Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av
revisionsplikten
-‐ En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv
FOA300 Kandidatuppsats i Företagsekonomi
Slutseminarium: 2016-‐05-‐27
Författare:
Cathrine Pettersson, 910714
Anton Söderlund, 900703
Fanny Söderlund, 921014
Handledare:
Magnus Linderström
Examinator:
Jimmy Röndell
Förord
Att skriva en kandidatuppsats har varit en intressant, lärorik och spännande process som har resulterat i följande studie.
Till att börja med vill vi tacka vår handledare Magnus Linderström för att ha bidragit till att arbetets gång med uppsatsen har varit rolig och motiverande. Magnus har delat med sig av sin erfarenhet och kunskap, samt skapat en positiv stämning vid varje seminarietillfälle.
Ännu ett tack till samtliga opponenter för deras synpunkter, noggrannhet och konstruktiva kritik kring vår uppsats.
Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till respondenterna på Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Grant Thornton för att ha tagit sig tid att dela med sig av sin kunskap och bidragit till att göra den här studien genomförbar.
Västerås, 27 Maj 2016
Cathrine Pettersson, Anton Söderlund & Fanny Söderlund
Abstract – ”Economic crime after the abolition of audit obligation – A study from the perspective of authorities, auditors and stakeholders”
Date: 27th may 2016
Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS
Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University
Authors: Cathrine Pettersson Anton Söderlund Fanny Söderlund 14th July 1991 3rd July 1990 14th October 1992
Title: Economic crime after the abolition of audit obligation – A study from the perspective of authorities, auditors and stakeholders
Tutor: Magnus Linderström
Keywords: Accounting fraud, audit, auditor, economic crime, mandatory auditing, small businesses, tax evasion
Research What significance has the abolition of the audit obligation had on Questions: economic crime today, year 2016?
Has any significant change in the two most common economic crimes, tax evasion and accounting violation, been discovered?
How has the abolition affected the work and role of the auditor?
Purpose: The purpose with this study is to examine if the economic crime has developed because of the abolition of the audit obligation in Sweden year 2010.
Method: The study was conducted with a qualitative research. The interviews with the Swedish tax agency and the Swedish national economic crime bureau was conducted by email and the interview with the auditor was conducted in person. The primary data from the interviews was analyzed with the help of the secundary data presented in the theoretical chapter.
Conclusion: Neither tax evasion or accounting fraud has been notably affected by the abolition of the audit obligation but other kinds of fraud has been noted. The role of the auditor has not been significantly affected by the abolition but the preliminary investigation of new clients has gotten a bigger role in the work process.
Sammanfattning – ”Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av
revisionsplikten – En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv”
Datum: 27 maj 2016
Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP
Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola
Författare: Cathrine Pettersson Anton Söderlund Fanny Söderlund 14 juli 1991 3 juli 1990 14 oktober 1992
Titel: Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten – En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv
Handledare: Magnus Linderström
Nyckelord: Bokföringsbrott, ekobrott, revision, revisionsplikt, revisor, skattebrott, små företag
Frågeställning: Vad har avskaffandet av revisionsplikten för betydelse ur ett brottsperspektiv idag, år 2016?
Har någon signifikant förändring uppmärksammats inom de två vanligaste ekobrotten: skattebrott och bokföringsbrott?
Hur har revisorns arbete och roll påverkats av avskaffandet?
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om den ekonomiska brottsligheten har utvecklats till följd av att revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010.
Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med respondenter från Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten genomfördes via e-‐post och en personlig intervju med en revisor. Primärdata som kom från intervjuerna analyserades med hjälp av sekundärdata som presenterades i den teoretiska referensramen.
Slutsats: Varken skattebrott eller bokföringsbrott har påverkats märkvärdigt efter avskaffandet av revisionsplikten, dock har andra typer av bedrägerier noterats förekomma. Inte heller revisorns roll har påverkats nämnvärt av avskaffandet, däremot har förundersökningen av nya klienter fått en betydligt större roll inom arbetsprocessen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Frågeställningar ... 4 1.4 Syfte ... 4 1.5 Avgränsning ... 4 1.6 Målgrupp ... 4 2. Metod ... 5 2.1 Tolkningsmetod ... 5 2.2 Ansats ... 5 2.3 Forskningsmetod ... 5 2.4 Datainsamling ... 6 2.5 Sekundärdata ... 6 2.6 Teoretisk data ... 6 2.7 Primärdata ... 6 2.7.1 Intervjuer ... 6 2.7.2 Operationalisering ... 7 2.8 Källkritik ... 8 2.9 Metodkritik ... 9 3. Referensram ... 10 3.1 Revision ... 103.1.1 Revision ur ett intressentperspektiv ... 10
3.1.2 Revisorns anmälningsplikt ... 12
3.2 Revisionsplikt ... 15
3.2.1 SOU 2008:32 -‐ Avskaffandet av revisionsplikten för små företag ... 15
