• No results found

Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten : En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten : En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

 

Ekonomisk  brottslighet  efter  avskaffandet  av  

revisionsplikten  

-­‐  En  studie  ur  myndigheter,  revisorer  och  intressenters  perspektiv  

   

 

 

 

 

 

 

 

FOA300  Kandidatuppsats  i  Företagsekonomi  

Slutseminarium:  2016-­‐05-­‐27  

Författare:  

Cathrine  Pettersson,  910714  

Anton  Söderlund,  900703  

Fanny  Söderlund,  921014  

Handledare:  

Magnus  Linderström  

Examinator:  

Jimmy  Röndell  

 

 

(2)

Förord  

Att  skriva  en  kandidatuppsats  har  varit  en  intressant,  lärorik  och  spännande  process  som  har   resulterat  i  följande  studie.    

 

Till  att  börja  med  vill  vi  tacka  vår  handledare  Magnus  Linderström  för  att  ha  bidragit  till  att   arbetets  gång  med  uppsatsen  har  varit  rolig  och  motiverande.  Magnus  har  delat  med  sig  av   sin  erfarenhet  och  kunskap,  samt  skapat  en  positiv  stämning  vid  varje  seminarietillfälle.    

Ännu  ett  tack  till  samtliga  opponenter  för  deras  synpunkter,  noggrannhet  och  konstruktiva   kritik  kring  vår  uppsats.  

 

Sist  men  inte  minst  vill  vi  rikta  ett  stort  tack  till  respondenterna  på  Ekobrottsmyndigheten,   Skatteverket  och  Grant  Thornton  för  att  ha  tagit  sig  tid  att  dela  med  sig  av  sin  kunskap  och   bidragit  till  att  göra  den  här  studien  genomförbar.    

          Västerås,  27  Maj  2016      

Cathrine  Pettersson,  Anton  Söderlund  &  Fanny  Söderlund  

 

 

(3)

Abstract  –      ”Economic  crime  after  the  abolition  of  audit  obligation  –  A  study  from  the   perspective  of  authorities,  auditors  and  stakeholders”  

 

Date:     27th  may  2016    

Level:     Bachelor  thesis  in  Business  Administration,  15  ECTS    

Institution:       School  of  Business,  Society  and  Engineering,  Mälardalen  University    

Authors:     Cathrine  Pettersson   Anton  Söderlund   Fanny  Söderlund     14th  July  1991              3rd  July  1990   14th  October  1992    

Title:      Economic  crime  after  the  abolition  of  audit  obligation  –  A  study  from  the   perspective  of  authorities,  auditors  and  stakeholders  

 

Tutor:     Magnus  Linderström    

Keywords:      Accounting  fraud,  audit,  auditor,  economic  crime,  mandatory  auditing,   small  businesses,  tax  evasion  

 

Research     What  significance  has  the  abolition  of  the  audit  obligation  had  on   Questions:     economic  crime  today,  year  2016?  

  Has  any  significant  change  in  the  two  most  common  economic  crimes,  tax   evasion  and  accounting  violation,  been  discovered?  

    How  has  the  abolition  affected  the  work  and  role  of  the  auditor?    

   

Purpose:    The   purpose   with   this   study   is   to   examine   if   the   economic   crime   has   developed  because  of  the  abolition  of  the  audit  obligation  in  Sweden  year   2010.  

 

Method:    The  study  was  conducted  with  a  qualitative  research.  The  interviews  with   the  Swedish  tax  agency  and  the  Swedish  national  economic  crime  bureau   was   conducted   by   email   and   the   interview   with   the   auditor   was   conducted  in  person.  The  primary  data  from  the  interviews  was  analyzed   with  the  help  of  the  secundary  data  presented  in  the  theoretical  chapter.    

Conclusion:      Neither  tax  evasion  or  accounting  fraud  has  been  notably  affected  by  the   abolition  of  the  audit  obligation  but  other  kinds  of  fraud  has  been  noted.   The  role  of  the  auditor  has  not  been  significantly  affected  by  the  abolition   but  the  preliminary  investigation  of  new  clients  has  gotten  a  bigger  role   in  the  work  process.  

(4)

 

Sammanfattning  –      ”Ekonomisk  brottslighet  efter  avskaffandet  av      

revisionsplikten  –  En  studie  ur  myndigheter,  revisorer  och  intressenters   perspektiv”  

 

Datum:     27  maj  2016    

Nivå:     Kandidatuppsats  i  företagsekonomi,  15  HP    

Institution:     Akademin  för  Ekonomi,  Samhälle  och  Teknik,  Mälardalens  Högskola    

Författare:     Cathrine  Pettersson   Anton  Söderlund   Fanny  Söderlund                14  juli  1991                3  juli  1990   14  oktober  1992    

Titel:     Ekonomisk  brottslighet  efter  avskaffandet  av  revisionsplikten  –  En  studie   ur  myndigheter,  revisorer  och  intressenters  perspektiv  

 

Handledare:     Magnus  Linderström    

Nyckelord:     Bokföringsbrott,   ekobrott,   revision,   revisionsplikt,   revisor,   skattebrott,   små  företag    

 

Frågeställning:     Vad  har  avskaffandet  av  revisionsplikten  för  betydelse  ur     ett  brottsperspektiv  idag,  år  2016?  

Har   någon   signifikant   förändring   uppmärksammats   inom   de   två   vanligaste  ekobrotten:  skattebrott  och  bokföringsbrott?  

Hur  har  revisorns  arbete  och  roll  påverkats  av  avskaffandet?    

Syfte:     Syftet   med   denna   studie   är   att   undersöka   om   den   ekonomiska   brottsligheten  har  utvecklats  till  följd  av  att  revisionsplikten  avskaffades  i   Sverige  år  2010.    

 

Metod:     Studien  genomfördes  med  en  kvalitativ  forskningsmetod  där  intervjuer   med   respondenter   från   Skatteverket   och   Ekobrottsmyndigheten   genomfördes   via   e-­‐post   och   en   personlig   intervju   med   en   revisor.   Primärdata   som   kom   från   intervjuerna   analyserades   med   hjälp   av   sekundärdata  som  presenterades  i  den  teoretiska  referensramen.        

Slutsats:     Varken  skattebrott  eller  bokföringsbrott  har  påverkats  märkvärdigt  efter   avskaffandet   av   revisionsplikten,   dock   har   andra   typer   av   bedrägerier   noterats  förekomma.  Inte  heller  revisorns  roll  har  påverkats  nämnvärt  av   avskaffandet,   däremot   har   förundersökningen   av   nya   klienter   fått   en   betydligt  större  roll  inom  arbetsprocessen.    

(5)

Innehållsförteckning  

1.  Inledning  ...  1   1.1  Bakgrund  ...  1   1.2  Problemdiskussion  ...  2   1.3  Frågeställningar  ...  4   1.4  Syfte  ...  4   1.5  Avgränsning  ...  4   1.6  Målgrupp  ...  4   2.  Metod  ...  5   2.1  Tolkningsmetod  ...  5   2.2  Ansats  ...  5   2.3  Forskningsmetod  ...  5   2.4  Datainsamling  ...  6   2.5  Sekundärdata  ...  6   2.6  Teoretisk  data  ...  6   2.7  Primärdata  ...  6   2.7.1  Intervjuer  ...  6   2.7.2  Operationalisering  ...  7   2.8  Källkritik  ...  8   2.9  Metodkritik  ...  9   3.  Referensram  ...  10   3.1  Revision  ...  10  

3.1.1  Revision  ur  ett  intressentperspektiv  ...  10  

3.1.2  Revisorns  anmälningsplikt  ...  12  

3.2  Revisionsplikt  ...  15  

3.2.1  SOU  2008:32  -­‐  Avskaffandet  av  revisionsplikten  för  små  företag  ...  15  

3.2.2  Slopad  revisionsplikt  internationellt  ...  17  

3.3  Myndigheter  ...  17   3.3.1  Skatteverket  ...  17   3.3.2  Ekobrottsmyndigheten  ...  18   3.4  Ekobrott  ...  18   3.4.1  Skattebrott  ...  20   3.4.2  Bokföringsbrott  ...  21   4.  Empiri  ...  23  

