25 Svensk Frötidning 5/11
Ett fröodlande och
framtids-troende familjejordbruk och ett
storjordbruk under danskt befäl.
Det var vad SSFO mötte på
studieresa i ett kontrastrikt
Lettland.
Text och foto: Gunilla Larsson, Svensk Raps
ntressanta studieresor ska ge del-tagarna nya erfarenheter och in-tryck. Mycket av detta gav resan till Lettland som Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare gjorde i slutet av maj. Att besöka Lettland och både få en inblick i hur det är att leva och be-driva jordbruk på den lettiska lands-bygden och få besöka den i många
stycken moderna storstaden Riga var för alla något som verkligen skapade både eftertanke och minnen.
Kort tid av självständighet
Lettland har en historia fylld av olika länders styre. Det talas om den tyska tiden, den polska tiden, den svenska tiden och den ryska tiden. Glädjande
Lettland
– kontrasternas land
I
»
Svenskporten. Många portar
ledde en gång i tiden in i Riga men bara Svenskporten finns
kvar. Den byggdes i stads-muren 1698 av svenskar som
då ockuperade staden och försvarade Riga under
26 Svensk Frötidning 5/11 för oss svenskar är att den svenska
tiden under 1600-talet betraktas som den goda tiden. Då startades sko-lor, tortyr avskaffades och det var svensk lag som gällde. Från 1710 till 1918 tillhörde Lettland det ryska imperiet. År 1918 bildades Repu-bliken Lettland, men under andra världskriget invaderades man åter av ryssar. Under ockupationen depor-terades 100 000 letter till Sibirien. År 1949 deporterades 50 000 männi s-kor, främst småbrukare, för att det skulle bli lättare att införa kollektiv-jordbruket. 1991 blev Lettland själv-ständigt igen. Landet har alltså bara varit självständigt under ca 40 år.
Jord för fäfot
Efter 1991 fick de letter som kunde be-visa att de tvingades lämna ifrån sig egendomar 1944 dessa tillbaka. Reno-veringsbehovet är dock mycket stort och de flesta har inte ekonomisk möjlighet att reparera och bruka jorden. Vi kunde konstatera att det är mycket stora area-ler som ligger för fäfot.
Lettland kom med i EU 2004, men tyvärr har det inte blivit så bra som man hoppades. Landet har ca 16 procents arbetslöshet, medellönen är endast 6500 SEK per månad, skatten 35 procent och kostnaderna ungefär de samma som i Sverige. Av landets 2,2 miljoner invå-nare är ca 1/3 del så fattiga att de lever under existensminimum. Ett stort be-kymmer är att unga och välutbildade lämnar landet.
Utsädesproduktion och försäljning
På farmen Krastmali fick vi verkligen se en familj som lyckats ställa om sig marknadsekonomi. På gården odlar man framförallt gräs- och klöverfrö till utsädesproduktion. Vi besökte ett par av gårdens fält med ängsgröe och ängs-svingel. Efter skörd torkas fröet, rensas och paketeras. Flera olika vallbland-ningar produceras, marknadsförs och säljs i ett eget bolag. Sonen i familjen som arbetar med försäljningen har skaf-fat sig kunskap och praktik i Danmark på danska fröföretag. Detta var ett stu-diebesök som andades stor framtidstro.
På danskt manér
På ”Eko Druva” möttes vi av en glad dansk, Martin Nymann, som satsat på
storjordbruk i Lettland. Han odlar ca 2 000 hektar. Med ett förflutet som far-mare i USA och lantman i Danmark har Martin nu satsat på att inve stera i lettisk åkermark. Priset för mark är lågt, i alla fall med danska mått, och förutsättningarna för att nå goda skörde nivåer finns även om det krä-ver en hel del insatser. Här fick vi se en maskinpark för storjordbruk, band-försedda Case-traktorer, Väderstad såmaskin, lastbilar för transporter o.s.v. Även här var inriktningen vete och oljeväxter. Precis som på tidiga-re gårdsbesök hade vintern gått hårt fram och stora arealer hade körts upp, men ännu mer borde ha varit uppkört kommenterade Martin Nymann läget i grödorna i maj 2011. «
Överlevde vintern. Mycket av höstrapsen utvintrade i Lettland, men många utmärkta rapsfält stod kvar och kunde studeras.
Under dansk flagg. Martin Nymann är dansk och har drivit jordbruk i både Danmark och USA. Nu driver han 2 000 hektar i Lettland och satsar på modern teknik.
Modern hantering. På gården Krastmali odlas, torkas, rensas, paketeras och säljs vallfrö i egen regi av en familj som anammat den nya tidens marknadsmässiga villkor för det lettiska jordbruket.