3.2.2 Slopad revisionsplikt internationellt ... 17
3.3 Myndigheter ... 17 3.3.1 Skatteverket ... 17 3.3.2 Ekobrottsmyndigheten ... 18 3.4 Ekobrott ... 18 3.4.1 Skattebrott ... 20 3.4.2 Bokföringsbrott ... 21 4. Empiri ... 23
4.1 Intervju med Skatteverket ... 23
4.1.1 Avskaffandet av revisionsplikten ... 23
4.1.2 Skattebrott ... 23
4.1.3 Bokföringsbrott ... 24
4.1.4 Brottsupptäckt och brottsbekämpning ... 24
4.2 Intervju med Ekobrottsmyndigheten ... 24
4.2.1 Ekobrott ... 25
4.2.2 Avskaffandet av revisionsplikten ... 25
4.2.3 Skattebrott och bokföringsbrott ... 25
4.2.4 Brottsupptäckt och brottsbekämpning ... 25
4.3 Intervju med revisor på Grant Thornton. ... 26
4.3.1 Avskaffandet av revisionsplikten ... 26
4.3.2 Revisorn ur ett brottsförebyggande perspektiv ... 27
5. Analys ... 28
6. Slutsats ... 33
6.1 Slutsats och reflektioner ... 33
7. Förslag till vidare forskning ... 34
Källförteckning ... 35
Bilaga 1 – Operationalisering ... 40
Bilaga 2 – Intervjuguide Skatteverket ... 43
Bilaga 3 – Intervjuguide Ekobrottsmyndigheten ... 43
Bilaga 4 – Intervjuguide revisionsbranschen ... 44
Figurförteckning
Figur 1: Intressentmodellen (EY, 2016). ... 11Figur 2: Misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013). ... 13
Figur 3. Anmälda ekobrott. ... 19
Figur 4. Analysmodell. ... 28
Förkortningar
ABL -‐ Aktiebolagslagen BrB -‐ BrottsbalkenBRÅ -‐ Brottsförebyggande Rådet EU -‐ Europeiska Unionen
FAR -‐ Föreningen Auktoriserade Revisorer HMRC -‐ Her Majesty's Revenue and Customs NE -‐ Nationalencyklopedin
PM – Promemoria
ROT-‐ Renovering, ombyggnad och tillbyggnad RUT-‐ Rengöring, underhåll och tvätt
SFS -‐ Svensk Författningssamling SkBrL -‐ Skattebrottslagen
SOU -‐ Statens Offentliga Utredningar SRS -‐ Svenska Revisorsamfundet UC -‐ Upplysningscentralen VD -‐ Verkställande Direktör
brottsligheten bland små företag har utvecklats efter avskaffandet av revisionsplikten år 2010 i Sverige. Problemet redovisas genomgående och syfte samt frågeställningar redogör för det centrala i studien.
1.1 Bakgrund
I Sverige har revisionsplikten för samtliga aktiebolag funnits sedan 1983. Anledningen till att införandet av revisionsplikt uppkom var på grund av att ekonomisk brottslighet var vanligt förekommande i mindre bolag. (Burén & Nyquist, 2005)
Den 7 september år 2006 beslutade regeringen att tillkalla en utredare med avsikt att se över reglerna om revision för små företag. Genom tillagda direktiv beslutade regeringen den 14 december 2006 att utse före detta justitierådet Bo Svensson som särskild utredare, med uppdrag att ta fram ändringar i regelverk som krävdes för att avskaffa revisionsplikten för de små företagen. Till sin hjälp i utredningen hade Svensson övriga medverkande och utgångspunkten var den EU-‐modell som förelåg år 2008. Modellen definierade små företag som bolag som låg under ett av gränsvärdena på nettoomsättning 83 miljoner kronor, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor, samt 50 anställda. (SOU 2008:32)
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag. Det innebar att berörda bolag inte längre behövde anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Enligt det svenska regelverket är mindre företag alla företag som per definition inte är större företag. De givna villkoren är mycket lika de som fanns i EU-‐modellen år 2008 för små företag, men en avrundad variant. För att räknas som ett mindre företag får inte bolaget vara noterat eller uppfylla mer än ett av följande villkor:
Ø Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
Ø Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
Ø Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.
Årsredovisningslag (SFS 1995:1554) 1 kap. 3§
Med avskaffandet tillkom dock en kompletteringsregel. Tillägget innebar att aktiebolag ska ha en kvalificerad revisor om det uppfyller mer än ett av följande villkor:
Ø Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,
Ø Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor,
Ø Bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.
Aktiebolagslag (SFS 2005:551) 9 kap. 1§
Kompletteringsregeln var en minimiregel och angav kriterier som medförde att endast en tredjedel av alla aktiva aktiebolag vid den tidpunkten omfattades av revisionsplikt (SOU 2008:32).
Både före, under och efter avskaffandet har det spekulerats kring huruvida avskaffandet bidragit till ekonomisk brottslighet och hur det har påverkat revisorer, myndigheter och små företag i dess dagliga verksamhet. I en artikel publicerad av Dagens Nyheter år 2014 uttrycktes Ekobrottsmyndighetens noteringar kring hur kriminella företagare utnyttjat situationen med bristande kontroll av redovisningen. Enligt artikeln hade antalet felsummerade bokslut mer än trefaldigats, från knappt 900 stycken år 2011, till cirka 2 800 stycken år 2014. Antalet bokslut utan revisionsberättelser hade ökat från 767 stycken till över 136 000 stycken. (Spängs, 2014, 25 november)
1.2 Problemdiskussion
Innan avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft var alla aktiebolag skyldiga att ha en kvalificerad revisor. Revisorns uppgift var att granska klientens redovisning och försäkra sig om att skatten hade betalats korrekt, samt om det förekommit några brott i klientens verksamhet. Ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för små företag uppkom och trädde därefter i kraft år 2010.