4.1  Intervju  med  Skatteverket  ...  23  

4.1.1  Avskaffandet  av  revisionsplikten  ...  23  

4.1.2  Skattebrott  ...  23  

4.1.3  Bokföringsbrott  ...  24  

4.1.4  Brottsupptäckt  och  brottsbekämpning  ...  24  

4.2  Intervju  med  Ekobrottsmyndigheten  ...  24  

4.2.1  Ekobrott  ...  25  

4.2.2  Avskaffandet  av  revisionsplikten  ...  25  

4.2.3  Skattebrott  och  bokföringsbrott  ...  25  

4.2.4  Brottsupptäckt  och  brottsbekämpning  ...  25  

4.3  Intervju  med  revisor  på  Grant  Thornton.  ...  26  

4.3.1  Avskaffandet  av  revisionsplikten  ...  26  

4.3.2  Revisorn  ur  ett  brottsförebyggande  perspektiv  ...  27  

(6)

5.  Analys  ...  28  

6.  Slutsats  ...  33  

6.1  Slutsats  och  reflektioner  ...  33  

7.  Förslag  till  vidare  forskning  ...  34  

Källförteckning  ...  35  

Bilaga  1  –  Operationalisering  ...  40  

Bilaga  2  –  Intervjuguide  Skatteverket  ...  43  

Bilaga  3  –  Intervjuguide  Ekobrottsmyndigheten  ...  43  

Bilaga  4  –  Intervjuguide  revisionsbranschen  ...  44  

 

Figurförteckning  

Figur  1:  Intressentmodellen  (EY,  2016).  ...  11  

Figur  2:  Misstanketrappan  (Ekobrottsmyndigheten,  2013).  ...  13  

Figur  3.  Anmälda  ekobrott.  ...  19  

Figur  4.  Analysmodell.  ...  28  

(7)

Förkortningar  

ABL  -­‐  Aktiebolagslagen   BrB  -­‐  Brottsbalken  

BRÅ  -­‐  Brottsförebyggande  Rådet   EU  -­‐  Europeiska  Unionen  

FAR  -­‐  Föreningen  Auktoriserade  Revisorer   HMRC  -­‐  Her  Majesty's  Revenue  and  Customs   NE  -­‐  Nationalencyklopedin  

PM  –  Promemoria  

ROT-­‐  Renovering,  ombyggnad  och  tillbyggnad   RUT-­‐  Rengöring,  underhåll  och  tvätt  

SFS  -­‐  Svensk  Författningssamling   SkBrL  -­‐  Skattebrottslagen  

SOU  -­‐  Statens  Offentliga  Utredningar   SRS  -­‐  Svenska  Revisorsamfundet   UC  -­‐  Upplysningscentralen   VD  -­‐  Verkställande  Direktör    

(8)

brottsligheten  bland  små  företag  har  utvecklats  efter  avskaffandet  av  revisionsplikten  år  2010   i  Sverige.  Problemet  redovisas  genomgående  och  syfte  samt  frågeställningar  redogör  för  det   centrala  i  studien.    

1.1  Bakgrund  

I  Sverige  har  revisionsplikten  för  samtliga  aktiebolag  funnits  sedan  1983.  Anledningen  till  att   införandet  av  revisionsplikt  uppkom  var  på  grund  av  att  ekonomisk  brottslighet  var  vanligt   förekommande  i  mindre  bolag.  (Burén  &  Nyquist,  2005)  

 

Den  7  september  år  2006  beslutade  regeringen  att  tillkalla  en  utredare  med  avsikt  att  se  över   reglerna  om  revision  för  små  företag.  Genom  tillagda  direktiv  beslutade  regeringen  den  14   december   2006   att   utse   före   detta   justitierådet   Bo   Svensson   som   särskild   utredare,   med   uppdrag  att  ta  fram  ändringar  i  regelverk  som  krävdes  för  att  avskaffa  revisionsplikten  för  de   små   företagen.   Till   sin   hjälp   i   utredningen   hade   Svensson   övriga   medverkande   och   utgångspunkten  var  den  EU-­‐modell  som  förelåg  år  2008.  Modellen  definierade  små  företag   som   bolag   som   låg   under   ett   av   gränsvärdena   på   nettoomsättning   83   miljoner   kronor,   balansomslutning  på  41,5  miljoner  kronor,  samt  50  anställda.  (SOU  2008:32)  

 

Den   1   november   2010   avskaffades   revisionsplikten   för   mindre   företag.   Det   innebar   att   berörda  bolag  inte  längre  behövde  anlita  en  revisor  för  att  granska  räkenskaperna.  Enligt  det   svenska  regelverket  är  mindre  företag  alla  företag  som  per  definition  inte  är  större  företag.   De  givna  villkoren  är  mycket  lika  de  som  fanns  i  EU-­‐modellen  år  2008  för  små  företag,  men  en   avrundad  variant.  För  att  räknas  som  ett  mindre  företag  får  inte  bolaget  vara  noterat  eller   uppfylla  mer  än  ett  av  följande  villkor:  

 

Ø  Medelantalet   anställda   i   företaget   har   under   vart   och   ett   av   de   två   senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  50,  

Ø  Företagets  redovisade  balansomslutning  har  för  vart  och  ett  av  de  två  senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  40  miljoner  kronor,  

Ø  Företagets  redovisade  nettoomsättning  har  för  vart  och  ett  av  de  två  senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  80  miljoner  kronor.  

Årsredovisningslag  (SFS  1995:1554)  1  kap.  3§    

Med  avskaffandet  tillkom  dock  en  kompletteringsregel.  Tillägget  innebar  att  aktiebolag  ska  ha   en  kvalificerad  revisor  om  det  uppfyller  mer  än  ett  av  följande  villkor:  

 

Ø  Medelantalet   anställda   i   bolaget   har   under   vart   och   ett   av   de   två   senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  3,  

Ø  Bolagets   redovisade   balansomslutning   har   för   vart   och   ett   av   de   två   senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  1,5  miljoner  kronor,  

Ø  Bolagets   redovisade   nettoomsättning   har   för   vart   och   ett   av   de   två   senaste   räkenskapsåren  uppgått  till  mer  än  3  miljoner  kronor.  

Aktiebolagslag  (SFS  2005:551)  9  kap.  1§    

(9)

Kompletteringsregeln   var   en   minimiregel   och   angav   kriterier   som   medförde   att   endast   en   tredjedel   av   alla   aktiva   aktiebolag   vid   den   tidpunkten   omfattades   av   revisionsplikt   (SOU   2008:32).    

 

Både   före,   under   och   efter   avskaffandet   har   det   spekulerats   kring   huruvida   avskaffandet   bidragit  till  ekonomisk  brottslighet  och  hur  det  har  påverkat  revisorer,  myndigheter  och  små   företag  i  dess  dagliga  verksamhet.  I  en  artikel  publicerad  av  Dagens  Nyheter  år  2014  uttrycktes   Ekobrottsmyndighetens  noteringar  kring  hur  kriminella  företagare  utnyttjat  situationen  med   bristande  kontroll  av  redovisningen.  Enligt  artikeln  hade  antalet  felsummerade  bokslut  mer   än   trefaldigats,   från   knappt   900   stycken   år   2011,   till   cirka   2   800   stycken   år   2014.   Antalet   bokslut   utan   revisionsberättelser   hade   ökat   från   767   stycken   till   över   136   000   stycken.   (Spängs,  2014,  25  november)  

1.2  Problemdiskussion  

Innan   avskaffandet   av   revisionsplikten   trädde   i   kraft   var   alla   aktiebolag   skyldiga   att   ha   en   kvalificerad  revisor.  Revisorns  uppgift  var  att  granska  klientens  redovisning  och  försäkra  sig   om   att   skatten   hade   betalats   korrekt,   samt   om   det   förekommit   några   brott   i   klientens   verksamhet.  Ett  förslag  om  ett  avskaffande  av  revisionsplikten  för  små  företag  uppkom  och   trädde  därefter  i  kraft  år  2010.    

