik…

• vissa tekniker är naturliga (tv, radio) – kan inte gå fel

• klarar sig med den teknik och information de är vana vid

• har begränsat sig efter sina möjligheter

• begränsningar

för

de

som

inte

använder

Internet

söka

mobiltelefonnummer till exempel

(22)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

• lättillgänglig information, reglerbart att få den – möjlighet att själv

begränsa vad man får”

4

4.3

Allmän information om DAISY

DAISY-böcker är talböcker som är ämnade för personer med läs- och

skrivsvårigheter. På Svenska DAISY konsortiet står det att ”DAISY är en

internationell "de facto-standard" för digitala talböcker och ljudböcker, som

bygger på XML och SMIL. Det är två standarder avsedda för elektronisk

publicering framtagna av World Wide Web-konsortiet, W3C. ”

5

Det finns sex olika typer av DAISY-böcker:

• Audio only

• NCC

6

+ Audio

• Full audio + partial text

• Full audio + full text

• Partial audio + full text

• Text only

DAISY-boken har ofta en struktur med olika avsnitt på flera olika nivåer, så som

kapitel, sidor, nivåbyten och flera andra undernivåer. DAISY används både som

skönlitteratur och som läromedel. Ett exempel på en DAISY-spelare se figur 3.

4

Slutrapport del 2 – Audio4all, s.19

5

http://www.daisy.tpb.se/standarden.htm

(23)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

4.4

Marknadsundersökning

I nästan alla branscher finns det företag som har samma sorts idéer eller

produkter och i radiobranschen finns det många konkurrenter. Nya idéer och

funktioner tillkommer ständigt och med dessa nya produkter som sprids på

marknaden.

För att ha en chans att synas och vara attraktiva på marknaden är

det viktigt att göra en konkurrentanalys innan en produktutveckling kan starta.

Konkurrentanalysen ska ge insikt i hur marknaden ser ut och hur vi kan bemöta

det behov som användarna har idag.

Konkurrentanalysen kan delas upp i två delar. Först gjordes en

informationsundersökning av internet, sedan valdes två produkter ut och köptes

in för att få en känsla av de olika produkterna.

4.4.1

Informationsundersökning av internet

Informationsundersökningen av internet är baserad på radioapparater,

webradioapparater och Daisyspelare.

De konkurrenter som har undersökts går att dela in i två kategorier utifrån deras

målgrupp:

• Radio/Web Radio – Har allmänheten som målgrupp

• Daisyspelare – Har blinda, dyslektiker och äldre som målgrupp

Eftersom Hybridradion ska riktas mot båda målgrupperna är alla dessa

konkurrentprodukter intressanta. I bilaga 1 finns bilder och information om

konkurrenterna. Informationen har sedan sammanställts i två listor där bland

annat funktioner, färg, tillbehör och pris har jämförts, se bilaga 2, en matris har

även tagits fram för att få bättre översikt över de olika konkurrenterna, se bilaga

3.

Utifrån de två listorna går det att analysera vilka krav, funktioner och andra

detaljer som konkurrenterna lagt störst vikt på.

Konkurrentanalysen av

internetundersökningen har resulterat i att dessa faktorer hittats, vilka är värda

att ha i åtanke vid utformningen av hybridradion:

Viktiga (ur konkurrentsynpunkt):

• Daisy-kompatibel

• Radio

• Webradio

• Trådlöst nätverk

• Streamingfunktion

• RDS-radio

(24)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

• CD-kompatibel

• MP3-kompatibel

• LCD-skärm

• Play/rew/ff/stop/pause-funktion

• Hastighetskontroll

• Bokmärke-funktion

• Kapitel-/sektionsval

• SD- och CF-kortläsare

• Röstinspelning

• Klocka

• Alarm

• Sleepfunktion

• Timer

• In/Utgångar: Hörlursutag, USB-port, 3,5 Line in, Aux-in,

FM-/AM-antenningång

Mindre viktiga (ur konkurrentsynpunkt):