Den utredning som gjordes inför avskaffandet resulterade i spekulationer kring om företagens kostnader för revision skulle minska, och det med 5,8 miljarder kronor om året enligt utredningen. Positiva effekter av avskaffandet skulle vara att företag som befriades från revisionsplikten skulle få möjligheten till väsentliga kostnadsbesparingar och att som små företag få möjligheten att välja redovisnings-‐ och revisionstjänster som de hade behov av. Ur ett revisionsperspektiv skulle det enligt spekulationer öka konkurrensen på marknaden och priser för redovisnings-‐ och revisionstjänster pressas, någonting som innan lagen trädde i kraft skapade oro hos revisorerna på grund av konkurrens och snabba förändringar på marknaden. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ansåg att det skulle finnas en risk för skattefel samt att den ekonomiska brottsligheten skulle öka till följd av ett avskaffande av revisionsplikten, farhågor som utredningen betraktade vara överdrivna. (SOU 2008:32)
I ett remissvar från år 2008 skrivet av dåvarande generaldirektören hos Ekobrotts-‐ myndigheten, Gudrun Antemar, uttalade Antemar sig om utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten och dess konsekvenser, samt belyste att revisorernas betydelse för att motverka ekonomisk brottslighet inte hade analyserats tillräckligt. Vidare menade Antemar att revisorerna har en viktig roll i brottsbekämpningen och att det är ett fungerande kontrollsystem. Att avskaffandet skulle bidra med mindre kostnader för de företagen som inte väljer att arbeta med en revisor dementerades. Antemar trodde också att de företag utan revisorer kommer att bestå av företag inom kategorin av kriminella verksamheter, där ägaren befarar att revisorn kommer att upptäcka brott i redovisningen.
(Ekobrottsmyndigheten, 2008)
Strax innan revisionsplikten avskaffades belyste även Stefan Schelin, finansanalytiker på Swedbank Kredit och Riskanalys, att det kunde vara till fördel för företagen att behålla sin revisor då det bringade en trygghet för företagets intressenter genom att det säkerhetsställer en god kvalitet på siffrorna i redovisningen. (Gianuzzi, 2010, 21 september)
Vidare kunde man i en artikel skriven av Bursell (2010, 2 december) på Svenska Dagbladet läsa om småföretagaren Barbro Jöhnk som under sina 20 år som företagare använde sig av en revisor, utan att riktigt veta vad revisorn bidrog med. Jöhnk ansåg att företagare betalade ett högt revisorsarvode utan att veta vad det egentligen resulterade i mer än en kråka på ett papper. Däremot belyste Jöhnk det faktum att det ändå kunde vara bra att som småföretagare ha kvar sin revisor efter avskaffandet av revisionsplikten då det bland annat kunde vara till fördel avseende relationen till bankerna.
Dagen då revisionsplikten avskaffades kom FAR SRS (2010) ut med ett pressmeddelande om att det skulle vara positivt för branschen i och med att efterfrågan på revisorer skulle bli efterfrågestyrd. FAR SRS uttryckte även tron om att företagen trots avskaffandet skulle fortsätta anställa revisorer eftersom det skapar ett förtroende som är en förutsättning för företagande. (FAR SRS, 2010)
Det råder ingen tvekan om att det fanns delade meningar gällande hur avskaffandet av revisionsplikten år 2010 skulle komma att påverka den ekonomiska brottsligheten bland små företag. Det var också tvetydigt gällande vilken funktion revisorns roll fyllde. Avskaffandet av revisionsplikten var ett omdiskuterat ämne såväl bland Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och givetvis den valda utredningsgruppen som skulle fastställa de nya reglerna i samband med avskaffandet. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten var däremot enade om att förändringen skulle komma att öka den ekonomiska brottsligheten, medan utredningen ansåg att följderna i och med de nya reglerna knappt skulle bli märkbara. Det resonemang som låg till grund för det var bland annat att det i Sverige råder avtalsfrihet och att den som inte vill investera eller ingå avtal med ett företag på grund av avsaknad av revisor, kan avstå eller kompensera sig för den förhöjda risken. Förhöjda kostnader efter nya avtalsvillkor skulle i sin tur innebära att det kanske var lönsammare för företaget att välja en revisor än att vara utan. De företag som har valmöjligheten bör dessutom lockas till att köpa redovisnings-‐ och revisionstjänster för att behålla den höga redovisningsstandarden i Sverige och samtidigt sätta farhågorna om intensifierat skattefusk och ekonomisk brottslighet på skam, menade utredningen. (SOU 2008:32)
Under år 2014 var ungefär 2 900 personer misstänkta för bokföringsbrott och 1 700 för skattebrott. Den senast tillgängliga skattestatistiken finns i en årsbok för 2015 och går att ta del av på Skatteverkets hemsida. Ur årsboken framgår bland annat att en stor del av skattebrotten upptäcks just i samband med skatterevisioner. Vidare framgår det att skatterevisionerna har minskat från över 18 000 per år i slutet av 1980-‐talet, till 3 030 stycken år 2014. (Skatteverket, 2015a) Anledningen till att skatterevisionerna har minskat betydligt framgår inte, men en trolig orsak till minskningen skulle kunna vara att revisionsplikten efter införandet av de nya reglerna inte längre är ett krav för mindre bolag. Att dessutom en stor del av skattebrotten upptäcks i samband med revisionen ger en indikation om hur de nya reglerna möjligtvis förhindrar upptäckten av samtliga skattebrott. Om det är fallet eller inte, är något som studien ska undersöka. Bokföringsbrott som tillsammans med skattebrott hör till de vanligaste ekobrotten, kan även betraktas ha ett starkt samband till revisionen. Det är därför av stort intresse att studera problematiseringen kring huruvida dessa två ekobrott har förvärrats, förbättrats eller kvarstår oförändrade efter avskaffandet av revisionsplikten år 2010.