 

Den  utredning  som  gjordes  inför  avskaffandet  resulterade  i  spekulationer  kring  om  företagens   kostnader   för   revision   skulle   minska,   och   det   med   5,8   miljarder   kronor   om   året   enligt   utredningen.   Positiva   effekter   av   avskaffandet   skulle   vara   att   företag   som   befriades   från   revisionsplikten   skulle   få   möjligheten   till   väsentliga   kostnadsbesparingar   och   att   som   små   företag  få  möjligheten  att  välja  redovisnings-­‐  och  revisionstjänster  som  de  hade  behov  av.  Ur   ett  revisionsperspektiv  skulle  det  enligt  spekulationer  öka  konkurrensen  på  marknaden  och   priser  för  redovisnings-­‐  och  revisionstjänster  pressas,  någonting  som  innan  lagen  trädde  i  kraft   skapade  oro  hos  revisorerna  på  grund  av  konkurrens  och  snabba  förändringar  på  marknaden.   Skatteverket  och  Ekobrottsmyndigheten  ansåg  att  det  skulle  finnas  en  risk  för  skattefel  samt   att  den  ekonomiska  brottsligheten  skulle  öka  till  följd  av  ett  avskaffande  av  revisionsplikten,   farhågor  som  utredningen  betraktade  vara  överdrivna.  (SOU  2008:32)  

 

I   ett   remissvar   från   år   2008   skrivet   av   dåvarande   generaldirektören   hos   Ekobrotts-­‐ myndigheten,  Gudrun  Antemar,  uttalade  Antemar  sig  om  utredningen  kring  avskaffandet  av   revisionsplikten   och   dess   konsekvenser,   samt   belyste   att   revisorernas   betydelse   för   att   motverka  ekonomisk  brottslighet  inte  hade  analyserats  tillräckligt.  Vidare  menade  Antemar   att   revisorerna   har   en   viktig   roll   i   brottsbekämpningen   och   att   det   är   ett   fungerande   kontrollsystem.  Att  avskaffandet  skulle  bidra  med  mindre  kostnader  för  de  företagen  som  inte   väljer  att  arbeta  med  en  revisor  dementerades.  Antemar  trodde  också  att  de  företag  utan   revisorer  kommer  att  bestå  av  företag  inom  kategorin  av  kriminella  verksamheter,  där  ägaren   befarar  att  revisorn  kommer  att  upptäcka  brott  i  redovisningen.  

(Ekobrottsmyndigheten,  2008)    

Strax   innan   revisionsplikten   avskaffades   belyste   även   Stefan   Schelin,   finansanalytiker   på   Swedbank  Kredit  och  Riskanalys,  att  det  kunde  vara  till  fördel  för  företagen  att  behålla  sin   revisor  då  det  bringade  en  trygghet  för  företagets  intressenter  genom  att  det  säkerhetsställer   en  god  kvalitet  på  siffrorna  i  redovisningen.  (Gianuzzi,  2010,  21  september)  

(10)

 

Vidare  kunde  man  i  en  artikel  skriven  av  Bursell  (2010,  2  december)  på  Svenska  Dagbladet  läsa   om  småföretagaren  Barbro  Jöhnk  som  under  sina  20  år  som  företagare  använde  sig  av  en   revisor,  utan  att  riktigt  veta  vad  revisorn  bidrog  med.  Jöhnk  ansåg  att  företagare  betalade  ett   högt  revisorsarvode  utan  att  veta  vad  det  egentligen  resulterade  i  mer  än  en  kråka  på  ett   papper.  Däremot  belyste  Jöhnk  det  faktum  att  det  ändå  kunde  vara  bra  att  som  småföretagare   ha  kvar  sin  revisor  efter  avskaffandet  av  revisionsplikten  då  det  bland  annat  kunde  vara  till   fördel  avseende  relationen  till  bankerna.  

 

Dagen  då  revisionsplikten  avskaffades  kom  FAR  SRS  (2010)  ut  med  ett  pressmeddelande  om   att   det   skulle   vara   positivt   för   branschen   i   och   med   att   efterfrågan   på   revisorer   skulle   bli   efterfrågestyrd.   FAR   SRS   uttryckte   även   tron   om   att   företagen   trots   avskaffandet   skulle   fortsätta  anställa  revisorer  eftersom  det  skapar  ett  förtroende  som  är  en  förutsättning  för   företagande.  (FAR  SRS,  2010)  

 

Det   råder   ingen   tvekan   om   att   det   fanns   delade   meningar   gällande   hur   avskaffandet   av   revisionsplikten  år  2010  skulle  komma  att  påverka  den  ekonomiska  brottsligheten  bland  små   företag.  Det  var  också  tvetydigt  gällande  vilken  funktion  revisorns  roll  fyllde.  Avskaffandet  av   revisionsplikten  var  ett  omdiskuterat  ämne  såväl  bland  Skatteverket,  Ekobrottsmyndigheten   och  givetvis  den  valda  utredningsgruppen  som  skulle  fastställa  de  nya  reglerna  i  samband  med   avskaffandet.   Skatteverket   och   Ekobrottsmyndigheten   var   däremot   enade   om   att   förändringen  skulle  komma  att  öka  den  ekonomiska  brottsligheten,  medan  utredningen  ansåg   att  följderna  i  och  med  de  nya  reglerna  knappt  skulle  bli  märkbara.  Det  resonemang  som  låg   till  grund  för  det  var  bland  annat  att  det  i  Sverige  råder  avtalsfrihet  och  att  den  som  inte  vill   investera  eller  ingå  avtal  med  ett  företag  på  grund  av  avsaknad  av  revisor,  kan  avstå  eller   kompensera  sig  för  den  förhöjda  risken.  Förhöjda  kostnader  efter  nya  avtalsvillkor  skulle  i  sin   tur  innebära  att  det  kanske  var  lönsammare  för  företaget  att  välja  en  revisor  än  att  vara  utan.   De   företag   som   har   valmöjligheten   bör   dessutom   lockas   till   att   köpa   redovisnings-­‐   och   revisionstjänster  för  att  behålla  den  höga  redovisningsstandarden  i  Sverige  och  samtidigt  sätta   farhågorna   om   intensifierat   skattefusk   och   ekonomisk   brottslighet   på   skam,   menade   utredningen.  (SOU  2008:32)    

 

Under   år   2014   var   ungefär   2   900   personer   misstänkta   för   bokföringsbrott   och   1   700   för   skattebrott.  Den  senast  tillgängliga  skattestatistiken  finns  i  en  årsbok  för  2015  och  går  att  ta   del   av   på   Skatteverkets   hemsida.   Ur   årsboken   framgår   bland   annat   att   en   stor   del   av   skattebrotten   upptäcks   just   i   samband   med   skatterevisioner.   Vidare   framgår   det   att   skatterevisionerna  har  minskat  från  över  18  000  per  år  i  slutet  av  1980-­‐talet,  till  3  030  stycken   år  2014.  (Skatteverket,  2015a)  Anledningen  till  att  skatterevisionerna  har  minskat  betydligt   framgår  inte,  men  en  trolig  orsak  till  minskningen  skulle  kunna  vara  att  revisionsplikten  efter   införandet  av  de  nya  reglerna  inte  längre  är  ett  krav  för  mindre  bolag.  Att  dessutom  en  stor   del  av  skattebrotten  upptäcks  i  samband  med  revisionen  ger  en  indikation  om  hur  de  nya   reglerna  möjligtvis  förhindrar  upptäckten  av  samtliga  skattebrott.  Om  det  är  fallet  eller  inte,   är  något  som  studien  ska  undersöka.  Bokföringsbrott  som  tillsammans  med  skattebrott  hör   till  de  vanligaste  ekobrotten,  kan  även  betraktas  ha  ett  starkt  samband  till  revisionen.  Det  är   därför  av  stort  intresse  att  studera  problematiseringen  kring  huruvida  dessa  två  ekobrott  har   förvärrats,   förbättrats   eller   kvarstår   oförändrade   efter   avskaffandet   av   revisionsplikten   år   2010.  