• Webradiofunktioner: Autospara, Autotuning, Nyheter, Programtyp,

Stationsinformation

• NISO-/ANSO-spelare

• Level page

• Undo/redo

• ID3-tagg

• Lägga in noteringar

• Paragrafval

• Hjälp- och användarguide

• Ljudförbättringsfunktioner: Baskontroll, DBB (Dynamic Bass Boost),

Diskant, Trebble, Equalizer

• In/Utgångar: Line ut, DC-in, Mikrofonjack, I/O-port, Nätverksanslutning

(RJ45), Subwooferutgång, Högtalaringång, RCA-ut, Stereo utgång, Optisk

utgång, Basutgång

Övrigt (ur konkurrentsynpunkt):

• Navigation av multipla böcker

• Knapp-tal

• Kalender

• Varning vid lågt batteri

• Audio format: FM, AM, MW, DAB, LW, Ethernet, Wi-Fi, WLAN, AAC, Real

Audio, AIFF, WMA,WAV PCM, IMA-ADPCM, OGG Vorbis

(25)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

• Medföljande tillbehör: Fjärrkontroll, Bruksanvisning, Nätkabel,

AC-adapter, Antenn, Inbyggt batteri, Uppgraderbar mjukvara, USB-kabel,

Hörlurar

Andra faktorer som kan spela in enligt Kotler (1999) är:

• Fysiska skillnader (t.ex. kännetecken, utförande, kvalitet, design,

installation)

• Skillnader i service (t.ex. leverans, installation, utbildning, rådgivning,

underhåll, garanti)

• Skillnader i pris (högt, medel, lågt pris)

• Skillnader i tillgänglighet (t.ex. butiker, Internet, telefon, lager)

• Skillnader i image (t.ex. varumärke, symboler, media, evenemang)

De fysiska skillnaderna kan vara svåra att utvärdera, då personliga åsikter ofta

kommer med, speciellt när det kommer till design.

Priset på radio- och webradio varierar mellan 249 kr och 5 490 kr och

medelpriset hamnade på ca 2 090 kr. Priset för Daisyspelare varierar mellan 1

667 kr och 8 700 kr och medelpriset hamnade på ca 3 327 kr. Den stora

variationen av priset beror förmodligen till en stor del på tillverkningsmetod,

storlek av produkt och materialkostnad.

De andra faktorerna har inte undersökts på grund av att Hybridradion än så länge

ligger i utvecklingsfasen.

Resultatet av denna del av konkurrentanalysen blev en lista på krav, funktioner

och andra detaljer som ska ses över inför utformning av kravspecifikation. Dessa

funktioner kommer sedan viktats utifrån kundkraven för HybridRadion, se bilaga

10.

4.4.2 Inköpta produkter

Två produkter köptes in av To Me Group AB för att undersökas och för att få en

känsla av dessa konkurrenter.

Tivoli Audio Model One Classic

Walnut

En vanlig enkel radio som

beställdes över internet från

Bagaren

och

Kocken

7

.

Pris: 1 910 kr

(26)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

Det första intrycket var att Tivoliradion har en snygg och ren design, se figur 4.

När den kopplats in testades de olika vreden. Volymvredet (det övre) hade lite

motstånd vilket kändes bra. Off/FM/AM/AUX-vredet hade mer motstånd och

klickljud som visade tydligt vilket läge den stod i, dessutom var den inte helt rund

utan hade en form som gjorde det enklare att greppa och vrida den. Det sista

vredet Tuning-vredet hade även det ett motstånd och det stora vredet (det

bruna) hade en högre utväxling än det inre (det silvriga) som visar vilken frekvens

den är på. Alla de olika vreden kändes solida och satt fast bra i lådan och de olika

funktionerna som vreden hade var mycket enkla att förstå. Bra med få vred.

Dessutom hade den tydliga markeringar för de olika utgångarna på baksidan.

Ljudet är mycket bra för att komma från en så liten högtalare. Det enda negativa

med ljudet var att det inte är någon direkt bas och eftersom det endast är en

högtalare blir det inget stereoljud.

