Arbogaprojektet : Framtid på väg. Preliminär redovisning av resultat från attitydmätning i årskurs 7

(1)

VT' notat

Nummer: TF 54-17 Datum: 1992-02-14

Titel:

ARBOGAPROJEKTET - FRAMTID PÅ VÄG

Preliminär redovisning av resultat från attitydmätning i

i årskurs 7

Författare: Barbro Linderoth Nils-Petter Gregersen

Avdelning: TF

Projektnummer: 54367-8

Prøjektnamn: Försök med trafikundervisning i högstadium och gymnasieskola Uppdragsgivare: TFB Distribution: Fri

cd»

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH SYFTE

2 METOD 3 RESULTAT 3.1 Frågeformuläret 3.2 Kort uppsats/bild

3.3 Attitydtest (Osgoodskalor)

4 DISKUSSION

LITTERATURREFERENSER

BILAGA 1: FÖRKLARING TILL ATTITYDTEST

BILAGA 2: FIGURER ÖVER FRÅGEFORMULÄRETS

14 OLIKA OMRÅDEN

(Osgoodskalor)

BILAGA 3: TABELLER ÖVER FRÅGEFORMULÄRETS

BILAGA 4:

14 OLIKA OMRÅDEN

(Osgoodskalor)

FRÅGEFORMULÃR "FRAMTID PÅ VÄG"

Sid

15

18

20

21

(3)

(4)

1 BAKGRUND OCH SYFTE

Ett projekt i Arboga kommun med syfte att följa och utvärdera trañkundervisning i högstadiet och gymnasieskolan igångsattes våren 1989. Försöket som kommer att omfatta åtta år genomförs med samtliga elever som började 7:e klass hösten 1990,

1991 och de som börjar 7:e klass hösten1992.

I projektet ingår minst 20 timmars trañkantundervisning per läsår, dvs minst 120

timmars undervisning innan eleverna slutar gymnasiet. VTI svarar för

utvärde-ringen. Projektet skall vara inriktat mot en trañkantutbildning snarare än direkt

kopplat till enbart körkortsutbildning. Projektet i sin helhet beskrivs i VTI-notat TF

54-14, 1991 (Gregersen, Wirén, 1991). Grundtanken med projektet beskrivs i ett

PM av Eurenius (-91): "Barns och ungdomars attityder och värderingar i fråga om

trafiken är beroende av många faktorer - man har alltid skäl att förmoda att om de unga får översikt och insikt i trañksystemet och hur det fungerar i förhållande till olika trañkantgrupper och till miljön, så växer deras medvetenhet och inlevelseför-måga även när det gäller deras eget trañkantbeteende".

Skolans roll i detta arbete och inriktningen i projektet beskrivs av Gregersen (-91): "Vad som troligen måste till är en förändrad inriktning. Det innebär t ex att den (trañkundervisningen) breddas från att vara bilkömingsinriktad till att omfatta trafi-ken som system, människans transportbehov, trafik och miljö, samhällsekonomis-ka, sociala och psykologiska aspekter av trafik och bilkörning etc. Avsikten bör vara att skapa en värderingsgrund som är viktig för ungdomar dels som trafikanter i

allmänhet och dels som blivande bilister. Den avgörande frågan är om man genom

att lägga in körkortsutbildningen i en sådan helhet kan ge ungdomarna bättre

förut-sättningar och bättre grundkunskaper för att uppnå en bättre trafiksäkerhet och ett

förnuftigare perspektiv på trafik".

I föreliggande rapport redovisas resultaten av den första attitydmätningen i första

årskullen 7:e klassare i försöket. I redovisningen görs jämförelser mellan pojkar och

flickor. Skälet till detta är att detta kan vara en användbar kunskap i undervisning-en. Inställningen till olika områden, bl a miljö- och trañkfrågor, skiljer sig ofta åt mellan de bägge grupperna. Resultaten skall senare relateras till eftermätningar och jämföras med utvecklingen i en kontrollgrupp, och det är först då deblir intressanta

(5)

2 METOD

I utvärderingssyfte har hittills använts ett frågeformulär som skickats ut till

samt-liga elever i årskurs 7. Varje klass består av ca 23-24 elever. Det totala antalet

elever består av 69 flickor och 74 pojkar.

Frågeformuläret innehåller frågor om fritidsaktiviteter, färdväg till och från skolan,

användande av cykellyse, cykelhjälm, bilbälte, trafikregler för cyklister.

trafik-undervisningen, skolvägen, skillnader mellan tjejer och killar i trafiken,

bilavga-semas inverkan på miljön mm. Formuläret innehåller också ett s k Osgoodtest (se bifogad förklaring till attitydtest). Dessutom ombeds eleven att skriva ungefär en sida, eller rita en bild som visar hur hon/han vill att trafiken skall se ut i framtidens samhälle. (Se bifogat frågeformulär).

I denna redovisning finns bara 7:e-k1assare från första årskullen med. Senare

kom-mer deras svar att jämföras dels med en kontrollgrupp och dels med vad desvarar

när de kommer upp i högre klasser.

I föreliggande rapportering görs vissa jämförelser mellan flickor och pojkar

beträff-ande olika föreningsaktiviteter, insikt om hur miljön påverkas av trafiken samt

in-ställningen till att visa hänsyn i trafiken, att följa regler, att cykla fort, att använda cykellyse, reflexer, bilbälte, kollektivtrafik eller personbilstrafik.

Kommentar: På grund av att man i fråga 8 kan misstänka att eleverna har

miss-tolkat följande frågor: "När du cyklar, hur ofta bryter du då mot någon eller några

av följande trafikregler? "Cyklar utan lyse" och "Stannar inte vid rött ljus",

uteslu-ter vi dem tills vidare.

(6)

3 RESULTAT

3.1 Frågeformulåret

Förenin sdelta ande och olika sorters 'viteter in m de olika förenin arna.

(Observera att man kan delta i flera föreningar).

I genomsnitt deltar 65 % av flickorna och 77 % av pojkarna i någon förening, vilket

framgår av figur 1.

-b

FUCKOR EJ FøRENING El FøRENING

Figur 1. Föreningsdeltagande fördelat på flickor och pojkar

Det högre föreningsdeltagandet hos pojkarna kan förklaras av deras intresse för

fotboll (49 %) och ishockey (24 70). Den traditionella uppfattningen att flickor är

mer intresserade av ridsport än pojkar bekräftas också. Av flickorna har 20%

upp-givit att de är med i förening som ägnar sig åt ridsport, medan däremot inga pojkar

har uppgivit detta alternativ. Det är också stor övervikt bland flickor vad gäller

fri-idrott. (9% flickor mot 1 % pojkar). Se tabell 1.

(7)

Tabell 1. Deltagande i olika slags föreningsaktiviteter fördelat på flickor och pojkar. (Observera att man kan delta i mer än en förening).

Lagsporter Deltagande i procent

Fotboll (Is)hockey Handboll/ Basket/

volleyboll bandy Flickor 13 0 6 6 Pojkar 49 24 3 3 Alla 31 13 4 4 Individuellt inriktade Deltagande i procent

Friidrott Ridning Skytte Fiske Orient. MCsport

Flickor 9 20 7 l 3 1

Pojkar l 0 3 7 3 1

Alla 5 10 5 4 2 1

Övrigt Deltagande i procent

Golf Tennis Pingis Judo/ Musik/ Dans

karate sång

Flickor 1 3 1 l 3 4

Pojkar 8 4 3 4 1 0

Alla 5 3 2 3 2 2

Ytterligare föreningar som är representerade är hundträningsklubb (1 flicka)

scoutförening (l flicka), förening mot plågsamma djurförsök (l flicka) samt

bâtklubb (l pojke).

(8)

Hur tar eleverna sig vanligtvis till och från skolan?

klar

er mo

skols ' s ller uss f 3 ° t v fö " drar ann .

(Observera att man kan ange ett eller flera alternativ).

Det vanligaste färdsättet till och från skolan är att cykla. En högre andel av

flickorna än pojkarna anger att de vanligtvis cyklar till och från skolan. Detta anger

totalt 80 % av eleverna som alternativ. Fler flickor än pojkar anger också att de

van-ligtvis går till och från skolan. Totalt anger 33 % av eleverna detta som alternativ.

Det föreligger däremot inga skillnader i svaren mellan flickor och pojkar vad

beträf-far om de vanligtvis åker moped, skolskjuts eller buss samt får skjuts av föräldrar.

Se figur 2.

m

W

' FLlCKOR El POJKAR

mms/Buss

éKER MOPED

GéR

CYKLAR W W W

4 O 10 20 30 40 50 60 70 80 96

(9)

Nar du cyklar i mörker, använder du lyse då?

Totalt anger 27% av eleverna, 35 % av flickorna och 20% pojkarna att de alltid

använder lyse då decyklar i mörker. Anmärkningsvärt är dock att så många som

totalt 68 % inte alltid använder lyse i mörker. Av flickorna anger 59 % och av

pojkarna 76% detta som alternativ. Resten cyldar inte i mörker.