(11)

1.3  Frågeställningar  

1.   Vad   har   avskaffandet   av   revisionsplikten   för   små   aktiebolag   för   betydelse   ur   ett   brottsperspektiv  idag,  år  2016?  

2.   Har  någon  signifikant  förändring  uppmärksammats  inom  de  två  vanligaste  ekobrotten,   skattebrott  och  bokföringsbrott,  efter  avskaffandet  av  revisionsplikten?  

3.   Hur  har  revisorns  roll  avseende  ekobrottsbekämpning  påverkats  av  avskaffandet  av   revisionsplikten?  

1.4  Syfte  

Syftet  med  studien  är  att  undersöka  om  den  ekonomiska  brottsligheten  har  utvecklats  till  följd   av  att  revisionsplikten  avskaffades  i  Sverige  år  2010.    

1.5  Avgränsning  

Ur   ett   tidsperspektiv   avgränsar   sig   studiens   huvudsakliga   fokus   från   avskaffandet   av   revisionsplikten  år  2010,  fram  till  genomförandet  av  undersökningen  våren  2016.  Forskning   och  andra  relevanta  informationskällor  bearbetas  även  utifrån  andra  tidsaspekter.    

 

Vidare   har   studien   riktats   inom   svenska   företag   och   myndigheter,   samt   den   ekonomiska   brottslighetens  utveckling  i  Sverige.  De  myndigheter  som  valts  för  studien  är  Skatteverket  och   Ekobrottsmyndigheten   eftersom   det   är   två   stora   och   relevanta   aktörer   gällande   ekobrott,   samtidigt  som  de  besitter  historia  och  kompetens  kring  studiens  syfte.  Ekonomisk  brottslighet   är   ett   stort   område,   därför   är   studien   avgränsad   till   de   två   största   typerna   av   ekobrott:   skattebrott  och  bokföringsbrott.  Det  i  syfte  att  få  en  utförlig  och  genomgående  bild  av  den   primära  brottslighetens  utveckling  efter  avskaffandet  av  revisionsplikten.  

 

Eftersom  studiens  fokus  ligger  på  små  aktiebolag  i  Sverige,  kommer  det  svenska  regelverkets   lagar   och   definitioner   att   appliceras   genomgående   i   arbetet.   Slutligen   kommer   även   ett   kortare   inslag   med   dragna   paralleller   till   andra   länder   vars   revisionsplikt   blivit   slopad   att   behandlas.  Det  för  att  kunna  skapa  en  djupare  förståelse  och  teoretisk  grund  inför  studiens   empiriska  underlag.  

1.6  Målgrupp  

Den   ekonomiska   brottslighetens   utveckling   efter   avskaffandet   av   revisionsplikten,   med   avgränsning   till   skattebrott   och   bokföringsbrott   i   Sverige   anses   vara   relevant   för   flera   målgrupper.   Studenter   inom   ekonomi   och   juridik,   revisorer   och   myndigheter   som   Skatteverket  och  Ekobrottsmyndigheten.  Det  vill  säga  alla  som  är  involverade  i  redovisning,   revision  och  ekobrottsbekämpning.  

       

(12)

2.  Metod

 

I   följande   kapitel   presenteras   de   metodval   som   har   genomförts   i   studien   för   att   besvara   studiens  syfte  och  frågeställningar.  Studiens  forskning  och  resonemang  förhåller  sig  neutralt  i   förhållande  till  insamlad  teori  och  empiri.    

2.1  Tolkningsmetod  

Studien  utgår  ifrån  en  hermeneutisk  tolkningsmetod.  Hermeneutik  fokuserar  på  den  sociala   verkligheten,  till  skillnad  från  positivismen  som  utgår  från  ett  naturvetenskapligt  perspektiv.   Hermeneutik  är  ett  synsätt  som  innebär  att  forskaren  som  analyserar  en  text  ska  försöka  få   fram  meningen  med  texten  utifrån  upphovsmannens  perspektiv.  (Bryman  &  Bell,  2013)  Då   primärdata  i  form  av  material  från  genomförda  intervjuer  är  en  central  del  av  studien  anses   den  hermeneutiska  tolkningsmetoden  lämpligast  för  studien.  Utifrån  respondenternas  svar  är   avsikten  att  få  en  inblick  i  hur  studiens  syfte  uttrycks  i  praktiken.  Positivismen  ansågs  inte  som   en  relevant  tolkningsmetod  då  studien  inte  avser  att  skapa  nya  teorier  eller  att  generalisera   (Andersson,  1979).  

2.2  Ansats  

Studiens   samband   mellan   teori   och   forskning   utgår   ifrån   en   deduktiv   ansats,   där   studiens   empiri  har  varit  en  följd  av  den  insamlade  teorin.  En  deduktiv  ansats  innebär  att  forskaren   utifrån  kunskap  inom  ett  visst  område  samt  teoretiskt  underlag  härleder  hypoteser  som  ska   utgöra   grund   för   empirisk   forskning.   Därefter   framtas   ett   resultat   och   hypoteserna   kan   bekräftas  eller  förkastas.  (Bryman  &  Bell,  2013)    

 

Inom  deduktiv  forskning  kan  forskarens  syn  på  teorin  och  hypoteser  ändras  efter  en  gjord   analys  av  insamlad  information:  

Ø   Nya   teoretiska   idéer   och   forskningsresultat   som   har   publicerats   av   andra   kan   ha   uppkommit  innan  forskarens  egna  resultat,  

Ø   Relevansen  av  insamlad  data  kan  först  visa  sig  efter  att  insamlingen  är  gjord,     Ø   Den  ursprungliga  hypotesen  och  datainsamlingen  stämmer  inte  överens.    

Om  studien  istället  hade  utgått  ifrån  en  induktiv  ansats,  skulle  undersökningens  teori  istället   vara  resultatet  av  en  forskningsinsats.  (Bryman  &  Bell,  2013)  

   

Två  begrepp  som  är  centrala  för  metodvalen  och  studiens  innehåll  är  reliabilitet  och  validitet.   Reliabilitet   avser   tillförlitligheten,   följdriktningen   och   överrensstämmelsen   i   forskningen.   Validitet   handlar   bland   annat   om   en   värdering   huruvida   de   framtagna   slutsatserna   i   en   undersökning  hänger  ihop  eller  inte.  (Bryman  &  Bell,  2013)  

2.3  Forskningsmetod  

Studien  är  utformad  ur  en  kvalitativ  forskningsmetod  då  intervjuer  med  diverse  respondenter   har   genomförts.   Den   kvalitativa   forskningsmetoden   är   en   forskningsstrategi   där   vikten   av   insamling  och  analys  oftare  ligger  på  ord  än  på  kvantifiering.  (Bryman  &  Bell,  2013)  Valet  av   kvalitativ   metod   och   att   genomföra   intervjuer   föll   naturligt   eftersom   det   ansågs   vara   ett   effektivt   sätt   till   att   få   en   inblick   i   verkligheten   och   hur   det   teoretiska   underlaget   kunde   överföras  till  praktiken.  En  nackdel  med  den  kvalitativa  metoden  är  dock  att  intervjuer  som   genomförs  personligen  både  kan  vara  resurs-­‐  och  tidskrävande  (Jacobsen,  2002).  