1.3 Frågeställningar
1. Vad har avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag för betydelse ur ett brottsperspektiv idag, år 2016?
2. Har någon signifikant förändring uppmärksammats inom de två vanligaste ekobrotten, skattebrott och bokföringsbrott, efter avskaffandet av revisionsplikten?
3. Hur har revisorns roll avseende ekobrottsbekämpning påverkats av avskaffandet av revisionsplikten?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att undersöka om den ekonomiska brottsligheten har utvecklats till följd av att revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010.
1.5 Avgränsning
Ur ett tidsperspektiv avgränsar sig studiens huvudsakliga fokus från avskaffandet av revisionsplikten år 2010, fram till genomförandet av undersökningen våren 2016. Forskning och andra relevanta informationskällor bearbetas även utifrån andra tidsaspekter.
Vidare har studien riktats inom svenska företag och myndigheter, samt den ekonomiska brottslighetens utveckling i Sverige. De myndigheter som valts för studien är Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten eftersom det är två stora och relevanta aktörer gällande ekobrott, samtidigt som de besitter historia och kompetens kring studiens syfte. Ekonomisk brottslighet är ett stort område, därför är studien avgränsad till de två största typerna av ekobrott: skattebrott och bokföringsbrott. Det i syfte att få en utförlig och genomgående bild av den primära brottslighetens utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten.
Eftersom studiens fokus ligger på små aktiebolag i Sverige, kommer det svenska regelverkets lagar och definitioner att appliceras genomgående i arbetet. Slutligen kommer även ett kortare inslag med dragna paralleller till andra länder vars revisionsplikt blivit slopad att behandlas. Det för att kunna skapa en djupare förståelse och teoretisk grund inför studiens empiriska underlag.
1.6 Målgrupp
Den ekonomiska brottslighetens utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten, med avgränsning till skattebrott och bokföringsbrott i Sverige anses vara relevant för flera målgrupper. Studenter inom ekonomi och juridik, revisorer och myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Det vill säga alla som är involverade i redovisning, revision och ekobrottsbekämpning.
2. Metod
I följande kapitel presenteras de metodval som har genomförts i studien för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens forskning och resonemang förhåller sig neutralt i förhållande till insamlad teori och empiri.
2.1 Tolkningsmetod
Studien utgår ifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Hermeneutik fokuserar på den sociala verkligheten, till skillnad från positivismen som utgår från ett naturvetenskapligt perspektiv. Hermeneutik är ett synsätt som innebär att forskaren som analyserar en text ska försöka få fram meningen med texten utifrån upphovsmannens perspektiv. (Bryman & Bell, 2013) Då primärdata i form av material från genomförda intervjuer är en central del av studien anses den hermeneutiska tolkningsmetoden lämpligast för studien. Utifrån respondenternas svar är avsikten att få en inblick i hur studiens syfte uttrycks i praktiken. Positivismen ansågs inte som en relevant tolkningsmetod då studien inte avser att skapa nya teorier eller att generalisera (Andersson, 1979).
2.2 Ansats
Studiens samband mellan teori och forskning utgår ifrån en deduktiv ansats, där studiens empiri har varit en följd av den insamlade teorin. En deduktiv ansats innebär att forskaren utifrån kunskap inom ett visst område samt teoretiskt underlag härleder hypoteser som ska utgöra grund för empirisk forskning. Därefter framtas ett resultat och hypoteserna kan bekräftas eller förkastas. (Bryman & Bell, 2013)
Inom deduktiv forskning kan forskarens syn på teorin och hypoteser ändras efter en gjord analys av insamlad information:
Ø Nya teoretiska idéer och forskningsresultat som har publicerats av andra kan ha uppkommit innan forskarens egna resultat,
Ø Relevansen av insamlad data kan först visa sig efter att insamlingen är gjord, Ø Den ursprungliga hypotesen och datainsamlingen stämmer inte överens.
Om studien istället hade utgått ifrån en induktiv ansats, skulle undersökningens teori istället vara resultatet av en forskningsinsats. (Bryman & Bell, 2013)
Två begrepp som är centrala för metodvalen och studiens innehåll är reliabilitet och validitet. Reliabilitet avser tillförlitligheten, följdriktningen och överrensstämmelsen i forskningen. Validitet handlar bland annat om en värdering huruvida de framtagna slutsatserna i en undersökning hänger ihop eller inte. (Bryman & Bell, 2013)
2.3 Forskningsmetod
Studien är utformad ur en kvalitativ forskningsmetod då intervjuer med diverse respondenter har genomförts. Den kvalitativa forskningsmetoden är en forskningsstrategi där vikten av insamling och analys oftare ligger på ord än på kvantifiering. (Bryman & Bell, 2013) Valet av kvalitativ metod och att genomföra intervjuer föll naturligt eftersom det ansågs vara ett effektivt sätt till att få en inblick i verkligheten och hur det teoretiska underlaget kunde överföras till praktiken. En nackdel med den kvalitativa metoden är dock att intervjuer som genomförs personligen både kan vara resurs-‐ och tidskrävande (Jacobsen, 2002).