Radion har fyra små silikonbitar på undersidan som fotstöd vilka ger en mjuk

känsla mot underlaget när den ställs ner på ett bord.

Radion är snygg med ramen av valnötfaner, men kändes för övrigt ganska plastig

och det hade känts mer passande om vreden hade varit gjorda i ett annat

material än plast. På grund av detta känns priset som att det ligger lite för högt

för vad radion är värd.

Resultat för Tivoli Audio Model One:

+

Snygg design

Bra med motstånd i vreden

Klickljud

Lätt att förstå funktioner

Endast tre vred

Tydliga markeringar

Bra ljud

-

Lite för plastiga knappar

Ingen bas eller stereo

Priset

(27)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

Figur 5. Orion Webbox WiFi

Orion Webbox WiFi version

En

webradio

beställd

från

Solutions Radio

8

. Se även bilaga

3.

Pris: €240 (2 331,36 kr)

Det första intrycket av Orion

Webboxen var att den ser ut

som en gammal bandspelare

från 70-talet. Den har inte så

vacker design utan är bara en

gråsvart plastlåda med en oval högtalare på toppen, se figur 5. Den har en

On/off-knapp (rosa, gummi), ett volymvred (svart, plast), två knappar för

navigering (rosa, gummi), en OK-knapp (grå, gummi) och en tillbakaknapp (grå,

gummi). De tre rosa små knapparna är förhållandevis tydliga mot bakgrunden

men färgen verkar inte ha någon semiotik.

Efter att ha kopplat in Orion Webbox så fungerade inte webradion. Något

verkade ha lossnat i lådan, så efter samtal med Karel Raven på Solutions Radio

skruvades den isär för att hitta vad som var fel. Felet visade sig vara en kontakt

som hängde löst. Väl ditsatt fungerade webradion som den skulle.

När webboxen är påslagen startar en röst som läser igenom de olika val som

finns att välja på. Boxen har även en tvåradig display vilket gör det enklare att

navigera för de som kan se. Det finns 11 val: Announcements, My booked items,

Internetradio, Talking books, Magazines and newspapers, National talking

newspapers and magazines, Podcasts selection 1, selection 2, selection 3,

Reference information och Usefull information about the Orion Webbox. Under

dessa kategorier finns flera val att välja på, vilka sammanlagt blir en mängd

information.

Ett problem var ljudet. Det är ofta olika ljudnivå mellan den talade informationen

och t.ex. podcast eller uppläst bok.

Informationen läses ganska fort, men det går att hinna med eftersom det är

tydligt uttal. Innehållet är mest inriktat på äldre, men annars är det ett ganska

bra urval. Orion Webbox har många bra funktioner och är enkel att förstå, men

den skulle kunna ha attraktivare design.

(28)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

Figur 6. Design vision

4.5

Design vision

För att ta reda på vad projektledare, tekniker, interaktionsdesigner med fler

inom projektgruppen har för tankar och känslor kring den blivande HybridRadion

utfördes en gruppuppgift där varje person skulle ta fram bilder på form, färg och

material. Dessa bilder har sedan sammanställts till ett Design vision dokument,

se

bilaga 4. Ett urval av dessa bilder, se figur 6.

(29)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

4.6

Design brief

Design briefen anger vilken väg arbetet ska gå, men oftast specificerar den inte

en exakt destination eller en exakt väg att gå. Den här briefen följer en mall som

beskrivs av Ulrich och Eppinger (2008).

Produktförklaring

En mottagare av radio, webradio, taltidning, ljudbok och eventuella privata

meddelanden.

Fördel med produkt

Tillåter dig lyssna på information som du av olika orsaker inte kan eller hinner

läsa.

Nyckelmål

Produkten ska introduceras på marknaden 2010 – 2011.

Huvudmarknad

Äldre, synskadade och dyslektiker.