(13)

2.4  Datainsamling    

Data  har  under  studiens  gång  samlats  in  i  form  av  teori,  sekundär-­‐  och  primärdata.  Angiven   data   har   sedan   tolkats   och   bearbetats   för   att   till   slut   representera   de   olika   avsnitten:   referensram,  empiri,  analys  och  slutsats.  Referensramen  bygger  på  teori  och  sekundärdata   medan   empirin   till   sin   helhet   består   av   primärdata,   med   undantag   för   små   inslag   av   sekundärdata  i  form  av  bakgrundsinformation  till  det  material  som  tagits  fram.    

 

De  mest  frekventa  sökorden  under  studiens  förundersökning  samt  genomgående  arbete  har   varit:  revisionsplikt,  ekobrott,  revision,  skattebrott  och  bokföringsbrott.  Vad  gäller  engelska   termer  har  de  mest  frekventa  sökorden  och  fraserna  varit:  audit,  mandatory  audit,  economic   crime,  accounting  fraud  och  tax  evasion.  

2.5  Sekundärdata  

Studiens   insamlade   sekundärdata   har   hämtats   ur   rapporter,   myndigheters   hemsidor,   dagstidningsartiklar  och  diverse  andra  elektroniska  källor.  De  mest  användbara  källorna  har   varit:  

Ø   BRÅ  

Ø   Ekobrottsmyndigheten   Ø   Skatteverket  

2.6  Teoretisk  data    

Studiens  teoretiska  innehåll  baseras  på  vetenskapliga  artiklar,  lagtext  och  böcker  framtagna   ur  Mälardalens  högskolebibliotek.  Databaser  och  sökmotorer  som  använts  mest  har  varit:  

Ø   Discovery   Ø   DiVA   Ø   FAR  Online   Ø   Google  Scholar   2.7  Primärdata  

Primärdata  består  av  resultatet  av  tre  genomförda  intervjuer.  Materialet  är  inhämtat  via  e-­‐ post   och   en   personlig   intervju.   Insamlad   primärdata   bekräftar   eller   dementerar   den   sekundärdata  som  samlats  in  för  att  ligga  till  grund  för  studien.  

2.7.1  Intervjuer  

Studiens  empiri  är  baserad  på  det  framtagna  underlaget  utifrån  de  intervjuer  som  genomförts.   Redan  tidigt  i  arbetsprocessen  framfördes  Skatteverket,  Ekobrottsmyndigheten  och  en  revisor   som  relevanta  källor.  Samtliga  källor  kunde  var  för  sig  bidra  med  intressant  information.  Med   hänsyn   till   att   de   framtagna   intervjufrågorna   har   besvarats   av   två   stora   myndigheter,   Skatteverket   och   Ekobrottsmyndigheten,   anses   svaren   vara   reliabla.   Båda   myndigheterna   kommer   dessutom   med   aktuella   rapporter   kontinuerligt   vilket   är   en   väsentlig   faktor   för   studiens  validitet.  Intervjun  med  revisorn  gjordes  i  syfte  att  få  en  närmare  inblick  i  relationen   mellan  revisor  och  småföretagare,  samt  för  att  undersöka  hur  en  revisors  dagliga  arbete  har   påverkats  av  avskaffandet  av  revisionsplikten.    

 

Intervjuer   med   Skatteverket   och   Ekobrottsmyndigheten   utfördes   via   e-­‐post.   Båda   respondenternas  önskemål  var  att  frågorna  skulle  utföras  via  telefon  eller  e-­‐post,  varvid  e-­‐ post  blev  det  slutgiltiga  valet.  Avsikten  med  beslutet  var  att  respondenterna  skulle  få  mer  tid   på   sig   att   leta   information   och   utförligt   besvara   frågorna.   Frågorna   skickades   ut   med   två  

(14)

veckors  framförhållning  för  att  ge  respondenterna  den  tid  som  behövdes,  samtidigt  som  det   höll  sig  inom  en  realistisk  tidsram.  I  ett  av  fallen  skedde  en  veckas  tidsfördröjning  med  svar,   något  som  inte  anses  ha  påverkat  arbetsprocessen  eller  slutresultatet  väsentligt.  Dessutom   bör  hänsyn  till  respondentens  andra  huvudsakliga  arbetsuppgifter  alltid  beaktas.    

 

Det  första  mötet  med  revisorn  skedde  på  arbetsplatsen  i  samband  med  att  intervjun  ägde   rum.   Tidsbokning   och   val   av   plats   skedde   på   samtliga   medverkandes   önskemål.   Muntlig   kontakt  hade  precis  som  med  Skatteverket  och  Ekobrottsmyndigheten  tidigare  upprättats  via   telefon   i   samband   med   uttalad   förfrågan   om   ett   deltagande,   varvid   den   mer   detaljerade   informationen   gällande   tidsbokning   för   intervju   med   mera   utbyttes   via   e-­‐post.   Det   var   tillgängligheten   och   respondentens   acceptans   som   gjorde   att   beslutet   föll   på   en   personlig   intervju.   Det   bjöds   på   kaffe   vid   entrén   och   respondenten   hade   ett   genomgående   gott   bemötande  mot  de  frågor  som  ställdes.  Intervjun  pågick  i  drygt  30  minuter  då  respondenten   hade  haft  tillfälle  att  förbereda  sina  svar.  Respondenten  uttryckte  att  intervjun  var  effektiv   och  tog  sig  tid  att  diskutera  revision  i  allmänhet.  Mötet  gav  ett  intryck  av  att  revisorn  var   professionell   och   kunnig   inom   sitt   område.   De   frågor   som   ställdes   besvarades   och   respondenten  tackades  då  intervjun  var  genomförd.  Möjligheten  att  granska  frågorna  i  förväg   erbjöds   även   här   för   att   i   bästa   mån   kunna   erbjuda   revisorn   bekvämligheten   av   en   förberedelse.   En   god   förberedelse   ansågs   i   sin   tur   väsentligen   gynna   studiens   empiriska   underlag.  

 

Samtliga   intervjuer   är   semistrukturerade   och   har   ställts   med   öppna   frågor.   En   semistrukturerad  intervju  innebär  att  en  intervjuguide  används,  samtidigt  som  respondenten   har   stor   frihet   att   utforma   svaren   på   sitt   eget   vis.   Det   leder   till   att   intervjuprocessen   blir   flexibel,  vilket  innebär  att  vikten  ligger  på  hur  respondenten  uppfattar  och  förstår  frågorna   som  ställs  och  vad  respondenten  upplever  vara  viktigt  att  förklara.  (Bryman  &  Bell,  2013)  Två   av  tre  intervjuer  genomfördes  via  e-­‐post  och  inte  personligen,  därför  var  det  av  väsentlighet   att   förtydliga   för   respondenterna   att   följdfrågor   kunde   förekomma   och   att   de   kunde   återkoppla   om   oklarheter   kring   intervjuguiden   uppstod.   Ur   ett   etiskt   perspektiv   har   alla   respondenter  blivit  tillfrågade  om  anonymitet,  vilket  följer  principen  om  konfidentialitets-­‐  och   anonymitetskravet  (Bryman  &  Bell,  2013).  

 

Slutligen  har  samtliga  respondenter  blivit  erbjudna  att  vid  intresse  senare  få  ta  del  av  studiens   slutresultat  genom  en  bifogad  version.  Tacksamhet  för  respondenternas  delaktighet  kan  på  så   vis  återgäldas  i  form  av  utbyte  av  information  och  de  slutsatser  i  studien  som  tagits  fram.  Det   sker  sålunda  ett  informationsbyte  respondenter  och  skribenter  emellan,  en  förutsättning  som   med  förhoppning  bidrar  till  ökat  engagemang  hos  respondenten  och  därmed  möjliggör  att   goda  resultat  kan  uppnås.  