2.4 Datainsamling
Data har under studiens gång samlats in i form av teori, sekundär-‐ och primärdata. Angiven data har sedan tolkats och bearbetats för att till slut representera de olika avsnitten: referensram, empiri, analys och slutsats. Referensramen bygger på teori och sekundärdata medan empirin till sin helhet består av primärdata, med undantag för små inslag av sekundärdata i form av bakgrundsinformation till det material som tagits fram.
De mest frekventa sökorden under studiens förundersökning samt genomgående arbete har varit: revisionsplikt, ekobrott, revision, skattebrott och bokföringsbrott. Vad gäller engelska termer har de mest frekventa sökorden och fraserna varit: audit, mandatory audit, economic crime, accounting fraud och tax evasion.
2.5 Sekundärdata
Studiens insamlade sekundärdata har hämtats ur rapporter, myndigheters hemsidor, dagstidningsartiklar och diverse andra elektroniska källor. De mest användbara källorna har varit:
Ø BRÅ
Ø Ekobrottsmyndigheten Ø Skatteverket
2.6 Teoretisk data
Studiens teoretiska innehåll baseras på vetenskapliga artiklar, lagtext och böcker framtagna ur Mälardalens högskolebibliotek. Databaser och sökmotorer som använts mest har varit:
Ø Discovery Ø DiVA Ø FAR Online Ø Google Scholar 2.7 Primärdata
Primärdata består av resultatet av tre genomförda intervjuer. Materialet är inhämtat via e-‐ post och en personlig intervju. Insamlad primärdata bekräftar eller dementerar den sekundärdata som samlats in för att ligga till grund för studien.
2.7.1 Intervjuer
Studiens empiri är baserad på det framtagna underlaget utifrån de intervjuer som genomförts. Redan tidigt i arbetsprocessen framfördes Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och en revisor som relevanta källor. Samtliga källor kunde var för sig bidra med intressant information. Med hänsyn till att de framtagna intervjufrågorna har besvarats av två stora myndigheter, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, anses svaren vara reliabla. Båda myndigheterna kommer dessutom med aktuella rapporter kontinuerligt vilket är en väsentlig faktor för studiens validitet. Intervjun med revisorn gjordes i syfte att få en närmare inblick i relationen mellan revisor och småföretagare, samt för att undersöka hur en revisors dagliga arbete har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten.
Intervjuer med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten utfördes via e-‐post. Båda respondenternas önskemål var att frågorna skulle utföras via telefon eller e-‐post, varvid e-‐ post blev det slutgiltiga valet. Avsikten med beslutet var att respondenterna skulle få mer tid på sig att leta information och utförligt besvara frågorna. Frågorna skickades ut med två
veckors framförhållning för att ge respondenterna den tid som behövdes, samtidigt som det höll sig inom en realistisk tidsram. I ett av fallen skedde en veckas tidsfördröjning med svar, något som inte anses ha påverkat arbetsprocessen eller slutresultatet väsentligt. Dessutom bör hänsyn till respondentens andra huvudsakliga arbetsuppgifter alltid beaktas.
Det första mötet med revisorn skedde på arbetsplatsen i samband med att intervjun ägde rum. Tidsbokning och val av plats skedde på samtliga medverkandes önskemål. Muntlig kontakt hade precis som med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tidigare upprättats via telefon i samband med uttalad förfrågan om ett deltagande, varvid den mer detaljerade informationen gällande tidsbokning för intervju med mera utbyttes via e-‐post. Det var tillgängligheten och respondentens acceptans som gjorde att beslutet föll på en personlig intervju. Det bjöds på kaffe vid entrén och respondenten hade ett genomgående gott bemötande mot de frågor som ställdes. Intervjun pågick i drygt 30 minuter då respondenten hade haft tillfälle att förbereda sina svar. Respondenten uttryckte att intervjun var effektiv och tog sig tid att diskutera revision i allmänhet. Mötet gav ett intryck av att revisorn var professionell och kunnig inom sitt område. De frågor som ställdes besvarades och respondenten tackades då intervjun var genomförd. Möjligheten att granska frågorna i förväg erbjöds även här för att i bästa mån kunna erbjuda revisorn bekvämligheten av en förberedelse. En god förberedelse ansågs i sin tur väsentligen gynna studiens empiriska underlag.
Samtliga intervjuer är semistrukturerade och har ställts med öppna frågor. En semistrukturerad intervju innebär att en intervjuguide används, samtidigt som respondenten har stor frihet att utforma svaren på sitt eget vis. Det leder till att intervjuprocessen blir flexibel, vilket innebär att vikten ligger på hur respondenten uppfattar och förstår frågorna som ställs och vad respondenten upplever vara viktigt att förklara. (Bryman & Bell, 2013) Två av tre intervjuer genomfördes via e-‐post och inte personligen, därför var det av väsentlighet att förtydliga för respondenterna att följdfrågor kunde förekomma och att de kunde återkoppla om oklarheter kring intervjuguiden uppstod. Ur ett etiskt perspektiv har alla respondenter blivit tillfrågade om anonymitet, vilket följer principen om konfidentialitets-‐ och anonymitetskravet (Bryman & Bell, 2013).
Slutligen har samtliga respondenter blivit erbjudna att vid intresse senare få ta del av studiens slutresultat genom en bifogad version. Tacksamhet för respondenternas delaktighet kan på så vis återgäldas i form av utbyte av information och de slutsatser i studien som tagits fram. Det sker sålunda ett informationsbyte respondenter och skribenter emellan, en förutsättning som med förhoppning bidrar till ökat engagemang hos respondenten och därmed möjliggör att goda resultat kan uppnås.