Sekundär marknad

Alla

Antagande förmodande

Stationär

Strömförsörjd

Enkel att förstå

Lättnavigerad

Intressenter

Användare

Återförsäljare

Försäljningspersonal

Produktion

Servicepersonal

(30)

K a p it e l: Fö rs tu d ie

4.7

Resultat av förstudie

Förstudien resulterade i en lista på krav, funktioner och andra detaljer som är

viktiga vid utformningen av HybridRadion, se bilaga 2 och 3. Efter viktning av

konkurrenternas funktioner, i förhållande till vad som är viktigt för HybridRadion,

kunde en radio, en webradio och en DAISY-spelare utses som de största

konkurrenterna. Dessa blev:

• Philips MCM204/12 (Radio)

• Philips WAS7500 (Webradio)

• VictorReader Streamer (DAISY-spelare)

Se Bilaga 3.1-3.3 för bilder på dessa konkurrenter.

Studien resulterade även i en design vision och en design brief som visar vilken väg

det fortsatta arbetet ska gå.

(31)

K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g

5

Ljudnavigering

Eftersom HybridRadion ska vara riktad till äldre, dyslektiker och blinda är det bra

om den har en hjälpfunktion som visar med hjälp av ljud vilken tjänst, som till

exempel taltidning, radiostation eller meddelande, som användaren är inne på.

Nedan ges förklaringar till några av de vanligaste ljudtyperna.

5.1

Talsyntes

Artificiellt tal skapat med datorer där talet ska efterlikna människans röst.

Talsyntesen är ämnad för textmaterial som ska ha snabb leverans som till

exempel taltidningar.

Talsyntes kan delas in i två huvudtyper:

1. ”En maskin som ska kunna läsa upp meningar i ett särskilt sammanhang, var

och en bestående av ett antal förinspelade ord ur en begränsad mängd.

2. En maskin som ska kunna läsa upp en helt okänd text på ett sätt som är rätt,

tydligt samt behagligt att lyssna på” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Talsyntes).

Den första typen används ofta i t.ex. telefonväxlar. Orden uttalas då med

neutralt tonfall och tydlighet är viktigare än att det låter mänskligt. Den andra

typen är mer komplicerad eftersom alla ord inte kan finnas inspelade och måste

därför konstrueras. Detta utförs med hjälp av fonem, så kallade förinspelade

stavelser, vilket gör att ljudet ofta låter monotont och tråkigt. Det är typ 2 som

ordet talsyntes oftast syftar på. Denna typ har ett ekonomsikt fördelaktigt

alternativ i jämförelse med att en vanlig människa läser in texten.

5.2

Formantsyntes

”Syntesen baseras på matematiska modeller av de mänskliga talorganen. Talet

beskrivs i form av numeriska värden som beskriver aspekter av de

formantfrekvenser

som

tillsammans

utgör

det

mänskliga

talet”

(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm).

Nackdelen

med

formantsyntes är att det är svårt att få till bra modeller som framställer

verklighetstroget tal, men forskning på ämnet pågår.

5.3

Difonsyntes

”Difonsynteser grundas på en inspelning av en mänsklig röst som är segmenterad

i

difoner,

det

vill

säga

parvisa

kombinationer

av

fonem

9

(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm).

Syntesen

ger

ett

konsekvent uttal av ord och hela meningar, men talet låter inte naturligt. Trots

(32)

K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g

detta är det den mest spridda syntesen och den har länge använts i kommersiella

applikationer.

5.4

Unit Selection-syntes

Det här är den talsyntesteknik som utvecklas mest just nu. Programmet använder

sig av större segment än difoner, som sedan sätts samman till ett mycket

naturligt tal. Det är texten och segmenten som finns tillgänglig som bestämmer

hur stora ”units” som används. Nackdelen med detta är att det blir svårt att

uppfatta längre textstycken på grund av att talet blir mer inkonsekvent.

(http://www.daisy.tpb.se/producera/talsyntes.htm)

5.5

Earcon

Detta beskrivs av Blattner, Sumikawa & Greenberg (1989) som ett ickeverbalt

ljudmeddelande som används i ett dator- eller användargränssnitt för att ge

information till användaren om något datorobjekt, procedur eller interaktion. För

att vara mer specifik är earcons sekvenser av toner eller korta melodier snarlika

de som används i t.ex. mikrovågsugnar eller mobiltelefoner. Dessa signaler måste

läras in, vilket ger en längre reaktionstid eller förutsätter att inlärning har skett.