2.7.2  Operationalisering  

Vid  utformningen  av  intervjufrågorna  gjordes  en  operationalisering  för  att  förtydliga  frågornas   uppkomst  och  innehåll.  En  operationalisering  är  en  process  som  innefattar  en  utformning  av   de  begrepp  som  forskaren  är  intresserad  av,  samt  beskriver  de  tillvägagångssätt  som  används   vid  mätning  av  ett  begrepp.  (Bryman  &  Bell,  2013)  

(15)

Studiens  operationalisering  utgår  ifrån  det  vetenskapliga  underlaget  som  har  legat  till  grund   för  intervjufrågorna.  Ett  fåtal  frågor  utgår  ifrån  information  från  icke-­‐vetenskapliga  källor,  men   anses  relevanta  som  komplettering.  Operationaliseringen  redovisas  i  en  tabell  i  bilaga  1.   2.8  Källkritik  

I  början  av  studien  utfördes  en  genomgående  förundersökning  kring  det  valda  ämnet  vilket   har  bidragit  till  en  ökad  kvalitet  på  studien  då  källorna  selektivt  utvalts.  Förundersökningen   bestod  i  form  av  sökning  av  tidigare  gjorda  studier  inom  området,  lagtext,  tidningsartiklar,   myndigheters  hemsidor  samt  vetenskapligt  utbud.  

 

Studiens  referensram  baseras  rikligt  på  vetenskapliga  artiklar.  Samtliga  vetenskapliga  artiklar   är  peer  reviewed  och  merparten  är  hämtade  ur  databasen  Discovery.  Att  en  artikel  är  peer   reviewed   innebär   att   en   redaktör   godkänt   artikeln   och   att   den   är   reviderad   och   granskad   (Bryman   &   Bell,   2013).   Det   vetenskapliga   underlaget   innefattar   både   internationell   och   nationell  forskning,  vilket  genererar  synnerligen  tillförlitliga  källor  med  bred  räckvidd.    

 

Ytterligare  innehåll  i  referensramen  är  insamlat  ur  elektroniska  källor  från  myndigheter  som   Skatteverket,   Ekobrottsmyndigheten,   FAR,   Brottsförebyggande   rådet   med   flera.   Samtliga   källor   anses   vara   relevanta,   aktuella   och   tillförlitliga   för   att   besvara   studiens   syfte   och   frågeställningar.   Resterande   källor   består   av   böcker   och   elektroniska   källor   som   dagstidningsartiklar   och   pressmeddelanden.   Eftersom   studien   är   avgränsad   i   realtid,   anses   tidningsartiklar  vara  ett  relevant  underlag  för  att  få  en  aktuell  inblick  i  hur  problemet  ser  ut  i   praktiken.  

 

Ett   noggrant   urval   har   även   skett   vid   valet   av   respondenter.   Skatteverket   och   Ekobrottsmyndigheten   är   två   stora   myndigheter   som   dagligen   hanterar   olika   ärenden   av   ekonomisk   karaktär,   både   vad   gäller   ekonomisk   brottslighet   och   omedveten   försummelse.   Därför  var  det  väsentligt  att  inkludera  nämnda  myndigheter  i  studien.  Användbar  information   har  kommit  till  undersökningens  förfogande  genom  respektive  myndighets  hemsida  och  anses   vara  tillförlitlig  då  det  handlar  om  respektabla  myndigheter  vars  information  når  ut  till  både   företag  och  allmänheten.  

 

De   kontaktpersoner   som   varit   tillgängliga   har   i   sin   tur   varit   kompetenta   inom   området.   Skatteverket  gjorde  ett  genomgående  arbete  i  att  finna  den  mest  lämpande  respondenten  för   studien.   Valet   föll   efter   några   omdirigeringar   till   slut   på   Stig   Wahlroos,   analytiker   på   huvudkontoret.   Wahlroos   visade   sig   vara   kunnig   inom   sitt   område   och   en   trovärdig   källa.   Vidare  skedde  kontakt  med  en  strategisk  ekorevisor  på  Ekobrottsmyndigheten,  som  i  studien   benämns  med  det  fiktiva  namnet  Charlie  Svensson,  vars  expertis  gav  en  ökad  reliabilitet  till   studien.   Ytterligare   en   intervju   genomfördes   med   en   revisor   som   jobbar   på   revisions-­‐   och   konsultbolaget   Grant   Thornton.   Respondenten   har   jobbat   som   revisor   i   23   år   och   besitter   kompetens  vad  gäller  revisorns  arbetsuppgifter,  samt  erfarenhet  om  hur  goda  kundrelationer   skapas.  Relevansen  av  en  revisors  syn  på  avskaffandet  av  revisionsplikten  blir  extra  tydlig  med   tanke  på  att  revisorn  jobbar  nära  kunden  och  därmed  är  den  som  upptäcker  eventuella  fel   först.  Revisorn  har  en  tystnadsplikt  vad  gäller  sina  kunder,  men  kan  ändå  uttala  sig  generellt   om  avskaffandet  inneburit  fler  fel  i  bokslut  och  årsredovisningar  med  mera.  Därmed  är  även   revisorn  en  tillförlitlig  källa  i  strävan  att  få  veta  mer  om  konsekvenserna  efter  avskaffandet  av   revisionsplikten.  

(16)

 

Sammanfattningsvis  anses  samtliga  respondenter  ha  ökat  studiens  reliabilitet  och  validitet.  De   upplevs   alla   ha   en   tillräcklig   access   inom   revisions-­‐   och   ekobrottsområdet   samt   relevanta   kvalifikationer.  Det  har  skapat  värde  till  studien  och  genererat  svar  som  anses  vara  betrodda.   Svaren  hade  inte  varit  lika  pålitliga  om  respondenter  med  mindre  kännedom  inom  området   hade  besvarat  frågorna.  Därmed  anses  studiens  empiriska  kvalitet  vara  reliabel.  

 

Något   som   skulle   höja   studiens   validitet   hade   varit   att   få   en   ytterligare   källa   i   form   av   en   intervju  med  ett  litet  aktiebolag,  samt  en  intervju  med  en  mindre  revisionsbyrå.  På  grund  av   brist  på  access  och  därefter  tidsbrist  blev  det  inte  genomförbart.  Tidsbristen  var  även  något   som  drabbade  en  påbörjad  förundersökning  hos  Skatteverket.  Intervjuenkät  hade  skickats  ut   men   fick   sedan   återkallas   efter   att   ett   övervägande   hade   skett   gällande   frågornas   prioriteringar.  Ett  nytt  utskick  gjordes  senare  med  de  mest  centrala  frågorna.  Bortfallet  av   förundersökningen   anses   däremot   inte   påverka   studien   nämnvärt   då   en   stor   del   av   den   information  som  efterfrågades  kunde  besvaras  utifrån  myndighetens  hemsida.    

2.9  

Metodkritik

 

Enligt   Bryman   &   Bell   (2013)   brukar   en   kvalitativ   forskningsmetod   ha   en   induktiv   ansats.   Studien   har   dock   genomförts   utifrån   en   deduktiv   syn   mellan   teorin   och   praktik,   vilket   kan   kritiseras.  Det  har  under  studiens  gång  dock  visat  sig  att  den  kvalitativa  forskningsmetoden   bidragit   till   reliabelt   empiriskt   underlag   som   bekräftat   eller   dementerat   det   teoretiska   underlaget  då  samtliga  respondenter  varit  kunniga  och  erfarna  inom  sitt  område.    

