24 Svensk Frötidning 1/19
F
lera moment i vallfröodlingen är
viktiga för att lyckas producera
en frövara av toppkvalitet. Men
torkningen av fröet är sannolikt
det moment där misstag i hanteringen
kan få värst konsekvenser. I denna artikel
ges konkreta exempel på hur fröintäk
ten skiljer sig mellan ett parti med full
god nertorkad vara och ett parti med hög
vatten halt och låg grobarhet.
Tips ges kring hur en torkanläggning
dimensioneras rätt och hur man kan fin
putsa torkningsprocessen. Det kan också
vara en god idé att bedöma behovet av att
uppgradera torkanläggningen med auto
matisk styrning. Ett hjälpmedel värt pri
set. Andra intressanta frågeställningar är
vad priset är för att misslyckas med frö
torkningen och vad man har att vinna på
att utföra torkningen professionellt.
Låg grobarhet, sämre ersättningUtebliven eller kraftigt felaktig torkning
kan leda till att hela partiet inte blir
certifierbart. Tyvärr händer det, men får
såklart anses ovanligt. Det som oftare
händer är att grobarheten sänks några
avgör resultatet
Egenskaper för de två vanligaste
planbottenkoncepten i Sverige
Trägolv med perforering • Maximalt axeltryck 10 ton.
• Något billigare jämfört med nedgjutna kanaler eller så kallade pansartoppar. • Mycket populär tork i Sverige.
Östgötatorken faller under detta segment. • Svårare rengöring. Ej möjligt att
lyfta upp golvet.
• Enklare utlastning. Ej samma risk för att ”hugga tag i golvet”.
• Något mer beluftad yta.
Nergjutna kanaler i golv • Högt axeltryck (20 ton). • Något dyrare än trägolv. • 100 % rengöring när
kanalerna lyfts upp. • Lång hållbarhet.
Torkning av vallfrö är det enskilt
viktigaste momentet i frö
odlingen. Välj en teknik som
passar driften och var på hugget
under hela torkningsprocessen.
Det handlar om att dimensionera
lagret, fläkten, temperaturen,
kylning med mera.
Text: Erik Moll, SFO
Foto: Erik Moll och Lökkes MaskinFabrik A/S
25 Svensk Frötidning 1/19
Rödsvingel
Rödklöver
FÖRUTSÄTTNINGAR ”Torr” ”Våt” ”Torr” ”Våt”
Råvara, kg/ha (normalskörd) 1 647 1 647 313 313
Rent frö, kg/ha 1 400 1 400 250 250 Vattenhalt, % 11,0 13,1 11,0 13,1 Rensutbyte, % 85 85 80 80 Grobarhet, % 95 75 95 80 Areal, ha 30 30 12 12 Grundpris, kr/kilo 10:00 10:00 35:00 35:00 INTÄKTER Lagringsersättning + uppräk-ning av torr vara till
norm-kvalitet 32 340 5 040 2 910 1 260
Omräknat fröpris, kr/kg 10:30 8:16 36:76 30:96
Fröintäkt 434 077 342 692 110 279 92 867
Summa intäkter 466 417 347 760 113 189 94 127
KOSTNADER
Rens- & analyskostnad 46 086 46 086 7 258 7 258
Torkningskostnad, rörlig del 0 15 792 0 1 199
Torkning, startavgift 0 3 000 0 3 000
Summa kostnader 46 086 64 878 7 258 11 457
NETTO/JÄMFÖRELSE TORR OCH VÅT FRÖVARA
Netto totalt 420 331 282 854 105 932 82 671
Avräknat kr/kg
efter samtliga justeringar 10:01 6:73 35:31 27:56
Försämrat netto för våt vara - 3,28 kr/kg- 33 % - 7,75 kr/kg- 22 %
Vallfröart Antal m2 golvyta per hektar
Vitklöver 2–3 Rödklöver 2–3 Eng. rajgräs 8–10 Ängssvingel 6–7 Timotej 2–3 Hundäxing 7–8 Rödsvingel 9–10 Ängsgröe 9–10
Tabell 1. Jämförelse av ekonomiskt utfall vid torkning av torr och våt frövara av röd
svingel och rödklöver.
Dålig ekonomi med våt frövara
Vallfrönas storlek avgör behovet av golvyta
Tabell 2. Behov av antal m2 golv yta i planbot tentork för olika fröslag. Källa: Lökkes Maskinfabrik A/S
procent och att vattenhalten är drygt
en procent högre än vad den borde.
Ofta råder det ett tydligt samband
d äremellan.
Två räkneexempel (tabell 1) visar väl
digt tydligt att lägre grobarhet slår hårt
på priset. Bemärk att lagringsersätt
ningen bortgår vid vattenhalter över 13
procent. En snabbtänkt läsare förstår
snabbt att en god torkning får samma
utväxling, men på ett positivt sätt, med
ökad grobarhet och därmed ökat pris.
Många gånger pratar vi om en pris
ökning på 30–50 procent från lägsta
certifier bara grobarhetsprocent upp till
en nivå med riktigt hög grobarhet. Alltså
kan man enkelt tjäna flera kronor per
kilo vallfrö genom att hantera varan rätt.