Earcons är mer användbart internationellt än att använda sig av tal där språket

måste förstås, men det kanske kan ta lite längre tid för en person med synskada

att lära in.

5.6

Auditiva ikoner

Auditiva ikoner är ljud som motsvarar vardagsljud, som t.ex. en dörr som slås

igen eller ett visslande ljud att vattenkokaren är klar. Dessa ljud ger naturliga

associationer till händelser vilket innebär att det inte behöver läras in för att

förstås.

Auditiva ikoner representerar text såväl som konceptuella objekt i ett

datasystem. Ett litet ljud visar vilken ikon eller mapp användaren är inne i, så som

till exempel när användaren ska lyssna på en taltidning, vrider han/hon

funktionsvredet tills ljudet av prasslet från en tidning låter. Auditiva ikoner har en

fördel genom att det är baserat på hur människan lyssnar till ljud från sitt

vardagliga liv. Det är även lätt att använda i ett mappsystem där ett vardagligt

ljud kan representera en kategori.

Genom erfarenhet från att lyssna till världen vet människan varifrån och varför

ett ljud uppstår. Huvudidén med auditiva ikoner är att användaren snabbt ska

förstå och koppla samman det auditiva ljudet med en viss tjänst.

Gaver (1986) skriver ”Remember that auditory icons are meant to be caricatures

of natural sounds. They need be no more realistic a representation of the sounds

(33)

K a p it e l: Lj u d n a vi g e ri n g

they stand for than visual icons are of the things they look like. All they must do

is capture the essential features of the sonic events they portray.”

Eftersom ljudet inte behöver vara högkvalitativt för att det ska begripas, bör

auditiva ikoner vara relativt billiga att använda.

5.7

Syntetiskt tal

Allt tal som har framställts genom datorer eller motsvarande.

5.8

Digitaliserat tal

Inspelat tal. Till skillnad från talsyntes så omvandlar det digitaliserade talet text

till tal endast om talet är inspelat i förväg. Detta medför att det digitaliserade

talet är kvalitativt bättre än talsyntes eftersom ljudet låter som naturligt tal när

det spelas upp.

5.9

Sonification

Här används icke talat ljud för att förmedla information. Detta används ofta vid

operationer för att höra hur hjärtat slår eller om trycket sjunker. Earcons och

auditiva ikoner hör även till detta begrepp.

5.10

Spearcons

Tal-baserade earcons. Spearcons är snabba signaler som har samma roll som

earcons och auditiva ikoner. De är tillverkade automatiskt genom att texten till

ett menyalternativ (som till exempel mapp) konverteras till tal genom TTS

(text-to-speach), för att sedan öka hastigheten på ljudklippet till dess att det inte går

att uppfatta som tal. Detta gör att spearcons är specifika för dess menyalternativ,

men har samtidigt ett liknande ljud som resterande i ”menyfamiljen”.

Spearconsen för till exempel ”spara”, ”spara som” eller ”spara som

word-dokument” har alla samma inledande ljud, vilka då kan kopplas till varandra.

Då talbaserade menyer blir både vanligare och viktigare är det viktigt att

förbättra effektiviteten, användningen, hastigheten och noggrannheten. Detta

ansåg Walker, Nance och Lindsay (2006) som utförde ett experiment där de

jämförde menynavigation med earcons, auditiva ikoner och spearcons. Deras

slutsatser blev att spearcons visade sig uppfylla effektivitet, användning,

hastighet och noggrannhet betydligt bättre än earcons och auditiva ikoner.

Användningen av menyer med spearcons gav till och med bättre prestanda än

vanliga menyer med talsyntes. Walker et al. skriver ”Spearcons enhance both the

system effectiveness, and the user’s interaction with the system, which is an

important joint outcome in the field of human-computer interaction, especially

in novel, and less-well studied interfaces such as audio menus.”.