 

Två  av  tre  intervjuer  har  gjorts  via  e-­‐post,  vilket  kan  jämföras  med  de  problem  som  kan  uppstå   vid   en   surveyundersökning   där   man   inte   heller   har   en   muntlig   dialog   med   respondenten.   Nedan  följer  problem  som  kan  uppstå  till  följd  av  det:  

Ø   Frågorna  kan  ha  varit  otydligt  formulerade,   Ø   Respondenten  kan  missförstå  frågan,  

Ø   Intervjuaren  kan  registrera  den  inkomna  informationen  på  ett  felaktigt  sätt.   (Bryman  &  Bell,  2013)  

Det  visade  sig  dock  att  de  två  intervjuerna  via  e-­‐post  inte  utgjorde  något  liknande  problem  då   båda   respondenter   gav   svar   som   stämde   överens   med   frågorna   och   bidrog   till   relevant  

(17)

3.  Referensram

 

Följande  kapitel  avser  den  referensram  som  har  tagits  fram  för  studien  och  som  ligger  till  grund   för  det  empiriska  kapitlet.  Kapitlet  innehåller  förutom  teori  även  regler,  normer  och  principer   som  är  gällande  studiens  syfte  och  frågeställningar.  

3.1  Revision    

Revision  kallas  den  granskning  som  sker  i  efterhand  av  ett  bolags  eller  annan  organisations   redovisning   och   förvaltning.   Granskningens   syfte   är   att   ge   upplysning   om   redovisningens   pålitlighet  samt  information  om  hur  ledningen  förvaltar  organisationen.  (NE,  2016)  Den  som   utför  granskningen  kallas  för  revisor.  De  uppgifter  som  ingår  i  rollen  som  revisor  uppges  av  9   kap.  3§  ABL.  Där  framgår  att  revisorn  ska  granska  bolagets  årsredovisning  och  bokföring,  men   också  styrelsens  och  verkställande  direktörens  förvaltning.  Granskningen  ska  vara  så  ingående   och   omfattande   som   god   redovisningssed   kräver.   Revisorn   ska   även   granska   eventuellt   upprättad  koncernredovisningen  samt  koncernföretagens  inbördes  förhållanden,  i  det  fall  att   aktiebolaget   skulle   vara   ett   moderbolag.   (SFS   2005:551)   Det   ingår   också   i   revisorns   arbetsuppgifter  att  efter  varje  räkenskapsår  lämna  en  revisionsberättelse  till  bolagsstämman.   Om   bolaget   är   ett   moderbolag   och   skyldigt   att   upprätta   koncern-­‐redovisning,   ska   även   en   koncernrevisionsberättelse  lämnas  enligt  9  kap.  5§  ABL.  

 

En   förutsättning   för   att   revisorn   ska   kunna   utöva   sin   roll   är   att   det   inte   finns   någon   omständighet   som   väsentligt   kan   rubba   förtroendet   för   revisorns   opartiskhet   eller   självständighet.   Har   det   upptäckts   brister   i   bolagets   interna   kontroll   av   den   finansiella   rapporteringen   eller   att   andra   viktiga   omständigheter   framkommit   vid   revisionen,   ska   rapportering  ske  till  revisionsutskottet.  Erinringar  som  är  en  lindrigare  variant  av  rapportering,   ska  framföras  till  styrelsen  och  den  verkställande  direktören  följt  av  god  redovisningssed  (9   kap.  6-­‐6b§§  ABL).  Skulle  partiskhet  förekomma  innebär  det  uppsåt  till  jäv  (9  kap.  17§  ABL).  

3.1.1  Revision  ur  ett  intressentperspektiv  

Revisionens   huvudsakliga   syfte   är   att   skapa   stort   värde   för   ägarna.   Det   sker   bland   annat   genom  att  revisorn  kvalitetssäkrar  den  information  som  styrelsen  och  VD:n  lämnar  ut  gällande   företagets   ekonomiska   situation   och   förvaltning.   Utöver   ägarna   har   revisionen   också   som   avsikt  att  skapa  värde  för  intressenterna,  som  av  olika  skäl  har  ett  intresse  i  bolaget.  (FAR  SRS,   2006)  Intressentmodellen  nedan  beskriver  flera  av  dessa  behov.  

(18)

  Figur  1:  Intressentmodellen  (EY,  2016).  

Ägarna  och  intressenternas  förtroende  för  bolaget  ökar  när  den  finansiella  informationen  har   granskats  av  en  opartiskt  och  självständig  revisor.  Det  blir  allt  tydligare  ju  större  ett  bolag  är.  I   ett  enmansbolag  kan  ägaren  utan  svårigheter  överblicka  verksamheten,  men  i  ett  större  bolag   som   består   av   flera   ägare,   sitter   endast   några   få   i   företagsledningen.   De   gamla   och   nya   aktieägarna   utan   insyn   i   bolaget   tvingas   därmed   att   förlita   sig   på   den   information   som   styrelsen  och  VD  förser  dem  med.  Investerare  fattar  beslut  gällande  sitt  ägande  utifrån  den   bild   som   styrelse   och   VD   målat   upp   av   företaget.   Hur   verklighetsförankrad   revisorn   sedan   bedömer  bilden  vara,  kommer  att  redogöras  i  ett  utlåtande  som  kan  avgöra  en  investerares   beslut  om  att  investera  eller  avstå.  (FAR  SRS,  2006)  

Vikten  av  pålitliga  siffror  blir  även  av  betydelse  för  övriga  intressenter.  Vid  exempelvis  extern   finansiering   måste   kreditgivaren   försäkra   sig   om   att   låntagaren   kan   uppfylla   framtida   betalningsförpliktelser,   en   trygghet   som   kräver   att   företagets   finansiella   information   är   gedigen.  (EY,  2016)  Om  den  finansiella  rapporten  är  bristfällig  finns  det  fortfarande  en  chans   till  beviljad  kredit,  så  länge  företaget  är  villig  att  betala  en  högre  ränta  (Getter,  2006).  En  god   relation  till  kreditgivaren  kan  också  ha  en  stor  inverkan  vid  ansökan  om  finansiella  resurser,   samtidigt  som  det  ser  positivt  ut  i  aktieägares  ögon  (Petersen  &  Rajan,  1994).  Trots  att  det   finns  genvägar  att  tillgå,  gynnas  företag  i  det  stora  hela  märkbart  av  ett  stabilt  ekonomiskt   underlag  som  har  bekräftats  av  revisorn.  

Revisorns  betydelse  i  samhället  bekräftas  även  i  en  studie  gjord  av  Chen,  He,  Ma  och  Stice   (2016),  där  de  påvisar  att  revisionen  är  en  viktig  del  i  den  finansiella  rapporteringsprocessen.  

(19)

Författarna  framhäver  att  det  förklarande  språket  i  revisionsrapporter  kommunicerar  relevant   och  användbar  information  till  långivare.  Studien  har  även  påvisat  fördelar  med  upplysningar   av  revisorer,  men  utan  hänsyn  till  de  kostnader  som  det  ger.  (Chen  et  al.,  2016)  

Vidare  anser  EY  (2016)  att  en  företagare  bör  fundera  över  hur  behovet  av  revision  ser  ut,  om   det   behövs   en   fullständig   revision   eller   om   det   räcker   med   att   välja   en   annan   granskningstjänst.  Frågor  som  en  företagare  då  kan  ställa  sig  är  vilken  insyn  och  kontroll  som   behövs   i   verksamheten,   om   det   finns   planer   på   att   sälja   företaget   om   några   år,   eller   om   verksamheten  står  inför  en  expansion  och  kommer  att  behöva  extern  finansiering  med  mera.   FAR  SRS  (2006)  uttrycker  det  att  intressenter  kommer  att  förlita  sig  mer  på  ett  bolag  vars   finansiella  information  har  granskats  av  en  opartiskt  och  självständig  revisor  och  att  bolag  som   väljer  bort  revisorn  riskerar  att  förlora  sin  kvalitetsstämpel.  Samtidigt  som  forskningsstudier   visar  att  bolag  med  rena  revisionsrapporter  tenderar  att  vara  mindre  inblandade  i  bedrägerier   (Wuerges  &  Borba,  2014).  