L. EJ MøRKER

NEJ, ALDRIG

FUCKOR

El POJKAR

JA, IBLAND

Figur 3. Användande av cykellyse fördelat på flickor och pojkar

Kommentar: En nyligen publicerad enkätstudie visar att det finns en tydlig skillnad

mellan kvinnor och män i inställningen till att använda cykellyse och reflexer.

Resultaten visar också att kvinnor och äldre personer är mer medvetna än yngre mån

om riskerna med att cykla i mörker (Järmark, Gregersen, Linderoth, 1991).

(10)

Använder du hjälm när du cykla?

Det föreligger inga skillnader mellan flickorna och pojkarna vad beträffar

hjälm-användning. Endast ett fåtal av eleverna uppger att de använder cykelhjälm ibland,

de flesta använder dock aldrig cykelhjälm. Se figur 4.

I, ALDRIG

FUCKOR \, IBLAND El POJKAR A, ALLTID I I I I % I I I I I 0 10 20 30 40 50 50 70 80 90 100

Figur 4. Cykelhjälmsanvändning fördelat på flickor och pojkar

Kommentar: I en nyligen publicerad VTI-undersökning , visar en räkning av

hjälmanvändning i landet 1988-1990 på en ökning i hjälmanvändningen bland barn

upp till 10 års ålder. För Övriga grupper ligger användningen på en oförändrad nivå

(Wirén, 1991).

(11)

Använder du bilbälte när du åker bil?

Fler pojkar (92%) än flickor (86%) uppger att de alltid använder bilbälte när de

åker bil. Totalt använder 89% av eleverna alltid bilbälte vid bilåkning. Se figur 5.

(Jämför med svaren på fråga 9, hur ofta man åker bil).

I, ALDRIG ]

FUCKOR

\, IBLAND

EI POJKAR

A, ALLTID

Figur 5. Användning av bilbälten fördelat på flickor och pojkar

Kommentar: Resultat .vid mätning av bilbältesanvändning i september 1991 visar

att tendensen till minskning i användningen av bilbälten 1990 förstärktes 1991. Det

finns dock ett undantag: Barn i baksätet. Dessa ökade användningen med ungefär 5

procentenheter och ligger nu nästan i nivå med förarna och passagerarna i framsätet.

Man kan anta att utan bra kampanjer ökar inte användningen av bilbälten. Vi har

inte haft någon slagkraftig kampanj, i stil med "elefantkampanjen" på flera år

(Cedersund, 1991).

(12)

Vad tycker du om trafikregler för cyklister?

Högre andel pojkar (34%) än flickor (15 %) tycker att trafikregler är mycket viktiga.

Högre andel flickor (73 %) än pojkar (53 %) tycker att trañlcregler är ganska

vik-tiga. Totalt tycker 25 % av eleverna att trafikregler är mycket viktiga och 62 %

tyc-ker att trafikregler är ganska viktiga. Se ñgur 6.

.LS VIKTIGA

;

-WW

MKT VIKTIGA W

)RE VlKTIGA

FLICKOR D POJKAR

(13)

10

När d e klar hur ofta b ter d (1 mot nå on v föl'ande trafikre ler? kalar mot mig" lig

Av flickorna anger 49% och av pojkarna 40% att de aldrig cyklar mot rött ljus.

T_otal_§ anger 44% att de aldrig cyklar mot rött ljus. Detta innebär att över hälften

av eleverna inte alltid stannar vid rött ljus. Se figur 7.

M

FUCKOR D POJKAR GANSKA orm wo om. % o 10 %

Figur 7, Cyklar mot rött ljus fördelat flickor och pojkar

;I j

20 30 40 50 60 70 80 90 im

Skiuggr kompis

22% av flickorna och 15 % av pojkarna anger att de mycket ofta skjutsar kompis.

12% skjutsar aldrig kompisar när de cyklar. Se figur 8. "V

ALDRIG

96

(14)

Fi ur

. Hur ofta man cyklar, åker bil eller buss fördelat på flickor och pojkar

% IP 70 8 .V O. . 0

I

figur 9.

m

_

m

e

figur 9.

Hur ofta åker du bil?

Hur ofta åker du buss?

Mer sällan

I:) Aldrig

Varje vecka

Av pojkarna anger 50% att de åker bil varje dag, medan endast 21% av flickorna

anger detta. Totalt anger 36% av eleverna att de åker bil varje dag. Se ñgur 9.

Flickor och pojkar åker buss ungefär lika ofta. Totalt svarar 12% varje dag. Se

Fler flickor än pojkar anger att de cyklar varje dag. Av flickorna anger 81% och

av pojkarna 75% detta. Totalt anger 78% av eleverna att de cyklar varje dag. Se

I Varje dag Hur of åker d e kel?

Vilk f'

l' s?

(15)

12 Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ar" i trafiken?

Ca 1/3 anser att skillnaden mellan tjejer och killar är ganska stor eller mycket stor.

Flickor och pojkar svarar mycket likartat på denna fråga. Se ñgur 10.

INGEN

- FUCKOR

GANSKA men D POJKAR

GANSKASTOR MKTSTOR

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Figur 10. Skillnad mellan tjej er och killar i trafiken

Kommentar: Det ñnns faktiskt en skillnad mellan hur män och kvinnor är i trafiken, vilket är väl dokumenterat, bl a med avseende på resvanor, körstil och olycksmönster (tex Gregersen -91, Spolander -83, SoU, 1991).

(16)

13

Hur stor del av mil'ÖforstÖrin en tror du beror â bilarnas av aser'7

Fler flickor än pojkar tror att miljöförstöringen beror på bilarnas avgaser, " mer än

hälften" svarar 38% av flickorna och 24% av pojkarna. De flesta (42%) har svarat

att bilarna orsakar ungefär hälften av miljöförstöringen. Se ñgur ll.

ALLTING EL NáSTAN ALLT El

MER áN HáLFl'

UNG. HáLFTEN _ FLICKOR

MINDR áN HáLFT Wi

El POJKAR

INGENTING OBET

O

8

8 s

8

3

8

8 ê

Figur 11. Miljöförstöring och bilavgaser, mot kön

Kommentar: I en studie om massmediemas bild av problemet med

fordonsavgaser-na och deras miljöeffekter har framkommit att massmedierfordonsavgaser-nas bild av trañkens

effekter på de levande organismema är entydig: emissionerna från fordonen är ett

allvarligt problem som måste åtgärdas. Ämnet berörs ofta på tidningarnas

ledar-och debattsidor, vilket visar att frågan har en etablerad position i samhällsdebatten

(Perby, 1988).

En rapport från Naturvårdsverket visar att 49% av de totala svenska kväveoxidut-släppen beror på vägtrañken. De svenska kväveoxidutkväveoxidut-släppen väntas minska under

90-talet till följd av bl a skärpta avgaskrav på lätta och tunga vägfordon. Nuvarande

och beslutade miljökrav räcker dock inte till att minska utsläppen med mer än ca 15

procent till slutet av 90-talet (Naturvårdsverket, 1990).

(17)

Kan du tänka dig. när det blir dags, att avstå från att skaffa mom, motorcykel

eller bil får miljöns skull?

Det är betydligt fler flickor än pojkar som svarat att de säkert (22 % av flickorna och

5 % av pojkarna) eller kanske (25% av flickorna och 12% av pojkarna) kan tänka sig att avstå från moped, motorcykel eller bil för milj öns skull. De flesta har svarat nej, troligen inte, därav dubbelt så många pojkar (69%) som flickor (35%). Se ñgur 12.

JTEALLS

\

TROLEJ

*KANSKE

ÄSáKERT

Figur 12. Avstâ från motorfordon för miljön mot kön

FLICKOR

(18)

15

3.2 Kort uppsats/bild

Hur skulle du vilja att trafiken i ditt samhälle ser ut i framtiden?

Skriv om detta på ungefär en sida eller rita en bild som visar hur du vill att det ska

se ut.

Uppsatserna/bilderna skiljer sig en hel del mellan de sex olika sj undeklassema,

vil-ket framgår av tabell 2. I vissa klasser tar man upp miljöfrågor medan man i andra klasser mer har inriktat sig på trafikmiljö och trafiksäkerhet. Trafikregler och lokala trafiksäkerhetsfrågor tas också upp i olika hög grad mellan klasserna. I några klasser har teknisk utveckling, tex framtida elbilar, tagits upp, i synnerhet bland pojkarna, medan detta svar inte alls har tagits upp i andra klasser. Detta kan vara en effekt av undervisningen eller av att eleverna har samarbetat. Pojkarna är mer tekniskt inriktade, medan flickorna är mer miljöinriktade. Flickorna skriver eller ritar oftast mer utförligt än pojkarna. Några av eleverna svarar mycket kort-fattat (tex vet inte, eller det är bra som det är, mer tåg, mindre avgaser).

Klass 7A

Flicka: Jag skulle vilja att bilar försvann. Istället häst och vagn. hur klarade man

sig förr?"

Pojke. "Fler personer som åker buss eller att man åker så det blir mindre utsläpp. Att man följer trafikreglerna. Mindre farliga korsningar och om det finns sådana så kan man bygga broar eller tunnlar".