(34)

K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g

6

Konceptutveckling

För att utveckla koncept finns det vissa steg som är viktiga att gå igenom, så som bland annat funktionsanalys och kravspecifikation. Detta kapitel börjar med dessa steg för att sedan gå över till visualisering och utveckling av koncept. Avslutningsvis sker ett urval och det bästa konceptet väljs.

6.1

Funktionsanalys HybridRadio

Funktion Rang Anmärkning Förklaring

Användning:

Medge ljud HF HF = Huvudfunktion

Mottaga ljud N N = nödvändig funktion

Medge lagring Ö Av ljud Ö = Önskvärd funktion

Möjliggöra val av ljud N

Möjliggöra volymjustering N Underlätta navigering Ö Förstärka ljud N Tillåta snabbval Ö Medge anslutning N Möjliggöra start N Möjliggöra stop N Möjliggöra paus Ö

Tillåta hjälpfunktion Ö Underlätta för användning

Material:

Möjliggöra inbyggnad N

Medge rengörning Ö

Uppfylla hållbarhet N

Medge säkerhet N

Inneha god livslängd Ö

Motstå fukt Ö

Tillåta portabilitet Ö

Medge grepp mot yta Ö För bra stabilitet

Minimera miljöpåverkan Ö Uttryck: Ge attraktivt synintryck Ö Tilltala konsument Ö Medge stolthet Ö Uttrycka kvalitet Ö Förmedla prisvärdhet Ö Produktion: Medge produktion N

Medge paketering N Förenkla frakt

Medge montering N

Medge lagring N

Underlätta hantering Ö

Inneha få detaljer Ö Underlätta montering

Medge reparation/underhåll Ö

(35)

K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g

6.2

QFD

QFD-diagrammet är uppbyggt på ett sätt som gör det enkelt att matcha kundkrav

mot designkrav, så att en teknisk värdering av konkurrensen går att utvärdera.

Inbördes samband mellan kundkrav och designkrav visas överskådligt i en matris.

Kundkraven viktas och en egenskapsvikt erhålls över designkraven. I

QFD-diagrammet går det även att jämföra konkurrenternas produkter med en egen ny

eller gammal produkt. Se figur 7.

I HybridRadioprojektet användes detta QFD-diagram som hjälpmedel i

konceptgenereringsfasen och vid framtagandet av kravspecifikationen. För

fullständig QFD se bilaga 6.

6.3

Kravspecifikation

Dessa krav ska HybridRadion inneha:

Designkrav

Produkten ska utformas så att kretskort och övrig elektronik får plats inuti

Materialet ska vara starkt och ge ett skyddande skal mot innehållet

Vred och knappar ska kännas kvalitativa

Displayen ska vara tydlig att se och förstå

Interaktionen ska vara tydlig och enkel att förstå

Figur 7. QFD-diagram

(36)

K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g

Produkten ska vara profilerande

Produkten ska vara tilltalande för kunden

Produkten ska inge stolthet

Produktens design ska kommunicera trygghet

Produkten ska vara självförklarande

Produkten ska kännas modern och ha ett stilrent uttryck

Produkten ska passa i alla hemmiljöer

Tekniska krav

Produkten ska ha inbyggda högtalare

Produkten ska ha kontakter för strömförsörjning och antenn

Produkten ska ha hörlursutgång

Produkten ska ha Line ut och USB-port

Produkten ska ha nätverksanslutning (RJ45)

Produkten ska ha en display

Produkten ska ha hastighetskontroll

Produkten ska ha on/off-funktion

Produkten ska ha spela upp/stop-funktion

Kundkrav

Produkten ska ha lättåtkomliga knappar

Produkten ska vara enkel att förstå

Produkten ska vara handikappanpassad

Produkten ska vara stöttålig

Produkten ska vara servicevänlig

Produkten ska ge valmöjlighet till informationshämtning

Produkten ska inge trygghet

Bruksanvisning ska medfölja

Fjärrkontroll ska medfölja

Ekonomiska krav

Produkten ska ligga på en prisklass runt samma nivå som dess närmsta

konkurrenter

Miljökrav

Produkten ska klara av miljön som är i ett kök

Produkten ska uppfylla de Europeiska lagar och direktiv som ställs på produkten

Produkten ska vara enkel att paketera, så den kan anpassas efter transportmedel

som t.ex. EU-pallar

(37)