3.1.2  Revisorns  anmälningsplikt  

Det   föreligger   en   skyldighet   sedan   år   1999   för   revisorer   i   svenska   aktiebolag   att   anmäla   eventuell   misstanke   om   begångna   ekonomiska   brott   till   åklagare   rörande   VD   eller   styrelseledamot  (9  kap.  42-­‐44§§  ABL).  Skyldigheten  beträffar  allvarliga  brott  så  som  bedrägeri   och   svindleri,   penninghäleri,   förskingring   och   annan   trolöshet,   brott   mot   borgenärer,   bestickning   och   mutbrott   samt   skattebrott.   Vid   misstanke   om   något   av   nämnda   brott   ska   bolagens   styrelse   meddelas   och   revisorn   avgå   sitt   uppdrag   senast   två   veckor   därefter.   I   samband  med  avgången  ska  anmälan  ske  till  åklagare.  (Larsson,  2004)  

Gällande   anmälningsplikten   så   finns   det   ett   förväntningsgap   om   att   det   till   revisorns   arbetsuppgifter  ingår  upptäckt  och  rapportering  av  alla  möjliga  ekobrott  (Ruhnke  &  Schmidt,   2014).   Men   revisorns   anmälningsskyldighet   föreligger   inte   i   det   fall   där   brottet   anses   vara   obetydligt,  om  anmälan  redan  har  skett  till  åklagare,  eller  om  följderna  av  brottet  har  avhjälpts   inom  två  veckor  efter  att  styrelsen  meddelats  (Skog  &  FAR,  2000).  

Forskning  av  Lokanan  (2014)  tar  upp  stegen  innan  en  fullfjädrad  undersökning  av  bedrägeri   kan  ske.  Studien  poängterar  vikten  av  att  utredaren  först  avgör  om  en  incident  faktiskt  har   skett.  För  att  åstadkomma  denna  uppgift  behöver  utredaren  inledningsvis  samla  information   om   de   "faktiska   omständigheterna"   av   händelsen.   Utredaren   bör   begära   kopior   av   alla   de   finansiella   poster   som   utarbetats   fram   till   dagen   och   tillsammans   med   en   certifierad   bedrägeriutredare  gå  igenom  underlaget  för  att  konstatera  bedrägeri.  Därefter  bör  insamling   av  information  ske  för  allt  som  kan  vara  av  fortsatt  värde  i  utredningen.  (Lokanan,  2014)   När   det   fortfarande   rör   sig   om   misstankar   kan   revisorn   enligt   rekommendationer   från   Ekobrottsmyndigheten  ta  hjälp  av  den  så  kallade  misstanketrappan  (Ekobrottsmyndigheten,   2013).    

(20)

  Figur  2:  Misstanketrappan  (Ekobrottsmyndigheten,  2013).  

En  förundersökning  ska  inledas  om  revisorn  gör  bedömningen  att  det  finns  anledning  att  anta   ett  brott.  Om  förundersökningen  har  kommit  så  långt  att  någon  skäligen  kan  misstänkas  ska   den  misstänkte  upplysas  om  brottsmisstanken  då  den  förhörs.  Den  som  är  på  sannolika  skäl   misstänk  för  brott  får  under  vissa  omständigheter  anhållas  och  häktas.  För  att  en  åklagare  ska   väcka   åtal   krävs   det   att   åklagaren   ska   kunna   förvänta   sig   en   fällande   dom.   Det   ska   finnas   tillräckliga  skäl  för  åtalet.  Om  domstolen  finner  det  ställt  utom  rimligt  tvivel  att  den  tilltalade   begått  den  åtalade  gärningen,  ska  domstolen  meddela  en  fällande  dom.  Genom  bilden  ovan   framgår   det   att   revisorns   anmälningsskyldighet   inträder   på   ett   mycket   tidigt   stadium.   (Ekobrottsmyndigheten,  2013)  

3.1.2.1  Anmälningsplikten  utifrån  revisorns  perspektiv  

Brottsförebyggande  rådet  (BRÅ)  utförde  mellan  åren  1999-­‐2003  en  omfattande  studie  i  syfte   att   undersöka   revisorernas   attityder   till   anmälningsskyldigheten   samt   effekterna   av   den.   Undersökningen   kunde   påvisa   att   47   procent   av   respondenterna   var   starkt   negativa   till   införandet  av  anmälningsplikten  år  1999.  Lagen  ansågs  inkräkta  på  tystnadsplikten  och  skulle   innebära  att  revisorn  fick  en  myndighetsroll  där  revisorns  ställning  som  oberoende  part  skulle   brytas.  Den  befarades  också  kunna  äventyra  klientrelationen,  där  klientens  villighet  att  föra   en   ärlig   dialog   med   revisorn   riskerade   att   bli   mer   sluten.   Konsekvenserna   skulle   därmed   motverka   sitt   syfte.   Den   negativa   inställningen   som   frodats   kring   införskaffandet   av   anmälningsplikten  mildrades  däremot  något  år  2003  och  låg  istället  på  34  procent.  Vidare  har   intervjuer  inom  studien  påvisat  att  den  brottsförebyggande  effekten  anses  vara  liten.  Några   av  orsakerna  anses  vara  att  klienterna  bland  annat  har  en  dålig  kännedom  om  lagen,  samt  att   revisorerna  endast  väljer  att  ha  seriösa  klienter.  En  del  revisorer  menar  vidare  att  oseriösa   företag   kan   hitta   sätt   att   undgå   kontrollen,   alternativt   välja   mindre   seriösa   revisorer   och   därmed  inte  påverkas  av  lagstiftningen.  Utöver  de  revisorer  som  talar  emot  lagstiftningen,   finns   det   revisorer   som   anser   att   anmälningsplikten   har   en   viss,   om   än   liten,   brottsförebyggande  effekt.  (Larsson,  2004)  

 

En  annan  skillnad  som  kan  utläsas  av  rapporten,  är  den  mellan  mindre  och  större  byråer.  En   av  respondenterna  i  Larssons  (2004)  studie  uttrycker  det  som  att  anmälningsskyldigheten  i  en   liten  revisionsbyrå  med  majoriteten  små  uppdrag,  ofta  blir  en  ointressant  fråga  eller  inaktuell   då  oseriösa  uppdrag  undviks  i  högsta  mån,  alternativt  avvecklas  i  samband  med  att  byrån  blir   medvetna  om  företagets  oegentligheter.  Respondenten  i  studien  hävdar  dock  att  det  finns  en   gråskala,  det  vill  säga  att  allt  inte  är  svart  eller  vitt  där  revisorn  antingen  av-­‐  eller  tillstyrker,   utan   att   PM   och   information   är   redskap   som   kan   öppna   upp   möjligheten   för   klienten   att   hamna  på  rätt  spår  igen.  Denna  möjlighet  blir  speciellt  viktig  då  det  inom  affärsvärlden  många   gånger  råder  okunnighet  gällande  regelverket.  (Larsson,  2004)  

References

Related documents

Ett av affärsbankernas mål är att tillföra värde till aktieägarna enligt Bäckström (1998). Det har framkommit vid studien att kreditbedömnings- processens syfte för

För små företag är revision och redovisningskostnaderna en väldigt stor del och att befrias från revisionsplikten skulle gynna de här företagen.. Sverige är

De bakomliggande faktorerna till att företaget inte har avskaffat revision är eftersom revisorn gör det enklare för respondenten att arbeta i verksamheten och

Förtroende är ett nyckelbegrepp för oss i och med att vi misstänker att förtroende för revisorer och revision är något som till stor grad påverkar om ett företag fortsatt

Utredningen beräknas vara slutförd i slutet av 2008. Om inte utredningen kommer fram till något exceptionellt så kommer Sverige enligt en att sälla sig till resten av EU-länderna

Vilket underlag skall små aktiebolag skicka till skatteverket för kontroll. Vilken avdelning

Of the four evaluated algorithms used for spam filtering, na¨ıve Bayes, a C4.5 implementation of decision tree learning and support vector machines all require pre-processing both

Findings Eight key capabilities were identified from this research including: (1) Developing the systemic thinking, (2) Managing the circular network, (3)