Klass 7B

"jag tycker att bilarna förorenar för mycket. Man borde kunna köra bilar

på nån blandning med syre och någon näring som är bra för naturen. Detta är inget

larv jag menar faktiskt allvar".

_Bojkg Teckning av väg med bilar. Ett träd vid sidan av vägen.

Text: "Bort med dieselmotorer men behåll bensinmotorer som förbrukar lite bensin

och har bra rening. Fram för el- och motorsportbilar. Trañktullar i storstäderna,

billigare buss- och tågbiljetter, bort med långtradarna och fram med tågen".

(19)

16

Klass 7C

Flicka: Bild av kille cyklande på liten cykel, Stort träd vid sidan av vägen.

Pratbubbla, " Alla cyklar eller använder ofarliga bilar".

Pojke; "Man ska köra mer tåg, köra mer naturvänligt" . Bild av elbil som kör i kurvor. Eluttag.

Klass 7F

"Det ska vara bättre. Trañkanterna ska vara vänligare mot varandra. Den är

rätt så bra nu. Man ska visa mer hänsyn. Också lite mer hästar, cyklar m m så inte

miljön blir ännu sämre".

Pojke: "Det ska vara bra ordning i trafiken. Alla lagar ska följas " . Bild av väg med två bilar och gångtrañkant.

Klass 7G

Flicka: "Mera tåg och bussar så att det blir mindre bilar och avgaser".

Pojke: Jag tror att det kommer att vara nästan bara elbilar i framtiden. Och så tror

jag att det kommer att vara tunnlar vid sidan av vägen för cyklar och mopeder för

att det är säkrare för dom". Klass 7H

"Man kan ta cykel till jobbet, stan, vänner osv istället för att åka bil och

spara på naturen. Ändra bensin till något svagare (t ex späda ut bensinen på något

sätt). Stänga av vissa gator inne i stan, så att det inte blir några olyckor. Sänka

fartgränsen så att det inte blir olyckor på motorvägarna. Ha speciella

motorcykel-vägar inne i stan. Inne i centrum kan det t ex vara gåga ".

Pojke: "Bilar som går på vatten, datorstyrda bilar. Cyklar med fyra hjul, spårvagn

eller tunnelbana. Gratis folkvagnsbuss, taxi på solljus. Cyklar med ratt och säte,

vridbart" .

(20)

17

Tabell. 2 Synpunkter på trafiken i framtidens samhälle. Svaren är dels uppdelade

klassvis och dels på flickor och pojkar.

KLASS: 7A 7B 7C 7F 7G 711 Antal . 21 21 22 20 15 svar: Kön: F1 P0 P1 P0 F1 Po Fl Po Fl Po F1 Po Antal: 11 10 11 10 9 13 11 13 6 14 5 10 Miljö: 5 6 6 1 6 4 3 O 5 1 2 2 naturförst., bilavgaser trañkmiliö 10 8 7 5 7 8 11 5 5 11 5 10 trañksäk: cykelvägar färre bilar kollektivtr. buss, tåg häst o. vagn trañk- 4 2 0 0 2 0 2 1 0 3 4 l regler: lokala trañksäker- 5 3 0 0 0 0 0 O 0 2 0 3 hetsfrågor: teknisk utv: O O 2 6 3 9 O 2 1 6 3 9 framtidsvis. elbilar

(21)

3.3 Attitydtest (Osgoodskalor)

Målsättningen med detta test är att mäta vilken innebörd vissa begrepp har för olika

människor genom att låta dessa bedöma begreppen med hjälp av en serie

beskrivan-de skalor. (Se även förklaring till attitydtest, bilaga 1).

Avsikten är att jämföra svarsmönstret före och efter genomgången utbildning samt motsvarande utveckling i kontrollorterna. Denna analys ger ett mått på

attityd-förändringar.

Figurerna i bilaga 2 och tabellerna i bilaga 3 svarar mot frågeformulärets 14 olika

områden: att röka, att visa hänsyn i trafiken, att cykla, att använda bilbälte, att vara som sina kompisar, din skolväg, att åka motorcykel, att använda reflexer, polisen,

gamla människor, att åka bil, att följa trafikregler, bilreklam, att åka buss.

Osgoodskaloma innehåller 5 skalsteg. Skalvärde 1 avser det vänstra adjektivet och Skalvärde 5 avser det högra.

När det gäller den allmänna värderingen om företeelsema är bra eller dåliga, så

svarar de flesta som förväntat. Man tycker t ex att rökning är dåligt och bilbältes-resp reflexanvändning är bra. I vissa fall är svaren mer tvetydiga, tex för "att vara som sina kompisar" där meningarna är delade. Så är också fallet för "att åka motorcykel " .

I exemplet "att visa hänsyn i trafiken" speglas en konsistens i svarsmönstren. Man

anser att detta är bra, modigt, viktigt och starkt.

Rökning anser man helt motsatt vara dåligt, tråkigt, fegt, oviktigt och svagt. Här är

dock meningarna något mer delade. Man kan se en uppdelning i två delgrupper

avseende t ex om det är "roligt - tråkigt" och "fegt - modigt" att röka.

Man har fått bedöma 4 olika fordonsslag, cykel, motorcykel, bil och buss. Det

mest positiva omdömet på "bra - dåligt"-skalan får cykel, föjlt av bil medan

motor-cykel och buss kommer sist. Alla ligger mer åt bra än dåligt på skalan.

Att cykla är dessutom roligt, men i övriga adjektivpar är inställningen till cykling

ganska neutral.

(22)

19

Bilåkning anses förutom att vara bra, också vara snabbt. Mycket få har några

negativa uppfattningar om bilåkning.

Inom vissa områden finns intressanta skillnader mellan pojkar och flickor. Den

tydligaste skillnaden ñnns vad gäller "att åka motorcykel". Som väntat är pojkar

mer positiva till mc än flickor. Det tar sig uttryck i att pojkar i högre grad än flickor anser att mc-åkning är bra, manligt, roligt, hårt, snabbt, modigt, viktigt och starkt. Pojkar tycker att cykling och bilåkning är mer manligt än kvinnligt, medan däremot

flickor tycker att detta är lika manligt som kvinnligt.

Till skillnad mot att åka bil, motorcykel och att cykla finns ingen skillnad mellan

pojkar och flickor i skalan manligt-kvinnligt vad gäller "att åka buss". Värdena

ligger omkring skalans mittpunkt. Flertalet tycker det är bra att åka buss.

Pojkar tycker det är roligare att röka än vad flickor tycker. Pojkar tycker i högre

grad än flickor att bilreklam är viktigt. Till sist kan nämnas att fler flickor än pojkar

tycker att polisen är bra. Se bilaga 2 och 3.

(23)

20

4 DISKUSSION

Utifrån svaren på frågeformuläret kan man konstatera att trots att många av svaren

är likartade mellan pojkar och flickor, bekräftas också den traditionella

uppfattning-en om könsskillnader. Pojkarna är ofta mer tekniskt inriktade medan flickorna visar

större medvetenhet om trafikens inverkan på miljöförstöringen, vilket bla visar sig i att fllickoma i betydligt högre grad än pojkarna kan tänka sig att avstå från att skaffa bil för miljöns skull. Uppsatsema/bildema visar att flickorna tycks ha lättare för att uttrycka sig skriftligt och bildmässigt. De sociala rollerna eller könsrollerna

spelar nog en stor roll för att forma attityder och beteende hos flickor och pojkar.

I jämförelser mellan resultaten för pojkar och flickor i Osgoodskaloma ser man

relativt ofta tendenser till skillnader. Få av dem är dock signifikanta, och med så

många signiñkanstester som gjorts får man s k massignifikansproblem. De

skill-nader som faktiskt utfallit som signifikanta bör även de tolkas med viss försiktighet.

En del av skillnaderna kan bero på svarsstil, dvs att flickorna har en tendens att

an-ge svar på skalans mittlinje, medan pojkarna har en tendens att anan-ge mer extrema

värden, tex 1 eller 5.

Resultaten är endast en redovisning av föremätningen, de blir intressanta för Arbo-gaprojektet först då dekan jämföras med eftermätningar och med motsvarande ut-veckling bland ungdomar i undersökningens kontrollorter. Svaren på frågorna speg-lar dock hur ungdomarna i 7:e klass ser på vissa trañkfrågor, vilket i sig kan ha ett visst intresse.

Erfarenheterna av den här mätomgången har visat att eleverna haft problem med att

fylla i några av frågorna. De har inte upplevts som meningsfulla och snarare skapat

osäkerhet bland eleverna. Därför kommer begreppen "att röka", "gamla

männi-skor", "din skolväg" och "bilreklam" i Osgoodskaloma att uteslutas i fortsatta

mät-ningar.

(24)

21

LITTERATURREFERENS ER

Cedersund, H-Å. PM bilbältesobservationer 1991. Linköping, 1991.

Eurenius, G. Arbogaprojektet: FRAMTID PÅ VÄG. En granskning från idé till

första lektionen. Västerås, 1991.

Gregersen, N-P. Unga bilförare. Säkerhetsproblem och effekter av

utbildningsåtgärder. Linköping, 1991.

Gregersen och Wirén. Pro'e lan: Försök med trañkantutbildnin ihö stadiet och

gymnasieskolan. VTI Notat TF 54-14, Linköping, 1991.