2.7.2 Operationalisering
Vid utformningen av intervjufrågorna gjordes en operationalisering för att förtydliga frågornas uppkomst och innehåll. En operationalisering är en process som innefattar en utformning av de begrepp som forskaren är intresserad av, samt beskriver de tillvägagångssätt som används vid mätning av ett begrepp. (Bryman & Bell, 2013)
Studiens operationalisering utgår ifrån det vetenskapliga underlaget som har legat till grund för intervjufrågorna. Ett fåtal frågor utgår ifrån information från icke-‐vetenskapliga källor, men anses relevanta som komplettering. Operationaliseringen redovisas i en tabell i bilaga 1. 2.8 Källkritik
I början av studien utfördes en genomgående förundersökning kring det valda ämnet vilket har bidragit till en ökad kvalitet på studien då källorna selektivt utvalts. Förundersökningen bestod i form av sökning av tidigare gjorda studier inom området, lagtext, tidningsartiklar, myndigheters hemsidor samt vetenskapligt utbud.
Studiens referensram baseras rikligt på vetenskapliga artiklar. Samtliga vetenskapliga artiklar är peer reviewed och merparten är hämtade ur databasen Discovery. Att en artikel är peer reviewed innebär att en redaktör godkänt artikeln och att den är reviderad och granskad (Bryman & Bell, 2013). Det vetenskapliga underlaget innefattar både internationell och nationell forskning, vilket genererar synnerligen tillförlitliga källor med bred räckvidd.
Ytterligare innehåll i referensramen är insamlat ur elektroniska källor från myndigheter som Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, FAR, Brottsförebyggande rådet med flera. Samtliga källor anses vara relevanta, aktuella och tillförlitliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resterande källor består av böcker och elektroniska källor som dagstidningsartiklar och pressmeddelanden. Eftersom studien är avgränsad i realtid, anses tidningsartiklar vara ett relevant underlag för att få en aktuell inblick i hur problemet ser ut i praktiken.
Ett noggrant urval har även skett vid valet av respondenter. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är två stora myndigheter som dagligen hanterar olika ärenden av ekonomisk karaktär, både vad gäller ekonomisk brottslighet och omedveten försummelse. Därför var det väsentligt att inkludera nämnda myndigheter i studien. Användbar information har kommit till undersökningens förfogande genom respektive myndighets hemsida och anses vara tillförlitlig då det handlar om respektabla myndigheter vars information når ut till både företag och allmänheten.
De kontaktpersoner som varit tillgängliga har i sin tur varit kompetenta inom området. Skatteverket gjorde ett genomgående arbete i att finna den mest lämpande respondenten för studien. Valet föll efter några omdirigeringar till slut på Stig Wahlroos, analytiker på huvudkontoret. Wahlroos visade sig vara kunnig inom sitt område och en trovärdig källa. Vidare skedde kontakt med en strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, som i studien benämns med det fiktiva namnet Charlie Svensson, vars expertis gav en ökad reliabilitet till studien. Ytterligare en intervju genomfördes med en revisor som jobbar på revisions-‐ och konsultbolaget Grant Thornton. Respondenten har jobbat som revisor i 23 år och besitter kompetens vad gäller revisorns arbetsuppgifter, samt erfarenhet om hur goda kundrelationer skapas. Relevansen av en revisors syn på avskaffandet av revisionsplikten blir extra tydlig med tanke på att revisorn jobbar nära kunden och därmed är den som upptäcker eventuella fel först. Revisorn har en tystnadsplikt vad gäller sina kunder, men kan ändå uttala sig generellt om avskaffandet inneburit fler fel i bokslut och årsredovisningar med mera. Därmed är även revisorn en tillförlitlig källa i strävan att få veta mer om konsekvenserna efter avskaffandet av revisionsplikten.
Sammanfattningsvis anses samtliga respondenter ha ökat studiens reliabilitet och validitet. De upplevs alla ha en tillräcklig access inom revisions-‐ och ekobrottsområdet samt relevanta kvalifikationer. Det har skapat värde till studien och genererat svar som anses vara betrodda. Svaren hade inte varit lika pålitliga om respondenter med mindre kännedom inom området hade besvarat frågorna. Därmed anses studiens empiriska kvalitet vara reliabel.
Något som skulle höja studiens validitet hade varit att få en ytterligare källa i form av en intervju med ett litet aktiebolag, samt en intervju med en mindre revisionsbyrå. På grund av brist på access och därefter tidsbrist blev det inte genomförbart. Tidsbristen var även något som drabbade en påbörjad förundersökning hos Skatteverket. Intervjuenkät hade skickats ut men fick sedan återkallas efter att ett övervägande hade skett gällande frågornas prioriteringar. Ett nytt utskick gjordes senare med de mest centrala frågorna. Bortfallet av förundersökningen anses däremot inte påverka studien nämnvärt då en stor del av den information som efterfrågades kunde besvaras utifrån myndighetens hemsida.
2.9
Metodkritik
Enligt Bryman & Bell (2013) brukar en kvalitativ forskningsmetod ha en induktiv ansats. Studien har dock genomförts utifrån en deduktiv syn mellan teorin och praktik, vilket kan kritiseras. Det har under studiens gång dock visat sig att den kvalitativa forskningsmetoden bidragit till reliabelt empiriskt underlag som bekräftat eller dementerat det teoretiska underlaget då samtliga respondenter varit kunniga och erfarna inom sitt område.