K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g

Komponenterna ska vara återanvändningsbara

Produktutvecklingsprocessen ska vara integrerad med ett miljövänligt synsätt

6.4

Konceptframtagning

Vid utformningen av en produkt börjar många designers med en penna i handen.

En skiss är ett snabbt och kraftfullt verktyg där designern kan uttrycka sina tankar

och idéer. Ofta börjar det med enkla frimärksstora skisser vilka sedan utvecklas

till lite större mer detaljerade skisser. Dessa förs sedan in i CAD-program för att

få fram 3D-bilder där detaljer kan visas tydligt och för att ta fram ritningar med

viktiga mått. Slutligen för att rendera bilder på de koncept som kommit fram så

att det får att få en känsla av hur koncepten skulle se ut i verkligheten.

6.4.1 Skisser

Här nedan är några exempel på skisser från utvecklingen av HybridRadion.

Figur 8 visar former som lådan till HybridRadion skulle kunna tänkas inneha. Se

även bilaga 11.1 för fler formskisser.

I figur 9 finns ett urval av skissförslag för hur HybridRadions interaktionsyta

kunde tänkas se ut. Se även bilaga 11.1 och 11.2 för fler skisser på

interaktionsytan.

Figur 9. Åtta skisser av interaktionsytan Figur 8. Åtta skisser av lådformer

(38)

K a p it e l: K o n ce p tu tv e ck li n g

Figur 10 – 14 visar olika former på HybridRadion. Figur 10 och 11 visar även hur

interaktionsytan är tänkt på de båda. För fler skisser på lådformer och

interaktionsytor se bilaga 11.2.

I figur 15-22 finns förslag på olika knappar och vred. För fler knapp- och

vredförslag se bilaga 11.3. Vid val av knappar och vred är det viktigt att tänka på

målgruppen, vilka i detta fall är äldre människor därav bör knapparna och vreden

vara av standardtyp så att de är lätta att känna igen och enkla att förstå.

Figur 10. Skissförslag på HybridRadion Figur 11. Skissförslag på HybridRadion

Figur 12, 13 och 14. Skissförslag på HybridRadions form

Figur 21 och 22. Navigationsknappar Figur 17 och18. Funktionsvred

Figur 19 och 20. Volymkontroll Figur 15 och 16. On/off-knapp

Figure

Figur 2. Taltidningsmottagaren Adela
Figur 3. DAISY-spelaren Plextalk PTR2
Figur 4. Tivoli Audio Model One Classic
Figur  8  visar  former  som  lådan  till  HybridRadion  skulle  kunna  tänkas  inneha
+7

References

Related documents

En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och i kommuner med minskande

Den demografiska ökningen och konsekvens för efterfrågad välfärd kommer att ställa stora krav på modellen för kostnadsutjämningen framöver.. Med bakgrund av detta är

En region kan jämföras med en scen där individen måste agera utifrån en viss rollgestalt och rollgestalten är beroende på både de materialistiska aspekterna samt

När Tony och Saga lyfter upp att så länge inte kvinnan gör motstånd kan detta tolkas som ett samtycke, det kan även förstärkas i det sexuella manuset eftersom

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min

Att man lyckas med det visar inte att man är en duktig finansminister eller att landet skulle vara på rätt väg.. Det allvarliga är istället att den fram- gång

Detta med synligheten utåt tror Jennehov att författarna kan förvänta sig på Damm förlag på ett annat sätt än på ett mindre förlag, där det kan finns en större

Utifrån intervjupersonerna framkom det att kvaliteten på utomhusvistelsen kunde variera på grund av kollegorna och samarbetet. Det kunde handla om att man inte alltid hade samsyn