Järmark, J. Gregersen, N-P. Linderoth, B. Användning av cykellysen. En enkätstudie. VTI-meddelande 647, Linköping, 1991.

Naturvårdsverket. LUFT '90 - Aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning. Solna, 1990.

Perby, H. Fordonsavgaserna och deras mijöeffekter. Massmediernas bild av problemet. VTI-meddelande 563, Linköping, 1988.

SoU. Säkrare förare. Slutbetänkande av komittén KÖRKORT 2000 Stockholm,

1991.

Spolander, K. Bilförares uppfattning om egen körförmåga. VTI-rapport 252, Linköping, 1983.

Wirén, E. Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-1990. VTI-meddelande 656,

Linköping 1991.

(25)

(26)

BILAGA 1

Sidan 1(2)

FÖRKLARING TILL ATTITYDTEST

Osgoods semantiska skalor är användbara för att mäta attityder hos barn och

ungdom (Kerlinger, Foundations of Behavioural Research, 1966).

Efter sju års arbete publicerade Charles E Osgood och hans medarbetare 1957 "The

Measurement of Meaning". Huvudavsikten med boken var att redovisa en teknik

för att mäta attityder.

Med denna teknik som grund har vi utvecklat nedanstående test.

Testet består av ett antal områden som i sig innehåller ett antal bipolära skalor, där

man får ange sina reaktioner på ett visst begrepp, ex vis "att visa hänsyn i trañken" , genom att med ett kryss markera om man tycker att detta begrepp hör närmare samman med det ena eller det andra av de bägge varandra motsatta adjektiv som bildar den bipolära skalan.

Inom de olika områdena har vi samma uppsättning adjektivpar. Här följer en anvisning på hur skalorna ska användas:

Om du tycker att det du bedömer hör mycket nära samman med en av ytterpolema

på skalan, ska du markera ditt svar så här:

Bra -Äz---z---z---z-u Dåligt

eller

Br ---:---:---:---:-->$ Dåligt

Om du tycker att det du bedömer hör nära samman med en av ytterpolema på

skalan (men inte mycket nära), ska du markera ditt svar så här:

Bra ---:-F)<-:---:---:--- Dåligt

eller

Bra ---:---:---:-->5:--- Dåligt

Om du tycker att båda sidor hör i lika hög grad samman med det du bedömer eller att skalan är helt och hållet ovidkommande och inte har med begreppet att göra, ska du markera på skalans mittpunkt så här:

(27)

BILAGA

Sidan 2(2)

Observera: Utelämna inget! Sätt aldrig ut mer än en markering.

Gör varje bedömning fristående och oboende av andra.

Försök att engagera dig inför uppgiften, så att vi får veta vad du verkligen tycker. Försök trots detta att arbeta så snabbt som möjligt igenom uppgifterna.

Fundera inte länge på en enskild skala. Vi vill ha dina första intryck, dina omedelbara "känslor" inför de olika begreppen.

(28)

BILAGA 2 Sidan 1 (42)

FIGURER ÖVER FRÅGEFORMULÄRETS 14 OLIKA OMRÅDEN

(Osgoodskalor) .

Å

r

Att röka

Osgoodskala: bra-dåligt

pojkar flickor samtliga

10 122 120 m N Q 00 N 0 , m m 3 4 5 ° man 0 / -m L 12345 12345 12345 J m: 0. W F Att roka

Osgoodskala: manligt- kvinnligt

pojkar tlickor samtliga

140 m 1G M 00 N °° 40 M ,2 8 M Mio: 20 8 o 4 s s wa., o _Poll-r L 12345 1234512345 J W .. W F Att roka

Osgoodskala: roligt-tråkigt

140 120 M N m 57 0 a 37 34 23 33 i 7/1. man 30 s 5 3 ° Miaa o _31' L 12345 1234512345 J

(29)

BILAGA 2

Sidan 2(42)

.. W

Att roka

Osgoodskala: hårt- mjukt

140 120 100 37 50 00 47 40 .o 18 22 7/4 :anlag: 20 2 13 6 9 6 mig , o -Whr 1234512345 12345 J m4 .- j Att roka Osgoodskala: bullrigt-tyst

140 120 100 00 ₀₂ ₅₁ 00 34 40 a 34 27 7/4 Mina 20 5 6 1 mmm' Ilwu 123451234512345 J W .. 1 Att roka

Osgoodskala: långsamt-snabbt

140 120 100 100 00 00 50 53 40 12 12 mm' 20 6 6 7 6 5 4 Mum .Inn 123451234512345 J W

(30)

M 12345 12345 / I I lI / / / Ä Ä Ä / / I / l I / / l Å / Ã

ä; w?

me Mim

Osgoodskala: svagt - starkt

summa Att röka

12345 pojkar Att röka flickor 1 2 3 4 5 ammba

Osgoodskala: oviktigt - viktigt

12345

W

12345 12345 12345

WN Mim smwba

Osgoodskala: fegt - modigtAtt röka

Sidan 3(42) BILAGA 2

(31)

BI LAGA 2

Sidan 4(42)

Att Visa hänsyn i trafiken Osgoodskala: bra - dåligt

Att Visa hänsyn i trañken Osgoodskala: manligt - kvinnligt

112 120 100 00 00 55 57 u 7 1410 min 20 5 3 8 4 s 1 WWW 0 _1101.: L 1234512345 12345 J m 0 I. I Å

r Att Visa hansyn I trafiken

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140 120 100 74 00 00 33 40 35 25 12 / A 1112 mg' 20 31 3 3 a 4 7% á maiden: o ' /-poj|ar L123451234512345 J

(32)

BI LÅGA 2

Sidan 5(42)

f W

Att visa hänsyn i trañken

Osgoodskala: hårt - mjukt

pojkar llickor samtliga

i

Att visa hänsyn i trafiken

i

Osgoodskala: bulln'gt - tyst

Att visa hänsyn i traliken

Osgoodskala: långsamt - snabbt

(33)

BILAGA 2

Sidan 6(42)

F . .. . 1

Att Visa hansyn l trafiken Osgoodskala: fegt - modigt

140 120 100 80 5 m 50 40 33 x 26 24 sunda. 20 11 1 4 1 m um .Inn L123451234512345 J M7 F . .. . 1

Att Visa hansyn i trafiken Osgoodskala: oviktigt - viktigt

140, 1202 S 04 100: :-w?

eoE

40?

_S _{V//A min} 2 r m lliduor 0 -3:444 " ' ' - nu 12345 1234512345 J m . .. . 1

Att Visa hansyn | trañken Osgoodskala: svagt - starkt

140, 1202 100; '

ao?

w?

40?

₅

_:22:2:

_"M

N'

*3:* 0 " l

r

m m

- m 12345 1234512345

(34)

BILAGA 2 Sidan 7(42)

r Att cykla

Osgoodskala: bra - dåligt

l

Att cykla

Osgoodskala: manligt - kvinnligt

\ \ \ \ \ \ K \

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \

1 ( Att cykla

Osgoodskala: roligt - tråkigt

(35)

r W Att cykla

Osgoodskala: hårt - mjukt

140 120 102 100 00 55 'o 47 40 17 11 7//4 :stulna 20 2 9 5 4 6 5 m W .Inn 123451234512345 J m4 j Att cykla

140 120 100 00 53 00 45 40 21 31 24 18 22 V///. mot 20 1 3 4 3 m man: 0 .Inn 12345 12345 12345 J CYKBJ W

Att cykla

Osgoodskala: långsamt - snabbt

140, 1202 1002 m?_; ₅₅ m;₅ ₃₇ 401 S /áøzamm 205 / M lider

.

/y

(36)

-pojkar

Att cykla

flickor

1 2 3 4 5

ammga

12345

MJ

pojkar pojkar

Att cykla

Mim

Attcykla

Mim

1 2 3 4 5

äng!

Osgoodskala: fegt - modigt

summa

12345

BILAGA 2 __

(37)

r _{Att använda bilbälte} 1

Osgoodskala: bra - dåligt

man: Mum .pan J IÅIJEJ

F _{Att anvanda bIIbalte}.. . .. W

Osgoodskala: manligt - kvinnligt .

140: 'l 1202 1002

005

av?

405

5 munen 2% Malena o - - ' L 123451234512345 J MAIL! r w

Att använda bilbälte

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140, C 120; 5 100; V V

eo:

/ / m:,I / 40; _, _. 1 man 20 IW '0 0.0! *(031 0:020: 0 o o fo'o'o m L123451234512345 J

(38)

BILAGA 2

Sidan 11(42)

F Att anvanda bilbalte

Osgoodskala: hårt - mjukt

140, 1205 : 100: ' ao? ao? :3: mil' 2° ' @ llidoor o - m L 12345 1234512345 J maa .. . .. 7

F

Att anvanda bilbalte

Osgoodskala: bullrigt - tyst

Att använda bilbälte

Osgoodskala: långsamt - snabbt

(39)

BILAGA 2 Sidan 12 (.42)

f

_{Att anvanda bIIbalte}

.. . ..