Två av tre intervjuer har gjorts via e-‐post, vilket kan jämföras med de problem som kan uppstå vid en surveyundersökning där man inte heller har en muntlig dialog med respondenten. Nedan följer problem som kan uppstå till följd av det:
Ø Frågorna kan ha varit otydligt formulerade, Ø Respondenten kan missförstå frågan,
Ø Intervjuaren kan registrera den inkomna informationen på ett felaktigt sätt. (Bryman & Bell, 2013)
Det visade sig dock att de två intervjuerna via e-‐post inte utgjorde något liknande problem då båda respondenter gav svar som stämde överens med frågorna och bidrog till relevant
3. Referensram
Följande kapitel avser den referensram som har tagits fram för studien och som ligger till grund för det empiriska kapitlet. Kapitlet innehåller förutom teori även regler, normer och principer som är gällande studiens syfte och frågeställningar.
3.1 Revision
Revision kallas den granskning som sker i efterhand av ett bolags eller annan organisations redovisning och förvaltning. Granskningens syfte är att ge upplysning om redovisningens pålitlighet samt information om hur ledningen förvaltar organisationen. (NE, 2016) Den som utför granskningen kallas för revisor. De uppgifter som ingår i rollen som revisor uppges av 9 kap. 3§ ABL. Där framgår att revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring, men också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god redovisningssed kräver. Revisorn ska även granska eventuellt upprättad koncernredovisningen samt koncernföretagens inbördes förhållanden, i det fall att aktiebolaget skulle vara ett moderbolag. (SFS 2005:551) Det ingår också i revisorns arbetsuppgifter att efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Om bolaget är ett moderbolag och skyldigt att upprätta koncern-‐redovisning, ska även en koncernrevisionsberättelse lämnas enligt 9 kap. 5§ ABL.
En förutsättning för att revisorn ska kunna utöva sin roll är att det inte finns någon omständighet som väsentligt kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Har det upptäckts brister i bolagets interna kontroll av den finansiella rapporteringen eller att andra viktiga omständigheter framkommit vid revisionen, ska rapportering ske till revisionsutskottet. Erinringar som är en lindrigare variant av rapportering, ska framföras till styrelsen och den verkställande direktören följt av god redovisningssed (9 kap. 6-‐6b§§ ABL). Skulle partiskhet förekomma innebär det uppsåt till jäv (9 kap. 17§ ABL).
3.1.1 Revision ur ett intressentperspektiv
Revisionens huvudsakliga syfte är att skapa stort värde för ägarna. Det sker bland annat genom att revisorn kvalitetssäkrar den information som styrelsen och VD:n lämnar ut gällande företagets ekonomiska situation och förvaltning. Utöver ägarna har revisionen också som avsikt att skapa värde för intressenterna, som av olika skäl har ett intresse i bolaget. (FAR SRS, 2006) Intressentmodellen nedan beskriver flera av dessa behov.
Figur 1: Intressentmodellen (EY, 2016).
Ägarna och intressenternas förtroende för bolaget ökar när den finansiella informationen har granskats av en opartiskt och självständig revisor. Det blir allt tydligare ju större ett bolag är. I ett enmansbolag kan ägaren utan svårigheter överblicka verksamheten, men i ett större bolag som består av flera ägare, sitter endast några få i företagsledningen. De gamla och nya aktieägarna utan insyn i bolaget tvingas därmed att förlita sig på den information som styrelsen och VD förser dem med. Investerare fattar beslut gällande sitt ägande utifrån den bild som styrelse och VD målat upp av företaget. Hur verklighetsförankrad revisorn sedan bedömer bilden vara, kommer att redogöras i ett utlåtande som kan avgöra en investerares beslut om att investera eller avstå. (FAR SRS, 2006)
Vikten av pålitliga siffror blir även av betydelse för övriga intressenter. Vid exempelvis extern finansiering måste kreditgivaren försäkra sig om att låntagaren kan uppfylla framtida betalningsförpliktelser, en trygghet som kräver att företagets finansiella information är gedigen. (EY, 2016) Om den finansiella rapporten är bristfällig finns det fortfarande en chans till beviljad kredit, så länge företaget är villig att betala en högre ränta (Getter, 2006). En god relation till kreditgivaren kan också ha en stor inverkan vid ansökan om finansiella resurser, samtidigt som det ser positivt ut i aktieägares ögon (Petersen & Rajan, 1994). Trots att det finns genvägar att tillgå, gynnas företag i det stora hela märkbart av ett stabilt ekonomiskt underlag som har bekräftats av revisorn.
Revisorns betydelse i samhället bekräftas även i en studie gjord av Chen, He, Ma och Stice (2016), där de påvisar att revisionen är en viktig del i den finansiella rapporteringsprocessen.
Författarna framhäver att det förklarande språket i revisionsrapporter kommunicerar relevant och användbar information till långivare. Studien har även påvisat fördelar med upplysningar av revisorer, men utan hänsyn till de kostnader som det ger. (Chen et al., 2016)
Vidare anser EY (2016) att en företagare bör fundera över hur behovet av revision ser ut, om det behövs en fullständig revision eller om det räcker med att välja en annan granskningstjänst. Frågor som en företagare då kan ställa sig är vilken insyn och kontroll som behövs i verksamheten, om det finns planer på att sälja företaget om några år, eller om verksamheten står inför en expansion och kommer att behöva extern finansiering med mera. FAR SRS (2006) uttrycker det att intressenter kommer att förlita sig mer på ett bolag vars finansiella information har granskats av en opartiskt och självständig revisor och att bolag som väljer bort revisorn riskerar att förlora sin kvalitetsstämpel. Samtidigt som forskningsstudier visar att bolag med rena revisionsrapporter tenderar att vara mindre inblandade i bedrägerier (Wuerges & Borba, 2014).