Slösa inte bort pengar i onödan genom
att torka felaktigt!
Fokus på planbottentork
Många olika varianter av frötorkar
används hos svenska fröodlare. I denna
artikel har jag valt att fokusera på
planbottentorken, den vanligaste för
nybyggnation idag. Som underlag har
jag intervjuat Jacob Aarlit Gade på Lök
kes Maskinfabrik A/S (loekkes.dk), en
av firmorna i Skandinavien med god
kunskap om vallfrötorkning.
Planbottentorken finns i flera
u tföranden där nergjutna kanaler och
perforerat trägolv är de två vanligaste
principerna (se foton sid 24). Som all
tid finns det för och nackdelar med de
olika v arianterna. Genomgående för
plan bottentorkar är att de är mångsi
diga och kan användas till torkning, men
även lagring av det mesta. Det första och
v iktigaste man ska tänka på är dimensio
nering (tabell 2). Här måste man ha klart
för sig vilka grödor som ska odlas och
hur stor arealen är.
Planera och dimensionera noggrant
Det finns massvis att berätta om dimen
sionering, längd av tvärkanaler, automa
tion etc. Det som bör betonas är att en
torkprocess är komplex och kräver nog
grann planering för att fungera optimalt.
Ta hjälp av en professionell firma som
kan frötorkning.
De två vanligaste felen man kan råka
ut för är:
1. För liten tork. Tänk på att
skördarna kommer att öka
26 Svensk Frötidning 1/19
Nedan följer en enkel anvisning i 10 punkter för vallfrötorkning.
Ha den tillgänglig vid frötorken – där gör den störst nytta!
• Rätt dimensioneringEftersträva en anläggning med luft-kapacitet på 1200–1500 m3/h med
en lagringshöjd av frö på 1,0–1,5 m. • Lägg in rätt och fort
Ett jämnt lager över hela frötorken är en förutsättning för ett jämnt torkresultat med god kvalitet. • Mycket luft
Kör med enbart luft i 3–4 dagar (inget frö tar skada av frisk luft). Säkerställ att lika mycket luft s trömmar genom fröet överallt. Använd flowmeter för att kontrol-lera att inga ”våtfickor” uppstår. Kontrollera löpande att temperatu-ren inte ökar. Bäst är att använda temperaturspjut.
• Temperatur och fukt i fröet Läs av temperatur och relativ
fuk-tighet. Jämför relativ luftfuktighet (RF) i jämviktstabellen (tabell 2). För att fröet ska hålla 10,5 procent vattenhalt ska utgående RF vara 50 procent. Om RF är högre måste värme tillsättas. När du fläktat med enbart kalluft i 3–4 dagar och v attenhalten är under 22 procent finns ingen anledning att vänta med tillförsel av värme. En automa-tiserad anläggning är ett gott hjälp-medel i denna fas (s e faktaruta t.v.). • Tillsätt värme
Normalt tillsätts 4–6 oC.
Intempera-turen i huvudkanalen bör vara max 31–32 oC. För hög värme försämrar
grobarheten mycket snabbt! • Håll koll på inluft och utluft Maximal skillnad i RF får maximalt
vara 25 procentenheter. För att minska differensen sänks värmen. Större skillnad är vanskligt eftersom det ökar riskerna för kondens. God genomluftning är fortsatt väldigt viktigt.
• Fröet är färdigtorkat
När utluften från fröet ligger på 50 procent RF ska fröet vara färdigtor-kat. Ta ut tre representativa prover från botten, mitten och toppen och analysera vattenhalten. Sikta på 10–10,5 procents vattenhalt. • Kylning
Vid hög temperatur i frövaran är det lämpligt att kyla i cirka 12 tim-mar. Kyl vid tillfällen med naturligt låg RF.
• Fröet är nu färdigtorkat Glöm inte att stänga alla luckor
till huvudkanalen för att minska återfuktning.
• Kontrollera löpande fröet Har processen ovan följts ska fröet
nu vara lagringsstabilt. Regelbun-den kontroll av temperatur och fuktighet säkerställer lagringen.
Vägledning för torkning
av vallfrö i planbottentork
Vattenhalt % RF % 22,5 90 19,4 85 17,0 80 15,4 75 13,8 70 12,8 65 11,8 60 11,1 55 10,5 50 9,9 45Tabell 2. Jämförelse av relativ
luftfuktighet (RF) och vatten halt i fröet.
Säkert kort. Använd flowmeter
för att kontrollera att inga ”våt fickor” uppstår i torklagret.
Uppgradera en
befintlig anläggning
med automatisering
Oftast kan man som fröodlare på ett enkelt och billigt sätt uppgradera sin befintliga anläggning med automati-sering av tillslag för fläkt vid bestämd relativ fuktighet och temperatur. Detta är ett gott hjälpmedel i en tid på året som oftast innebär en stor arbetstopp. Prislappen för mätare i frövaran och styrning av fläkten är cirka 12 000 kronor exklusive inkoppling av styr-skåp. Det som krävs är att man har ett befintligt elektriskt tillslag av fläkten.
Styrning från Lökkes Maskinfabrik A/S där man enkelt ställer in önskad relativ luftfuktighet och ingående temperatur. Med denna utrustning kommer man riktigt långt.