_ä

140 120 1G) 80 67 m 52 37 4° 30 20 24 1 W mg_ 20 6 7 3 3 m flidoor o m L12345 1234512345 J WE] r .. . .. 1

Att anvanda bilbalte Osgoodskala: oviktigt - viktigt

140, 1205 1 1005 005 605 402 S ?A man 20; Jw um o 'Fn-.u - m L123451234512345 J INJFJ F .. . .. 1

Att anvanda bilbalte Osgoodskala: svagt' - starkt

pojkar flickor samlliga

140 \ \ \ \ \

(40)

BILAGA 2 Sidan 13(4

2)

r _{Att vara som Sina kompisar}. . n

Osgoodskala: bra - dåligt

140 , 1205 1002 905 54 1 7_

,0;

g

5 33

i

-

min

20/

o . 3.' '

'

www

- m L 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 J M! F , _ i

Att vara som snna kompisar Osgoodskala: manligt - kvinnligt

140 120% , 7 1002 g 002 å ä :15:3: á

ao:

_:

_:32.5

á

_/

_{7/4 :annica}

2°

0 Å 0:033

z.

1

@ m

- M. Q 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 J W f . . 1

Att vara som Sina komplsar

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140, 120; 1005 802 82

m5

40?

₅ _:55:: _{7/4 :Gulliga} 0193:4' ' - m L 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 J

(41)

f _ _ W

Att vara som sma kompisar

Osgoodskala: hårt- mjukt

140 120 106 100 30 58 °° 48 40 15 V///. :aning: 20 3 4 4 3 8 M man I pan 123451234512345 J m4 . . 0

Att vara som Sina kompisar Osgoodskala: bullrigt-tyst

140 120 100 °° 00 00 48 42 40 10 1 12 '7/4 ;gulliga 20 6 9 7 a 3 5 m lliduor I pallar 123451234512345 J W . . i

Att vara som sma komplsar

Osgoodskala: långsamt-snabbt

pojkar nickor samtliga

140, 120; E 7 1005 á 80; á 40/ :3:23: 5 :zozo: ø man 20;_/ :5:25_0.004 är ,- m man'_A 0 - papa 23451234512345 J

(42)

BILAGA 2

Sidan 15(42)

Att vara som sina kompisar Osgoodskala: fegt - modigt

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \

F Att vara som sina kompisar j Osgoodskala: oviktigt - viktigt

\ T Y \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \

I 0 Å

Att vara som suna kompisar Osgoodskala: svagt - starkt

140 , 1202 1002 002 ø eo; /

405

₁ _{V//A Miaa}

20;

0 / 'u 0

mm

- m 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 J

(43)

BILAGA 2

Sidan 16 (42)

F _{Din skolvag}. .. W

Osgoodskala: bra - dåligt

140 120 100 °° ao en 34 40 24 21 17 1 19 man 20 13 7 13 10 7 5 w M 0 I m L123451234512345 J MJ - 00 W r Din skolvag

140 120 100 8) m 56 40 20 9 L°123451234512345 J my.: F W Din skolväg

Osgoodskala: roligt - tråkigt

(44)

r _{Din skolvag}. .. 1

Osgoodskala: hårt - mjukt

140 120 99 1C» ao 55 en 44 40 25 W mm 20 6 e 9 7 2 7 Mm .Polar 123451234512345 J .01.4 . .. W r Din skolvag

Osgoodskala: bullrigt - tyst

140, 120? 1005

00?

eo?

40?

C M mot 20: Manor 0.0 ' 4 12345 1234512345 J J . .. 1 Din skolvag

Osgoodskala: långsamt - snabbt

140, 1202 1002

eo?

eo? 40? 5 y/A :aning: 5 3_. _{pm:...:o: :o:o:o}.. 5:3: _- _{t -} Mün_{- nu} 12345 1234512345

(45)

r . .. W

Din skolvag

140, ; 1 3 120: 1005 005₃ ₆₁ 7E 5 man I ; | m man: 0 // - papa L 123451234512345 J WJ F . .. W Din skolvag

140(

1205

(

Din skolväg

(46)

Att åka motorcykel

Osgoodskala: bra - dåligt

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Y \ T

Att åka motorcykel

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \\ \ . W

Att aka motorcykel

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140 120 100 85 80 en 40 35 3° ₁₉ 20 14 16 13 5 . e 1 m am I pen 1234512345 12345

(47)

BILAGA 2

Sidan 20(42)

r

Att åka motorcykel

j

Osgoodskala: hårt - mjukt

pojkar

flickor

samtliga

140 120 100 00 00 40 28 20 1 7 L 1 2 3 4 5

r

Att åka motorcykel

Å

140 , 120 S

Att åka motorcykel

Osgoodskala: långsamt - snabbt

140, 5 120; 5 97 100;_, ' z 00: 60:/ i, '009 40:_: 5:35:_:35:3: _man, . 5 ...2: mm 0 - ...o.0.0.0.0 ' L 12345 1234512345 J W..

(48)

BILAGA 2' Sidan 21 (42)

Att åka motorcykel

\ \ \ \ \ \ \ \ \

r _{Att aka motorcykel}. 0

pojkar flickor samtliga '

140 120 100 75 30 50 45 35 40 ₃₀ ₂₆ 14 1 7//4 mig: 20 3 3 5 3 9 7 _porr-r L 123451234512345 J UCJ . 1

( Att aka motorcykel Osgoodskala: svagt - starkt

140, 1205 1005 33 005 i en?

405

_; _{V/A M59!} 20; www

0 <-

_porr/J

L123451234512345

(49)

BILAGA 2 Sidan 22(42) Att använda reflexer

Osgoodskala: bra-dåligt

müer numr smwma

140 120 8 100 00 m 52 m 7 17 ,4 12 :analys 2° 10 a 9 7 8 3 Windsor Ilwm L123451234512345 J Du f .. W

Att anvanda reflexer

mümr ñUmr smwga 140 115 120 100 80 61 m 54 40 1sääumm 20 12 3 5 1 5 man Ilwm L 123451234512345 J M r* " W

Osgoodskala: roligt-tråkigt

mmm' mmm samma 140 120 100 88 00 en 48 0 m a m se 8 øaumm 2° 3 4 4 9 milda o ' Ilmn L123451234512345 J

(50)

BILAGA 2

Sidan 23(42)

Att använda reflexer j

Osgoodskala: hårt - mjukt

140? 120? 102 1Mê Z

°°E

_z

00 /

_%

00: .2 _% 405₅ /_/ 23 , sam' , 13 _/ _{' . m} 205 5 4 7 5 mama o123451234512345/-WMJ

Att använda reflexer j

Osgoodskala: bulln'gt-tyst

140 120 100 s \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ .. 0

Osgoodskala: långsamt-snabbt

140 E 117 120; S 100; : 00: S

eo:

₅ _5:333 40: :1:3: , 5 :55:5: 12 samliv 20; 2 m45 lm M 0 - :'o' - m 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 4

m

(51)

BILAGA 2

Sidan 24(42)

.. j

Osgoodskala: fegt - modigt

polkar llickor samtliga

140 120 100 °° 07 m 36 40 32 35 18 7//l ml'. nya 20 9 13 13 13 10 1 m W I pen 1234512345 12345 J m .. Å

Att anvanda reñexer

Osgoodskala: oviktigt-viktigt

Pojkar flickor samtliga

140, 120; 100; 005 en? 5 :3:32: ...mh

2

₀ .Ia-13:35:?:oxo: :5:25 . - . . - m

m ...m

123451234512345 J m L \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Y \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Y K

Att använda reflexer

Osgoodskala: svagt - starkt

pojkar

flickor

samtliga

(52)

. W ( Polisen

Osgoodskala: bra-dåligt

140, 1205 1005 005 ø 90? 405 mmm 20 w lliduor *' I min L 1234512345 12345 J 1 F W Polisen

r

Polisen

-

*

Osgoodskala: roligt-tråkigt

140 120 100 82 ao 90 40 40 x 17 10 11 M m9' 2° 2 1 s 7 5 1 4 MM" 0 _9050' L 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 J

(53)

BILAGA 2

Sidan 26(42)

Polisen

Osgoodskala: hårt- mjukt

pojkar tlickor samtliga

140 120 08 1G) 80 m 52 44 40 20 ' . 17 1 Mm m 6 3 8 3 3 7 @ W Ilmw 12345 1234512345 J m4 . W Polisen Osgoodskala: bullrigt-tyst

140 120 103 100 ao 55 °° 43 40 16 W/A mig. 20 2 4 4 9 4 7 m man: .Inn 123451234512345 J W _ T Polisen

Osgoodskala: långsamt- snabbt

zzamm l \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \

(54)

Sidan 27(42) BILAGA 2

Polisen

samüiga flickor pojkar Y / / / K / / / / / / / l l l / / l / I I f l I / Ir a 12345 12345

m.

.4.

mT w H _

mm

-hm m 5 V

pá...

..

.W 1

mm

..