3.1.2 Revisorns anmälningsplikt
Det föreligger en skyldighet sedan år 1999 för revisorer i svenska aktiebolag att anmäla eventuell misstanke om begångna ekonomiska brott till åklagare rörande VD eller styrelseledamot (9 kap. 42-‐44§§ ABL). Skyldigheten beträffar allvarliga brott så som bedrägeri och svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenärer, bestickning och mutbrott samt skattebrott. Vid misstanke om något av nämnda brott ska bolagens styrelse meddelas och revisorn avgå sitt uppdrag senast två veckor därefter. I samband med avgången ska anmälan ske till åklagare. (Larsson, 2004)
Gällande anmälningsplikten så finns det ett förväntningsgap om att det till revisorns arbetsuppgifter ingår upptäckt och rapportering av alla möjliga ekobrott (Ruhnke & Schmidt, 2014). Men revisorns anmälningsskyldighet föreligger inte i det fall där brottet anses vara obetydligt, om anmälan redan har skett till åklagare, eller om följderna av brottet har avhjälpts inom två veckor efter att styrelsen meddelats (Skog & FAR, 2000).
Forskning av Lokanan (2014) tar upp stegen innan en fullfjädrad undersökning av bedrägeri kan ske. Studien poängterar vikten av att utredaren först avgör om en incident faktiskt har skett. För att åstadkomma denna uppgift behöver utredaren inledningsvis samla information om de "faktiska omständigheterna" av händelsen. Utredaren bör begära kopior av alla de finansiella poster som utarbetats fram till dagen och tillsammans med en certifierad bedrägeriutredare gå igenom underlaget för att konstatera bedrägeri. Därefter bör insamling av information ske för allt som kan vara av fortsatt värde i utredningen. (Lokanan, 2014) När det fortfarande rör sig om misstankar kan revisorn enligt rekommendationer från Ekobrottsmyndigheten ta hjälp av den så kallade misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013).
Figur 2: Misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013).
En förundersökning ska inledas om revisorn gör bedömningen att det finns anledning att anta ett brott. Om förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas ska den misstänkte upplysas om brottsmisstanken då den förhörs. Den som är på sannolika skäl misstänk för brott får under vissa omständigheter anhållas och häktas. För att en åklagare ska väcka åtal krävs det att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom. Det ska finnas tillräckliga skäl för åtalet. Om domstolen finner det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått den åtalade gärningen, ska domstolen meddela en fällande dom. Genom bilden ovan framgår det att revisorns anmälningsskyldighet inträder på ett mycket tidigt stadium. (Ekobrottsmyndigheten, 2013)
3.1.2.1 Anmälningsplikten utifrån revisorns perspektiv
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) utförde mellan åren 1999-‐2003 en omfattande studie i syfte att undersöka revisorernas attityder till anmälningsskyldigheten samt effekterna av den. Undersökningen kunde påvisa att 47 procent av respondenterna var starkt negativa till införandet av anmälningsplikten år 1999. Lagen ansågs inkräkta på tystnadsplikten och skulle innebära att revisorn fick en myndighetsroll där revisorns ställning som oberoende part skulle brytas. Den befarades också kunna äventyra klientrelationen, där klientens villighet att föra en ärlig dialog med revisorn riskerade att bli mer sluten. Konsekvenserna skulle därmed motverka sitt syfte. Den negativa inställningen som frodats kring införskaffandet av anmälningsplikten mildrades däremot något år 2003 och låg istället på 34 procent. Vidare har intervjuer inom studien påvisat att den brottsförebyggande effekten anses vara liten. Några av orsakerna anses vara att klienterna bland annat har en dålig kännedom om lagen, samt att revisorerna endast väljer att ha seriösa klienter. En del revisorer menar vidare att oseriösa företag kan hitta sätt att undgå kontrollen, alternativt välja mindre seriösa revisorer och därmed inte påverkas av lagstiftningen. Utöver de revisorer som talar emot lagstiftningen, finns det revisorer som anser att anmälningsplikten har en viss, om än liten, brottsförebyggande effekt. (Larsson, 2004)
En annan skillnad som kan utläsas av rapporten, är den mellan mindre och större byråer. En av respondenterna i Larssons (2004) studie uttrycker det som att anmälningsskyldigheten i en liten revisionsbyrå med majoriteten små uppdrag, ofta blir en ointressant fråga eller inaktuell då oseriösa uppdrag undviks i högsta mån, alternativt avvecklas i samband med att byrån blir medvetna om företagets oegentligheter. Respondenten i studien hävdar dock att det finns en gråskala, det vill säga att allt inte är svart eller vitt där revisorn antingen av-‐ eller tillstyrker, utan att PM och information är redskap som kan öppna upp möjligheten för klienten att hamna på rätt spår igen. Denna möjlighet blir speciellt viktig då det inom affärsvärlden många gånger råder okunnighet gällande regelverket. (Larsson, 2004)