F I PCI. Polisen

samüiga flickor Wikaf W 12345 12345

(55)

BI LAGA 2

Sidan 28(42)

Gamla människor

Osgoodskala: bra - dåligt

ä \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Y \ \ Gamla människor Osgoodskala: manligt - kvinnligt

pojkar ilickor samtliga

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ ( Gamla människor 1

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140, 5 120; S 100; 1 nr 5 / m5_/ ( 0.0.0.0 40? 4:35: , _ I; O.. % 12 15 7//4 m0! 2°₅ :0:0:0:_0:55; _7- "-V- man: J 000 m 123451234512345

(56)

Gamla människor

Osgoodskala: hårt - mjukt

F .. . 1

Gamla manniskor Osgoodskala: bullrigt - tyst

140 :mä 1002 m? m? 05_; _müiga 20; 0%666 W 0 09:03:. pop. L123451234512345 J W T .. . . Å Gamla manniskor

Osgoodskala: långsamt - snabbt

140, 1202 100E øzumm w iida .Inn J

(57)

BI LAGA 2 Sidan 30(42) \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ r .. . W Gamla manniskor Osgoodskala: fegt - modigt

140 115 120 1(1) N 53 m 56 40 , nanm» 20 g 9 4 lliduor .Inn 12345 1234512345 J m 0. i j Gamla manniskor Osgoodskala: ovikljgt - viktigt

140 120 03 100 30 °° 49 44 40 13 18 7/4 59' 20 7 6 9 7 9 7 4 m um Ilmn 123451234512345 J M .i I j Gamla manniskor Osgoodskala: svagt - starkt

140 120 100

(58)

o . W Att aka bl|

Osgoodskala: bra - dåligt

140, 1205 1002

00?

mi

_; ml 10 10 Me. 0 123451234512345 J IL! o . j

r

Att aka bn

140, 120; 110 1005 805 no? 40? , 7 17 % mm' 5 1 1 Wild o _popar 1 2 3 4 5 J F o . 1

Att aka bII

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140 120; 1005

00?

eo?

40?_: _man 2° _..33 mm" 12345 12345 12345 4

(59)

BILAGA 2

Sidan 32 (42)

o . W

Att aka bII

Osgoodskala: hårt - mjukt

140 120 07 100 00 m 46 51 40 18 .gnugga 20 13 6 5 e 3 8 9 8 Mm o -m 123451234512345 J nu o . 7 Att aka bl|

140 120 100 N N 49 38 40 30 . 17 15 '9 21 11 10 7/4 M . 20 7 8 3 W papa 123451234512345 J 0 0 Å Att aka bll

Osgoodskala: långsamt - snabbt

140, 1205 1005 005

605

405

_; _mmm 20; ?3 W 123451234512345

(60)

sidan 33(42)

BILAGA 2 111 12345 samtliga samtliga

Att åka bil

Osgoodskaia: fegt - modigt

tlickor

Att åka bil

nickar 12345 poikar pojkar 2345 1 5 4 3 g . I 2 a 1 I

.md

w

5 _ a 4 sU m "ouo uouo uono uono uouo uouo uouo u. 3 0 i o 000 000 000 000 0.. .00 000 000 000 00. 1 S .M ...M

140 120 100

12345 .IJ 12345

(61)

BILAGA 2

Sidan 34(42l

F _{Att folja trafikregler}.. . 0

Osgoodskala: bra-dåligt

140 12° 'i 102 100 00 00 50 40 20 ' 13 14 mb. 20 7 11 3 1 3 @ am a Ilwhr L12345 1234512345 J 5.1 F .. . 1

Att folja trafikregler

140, 5 14 120: 1005 m? 905 :55::

ni

_:

gå

_:5:25:

_{W i}

i _- _{om .} W i_{- m} L 12345 1234512345 J m

( _{Att folja trafikregler} w

Osgoodskala: roligt-tråkigt

pojkar ilickor samtliga

140 120 100 _'N 80 00 41 38 40 25 w mo. 1 4 20 13 12 s 5 3 '3 11 1 m .in o .Inn L123451234512345 J

(62)

F

Att följa trafikregler

w

Osgoodskala: hårt - mjukt

pojkar nickar samtliga

140 , S 11 120:_z 100: 5 80:_ç m; 03:03 : :55:: 40 ' :55:: 2555531 min 20 , , W man 0 '3% - ' I norra L123451234512345 J M4 .- I j

F Att folja trañkregler Osgoodskala: bulln'gt - tyst

F _{Att folja trafikregler}.. .

Osgoodskala: långsamt-snabbt

pojkar flickor samtiiga

140 120 1(8 100 80 en 53 55 40 10 9 7/4 m9! 2° 7 5 5 4 7 WWW o Im L12345 1234512345 J

(63)

BILAGA 2

Sidan 36(42)

Attfölja trafikregler

1

Osgoodskala: fegt- modigt

140 120 100 84 80 en 43 41 .o 17 13 1 W man. 20 8 9 3 5 @ fliduor Ilmn 123451234512345 J m

Att följa trafikregler

i

Osgoodskala: oviktigt-viktigt

140 120 100 00 en 48 28 .o 1 ?4 man 20 14 9 14 3 5 3 Jm murar - ooh' 123451234512345 J m5!)

Att följa trafikregler

1

Osgoodskala: svagt-starkt

140 120 I \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \

(64)

Sidan 37 (42)

BILAGA 2

samüiga

Bilreklam flickor

Osgoodskala: bra - dåligt

pojkar 12345 12345 M1 .m

3 mm

W 5

.m

m

.mm

2

_ 1

m.

.m

mm

.4.

M

m

3 M

a

n

2

d 1

ä

mm

H

9

m

M

F

4

m g 4

H

mm

-mm

..

. K r i m 4

m

a

n

...

M

.

"

2

S 1

WW,

..

m

M..

F W

(65)

BILAGA 2

Sidan 38(42) . 1

F

Bilreklam

Osgoodskala: hårt- mjukt

pojkar flickor samuiga

140, 1205 1005 00? 005

405

₁ _Mina 20; m man: 0 I m J 4 _ W Bilreklam Osgoodskala: bullrigt-tyst

pojkar nickar samtliga

140 120 24 100 80 m 50 44 40 _{25 .} 17 I//A man. 20 8 5 4 7 M man. 0 I pen 123451234512345 J m _ W Bllreklam

Osgoodskala: långsamt-snabbt

140, 1202 107 1005

må

m; 4;.: S :3:325 9 man 20: 53552; 5 m sidor 0 *4* @- m 123451234512345 J

(66)

BILAGA 2

Sidan 39(42) Bilreklam

Osgoodskala: fegt - modigt

pojkar flickor samüiga

F

_Bilreklam

_j

Osgoodskala: oviktigt - viktigt

pojkar

flickor

samtliga

r _Bilreklam_- _j

Osgoodskala: svagt- starkt

pojkar flickor samtiga

140 120; ₁₁₁ s 100; 5 m:

m5

402₅ _:zmamm_, 20;_o _ :33:3: .- W IW om... -- z ' - papa 123451234512345 J

(67)

. W

Att aka buss

Osgoodskala: bra - dåligt

140 120 100 80 55 en 37 37 40 28 19 20 18 17 smidiga 20 4 5 Mum 0 Im 123451234512345 J M1 5 0 Å

Att aka buss

140 125 120 100 90 m Q en 40 7/4 min: 20 4 1 3 4 Mundi o _pon 123451234512345 J 0 W

Att aka buss

Osgoodskala: roligt - tråkigt

140, 120; 1002 005 en? 5° 40; 34 31 5 17 W/A man 20; 0:: 'O' 6 .O's 3.' '1012' 123451234512345 J

(68)

j Att åka buss

Osgoodskala: hårt - mjukt

pojkar flickor samttiga

140,_, m; 10 1002

005

, å 11 W/A mig:

20;

s' '53

- m m

0. - '" .Inn 23451234512345 J .14004 b W

Att åka buss Osgoodskala: bullrigt - tyst

140, 1205 1005 ni i 52 en: 5 40; . 5 ;3:35 8 7/4 mig: 20?

_{:§:=:::;:::::::§:3:;:5}

9.5.1352:

_{i A}

_{M 'm'}

' 0' ».um .Inn 123451234512345 J W . 1

Att aka buss

Osgoodskala: långsamt - snabbt

pojkar nickar samtiiga

140 120 100 °° 02 00 40 36 26 ₁₄ _{17 14} ₁₇ , _maya

20 '5 s

8 9

9 m man

0 ' .Inn 23451234512345 J IDR..

(69)

BILAGA 2

Sidan 42(42)

F 0

Att aka buss 7

14° 121 120 100 80 61 en

°°

;525252

40 . V//A sahlin: 20 A 5 3 2 4 8 m lliduor o r __.z...,._.,.,_..,.,. - m L 12345 1234512345 4 nu

r _{Att aka buss}. 1

140, 1205 1005 S 73 ao; -m5 0? ; V//A min 20; M sidor 0 do'o'o'co . .. -m L 1234512345 12345 'J Im F . W

Att aka buss Osgoodskala: svagt - starkt

(70)

BILAGA 3

Sidan 1(5)

TABELLER ÖVER FRÅGEFORMULÄRETS 14 OLIKA OMRÅDEN

(Osgoodskalor) .

Nedanstående tabeller redovisar medelvärde och standardavvikelse för pojkar och

flickor samt resultaten av t-test av könsskillnader (i t-testen erhållna t-värden och

p-värden (signiñkansnivä) redovisas). Osgoodskaloma innehåller 5 skalsteg.

Tabellema svarar mot frågeformulärets 14 olika områden; att röka, att visa hänsyn i

trafiken, att cykla, att använda bilbälte, att vara som sina kompisar, din skolväg, att

åka motorcykel, att använda reflexer, polisen, gamla människor, att åka bil, att följa

trafikregler, bilreklam, att åka buss.

ATT RÖKA

Pojkar Flickor

Ska l a N MEAN STDEV N MEAN STDEV 1: p

bra4dåligt 72 4 74 0.79 67 4.78 0.78 0.30 0.76 manligt-kvinnligt 72 3 08 0.88 67 3.10 0.43 0.18 0.86 roligt-tråkigt 72 3.59 1.12 67 4.01 1.08 2.26 0.03 hårt-mjukt 72 3.01 1.23 66 3.09 0.99 0.41 0.68 bullrigt-tyst 72 3.85 1.24 67 3.85 1.02 0.02 0.99 långsamt-snabbt 72 3.07 0.92 67 2.98 0.84 -0.56 0.57 fegt-modigt 71 2.44 1.10 67 2.19 1.00 -1.35 0.18 oviktigt-viktigt 72 1.93 1.17 67 1.64 0.96 -1.59 0.11 svagt-starkt 71 2.54 1.29 67 2.27 1.07 -1.33 0.19

ATT VISA HÄNSYN I TRAFIKEN

Pojkar Flickor

Ska la N MEAN STDEV N MEAN STDEV t p

bra-dåligt 74 1.28 0.69 69 1.23 0.57 -0.49 0.63 manligt-kvinnligt 73 3.10 0.84 69 3.23 0.55 1.15 0.25 roligt-tråkigt 73 2.77 1.16 69 2.74 1.04 -0.15 0.88 hårt-mjukt 72 2.81 1.02 69 3.01 0.53 1.54 0.13 bullrigt-tyst 72 2.78 1.09 69 2.83 0.75 0.31 0.76 långsamt-snabbt 72 3.07 1.01 69 3.10 0.62 0.23 0.82 fegt-modigt 72 3.72 1.08 69 3.87 0.98 0.85 0.40 oviktigt-viktigt 72 4.11 1.33 69 4.45 1.01 1.71 0.09 svagt-starkt 71 3 52 1.26 69 3.64 0.91 0.63 0.53

(71)

BILAGA 3

Sidan 2(5)

ATT CYKLA

Pojkar Flickor

Skala N MEAN STDEV N NEAN STDEV t p

bra-dåligt 73 1.40 0.76 68 1.38 0.86 -0.11 0.91 manligt-kvinnligt 74 2.70 0.79 68 3.03 0.24 3.39 0.001 roligt-tråkigt 73 2.00 1.13 68 1.82 1.08 -0.95 0.34 hårt-mjukt 73 2.88 1.10 68 2.94 0.71 0.41 0.68 bullrigt-tyst 72 3.88 1.17 68 3.84 0.99 -0.20 0.84 långsamt-snabbt 72 3.44 1.29 67 3.45 1.09 0.02 0.99 fegt-modigt 72 3.40 1.08 68 3.25 0.66 -1.02 0.31 oviktigt-viktigt 72 3.72 1.05 68 3.57 0.92 -0.89 0.37 svagt-starkt 71 3.42 0.98 68 3.25 0.63 -1.24 0.22

ATT ANVÄNDA BlLBÄLTE

Pojkar Flickor

Skala N MEAN STDEV N MEAN STDEV t p

bra-dåligt 71 1.16 0.44 68 1.07 0.32 -1.27 0.21 manligt-kvinnligt 71 2.96 0.71 68 3.13 0.45 1.74 0.08 roligt-tråkigt 71 2.99 1.18 68 2.93 1.06 -0.31 0.75 hårt-mjukt 71 2.70 1.13 67 2.85 0.66 0.94 0.35 bullrigt-tyst 71 3.70 1.24 68 3.50 1.00 -1.07 0.28 långsamt-snabbt 71 3.24 1.01 67 3.13 0.49 -0.79 0.43 fegt-modigt 71 3.63 1.28 68 3.81 0.94 0.92 0.36 oviktigt-viktigt 72 4 39 1.04 68 4.74 0.68 2.34 0.02 svagt-starkt 70 3 47 1.14 68 3.60 0.92 0.75 0.46

ATT VARA SOM SINA KOMPISAR

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 2.77 1.29 67 3 07 1.17 1 48 0.14 manligt-kvinnligt 71 2.94 0.91 67 3 04 0.73 0 72 0.47 roligt-tråkigt 71 2.55 1.17 67 2.72 1.24 0 81 0.42 hårt-mjukt 72 2.78 0.98 67 3.06 0.67 1.99 0.05 bullrigt-tyst 70 2.97 1.09 67 2.78 0.83 -1.18 0.24 långsamt-snabbt 71 3.35 0.91 66 3 12 0.57 -1 79 0.08 fegt-modigt 70 3.00 1.19 66 2 65 0.90 -1.93 0.06 oviktigt-viktigt 70 3.04 1.49 66 2.85 1.32 -0 81 0.42 svagt-starkt 69 3.14 1.06 66 2.83 0.85 -1 89 0.06

(72)

EÄI]LZXGHÃ 3

Sidan 3(5)

DIN SKOLVÄG

Pojkar Flickor

Skala N NEAN STDEV N HEAN STDEV t p

bra-dåligt 73 2.25 1.54 68 2 26 1.29 0 08 0.94 manligt-kvinnligt 71 2.78 0.89 68 2.94 0.34 1.61 0.11 roligt-tråkigt 72 3.39 1.38 68 3.34 1.22 -0.23 0.82 hårt-mjukt 72 2.67 1.10 68 2.75 0.76 0.52 0.60 bullrigt-tyst 71 2.72 1.40 68 2.79 1.24 0.34 0.74 långsamt-snabbt 70 3.61 1.29 68 3.28 1.17 -1.60 0.11 fegt-modigt 71 3.24 0.90 68 3.07 0.43 -1.39 0.17 oviktigt-viktigt 71 3.21 1.19 68 3.31 0.92 0.54 0.59 svagt-starkt 71 3.34 0.96 68 3.06 0.52 -2.54 0.03

ATT AKA MOTORCYKEL

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 2.07 1.29 68 2.19 1.05 0 62 0.54 manligt-kvinnligt 72 1.82 0.94 68 2.32 0.87 3.29 0.001 roligt-tråkigt 73 1.52 0.96 67 1.79 1.01 1.62 0.11 hårt-mjukt 73 2.32 1.28 68 2.41 0.82 0.54 0.59 bullrigt-tyst 73 1.96 1.18 68 1.84 1.02 -0.65 0.52 långsamt-snabbt 73 4.60 0.85 68 4.32 0.97 -1.82 0.07 fegt-modigt 73 3.82 1.15 68 3.59 0.85 -1.38 0.17 oviktigt-viktigt 73 3.48 1.33 68 3.06 1.01 -2.12 0.04 svagt-starkt 73 3.90 1.07 68 3.48 0.84 -2.60 0.02

ATT ANVÄNDA REFLEXER

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 manligt-kvinnligt 73 68 roligt-tråkigt 73 68 hårt-mjukt 73 . 68 bullrigt-tyst 73 3.85 1.11 68 3.53 1.00 -1.80 72 68 73 67 73 68 73 68 långsamt-snabbt 2.97 0.46 0.91 fegt-modigt oviktigt-viktigt svagt-starkt O O O O O O O O O . m -D -ñW O - å-P O O m m m q m a m s o m

(73)

BILAGA 3 Sidan 4(5)

POLISEN

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 1.88 1.27 67 1 47 0.84 -2.21 0.03 manligt-kvinnligt 73 2.62 0.91 67 2 52 0.82 -0.64 0.52 roligt-tråkigt 73 2.84 1.13 67 2.85 0.84 0.09 0.93 hårt-mjukt 73 2.59 1.05 67 2.90 0.70 2.05 0.04 bullrigt-tyst 72 2.76 1.00 67 2 91 0.69 1.02 0.31 långsamt-snabbt 73 3.15 1.05 67 3 09 0.75 -0.40 0.69 fegt-modigt 73 3.56 1 15 67 3.54 0.94 -0.14 0.89 oviktigt-viktigt 73 4.08 1 27 67 4.34 1.02 1.35 0.18 svagt-starkt 72 3 44 1 11 67 3 55 0.97 0.61 0.54 GAMLA MÄNNISKOR Pojkar Flickor

Ska la N MEAN STDEV N HEAN STDEV 1: p

bra-dåligt 73 3.07 1.27 62 2.74 0.79 -1.82 0.07 manligt-kvinnligt 73 3.07 0.67 62 3.10 0.39 0.30 0.76 roligt-tråkigt 74 3.12 1 11 62 2.95 0.86 -1 01 0.32 hårt-mjukt 73 3.25 0.92 61 3.21 0.58 -0.25 0.80 bullrigt-tyst 73 3.38 1.01 62 3.40 0.76 0.13 0.90 långsamt-snabbt 73 2.19 1.02 62 1.97 0.92 -1.34 0.18 fegt-modigt 73 2.89 0.90 62 3.00 0.31 1.10 0.27 oviktigt-viktigt 73 3.11 0.99 62 3.37 0.77 1.72 0.09 svagt-starkt 73 2.75 0.97 62 2.84 0.68 0.60 0.55

ATT ÅKA BIL

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 1.89 1.22 67 2.03 1.31 0.65 0.52 manligt-kvinnligt 74 2 47 0.85 67 2.90 0.55 3.53 0.0006 roligt-tråkigt 74 2.26 1.24 67 2.46 1.32 0.95 0.34 hårt-mjukt 73 2.74 1.03 67 3.00 0.78 1.70 0.09 bullrigt-tyst 73 2.38 1.16 67 2.45 1.12 0.33 0.74 långsamt-snabbt 73 3 99 1.17 67 4.24 0.96 1.40 0.16 fegt-modigt 73 3.15 0.89 67 3.19 0.68 0.32 0.75 oviktigt-viktigt 73 3 44 1.03 67 3.51 1.08 0.39 0.70 svagt-starkt 73 3.29 0.90 67 3.09 0.54 -1.59 0.12

(74)

BILAGA 3 Sidan 5(5)

ATT FÖLJA TRAFIKREGLER

Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 1.55 0.99 67 1 34 0.71 -1 42 0.16 manligt-kvinnligt 73 3.23 0.82 67 3 09 0.60 -1 18 0.24 roligt-tråkigt 74 3.35 0.97 67 3 12 1.17 -1 27 0.21 hårt-mjukt 73 2.97 0.85 66 2 94 0.65 -0.26 0.80 bullrigt-tyst 73 3.27 0.96 66 3 18 0.70 -0.65 0.52 långsamt-snabbt 72 3.04 0.88 66 2 79 0.60 -2.00 0.05 fegt-modigt 73 3.48 0.99 66 3 47 0.90 -0.06 0.95 oviktigt-viktigt 74 4.16 1.19 66 4 47 0.93 1.71 0.09 svagt-starkt 73 3.18 0.99 66 3 27 0.83 0.61 0.54 BILREKLAM Pojkar Flickor

bra-dåligt 73 2.84 1.39 63 2.97 1.16 0.60 0.55 manligt-kvinnligt 73 2.67 0.90 63 2.62 0 75 -0.37 0.71 roligt-tråkigt 74 2.84 1.18 63 3.05 1 17 1.04 0.30 hårt-mjukt 73 3.01 0.96 62 2.98 0.64 -0 21 0.83 bullrigt-tyst 73 3.38 1.06 63 3.21 0.81 -1.10 0.27 långsamt-snabbt 73 3.08 0.94 63 2.86 0.62 -1.67 0.10 fegt-modigt 73 3.07 0.93 63 2.87 0.58 -1.49 0.14 oviktigt-viktigt 73 2.96 1.31 63 2.38 1.16 -2.74 0.007 svagt-starkt 73 3.16 0.91 63 2 98 0.61 -1.37 0.17

ATT ÅKA BUSS

Pojkar Flickor

bra-dåligt 72 2.12 1.13 66 1.94 0.98 -0.04 0.30 manligt-kvinnligt 72 3.00 0.58 65 3.03 0.43 0.35 0.72 roligt-tråkigt 72 2.76 1.29 66 2.36 1.18 0.90 0.06 hårt-mjukt 72 2.97 0.96 66 3.11 0 61 0.98 0.33 bullrigt-tyst 72 2.38 1.04 66 2.58 1 11 1.09 0.28 långsamt-snabbt 73 3.11 1.10 66 3.11 1.18 -0.02 0.99 fegt-modigt 72 3.04 0.70 66 3.14 0.46 0.95 0.35 oviktigt-viktigt 72 3.28 1.12 66 3.35 1.05 0.38 0.70 svagt-starkt 72 3.19 0.82 65 3.06 0 35 -1.26 0.21

(75)

(76)

BILAGA,4 Sidan 1(14)

FRÅGEFORMULÄR "FRAMTID PÅ VÄG"

M1

Namn: Klass: Skola:

1. Är du med i någon förening?

El

Ja. Vad heter föreningen?

Vilken aktivitet bedriver den?

E] Nej

2. Vad gör du mest på din fritid? Räkna upp dina tre vanligaste aktiviteter. Ta med både sommar- och vinteraktiviteter.

3. Hur tar du dig vanligtvis till och från skolan? Om du använder fler sätt att färdas på,

sätt då flera kryss.

Cyklar

Går

Åker moped

Skolskjuts eller buss

Får skjuts av föräldrar

Annat, vad?

D

(77)

När du cyklar i mörker, använder du lyse då?

Ja, alltid

Ja, ibland

Nej, aldrig

Cyklar aldrig i mörker

DE

L-.I

EI

Använder du hjälm när du cyklar?

El

Ja, alltid

El

Ja, ibland

El

Nej, aldrig

Använder du bilbälte när du åker bil?

El

Ja, alltid

E]

Ja, ibland

El

Nej, aldrig

Vad tycker du om trafikregler för cyklister?

D

Mycket viktiga

El

Ganska viktiga

D Mindre viktiga D Inte alls viktiga

När du cyklar, hur ofta bryter du då mot någon eller några av följande trafikregler?

Cyklar

Cyklarmot Stannar

Skjutsar

utan lyse

rött ljus

inte vid

kompis

rött ljus

Mycket ofta

E'

D

Ganska ofta D E] E] E]

Sällan

El

EJ

El

(78)

10.

11.

Hur ofta åker du:

Cykel Bil Buss

Varje dag E] D E]

Varje vecka D D D

Mera sällan D D :i

Aldrig

El

E]

EJ

Du ska nu börja med trañkundervisning på dina timmar för fria aktiviteter. Om du får bestämma själv, vad vill du helst att denna trañkundervisning ska handla om?

Är det något i din skolväg som du vill ändra på för att det ska bli säkrare för dig och dina kompisar?

D Nej, inget som jag tänkt på. (Hoppa direkt till fråga 14)

(79)

BILAGA 4

Sidan 4(14)

12. Har du pratat med någon om att skolvägen behöver ändras? Nej

Ja, med kompisar Ja, med föräldrar Ja, med lärare

D

Ja, med annan. Vem?

13. Vad tror du om möjligheten att få skolvägen ändrad så som du vill?

Jag tror att det går att få ändrat

Jag tror inte att det går att få ändrat Vet inte

D

Ändringen är redan gjord

14a. Har du pratat om trafikfrägor med dina föräldrar den senaste månaden?

E] Nej

E]

Ia

---- > :1

Mycket ofta

E] Ganska ofta

D

mm

l4b. Brukar du och dina föräldrar ha samma uppfattning om vad 30m är farligt i trafiken?

D

mmm

(80)

15.

16.

17.

Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar är i trafiken?

D

Ia, mycket stor skillnad Ja, ganska stor skillnad Ja, ganska liten skillnad Nej, ingen skillnad

Om du tycker det är skillnad, vad är det som skiljer?

Hur stor del av miljöförstöringen tror du beror på bilarnas avgaser?

D

Ingenting eller nästan obetydligt

Mindre än hälften

Ungefär hälften

Mer än hälften

Allting eller nästan allting

Kan du tänka dig, när det blir dags, att avstå från att skaffa moped, motorcykel eller

bil för miljöns skull?

'

D

Ja, säkert Ja, kanske

Nej, troligen inte

(81)

BI LAGA 4

Sidan 6(14)

(Hår förklarar läraren hur frågorna ska fyllas i)

Bra Manligt Roligt Hårt Bullrigt Långsamt Fegt Oviktigt Svagt

' ATT RÖKA

Dåligt Kvinnligt

Tråkigt

Mjukt Tyst

Snabbt

Modigt Viktigt

Starkt

ATT VISA HÄNSYN I TRAFIKEN

Bra Manligt Roligt Hårt

Bullrigt

Långsamt Fegt Oviktigt Svagt Dåligt Kvinnligt Tråkigt

Mjukt

Tyst

Snabbt

Modigt Viktigt

Starkt

(82)

AIUTCWHQLA

Bal långt Manligt Kvinnligt

Roligt

Tråkigt

ÄHån

___

Lüukt

Bullrigt Tyst Långsamt Snabbt

Fegt

_;

MOdigt

Oviktigt

_;

_Viktigt

Svagt

_;

Starkt

ATT ANVÄNDA BILBÄLTE

Bra

. _;

Dåligt

Manligt

_:

Kvinnligt

Roligt Tråkigt

:Hän

hüukt

Bullrigt

Tyst

Långsamt _;

Snabbt

Fegt

Modigt

Oviktigt Viktigt Svagt Starkt

(83)

Namn: Klass: BILAGA 4 Sidan 8(14)

"FRAMTID PÅ VÄG"

Del II

Skola:

ATT VARA SOM SINA KOMPISAR

Bra Manligt Roligt Hårt Bullrigt Långsamt Fegt Oviktigt Svagt Bra Manligt Roligt